Urinvägsinfektion: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
-EL finns som källa, +återlägger text under rubriken Hos barn som försvann med revision Special:Diff/48595983, mall:citat bok --> mall:cite book, +återlägger källor som i tidigare revisioner var dolda i källkommentarer alternativt förvsunnit helt från stycken, +källputs (parameterputs, -tar bort tomma parametrar), fortsatt textputs (tankstreck, mellanrum före procenttecken)
rubrikindelning enligt innehåll (och mer likt föregående revisioner), puts inledning, uppdatering källor (t.ex. Cochrane 2008-->2012, nyare systematiska översikter om tranbär på olika populationer, nyare översikter över vaccin), -ospecifik faktakoll med kontrollerad/uppdaterad text
Rad 1: Rad 1:
{{Faktamall hälsotillstånd
{{Faktamall hälsotillstånd
| Name = Urinvägsinfektion
| Name = Urinvägsinfektion
| latinskt namn = Cystitis, cystopyelitis, cystopyelonephritis
| latinskt namn = Cystitis, cystopyelitis, cystopyelonephritis
| ICD10 = {{ICD10|N|39|0|n|30}}
| ICD10 = {{ICD10|N|39|0|n|30}}
| ICD9 = {{ICD9|599.0}}
| ICD9 = {{ICD9|599.0}}
Rad 18: Rad 18:
'''Urinvägsinfektion''' ('''UVI''') är en, oftast bakteriell, [[infektion]] i [[urinsystemet|urinvägarna]].
'''Urinvägsinfektion''' ('''UVI''') är en, oftast bakteriell, [[infektion]] i [[urinsystemet|urinvägarna]].


Vid infektion i de ''nedre urinvägarna'' ([[urinblåsa]], [[urinrör]]) kan man tala om '''blåskatarr''' eller '''cystit''', där vanliga symptom är sveda eller smärta vid [[urinering]], täta trängningar och plötsliga trängningar. Vid infektion i de ''övre urinvägarna'' ([[njure]], [[urinledare]]) talar man om [[njurbäckeninflammation]] eller '''pyelonefrit''' där vanliga symptom är kombinationer av [[feber]] och [[ryggsmärta|rygg-]] eller [[buksmärta]]. Njurbäckeninflammation utvecklas vanligtvis från en blåskatarr, men kan även uppstå till följd av en [[bakteriemi|blodburen infektion]] som spridit sig.{{Källa behövs||datum=2020-12}}
Vid infektion i de ''nedre urinvägarna'' ([[urinblåsa]], [[urinrör]]) kan man tala om '''blåskatarr''' eller '''cystit''', där vanliga symptom är sveda eller smärta vid [[urinering]], täta trängningar och plötsliga trängningar. Vid infektion i de ''övre urinvägarna'' ([[njure]], [[urinledare]]) talar man om [[njurbäckeninflammation]] eller '''pyelonefrit''' där vanliga symptom är kombinationer av [[feber]] och [[ryggsmärta|rygg-]] eller [[buksmärta]].


De vanligaste bakterierna vid sammhällsförvärvad urinvägsinfektion är ''[[Escherichia coli]]'' och ''[[Streptokocker|Streptococcus spp.]]'', men även andra bakterier kan förekomma särskilt vid sjukhusförvärvad eller [[njursten]]s- och [[urinkateter|KAD]]-associerad UVI.<ref name="Collste 1990" /> I mer sällsynta fall kan [[virus]] eller [[svampsjukdomar|svampinfektioner]] orsaka UVI.
De vanligaste bakterierna vid sammhällsförvärvad urinvägsinfektion är ''[[Escherichia coli]]'' och ''[[Streptokocker|Streptococcus spp.]]'', men även andra bakterier kan förekomma särskilt vid [[Vårdrelaterade infektioner|sjukhusförvärvad]] eller [[njursten]]s- och [[urinkateter|KAD]]-associerad UVI.<ref name="Collste 1990" /> I sällsynta fall kan [[svampsjukdomar|svampinfektioner]] orsaka UVI.<ref name="NatureRev2015">{{Tidskriftsref|rubrik=Urinary tract infections: epidemiology, mechanisms of infection and treatment options|pmid=25853778|förnamn4=Scott J.|efternamn3=Caparon|förnamn3=Michael|efternamn2=Walker|förnamn2=Jennifer N.|efternamn=Flores-Mireles|förnamn=Ana L.|pmc=4457377|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4457377/|doi=10.1038/nrmicro3432|nummer=5|volym=13|sid=269–284|issn=1740-1526|hämtdatum=2021-05-01|år=2015|månad=maj|tidskrift=Nature reviews. Microbiology|efternamn4=Hultgren}}</ref>


Hos äldre och små barn kan symptom vara vaga eller ospecifika. Urinvägsinfektioner är vanligare hos kvinnor än hos män, och hälften av alla kvinnor drabbas av minst en urinvägsinfektion någon gång i livet och det är vanligt att drabbas av fler episoder efter att ha fått en första. Hos unga friska kvinnor kan [[Medicinsk diagnostik|diagnos]] ofta ställas baserat enbart på symptomen, medan det kan vara svårare att ställa diagnos på äldre patienter som ofta har mer otydliga symptom, särskilt vid underliggande [[demens]]. Underkategorin patienter på särskilt boende, särskilt kvinnor, har ofta bakterier i urinblåsan utan tecken till UVI ([[asymptomatisk bakterieuri]], ABU), vilket gör bakteriologisk testning med urinsticka eller odling ett ibland svårtolkat diagnostiskt hjälpmedel.{{Källa behövs||datum=2020-12}} Bland främst kvinnor som ofta drabbas av UVI kan utöver utredning och rådgivning även fortlöpande behandling med lägre doser av urinvägsspecifikt antibiotika eller enstaka doser i samband med [[samlag]] testas.
Hos äldre och små barn kan symptom vara vaga eller ospecifika. Urinvägsinfektioner är vanligare hos kvinnor än hos män, och hälften av alla kvinnor drabbas av minst en urinvägsinfektion någon gång i livet och det är vanligt att drabbas av fler episoder efter att ha fått en första. Hos unga friska kvinnor kan [[Medicinsk diagnostik|diagnos]] ofta ställas baserat enbart på symptomen, medan det kan vara svårare att ställa diagnos på äldre patienter som ofta har mer otydliga symptom, särskilt vid underliggande [[demens]]. Underkategorin patienter på särskilt boende, särskilt kvinnor, har ofta bakterier i urinblåsan utan tecken till UVI ([[asymptomatisk bakterieuri]], ABU), vilket gör bakteriologisk testning med urinsticka eller odling ett ibland svårtolkat diagnostiskt hjälpmedel.{{Källa behövs||datum=2020-12}} Bland främst kvinnor som ofta drabbas av UVI kan utöver utredning och rådgivning även fortlöpande behandling med lägre doser av urinvägsspecifikt antibiotika eller enstaka doser i samband med [[samlag]] testas.
Rad 37: Rad 37:


==Orsak==
==Orsak==
⚫
[[Bakterier]] är den vanligaste orsaken till urinvägsinfektion: ''[[Escherichia coli|E. coli]]'' förorsakar 80–85 % och ''[[Staphylococcus saprophyticus]]'' förorsakar 5–10 % av alla urinvägsinfektioner.<ref name="Review08" /> I sällsynta fall kan [[patogen|smittämnet]] vara [[virus]] eller [[svampar]].<ref>{{cite journal|last=Amdekar|first=S|coauthors=Singh, V, Singh, DD|title=Probiotic therapy: immunomodulating approach toward urinary tract infection.|journal=Current microbiology|date=2011 Nov|volume=63|issue=5|pages=484–90|pmid=21901556|doi=10.1007/s00284-011-0006-2}}</ref> Andra bakterier som kan ligga bakom urinvägsinfektion är ''[[Klebsiella]]'', ''[[Proteusbakterier|Proteus]]'', ''[[Pseudomonas]]'' och ''[[Enterobacter]]''. Dessa är ovanliga och är i typiska fall kopplade till tidigare avvikelser i urinvägssystemet eller [[urinkateter|urinkateterisering]].<ref name="Sal2011" /> Urinvägsinfektioner förorsakade av ''[[Staphylococcus aureus]]'' förekommer i vanliga fall i samband med blodburna infektioner.<ref name="EM2011" />
{{Faktakoll|datum=2020-12}}
⚫
[[Bakterier]] är den vanligaste orsaken till urinvägsinfektion: ''[[Escherichia coli|E. coli]]'' förorsakar 80–85 % och ''[[Stafylococcus saprofyticus]]'' förorsakar 5–10 % av alla urinvägsinfektioner.<ref name="Review08" /> I sällsynta fall kan [[patogen|smittämnet]] vara [[virus]] eller [[svampar]].<ref>{{cite journal|last=Amdekar|first=S|coauthors=Singh, V, Singh, DD|title=Probiotic therapy: immunomodulating approach toward urinary tract infection.|journal=Current microbiology|date=2011 Nov|volume=63|issue=5|pages=484–90|pmid=21901556|doi=10.1007/s00284-011-0006-2}}</ref> Andra bakterier som kan ligga bakom urinvägsinfektion är ''[[Klebsiella]]'', ''[[Proteusbakterier|Proteus]]'', ''[[Pseudomonas]]'' och ''[[Enterobacter]]''. Dessa är ovanliga och är i typiska fall kopplade till tidigare avvikelser i urinvägssystemet eller [[Kateter#Urinkatetrar|urinkateterisering]].<ref name="Sal2011" /> Urinvägsinfektioner förorsakade av ''[[Staphylococcus aureus]]'' förekommer i vanliga fall i samband med blodburna infektioner.<ref name="EM2011" />


===Katetrar===
===Samlag===
Hos unga sexuellt aktiva kvinnor är [[samlag]] orsaken till 75–90 % av alla blåskatarrer i och med den infektionsrisk som är förknippad med sexuellt umgänge.<ref name=Review08>{{cite journal|author=Nicolle LE|title=Uncomplicated urinary tract infection in adults including uncomplicated pyelonephritis|journal=Urol Clin North Am|volume=35|issue=1|pages=1–12, v|year=2008|pmid=18061019|doi=10.1016/j.ucl.2007.09.004}}</ref> Även om sex är en riskfaktor för urinvägsinfektion räknas det inte som [[sexuellt överförbar infektion]].<ref>{{cite book|title=Study Guide for Pathophysiology|date=2013|publisher=Elsevier Health Sciences|isbn=9780323293181|page=272|edition=5|url=https://books.google.com/books?id=YvskCwAAQBAJ&pg=PA272|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20160216173856/https://books.google.com/books?id=YvskCwAAQBAJ&pg=PA272|archive-date=2016-02-16}}</ref> Användning av [[spermicider|spermiedödande medel]] ökar risken att få UVI oberoende av hur ofta man har sex.<ref name=Review08/> Hos kvinnor som genomgått [[menopaus]] (inledande stadiet av [[klimakteriet]]) påverkar sexuell aktivitet inte risken att utveckla en UVI.<ref name=Review08/>

⚫
===Kön===
Kvinnor är mer benägna att få UVI än män, eftersom [[urinrör]]et är mycket kortare och sitter närmare [[anus]].<ref name=NA2011>{{cite journal|last=Dielubanza|first=EJ|coauthors=Schaeffer, AJ|title=Urinary tract infections in women.|journal=The Medical clinics of North America|date=2011 Jan|volume=95|issue=1|pages=27–41|pmid=21095409|doi=10.1016/j.mcna.2010.08.023}}</ref> Eftersom en kvinnas östrogennivåer minskar i och med [[menopaus]]en, ökar hennes risk att drabbas av urinvägsinfektioner på grund av förlust av skyddande bakterieflora i [[vagina]]n.<ref name=NA2011/>

===Urinkatetrar===
Användning av [[urinkateter|urinkatetrar]] ökar risken för urinvägsinfektioner. Förebyggande användning av antibiotika är inte effektivt när det gäller att minska infektioner.<ref name="NA2011">{{cite journal|last=Dielubanza|first=EJ|coauthors=Schaeffer, AJ|title=Urinary tract infections in women.|journal=The Medical clinics of North America|date=2011 Jan|volume=95|issue=1|pages=27–41|pmid=21095409|doi=10.1016/j.mcna.2010.08.023}}</ref> Risken för infektion kan vid behov minskas genom enbart kateterisering genom [[aseptisk]] teknik och genom att dränaget hålls slutet och förhindras från att täppas till.<ref>{{cite journal|author=Nicolle LE|title=The chronic indwelling catheter and urinary infection in long-term-care facility residents|journal=Infect Control Hosp Epidemiol|volume=22|issue=5|pages=316–21|year=2001|pmid=11428445|doi=10.1086/501908}}</ref><ref>{{cite journal|author=Phipps S, Lim YN, McClinton S, Barry C, Rane A, N'Dow J|title=Cochrane Database of Systematic Reviews|journal=Cochrane Database Syst Rev|volume=|issue=2|pages=CD004374|year=2006|pmid=16625600|doi=10.1002/14651858.CD004374.pub2|editor1-last=Phipps|editor1-first=Simon|chapter=Short term urinary catheter policies following urogenital surgery in adults}}</ref><ref>{{cite journal|author=Gould CV, Umscheid CA, Agarwal RK, Kuntz G, Pegues DA|title=Guideline for prevention of catheter-associated urinary tract infections 2009|journal=Infect Control Hosp Epidemiol|volume=31|issue=4|pages=319–26|year=2010|pmid=20156062|doi=10.1086/651091}}</ref>
Användning av [[urinkateter|urinkatetrar]] ökar risken för urinvägsinfektioner. Förebyggande användning av antibiotika är inte effektivt när det gäller att minska infektioner.<ref name="NA2011">{{cite journal|last=Dielubanza|first=EJ|coauthors=Schaeffer, AJ|title=Urinary tract infections in women.|journal=The Medical clinics of North America|date=2011 Jan|volume=95|issue=1|pages=27–41|pmid=21095409|doi=10.1016/j.mcna.2010.08.023}}</ref> Risken för infektion kan vid behov minskas genom enbart kateterisering genom [[aseptisk]] teknik och genom att dränaget hålls slutet och förhindras från att täppas till.<ref>{{cite journal|author=Nicolle LE|title=The chronic indwelling catheter and urinary infection in long-term-care facility residents|journal=Infect Control Hosp Epidemiol|volume=22|issue=5|pages=316–21|year=2001|pmid=11428445|doi=10.1086/501908}}</ref><ref>{{cite journal|author=Phipps S, Lim YN, McClinton S, Barry C, Rane A, N'Dow J|title=Cochrane Database of Systematic Reviews|journal=Cochrane Database Syst Rev|volume=|issue=2|pages=CD004374|year=2006|pmid=16625600|doi=10.1002/14651858.CD004374.pub2|editor1-last=Phipps|editor1-first=Simon|chapter=Short term urinary catheter policies following urogenital surgery in adults}}</ref><ref>{{cite journal|author=Gould CV, Umscheid CA, Agarwal RK, Kuntz G, Pegues DA|title=Guideline for prevention of catheter-associated urinary tract infections 2009|journal=Infect Control Hosp Epidemiol|volume=31|issue=4|pages=319–26|year=2010|pmid=20156062|doi=10.1086/651091}}</ref>


===Övrigt===
== Sjukdomsmekanism ==
Riskfaktorer för återkommande UVI är bland annat [[diabetes mellitus|diabetes]] samt [[benign prostatahyperplasi|förstorad prostata]].<ref name="Review08" /><ref name="EM2011" /> UVI hos barn förknippas med [[vesikouretär reflux]] (en onormal rörelse av [[urin]] från [[urinblåsa]]n till [[urinledare|urinledarna]] eller [[njure|njurarna]]) och [[förstoppning]].<ref name="PeadsNA2011" /> Personer med [[ryggmärgsskada]] löper ökad risk att drabbas av urinvägsinfektion både på grund av en kronisk användning av [[urinkateter|kateter]] och på grund av en funktionsstörning vad beträffar [[urinering]].<ref name="Spine2010">{{cite journal|last=Eves|first=FJ|coauthors=Rivera, N|title=Prevention of urinary tract infections in persons with spinal cord injury in home health care.|journal=Home healthcare nurse|date=2010 Apr|volume=28|issue=4|pages=230–41|pmid=20520263|doi=10.1097/NHH.0b013e3181dc1bcb}}</ref> Det är den vanligaste orsaken till infektion i denna grupp och även den vanligaste orsaken till inläggning på sjukhus.<ref name="Spine2010" /> [[Tranbärsjuice]] eller tranbärstillsats har inte heller visat sig vara effektivt för att förebygga och behandla denna grupp.<ref>{{cite journal|last=Opperman|first=EA|title=Cranberry is not effective for the prevention or treatment of urinary tract infections in individuals with spinal cord injury.|journal=Spinal cord|date=2010 Jun|volume=48|issue=6|pages=451–6|pmid=19935757|doi=10.1038/sc.2009.159}}</ref>
Riskfaktorer för återkommande UVI är bland annat [[diabetes mellitus|diabetes]] och [[benign prostatahyperplasi|förstorad prostata]].<ref name="Review08" /><ref name="EM2011" /> UVI hos barn förknippas med [[vesikouretär reflux]] (en onormal rörelse av [[urin]] från [[urinblåsa]]n till [[urinledare|urinledarna]] eller [[njure|njurarna]]) och [[förstoppning]].<ref name="PeadsNA2011" /> Personer med [[ryggmärgsskada]] löper ökad risk att drabbas av urinvägsinfektion både på grund av en kronisk användning av [[urinkateter|kateter]] och på grund av en funktionsstörning vad beträffar [[urinering]].<ref name="Spine2010">{{cite journal|last=Eves|first=FJ|coauthors=Rivera, N|title=Prevention of urinary tract infections in persons with spinal cord injury in home health care.|journal=Home healthcare nurse|date=2010 Apr|volume=28|issue=4|pages=230–41|pmid=20520263|doi=10.1097/NHH.0b013e3181dc1bcb}}</ref> Urinvägskomplikation är den vanligaste orsaken till infektion i denna grupp och även den vanligaste orsaken till inläggning på sjukhus.<ref name="Spine2010" /> [[Tranbärsjuice]] eller tranbärstillsats har inte visat sig vara effektivt för att förebygga och behandla denna grupp.<ref>{{cite journal|last=Opperman|first=EA|title=Cranberry is not effective for the prevention or treatment of urinary tract infections in individuals with spinal cord injury.|journal=Spinal cord|date=2010 Jun|volume=48|issue=6|pages=451–6|pmid=19935757|doi=10.1038/sc.2009.159}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Cranberry for Bacteriuria in Individuals with Spinal Cord Injury: A Systematic Review and Meta-Analysis|efternamn=Raguzzini|förnamn5=Ilaria|efternamn4=Fedullo|förnamn4=Anna Lucia|efternamn3=Sciarra|förnamn3=Tommaso|efternamn2=Toti|förnamn2=Elisabetta|förnamn=Anna|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7648708/|pmid=33194008|pmc=7648708|doi=10.1155/2020/9869851|volym=2020|issn=1942-0900|hämtdatum=2021-05-02|datum=2020-10-30|tidskrift=Oxidative Medicine and Cellular Longevity|efternamn5=Peluso}}</ref>


==Patogenes==
De [[bakterier]] som förorsakar urinvägsinfektioner tar sig vanligtvis in i blåsan via urinröret. Infektion kan emellertid även komma via blodet eller [[lymfa]]n.<ref name=Sal2011/> Man tror att bakterierna vanligtvis överförs till [[urinrör]]et från [[tarm]]en, vilket betyder att kvinnor löper större risk på grund av det minskade avståndet mellan [[anus]] och urinmynning.<ref name=Sal2011/> När ''[[Escherichia coli|E. coli]]'' har tagit sig in i [[urinblåsa]]n, kan bakterierna sätta sig på urinblåseväggen för att där bilda en [[biofilm]] som kan motstå kroppens [[immunförsvar]].<ref name="Sal2011" /> Eftersom en kvinnas [[östrogen]]nivåer minskar i och med [[menopaus]]en, ökar hennes risk att drabbas av urinvägsinfektioner på grund av förlust av skyddande bakterieflora i [[vagina]]n.<ref name="NA2011" />
De [[bakterier]] som förorsakar urinvägsinfektioner tar sig vanligtvis in i blåsan via urinröret. Infektion kan emellertid även komma via blodet eller [[lymfa]]n.<ref name=Sal2011/> Man tror att bakterierna vanligtvis överförs till [[urinrör]]et från [[tarm]]en, vilket betyder att kvinnor löper större risk på grund av det minskade avståndet mellan [[anus]] och urinmynning.<ref name=Sal2011/> När ''[[Escherichia coli|E. coli]]'' har tagit sig in i [[urinblåsa]]n, kan bakterierna sätta sig på urinblåseväggen för att där bilda en [[biofilm]] som kan motstå kroppens [[immunförsvar]].<ref name="Sal2011" /> Eftersom en kvinnas [[östrogen]]nivåer minskar i och med [[menopaus]]en, ökar hennes risk att drabbas av urinvägsinfektioner på grund av förlust av skyddande bakterieflora i [[vagina]]n.<ref name="NA2011" />

⚫
Obekräftade faktorer som anses kunna påverka förekomsten av UVI är bland annat användning av [[p-piller]] eller [[kondomer]], urinering direkt efter samlag, vilken typ av underkläder som bärs, bristande personlig hygien efter urinering eller tarmtömning eller vana av att bada respektive duscha.<ref name=Review08/> Likaså saknas det belägg för att kvarhållning av urin, användning av [[tampong]] och sköljning skulle ge någon effekt.<ref name=NA2011/>

Personer som ofta har urinvägsinfektioner och som använder spermicider eller pessar som preventivmedel rekommenderas att använda alternativa metoder för att skydda sig.<ref name=Sal2011/> [[Tranbär]] (juice eller kapslar) kan minska förekomsten hos dem som ofta får infektioner,<ref name=Jepson/><ref name=Wang2012>{{cite journal | author=Wang CH, Fang CC, Chen NC ''et al'' | title=Cranberry-containing products for prevention of urinary tract infections in susceptible populations | journal=Arch Intern Med | year=2012 | volume=172 | issue=13 | pages=988–96 |doi=10.1001/archinternmed.2012.3004}}</ref> men långvarig tolerans är ett problem,<ref name=Jepson>{{cite journal|author=Jepson RG, Craig JC|title=Cochrane Database of Systematic Reviews|journal=Cochrane Database Syst Rev|issue=1|pages=CD001321|year=2008|pmid=18253990|doi=10.1002/14651858.CD001321.pub4|editor1-last=Jepson|editor1-first=Ruth G|chapter=Cranberries for preventing urinary tract infections }}</ref> eftersom mer än 30 % får mag-tarmbesvär.<ref>{{cite journal|last=Rossi|first=R|coauthors=Porta, S, Canovi, B|title=Overview on cranberry and urinary tract infections in females.|journal=Journal of Clinical Gastroenterology|date=2010 Sep|volume=44 Suppl 1|pages=S61-2|pmid=20495471|doi=10.1097/MCG.0b013e3181d2dc8e}}</ref> Ett bättre alternativ kan vara intagande två gånger dagligen i stället för en gång dagligen.<ref>{{cite journal|last=Wang|first=CH|coauthors=Fang, CC; Chen, NC; Liu, SS; Yu, PH; Wu, TY; Chen, WT; Lee, CC; Chen, SC|title=Cranberry-containing products for prevention of urinary tract infections in susceptible populations: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials.|journal=Archives of Internal Medicine|date=2012 July 9|volume=172|issue=13|pages=988–96|pmid=22777630}}</ref> 2011 ansågs att intravaginala [[probiotika]] behöver studeras närmare innan man kan fastställa om de är av nytta.<ref name=Sal2011/> Användning av kondom utan [[spermicider]] eller användning av p-piller ökar inte risken för okomplicerad urinvägsinfektion.<ref>{{cite book |last1= Engleberg|first1= N C|last2= DiRita|first2=V | last3=Dermody | first3=T S |title= Schaechter's Mechanism of Microbial Disease|year= 2007 |publisher= Lippincott Williams & Wilkins |location= Baltimore|isbn=978-0-7817-5342-5 |at=618 |chapter= 63}}</ref>


==Diagnos==
==Diagnos==
Rad 63: Rad 65:


===Differentialdiagnoser===
===Differentialdiagnoser===
Hos kvinnor med inflammation i [[livmoderhalsen]] ([[cervicit]]) eller inflammation i [[vagina]] ([[slidkatarr]]) och hos unga män med UVI-symptom, kan infektion från ''[[Chlamydia trachomatis]]'' ([[klamydiainfektion]]) eller ''[[Neisseria gonorrheae]]'' ([[gonorré]]) misstänkas vara orsaken.<ref name="EM2011" /><ref>{{cite journal|last=Raynor|first=MC|coauthors=Carson CC, 3rd|title=Urinary infections in men.|journal=The Medical clinics of North America|date=2011 Jan|volume=95|issue=1|pages=43–54|pmid=21095410|doi=10.1016/j.mcna.2010.08.015}}</ref> Slidkatarr kan även bero på [[svampinfektion i underlivet|svampinfektion]].<ref name="Book2011">{{cite book|last=Leung|first=David Hui|title=Approach to internal medicine : a resource book for clinical practice|publisher=Springer|location=New York|isbn=978-1-4419-6504-2|page=244|url=http://books.google.ca/books?id=lnXNpj5ZzKMC&pg=PA244|edition=3rd ed.|coauthors=Padwal, Raj}}</ref> [[Interstitiell cystit]] (kronisk smärta i blåsan) kan övervägas hos personer med flera episoder av UVI-symptom, men vars urinodlingar förblir negativa och inte förbättras med antibiotika.<ref>{{cite book|last=Kursh|first=edited by Elroy D.|title=Office urology|year=2000|publisher=Humana Press|location=Totowa, N.J.|isbn=978-0-89603-789-2|page=131|url=http://books.google.ca/books?id=AdYs-QwU8KQC&pg=PA131|coauthors=Ulchaker, James C.}} {{Wayback|url=http://books.google.ca/books?id=AdYs-QwU8KQC&pg=PA131 |date=20131216221947 }}</ref> Inflammation i [[prostata]] ([[prostatit]]) kan också övervägas i differentialdiagnostiken.<ref>{{cite book|last=Walls|first=authors, Nathan W. Mick, Jessica Radin Peters, Daniel Egan ; editor, Eric S. Nadel ; advisor, Ron|title=Blueprints emergency medicine|year=2006|publisher=Lippincott Williams & Wilkins|location=Baltimore, Md.|isbn=978-1-4051-0461-6|page=152|url=http://books.google.ca/books?id=NvqaWHi1OTsC&pg=RA1-PA152|edition=2nd ed.}}</ref>
Hos kvinnor med inflammation i [[livmoderhalsen]] ([[cervicit]]) eller inflammation i [[vagina]] ([[slidkatarr]]) och hos unga män med UVI-symptom, kan infektion av ''[[Chlamydia trachomatis]]'' ([[klamydiainfektion]]) eller ''[[Neisseria gonorrhoeae]]'' ([[gonorré]]) misstänkas vara orsaken.<ref name="EM2011" /><ref>{{cite journal|last=Raynor|first=MC|coauthors=Carson CC, 3rd|title=Urinary infections in men.|journal=The Medical clinics of North America|date=2011 Jan|volume=95|issue=1|pages=43–54|pmid=21095410|doi=10.1016/j.mcna.2010.08.015}}</ref> Slidkatarr kan även bero på [[svampinfektion i underlivet|svampinfektion]].<ref name="Book2011">{{cite book|last=Leung|first=David Hui|title=Approach to internal medicine : a resource book for clinical practice|publisher=Springer|location=New York|isbn=978-1-4419-6504-2|page=244|url=http://books.google.ca/books?id=lnXNpj5ZzKMC&pg=PA244|edition=3rd ed.|coauthors=Padwal, Raj}}</ref> [[Interstitiell cystit]] (kronisk smärta i blåsan) kan övervägas hos personer med flera episoder av UVI-symptom, men vars urinodlingar förblir negativa och inte förbättras med antibiotika.<ref>{{cite book|last=Kursh|first=edited by Elroy D.|title=Office urology|year=2000|publisher=Humana Press|location=Totowa, N.J.|isbn=978-0-89603-789-2|page=131|url=http://books.google.ca/books?id=AdYs-QwU8KQC&pg=PA131|coauthors=Ulchaker, James C.}} {{Wayback|url=http://books.google.ca/books?id=AdYs-QwU8KQC&pg=PA131 |date=20131216221947 }}</ref> Inflammation i [[prostata]] ([[prostatit]]) kan också övervägas i differentialdiagnostiken.<ref>{{cite book|last=Walls|first=authors, Nathan W. Mick, Jessica Radin Peters, Daniel Egan ; editor, Eric S. Nadel ; advisor, Ron|title=Blueprints emergency medicine|year=2006|publisher=Lippincott Williams & Wilkins|location=Baltimore, Md.|isbn=978-1-4051-0461-6|page=152|url=http://books.google.ca/books?id=NvqaWHi1OTsC&pg=RA1-PA152|edition=2nd ed.}}</ref>

==Förebyggande==
⚫
Obekräftade faktorer som anses kunna påverka förekomsten av UVI är bland annat användning av [[p-piller]] eller [[kondomer]], urinering direkt efter samlag, vilken typ av underkläder som bärs, bristande personlig hygien efter urinering eller tarmtömning eller vana av att bada respektive duscha.<ref name=Review08/> Likaså saknas det belägg för att kvarhållning av urin, användning av [[tampong]] och sköljning skulle ge någon effekt.<ref name=NA2011/>

Personer som ofta har urinvägsinfektioner och som använder [[spermicider]] eller [[pessar]] som [[preventivmedel]] rekommenderas att använda andra metoder för att skydda sig.<ref name=Sal2011/> [[Evidens]]en för [[tranbär]] för att förebygga urinvägsinfektioner är motstridig:<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Cranberries and Urinary Tract Infections: How Can the Same Evidence Lead to Conflicting Advice?123|pmc=4863270|förnamn3=Kevin C|efternamn2=Kern|förnamn2=Hua J|efternamn=Liska|förnamn=DeAnn J|pmid=27184277|doi=10.3945/an.115.011197|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4863270/|nummer=3|volym=7|sid=498–506|issn=2161-8313|hämtdatum=2021-05-02|år=2016-05-09|tidskrift=Advances in Nutrition|efternamn3=Maki}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Prevention and treatment of uncomplicated lower urinary tract infections in the era of increasing antimicrobial resistance—non-antibiotic approaches: a systemic review|pmid=31350663|förnamn4=Pawel|efternamn3=Rechberger|förnamn3=Tomasz|efternamn2=Naber|förnamn2=Kurt|efternamn=Wawrysiuk|förnamn=Sara|pmc=6759629|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6759629/|doi=10.1007/s00404-019-05256-z|nummer=4|volym=300|sid=821–828|issn=0932-0067|hämtdatum=2021-05-02|år=2019|tidskrift=Archives of Gynecology and Obstetrics|efternamn4=Miotla}}</ref> viss forskning föreslår att tranbär ([[tranbärsjuice|juice]] eller kapslar) kan minska förekomsten hos dem som ofta får infektioner,<ref name=Wang2012>{{cite journal|last=Wang|first=CH|coauthors=Fang, CC; Chen, NC; Liu, SS; Yu, PH; Wu, TY; Chen, WT; Lee, CC; Chen, SC|title=Cranberry-containing products for prevention of urinary tract infections in susceptible populations: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials.|journal=Archives of Internal Medicine|date=2012 July 9|volume=172|issue=13|pages=988–96|pmid=22777630|doi=10.1001/archinternmed.2012.3004}}</ref><ref name="Luis2017">{{Tidskriftsref|rubrik=Can Cranberries Contribute to Reduce the Incidence of Urinary Tract Infections? A Systematic Review with Meta-Analysis and Trial Sequential Analysis of Clinical Trials|doi=10.1016/j.juro.2017.03.078|förnamn3=Luísa|efternamn2=Domingues|förnamn2=Fernanda|efternamn=Luís|förnamn=Ângelo|pmid=28288837|nummer=3|url=https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28288837|volym=198|sid=614–621|issn=1527-3792|hämtdatum=2021-05-02|datum=2017-09|tidskrift=The Journal of Urology|efternamn3=Pereira}}</ref> medan annan forskning inte visar på någon effekt, eller om effekten finns att den är begränsad.<ref name="Jepson2012"/> Långvarig tolerans av intag av tranbär är också ett problem,<ref name=Jepson2012>{{Tidskriftsref|rubrik=Cranberries for preventing urinary tract infections|pmc=7027998|efternamn3=Craig|förnamn3=Jonathan C|efternamn2=Williams|förnamn2=Gabrielle|efternamn=Jepson|förnamn=Ruth G|pmid=23076891|doi=10.1002/14651858.CD001321.pub5|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7027998/|nummer=10|volym=2012|issn=1469-493X|hämtdatum=2021-05-02|datum=2012-10-17|tidskrift=The Cochrane Database of Systematic Reviews}}</ref> eftersom mer än 30 % får mag–tarmbesvär.<ref>{{cite journal|last=Rossi|first=R|coauthors=Porta, S, Canovi, B|title=Overview on cranberry and urinary tract infections in females.|journal=Journal of Clinical Gastroenterology|date=2010 Sep|volume=44 Suppl 1|pages=S61-2|pmid=20495471|doi=10.1097/MCG.0b013e3181d2dc8e}}</ref> 2015 ansågs att [[probiotika]] behöver studeras närmare innan man kan fastställa om de är av nytta.<ref>{{cite journal|last1=Schwenger|first1=EM|last2=Tejani|first2=AM|last3=Loewen|first3=PS|title=Probiotics for preventing urinary tract infections in adults and children.|journal=The Cochrane Database of Systematic Reviews|date=23 December 2015|volume=12|issue=12|pages=CD008772|pmid=26695595|doi=10.1002/14651858.CD008772.pub2}}</ref> Användning av kondom utan [[spermicider]] eller användning av p-piller ökar inte risken för okomplicerad urinvägsinfektion.<ref>{{cite book |last1= Engleberg|first1= N C|last2= DiRita|first2=V | last3=Dermody | first3=T S |title= Schaechter's Mechanism of Microbial Disease|year= 2007 |publisher= Lippincott Williams & Wilkins |location= Baltimore|isbn=978-0-7817-5342-5 |at=618 |chapter= 63}}</ref>

⚫
===Medicinering===
⚫
För dem som drabbas av återkommande infektioner kan det vara effektivt med en förlängd kur av daglig antibiotika.<ref name="Review08" /> Läkemedel som används ofta är [[nitrofurantoin]] och [[trimetoprim]].<ref name="Sal2011" /> I fall för kvinnor i postmenopaus har lokalbehandling med vaginalt [[östrogen]] visat sig minska återfallen. Till skillnad från kräm för lokalbehandling fungerar vaginalt östrogen från [[pessar]] inte lika bra som lågdosantibiotika.{{Ifrågasatt uppgift|datum=2020-12}}<ref name="Cochrane2008">{{cite journal|last=Perrotta|first=C|coauthors=Aznar, M, Mejia, R, Albert, X, Ng, CW|title=Oestrogens for preventing recurrent urinary tract infection in postmenopausal women.|journal=Cochrane database of systematic reviews (Online)|date=2008-04-16|issue=2|pages=CD005131|pmid=18425910|doi=10.1002/14651858.CD005131.pub2}}</ref> År 2021 var [[vaccin]] mot urinvägsinfektion under utveckling.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=The role of vaccines in combatting antimicrobial resistance|förnamn=Francesca|förnamn4=Davide|efternamn3=Rappuoli|förnamn3=Rino|efternamn2=Bagnoli|förnamn2=Fabio|efternamn=Micoli|pmid=33542518|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7861009/|pmc=7861009|doi=10.1038/s41579-020-00506-3|sid=1–16|issn=1740-1526|hämtdatum=2021-05-02|år=2021-02-04|tidskrift=Nature Reviews. Microbiology|efternamn4=Serruto}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Vaccine Development for Urinary Tract Infections: Where Do We Stand?|url=https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30093359|tidskrift=European Urology Focus|år=2019-01|hämtdatum=2021-05-02|issn=2405-4569|sid=39–41|volym=5|nummer=1|doi=10.1016/j.euf.2018.07.034|pmid=30093359|förnamn=Giuseppe|efternamn=Magistro|förnamn2=Christian G.|efternamn2=Stief}}</ref>

===Hos barn===
⚫
Studier visar att [[profylaktisk|förebyggande]] antibiotikabehandling inte minskar urinvägsinfektioner hos barn.<ref name="Child2010">{{cite journal|last1=Dai|first1=B|last2=Liu|first2=Y|last3=Jia|first3=J|last4=Mei|first4=C|title=Long-term antibiotics for the prevention of recurrent urinary tract infection in children: a systematic review and meta-analysis|journal=Archives of Disease in Childhood|volume=95|issue=7|pages=499–508|year=2010|pmid=20457696|doi=10.1136/adc.2009.173112}}</ref>


==Behandling==
==Behandling==
Rad 73: Rad 86:
===Pyelonefrit===
===Pyelonefrit===
[[Pyelonefrit]] behandlas i regel med mer potenta läkemedel än blåskatarr, antingen med hjälp av en längre kur med orala antibiotika eller [[intravenös]]a antibiotika.<ref name="Pylo2011">{{cite journal|last=Colgan|first=R|coauthors=Williams, M, Johnson, JR|title=Diagnosis and treatment of acute pyelonephritis in women.|journal=American family physician|date=2011-09-01|volume=84|issue=5|pages=519–26|pmid=21888302}}</ref> Sju dagar med oral fluorokinolon [[ciprofloxacin]] används i normala fall i områden där resistensfrekvensen är lägre än 10 %.<ref name=Pylo2011/> Om den lokala bakterieresistensen mot detta antibiotikum är högre än 10 %, ordineras ofta en dos med intravenös [[ceftriaxon]].<ref name=Pylo2011/> För de som uppvisar allvarligare symptom kan de tvingas läggas in på sjukhus för fortgående antibiotikabehandling.<ref name="Pylo2011" /> Komplikationer, till exempel hinder i urinvägen på grund av [[njursten]] kan användas om symptomen inte förbättras efter två eller tre dagars behandling.<ref name="EM2011" /><ref name="Pylo2011" />
[[Pyelonefrit]] behandlas i regel med mer potenta läkemedel än blåskatarr, antingen med hjälp av en längre kur med orala antibiotika eller [[intravenös]]a antibiotika.<ref name="Pylo2011">{{cite journal|last=Colgan|first=R|coauthors=Williams, M, Johnson, JR|title=Diagnosis and treatment of acute pyelonephritis in women.|journal=American family physician|date=2011-09-01|volume=84|issue=5|pages=519–26|pmid=21888302}}</ref> Sju dagar med oral fluorokinolon [[ciprofloxacin]] används i normala fall i områden där resistensfrekvensen är lägre än 10 %.<ref name=Pylo2011/> Om den lokala bakterieresistensen mot detta antibiotikum är högre än 10 %, ordineras ofta en dos med intravenös [[ceftriaxon]].<ref name=Pylo2011/> För de som uppvisar allvarligare symptom kan de tvingas läggas in på sjukhus för fortgående antibiotikabehandling.<ref name="Pylo2011" /> Komplikationer, till exempel hinder i urinvägen på grund av [[njursten]] kan användas om symptomen inte förbättras efter två eller tre dagars behandling.<ref name="EM2011" /><ref name="Pylo2011" />

⚫
===Medicinering===
⚫
För dem som drabbas av återkommande infektioner kan det vara effektivt med en förlängd kur av daglig antibiotika.<ref name="Review08" /> Läkemedel som används ofta är [[nitrofurantoin]] och [[trimetoprim]].<ref name="Sal2011" /> I fall för kvinnor i postmenopaus har lokalbehandling med vaginalt [[östrogen]] visat sig minska återfallen. Till skillnad från kräm för lokalbehandling fungerar vaginalt östrogen från [[pessar]] inte lika bra som lågdosantibiotika.{{Ifrågasatt uppgift|datum=2020-12}}<ref name="Cochrane2008">{{cite journal|last=Perrotta|first=C|coauthors=Aznar, M, Mejia, R, Albert, X, Ng, CW|title=Oestrogens for preventing recurrent urinary tract infection in postmenopausal women.|journal=Cochrane database of systematic reviews (Online)|date=2008-04-16|issue=2|pages=CD005131|pmid=18425910|doi=10.1002/14651858.CD005131.pub2}}</ref> Sedan år 2011 finns ett antal [[vaccin]] under utveckling.<ref name="Sal2011" />

⚫
===Hos barn===
⚫
Studier visar att [[profylaktisk|förebyggande]] antibiotikabehandling inte minskar urinvägsinfektioner hos barn.<ref name="Child2010">{{cite journal|last1=Dai|first1=B|last2=Liu|first2=Y|last3=Jia|first3=J|last4=Mei|first4=C|title=Long-term antibiotics for the prevention of recurrent urinary tract infection in children: a systematic review and meta-analysis|journal=Archives of Disease in Childhood|volume=95|issue=7|pages=499–508|year=2010|pmid=20457696|doi=10.1136/adc.2009.173112}}</ref>


==Epidemiologi==
==Epidemiologi==
Rad 92: Rad 99:


==Vid graviditet==
==Vid graviditet==
Urinvägsinfektioner kan innebära större problem under [[graviditet]] på grund av den ökade risken för [[pyelonefrit]].<ref name=NA2011/> Under graviditeten ökar höga nivåer av [[progesteron]] risken för lägre muskeltonus i urinledarna och blåsan, vilket leder till större sannolikhet för [[reflux]] av [[urin]] upp i urinledarna och mot njurarna (reflux).<ref name=NA2011/> Trots att gravida kvinnor inte löper en högre risk för asymptomatisk bakteriuri, löper de en 25–40 % risk att drabbas av en njurinfektion om de har bakteriuri. <ref name=NA2011/> Därför rekommenderas behandling om urinprov visar tecken på infektion, även om det inte föreligger några symptom.<ref name=Preg10/> [[Cefalexin]] eller [[nitrofurantoin]] används vanligen, eftersom de i allmänhet bedöms vara säkra vid graviditet.{{Ifrågasatt uppgift|Europeisk praxis?|datum=2020-12}}<ref name=Preg10>{{cite journal|author=Guinto VT, De Guia B, Festin MR, Dowswell T|title=Cochrane Database of Systematic Reviews|journal=Cochrane Database Syst Rev|volume=|issue=9|pages=CD007855|year=2010|pmid=20824868|doi=10.1002/14651858.CD007855.pub2|editor1-last=Guinto|editor1-first=Valerie T|chapter=Different antibiotic regimens for treating asymptomatic bacteriuria in pregnancy}}</ref> En pyelonefrit under graviditeten kan ge upphov till [[för tidig födsel]] eller [[preeklampsi]], ett tillstånd av [[hypertoni|högt blodtryck]] och njurdysfunktion under graviditet, vilket i sin tur kan leda till [[kramp|krampanfall]] och död.<ref name=NA2011/> <!--Saknas helt information om GBS-screening och behandling i relation till övrig bakterieuri vid graviditet-->
Urinvägsinfektioner kan innebära större problem under [[graviditet]] på grund av den ökade risken för [[pyelonefrit]].<ref name=NA2011/> Under graviditeten ökar höga nivåer av [[progesteron]] risken för lägre [[tonus|muskeltonus]] i urinledarna och blåsan, vilket leder till större sannolikhet för [[reflux]] av [[urin]] upp i urinledarna och mot njurarna.<ref name=NA2011/> Trots att gravida kvinnor inte löper en högre risk för asymptomatisk bakteriuri, löper de en 25–40 % risk att drabbas av en njurinfektion om de har bakteriuri.<ref name=NA2011/> Därför rekommenderas behandling om urinprov visar tecken på infektion, även om det inte föreligger några symptom.<ref name=Preg10>{{cite journal|author=Guinto VT, De Guia B, Festin MR, Dowswell T|title=Cochrane Database of Systematic Reviews|journal=Cochrane Database Syst Rev|volume=|issue=9|pages=CD007855|year=2010|pmid=20824868|doi=10.1002/14651858.CD007855.pub2|editor1-last=Guinto|editor1-first=Valerie T|chapter=Different antibiotic regimens for treating asymptomatic bacteriuria in pregnancy}}</ref> En pyelonefrit under graviditeten kan ge upphov till [[för tidig födsel]] eller [[preeklampsi]], ett tillstånd av [[hypertoni|högt blodtryck]] och njurdysfunktion under graviditet, vilket i sin tur kan leda till [[eklampsi|krampanfall]] och död.<ref name=NA2011/> <!--Saknas helt information om GBS-screening och behandling i relation till övrig bakterieuri vid graviditet-->


==Referenser==
==Referenser==

Versionen från 2 maj 2021 kl. 13.09

Urinvägsinfektion
Latin: cystitis, cystopyelitis, cystopyelonephritis
Flera vita blodkroppar funna vid mikroskopi av urin från patient med urinvägsinfektion.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10N39.0
ICD-9599.0
DiseasesDB13657
Medlineplus000521
eMedicineemerg/625  emerg/626
MeSHsvensk engelsk

Urinvägsinfektion (UVI) är en, oftast bakteriell, infektion i urinvägarna.

Vid infektion i de nedre urinvägarna (urinblåsa, urinrör) kan man tala om blåskatarr eller cystit, där vanliga symptom är sveda eller smärta vid urinering, täta trängningar och plötsliga trängningar. Vid infektion i de övre urinvägarna (njure, urinledare) talar man om njurbäckeninflammation eller pyelonefrit där vanliga symptom är kombinationer av feber och rygg- eller buksmärta.

De vanligaste bakterierna vid sammhällsförvärvad urinvägsinfektion är Escherichia coli och Streptococcus spp., men även andra bakterier kan förekomma särskilt vid sjukhusförvärvad eller njurstens- och KAD-associerad UVI.[1] I sällsynta fall kan svampinfektioner orsaka UVI.[2]

Hos äldre och små barn kan symptom vara vaga eller ospecifika. Urinvägsinfektioner är vanligare hos kvinnor än hos män, och hälften av alla kvinnor drabbas av minst en urinvägsinfektion någon gång i livet och det är vanligt att drabbas av fler episoder efter att ha fått en första. Hos unga friska kvinnor kan diagnos ofta ställas baserat enbart på symptomen, medan det kan vara svårare att ställa diagnos på äldre patienter som ofta har mer otydliga symptom, särskilt vid underliggande demens. Underkategorin patienter på särskilt boende, särskilt kvinnor, har ofta bakterier i urinblåsan utan tecken till UVI (asymptomatisk bakterieuri, ABU), vilket gör bakteriologisk testning med urinsticka eller odling ett ibland svårtolkat diagnostiskt hjälpmedel.[källa behövs] Bland främst kvinnor som ofta drabbas av UVI kan utöver utredning och rådgivning även fortlöpande behandling med lägre doser av urinvägsspecifikt antibiotika eller enstaka doser i samband med samlag testas.

I okomplicerade fall är det möjligt att behandla nedre UVI med antibiotika för snabbare symptomlindring, vilket måste vägas mot risken för biverkningar och ökad antibiotikaresistens. I fall med komplicerande faktorer behöver slutenvård med intravenös antibiotikabehandling övervägas. Fall av övre urinvägsinfektion kan utvecklas till sepsis.

Tecken och symptom

Urin kan innehålla var (ett tillstånd känt som pyuri), vilket här ses hos en person med sepsis till följd av urinvägsinfektion.

Nedre urinvägsinfektion kallas även blåskatarr eller cystit. De vanligaste symptomen är sveda vid urinering och behov av att urinera oftare (eller urinträngning) utan förekomst av flytningar.[3] Dessa symptom kan variera från lindriga till svåra.[4] Hos friska kvinnor varar de i genomsnitt i sex dagar.[5] Viss smärta ovanför blygdbenet eller ländryggen kan förekomma. Personer med en infektion i övre urinvägarna (njurbäckeninflammation), kan uppleva buksmärta, feber, illamående och kräkningar utöver klassiska cystitsymptom som dock kan saknas.[4] Endast i sällsynta fall innehåller urinen blod (hematuri) eller synlig pyuri (var i urinen).[källa behövs]

Hos barn

Hos unga barn kan feber vara det enda symptomet på urinvägsinfektion.[6] Eftersom det saknas mer uppenbara symptom när flickor yngre än två år eller oomskurna pojkar yngre än ett år har feber, rekommenderas urinodling av många medicinska sällskap.[6] Urinvägsinfektion hos spädbarn kan uppdagas i att de kan äta för lite, kräkas, sover mer, eller visar tecken på gulsot.[6] Äldre barn kan få urininkontinens (oförmåga att hålla urinen).[6]

Hos äldre

Äldre personer har större risk för urinvägsinfektioner.[1] Tecknen kan vara vaga med endast inkontinens, sänkt medvetandegrad eller trötthet som symptom,[4] medan andra fall inte upptäcks innan patienten börjar uppvisa tydliga tecken till sepsis.[7] Det kan vara svårt att ställa diagnos då många äldre har tidigare befintlig inkontinens eller demens.[8]

Orsak

Bakterier är den vanligaste orsaken till urinvägsinfektion: E. coli förorsakar 80–85 % och Staphylococcus saprophyticus förorsakar 5–10 % av alla urinvägsinfektioner.[3] I sällsynta fall kan smittämnet vara virus eller svampar.[9] Andra bakterier som kan ligga bakom urinvägsinfektion är Klebsiella, Proteus, Pseudomonas och Enterobacter. Dessa är ovanliga och är i typiska fall kopplade till tidigare avvikelser i urinvägssystemet eller urinkateterisering.[7] Urinvägsinfektioner förorsakade av Staphylococcus aureus förekommer i vanliga fall i samband med blodburna infektioner.[4]

Samlag

Hos unga sexuellt aktiva kvinnor är samlag orsaken till 75–90 % av alla blåskatarrer i och med den infektionsrisk som är förknippad med sexuellt umgänge.[3] Även om sex är en riskfaktor för urinvägsinfektion räknas det inte som sexuellt överförbar infektion.[10] Användning av spermiedödande medel ökar risken att få UVI oberoende av hur ofta man har sex.[3] Hos kvinnor som genomgått menopaus (inledande stadiet av klimakteriet) påverkar sexuell aktivitet inte risken att utveckla en UVI.[3]

Kön

Kvinnor är mer benägna att få UVI än män, eftersom urinröret är mycket kortare och sitter närmare anus.[11] Eftersom en kvinnas östrogennivåer minskar i och med menopausen, ökar hennes risk att drabbas av urinvägsinfektioner på grund av förlust av skyddande bakterieflora i vaginan.[11]

Urinkatetrar

Användning av urinkatetrar ökar risken för urinvägsinfektioner. Förebyggande användning av antibiotika är inte effektivt när det gäller att minska infektioner.[11] Risken för infektion kan vid behov minskas genom enbart kateterisering genom aseptisk teknik och genom att dränaget hålls slutet och förhindras från att täppas till.[12][13][14]

Övrigt

Riskfaktorer för återkommande UVI är bland annat diabetes och förstorad prostata.[3][4] UVI hos barn förknippas med vesikouretär reflux (en onormal rörelse av urin från urinblåsan till urinledarna eller njurarna) och förstoppning.[6] Personer med ryggmärgsskada löper ökad risk att drabbas av urinvägsinfektion både på grund av en kronisk användning av kateter och på grund av en funktionsstörning vad beträffar urinering.[15] Urinvägskomplikation är den vanligaste orsaken till infektion i denna grupp och även den vanligaste orsaken till inläggning på sjukhus.[15] Tranbärsjuice eller tranbärstillsats har inte visat sig vara effektivt för att förebygga och behandla denna grupp.[16][17]

Patogenes

De bakterier som förorsakar urinvägsinfektioner tar sig vanligtvis in i blåsan via urinröret. Infektion kan emellertid även komma via blodet eller lymfan.[7] Man tror att bakterierna vanligtvis överförs till urinröret från tarmen, vilket betyder att kvinnor löper större risk på grund av det minskade avståndet mellan anus och urinmynning.[7] När E. coli har tagit sig in i urinblåsan, kan bakterierna sätta sig på urinblåseväggen för att där bilda en biofilm som kan motstå kroppens immunförsvar.[7] Eftersom en kvinnas östrogennivåer minskar i och med menopausen, ökar hennes risk att drabbas av urinvägsinfektioner på grund av förlust av skyddande bakterieflora i vaginan.[11]

Diagnos

Ett flertal baciller (stavformiga bakterier, visas här som svarta och bönformiga) visas mellan vita blodkroppar i urinmikroskopi. Dessa förändringar tyder på en urinvägsinfektion.

I vanliga fall av okomplicerad UVI går det att ställa diagnos och ge behandling enbart utifrån symptom och utan ytterligare bekräftelse från provtagning.[3] I komplicerade eller tvivelaktiga fall kan det vara till hjälp att bekräfta diagnosen med hjälp av urinanalys (urinsticka), där man kontrollerar förekomst av urinnitriter och vita blodkroppar (leukocyter) eller leukocytesteras (ett enzym som finns i vita blodkroppar och vid analysen indirekt ger indikation om deras förekomst). I ett annat test, urinmikroskopi, kontrolleras förekomsten av röda blodkroppar, vita blodkroppar eller bakterier.[3] En urinodling anses vara positiv om antalet bakteriekolonier är större än eller lika med 103 kolonibildande enheter per milliliter för en typisk urinvägsorganism[3] och över 104 för de flesta icke-typiska.[källa behövs] Resistensbestämning för relevanta antibiotika sker rutinmässigt vid urinvägs- och blododling.[3] Eftersom symptomen kan vara vaga och testerna för urinvägsinfektioner inte är tillförlitliga kan det vara svårt att ställa en diagnos hos äldre människor.[8]

Klassificering

En urinvägsinfektion kan påverka enbart nedre urinvägarna och kallas då blåskatarr eller cystit. Alternativt kan den inbegripa de övre urinvägarna och kallas då njurbäckeninflammation eller pyelonefrit.[4] Om urinen innehåller en avsevärd mängd bakterier, men inga symptom föreligger, benämns tillståndet asymptomatisk bakteriuri.[4] Om en urinvägsinfektion påverkar de övre urinvägarna, och personen har diabetes mellitus, är gravid, är man, eller har försämrat immunförsvar, bedöms fallet vara komplicerat.[5][7] I annat fall, om en kvinna är frisk och ännu inte kommit in i klimakteriet, bedöms fallet vara okomplicerat.[5] Hos barn som har en urinvägsinfektion med feber bedöms det som en övre urinvägsinfektion.[6]

Hos barn

För att ställa diagnosen urinvägsinfektion hos ett barn måste man med tanke på de ofta ospecifika symptomen i regel ta ett urinprov för att styrka diagnosen.[6] Kontamination av hudbakterier utgör ofta ett problem och är delvis beroende av insamlingsmetod. Därför anpassas också bedömningen av provets bakteriekoncentration efter vilken provtagningsmetod som använts.[6] Användning av "urinpåsar" för provtagning avråds av Världshälsoorganisationen på grund av den höga kontaminationsfrekvensen vid odling och kateterisering är att föredra i de fall då barnet inte själv kan gå på toaletten.[6]

Differentialdiagnoser

Hos kvinnor med inflammation i livmoderhalsen (cervicit) eller inflammation i vagina (slidkatarr) och hos unga män med UVI-symptom, kan infektion av Chlamydia trachomatis (klamydiainfektion) eller Neisseria gonorrhoeae (gonorré) misstänkas vara orsaken.[4][18] Slidkatarr kan även bero på svampinfektion.[19] Interstitiell cystit (kronisk smärta i blåsan) kan övervägas hos personer med flera episoder av UVI-symptom, men vars urinodlingar förblir negativa och inte förbättras med antibiotika.[20] Inflammation i prostata (prostatit) kan också övervägas i differentialdiagnostiken.[21]

Förebyggande

Obekräftade faktorer som anses kunna påverka förekomsten av UVI är bland annat användning av p-piller eller kondomer, urinering direkt efter samlag, vilken typ av underkläder som bärs, bristande personlig hygien efter urinering eller tarmtömning eller vana av att bada respektive duscha.[3] Likaså saknas det belägg för att kvarhållning av urin, användning av tampong och sköljning skulle ge någon effekt.[11]

Personer som ofta har urinvägsinfektioner och som använder spermicider eller pessar som preventivmedel rekommenderas att använda andra metoder för att skydda sig.[7] Evidensen för tranbär för att förebygga urinvägsinfektioner är motstridig:[22][23] viss forskning föreslår att tranbär (juice eller kapslar) kan minska förekomsten hos dem som ofta får infektioner,[24][25] medan annan forskning inte visar på någon effekt, eller om effekten finns att den är begränsad.[26] Långvarig tolerans av intag av tranbär är också ett problem,[26] eftersom mer än 30 % får mag–tarmbesvär.[27] 2015 ansågs att probiotika behöver studeras närmare innan man kan fastställa om de är av nytta.[28] Användning av kondom utan spermicider eller användning av p-piller ökar inte risken för okomplicerad urinvägsinfektion.[29]

Medicinering

För dem som drabbas av återkommande infektioner kan det vara effektivt med en förlängd kur av daglig antibiotika.[3] Läkemedel som används ofta är nitrofurantoin och trimetoprim.[7] I fall för kvinnor i postmenopaus har lokalbehandling med vaginalt östrogen visat sig minska återfallen. Till skillnad från kräm för lokalbehandling fungerar vaginalt östrogen från pessar inte lika bra som lågdosantibiotika.[ifrågasatt uppgift][30] År 2021 var vaccin mot urinvägsinfektion under utveckling.[31][32]

Hos barn

Studier visar att förebyggande antibiotikabehandling inte minskar urinvägsinfektioner hos barn.[33]

Behandling

Behandlingarna utgörs huvudsakligen av antibiotika. Paracetamol och NSAID kan användas för symptomlindring.[34] För kvinnor med återkommande enklare UVI:er rekommenderas egenbehandling samt medicinsk uppföljning om det första behandlingssteget misslyckas.[3] Det finns inte alltid behov av medicinsk behandling av blåskatarrer hos kvinnor då de flesta läker av sig självt.[35] Vård rekommenderas sökas då besvären inte går över eller är påtagliga.[35]

Enklare infektioner

Enklare infektioner kan diagnostiseras och behandlas enbart utifrån symptomen.[3] Orala antibiotika, t.ex. nitrofurantoin, pivmecillinam, trimetoprim/sulfametoxasol (TMP/SMX), cefalosporiner eller en fluorokinolon förkortar återhämtningstiden avsevärt och alla är lika effektiva.[36] En tredagarsbehandling med trimetoprim, TMP/SMX, eller en fluorokinolon brukar räcka, medan nitrofurantoin kräver fem till sju dagars behandling.[3][37] Med behandling brukar symptomen förbättras inom 36 timmar.[5] Cirka 50 % av drabbade tillfrisknar inom några dagar eller veckor utan behandling.[3] Organisationen Infectious Diseases Society of America rekommenderar inte fluorokinoloner som första behandling, eftersom de misstänks ge upphov till antibiotikaresistens mot denna läkemedelsklass.[37] Trots denna säkerhetsåtgärd har en viss resistens utvecklats mot alla dessa läkemedel beroende på att de använts för ofta.[3] Trimetoprim i sig bedöms vara likvärdigt med TMP/SMX i en del länder.[37] För enkla UVI:er svarar barn ofta på en tredagarskur med antibiotika.[38]

Pyelonefrit

Pyelonefrit behandlas i regel med mer potenta läkemedel än blåskatarr, antingen med hjälp av en längre kur med orala antibiotika eller intravenösa antibiotika.[39] Sju dagar med oral fluorokinolon ciprofloxacin används i normala fall i områden där resistensfrekvensen är lägre än 10 %.[39] Om den lokala bakterieresistensen mot detta antibiotikum är högre än 10 %, ordineras ofta en dos med intravenös ceftriaxon.[39] För de som uppvisar allvarligare symptom kan de tvingas läggas in på sjukhus för fortgående antibiotikabehandling.[39] Komplikationer, till exempel hinder i urinvägen på grund av njursten kan användas om symptomen inte förbättras efter två eller tre dagars behandling.[4][39]

Epidemiologi

Urinvägsinfektioner är den vanligaste bakteriella infektionen hos kvinnor.[5] Den förekommer oftast i åldrarna 16 till 35 år, där 10 % av kvinnorna får en infektion per år och 60 % har en infektion någon gång under sitt liv.[ifrågasatt uppgift][3][7] Återfall är vanliga och nästan hälften får en andra infektion inom ett år. Kvinnor får urinvägsinfektioner fyra gånger oftare än män.[7][ifrågasatt uppgift] Pyelonefriter utgör färre än en tjugondel av alla urinvägsinfektioner,[3] men svarar för cirka 40 % av alla sjukhusförvärvade infektioner.[40] Frekvenser av asymptomatisk bakterieruri ökar med åldern från två till sju procent hos kvinnor i barnafödande ålder till så mycket som 50 % eller högre hos äldre kvinnor på vårdhem.[11] Frekvenserna av asymptomatiska bakterier i urinen hos män som är äldre än 75 ligger på mellan 7 och 10 %.[8]

Urinvägsinfektioner drabbar omkring 10 % av befolkningen under barndomen.[7] Bland barn är urinvägsinfektioner vanligast hos icke omskurna pojkar yngre än tre månader, följt av flickor yngre än ett år.[6] Beräkningarna av frekvensen bland barn varierar emellertid kraftigt. I en grupp med barn med feber i åldrarna 0 till 2 år hittades urinvägsinfektion hos 2–20 %.[6][ifrågasatt uppgift]

Samhälle och kultur

I USA orsakar urinvägsinfektioner nästan sju miljoner sjukbesök, en miljon besök på akutavdelningar och 100 000 sjukhusinläggningar varje år.[7] Kostnaden för dessa infektioner är avsevärd både vad gäller förlorad arbetstid och för medicinsk vård.[40] I USA beräknas den direkta kostnaden för behandling till 1,6 miljarder dollar per år.[40]

Historik

Urinvägsinfektioner har beskrivits sedan urminnes tider med den första dokumenterade beskrivningen i Papyrus Ebers, från ca 1550 f.Kr.[41] Det beskrevs av egyptierna som att "hetta sänds ut från blåsan".[42] Effektiv behandling fanns inte förrän antibiotika hade utvecklats och fanns tillgängligt på 1930-talet. Innan dess rekommenderades örter, åderlåtning och vila.[41]

Vid graviditet

Urinvägsinfektioner kan innebära större problem under graviditet på grund av den ökade risken för pyelonefrit.[11] Under graviditeten ökar höga nivåer av progesteron risken för lägre muskeltonus i urinledarna och blåsan, vilket leder till större sannolikhet för reflux av urin upp i urinledarna och mot njurarna.[11] Trots att gravida kvinnor inte löper en högre risk för asymptomatisk bakteriuri, löper de en 25–40 % risk att drabbas av en njurinfektion om de har bakteriuri.[11] Därför rekommenderas behandling om urinprov visar tecken på infektion, även om det inte föreligger några symptom.[43] En pyelonefrit under graviditeten kan ge upphov till för tidig födsel eller preeklampsi, ett tillstånd av högt blodtryck och njurdysfunktion under graviditet, vilket i sin tur kan leda till krampanfall och död.[11]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Urinary tract infection, 9 januari 2014.

Noter

  1. ^ [a b] Collste, Lars G. (1990). ”Urinvägsinfektion”. Urologi. Norsteds Förlag. ISBN 91-20-09022-6 
  2. ^ Flores-Mireles, Ana L.; Walker, Jennifer N.; Caparon, Michael; Hultgren, Scott J. (2015). ”Urinary tract infections: epidemiology, mechanisms of infection and treatment options”. Nature reviews. Microbiology 13 (5): sid. 269–284. doi:10.1038/nrmicro3432. ISSN 1740-1526. PMID 25853778. PMC: 4457377. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4457377/. Läst 1 maj 2021. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Nicolle LE (2008). ”Uncomplicated urinary tract infection in adults including uncomplicated pyelonephritis”. Urol Clin North Am 35 (1): sid. 1–12, v. doi:10.1016/j.ucl.2007.09.004. PMID 18061019. 
  4. ^ [a b c d e f g h i] Lane, DR; Takhar, SS (2011 Aug). ”Diagnosis and management of urinary tract infection and pyelonephritis.”. Emergency medicine clinics of North America 29 (3): sid. 539–52. doi:10.1016/j.emc.2011.04.001. PMID 21782073. 
  5. ^ [a b c d e] Colgan, R; Williams, M (2011-10-01). ”Diagnosis and treatment of acute uncomplicated cystitis.”. American family physician 84 (7): sid. 771–6. PMID 22010614. 
  6. ^ [a b c d e f g h i j k] Bhat, RG; Katy, TA, Place, FC (2011 Aug). ”Pediatric urinary tract infections.”. Emergency medicine clinics of North America 29 (3): sid. 637–53. doi:10.1016/j.emc.2011.04.004. PMID 21782079. 
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l] Salvatore, S; Salvatore, S, Cattoni, E, Siesto, G, Serati, M, Sorice, P, Torella, M (2011 Jun). ”Urinary tract infections in women.”. European journal of obstetrics, gynecology, and reproductive biology 156 (2): sid. 131–6. doi:10.1016/j.ejogrb.2011.01.028. PMID 21349630. 
  8. ^ [a b c] Woodford, HJ; George, J (2011 Feb). ”Diagnosis and management of urinary infections in older people.”. Clinical medicine (London, England) 11 (1): sid. 80–3. PMID 21404794. 
  9. ^ Amdekar, S; Singh, V, Singh, DD (2011 Nov). ”Probiotic therapy: immunomodulating approach toward urinary tract infection.”. Current microbiology 63 (5): sid. 484–90. doi:10.1007/s00284-011-0006-2. PMID 21901556. 
  10. ^ Study Guide for Pathophysiology (5). Elsevier Health Sciences. 2013. Sid. 272. ISBN 9780323293181. https://books.google.com/books?id=YvskCwAAQBAJ&pg=PA272. 
  11. ^ [a b c d e f g h i j] Dielubanza, EJ; Schaeffer, AJ (2011 Jan). ”Urinary tract infections in women.”. The Medical clinics of North America 95 (1): sid. 27–41. doi:10.1016/j.mcna.2010.08.023. PMID 21095409. 
  12. ^ Nicolle LE (2001). ”The chronic indwelling catheter and urinary infection in long-term-care facility residents”. Infect Control Hosp Epidemiol 22 (5): sid. 316–21. doi:10.1086/501908. PMID 11428445. 
  13. ^ Phipps S, Lim YN, McClinton S, Barry C, Rane A, N'Dow J (2006). Short term urinary catheter policies following urogenital surgery in adults. i Phipps, Simon. ”Cochrane Database of Systematic Reviews”. Cochrane Database Syst Rev (2): sid. CD004374. doi:10.1002/14651858.CD004374.pub2. PMID 16625600. 
  14. ^ Gould CV, Umscheid CA, Agarwal RK, Kuntz G, Pegues DA (2010). ”Guideline for prevention of catheter-associated urinary tract infections 2009”. Infect Control Hosp Epidemiol 31 (4): sid. 319–26. doi:10.1086/651091. PMID 20156062. 
  15. ^ [a b] Eves, FJ; Rivera, N (2010 Apr). ”Prevention of urinary tract infections in persons with spinal cord injury in home health care.”. Home healthcare nurse 28 (4): sid. 230–41. doi:10.1097/NHH.0b013e3181dc1bcb. PMID 20520263. 
  16. ^ Opperman, EA (2010 Jun). ”Cranberry is not effective for the prevention or treatment of urinary tract infections in individuals with spinal cord injury.”. Spinal cord 48 (6): sid. 451–6. doi:10.1038/sc.2009.159. PMID 19935757. 
  17. ^ Raguzzini, Anna; Toti, Elisabetta; Sciarra, Tommaso; Fedullo, Anna Lucia; Peluso, Ilaria (30 oktober 2020). ”Cranberry for Bacteriuria in Individuals with Spinal Cord Injury: A Systematic Review and Meta-Analysis”. Oxidative Medicine and Cellular Longevity 2020. doi:10.1155/2020/9869851. ISSN 1942-0900. PMID 33194008. PMC: 7648708. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7648708/. Läst 2 maj 2021. 
  18. ^ Raynor, MC; Carson CC, 3rd (2011 Jan). ”Urinary infections in men.”. The Medical clinics of North America 95 (1): sid. 43–54. doi:10.1016/j.mcna.2010.08.015. PMID 21095410. 
  19. ^ Leung, David Hui; Padwal, Raj. Approach to internal medicine : a resource book for clinical practice (3rd ed.). New York: Springer. Sid. 244. ISBN 978-1-4419-6504-2. http://books.google.ca/books?id=lnXNpj5ZzKMC&pg=PA244. 
  20. ^ Kursh, edited by Elroy D.; Ulchaker, James C. (2000). Office urology. Totowa, N.J.: Humana Press. Sid. 131. ISBN 978-0-89603-789-2. http://books.google.ca/books?id=AdYs-QwU8KQC&pg=PA131.  Arkiverad 16 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ Walls, authors, Nathan W. Mick, Jessica Radin Peters, Daniel Egan ; editor, Eric S. Nadel ; advisor, Ron (2006). Blueprints emergency medicine (2nd ed.). Baltimore, Md.: Lippincott Williams & Wilkins. Sid. 152. ISBN 978-1-4051-0461-6. http://books.google.ca/books?id=NvqaWHi1OTsC&pg=RA1-PA152. 
  22. ^ Liska, DeAnn J; Kern, Hua J; Maki, Kevin C (2016-05-09). ”Cranberries and Urinary Tract Infections: How Can the Same Evidence Lead to Conflicting Advice?123”. Advances in Nutrition 7 (3): sid. 498–506. doi:10.3945/an.115.011197. ISSN 2161-8313. PMID 27184277. PMC: 4863270. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4863270/. Läst 2 maj 2021. 
  23. ^ Wawrysiuk, Sara; Naber, Kurt; Rechberger, Tomasz; Miotla, Pawel (2019). ”Prevention and treatment of uncomplicated lower urinary tract infections in the era of increasing antimicrobial resistance—non-antibiotic approaches: a systemic review”. Archives of Gynecology and Obstetrics 300 (4): sid. 821–828. doi:10.1007/s00404-019-05256-z. ISSN 0932-0067. PMID 31350663. PMC: 6759629. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6759629/. Läst 2 maj 2021. 
  24. ^ Wang, CH; Fang, CC; Chen, NC; Liu, SS; Yu, PH; Wu, TY; Chen, WT; Lee, CC; Chen, SC (2012 July 9). ”Cranberry-containing products for prevention of urinary tract infections in susceptible populations: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials.”. Archives of Internal Medicine 172 (13): sid. 988–96. doi:10.1001/archinternmed.2012.3004. PMID 22777630. 
  25. ^ Luís, Ângelo; Domingues, Fernanda; Pereira, Luísa (2017-09). ”Can Cranberries Contribute to Reduce the Incidence of Urinary Tract Infections? A Systematic Review with Meta-Analysis and Trial Sequential Analysis of Clinical Trials”. The Journal of Urology 198 (3): sid. 614–621. doi:10.1016/j.juro.2017.03.078. ISSN 1527-3792. PMID 28288837. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28288837. Läst 2 maj 2021. 
  26. ^ [a b] Jepson, Ruth G; Williams, Gabrielle; Craig, Jonathan C (17 oktober 2012). ”Cranberries for preventing urinary tract infections”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2012 (10). doi:10.1002/14651858.CD001321.pub5. ISSN 1469-493X. PMID 23076891. PMC: 7027998. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7027998/. Läst 2 maj 2021. 
  27. ^ Rossi, R; Porta, S, Canovi, B (2010 Sep). ”Overview on cranberry and urinary tract infections in females.”. Journal of Clinical Gastroenterology 44 Suppl 1: sid. S61-2. doi:10.1097/MCG.0b013e3181d2dc8e. PMID 20495471. 
  28. ^ Schwenger, EM; Tejani, AM; Loewen, PS (23 December 2015). ”Probiotics for preventing urinary tract infections in adults and children.”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 12 (12): sid. CD008772. doi:10.1002/14651858.CD008772.pub2. PMID 26695595. 
  29. ^ Engleberg, N C; DiRita, V; Dermody, T S (2007). ”63”. Schaechter's Mechanism of Microbial Disease. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins. 618. ISBN 978-0-7817-5342-5. 
  30. ^ Perrotta, C; Aznar, M, Mejia, R, Albert, X, Ng, CW (2008-04-16). ”Oestrogens for preventing recurrent urinary tract infection in postmenopausal women.”. Cochrane database of systematic reviews (Online) (2): sid. CD005131. doi:10.1002/14651858.CD005131.pub2. PMID 18425910. 
  31. ^ Micoli, Francesca; Bagnoli, Fabio; Rappuoli, Rino; Serruto, Davide (2021-02-04). ”The role of vaccines in combatting antimicrobial resistance”. Nature Reviews. Microbiology: sid. 1–16. doi:10.1038/s41579-020-00506-3. ISSN 1740-1526. PMID 33542518. PMC: 7861009. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7861009/. Läst 2 maj 2021. 
  32. ^ Magistro, Giuseppe; Stief, Christian G. (2019-01). ”Vaccine Development for Urinary Tract Infections: Where Do We Stand?”. European Urology Focus 5 (1): sid. 39–41. doi:10.1016/j.euf.2018.07.034. ISSN 2405-4569. PMID 30093359. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30093359. Läst 2 maj 2021. 
  33. ^ Dai, B; Liu, Y; Jia, J; Mei, C (2010). ”Long-term antibiotics for the prevention of recurrent urinary tract infection in children: a systematic review and meta-analysis”. Archives of Disease in Childhood 95 (7): sid. 499–508. doi:10.1136/adc.2009.173112. PMID 20457696. 
  34. ^ Glass, [edited by] Jill C. Cash, Cheryl A. (2010). Family practice guidelines (2nd ed.). New York: Springer. Sid. 271. ISBN 978-0-8261-1812-7. http://books.google.ca/books?id=4uKsZZ4BoRUC&pg=PA271. 
  35. ^ [a b] ”Urinvägsinfektion”. 1177 Vårdguiden. Sveriges Kommuner och Regioner. 12 april 2018. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/njurar-och-urinvagar/infektioner-i-njurar-och-urinvagar/urinvagsinfektion/. Läst 1 maj 2021. 
  36. ^ Zalmanovici Trestioreanu A, Green H, Paul M, Yaphe J, Leibovici L (2010). Antimicrobial agents for treating uncomplicated urinary tract infection in women. i Zalmanovici Trestioreanu, Anca. ”Cochrane Database of Systematic Reviews”. Cochrane Database Syst Rev 10 (10): sid. CD007182. doi:10.1002/14651858.CD007182.pub2. PMID 20927755. 
  37. ^ [a b c] Gupta, K; Hooton, TM, Naber, KG, Wullt, B, Colgan, R, Miller, LG, Moran, GJ, Nicolle, LE, Raz, R, Schaeffer, AJ, Soper, DE, Infectious Diseases Society of, America, European Society for Microbiology and Infectious, Diseases (2011-03-01). ”International clinical practice guidelines for the treatment of acute uncomplicated cystitis and pyelonephritis in women: A 2010 update by the Infectious Diseases Society of America and the European Society for Microbiology and Infectious Diseases.”. Clinical infectious diseases : an official publication of the Infectious Diseases Society of America 52 (5): sid. e103-20. doi:10,1093/cid/ciq257. PMID 21292654. 
  38. ^ ”BestBets: Is a short course of antibiotics better than a long course in the treatment of UTI in children”. http://www.bestbets.org/bets/bet.php?id=939. 
  39. ^ [a b c d e] Colgan, R; Williams, M, Johnson, JR (2011-09-01). ”Diagnosis and treatment of acute pyelonephritis in women.”. American family physician 84 (5): sid. 519–26. PMID 21888302. 
  40. ^ [a b c] Brunner & Suddarth's textbook of medical-surgical nursing. (12th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. 2010. Sid. 1359. ISBN 978-0-7817-8589-1. http://books.google.ca/books?id=SmtjSD1x688C&pg=PA1359. 
  41. ^ [a b] Al-Achi, Antoine (2008). An introduction to botanical medicines : history, science, uses, and dangers. Westport, Conn.: Praeger Publishers. Sid. 126. ISBN 978-0-313-35009-2. http://books.google.ca/books?id=HMzxKua4_rcC&pg=PA126. 
  42. ^ Wilson...], [general ed.: Graham (1990). Topley and Wilson's Principles of bacteriology, virology and immunity : in 4 volumes (8. ed.). London: Arnold. Sid. 198. ISBN 0-7131-4591-9. 
  43. ^ Guinto VT, De Guia B, Festin MR, Dowswell T (2010). Different antibiotic regimens for treating asymptomatic bacteriuria in pregnancy. i Guinto, Valerie T. ”Cochrane Database of Systematic Reviews”. Cochrane Database Syst Rev (9): sid. CD007855. doi:10.1002/14651858.CD007855.pub2. PMID 20824868. 
v • r
Kvinnosjukdomar
Bröstsjukdomar
Infertilitet
Livmodersjukdomar‎ och
äggstockssjukdomar
Menstruationsstörningar‎
Sjukdomar och komplikationer
vid graviditet‎
Sjukdomar relaterade till könsorganen
Övriga sjukdomar
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Urinvägsinfektion&oldid=49188206”