Högsbo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Högsbo, nr 57
Stadsdel
Högsbo kyrka
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Askim-Frölunda-Högsbo
Koordinater 57°40′17.04″N 11°55′49.44″Ö / 57.6714000°N 11.9304000°Ö / 57.6714000; 11.9304000
Area 298 hektar
Statistikkod stadsdelsnummer 57
GeoNames 8132233

Högsbo, är en stadsdel[1] i sydvästra Göteborg, några kilometer från stadens centrum. Stadsdelen har en areal på 298 hektar.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bostadshus på Bankogatan sedda från spårvagnshållplatsen Axel Dahlströms torg.

Området där Högsbo byggdes upp var tidigare jordbruksmark, och inkorporerades från Örgryte 1868. På 1940-talet började området bebyggas med fyravåningars lamellhus.[3] Ursprungligen ingick delen Högsbotorp i stadsdelen Järnbrott.[4] Namnet förekommer första gången i skriftliga källor 1550 i formen Höxbu(u)r, vidare Högxbåå 1565, Högzbodh 1634 och förleden Högs- anses komma av mansnamnet Høk. De äldsta hemmansdelarna var: Börje Hanssons, Lillebondens (efter en mycket kortväxt bonde) samt Kyrkovärdens.[5]

Högsbo består av områden med flerbostadshus från fyrtio-, femtio-, och sextiotalet. Stadsdelens bostadsområden breder ut sig över sluttningarna från Ruddalen i väster ner till Dag Hammarskjöldsleden. Mellan trafikleden och de branta Änggårdsbergen i öster ligger ett industriområde med blandade hustyper.

Utmärkande för stadsdelen är Axel Dahlströms torg med sitt markanta höghus, Axelhuset. Torget som ligger i området Högsbotorp är stadsdelens servicecentrum. Vid torget finns bibliotek, konferenslokaler, kaféer, restauranger, bank, apotek och ett stort antal butiker. Strax öster om torget ligger Högsbo kyrka. I det närliggande området Högsbohöjd ligger Nasirmoskén.

Högsbo består av sju områden; Flatås, Frölundaborg, Högsbohöjd, Högsbotorp, Kaverös, Svalebo och Högsbo industriområde. Högsbo industriområde är ett av Göteborgs större områden för industri, handel och kontor.

Högsbo befolkades på 1920-taletGöteborgs stad upplät mark här till torpbebyggelse. Torpen revs 1959 och idag finns endast två kvar.

Direkt efter Västra Frölunda landskommuns införlivande i Göteborgs stad 1945, så började man bygga upp det som idag är Högsbo. Först byggdes Svalebo precis söder om den gamla kommungränsen och sedan Högsbotorp.

Området omfattade ursprungligen cirka 110 hektar, och bebyggelsen i Högsbo är planerad och utbyggd i tre etapper:

  • Högsbotorp — den mellersta delen av området med cirka 38 hektar bebyggdes i huvudsak under åren 1951—54 med 1 886 lägenheter. Folkmängden uppgick till cirka 6 000 personer. Lägenheternas sammanlagda våningsyta var cirka 134 000 kvadratmeter och motsvarande en nettolägenhetsyta på cirka 103 000 kvadratmeter.
  • Frölundaborg — området öster om Högsbogatan och Kapplandsgatan med cirka 30 hektar, började bebyggas 1959 och stod klart 1961. Bebyggelsen omfattade cirka 1 980 lägenheter och 6 300 boende. Merparten av lägenheterna är inrymda i åttavånings lamellhus. Den totala våningsyta var cirka 155 000 kvadratmeter, vilket motsvarade en nettolägenhetsyta på cirka 124 000 kvadratmeter.
  • Högsbohöjd — den västra delen av området med cirka 42 hektar. Bebyggelsen påbörjades 1959 och blev klar 1962. Området omfattade cirka 1 960 lägenheter med en sammanlagd våningsyta av cirka 160 000 kvadratmeter, motsvarande en nettolägenhetsyta på cirka 131 000 kvadratmeter. Omkring 200 av lägenheterna byggdes i en- eller tvåvånings radhus, övriga lägenheter i trevånings lamellhus. De boende uppgick till cirka 6 000 personer.[6]

Göteborgs första snabbköp öppnades av Konsum i Högsbo i december 1949, Snabbköp på Högsbogatan 13.[7]

Kända personer som kommer från Högsbo är bl.a. Lasse Kronér, Dennis Töllborg, Johan Strömwall, Patrik Sjöberg och Morgan Alling.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 10
  2. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  3. ^ Göteborgs utbyggnad - några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria, B Andersson, H Jacobsson, E Jönsson, M Heijl, T Josefsson, Chalmers Tekniska Högskola, sektionen för Arkitektur, Vasastadens Bokbinderi, Göteborg 1983 s.41
  4. ^ Göteborgs gatunamn, II:a upplagan, red. Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs gatunamnsberedning 1962 s.54
  5. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 36
  6. ^ Göteborg bygger, Stadsplanekontoret, GAKO, Bostadskontoret, Göteborg 1960 s. 84f
  7. ^ Frendberg, Torsten (1968). Vi bygger i Göteborg: en berättelse om Göteborgs stads bostadsaktiebolag. Göteborg: Göteborgs stads bostads AB. Libris 742178 , s. 172

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Föreningen Frölundaborg : 1906-2006 : jubileumsskrift. Göteborg: Föreningen Frölundaborg. 2007. Libris 10508587. ISBN 91-631-9352-3 
  • Högsbo på väg : vandra och upptäck mer av din stadsdel. Göteborg: Högsbo stadsdelsnämnd. 2009 
  • Högsbokolonien i våra hjärtan. Göteborg: Tre böcker. 1995. Libris 7592946. ISBN 91-7029-187-X 
  • Högsbotorpen berättar. Göteborg: Tre böcker. 1992. Libris 7592848. ISBN 91-7029-086-5 (korr.) (inb.) 
  • Hansson, Einar (2000). Stad på landet : när jordbruksbygden Västra Frölunda blev modern storstad. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080 ; 2000. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören. Libris 7792815. ISBN 91-970900-5-0 
  • Persson, Bertil; Rosengren, Nils (1981). Föreningen Frölundaborg : 1906-1981 : jubileumsskrift i ord och bild från förr och nu. Göteborg: Fören. Libris 350476 
  • Ragnesten, Ulf (2009). Utredning i Högsbo-Eklanda: Högsbo, Västra Frölunda : utredning 1992 : Göteborgs kommun. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum, 1651-7636 ; 2009:4. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. Libris 11337038 
  • Översiktsplan för Göteborg. Högsbo : lokalt program. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. 2000. Libris 3088652