Bräcke, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bräcke, nr 29
Stadsdel
Londongatan i Bräcke.
Londongatan i Bräcke.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Lundby
Koordinater 57°42′28.5″N 11°54′0.6″Ö / 57.707917°N 11.900167°Ö / 57.707917; 11.900167
Area 186 hektar
Statistikkod stadsdelsnummer 29

Bräcke är en stadsdel[1] på västra Hisingen i Göteborg med stadsdelsnummer 29. Stadsdelen bildades genom beslut av magistraten i Göteborg den 15 juni 1923 och ingick fram till dess i Lundby socken. Stadsdelsgrannar är: nr 30 Biskopsgården i norr; nr 32 Kyrkbyn i nordost; nr 34 Sannegården i öster; nr 27 Rödjan i söder; nr 64 Arendal i väster och Torslanda däremellan.[2][3] Stadsdelen har en areal på 186 hektar.[4]

Namnet Bräcke påträffas 1550 med namnformen Breckio och Bräcke först 1777. Betydelsen är av fornsvenskans Brækko, "bred sluttning, backe".[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hemmanet Bräcke var beläget i Lundby socken. Området inkorporerades i Göteborgs stad år 1906. Det var då landsbygd och den första nybyggnaden därefter uppfördes 1914, då en större villa uppfördes vid gården Bräcke. Stadsplanen för Bräcke egnahemsområde fastställdes 1934.[6]

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Bräcke småstugeområde[redigera | redigera wikitext]

Området tillkom 1934 och var Göteborgs första. Landshövdingen Malte Jacobsson blev inspirerad av ett besök i stockholmska småstugeområden och motionerade i Göteborgs stadsfullmäktige om att man även i Göteborg borde skapa möjligheter för mindre bemedlade att uppföra en småstuga. Efter en utredning kom man fram till att lämpliga områden var Bräcke, Fräntorp och Utby. Minimala tomter och smala gator skulle hålla kostnaderna nere. Man byggde efter de funktionalistiska idealen med husen orienterade i nord-sydlig riktning. Egnahemsbolaget beskriver husen: "Småstugan var en mycket tidstypisk produkt. Strikt funktionalistiska och standardiserade vad gällde utseende, innehåll och byggnadsmetod". Tvåvåningshusen gav association till lådor på högkant och de fick öknamn som sockerlåda och tändsticksask. De som fick kontrakt med egnahemsbolaget, valde ut en tomt, betalade den låga kontantinsatsen och påbörjade det egna arbetet. Själva husen kom monteringsfärdiga och restes på en till tre dagar. Först då bygget var klart började amorteringen på lånen.[7][8] Områdena kring Bräcke Diakoni är mest grönområde med små dungar mellan gatorna.

Bräcke gård[redigera | redigera wikitext]

Gårdens före detta huvudbyggnad uppfördes på 1790-talet och byggdes om 1885. Den är uppförd i trä och har en våning och inredd vindsvåning. År 1914 lät grosshandlaren C Leffler bygga en villa i nationalromantisk stil, ritad av E Krüger, på gårdens område. Byggnaden har en våning och inredd vindsvåning och är belägen i en park.[9]

Bräckeskolan[redigera | redigera wikitext]

Bräckeskolan uppfördes 1946 efter ritningar av G Ålander och har två-fyra våningar uppförda i gult tegel. Den byggdes till 1968 med en flygel om en-två våningar.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 10
  2. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg 1959, red. Alvar Westman, Göteborgs stads statistiska byrå 1959, s. 3
  3. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg 1923, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor 1923, s. 8-9
  4. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  5. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Andra häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1927, s. 91
  6. ^ Lönnroth, s. 336
  7. ^ Bräcke småstugeförening. Göteborg. (1944). Bräcke småstugeförening 1934-1944. Minnesskrift.: Utg. i anledning av föreningens 10-åriga tillvaro. Göteborg. Libris 2682053 
  8. ^ Ekvall, Gittan; Kahn, Anna (1996). En modern boendehistoria: byggande och vardagsliv i Utby egnahem 1937-94. Skrifter från Etnologiska föreningen i Västsverige, 0283-0930 ; 24BoACTH, 0281-1685 ; 1996:R2. Göteborg: Etnologiska fören. i Västsverige. Libris 7752709. ISBN 91-85838-29-2 
  9. ^ Lönnroth, s. 338-339
  10. ^ Lönnroth, s. 340-341

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 2901636. ISBN 91-89088-04-2 , s. 336-341

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]