Statens centrum för arkitektur och design
| Statens centrum för arkitektur och design | |
 | |
| Departement | Kulturdepartementet |
|---|---|
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Ledning | Myndighetschef, med insynsråd |
| Kommun | Stockholm |
| Myndighetschef | Karin Nilsson, t.f. 2024– |
| Instruktion | SFS 2013:71 (lagen.nu) |
Statens centrum för arkitektur och design, även Arkitektur- och designcentrum eller ArkDes och tidigare Arkitekturmuseet, är ett svenskt centralmuseum för arkitektur och design.
Museet ligger på Skeppsholmen i Stockholm i två byggnader som är sammanbyggda med Moderna Museet. Museet, som arbetar med byggnadskonst, samhällsplanering och formgivning, är en statlig förvaltningsmyndighet och sorterar under Kulturdepartementet.
Arkitekturmuseet bildades 1962 på initiativ av Sveriges Arkitekters Riksförbund som en privat stiftelse. Det öppnade 1966 i lokaler i tidigare Sjökarteverkets byggnad på Skeppsholmen i Stockholm. Det förstatligades 1978 och invigdes i sina nuvarande lokaler i februari 1998. Museets ansvar utvidgades till att omfatta andra designområden 2009. År 2013 beslutade regeringen om namnbyte till Statens centrum för arkitektur och design. Efter ett års stängt för ombyggnad öppnade ArkDes 2024 med en ny permanent samlingsutställning.
I maj 2025 beslutade regeringen att ArkDes och Statens konstråd ska slås samman med Moderna Museet från 1 januari 2026.[1]
Verksamheten
[redigera | redigera wikitext]
Utställningar
[redigera | redigera wikitext]Sedan återöppnandet 2024 har museet en permanenta utställning samt flera utrymmen för tillfälliga utställningar. I den permanenta samlingsutställningen formgiven av Arrhov Frick visas ett antal teman (bland annat Visioner, Bo tillsammans och I bruk) där utställda originalritningar och skisser roteras efter 12–18 månader.[2] Utställningens möbelsystem är till stor del framtaget med återanvänt material från tidigare utställningar.[3]
Utöver samlingsutställningen innehåller ArkDes tre andra utställningsytor. Torget används för att redovisa pågående projekt inom det särskilda uppdraget Gestaltad livsmiljö.[4] I samma byggnadsdel finns en lokal för tillfälliga utställningar. På museets uteplats Utsikten visas tillfälliga installationer, inledningsvis en lekplats utformad av arkitektgruppen Mycket.[5]
Ett årligen återkommande, och av allmänheten uppskattat evenemang, är utställningen Pepparkakshus som arrangeras kring juletid. Här får båda vuxna och barn, amatörer och proffs lämna sina skapelser byggda av pepparkakor, godis och sockerkristyr. Bara fantasin sätter gränser. Alla bidragen är också med i en tävling där de delas in i tre kategorier: ”Arkitekter, formgivare och bagare”, ”Upp till 12 år” och ”Alla andra som bakar”. I varje kategori utses en vinnare av en jury. Det finns även ”Publikens pris” där alla bidrag bedöms av allmänheten.[6]
Samlingar och forskning
[redigera | redigera wikitext]I samlingarna finns ritningar, modeller och fotografier; totalt över 4 miljoner föremål från fler än 700 arkitekter och arkitektkontor.[7][8] I museets bibliotek finns facktidskrifter från 1930-talet till idag och över 24 000 böcker.
Byggnaderna
[redigera | redigera wikitext]
Museet har sina lokaler i två byggnader, dels i flottans exercishus ritat av Fredrik Blom, dels i en nybyggnad uppförd 1994–1997 efter ritningar av den spanske arkitekten Rafael Moneo, vilken samtidigt ritade nya Moderna Museet. I gamla exercishuset finns museets utställningar. I nybyggnaden i funktionalistisk stil inryms kansli, bibliotek, arkiv och verkstäder. Denna byggnad fick Kasper Salin-priset 1998, ”för en arkitektur som är en spirituell hyllning till en guldålder i den svenska arkitekturen. De vackra interiörerna har ett flödande dagsljus, vilket särskilt gäller biblioteket med dess precision och elegans. Byggnaden är väl infogad i det imponerande museikomplexet på Skeppsholmen där den också förstärker den gamla museiträdgårdens betydelse i anläggningen”.[9]
Historik
[redigera | redigera wikitext]SAR startar museum, 1962
[redigera | redigera wikitext]Stiftelsen Sveriges Arkitekturmuseum bildades den 10 november 1962 på initiativ av Sveriges Arkitekters Riksförbund.[10] Verksamheten inleddes med en serie vandringsutställningar, År 1966 flyttade både Konsthögskolans arkitekturskola och museet in i tidigare Sjökarteverkets byggnad på Skeppsholmen i Stockholm. Museets första egenproducerade utställning ”hej stad” visades i Moderna museets lokaler i april 1966.[11]
Förstatligande, 1978
[redigera | redigera wikitext]År 1978 ombildades stiftelsen Sveriges Arkitekturmuseum till statlig myndighet och centralmuseum, under det nya namnet Arkitekturmuseet.[10]
Nya lokaler, 1998
[redigera | redigera wikitext]Åren 1990–91 genomfördes en arkitekttävling för att bygga det nya Moderna museet. Den spanske arkitekten Rafael Moneo vann med förslaget ”Telemachos”, som även innefattade en ny administrationsbyggnad för Arkitekturmuseet.[12] Moderna Museet kunde därigenom lämna Exercishuset vilket istället blev Arkitekturmuseets utställningslokal. Alla tre byggnaderna är sammanbundna.
Nedläggningsförslag och utökat designuppdrag, 2008–2009
[redigera | redigera wikitext]Våren 2008 föreslog Rådet för form, design och arkitektur att Arkitekturmuseet skulle ersättas med ett nytt centrum för arkitektur- och design och att lokalerna på Skeppsholmen skulle överlåtas till organisationen Svensk Form. Efter kritik från remissinstanser utökades istället museets uppdrag till att inkludera ämnena design och hållbar samhällsutveckling.[13][14]
Nedläggningsförslag, 2015–2016
[redigera | redigera wikitext]Den av regeringen utsedda utredningsmannen Christer Larsson föreslog i sin utredning Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design, framlagd i oktober 2015, att museet skulle ombildas till en myndighet för utveckla och driva en politik för arkitektur, form och design, med arbetsnamnet Myndigheten för gestaltad livsmiljö.[15] Enligt förslaget skulle samlingarna överföras till ett befintligt statligt finansierat museum och det ombildade ArkDes utställningsverksamhet upphöra. Efter kritik från remissinstanser[16] meddelade regeringen i april 2016 att museets verksamhet skulle fortsätta med samma inriktning som tidigare.[17]
Boxen, 2018–2023
[redigera | redigera wikitext]Under åren 2018 till 2023 visades ett antal tillfälliga utställningar i lokalen Boxen, ett fristående utställningsrum inuti Exercishusets ena utställningssal. Den ritades av Dehlin Brattgård Arkitekter och nominerades till Årets rum 2019.[18][19]
Nya ArkDes, 2024
[redigera | redigera wikitext]ArkDes stängde för ombyggnation och fastighetsrenovering i augusti 2023 och återöppnade i september 2024.[20]
Sammanslagning med Moderna museet, 2024–2026
[redigera | redigera wikitext]I juni 2024 fick utredaren Thomas Pålsson i uppdrag att utreda hur uppgifterna vid ArkDes och Statens konstråd kunde inordnas i Moderna Museet.[21] Den i januari 2025 presenterade utredningen Moderna – en ny myndighet för modern konst, arkitektur och design, där Pålsson redogjorde för hur de tre myndigheterna kunde slås samman.[22] I den efterföljande remissrundan ställde sig en majoritet av remissinstanserna negativa till utredningens förslag och kritiserade hur utredningen genomförts.[23] I maj 2025 beslutade regeringen att sammanslagningen ska träda i kraft den 1 januari 2026.[1]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]- Utställningar
-
Permanenta utställningshallen, 2018. -
Permanenta utställningshallen, 2014. -
Tävlingen ”Pepparkakshus 2018”. -
Girjegumpi: The Sámi Architecture Library av Joar Nango och medverkande i Nordiska paviljongen (18:e internationella arkitekturbiennalen – La Biennale di Venezia), 2023.
_5.jpg)
Överintendenter
[redigera | redigera wikitext]- Bengt O.H. Johansson 1966–1977
- Henrik O. Andersson 1978–1984
- Jöran Lindvall 1985–1999
- Bitte Nygren 1999–2008
- Lena Rahoult, 2009–2014
- Vakant, augusti 2014–januari 2015
- Kerstin Brunnberg, 2015–2016
- Vakant, juli 2016–april 2017
- Kieran Long, 2017–2024
- t.f. överintendent Karin Nilsson, 2024–[24]
Einar Mattssons stiftelse för bygg- och fastighetsteknisk forskning
[redigera | redigera wikitext]Museet förvaltar sedan 1998 Einar Mattssons stiftelse för bygg- och fastighetsteknisk forskning. Stiftelsens ledamöter utses av ArkDes och Stockholms Byggnadsförening. Stipendiet var vilande 2015–2024 men delades åter igen ut 2025. Stipendiebeloppet för 2025 är 500 000 kronor.[25]
Senaste stipendiater
[redigera | redigera wikitext]- 2025: Johanna Hallgren, Maria Wannberg och Frida Brismar Pålsson för studien “Äldre skolbyggnader som resurs för modern pedagogik” och Migena Sula för studien “RE:Hus – Anpassningsbara bostäder för långsiktig användning och klimatneutralitet”.[26]
- 2013: Joanna Zawieja och Andjeas Ejiksson för genomförande av forskningsprojektet ”Postscripts”, samt David Hammarsten för genomförande av studien ”Innergårdens förutsättningar”.[27]
- 2012: Sara Brolund de Carvalho och Anja Linna för genomförande av forskningsprojektet ”Våra gemensamma rum”, samt Johannes Brattgård för projektet ”Återanvändning av svenska 1800-tals kyrkor”.[28]
- 2011: Suzanne de Laval, ordförande för Arkis – Arkitektur i skolan.[29]
Utmärkelser och nomineringar
[redigera | redigera wikitext]- Arkitekturmuseets nya administrationsbyggnad tilldelades Kasper Salin-priset 1998.
- Arkitekturmuseet tilldelades utmärkelsen Årets museum 1999.[30]
- Utställningen Konstig känsla känns bra var en av tre finalister i utmärkelsen Årets utställning 2020.[31]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”ArkDes inordnas i Moderna Museet”. ArkDes. https://arkdes.se/nyheter/arkdes-inordnas-i-moderna-museet/. Läst 28 september 2025.
- ^ ”ArkDes samling”. ArkDes. https://arkdes.se/utstallningar/arkdes-samling/. Läst 28 september 2025.
- ^ ”Byggnadens historia”. ArkDes. https://arkdes.se/om-oss/arkdes-historia/byggnadens-historia/. Läst 28 september 2025.
- ^ ”Politik för gestaltad livsmiljö”. ArkDes. https://arkdes.se/om-oss/politik-for-gestaltad-livsmiljo/. Läst 5 oktober 2025.
- ^ ”ArkDes tar form – premiäröppnar med ny och fri entré” (på engelska). pressrum.arkdes.se. https://pressrum.arkdes.se/posts/pressreleases/pressrum.arkdes.se/posts/pressreleases/arkdes-tar-form-premiaroppnar-med-ny-och-fri. Läst 5 oktober 2025.
- ^ ”ArkDes: Pepparkakshus 2018.”. Arkiverad från originalet den 6 december 2018. https://web.archive.org/web/20181206234913/https://pepparkakshus.arkdes.se/om. Läst 6 december 2018.
- ^ ”Arkitekter och arkitektkontor i ArkDes samling”. ArkDes. https://arkdes.se/samlingen/arkitekter-och-arkitektkontor-i-arkdes-samling/. Läst 28 september 2025.
- ^ ”Samlingen”. ArkDes. https://arkdes.se/samlingen/. Läst 28 september 2025.
- ^ ”Arkitekturmuseet vinner Kasper Salin-priset”. Sveriges Arkitekter. 15 november 1998. https://www.arkitekt.se/arkitekturpris/kasper-salin-priset/arkitekturmuseet-vinner-kasper-salin-priset/. Läst 28 september 2025.
- ^ [a b] Om femtio år med Arkitekturmuseet. Arkitekturmuseet. 2012. sid. 32. ISBN 978-91-85460-86-1. Läst 28 september 2025
- ^ Om femtio år med Arkitekturmuseet. Arkitekturmuseet. 2012. sid. 42–45. ISBN 978-91-85460-86-1. Läst 28 september 2025
- ^ ”Moderna Muséet”. Venn. https://www.venn.se/projekt/moderna-museet/. Läst 28 september 2025.
- ^ Andersson, Elisabet (20 augusti 2008). ”Arkitekturmuseet slipper nedläggning”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/a46b3598-ccdd-3a3e-8e52-c99dde7901fe/arkitekturmuseet-slipper-nedlaggning. Läst 28 september 2025.
- ^ ”NU SLÅR VI UPP PORTARNA TILL EN NY MÖTESPLATS” (på engelska). pressrum.arkdes.se. https://pressrum.arkdes.se/posts/pressreleases/pressrum.arkdes.se/posts/pressreleases/nu-slar-vi-upp-portarna-till-en-ny-motesplats. Läst 28 september 2025.
- ^ Regeringen och Regeringskansliet (14 oktober 2015). ”Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2015/10/sou-201588/. Läst 28 september 2025.
- ^ ”Utredning om Arkdes får hård kritik”. Dagens Nyheter. 23 mars 2016. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/kultur-noje/utredning-om-arkdes-far-hard-kritik/. Läst 28 september 2025.
- ^ Regeringen och Regeringskansliet (27 april 2016). ”Regeringen förstärker ArkDes roll som nationellt arkitekturmuseum” (på svenska). Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 29 april 2016. https://web.archive.org/web/20160429133354/http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/04/regeringen-forstarker-arkdes-roll-som-nationellt-arkitekturmuseum/. Läst 28 september 2025.
- ^ ”NOMINERADE TILL ÅRETS RUM 2019”. Mynewsdesk. 8 januari 2019. https://www.mynewsdesk.com/se/it-is-media-svenska-ab/pressreleases/nominerade-till-arets-rum-2019-3060075. Läst 28 september 2025.
- ^ ”Boxen at ArkDes / Dehlin Brattgård Arkitekter” (på amerikansk engelska). ArchDaily. 20 april 2020. https://www.archdaily.com/911545/boxen-dehlin-brattgard-arkitekter. Läst 28 september 2025.
- ^ ”Den 27 september slår ArkDes upp dörrarna – välkomna!”. ArkDes. https://arkdes.se/nyheter/nu-slar-arkdes-upp-dorrarna/. Läst 28 september 2025.
- ^ Regeringen och Regeringskansliet (20 juni 2024). ”Möjligheten till inordnande av myndigheter ska utredas”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/06/regeringen-utreder-mojligheten-till-inordnande-av-myndigheter/. Läst 28 september 2025.
- ^ Regeringen och Regeringskansliet (20 januari 2025). ”Moderna – en ny myndighet för modern konst, arkitektur och design”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2025/01/ds-20252/. Läst 28 september 2025.
- ^ Susanne (31 mars 2025). ”Moderna-utredning sågas av remissinstanser”. Magasin K. https://magasink.se/2025/03/moderna-utredning-sagas-av-remissinstanser/. Läst 28 september 2025.
- ^ ”Karin Nilsson utsedd till tillförordnad överintendent på ArkDes”. ArkDes. https://arkdes.se/nyheter/karin-nilsson-utsedd-till-tillforordnad-overintendent-pa-arkdes/. Läst 2 februari 2024.
- ^ ”Einar Mattssons stiftelse för bygg- och fastighetsforskning”. ArkDes. https://arkdes.se/om-oss/einar-mattssons-stiftelse/. Läst 28 september 2025.
- ^ ”De får 2025 års stipendium från Einar Mattssons stiftelse”. ArkDes. https://arkdes.se/nyheter/de-far-2025-ars-stipendium-fran-einar-mattssons-stiftelse/. Läst 16 oktober 2025.
- ^ av Anders Enquist (5 februari 2014). ”Einar Mattsson-stipendiater är utsedda”. Byggkontakt. https://www.byggkontakt.nu/artikel/einar-mattsson-stipendiater-ar-utsedda/. Läst 29 september 2025.
- ^ ”Einar Mattsson-stipendiater är utsedda”. www.fastighetsnytt.se. https://www.fastighetsnytt.se/samhallsbyggnad/miljo-och-klimat/einar-mattsson-stipendiater-ar-utsedda/. Läst 29 september 2025.
- ^ Nicklas Tollesson (17 juni 2011). ”Hon får Einar Mattssons stiftelses stipendium”. Fastighetssverige. https://www.fastighetssverige.se/artikel/hon-far-einar-mattssons-stiftelses-stipendium-7472/. Läst 29 september 2025.
- ^ ”Årets museum”. Svenska ICOM. https://icomsweden.se/verksamhet/arets-museum/. Läst 5 oktober 2025.
- ^ ”Konstig känsla känns bra” (på amerikansk engelska). Forum för utställare. https://forumforutstallare.se/utstallning/konstig-kansla-kanns-bra/. Läst 5 oktober 2025.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Christina Engfors (redaktör): Samlingarna, Arkitekturmuseet 1997, i serien Arkitekturmuseets årsbok, ISSN 0280-2686
- Christina Engfors och Sture Balgård (redaktörer): Att visa arkitektur, Arkitekturmuseet 1998, i serien Arkitekturmuseets årsbok
- Malin Zimm (redaktör): Om femtio år med Arkitekturmuseet, Arkitekturmuseet 2012, ISBN 9789185460861, i serien Arkitekturmuseets årsbok
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Statens centrum för arkitektur och design.
- Officiell webbplats
- Museets samlingar hos DigitaltMuseum
| |||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||
|