Axel Gyllenkrok (militär född 1664)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Axel Gyllenkrok.

Axel Gyllenkrok, född 2 augusti 1664 i Åbo[1], död 17 september 1730 på sin egendom Svenstorp i Skåne, var en svensk friherre, generallöjtnant och landshövding i Göteborgs och Bohus län från 8 juli 1723 och fram till sin död.

Han gick in vid livgardet 1683, och gjorde så bra ifrån sig, att han 1696 blev kapten och kompanichef vid regementet och 1701 major.

Under Karl XII:s krig i Kurland blev han 1703 utnämnd till generalkvartermästarelöjtnant vid fortifikationen, "för dess långvariga och trogna tjänster samt alltid betygade tappre förhållande". För att förkovra sig, hade han redan år 1688 gått i fransk tjänst, där han stannade i 7 år. Gyllenkrok deltog i en mängd drabbningar, bland andra belägringarna av Namur, Tournay, Huy, Charleroi och Dixmuiden, bombardemangen av Charleroi och Bryssel samt slagen vid Steenkerke och Sanden. Under det Stora nordiska kriget i var han med såväl vid landstigningen på Själland som i slaget vid Narva.

Åren 1709 till 1722 satt Gyllenkrok i fångenskap i Moskva.

Axel Gyllenkrok har fått en gata i Göteborg uppkallad efter sig (1932), Gyllenkrooksgatan i stadsdelen Johanneberg.[2]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Hans far var assessor Anders Nilson Krook, adlad Gyllenkrok 17 september 1674 och hans mor hette Maria Mums. Han var gift med Maria Hegart (i hennes tredje giftermål), dotter till råd- och handelsmannen i Malmö - Peter Hegart - och med henne hade han en dotter och en son.[3]

Gyllenkrok tillhörde ursprungligen adliga ätten Gyllenkrok nummer 862. Axel Gyllenkrok upphöjdes den 4 augusti 1727 i friherrlig värdighet och introducerades samma år under ättenummer 195.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Guvernörer och Landshöfdingar i Göteborgs och Bohus län 1658-1897, Gustaf Lagerbring, Wald. Zachrissons Förlag, Göteborg 1917
  • Landshövdingarna i Göteborgs och Bohus län 1658-1989, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB 1989 ISBN 91-7029-024-5

Noter

  1. ^ [1]
  2. ^ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.120
  3. ^ Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel, uppå des begäran wid 1751. års riks-dag, utgifwen med historiska och genealogiska anmärkningar, Förra del. [del I], Anders Ant. von Stiernman, Stockholm 1754 s. 181


Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]