Erland Josephson

Från Wikipedia
Erland Josephson
Erland Josephson som nybliven Dramatenchef 1965.
FöddErland Josephson
15 juni 1923
Stockholm, Sverige
Död25 februari 2012 (88 år)
Stockholm, Sverige
NationalitetSvensk
Andra namnBuntel Eriksson (författarpseudonym för Erland Josephson och Ingmar Bergman i samarbete)
Yrke/uppdragSkådespelare, regissör, författare
År som aktiv1946–2012
MakaKerstin Wahlbom (1947–1951)
Kristina Adolphson (1959–1989)
Ulla Åberg (2000–2012; hans död)
UtmärkelserGuldbaggen för bästa manliga huvudroll
1986 Amorosa, Offret
Hedersguldbaggen
2003

Erland Josephson, född 15 juni 1923 i Stockholm, död 25 februari 2012 i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare, regissör och författare samt chef för Dramaten 1966–1975.[2] Han var verksam vid Helsingborgs stadsteater 1945–49, Göteborgs Stadsteater 1949–56 och Dramaten från 1956. Han var ofta verksam tillsammans med gode vännen Ingmar Bergman. Josephson har även medverkat i en rad utländska produktioner. Han var även författare och skrev såväl romaner som lyrik och dramatik. Josephsons sista roll på Dramaten var som Sagoberättaren i Sultanens hemlighet (2005).

Biografi

Erland Josephson föddes i Kungsholms församling[3] och växte upp på Kammakargatan[2]Norrmalm i Stockholm. Han var son till Gunnar Josephson och Maud, ogift Boheman. Fadern ägde och drev Sandbergs bokhandel på Sturegatan.[4]

Som skådespelare förknippades Josephson ofta med Ingmar Bergman, genom sitt mångåriga samarbete med denne på film och teater alltsedan 1940-talet. Erland Josephson hade ingen skådespelarutbildning, men var verksam vid Stockholms studentteater innan han 1945 anställdes vid Helsingborgs stadsteater.[4] År 1956 kom han till Dramaten.[2] Han spelade ofta intellektuella rollfigurer.

På 1970-talet inledde han en internationell filmkarriär med ett antal främst europeiska filmer, oftast av en smalare, mer konstnärligt inriktad karaktär. Han spelade bland annat i Andrej Tarkovskijs Nostalghia (1983) och dennes, på Gotland inspelade, sista film Offret (1986). Detta blev till underlag för Josephsons pjäs En natt i den svenska sommaren.

Han arbetade med ett antal produktioner av författare som Lars Norén och P.O. Enquist på scen och TV/film och skrev och regisserade en del egna filmer, såsom den originella Marmeladupproret (1980).

I Sverige och utomlands filmade han med regissörer som István Szabó, Peter Greenaway, Liliana Cavani, Philip Kaufman, Theo Angelopoulos, Liv Ullmann (vars film Sofie han erhöll flera internationella skådespelarpriser för 1992), Mai Zetterling, Jörn Donner, Lars Molin, Suzanne Osten, Mikael Håfström, Stig Björkman och Unni Straume.

Josephsons parallella yrkesbana som författare inleddes på 1940-talet. Han gav ut diktsamlingar, romaner, noveller, dramatik, bilderböcker och självbiografiska böcker. 1993 och 2007 var han också Sommarpratare i Sveriges Radios P1, sistnämnda gången tillsammans med sonen Ludvig. År 1986 fick han en Guldbagge för bästa manliga skådespelare i Offret och Amorösa, och 2004 tilldelades han en Hedersguldbagge för sitt samlade arbete. Ett antal år tidigare tilldelades han även ett hederspris i italienska Rimini. Erland Josephson fick Parkinsons sjukdom 1999 och bidrog till att sprida kunskap om denna sjukdom.[5]

Familj

Erland Josephson var gift med Kerstin Wahlbom, dotter till skådespelaren Nils Wahlbom, från 1947[6] till 1951.[7] Han fick 1951 tvillingsöner i ett förhållande med skådespelerskan Annika Tretow.[8][3] Tillsammans med skådespelerskan Barbro Larsson fick han 1957 dottern Charlotta Larsson, som även hon är skådespelerska. Från 1959[9] till 1989[7] var Josephson gift andra gången med skådespelerskan Kristina Adolphson. De fick barnen Ludvig och Fanny Josephson, som är verksamma på teaterns respektive filmens område. Från år 2000 och fram till sin död var Josephson gift för tredje gången med dramaturgen Ulla Åberg.

Regissören och teatermannen Ludvig Josephson var bror till Erland Josephsons farfarsfar, och han är även släkt med konstnären Ernst Josephson samt med konsthistorikern och chefen för Dramaten, Ragnar Josephson.

Filmografi, i urval

Filmmanus

Regi

Teater

Roller

År Roll Produktion Regi Teater
1940 Antonio Köpmannen i Venedig
William Shakespeare
Ingmar Bergman Stockholms studentteater[10]
1942 Oberon En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Ingmar Bergman Stockholms studentteater[11]
1943 Professorn Vem är jag eller När fan ger ett anbud
Carl Erik Soya
Ingmar Bergman Stockholms studentteater[12]
Fiskaren Strax innan man vaknar
Bengt Olof Vos
Ingmar Bergman Stockholms studentteater[13]
Boronowsky Tivolit
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Stockholms studentteater[14]
1945 Blockchefen Jacobowsky och översten
Franz Werfel
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[15]
Sven Rabies
Olle Hedberg
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[16]
1950 Blinde från Gondar Guds ord på landet
Ramón del Valle-Inclán
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[17]
1959 Henrik, von Bremens dräng Den politiske kannstöparen
Ludvig Holberg
Rune Carlsten Dramaten/
Folkan
1963 Gerhard Sagan
Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Dramaten[18]
1972 Kammarherre Balle Vildanden
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Dramaten[19]
1989 Doktor Rank Ett dockhem
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Dramaten
1993 Julius Rummet och tiden
Botho Strauss
Ingmar Bergman Dramaten
1994 Goldberg Goldbergvariationer
George Tabori
Ingmar Bergman Dramaten
1997 Firs Körsbärsträdgården
Anton Tjechov
Peter Langdal Dramaten
1998 Pleberio Celestina
Fernando de Rojas
Robert Lepage Dramaten
2005 Sagoberättaren Sultanens hemlighet
Tawfiq al-Hakim
Eva Bergman Dramaten

Regi

År Produktion Upphovsmän Teater
1973 Den dubbla trolösheten
La double inconstance
Pierre de Marivaux Dramaten
1985 Broder Eichmann
Bruder Eichmann
Heinar Kipphardt Dramaten

Bibliografi

Lyrik

Prosa (romaner, noveller)

  • 1946Spegeln och en portvakt
  • 1947Spel med bedrövade artister
  • 1948Ensam och fri
  • 1952De vuxna barnen
  • 1957En berättelse om herr Silberstein
  • 1986Loppans kvällsvard
  • 1987Kameleonterna
  • 1994Gubbröra
  • 2009Reskamrater
  • 2010Livets mening och andra bekymmer (med Ulf Peter Hallberg)

Självbiografiskt

  • 1989Rollen
  • 1990Sanningslekar
  • 1991Föreställningar
  • 1993Självporträtt
  • 1995Vita sanningar
  • 1996Svarslös

Dramatik

  • 1950Kvartett
  • 1952Villorna
  • 1953Domaredans
  • 1956Sällskapslek
  • 1958Vår egen park
  • 1959Lille Emanuel och hans faster
  • 1960Kungen ur leken
  • 1960Den sköna Helène
  • 1963Benjamin
  • 1963Generalskan
  • 1964Doktor Meyers sista dagar och Kandidat Nilssons första natt
  • 1964Om vi leker
  • 1965Dialoger på en avsides ort
  • 1967Flimmer
  • 1968Journalisten och poeten
  • 1976Fladder
  • 1981Hans och Greta
  • 1981Lejon i övergångsåldern
  • 1984En talande tystnad
  • 1984En hörsägen
  • 1985Janna, Chris och Charlotte
  • 1995Magasinet
  • 2002En natt i den svenska sommaren
  • 2006Blomsterplockarna

Övrigt

Bilderböcker

  • 1987Konrad på teatern
  • 1989Peter åker traktor
  • 1991Konrad på gubbdagis
  • 1993Konrad tar semester

Priser och utmärkelser

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ ”Erland Josephson död”. Dagens Nyheter. 26 februari 2012. http://www.dn.se/kultur-noje/erland-josephson-dod. Läst 6 juli 2012. 
  2. ^ [a b c] TT (26 februari 2012). ”Erland Josephson död”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/erland-josephson-dod. Läst 26 februari 2012. 
  3. ^ [a b] Sveriges befolkning 1970
  4. ^ [a b] Atrium förlag - Erland Josephson
  5. ^ Parkinsonfonden, minnesord om Erland Josephson och hans insatser för uppmärksamhet omkring sjukdomen
  6. ^ Stockholms stadsarkiv, Matteus kyrkoarkiv, volym E I a:49 (lysningsbok 1947), nr 411
  7. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990
  8. ^ Strömberg, Niklas (23 juli 2007). ”"Det är svårt att tala om"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article11144616.ab. Läst 26 februari 2012. 
  9. ^ Stockholms stadsarkiv, Kungsholms kyrkoarkiv, volym E I:59 (lysnings- och vigselbok 1957–1961), s 89
  10. ^ ”Köpmannen i Venedig”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/k%C3%B6pmannen-i-venedig. Läst 16 oktober 2015. 
  11. ^ ”En midsommarnattsdröm”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-midsommarnattsdröm-0. Läst 16 oktober 2015. 
  12. ^ ”Vem är jag eller När fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-jag-eller-när-fan-ger-ett-anbud. Läst 16 oktober 2015. 
  13. ^ ”Strax innan man vaknar”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/strax-innan-man-vaknar. Läst 16 oktober 2015. 
  14. ^ ”Tivolit”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tivolit. Läst 16 oktober 2015. 
  15. ^ ”Jacobowsky och översten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/jacobowsky-och-översten. Läst 16 oktober 2015. 
  16. ^ ”Rabies”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rabies-0. Läst 16 oktober 2015. 
  17. ^ ”Guds ord på landet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/guds-ord-på-landet. Läst 17 oktober 2015. 
  18. ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-1. Läst 20 oktober 2015. 
  19. ^ ”Vildanden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vildanden. Läst 14 oktober 2015. 

Webbkällor

Externa länkar