Fleråriga budgetramen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök





Circle frame.svg

Tak för utgiftsområden 2021–2027
(i procent av det totala utgiftstaket)

  Jordbruks- och fiskeripolitik samt viss miljöpolitik (33,17 %)
  Regionalpolitik (30,74 %)
  Inre marknaden, forskning, infrastruktur m.m. (16,78 %)
  Utrikespolitik och andra yttre åtgärder (9,16 %)
  Administration (6,80 %)

Den fleråriga budgetramen, även känd som långtidsbudgeten, är en budgetram för Europeiska unionens budget. Den sträcker sig över sju år i taget (minst fem år enligt fördragen) och syftar till att säkerställa en regelbunden utveckling av unionens utgifter inom gränserna för vad dess egna medel – de medel som finansierar budgeten – tillåter.[1]

Budgetramen fastställer tak för både åtagandebemyndiganden, det vill säga hur stora ekonomiska åtaganden unionen kan ingå under ett visst år, och betalningsbemyndiganden, det vill säga hur stora utgifter unionen kan ha under samma år. Åtagandebemyndigandena är uppdelade i olika utgiftskategorier som specificerar hur stora åtaganden unionen får göra inom respektive verksamhetsområde.[1] Unionens årliga budget får inte överskrida taken för åtagande- och betalningsbemyndigandena, och betalningsbemyndigandena under ett visst år får under inga omständigheter leda till att uttagssatsen för unionens egna medel överskrider det tak som gäller för dessa medel.[2]

Ursprungligen antogs den fleråriga budgetramen som ett interinstitutionellt avtal, men detta ändrades genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009. Sedan dess fastställs budgetramen istället genom en förordning, som antas av Europeiska unionens råd i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande på förslag av Europeiska kommissionen och efter godkännande av Europaparlamentet. Rådet beslutar med enhällighet, medan Europaparlamentet beslutar med absolut majoritet.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fram till slutet av 1980-talet reglerades Europeiska gemenskapernas finansiella ramar enbart på årlig basis genom den allmänna budgeten. Den ökande skillnaden mellan tillgängliga resurser och faktiska budgetbehov gav dock upphov till spänningar mellan gemenskapernas institutioner. Syftet med införandet av en flerårig budgetram var dels att förbättra budgetplaneringen, dels att skärpa budgetdisciplinen.[3] Ett interinstitutionellt avtal ingicks mellan Europaparlamentet, Europeiska gemenskapernas råd och Europeiska gemenskapernas kommission den 29 juni 1988 om den första fleråriga budgetramen för perioden 1988–1992,[4] som även blev känd som Delors I-paketet. Den 29 oktober 1993 antogs ett nytt interinstitutionellt avtal för perioden 1993–1999,[5] som blev känt som Delors II-paketet. Det tredje interinstitutionella avtalet ingicks den 6 maj 1999 för perioden 2000–2006,[6] och var en del av Agenda 2000. Ett fjärde interinstitutionellt avtal antogs den 17 maj 2006 för perioden 2007–2013.[7]

Genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, ändrades beslutsprocessen till att bli ett särskilt lagstiftningsförfarande där rådet antar en förordning på förslag av kommissionen och efter godkännande av Europaparlamentet. Till skillnad från ett interinstitutionellt avtal, som endast är bindande för de ingående parterna, har en förordning allmän giltighet och är till alla delar bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. Ett interinstitutionellt avtal reglerar dock fortfarande andra budgetfrågor, såsom budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.[8][9][10]

Enligt Lissabonfördraget ska budgetramen sträcka sig över en period av minst fem år. Den första fleråriga budgetramen som antogs i enlighet med Lissabonfördragets bestämmelser fastställdes av rådet för perioden 2014–2020 genom en förordning den 2 december 2013 och trädde i kraft den 1 januari 2014.[11] Budgetramen var ett resultat av långa förhandlingar mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen. För första gången beslutades att nedskärningar skulle genomföras jämfört med föregående budgetram.[12] Budgetramen uppdaterades av rådet den 21 april 2015.[13]

Den 2 maj 2018 lade kommissionen fram ett förslag till flerårig budgetram för perioden 2021–2027.[14] I början av 2020 hade de nationella regeringarna fortfarande inte kunnat enas om förslaget. Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen förvärrade situationen eftersom Storbritannien var en nettobetalare till unionens budget och därför efterlämnade sig ett stort hål i budgeten, samtidigt som de andra nettobetalande medlemsstaterna ogärna ville se sina årliga avgifter höjda. Efter utbrottet av covid-19-pandemin förändrades dock situationen markant och kommissionen presenterade ett uppdaterat förslag den 28 maj 2020,[15] som även innefattade ett separat återhämtningsinstrument i spåren av covid-19-pandemin. Efter långa förhandlingar enades Europeiska rådet om ett justerat förslag den 17–21 juli 2020.[16] I november 2020 blockerade dock den polska och den ungerska regeringen förslaget med hänvisning till deras missnöje med ett relaterat beslut om att villkora medel från budgeten med respekt för rättsstatens principer.[17][18] Efter nya förhandlingar i Europeiska rådet i mitten av december 2020 kunde förslaget till ny flerårig budgetram slutligen antas för att träda i kraft inför den 1 januari 2021.[19][20][21][22]

Fastställande av budgetramen[redigera | redigera wikitext]

Den fleråriga budgetramen fastställs av Europeiska unionens råd genom en förordning i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande efter godkännande av Europaparlamentet. Rådet beslutar med enhällighet, medan Europaparlamentet beslutar med absolut majoritet. Europeiska rådet kan dock, i enlighet med en övergångsklausul, besluta med enhällighet att rådet istället ska anta budgetramen med kvalificerad majoritet.[1]

Europeiska kommissionen ansvarar för att utarbeta ett förslag till flerårig budgetram, som sedan översänds till rådet. Förslaget måste vara förenligt med de gränser som sätts av unionens egna medel. Även om Europeiska rådet, enligt unionens fördrag, inte fyller någon funktion i samband med fastställandet av budgetramen är det praxis att stats- eller regeringscheferna diskuterar frågan innan rådet fattar ett beslut.

Om rådet inte har antagit en ny budgetram vid utgången av den föregående sjuårsperioden, förlängs det sista årets budgetram till dess att den nya akten har antagits.[1]

Olika typer av bemyndiganden[redigera | redigera wikitext]

Åtagandebemyndiganden[redigera | redigera wikitext]

Åtagandebemyndiganden fastställer hur stora ekonomiska åtaganden unionen kan ingå under ett år. Att unionen ingår ett åtagande under ett visst år innebär inte nödvändigtvis att en utbetalning sker under samma år. I många fall innebär åtagandena att unionen förbinder sig att finansiera projekt som genomförs under efterföljande år, vilket innebär att den faktiska utbetalningen sker långt senare.[23]

I den fleråriga budgetramen är åtagandebemyndigandena uppdelade i olika utgiftskategorier som specificerar hur stora åtaganden unionen får göra inom respektive verksamhetsområde.[1] På så sätt fastställer budgetramen de stora dragen i de årliga budgetar som sedan utarbetas genom det årliga budgetförfarandet.

Betalningsbemyndiganden[redigera | redigera wikitext]

Betalningsbemyndiganden fastställer hur stora utgifter unionen kan ha under ett år. Eftersom många av unionens åtaganden genomförs vid ett senare tillfälle är betalningsbemyndigandena ofta mindre än åtagandebemyndigandena.[23] Betalningsbemyndigandena får inte leda till att uttagssatsen för unionens egna medel överskrider det tak som gäller för dessa medel.[2]

Fastställda budgetramar per år[redigera | redigera wikitext]

Nedan presenteras utgiftsområdena för de budgetramar som antagits sedan 1988 och hur stor andel respektive utgiftstak har utgjort av det totala utgiftstaket för åtagandebemyndiganden.

Tak för åtagandebemyndiganden efter utgiftskategori[redigera | redigera wikitext]

Tak för åtagandebemyndiganden efter utgiftskategori
(i procent av det totala utgiftstaket)

  Jordbruks- och fiskeripolitik (inklusive landsbygdsutveckling) samt viss miljöpolitik
  Regionalpolitik (ekonomisk, social och territoriell sammanhållning)
  Inre marknaden (inklusive konkurrenskraft), forskning, infrastruktur m.m.
  Utrikespolitik och andra yttre åtgärder (inklusive humanitärt bistånd)
  Förberedelser för anslutning av nya medlemsstater
  Administration (europeiska offentliga förvaltningen)
  Övriga utgifter (särskilda instrument, reserver, kompensationer etc.)

Källor: Fleråriga budgetramarna,[4][5][24][25][26][27] utan tekniska justeringar.

Tak för åtagandebemyndiganden[redigera | redigera wikitext]

Tak för åtagandebemyndiganden
(i hundradels procent av unionens samlade BNI)

Data saknas från de fleråriga budgetramarna före 2007 och efter 2020 då de inte inkluderade åtagandebemyndigandena som andel av unionens samlade BNI.

Tak för betalningsbemyndiganden[redigera | redigera wikitext]

Tak för betalningsbemyndiganden
(i hundradels procent av unionens samlade BNI)

De röda linjerna motsvarar de årliga taken för betalningsbemyndiganden enligt systemet för egna medel. Skillnaden mellan detta tak och den fleråriga budgetramens tak för andelen betalningsbemyndigande av unionens samlade BNI kallas för ”marginalen för oförutsedda utgifter”. Data saknas från den fleråriga budgetramen för 2021–2027 då den inte inkluderade betalningsbemyndiganden som andel av unionens samlade BNI.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] ”Artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 182–183. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  2. ^ [a b] ”Artikel 3 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027”. EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 13. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020R2093. 
  3. ^ ”Den fleråriga budgetramen”. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/factsheets/sv/sheet/29/den-flerariga-budgetramen. Läst 24 februari 2022. 
  4. ^ [a b] ”Interinstitutional agreement on budgetary discipline and improvement of the budgetary procedure” (på engelska). EGT L 185, 15.7.1988, s. 33–37. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:41988A0715(01). 
  5. ^ [a b] ”Interinstitutional agreement of 29 October 1993 on budgetary discipline and improvement of the budgetary procedure (93/C 331/01)” (på engelska). EGT C 331, 7.12.1993, s. 1–10. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:41993A1207(01). 
  6. ^ ”Interinstitutionellt avtal av den 6 maj 1999 Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (1999/C 172/01)”. EGT C 172, 18.6.1999, s. 1–22. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:31999Y0618(02). 
  7. ^ ”Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (2006/C 139/01)”. EGT C 139, 14.6.2006, s. 1–17. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006Q0614(01). 
  8. ^ ”Interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin, samarbete, sund ekonomisk förvaltning och egna medel”. EUR-Lex. 6 april 2021. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/LSU/?uri=uriserv:OJ.LI.2020.433.01.0028.01.SWE. Läst 24 februari 2022. 
  9. ^ ”Interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (2013/C 373/01)”. EUT C 373, 20.12.2013, s. 1–11. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013Q1220(01). 
  10. ^ ”Interinstitutionellt avtal av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel”. EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28–46. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020Q1222(01). 
  11. ^ ”Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020”. EUT L 347, 20.12.2013, s. 884–891. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013R1311. 
  12. ^ ”EU reaches political deal on seven-year budget” (på engelska). BBC News. 27 juni 2013. https://www.bbc.com/news/world-europe-23062291. Läst 24 februari 2022. 
  13. ^ ”Rådets förordning (EU, Euratom) 2015/623 av den 21 april 2015 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020”. EUT L 103, 22.4.2015, s. 1–3. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32015R0623. 
  14. ^ ”Förslag till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027”. Europeiska kommissionen. 2 maj 2018. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:f5965d24-4ed6-11e8-be1d-01aa75ed71a1.0020.02/DOC_1&format=PDF. Läst 24 februari 2022. 
  15. ^ ”Ändrat förslag till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027”. Europeiska kommissionen. 28 maj 2020. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:5948a946-a0cf-11ea-9d2d-01aa75ed71a1.0015.02/DOC_1&format=PDF. Läst 24 februari 2022. 
  16. ^ ”Extra möte i Europeiska rådet, 17–21 juli 2020”. Europeiska rådet. 28 juli 2020. https://www.consilium.europa.eu/sv/meetings/european-council/2020/07/17-21/. Läst 24 februari 2022. 
  17. ^ ”Hungary and Poland block EU budget and corona package” (på engelska). EUobserver. 17 november 2020. https://euobserver.com/political/150089. Läst 24 februari 2022. 
  18. ^ ”Hungary and Poland escalate budget fight over rule of law” (på engelska). Politico. 26 november 2020. https://www.politico.eu/article/poland-hungary-budget-democracy-rule-law-orban-morawiecki-merkel/. Läst 24 februari 2022. 
  19. ^ ”Questions and answers on the adoption of the EU's long-term budget for 2021-2027” (på engelska). Europeiska kommissionen. 17 december 2020. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_20_2465. Läst 24 februari 2022. 
  20. ^ ”Council grants final approval to 2021-2027 EU budget” (på engelska). Politico. 17 december 2020. https://www.politico.eu/article/eu-council-final-approve-2021-2027-eu-budget/. Läst 24 februari 2022. 
  21. ^ ”EU:s långtidsbudget 2021–2027 och återhämtningspaketet”. Europeiska unionens råd. https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/the-eu-budget/long-term-eu-budget-2021-2027/. Läst 24 februari 2022. 
  22. ^ ”EU:s långtidsbudget för 2021–2027 antagen”. Europeiska unionens råd. https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2020/12/17/multiannual-financial-framework-for-2021-2027-adopted/. Läst 24 februari 2022. 
  23. ^ [a b] ”EU:s budget”. Europeiska unionens råd. 22 juli 2020. https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/the-eu-budget/. Läst 24 februari 2022. 
  24. ^ ”Konsoliderad version av interinstitutionellt avtal av den 6 maj 1999 Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (1999/C 172/01)”. EGT C 172, 18.6.1999 (konsoliderad version: 1999Y0618, 19.05.2003, s. 1–20). EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:01999Y0618(02)-20030519. 
  25. ^ ”Konsoliderad version av interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (2006/С 139/01)”. EUT C 139, 14.6.2006 (konsoliderad version: 2006Q0614, 03.08.2013, s. 1–22). EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02006Q0614(01)-20130803. 
  26. ^ ”Konsoliderad version av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020”. EUT L 347, 20.12.2013 (konsoliderad version: 2013R1311, 17.04.2020, s. 1–12). EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02013R1311-20200417. 
  27. ^ ”Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027”. EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11–22. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020R2093. 
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.