Gemensamma eurobetalningsområdet
Det gemensamma eurobetalningsområdet (engelska: Single Euro Payments Area, Sepa) är ett betalningsområde inom vilket överföringar och betalningar i euro har standardiserats med syfte att underlätta gränsöverskridande transaktioner. Sepa innefattar euroområdet och övriga delar av Europeiska unionen, samt Island, Liechtenstein och Norge (genom EES-avtalet), Schweiz, Storbritannien och de europeiska mikrostaterna Andorra, Monaco, San Marino och Vatikanstaten.
På motsvarande sätt som eurosedlar och euromynt möjliggör kontantbetalningar inom hela euroområdet med ett enda betalningsmedel, möjliggör Sepa kontantlösa betalningar med ett enda konto, på lika villkor oavsett var avsändare och mottagare befinner sig inom betalningsområdet. Genom Sepa har skillnaderna mellan gränsöverskridande och nationella betalningar tagits bort och alla betalningar i euro betraktas som likvärdiga. En avsändare kan således med ett enda bankkonto och ett enda betalningsinstrument överföra euro till vilken mottagare som helst inom hela betalningsområdet.[1] En privatperson kan till exempel ha ett konto i vilken bank som helst inom euroområdet, eller inom övriga betalningsområdet om konton i euro erbjuds där, och motta inkomster (till exempel lön eller pension) eller betala räkningar (till exempel för fritidshus eller tidningsprenumerationer) i euro.
Sepa syftar till att öka konkurrensen och integrationen inom Europeiska unionen genom att ytterligare underlätta den fria rörligheten för kapital, som utgör en av de fyra friheterna på den inre marknaden. Bestämmelserna omfattar i första hand överföringar och betalningar i euro, men även övriga valutor inom unionen berörs till viss del av bestämmelserna.
Införande
[redigera | redigera wikitext]De första stegen mot ett gemensamt betalningsområde togs i samband med införandet av eurosedlar och euromynt den 1 januari 2002 då avgifterna för gränsöverskridande betalningar i euro på upp till 50 000 euro blev desamma som för nationella betalningar.[2] Bestämmelserna uppdaterades genom en ny förordning under 2009.[3] Regelverket för gränsöverskridande betalningar kan utökas till att även omfatta andra valutor inom Europeiska unionen på begäran av en medlemsstat som inte har euron som valuta.[4] På begäran av den svenska regeringen den 28 juni 2002 respektive den rumänska regeringen den 26 maj 2011 gäller bestämmelserna om gränsöverskridande betalningar även för svenska kronan och rumänska leuen.[5][6]
Fulländandet av det gemensamma eurobetalningsområdet påbörjades genom en förordning under 2012.[7] Förordningen avskaffade taket på 50 000 euro och fastställde tekniska specifikationer för betalningar i euro. Den ursprungliga planen var att alla banker inom euroområdet skulle omfattas av bestämmelserna från den 1 februari 2014, men detta försenades ett halvår till den 1 augusti 2014.[8][9] Den 31 oktober 2016 började bestämmelserna även gälla banker utanför euroområdet. Det är dock i första hand endast betalningar i euro som omfattas och inte betalningar i de övriga valutorna inom Europeiska unionen.[8]
I november 2017 infördes en ny funktion inom Sepa som möjliggör omedelbara betalningar. Tidigare tog betalningar inom Sepa normalt ett dygn eller en helg att genomföra, men med det nya systemet når betalningen, om den inte överstiger 100 000 euro (i början 15 000 euro), det mottagande kontot på bara några sekunder, dygnet runt.[10] I slutet av 2020 hade en majoritet av bankkunderna inom euroområdet fått tillgång till denna tjänst.[11]
I mars 2019 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en förordning som innebar att avgifterna för gränsöverskridande betalningar i euro inte längre får överstiga motsvarande avgift för inhemska betalningar, även i de fall då den inhemska valutan inte är euron. Förordningen utökade också bestämmelserna till att gälla gränsöverskridande betalningar i de nationella valutor som på begäran av en medlemsstat utanför euroområdet omfattas av regelverket, det vill säga svenska kronor och rumänska leu. Därutöver skärpte förordningen bestämmelserna kring valutaväxlingsavgifter. De nya bestämmelserna trädde i kraft gradvis med start den 15 december 2019.[12] En kodifiering av förordningen antogs under 2021.[13]
Den 26 oktober 2022 föreslog kommissionen att de omedelbara betalningar (”direktbetalningar”) i euro som infördes 2017 ska införas i större skala och bli tillgängliga hos alla betaltjänstleverantörer inom Sepa. På så sätt ska gränsöverskridande betalningar i högre grad kunna ske direkt och inte ta en eller flera bankdagar att utföra. Förslaget godkändes av parlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet i februari 2024 och väntas vara fullt genomfört under 2025.[14][15][16][17]
Rättsliga bestämmelser
[redigera | redigera wikitext]Bestämmelserna kring det gemensamma eurobetalningsområdet innebär i korthet att betaltjänster som används nationellt ska var nåbara inom hela unionen. Kontonummer ska anges i IBAN-format, istället för tidigare inhemska format. Detta är den mest synliga effekten av reglerna. Bankspecifika BIC behövs inte inrikes från den 1 februari 2014 och utrikes från den 1 februari 2016. Autogiro mellan olika medlemsstater ska fungera. Dataformatet ska vara ISO 20022. Sepa stöder fullt ut bara bokstäverna A–Z och vissa andra tecken, men medlemsstaterna kan komma överens om att tillåta andra bokstäver (vilka som helst ur Unicode) mellan varandra eller nationellt. Avgifter ska i princip vara lika nationellt och mellan medlemsstater,[13] och fördröjningen vid betalningen får totalt vara högst en bankdag. Bestämmelserna gäller i första hand betalningar i euro, men i viss utsträckning även de övriga valutorna inom Europeiska unionen.
Territoriellt tillämpningsområde
[redigera | redigera wikitext]
| Euroområdet |
| Övriga delar av Europeiska unionen |
| Övriga delar av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt Schweiz och Storbritannien |
| Mikrostater med särskilda avtal |
Eurobetalningsområdet utgörs av alla medlemsstater inom Europeiska unionen, i särskilt hög grad euroområdet, och inkluderar unionens yttersta randområden och den finländska självstyrande ögruppen Åland. Dessutom ingår de utomeuropeiska länder och territorier som har euron som valuta, däribland Saint-Barthélemy och Saint-Pierre och Miquelon. Även Island, Liechtenstein, Norge (del av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet), Schweiz och Storbritannien samt de europeiska mikrostaterna Andorra, Monaco, San Marino och Vatikanstaten ingår genom avtal med unionen.[18][19][20]
Storbritannien (inklusive den brittiska exklaven Gibraltar) ingick i det gemensamma eurobetalningsområdet fram till att den efterföljande övergångsperioden efter Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen upphörde den 1 januari 2021. Utomeuropeiska områden som inte har euron som valuta (exempelvis Grönland, Franska Polynesien och Aruba) och andra territorier som står utanför unionen (exempelvis Färöarna) ingår inte heller i eurobetalningsområdet.
Finland
[redigera | redigera wikitext]Alla betalningar nationellt inom Finland och till andra medlemsstater sker enligt Sepa, i och med att Finland har euron som valuta. Det innebär att IBAN används istället för inhemska kontonummer.[21] Alla betalningar i Finland har traditionellt gått direkt mellan banker, och inte via ett girosystem. Kontonumren har innehållit en kod som identifierar banken.[22]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Bestämmelserna gäller i Sverige för betalningar i euro, även nationella, men inte för betalningar i kronor. Bankgirot har valt att sluta hantera betalningar i euro eftersom bankgirot inte är anpassat till IBAN och andra principer för eurobetalningar. Istället får betalaren och mottagaren sköta detta via sina bankkonton, vanligen enligt utlandsbetalningsrutinen, även nationellt.[23] Plusgirot har redan stöd sedan tidigare för eurobetalningar eftersom de historiskt har varit en självständig bank, medan bankgironummer mest är en kortform av ett vanligt bankkontonummer.
BIC krävdes av många banker utanför euroområdet till slutet av 2016, vilket var ett problem då räkningar skulle betalas till banker inom euroområdet eftersom BIC inte behövdes där sedan 2014.
Nordiska betalningar
[redigera | redigera wikitext]De största bankerna i Danmark, Finland, Norge och Sverige bildade den 18 december 2018 Nordic Payments Council.[24] Organisationen planerar att underlätta gränsöverskridande betalningar mellan de nordiska länderna i dessas valutor, baserat på Sepas betalningsfunktioner.[25] Betalningar mellan de nordiska länderna, undantaget eurolandet Finland, får göras med en vanlig internationell SWIFT-överföring med tillhörande avgifter och fördröjningar eller en Sepa-betalning som har euro som mellanvaluta, vilket ger dubbla valutaväxlingsavgifter. Det kan också innebära att för lite pengar når fram på grund av valutakursförändring eller SWIFT:s avgift, vilket även om det blir en liten summa kan kräva en ny räkning, fler avgifter, påminnelser, risk för betalningsanmärkning och extra administration. Varken Danmark, Norge eller Sverige avser att införa euron under överskådlig framtid och därför anses ett permanent system anpassat för deras nationella valutor nödvändigt.
I slutet av 2017 startade sex stora banker i Norden P27 Nordic Payments Platform för att bygga upp ett system för realtidsbetalningar mellan de nordiska länderna.[26] Tjänsten planerades att vara i drift under första halvan av 2021.[27] P27 köpte i oktober 2020 Bankgirot.[28][29] I april 2023 beslutade P27 att dra tillbaka sin ansökan om att bli betalningstjänst.[30] I september 2023 beslutade P27 att lägga ner sin verksamhet efter att banker i både Danmark och Norge hade valt att lämna samarbetet.[31]
I september 2019 startades organisationen European Mobile Payment Systems Association[32] med de etablerade nationella systemen för snabba mobilbetalningar som medlemmar (bland annat svenska Swish, norska Vipps och danska MobilePay). Målet är att knyta ihop dessa system och senare fler system för att underlätta gränsöverskridande betalningar.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Det gemensamma eurobetalningsområdet (Sepa)”. Europeiska centralbanken. https://www.ecb.europa.eu/pub/pdf/other/sepa_brochure_2006sv.pdf. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2560/2001 av den 19 december 2001 om gränsöverskridande betalningar i euro”. EGT L 344, 28.12.2001, s. 13–16. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32001R2560.
- ^ ”Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001”. EUT L 266, 9.10.2009, s. 11–18. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009R0924.
- ^ ”SEPA in a nutshell” (på engelska). Europeiska centralbanken. https://www.nbp.pl/systemplatniczy/sepa/en/SEPA_in_a_nutshell.pdf. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”Tillkännagivande från kommissionen enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2560/2001 (2002/C 165/08)”. EGT C 165, 11.7.2002, s. 36. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52002XC0711(03).
- ^ ”Meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 14.1 och 3.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001 (2011/C 209/12)”. EUT C 209, 15.7.2011, s. 20. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52011XC0715(01).
- ^ ”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 av den 14 mars 2012 om antagande av tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009”. EUT L 94, 30.3.2012, s. 22–37. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32012R0260.
- ^ [a b] ”End in sight for Single Euro Payment Area” (på engelska). EurActiv.com. 31 juli 2014. https://www.euractiv.com/section/euro-finance/news/end-in-sight-for-single-euro-payment-area/. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 248/2014 av den 26 februari 2014 om ändring av förordning (EU) nr 260/2012 när det gäller övergången till unionsomfattande betalningar och autogireringar”. EUT L 84, 20.3.2014, s. 1–3. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014R0248.
- ^ ”SEPA Instant Credit Transfer” (på engelska). European Payments Council. https://www.europeanpaymentscouncil.eu/what-we-do/sepa-instant-credit-transfer. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”SEPA Instant Credit Transfer Only” (på engelska). European Payments Council. https://www.europeanpaymentscouncil.eu/sites/default/files/infographic/2020-10/SCT%20Inst%20today%2029102020%20.pdf. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/518 av den 19 mars 2019 om ändring av förordning (EG) nr 924/2009 vad gäller vissa avgifter för gränsöverskridande betalningar i unionen och valutaväxlingsavgifter”. EUT L 91, 29.3.2019, s. 36–41. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32019R0518.
- ^ [a b] ”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1230 av den 14 juli 2021 om gränsöverskridande betalningar i unionen”. EUT L 274, 30.7.2021, s. 20–31. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32021R1230.
- ^ ”Betalningar: Kommissionen föreslår ett snabbare införande av direktbetalningar i euro”. Europeiska kommissionen. 26 oktober 2022. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_6272. Läst 15 november 2022.
- ^ ”Questions and Answers on the Commission's proposal to promote euro instant payments” (på engelska). Europeiska kommissionen. 26 oktober 2022. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_22_6273. Läst 15 november 2022.
- ^ ”Council adopts regulation on instant payments” (på engelska). Europeiska unionens råd. 26 februari 2024. https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2024/02/26/council-adopts-regulation-on-instant-payments/. Läst 26 februari 2024.
- ^ ”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/886 av den 13 mars 2024 om ändring av förordningarna (EU) nr 260/2012 och (EU) 2021/1230 och direktiven 98/26/EG och (EU) 2015/2366 vad gäller omedelbara betalningar i euro”. EUT L, 2024/886, 19.3.2024, s. 1–21. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:L_202400886.
- ^ ”EPC List of SEPA Scheme Countries” (på engelska). European Payments Counil. 28 april 2016. https://www.europeanpaymentscouncil.eu/sites/default/files/KB/files/EPC409-09%20EPC%20List%20of%20SEPA%20Scheme%20Countries%20v2%204%20-%20April%202016.pdf. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”Andorra becomes a member of the Single euro payments area (SEPA)” (på engelska). All Andorra. 23 juni 2018. https://all-andorra.com/andorra-becomes-a-member-of-the-single-euro-payments-area-sepa/. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”Extension of the geographical scope of SEPA schemes in March 2019” (på engelska). European Payments Council. 30 november 2018. https://www.europeanpaymentscouncil.eu/news-insights/news/extension-geographical-scope-sepa-schemes-march-2019. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”SEPA-direktdebitering”. Nordea. https://www.nordea.fi/sv/privat/vara-tjanster/konton-betalningar/sepa-direktdebitering.html. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”Spola både Postgirot och Bankgirot”. Bankrättsföreningen. 19 februari 2001. http://www.bankrattsforeningen.org.se/tidning70.html. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”Anpassning av programvaror och affärssystem”. Bankgirot. 4 november 2014. https://www.bankgirot.se/om-bankgirot/aktuellt-och-omvarld/aktuellt/leverantorsbetalningar-i-euro-tas-bort-2016/anpassning-av-programvaror-och-affarssystem/. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”The NPC was founded to facilitate payments in the Nordic countries” (på engelska). Nordic Payments Council. 18 december 2018. https://www.nordicpaymentscouncil.org/news/the-npc-was-founded-to-facilitate-payments-in-the-nordic-countries/. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”About the Nordic Payments Council” (på engelska). Nordic Payments Council. Juni 2019. https://www.nordicpaymentscouncil.org/about-us/. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”Nordic banks take the first step to build world’s first real-time, cross-border payment system in multiple currencies” (på engelska). P27 Nordic Payments. 8 oktober 2019. https://news.cision.com/p27-nordic-payments-platform/r/nordic-banks-take-the-first-step-to-build-world-s-first-real-time--cross-border-payment-system-in-mu,c2941821. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”P27 Nordic Payments today opens a branch office in Helsinki in Finland” (på engelska). Cision. 22 januari 2020. https://news.cision.com/p27-nordic-payments-platform/r/p27-nordic-payments-today-opens-a-branch-office-in-helsinki-in-finland,c3211815. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”P27 signerar avtal om att förvärva Bankgirot”. Bankgirot. 6 oktober 2020. https://nyhetsrum.bankgirot.se/posts/news/p27-signerar-avtal-om-att-forvarva-bankgirot-1. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”P27 Nordic Payments Platform to acquire Swedish company Bankgirot” (på engelska). P27 Nordic Payments Platform. 6 oktober 2020. https://news.cision.com/p27-nordic-payments-platform/r/p27-nordic-payments-platform-to-acquire-swedish-company-bankgirot,c3211423. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”P27 has withdrawn its clearing license application” (på engelska). P27 Nordic Payments Platform. 20 april 2023. https://news.cision.com/p27-nordic-payments-platform/r/p27-has-withdrawn-its-clearing-license-application,c3750183. Läst 7 december 2023.
- ^ ”After P27 - What happens now?” (på engelska). Pagero. 8 maj 2023. https://www.pagero.com/blog/after-p27-what-happens-next. Läst 15 september 2024.
- ^ ”European Mobile Payment Systems Association” (på engelska). ESMA. https://empsa.org/. Läst 22 januari 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|
EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |