Europeiska unionens ekonomi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den gemensamma valutan euron.

Europeiska unionens ekonomi utgörs av de 28 medlemsstaterna och genererade uppskattningsvis 15,9 biljoner US-dollar i nominell BNP 2013 enligt Internationella valutafonden. EU:s ekonomi står för 31 % av världens totala produktion. 19 medlemsstater har infört den europeiska gemensamma valutan euron och för en gemensamma penningpolitik genom Europeiska centralbanken. EU:s ekonomi består av en gemensam marknad och är representerad som en enhetlig enhet i Världshandelsorganisationen.

Det finns dock stora skillnader inom unionen, dels mellan medlemsstaterna och dels mellan regioner inom medlemsstaterna. De medlemsstater som anslöt sig under 2000-talet har en markant lägre ekonomisk standard än de femton gamla EU-länderna. Å andra sidan är tillväxten högre i de nya medlemsstaterna än i de gamla.

Ekonomiska och monetära unionen[redigera | redigera wikitext]

Stat Budgetbalans[1] Statsskuld[1]
Belgien Belgien &&&&&&&&&&&&&0-3.400000-2,6 % &&&&&&&&&&&&0101.500000101,5 %
Bulgarien Bulgarien &&&&&&&&&&&&&0-2.500000-1,5 % &&&&&&&&&&&&&018.90000018,9 %
Cypern Cypern &&&&&&&&&&&&&0-6.600000-5,4 % &&&&&&&&&&&&0111.700000111,7 %
Danmark Danmark &&&&&&&&&&&&&0-1.200000-0,8 % &&&&&&&&&&&&&044.50000044,5 %
Estland Estland &&&&&&&&&&&&&0-1.800000-0,2 % &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010,0 %
Finland Finland &&&&&&&&&&&&&0-3.900000-2,1 % &&&&&&&&&&&&&057.&&&&&057,0 %
Frankrike Frankrike &&&&&&&&&&&&&0-5.700000-4,3 % &&&&&&&&&&&&&093.50000093,5 %
Grekland Grekland &&&&&&&&&&&&0-13.300000-12,7 % &&&&&&&&&&&&0175.100000175,1 %
Irland Irland &&&&&&&&&&&&&0-8.800000-7,2 % &&&&&&&&&&&&0123.700000123,7 %
Italien Italien &&&&&&&&&&&&&0-4.1000000-3,0 % &&&&&&&&&&&&0132.600000132,6 %
Kroatien Kroatien &&&&&&&&&&&&&0-5.100000-4,9 % &&&&&&&&&&&&&067.10000067,1 %
Lettland Lettland &&&&&&&&&&&&&0-2.1000000-1,0 % &&&&&&&&&&&&&038.10000038,1 %
Litauen Litauen &&&&&&&&&&&&&0-3.800000-2,2 % &&&&&&&&&&&&&039.40000039,4 %
Luxemburg Luxemburg &&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1 % &&&&&&&&&&&&&023.10000023,1 %
Malta Malta &&&&&&&&&&&&&0-3.200000-2,8 % &&&&&&&&&&&&&073.&&&&&073,0 %
Nederländerna Nederländerna &&&&&&&&&&&&&0-3.500000-2,5 % &&&&&&&&&&&&&073.50000073,5 %
Polen Polen &&&&&&&&&&&&&0-5.700000-4,3 % &&&&&&&&&&&&&057.&&&&&057,0 %
Portugal Portugal &&&&&&&&&&&&&0-5.100000-4,9 % &&&&&&&&&&&&0129.&&&&&0129,0 %
Rumänien Rumänien &&&&&&&&&&&&&0-3.700000-2,3 % &&&&&&&&&&&&&038.40000038,4 %
Slovakien Slovakien &&&&&&&&&&&&&0-3.200000-2,8 % &&&&&&&&&&&&&055.40000055,4 %
Slovenien Slovenien &&&&&&&&&&&&0-15.300000-14,7 % &&&&&&&&&&&&&071.70000071,7 %
Spanien Spanien &&&&&&&&&&&&&0-8.900000-7,1 % &&&&&&&&&&&&&093.90000093,9 %
Storbritannien Storbritannien &&&&&&&&&&&&&0-6.200000-5,8 % &&&&&&&&&&&&&090.60000090,6 %
Sverige Sverige &&&&&&&&&&&&&0-2.900000-1,1 % &&&&&&&&&&&&&040.60000040,6 %
Tjeckien Tjeckien &&&&&&&&&&&&&0-2.500000-1,5 % &&&&&&&&&&&&&046.&&&&&046,0 %
Tyskland Tyskland &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00,0 % &&&&&&&&&&&&&078.40000078,4 %
Ungern Ungern &&&&&&&&&&&&&0-3.800000-2,2 % &&&&&&&&&&&&&079.20000079,2 %
Österrike Österrike &&&&&&&&&&&&&0-2.500000-1,5 % &&&&&&&&&&&&&074.50000074,5 %
Europeiska unionen EU &&&&&&&&&&&&&0-5.1000000-4,0 % &&&&&&&&&&&&&085.30000085,3 %
Eurosymbol utanför Europeiska centralbanken i Frankfurt.
Europeiska centralbankens logo, med bland annat eurosymbolen.
Euron används i majoriteten av EU:s medlemsländer samt i flera andra europeiska länder.

Ekonomiska och monetära unionen är EU:s penning- och valutapolitiska samarbete. Samarbetet består av tre etapper. Den första etappen (1990 - 1994) syftade till att ta bort regler som motverkade fria kapitalrörelser. Unionens medlemsstater började också att konvergera sina ekonomier. Under den andra etappen (1994 - 1998) bildades Ekonomiska monetära institutet (EMI), vars syfte var att utöka samarbetet mellan de nationella centralbankerna samt förbereda den gemensamma penningpolitiken. De nationella lagstiftningarna anpassades och varje medlemsstats centralbank var tvungen att vara oberoende från politisk inverkan. Övervakningen av medlemsländernas ekonomiska politik stärktes för att säkerställa sunda offentliga finanser.

Den tredje etappen av EMU (1999 - ) innebar att den gemensamma valutan euron upprättades. Europeiska centralbanken tog över ansvaret över penningpolitiken från de nationella centralbankerna och EMI. Från början deltog elva av EU:s 15 medlemsstater men 2001 kvalificerade sig även Grekland.

Stabilitets- och tillväxtpakten[redigera | redigera wikitext]

Den tredje etappen innebar också att Stabilitets- och tillväxtpakten bildades. Pakten antogs redan 1997 i Amsterdam och syftar till att upprätthålla en god balans i euroområdets ekonomi.[2] Medlemsstaterna tillåts ha ett årligt budgetunderskott på maximalt 3 % av BNP (detta inkluderar även underskott på kommunal och regional nivå) och deras statsskulder får inte överstiga 60 % av BNP. Dessa två krav ställs även på de nya medlemsstaterna som vill ansluta sig till valutasamarbetet.

Flera av euroländerna har dock upprepande gånger brutit mot stabilitets- och tillväxtpakten. För stora statsskulder har präglat flera av medlemsstaterna och både Italien och Portugal har haft för stora budgetunderskott. Ironiskt nog har stora länder som Tyskland och Frankrike sluppit sanktioner som följd av att staterna har brutit mot pakten, trots att det var dessa länder som förespråkade pakten ursprungligen.

Euron[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Euro och Euroområdet

Med den tredje etappen upprättades den gemensamma valutan. Euron togs dock i bruk som fysisk valuta först 1 januari 2002. Alla EU:s dåvarande medlemsstater utom Danmark, Storbritannien och Sverige bytte sina nationella sedlar och mynt till euro. Dessutom använder flera av de europeiska mikrostaterna sig av euron. De nya medlemsstater är förpliktade att införa euron. Hittills har Cypern, Estland, Malta, Slovakien och Slovenien infört euron.

Eurons påverkan på EU:s ekonomi har analyserats ingående. Bland annat har man kommit fram till att handeln har ökat i högre grad mellan euroländerna än mellan andra EU-länder.[3]

Ekonomisk variation[redigera | redigera wikitext]

BNP per capita
  > 40 000 $
  > 35 000 $
  > 30 000 $
  > 25 000 $
  > 20 000 $
  > 15 000 $
  > 10 000 $
HDI per land
  > 0,900
  > 0,875
  > 0,850
  > 0,825
  > 0,800
  > 0,775
  > 0,750

Sedan EU:s östutvidgningar 2004 och 2007 finns det en tydlig ekonomisk skillnad mellan å ena sidan Västeuropa och å andra sidan Östeuropa. Denna skillnad märks även mätt med andra mått än BNP. Ett exempel är FN:s HDI-index, som mäter levnadsstandarden i ett land. Indexet tar hänsyn till faktorer som läskunnighet och beräknad livslängd. Alla EU:s medlemsstater ligger förvisso bra till, men de nya medlemsstaterna har ett lägre snitt än medlemsländerna i Västeuropa.

Ekonomisk tillväxt[redigera | redigera wikitext]

Den ekonomiska tillväxten i EU är förhållandevis hög. Tillväxten är högst i de fattigaste delarna, det vill säga i Östeuropa. Estland och Lettland, som ibland benämns som de baltiska tigrarna,[4] har de högsta BNP-tillväxterna i unionen och ligger i topp även globalt sett. Under år 2006 hade exempelvis Lettland en tillväxt på 11 %. Den höga tillväxten är ett resultat av bland annat regeringarnas ansträngningar för att stabilisera penningpolitiken, export-orienterade handelspolicier, låga platta skatter och tillgången till relativt billig arbetskraft.

Men även om EU:s BNP växer stadigt så minskar den i andel av världens totala BNP. Detta beror på den oerhört höga tillväxten i länder som Brasilien, Indien och Kina. I det längre perspektivet måste EU öka BNP-tillväxten i de centraleuropeiska länderna, så som Frankrike, Italien och Tyskland, men samtidigt stabilisera tillväxten i de nya öststaterna för att säkerställa ekonomiskt välstånd. Stagnationen av tillväxten i de stora västeuropeiska länderna har resulterat i att EU:s totala tillväxt har legat kring 2 till 2,5 % de senaste åren. Lägst tillväxt av de stora länderna under 2007 hade Italien med sina 1,7 %.

Medlemsstaternas ekonomier[redigera | redigera wikitext]

Luxemburg är det EU-land med högst BNP per capita.

Stabilitets- och tillväxtpakten fastslår unionens ekonomiska policy. Den omfattar samtliga medlemsstater, med särskilda regler som gäller just euroområdets medlemsstater. Varje stats budgetunderskott får maximalt vara 3 % av BNP och den totala statsskulden får inte överskrida 60 % av BNP. Emellertid har många av de större medlemsstaterna konsekvent brutit mot regeln om maximala budgetunderskott, och euroområdet som helhet har en statsskuld på långt över 60 %.

Bortsett från Grekland, Italien, Portugal och Spanien är alla länder med lägre genomsnittlig BNI per capita än EU-genomsnittet medlemsländer som anslöt sig under 2004 eller 2007. På motsvarande sett är alla länder med högre genomsnittlig BNI per capita medlemsländer som var EU-medlemmar redan innan 2000-talet.

Tabellen nedan visar information som är relaterad till medlemsstaternas ekonomier, så som total BNP respektive BNP per capita, inflation, tillväxt och arbetslöshet.

Stat
Folkmängd[5]
Yta
Total BNP (PPP)[5]
BNP % av EU
BNP (PPP) per capita[5]
Inflation[5]
Tillväxt[5]
Arbetslöshet[5]
Belgien Belgien &&&&&&&011134000.&&&&&011 134 000 &&&&&&&&&&030528.&&&&&030 528 km² &&&0427692000000.&&&&&0427 692 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&02.6000002,6 % &&&&&&&&&&038414.&&&&&038 414 $ &&&&&&&&&&&&&&01.9000001,9 % &&&&&&&&&&&&&&00.3000000,3 % &&&&&&&&&&&&&&07.9000007,9 %
Cypern Cypern &&&&&&&&&0890000.&&&&&0890 000 &&&&&&&&&&&09250.&&&&&09 250 km² &&&&023652000000.&&&&&023 652 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1 % &&&&&&&&&&026585.&&&&&026 585 $ &&&&&&&&&&&&&&02.2000002,2 % &&&&&&&&&&&&&0-2.1000000-1,0 % &&&&&&&&&&&&&012.50000012,5 %
Estland Estland &&&&&&&&01340000.&&&&&01 340 000 &&&&&&&&&&045226.&&&&&045 226 km² &&&&029831000000.&&&&&029 831 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&00.2000000,2 % &&&&&&&&&&022268.&&&&&022 268 $ &&&&&&&&&&&&&&03.2000003,2 % &&&&&&&&&&&&&&03.5000003,5 % &&&&&&&&&&&&&&09.1000009,1 %
Finland Finland &&&&&&&&05454000.&&&&&05 454 000 &&&&&&&&&0338145.&&&&&0338 145 km² &&&0203205000000.&&&&&0203 205 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&01.2000001,2 % &&&&&&&&&&037261.&&&&&037 261 $ &&&&&&&&&&&&&&02.3000002,3 % &&&&&&&&&&&&&&01.3000001,3 % &&&&&&&&&&&&&&07.8000007,8 %
Frankrike Frankrike &&&&&&&063707000.&&&&&063 707 000 &&&&&&&&&0551695.&&&&&0551 695 km² &&02290950000000.&&&&&02 290 950 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014,0 % &&&&&&&&&&035961.&&&&&035 961 $ &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01,0 % &&&&&&&&&&&&&&00.4000000,4 % &&&&&&&&&&&&&010.50000010,5 %
Grekland Grekland &&&&&&&011213000.&&&&&011 213 000 &&&&&&&&&0131940.&&&&&0131 940 km² &&&0273161000000.&&&&&0273 161 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&01.7000001,7 % &&&&&&&&&&024361.&&&&&024 361 $ &&&&&&&&&&&&&0-2.900000-1,1 % &&&&&&&&&&&&&0-5.1000000-4,0 % &&&&&&&&&&&&&025.40000025,4 %
Irland Irland &&&&&&&&04528000.&&&&&04 528 000 &&&&&&&&&&070273.&&&&&070 273 km² &&&0196046000000.&&&&&0196 046 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&01.2000001,2 % &&&&&&&&&&043298.&&&&&043 298 $ &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01,0 % &&&&&&&&&&&&&&01.4000001,4 % &&&&&&&&&&&&&014.40000014,4 %
Italien Italien &&&&&&&061148000.&&&&&061 148 000 &&&&&&&&&0301230.&&&&&0301 230 km² &&01844843000000.&&&&&01 844 843 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&011.30000011,3 % &&&&&&&&&&030170.&&&&&030 170 $ &&&&&&&&&&&&&&01.8000001,8 % &&&&&&&&&&&&&0-1.300000-0,7 % &&&&&&&&&&&&&011.10000011,1 %
Luxemburg Luxemburg &&&&&&&&&0532000.&&&&&0532 000 &&&&&&&&&&&02586.&&&&&02 586 km² &&&&043062000000.&&&&&043 062 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&00.3000000,3 % &&&&&&&&&&080985.&&&&&080 985 $ &&&&&&&&&&&&&&02.3000002,3 % &&&&&&&&&&&&&&00.7000000,7 % &&&&&&&&&&&&&&06.1000006,1 %
Malta Malta &&&&&&&&&0429000.&&&&&0429 000 &&&&&&&&&&&&0316.&&&&&0316 km² &&&&011517000000.&&&&&011 517 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1 % &&&&&&&&&&026818.&&&&&026 818 $ &&&&&&&&&&&&&&02.2000002,2 % &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02,0 % &&&&&&&&&&&&&&05.8000005,8 %
Nederländerna Nederländerna &&&&&&&016809000.&&&&&016 809 000 &&&&&&&&&&041526.&&&&&041 526 km² &&&0721823000000.&&&&&0721 823 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&04.4000004,4 % &&&&&&&&&&042942.&&&&&042 942 $ &&&&&&&&&&&&&&01.8000001,8 % &&&&&&&&&&&&&&00.4000000,4 % &&&&&&&&&&&&&&05.7000005,7 %
Portugal Portugal &&&&&&&010669000.&&&&&010 669 000 &&&&&&&&&&092391.&&&&&092 391 km² &&&0245709000000.&&&&&0245 709 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&01.5000001,5 % &&&&&&&&&&023029.&&&&&023 029 $ &&&&&&&&&&&&&&00.7000000,7 % &&&&&&&&&&&&&0-2.1000000-1,0 % &&&&&&&&&&&&&016.&&&&&016,0 %
Slovakien Slovakien &&&&&&&&05457000.&&&&&05 457 000 &&&&&&&&&&048845.&&&&&048 845 km² &&&0137907000000.&&&&&0137 907 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&00.8000000,8 % &&&&&&&&&&025271.&&&&&025 271 $ &&&&&&&&&&&&&&02.3000002,3 % &&&&&&&&&&&&&&02.8000002,8 % &&&&&&&&&&&&&013.50000013,5 %
Slovenien Slovenien &&&&&&&&02023000.&&&&&02 023 000 &&&&&&&&&&020273.&&&&&020 273 km² &&&&058494000000.&&&&&058 494 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&00.4000000,4 % &&&&&&&&&&028912.&&&&&028 912 $ &&&&&&&&&&&&&&01.5000001,5 % &&&&&&&&&&&&&0-1.600000-0,4 % &&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09,0 %
Spanien Spanien &&&&&&&046498000.&&&&&046 498 000 &&&&&&&&&0504782.&&&&&0504 782 km² &&01406702000000.&&&&&01 406 702 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&08.6000008,6 % &&&&&&&&&&030253.&&&&&030 253 $ &&&&&&&&&&&&&&02.4000002,4 % &&&&&&&&&&&&&0-2.700000-1,3 % &&&&&&&&&&&&&025.10000025,1 %
Tyskland Tyskland &&&&&&&081616000.&&&&&081 616 000 &&&&&&&&&0356974.&&&&&0356 974 km² &&03264406000000.&&&&&03 264 406 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&019.90000019,9 % &&&&&&&&&&039997.&&&&&039 997 $ &&&&&&&&&&&&&&01.9000001,9 % &&&&&&&&&&&&&&00.9000000,9 % &&&&&&&&&&&&&&05.3000005,3 %
Österrike Österrike &&&&&&&&08484000.&&&&&08 484 000 &&&&&&&&&&083858.&&&&&083 858 km² &&&0367553000000.&&&&&0367 553 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&02.2000002,2 % &&&&&&&&&&043322.&&&&&043 322 $ &&&&&&&&&&&&&&01.9000001,9 % &&&&&&&&&&&&&&01.1000001,1 % &&&&&&&&&&&&&&04.5000004,5 %
Europeiska unionen Euroområdet &&&&&&0331931000.&&&&&0331 931 000 &&&&&&&&02584612.&&&&&02 584 612 km² &011546553000000.&&&&&011 546 553 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&070.60000070,6 % &&&&&&&&&&034786.&&&&&034 786 $ - - -
Bulgarien Bulgarien &&&&&&&&07244000.&&&&&07 244 000 &&&&&&&&&0110910.&&&&&0110 910 km² &&&0106666000000.&&&&&0106 666 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&00.7000000,7 % &&&&&&&&&&014725.&&&&&014 725 $ &&&&&&&&&&&&&&02.3000002,3 % &&&&&&&&&&&&&&01.5000001,5 % &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011,0 %
Danmark Danmark &&&&&&&&05591000.&&&&&05 591 000 &&&&&&&&&&043094.&&&&&043 094 km² &&&0215866000000.&&&&&0215 866 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&01.3000001,3 % &&&&&&&&&&038607.&&&&&038 607 $ &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02,0 % &&&&&&&&&&&&&&01.2000001,2 % &&&&&&&&&&&&&&05.3000005,3 %
Lettland Lettland &&&&&&&&02036000.&&&&&02 036 000 &&&&&&&&&&064589.&&&&&064 589 km² &&&&038829000000.&&&&&038 829 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&00.2000000,2 % &&&&&&&&&&019075.&&&&&019 075 $ &&&&&&&&&&&&&&02.2000002,2 % &&&&&&&&&&&&&&03.5000003,5 % &&&&&&&&&&&&&013.90000013,9 %
Litauen Litauen &&&&&&&&03183000.&&&&&03 183 000 &&&&&&&&&&065303.&&&&&065 303 km² &&&&067134000000.&&&&&067 134 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&00.4000000,4 % &&&&&&&&&&021094.&&&&&021 094 $ &&&&&&&&&&&&&&02.4000002,4 % &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03,0 % &&&&&&&&&&&&&012.50000012,5 %
Polen Polen &&&&&&&038266000.&&&&&038 266 000 &&&&&&&&&0312685.&&&&&0312 685 km² &&&0829339000000.&&&&&0829 339 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&05.1000005,1 % &&&&&&&&&&021673.&&&&&021 673 $ &&&&&&&&&&&&&&02.7000002,7 % &&&&&&&&&&&&&&02.1000002,1 % &&&&&&&&&&&&&010.20000010,2 %
Rumänien Rumänien &&&&&&&021307000.&&&&&021 307 000 &&&&&&&&&0238391.&&&&&0238 391 km² &&&0284605000000.&&&&&0284 605 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&01.7000001,7 % &&&&&&&&&&013357.&&&&&013 357 $ &&&&&&&&&&&&&&03.2000003,2 % &&&&&&&&&&&&&&02.5000002,5 % &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07,0 %
Storbritannien Storbritannien &&&&&&&063486000.&&&&&063 486 000 &&&&&&&&&0244820.&&&&&0244 820 km² &&02373334000000.&&&&&02 373 334 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&014.50000014,5 % &&&&&&&&&&037384.&&&&&037 384 $ &&&&&&&&&&&&&&01.9000001,9 % &&&&&&&&&&&&&&01.1000001,1 % &&&&&&&&&&&&&&08.1000008,1 %
Sverige Sverige &&&&&&&&09540000.&&&&&09 540 000 &&&&&&&&&0449964.&&&&&0449 964 km² &&&0409961000000.&&&&&0409 961 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&02.5000002,5 % &&&&&&&&&&042973.&&&&&042 973 $ &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02,0 % &&&&&&&&&&&&&&02.2000002,2 % &&&&&&&&&&&&&&07.7000007,7 %
Tjeckien Tjeckien &&&&&&&010575000.&&&&&010 575 000 &&&&&&&&&&078866.&&&&&078 866 km² &&&0292782000000.&&&&&0292 782 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&01.8000001,8 % &&&&&&&&&&027686.&&&&&027 686 $ &&&&&&&&&&&&&&02.1000002,1 % &&&&&&&&&&&&&&00.8000000,8 % &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08,0 %
Ungern Ungern &&&&&&&&09942000.&&&&&09 942 000 &&&&&&&&&&093030.&&&&&093 030 km² &&&0201005000000.&&&&&0201 005 000 000 $ &&&&&&&&&&&&&&01.2000001,2 % &&&&&&&&&&020218.&&&&&020 218 $ &&&&&&&&&&&&&&03.5000003,5 % &&&&&&&&&&&&&&00.8000000,8 % &&&&&&&&&&&&&010.50000010,5 %
Europeiska unionen EU &&&&&&0503101000.&&&&&0503 101 000 &&&&&&&&04331490.&&&&&04 331 490 km² &016366074000000.&&&&&016 366 074 000 000 $ &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100,0 % &&&&&&&&&&032530.&&&&&032 530 $ - - -

Regionala skillnader[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: NUTS
Staden Piatra Neamţ i Rumänien ligger i en av EU:s fattigaste regioner.
En demonstration mot EUs ekonomiska politik i Stockholm, 2016

Att jämföra de rikaste områdena inom EU är en svår uppgift. Detta beror på att NUTS 1- och 2-regioner inte är homogena eftersom vissa av dessa regioner är mycket stora, så som NUTS-1 Hessen (21 100 km²) eller NUTS-1 Île-de-France (12 011 km²), medan andra NUTS-regioner är mycket mindre, som exempel NUTS-1 Hamburg (755 km²) eller NUTS-1 Storlondon (1 580 km²). Ett extremt exempel är Finland, som av historiska anledningar är indelat i fastlandet Finland med 5,5 miljoner invånare och Åland, en ögrupp med en befolkning på 28 900 människor.

För att kunna lättare jämföra olika regioner inom EU har man därför upprättat NUTS, som står för Nomenklatur för territoriella enheter för statistik. Informationen som samlas in används sedan som grund för EU:s regionalpolitik. Totalt finns det fyra olika nivåer av NUTS. NUTS-0 omfattar respektive medlemsstat, medan NUTS-1,-2 och -3 omfattar större regioner (landsdelar), medelstora regioner (landskap) respektive små regioner (storstäder).

De rikaste regionerna är centrala London, Luxemburg, Bryssel, Hamburg och Groningen medan de fattigaste regionerna finns i Bulgarien, Rumänien och Ungern samt ön Mayotte som tillhör Frankrike.[6]

Arbetslöshet[redigera | redigera wikitext]

Arbetslöshet 2005
(se nyckel nedan)
Arbetslöshet 2012
  > 4 %
  > 5 %
  > 6 %
  > 7 %
  > 8 %
  > 9 %
  > 10 %

Den säsongsanpassade arbetslöshetsgraden i Europeiska unionen var i mars 2009 8,3 %, jämfört med 6,7 % i mars 2008.[7] Arbetslöshetsgraden har minskat under tidigare år, från 8,9 % i mars 2005 till 7,5 % i mars 2006.[8] Även om arbetslösheten tidigare har minskat generellt sett, har den ökat kraftigt under hösten 2008 till följd av finanskrisen. Jämfört i mars 2009 hade USA en arbetslöshet på 8,5 % och Japan en arbetslöshet på 4,4 % under samma period enligt Eurostat.[8][7]

Arbetslösheten har tidigare minskat kraftigast i de nya medlemsstaterna. I Polen har arbetslösheten minskat med mer än tio procentenheter på enbart fyra år. I de flesta EU-länderna ökade dock arbetslösheten kraftigt under hösten 2008 till följd av finanskrisen. Ökningen var kraftigast i de östeuropeiska länderna.

Följande tabeller visar den nuvarande arbetslösheten i samtliga medlemsstater samt USA och Japan i mars 2009 jämfört med tidigare år under samma period.

Stat
Mars '05
Mars '06
Mars '07
Mars '08
Mars '09
Stat
Mars '05
Mars '06
Mars '07
Mars '08
Mars '09
Belgien Belgien &&&&&&&&&&&&&&08.4000008,4 % &&&&&&&&&&&&&&08.2000008,2 % &&&&&&&&&&&&&&07.7000007,7 % &&&&&&&&&&&&&&06.9000006,9 % &&&&&&&&&&&&&&07.3000007,3 % Polen Polen &&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018,0 % &&&&&&&&&&&&&016.80000016,8 % &&&&&&&&&&&&&010.30000010,3 % &&&&&&&&&&&&&&07.7000007,7 % &&&&&&&&&&&&&&07.7000007,7 %
Bulgarien Bulgarien &&&&&&&&&&&&&&07.5000007,5 % &&&&&&&&&&&&&&05.9000005,9 % &&&&&&&&&&&&&&05.9000005,9 % Portugal Portugal &&&&&&&&&&&&&&07.4000007,4 % &&&&&&&&&&&&&&07.6000007,6 % &&&&&&&&&&&&&&08.2000008,2 % &&&&&&&&&&&&&&07.4000007,4 % &&&&&&&&&&&&&&08.5000008,5 %
Cypern Cypern &&&&&&&&&&&&&&05.1000005,1 % &&&&&&&&&&&&&&05.2000005,2 % &&&&&&&&&&&&&&04.1000004,1 % &&&&&&&&&&&&&&03.7000003,7 % &&&&&&&&&&&&&&04.9000004,9 % Rumänien Rumänien &&&&&&&&&&&&&&06.6000006,6 % &&&&&&&&&&&&&&06.2000006,2 % &&&&&&&&&&&&&&05.8000005,8 %
Danmark Danmark &&&&&&&&&&&&&&05.4000005,4 % &&&&&&&&&&&&&&04.3000004,3 % &&&&&&&&&&&&&&04.1000004,1 % &&&&&&&&&&&&&&03.1000003,1 % &&&&&&&&&&&&&&05.7000005,7 % Slovakien Slovakien &&&&&&&&&&&&&016.70000016,7 % &&&&&&&&&&&&&015.70000015,7 % &&&&&&&&&&&&&011.30000011,3 % &&&&&&&&&&&&&&09.8000009,8 % &&&&&&&&&&&&&010.50000010,5 %
Estland Estland &&&&&&&&&&&&&&08.8000008,8 % &&&&&&&&&&&&&&05.3000005,3 % &&&&&&&&&&&&&&04.9000004,9 % &&&&&&&&&&&&&&05.5000005,5 % &&&&&&&&&&&&&011.10000011,1 % Slovenien Slovenien &&&&&&&&&&&&&&06.4000006,4 % &&&&&&&&&&&&&&06.2000006,2 % &&&&&&&&&&&&&&05.2000005,2 % &&&&&&&&&&&&&&04.3000004,3 % &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05,0 %
Finland Finland &&&&&&&&&&&&&&08.5000008,5 % &&&&&&&&&&&&&&07.9000007,9 % &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07,0 % &&&&&&&&&&&&&&06.3000006,3 % &&&&&&&&&&&&&&07.4000007,4 % Spanien Spanien &&&&&&&&&&&&&&09.9000009,9 % &&&&&&&&&&&&&&08.7000008,7 % &&&&&&&&&&&&&&08.1000008,1 % &&&&&&&&&&&&&&09.3000009,3 % &&&&&&&&&&&&&017.40000017,4 %
Frankrike Frankrike &&&&&&&&&&&&&&09.7000009,7 % &&&&&&&&&&&&&&09.1000009,1 % &&&&&&&&&&&&&&08.6000008,6 % &&&&&&&&&&&&&&07.8000007,8 % &&&&&&&&&&&&&&08.8000008,8 % Storbritannien Storbritannien &&&&&&&&&&&&&&04.6000004,6 % &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05,0 % &&&&&&&&&&&&&&05.5000005,5 % &&&&&&&&&&&&&&05.1000005,1 % &&&&&&&&&&&&&&06.6000006,6 %
Grekland Grekland &&&&&&&&&&&&&&09.9000009,9 % &&&&&&&&&&&&&&09.6000009,6 % &&&&&&&&&&&&&&08.6000008,6 % &&&&&&&&&&&&&&07.9000007,9 % &&&&&&&&&&&&&&07.8000007,8 % Sverige Sverige &&&&&&&&&&&&&&06.3000006,3 % &&&&&&&&&&&&&&07.2000007,2 % &&&&&&&&&&&&&&06.6000006,6 % &&&&&&&&&&&&&&05.6000005,6 % &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08,0 %
Irland Irland &&&&&&&&&&&&&&04.5000004,5 % &&&&&&&&&&&&&&04.2000004,2 % &&&&&&&&&&&&&&04.6000004,6 % &&&&&&&&&&&&&&05.6000005,6 % &&&&&&&&&&&&&010.60000010,6 % Tjeckien Tjeckien &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08,0 % &&&&&&&&&&&&&&07.7000007,7 % &&&&&&&&&&&&&&05.6000005,6 % &&&&&&&&&&&&&&04.5000004,5 % &&&&&&&&&&&&&&05.5000005,5 %
Italien Italien &&&&&&&&&&&&&&07.8000007,8 % &&&&&&&&&&&&&&07.7000007,7 % &&&&&&&&&&&&&&06.1000006,1 % &&&&&&&&&&&&&&06.1000006,1 % &&&&&&&&&&&&&&06.9000006,9 % Tyskland Tyskland &&&&&&&&&&&&&&09.8000009,8 % &&&&&&&&&&&&&&08.7000008,7 % &&&&&&&&&&&&&&08.6000008,6 % &&&&&&&&&&&&&&07.3000007,3 % &&&&&&&&&&&&&&07.6000007,6 %
Lettland Lettland &&&&&&&&&&&&&&09.1000009,1 % &&&&&&&&&&&&&&07.6000007,6 % &&&&&&&&&&&&&&06.4000006,4 % &&&&&&&&&&&&&&05.3000005,3 % &&&&&&&&&&&&&016.10000016,1 % Ungern Ungern &&&&&&&&&&&&&&06.8000006,8 % &&&&&&&&&&&&&&07.4000007,4 % &&&&&&&&&&&&&&07.3000007,3 % &&&&&&&&&&&&&&07.6000007,6 % &&&&&&&&&&&&&&09.2000009,2 %
Litauen Litauen &&&&&&&&&&&&&&09.2000009,2 % &&&&&&&&&&&&&&06.4000006,4 % &&&&&&&&&&&&&&04.6000004,6 % &&&&&&&&&&&&&&04.5000004,5 % &&&&&&&&&&&&&015.50000015,5 % Österrike Österrike &&&&&&&&&&&&&&05.1000005,1 % &&&&&&&&&&&&&&05.1000005,1 % &&&&&&&&&&&&&&04.5000004,5 % &&&&&&&&&&&&&&04.1000004,1 % &&&&&&&&&&&&&&04.5000004,5 %
Luxemburg Luxemburg &&&&&&&&&&&&&&04.3000004,3 % &&&&&&&&&&&&&&04.8000004,8 % &&&&&&&&&&&&&&04.9000004,9 % &&&&&&&&&&&&&&04.5000004,5 % &&&&&&&&&&&&&&06.1000006,1 % Europeiska unionen EU &&&&&&&&&&&&&&08.9000008,9 % &&&&&&&&&&&&&&08.4000008,4 % &&&&&&&&&&&&&&07.3000007,3 % &&&&&&&&&&&&&&06.7000006,7 % &&&&&&&&&&&&&&08.3000008,3 %
Malta Malta &&&&&&&&&&&&&&07.2000007,2 % &&&&&&&&&&&&&&08.1000008,1 % &&&&&&&&&&&&&&06.6000006,6 % &&&&&&&&&&&&&&05.6000005,6 % &&&&&&&&&&&&&&06.7000006,7 % Japan Japan &&&&&&&&&&&&&&04.5000004,5 % &&&&&&&&&&&&&&04.1000004,1 % &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04,0 % &&&&&&&&&&&&&&03.9000003,9 % &&&&&&&&&&&&&&04.4000004,4 %
Nederländerna Nederländerna &&&&&&&&&&&&&&04.9000004,9 % &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04,0 % &&&&&&&&&&&&&&03.4000003,4 % &&&&&&&&&&&&&&02.6000002,6 % &&&&&&&&&&&&&&02.8000002,8 % USA USA &&&&&&&&&&&&&&05.1000005,1 % &&&&&&&&&&&&&&04.7000004,7 % &&&&&&&&&&&&&&04.4000004,4 % &&&&&&&&&&&&&&05.1000005,1 % &&&&&&&&&&&&&&08.5000008,5 %

Energiresurser[redigera | redigera wikitext]

Mesta delen av den producerade oljan inom EU kommer från Nordsjön.

Europeiska unionen har stora kol-, olje- och naturgasreserver. Det finns sex oljeproducerande länder inom unionen, i huvudsak kring Nordsjöns oljefält. Storbritannien är överlägset den största producenten, men även Danmark, Italien, Nederländerna, Rumänien och Tyskland producerar olja. Sett som en enhet är EU den sjunde största oljeproducenten i världen, med en produktion på 3 424 000 (2001) fat per dag. Emellertid är unionen också världens andra största oljekonsument. Totalt konsumerar unionen 14 590 000 (2001) fat per dag, vilket är betydligt mer än vad man producerar.

Förutom fossila bränslen använder sig vissa medlemsstater även av förnyelsebara energikällor, så som vattenkraft, vindkraft och solkraft. Dessutom använder 15 av medlemsstaterna kärnkraft.

Alla EU-medlemsstater har ratificerat Kyotoprotokollet och unionen är en av protokollets största förespråkare. Europeiska kommissionen publicerade det första omfattande förslaget för en gemensamma energipolitik den 10 januari 2007.

Industrier[redigera | redigera wikitext]

Jordbruket är EU:s största utgift.
Eiffeltornet - en välbesökt plats.

Tjänstesektorn, som står för 69,4 % av BNP, är överlägset den mest viktiga sektorn i unionen, jämfört med fabriksindustrin, som står för 28,4 % av BNP, och jordbruket som står för föga 2,3 % av BNP.

Jordbruk[redigera | redigera wikitext]

Jordbrukssektorn stöds av subventioner från Europeiska unionen genom den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Jordbrukspolitiken står i dagsläget för ungefär 40 till 50 % av EU:s totala utgifter. Den garanterar ett minimipris för bönder i EU. Detta kritiseras för att vara en form av protektionism, hindra handel och skada utvecklingsländer; en av de starkaste motståndarna är Storbritannien, som är den tredje största ekonomin inom unionen, och som har upprepande gånger vägrat att ge upp den brittiska rabatten såvida inte jordbrukspolitiken reformeras ordentligt. Frankrike, som är unionens näst största ekonomi och jordbrukspolitikens största vinnare, är också den starkaste förespråkaren för CAP.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Europeiska unionen är en stor turistdestination, som lockar många besökare både utanför och innanför unionen att resa. Den interna turismen gynnas ytterligare av att medborgarna i vissa EU-länder kan dra nytta av Schengensamarbetet och euron när de reser runt i Europa. Alla EU-medborgare har rätt att åka till vilken annan medlemsstat som helst utan krav på visum. Om man räknar varje medlemsstat som en egen enhet är Frankrike världens mest besökta turistmål för internationella besökare, följt av Spanien, Italien och Storbritannien som andra, femte respektive sjätte mest besökta turistmål globalt sett. Om unionen däremot ses som en enda enhet är antalet internationella besökare färre, eftersom många av besökarna till EU-länderna kommer från andra EU-länder.

Gemensamma marknaden[redigera | redigera wikitext]

  Europeiska unionen
  Övriga medlemsstater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
  Schweiz (EFTA-medlemsstat med bilaterala avtal)

EU skapades ursprungligen som en ekonomisk union. Den äldsta och största fördragsbundna organisationen, Europeiska gemenskapen, bildades som Europeiska ekonomiska gemenskapen. Skapandet och upprätthållandet av EU:s inre marknad har varit gemenskapens främsta uppgift sedan den upprättades år 1993. Syftet med den inre marknaden är att garantera de fyra friheterna, det vill säga fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor.[9] Genom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inkluderas även Island, Liechtenstein och Norge i den gemensamma marknaden.

Den fria rörligheten för varor möjliggör för producenter att sälja sina varor inom hela EU, oavsett var man tillverkar dem. Undantag från den fria rörligheten för varor kan göras med hänsyn till exempelvis folkhälsan. Hälften av all handel inom EU omfattas av EU:s harmoniserade lagstiftning.[10] Tjänster står för ungefär 60 till 70 % av BNP, även om den fria rörligheten för tjänster inte är lika utvecklad som för de övriga tre friheterna. Den fria rörligheten för kapital är tänkt att tillåta investeringar i egendom och företag mellan länderna, men precis som med rörligheten för tjänster så varierar fortfarande de nationella lagarna i vissa fall.[11]

Den fria rörligheten för människor innebär att medborgare kan flytta fritt mellan medlemsstaterna för att leva, arbeta eller studera i ett annat land. Detta kräver bland annat att medlemsstaterna erkänner varandras yrkeskvalifikationer.[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Euro area and EU28 government deficit at 3.0% and 3.3% of GDP respectively” (på engelska). Eurostat. 23 april 2013. Arkiverad från originalet den 23 april 2014. https://web.archive.org/web/20140423090632/http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_PUBLIC/2-23042014-AP/EN/2-23042014-AP-EN.PDF. Läst 14 maj 2013. 
  2. ^ Guardian Unlimited article
  3. ^ Flam, Harry (14 november 2007). ”Euron och utrikeshandeln: Hur mycket handel förlorar Sverige årligen?” (pdf). Ekonomisk Debatt. http://www.ne.su.se/ed/pdf/35-5-hfhn.pdf. Läst 16 februari 2008. [död länk]
  4. ^ ScanBalt: The Baltic Tigers Arkiverad 19 januari 2008 hämtat från the Wayback Machine. - an end in sight for the growth story?
  5. ^ [a b c d e f] ”World Economic Outlook Database” (på engelska). 8 oktober 2012. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2012/02/weodata/index.aspx. Läst 9 oktober 2012. 
  6. ^ ”Regional GDP” (på engelska). 21 maj 2015. http://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/6839731/1-21052015-AP-EN.pdf/c3f5f43b-397c-40fd-a0a4-7e68e3bea8cd. Läst 16 augusti 2015. 
  7. ^ [a b] ”Euro area unemployment up to 8.9%” (på engelska) (PDF). Eurostat. 30 april 2009. Arkiverad från originalet den 20 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090520220803/http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_PUBLIC/3-30042009-BP/EN/3-30042009-BP-EN.PDF. Läst 5 maj 2009. 
  8. ^ [a b] ”Euro area unemployment down” (PDF). Eurostat. 3 maj 2006. Arkiverad från originalet den 27 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080527205403/http://epp.eurostat.ec.europa.eu/pls/portal/docs/PAGE/PGP_PRD_CAT_PREREL/PGE_CAT_PREREL_YEAR_2006/PGE_CAT_PREREL_YEAR_2006_MONTH_05/3-03052006-EN-BP.PDF. Läst 1 maj 2008. 
  9. ^ The Single Market Arkiverad 1 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ The Single Market for Goods Arkiverad 21 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ A Single Market for Capital Arkiverad 18 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Living and working in the Single Market Arkiverad 13 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Europeiska unionens flagga EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.