Eurosedlar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Eurosedlar

Eurosedlar är sedlar utfärdade i euro av Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna inom euroområdet. Sedlarna är giltiga som betalningsmedel inom hela euroområdet oavsett i vilken medlemsstat de har tryckts. I motsats till euromynten är eurosedlarna helt standardiserade och ser likadana ut, oavsett var de har tryckts.

Det finns totalt sju olika sedelvalörer. Var och en av dem pryds av fönster eller portar på framsidan och broar på baksidan. Varje sedel har sina egna tekniska specifikationer i form av specifika mått, färgsättning och motiv.

Den första utgåvan av eurosedlar sattes i omlopp den 1 januari 2002. Sedan maj 2013 håller en ny utgåva av eurosedlar på att sättas i omlopp. Lanseringen av den nya utgåvan sker gradvis genom att en sedelvalör sätts i omlopp i taget.

Valörer[redigera | redigera wikitext]

De sju valörerna i den första utgåvan av eurosedlar som lanserades under 2002.

Eurosedlarna finns i sju olika valörer: 5 €, 10 €, 20 €, 50 €, 100 €, 200 € och 500 €. Varje valör har sina egna specifika mått och färgsättning. De pryds alla av ett gemensamt tema med den europeiska arkitekturen i olika konsthistoriska perioder. Sedlarnas framsida pryds av fönster eller portar, medan baksidan pryds av broar. För att inte framkalla avundsjuka eller kontroverser i valet av vilka monument som avbildas är samtliga fönster, portar och broar fiktiva.

Den överlägset vanligast förekommande valören är 50-eurosedeln. Därefter är 20-, 10-, 100- och 5-eurosedlarna de vanligaste. Den minst använda valören är 200-eurosedeln, följd av 500-eurosedeln. Eftersom 500-eurosedeln är värd tio gånger mer än 50-eurosedeln är det totala värdet av alla 500-eurosedeln dock nästan lika stort som värdet av alla 50-eurosedlar. Det totala värdet av alla eurosedlar i omlopp överstiger 1 biljon euro sedan december 2014.[1]

Vilka valörer eurosedlarna skulle ha var inte en självklarhet i samband med införandet av euron. Vissa av de ersatta valutorna hade sedelvalörer som var lägre än 5 euro. Vissa medlemsstater samt Europaparlamentet har uppmanat Europeiska centralbanken att ersätta 1-och 2-euromynten med sedlar eftersom dessa i många fall är smidigare att hantera, men centralbanken, som är oavhängig, har avstått från att ändra indelningen av sedlar och mynt, främst eftersom sedlar har betydligt kortare livstid än mynt. Även 500-eurosedeln har kritiserats eftersom den gynnar de som vill ha ospårbara pengar för större summor, till exempel organiserad brottslighet och skatteflyktingar. Även i det fallet har centralbanken dock avstått från att ändra de ursprungliga bestämmelserna.

Specifikationer[redigera | redigera wikitext]

De europeiska centralbankschefernas namnteckningar pryder alla sedlar.

Eurosedlarnas utformning valdes bland 44 förslag i en tävling, som inleddes av rådet för Europeiska monetära institutet (EMI) den 12 februari 1996. Det vinnande bidraget, som skapades av Robert Kalina från Österrikes centralbank, valdes den 3 december 1996.

Varje sedelvalör har sina egna tekniska specifikationer i form av specifika mått, färgsättning och motiv. Ju högre valör, desto större mått har sedeln. Alla sedlar pryds av europeiska flaggan, Europeiska centralbankens initialer på alla unionens officiella språk samt den europeiska centralbankschefens namnteckning.[2] På sedlarna står även valutans namn skrivet med latinska (EURO), grekiska (ΕΥΡΩ) samt kyrilliska bokstäver (ЕВРО). På sedlarnas baksida finns en karta över Europa, där även de utomeuropeiska territorierna Azorerna, Franska Guyana, Guadeloupe, Kanarieöarna, Madeira, Martinique och Réunion visas. Pappret som används för sedlarna är 100 procent ren bomullsfiber, vilket förbättrar sedlarnas hållbarhet och ger dem en tydlig känsla.

Den första serien av eurosedlar sattes i omlopp den 1 januari 2002. Vid denna tidpunkt var bulgariska inte ett officiellt språk och därför fanns inte eurons namn skrivet med kyrilliska alfabetet på dessa sedlar. En andra serie av eurosedlar började sättas i omlopp den 2 maj 2013. Lanseringen av den nya utgåvan sker gradvis genom att en sedelvalör sätts i omlopp i taget.

Första serien[redigera | redigera wikitext]

Framsida Baksida Valör Mått Dominerande färg Motiv Epok Satt i omlopp
EUR 5 obverse (2002 issue).jpg EUR 5 reverse (2002 issue).jpg 5 euro | €5 120 x 62 mm Grå Klassisk arkitektur före 400-talet 1 januari 2002
EUR 10 obverse (2002 issue).jpg EUR 10 reverse (2002 issue).jpg 10 euro | €10 127 x 67 mm Röd Romansk arkitektur 1000- och 1100-talet 1 januari 2002
EUR 20 obverse (2002 issue).jpg EUR 20 reverse (2002 issue).jpg 20 euro | €20 133 x 72 mm Blå Gotisk arkitektur 1200- och 1300-talet 1 januari 2002
EUR 50 obverse (2002 issue).jpg EUR 50 reverse (2002 issue).jpg 50 euro | €50 140 x 77 mm Orange Renässansarkitektur 1400- och 1500-talet 1 januari 2002
EUR 100 obverse (2002 issue).jpg EUR 100 reverse (2002 issue).jpg 100 euro | €100 147 x 82 mm Grön Barock och rokoko 1600- och 1700-talet 1 januari 2002
EUR 200 obverse (2002 issue).jpg EUR 200 reverse (2002 issue).jpg 200 euro | €200 153 x 82 mm Gulbrun Järn- och glasarkitektur 1800- och 1900-talet 1 januari 2002
EUR 500 obverse (2002 issue).jpg EUR 500 reverse (2002 issue).jpg 500 euro | €500 160 x 82 mm Purpurröd Modern 1900-talsarkitek­tur 1900- och 2000-talet 1 januari 2002

Andra serien (Europa-serien)[redigera | redigera wikitext]

Framsida Baksida Valör Mått Dominerande färg Motiv Epok Satt i omlopp
EUR 5 obverse (2013 issue).png EUR 5 reverse (2013 issue).png 5 euro | €5 120 x 62 mm Grå Klassisk arkitektur före 400-talet 2 maj 2013
EUR 10 obverse (2014 issue).png EUR 10 reverse (2014 issue).png 10 euro | €10 127 x 67 mm Röd Romansk arkitektur 1000- och 1100-talet 23 september 2014
The Europa series 20 € obverse side.jpg The Europa series 20 € reverse side.jpg 20 euro | €20 133 x 72 mm Blå Gotisk arkitektur 1200- och 1300-talet 25 november 2015

Specialfunktioner för synskadade personer[redigera | redigera wikitext]

Sedlarna är tryckta med koppartryck, vilket gör det möjligt att känna sedelns färg och därmed valör med fingrarna. Sedlarna är tryckta med koppartryck, vilket gör det möjligt att känna sedelns färg och därmed valör med fingrarna.
Sedlarna är tryckta med koppartryck, vilket gör det möjligt att känna sedelns färg och därmed valör med fingrarna.

Eurosedlarna innehåller flera egenskaper som har föreslagits i samarbete med organisationer som företräder synskadade. Dessa egenskaper stöder både människor som är synskadade (människor som kan se sedlar, men inte nödvändigtvis läsa trycket på dem) och dem som är helt blinda.

Eurosedlar ökar i storlek med allt större valörer, vilket hjälper både synskadade och blinda. Den dominerande färgen på noterna alternerar mellan ”varma” och ”kalla” nyanser i intilliggande valörer, vilket gör det ännu enklare att hålla isär två liknande valörer för dem som kan se färgen. Tryckningen av valörerna är koppartryck, som gör att färgen kan kännas med fingrarna, vilket gör att vissa människor kan urskilja den tryckta valörer utan att de behöver hjälp av någon annan. Lägre valörer (5-, 10- och 20-eurosedlar) har släta band längs ena sidan av sedeln som innehåller hologram; högre valörer har släta, kvadratiska fläckar med hologram. Slutligen har 200- och 500-eurosedlarna taktila mönster längs kanterna på sedlarna.

Det kan vara användbart att lägga sedeln mellan fingrarna och sedan använda fingrarna som en måttstock för att skilja en sedel från en annan.

Säkerhetsdetaljer[redigera | redigera wikitext]

Eurosedlarna innehåller en rad säkerhetsdetaljer för att förhindra sedelförfalskning. Vissa av dessa säkerhetsdetaljer har offentliggjorts för allmänheten för att alla ska kunna avgöra om en sedel är äkta eller falsk. Av säkerhetsskäl är många av säkerhetsdetaljerna dock hemliga och inte kända för allmänheten. Med hjälp av officiella beskrivningar och oberoende upptäckter som har gjorts är det allmänt känt att det finns åtminstone ett trettiotal olika säkerhetsdetaljer på varje sedel. Säkerhetsdetaljerna kan vanligtvis observeras på tre olika sätt: genom att känna på sedeln, genom att titta på sedeln eller genom att luta på sedeln.[3]

Papperskvalitet och relieftryck[redigera | redigera wikitext]

Alla eurosedlar är tryckta på ett papper gjort på 100 procent ren bomullsfiber, vilket förbättrar sedlarnas hållbarhet och ger dem en tydlig sträv och fast känsla. Relieftryck gör det möjligt att med handen känna olika mönster som är tryckta på sedlarna. Detta gör det även enklare för synskadade att skilja på olika sedlar.

Vattenstämplar och säkerhetstråd[redigera | redigera wikitext]

Vattenstämpel med Europa på en 5-eurosedel i andra serien.

Varje valör är tryckt på ett unikt vattenstämplat papper. Vattenstämpeln kan observeras genom att hålla sedeln mot ljuset. För sedlar i första serien återger vattenstämpeln det fönster som finns präglat på sedeln, medan för sedlar i andra serien återger vattenstämpeln en avbildning av den mytologiska figuren Europa. Utöver de synliga vattenstämplarna finns det även digitala vattenstämplar inbäddade i sedlarnas mönster. De senaste versionerna av bildredigeringsprogram, till exempel Adobe Photoshop eller Paint Shop Pro, identifierar dessa mönster och vägrar att läsa in sedlarna.[4] En liknande säkerhetsdetalj är Eurion-konstellationen, som är ett mönster som återfinns på alla sedlar och som används för att förhindra kopiering. De flesta kopieringsapparater är programmerade för att avvisa bilder som innehåller detta mönster. Sedlarna blir då oftast helt svarta som kopia.

Alla sedlar innehåller även en säkerhetstråd. Tråden kan observeras genom att hålla sedeln mot ljuset. Den syns då i form av en mörk vertikal linje. På linjen finns eurosymbolen och sedelns valör återgivna.

Ytterligare säkerhetsdetaljer kan observeras med hjälp av ultraviolett eller infrarött ljus. Med infrarött ljus blir vissa delar av sedlarna mörkare beroende på sedelns valör. Med ultraviolett ljus blir Eurion-konstellationen skarpare och vissa fluorescerande trådar i sedeln lyser upp.

Hologram och varierande bläckfärg[redigera | redigera wikitext]

Varierande bläckfärg när en 5-eurosedel i andra serien vinklas gentemot ljuset.
Hologrambandet på en 20-eurosedel i andra serien.

Eurosedlar av lägre valör, det vill säga 5-, 10- och 20-eurosedlarna, har ett blänkande holografiskt band till höger på framsidan. Detta band ser olika ut beroende på om sedeln ingår i första eller andra serien. Sedlar i den första serien är märkta med sedelns valör samt eurosymbolen, till exempel ”€ 5 € 5 € 5 ....” för en 5-eurosedel. För sedlar i den andra serien består det holografiska bandet istället av det fönster som finns präglat på sedeln samt dess valör och ett porträtt av Europa.

För sedlar av högre valör, det vill säga 50-, 100-, 200- och 500-eurosedlarna, är hologrammet ersatt av en holografisk dekal, som påminner om det holografiska bandet men med en annan form. I dekalen syns valören och det fönster som finns präglat på sedeln. Texten och annat innehåll i både hologrammet och dekalen syns olika tydligt beroende på i vilken vinkel sedeln observeras från.

Eurosedlar med en valör på minst 50 euro har valören tryckt i det nedre högra hörnet på baksidan i varierande bläckfärg. Det innebär att bläckfärgen varierar mellan lila och grönt när det observeras från olika vinklar. För 5-, 10- och 20-eurosedlarna i den andra serien är valören tryckt i en färg som skiftar mellan smaragdgrönt och blått beroende på ljusets infallsvinkel.

Andra säkerhetsdetaljer[redigera | redigera wikitext]

Mikrotext i en av de tolv stjärnorna på en 5-eurosedel i första serien.

Eurosedlarna innehåller ett antal olika kända och okända säkerhetsdetaljer. Vissa områden på sedlarna är till exempel tryckta med magnetiskt bläck. I andra områden finns mikrotexter av olika slag.

Varje sedel har ett unikt serienummer som återfinns på sedelns baksida. Serienumret har en kontrollsiffra (sista siffran) mellan 1 och 9, som uppfyller följande kriterium: Om den första bokstaven ersätts av dess position i alfabetet (det vill säga L är 12, M är 13, ..., Z är 26), ska resten vid division med nio bli åtta. Resten av divisionen med nio kan lätt hittas genom att upprepade gånger lägga ihop delar av numret.

Till exempel kommer Z10708476264 att ge 2610708476264. Resten av division med 9 kan hittas genom: 26 + 1 + 0 + 7 + 0 + 8 + 4 + 7 + 6 + 2 + 6 + 4 = 71, 7 + 1 = 8.

Genom att ersätta den ursprungliga skrivelsen till ett annat system fås olika restprodukter som måste uppfyllas. Om bokstaven till exempel ersätts med sitt ASCII-värde, kommer resten istället att vara 0, vilket innebär att det resulterande antalet kommer att vara delbart med 9.

Z10708476264 kommer med detta system att ge 9010708476264, eftersom ASCII-koden för Z är 90. Adderandet av alla siffror ger 54, 5 +4 = 9, vilket är delbart med 9, med andra ord: 9010708476264 mod 9 är 0.

Utgivning[redigera | redigera wikitext]

Serienumret visas högst upp till höger på sedelns baksida.

Till skillnad från euromynten är utgivningen av eurosedlarna en befogenhet som har överförts från de nationella centralbankerna till Europeiska centralbanken. De nationella centralbankerna trycker dock sedlar i enlighet med de bestämmelser och kvantiteter som Europeiska centralbanken fastställer. Hur stor andel av alla sedlar som varje centralbank trycker är fastställt i ett beslut av Europeiska centralbanken.[5] Fördelningen baserar sig i stora drag på centralbankernas storlekar, men är inte direkt relaterad till deras kapitalteckning i Europeiska centralbanken. Den nuvarande fördelningsnyckeln fastställdes den 1 januari 2015 i samband med Litauens anslutning till eurosamarbetet.[6]

På baksidan av varje sedel finns ett serienummer. För sedlar i den första serien består serienumret av en bokstav och elva siffror. För sedlar i den andra serien består serienumret av två bokstäver och tio siffror. Den första bokstaven i varje serienummer motsvarar vilken centralbank som har tryckt sedeln.

Vissa nationella centralbanker trycker inte egna sedlar, utan låter andra centralbanker göra det åt dem. Detta gäller framför allt de mindre centralbankerna, såsom lettiska, litauiska och luxemburgska centralbankerna.

Centralbank Fördelningsnyckel (%) Bokstav (första serien) Bokstav (andra serien)
Europeiska centralbanken &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08,0000
Nationale Bank van België / Banque Nationale de Belgique &&&&&&&&&&&&&&03.2385003,2385 Z Z
Deutsche Bundesbank &&&&&&&&&&&&&023.52200023,5220 X R, X, W
Eesti Pank &&&&&&&&&&&&&&00.2520000,2520 D
Central Bank of Ireland &&&&&&&&&&&&&&01.5170001,5170 T T
Bank of Greece &&&&&&&&&&&&&&02.6575002,6575 Y Y
Banco de España &&&&&&&&&&&&&011.55500011,5550 V E, V
Banque de France &&&&&&&&&&&&&018.53200018,5320 U U
Banca d'Italia &&&&&&&&&&&&&016.&9000016,0900 S S
Central Bank of Cyprus &&&&&&&&&&&&&&00.1975000,1975 G
Latvijas Banka &&&&&&&&&&&&&&00.3685000,3685 (C)
Lietuvos bankas &&&&&&&&&&&&&&00.5400000,5400 (B)
Banque centrale du Luxembourg &&&&&&&&&&&&&&00.2655000,2655 (R)
Bank Ċentrali ta' Malta &&&&&&&&&&&&&&00.&850000,0850 F
De Nederlandsche Bank &&&&&&&&&&&&&&05.2325005,2325 P P
Österreichische Nationalbank &&&&&&&&&&&&&&02.5655002,5655 N N
Banco de Portugal &&&&&&&&&&&&&&02.2785002,2785 M M
Banka Slovenije &&&&&&&&&&&&&&00.4515000,4515 H
Národná banka Slovenska &&&&&&&&&&&&&&01.&&95001,0095 E
Finlands Bank &&&&&&&&&&&&&&01.6420001,6420 L

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Banknotes and coins circulation” (på engelska). Europeiska centralbanken. http://www.ecb.europa.eu/stats/money/euro/circulation/html/index.en.html. Läst 2015-07-21. 
  2. ^ ”Artikel 1.2 i Europeiska centralbankens beslut av den 19 april 2013 om valörer, tekniska specifikationer, reproducering, inlösen och indragning avseende eurosedlar (omarbetning) (ECB/2013/10) (2013/211/EU)”. EUT L 118, 30.4.2013, s. 39. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013D0010. 
  3. ^ ”Säkerhetsdetaljer”. Europeiska centralbanken. http://www.nya-eurosedlar.eu/Eurosedlar/S%C3%A4kerhetsdetaljer/TITTA/DEN-NYA-20-EUROSEDELN. Läst 2015-07-26. 
  4. ^ ”Software Detection of Currency” (på engelska). Steven J. Murdoch. http://www.cl.cam.ac.uk/~sjm217/projects/currency/. Läst 2008-06-12. 
  5. ^ ”Europeiska centralbankens beslut av den 13 december 2010 om utgivningen av eurosedlar (omarbetning) (ECB/2010/29) (2011/67/EU)”. EUT L 35, 9.2.2011, s. 26-30. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32010D0029(01). 
  6. ^ ”Europeiska centralbankens beslut 2015/286 av den 27 november 2014 om ändring av beslut ECB/2010/29 om utgivningen av eurosedlar (ECB/2014/49)”. EUT L 35, 9.2.2011, s. 26-30. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014D0049(01). 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Europeiska unionens flagga EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.