Hoppa till innehållet

Klimatförändring i Sverige

Från Wikipedia
Årlig medeltemperatur i Sverige 1750–2013.
Årlig temperaturavvikelse i Sverige sedan 1860 jämfört med medeltemperaturen 1971-2000

Klimatförändringen i Sverige påverkar redan landet. Sedan slutet av 1800-talet har årsmedeltemperaturen stigit med nästan två grader Celsius, vilket kan jämföras med den globala uppvärmningen på drygt en grad.[1]

Klimatpolitik

[redigera | redigera wikitext]
Fördjupning: Klimatpolitik § I Sverige och Energianvändning i Sverige

Frågan om klimatförändring har fått en stor allmän och även politisk uppmärksamhet i Sverige. Efter 1970-talets oljekriser ändrade Sverige energipolitik och minskade snabbt oljeberoendet genom vatten- och kärnkraft, övergång till biobränslen i fjärrvärmeverk och fliseldade pannor, och ekonomiska bidrag till effektivisering av uppvärmningen av fastigheter genom värmepumpar och tilläggsisolering. Sedan dess har Sverige successivt minskat koldioxidutsläppen, tidigare än de flesta andra industrialiserade länder.[2]

Ytterligare begränsning av den globala uppvärmningens effekter har stått högt på dagordningen för de senaste regeringarna sedan regeringen Göran Persson (1996−2006).[källa behövs]

Sveriges regering tillsatte 2018 det Nationella expertrådet för klimatanpassning. Rådets första rapport kom 2022 och innehöll 170 förslag på åtgärder som bör tas för att anpassa Sverige till följderna av den globala uppvärmningen.[3][4] Enligt rådet kommer det kosta 205 miljarder kronor fram till 2100 att klimatanpassa Sverige, i genomsnitt cirka 2 miljarder kronor per år.[5]

Koldioxidskatt

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Koldioxidskatt § Koldioxidskatt i Sverige

Sverige införde en koldioxidskatt, en punktskatt som tas ut på bränslen för motordrift och kol, 1991.[6] Skatten har bidragit till ett skifte från fossila bränslen till biobränslen för uppvärmning samt effektivare energianvändning.[7] Skatten reglerades först genom Lag (1990:582) om koldioxidskatt och när den infördes var skatten 25 öre/kg koldioxid[6] men uppdaterades 1995 med Lag (1994:1776) om skatt på energi.[8] Sedan dess varierar skatten per bränsleslag och regleras årligen genom en förordning från regeringen. Skattenivån 2020 var cirka 1,15 kronor per kg koldioxid, vilket är drygt 20 gånger högre än priset på EU:s utsläppsrätter.[7]

Klimatmål

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Klimatmål

Sverige införde ett miljömålssystem 1999 och ansvaret för att nå dem är fördelat på 26 nationella myndigheter och arbetet följs upp kontinuerligt av 8 myndigheter. Ett av målen, Begränsad klimatpåverkan, handlar direkt om klimatförändringen.

Sveriges riksdag beslöt 2009 att Sverige ska minska sina utsläpp med upp till 40 procent till 2020 jämfört med 1990.[7]

2015 skrev Sverige under Parisavtalet för att strax därefter, 12 oktober 2016, ratificera det i riksdagen.[9]

För att nå dessa mål anser Naturvårdsverket att utsläppen bör komma ner till högst 1 ton koldioxid per person och år till 2050.[10] Detta kan jämföras med att en svensk genomsnittliga konsumtionsbaserade utsläpp var cirka 10 ton år 2016.[10] Det långsiktiga målet är att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären[11] och att därefter ha negativa utsläpp.[12] För att reglera detta arbete antogs 2017 Klimatlag (2017:720)[13] med en bred politisk förankring[14]. Att minska utsläppen från utrikes flyg ingår dock inte i de svenska klimatmålen.[15]

Årliga koldioxidutsläpp från fossila bränslen för energi- och cementproduktion i Sverige sedan 1834.

Sveriges sentida utsläpp

[redigera | redigera wikitext]

I den Nationella emissionsdatabasen som sammanställs av SMHI på uppdrag av Naturvårdsverket kan man se Sveriges utsläpp från 1990, 2000, 2005, och sedan årligen från 2010.[16] Diagrammet nedan har data från denna och visar interpolerade värden för mellanliggande år. Som synes i diagrammet redovisas inte data från utrikes transporter. Se eller redigera rådata.


Observerade effekter av klimatförändringar i Sverige

[redigera | redigera wikitext]
Köppen klimatklassificeringskarta för Sverige perioden 1980-2016 utgående från 0°C-isotermen.

SMHI har uppmätt följande klimatförändringar i Sverige under de senaste decennierna till och med 2021. Förändringarna är statistiskt säkerställda i de flesta fall:[17]

  • Sveriges årsmedeltemperatur har ökat med 1,9 °C jämfört med perioden 1861–1890.
  • Sveriges årsnederbörd har ökat sedan 1930 från 600 mm/år till nästan 700 mm/år. Ökningen har främst eller endast skett vinter och höst.
  • Antalet dagar med snötäcke har minskat sedan 1950. Ingen signifikant trend finns dock vad gäller vinterns största snödjup.
  • Trädgränsen har höjts med 100–150 meter i de svenska fjällen under 1900-talet, orsakat av varmare klimat i kombination med ändrad markanvändning.[18]

SMHI konstaterar att naturliga processer är otillräckliga som förklaringar på ovanstående klimatförändringar, men de kan delvis förklara dem. Bland annat påverkar den nordatlantiska oscillationen (NAO) delar av Europa. Denna skiftar på en tidsskala som är flera år lång mellan å ena sidan ett tillstånd av kraftiga västvindar, som ger milda och nederbördsrika vintrar i Norden, och å andra sidan svagare västvindar med omvända förhållanden, samtidigt som västvindarna styrs till en nordligare eller sydligare bana. NAO har starkare effekt på temperatur och nederbörd på vintern än på sommaren.[19]

Framtida klimatförändringar och effekter i Sverige

[redigera | redigera wikitext]
Sveriges prognosticerade Köppen klimatklassificeringskarta för 2071-2100 under antagande om klimatscenario RCP8.5,[20] vilket betraktas som ett möjligt värstafall-scenario som ger en genomsnittlig global uppvärmning på 3,7°C efter år 2080.[21]

Datorsimuleringar visar att Sveriges klimat kommer att förändras och kommer att vara annorlunda i slutet av seklet. Förändringens omfattning skiljer mellan olika klimatscenarier, beroende på omvärldens fossila utsläpp och klimatpolitik.[22]

Vad gäller klimatförändringarnas effekter pekade folkhälsomyndigheten 2021 ut extrema värmeböljor och fästingburna sjukdomar som de största hälsoriskerna från global uppvärmning i Sverige. Men också livsmedelssäkerhet, översvämningar och andra typer av infektioner pekades ut.[23][24]

Temperatur

[redigera | redigera wikitext]

Den genomsnittliga temperaturökningen blir sannolikt högre i Sverige än för världen i genomsnitt, med kraftigt ökande vintertemperaturer.[25] MSB räknar med att medeltemperaturen i Sverige kommer stiga med 3–5 °C till 2080.[26]

Temperaturzonerna har börjat flytta norrut – Norrland förväntas få ett skånskt klimat, och södra Sverige kommer få samma klimat som idag råder i centrala Tyskland.[27] Framför allt södra Sverige kommer att uppleva ökad sommartorka och intensiva värmeböljor med temperaturer uppemot 40 grader i skuggan.[28][27] Under 2080-talet kommer medeltemperaturen enligt många prognoser att ha ökat med 3–5 °C. Klimatet i Mälardalsregionen kommer då att likna dagens klimat i norra Frankrike.[29] Vintertemperaturen kommer troligen öka mer än vår-, sommar- och hösttemperaturerna. Vid slutet av seklet kan vintrarna i genomsnitt bli upp till 7 °C varmare än idag. Norrlandskusten kommer troligen att bli det område som får de största temperaturökningarna.[22][29]

Nederbörd och översvämningar

[redigera | redigera wikitext]

Nederbörden i Sverige förväntas öka ändå mer, framför allt i norra och västra Sverige.[27] Mer osäkert är om nederbörden kommer öka eller minska i södra Sverige.[30] Sveriges framtida klimat förväntas bli regnigare och intensiva regnväder kommer att uppträda allt oftare.[29] Större delen av nederbördsökningen kommer att ske under vintern och en större andel i form av regn. Somrarna kommer att bli torrare och med en minskning av kraftiga regnväder, särskilt i södra Sverige.[22] Ökad och mer intensiv nederbörd ökar risken för översvämningar, vilket kan drabba bebyggelse, vägar, järnvägar samt vatten- och avloppssystem. Dricksvattenförsörjning riskerar att slås ut genom förorening av vattentäkter eller genom ledningsbrott.[27]

Vind

[redigera | redigera wikitext]

Klimatmodellerna skiljer sig åt huruvida Sveriges klimat kommer att bli blåsigare eller inte. Vissa modeller förutspår en ökning av den genomsnittliga vindhastigheten, medan andra förutspår en minskning. En klimatmodell som kan hantera vindbyar, förutsäger att vindhastigheten kommer att öka i framtiden.[22]

Växt- och djurliv

[redigera | redigera wikitext]

Växtperiodens längd beräknas kunna öka med mellan en och två månader i hela landet utom längst i söder där ökningen kan bli uppemot tre månader. Skogsproduktionen förväntas därmed öka, men även skador till följd av insektsangrepp och möjligen stormfällning. Nya grödor kan odlas. Trädgränsen förväntas höjas ytterligare, och rennäringen drabbas. Svenska fjällens samt Östersjöns växt- och djurliv bedöms särskilt känsliga för effekterna till följd av klimatförändringen.[27][31]

Kebnekaises sydtopp

[redigera | redigera wikitext]

Kebnekaise har två huvudtoppar, Nordtoppen har fast berg till 2 096,8 meter över havet och är kal på sommaren. Sydtoppen har fast berg till cirka 2 060 meter över havet, och är täckt av en cirka 40 meter tjock glaciär, som är Sveriges enda toppglaciär. Historiskt har glaciären på Sydtoppen gjort denna till Sveriges högsta punkt. Sydtoppens höjd varierar cirka tre meter mellan sommar och vinter. Normalt är toppen som högst i maj och lägst i september.[32] Sydtoppens glaciärer smälter på grund av det förändrade klimatet,[33][34] vilket leder till att Nordtoppen på sikt kommer att bli Sveriges högsta punkt året runt enligt forskare från Tarfala forskningsstation vid Stockholms universitet.[32][35]

Östersjön

[redigera | redigera wikitext]

Havsnivåhöjningen förväntas påverka södra Sverige mer än norra, eftersom landhöjningen är större i norra Sverige.[36] Höjd vattentemperatur kan slå ut strömming, torsk och lax i Östersjön.[31]

När lufttemperaturen ökar kommer Östersjöns yttemperatur öka. Vissa klimatmodeller förutsäger att ytvattentemperaturen kommer att öka med upp till 4 °C. Havsisen vintertid förväntas minska och kommer i slutet av seklet att begränsas till norra Bottenviken. Salthalten i Östersjön förutspås i vissa klimatmodeller att sjunka till följd av ökat tillströmning av sötvatten från fastlandet, medan andra modeller skiljer sig och förutspår en ökning av salthalten.[22][29]

Golfströmmen

[redigera | redigera wikitext]

Golfströmmen anses vara del i ett bistabilt system som har växlat mellan starkt och försvagat tillstånd under historien. Senast för omkring 10 000 år sedan avstannade Golfströmmen efter en period av färskvattentillföde, och då kallnade klimatet i nordvästra Europa mycket snabbt. Datorsimuleringar indikerar att ett sådant tillstånd kan inträffa igen i framtiden efter en långvarig global uppvärmning och omfattande issmältning. Även om en liten nedkylning av havsytan över Golfströmmen har uppmätts, är mätserierna begränsade, och den potentiella försvagningen svårbedömd. Den sammantagna bedömningen är att risken för en total kollaps av Golfströmmen innan 2100-talet är liten.[19]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Climate change in Sweden.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Klimatindikator - temperatur”. www.smhi.se. SMHI. 5 juli 2021. https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-temperatur-1.2430. Läst 11 januari 2022. 
  2. ^ ”Energifrågan - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/energifr%C3%A5gan. Läst 9 februari 2023. 
  3. ^ Fahlén, Liv (8 februari 2023). ”Klimatforskaren Carina Keskitalo: Så måste Sverige anpassa sig till det nya klimatet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/sa-maste-sverige-anpassa-sig-till-det-nya-klimatet. Läst 8 februari 2023. 
  4. ^ ”Första rapporten från Nationella expertrådet för klimatanpassning”. Nationella expertrådet för klimatanpassning. 9 februari 2022. https://klimatanpassningsradet.se/publikationer/forsta-rapporten-fran-nationella-expertradet-for-klimatanpassning-1.180035. Läst 8 februari 2023. 
  5. ^ ”MSB om budgetnedskärningen: ”En total överraskning””. DN.SE. 21 september 2023. https://www.dn.se/sverige/msb-om-budgetnedskarningen-en-total-overraskning/. Läst 21 september 2023. 
  6. ^ [a b] (PDF) Ekonomiska styrmedel i energisektorn - En utvärdering av dess effekter på koldioxidutsläppen från 1990. Energimyndigheten. 2006. https://energimyndigheten.a-w2m.se/Test.ashx?ResourceId=2227. Läst 14 januari 2022 
  7. ^ [a b c] ”klimatpolitik - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klimatpolitik. Läst 14 november 2022. 
  8. ^ ”Lag (1994:1776) om skatt på energi”. Svensk författningssamling 1994. 20 december 1994. Wikidata Q100697905. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/_sfs-1994-1776. 
  9. ^ Godkännande av klimatavtalet från Paris, Betänkanden från riksmötet 2016/17, 6 oktober 2016, Wikidata Q98407415, http://data.riksdagen.se/dokument/H401MJU6 
  10. ^ [a b] (PDF) Begränsad klimatpåverkan – underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019. Bromma: Naturvårdsverket. januari 2019. sid. 20. ISBN 978-91-620-6859-2. https://www.naturvardsverket.se/globalassets/media/publikationer-pdf/6800/978-91-620-6859-2.pdf. Läst 15 januari 2022 
  11. ^ Renewables 2014 Global Status Report, page 29
  12. ^ (PDF) Begränsad klimatpåverkan – underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019. Bromma: Naturvårdsverket. januari 2019. sid. 21. ISBN 978-91-620-6859-2. https://www.naturvardsverket.se/globalassets/media/publikationer-pdf/6800/978-91-620-6859-2.pdf. Läst 15 januari 2022 
  13. ^ ”Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/sveriges-klimatarbete/sveriges-klimatmal-och-klimatpolitiska-ramverk/. Läst 18 december 2021. 
  14. ^ Mikael Karlsson (15 maj 2021). ”DN Debatt. ”Skogsdebatten kan lära av arbetet med klimatlagen””. DN.SE. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/debatt/skogsdebatten-kan-lara-av-arbetet-med-klimatlagen/. Läst 15 januari 2022. 
  15. ^ ”Klimatet och transporterna”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/omraden/klimatet-och-transporterna/. Läst 1 april 2022. 
  16. ^ ”Nationella emissionsdatabasen, SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/data/miljo/nationella-emissionsdatabasen/nationella-emissionsdatabasen-1.174774. Läst 1 april 2022. 
  17. ^ ”Observerad klimatförändring i Sverige 1860–2021 | SMHI”. www.smhi.se. 21 november 2022. https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/observerad-klimatforandring-i-sverige-1860-2021-1.189738. Läst 28 januari 2023. 
  18. ^ ”Konsekvenser för naturmiljö och ekosystem”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/klimatet-i-framtiden/effekter-i-sverige/konsekvenser-for-naturmiljo-och-ekosystem/. Läst 12 februari 2023. 
  19. ^ [a b] ”klimatförändring - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. 4 november 2020. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klimatf%C3%B6r%C3%A4ndring. Läst 28 januari 2023. 
  20. ^ Beck, Hylke E.; Zimmermann, Niklaus E.; McVicar, Tim R.; Vergopolan, Noemi; Berg, Alexis; Wood, Eric F. (2018-10-30). ”Present and future Köppen-Geiger climate classification maps at 1-km resolution”. Scientific Data 5: sid. 180214. doi:10.1038/sdata.2018.214. ISSN 2052-4463. PMID 30375988. PMC: 6207062. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30375988/. Läst 8 februari 2023. 
  21. ^ Schwalm, Christopher R.; Glendon, Spencer; Duffy, Philip B. (2020-08-18). ”RCP8.5 tracks cumulative CO2 emissions” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences 117 (33): sid. 19656–19657. doi:10.1073/pnas.2007117117. ISSN 0027-8424. PMID 32747549. Bibcode: 2020PNAS..11719656S. 
  22. ^ [a b c d e] ”Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter. SOU 2007:60”. Regeringskansliet. 1 oktober 2007. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2007/10/sou-200760-/. Läst 17 november 2020. 
  23. ^ ”Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige - En risk- och sårbarhetsanalys”. Folkhälsomyndigheten. 20 december 2021. sid. 10. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/halsokonsekvenser-av-klimatforandring-i-sverige-en-risk-och-sarbarhetsanalys/. Läst 21 april 2022. 
  24. ^ Bjerström, Erika (5 oktober 2021). ”Analys: Analys: ”Monsterfästingar, giftiga larver och smittor är klimatkrisens nya hälsorisker””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/monsterfastingar-giftiga-larver-och-smittor-klimatkrisens-nya-halsorisker. Läst 18 juni 2022. 
  25. ^ Bergstedt, Therese (7 april 2020). ”Unik beräkning: Sverige värms upp dubbelt så snabbt som övriga jordklotet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/unik-berakning-sverige-varms-upp-dubbelt-sa-snabbt-som-ovriga-jordklotet. Läst 3 november 2021. 
  26. ^ ”Värmebölja”. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/varmebolja/. Läst 8 september 2022. 
  27. ^ [a b c d e] ”Effekter i Sverige”. Klimatförändringar. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/klimatet-i-framtiden/effekter-i-sverige/. Läst 8 september 2022. 
  28. ^ ”Värmebölja | Klimatanpassning.se”. www.klimatanpassning.se. https://www.klimatanpassning.se/hur-klimatet-forandras/klimateffekter/varmebolja-1.21295. Läst 8 september 2022. 
  29. ^ [a b c d] Bernes, Claes . (2017). En varmare värld [Elektronisk resurs Växthuseffekten och klimatets förändringar - Tredje upplagan]. Stockholm. sid. 99-113. Libris 20048537. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6880 
  30. ^ ”Sommaren 2018 - en glimt av framtiden? | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/sommaren-2018-en-glimt-av-framtiden-1.149088. Läst 28 november 2019. 
  31. ^ [a b] ”Konsekvenser för den areella sektorn”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/klimatet-i-framtiden/effekter-i-sverige/konsekvenser-for-den-areella-sektorn/. Läst 12 februari 2023. 
  32. ^ [a b] ”Kebnekaises sydtopp en meter lägre än nordtoppen - Stockholms universitet”. www.su.se. https://www.su.se/2.1275/profilomr%C3%A5den/klimat-hav-och-milj%C3%B6/kebnekaises-sydtopp-en-meter-l%C3%A4gre-%C3%A4n-nordtoppen-1.451813. Läst 16 februari 2021. 
  33. ^ ”Kebnekaises sydtopp fortsätter att smälta - Stockholms universitet”. www.su.se. https://www.su.se/nyheter/kebnekaises-sydtopp-forts%C3%A4tter-att-sm%C3%A4lta-1.520263. Läst 16 februari 2021. 
  34. ^ ”Kebnekaises sydtopp inte längre Sveriges högsta”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/kebnekaises-sydtopp-smalter-sverige-har-fatt-en-ny-hogsta-punkt/. Läst 16 februari 2021. 
  35. ^ Bergstedt, Therese (16 september 2019). ”Klimatförändringar gör att Sveriges glaciärer smälter bort”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/klimatforandringar-gor-att-sveriges-glaciarer-smalter-bort. Läst 16 februari 2021. 
  36. ^ ”Introduktion till stigande havsnivåer”. SMHI. https://www.smhi.se/klimat/stigande-havsnivaer/introduktion-till-stigande-havsnivaer-1.179350. Läst 25 mars 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Skogsbränder i Sverige
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Klimatförändring_i_Sverige&oldid=54477613”