Karlsborgs luftvärnsregemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karlsborgs luftvärnsregemente
(Lv 1)
Karlsborgs luftvärnsregemente vapen.svg
Vapensköld för Karlsborgs luftvärnsregemente tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn Kungl Karlsborgs luftvärnsregemente
Datum 1920–1961
Land Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Artilleriet (1920–1942)
Luftvärnet (1942–1961)
Roll Utbildningsförband
Storlek Regemente
Föregångare Boden-Karlsborgs artilleriregemente
Del av Västra militärområdet
Högkvarter Karlsborg
Färger Mörkblå     
Marsch "Till fronten" (Sam Rydberg)[1]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg

Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) var ett luftvärnsförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1920–1961. Förbandet var förlagt till Karlsborgs garnison i Karlsborg.[2][3]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Karlsborgs artillerikår bildades den 1 januari 1920,[4] genom en uppdelning av Boden-Karlsborgs artilleriregemente (A 8), där delarna förlagda till Karlsborg bildade Karlsborgs artillerikår (A 10), och delarna förlagda till Bodens fästning bildade Bodens artilleriregemente (A 8). Redan 1921 genomfördes de första försöken med luftvärn och regementet omorganiserades den 1 januari 1928 till luftvärnsregemente under namnet Karlsborgs artilleriregemente (A 9).[4] Regementet som tidigare betecknats A 9, Positionsartilleriregementet hade året innan slagits samman med Smålands artilleriregemente (A 6).[2]

Inom artilleriregementet fortsatte utvecklingen av det svenska Luftvärnet. Från detta regemente har alla övriga luftvärnsregementen i Sverige utvecklats. Regementet omorganiserades den 1 juli 1937 till Karlsborgs luftvärnsartilleriregemente (A 9).[2][5]

Det nya namnet var följden av att luftvärnet fick en mer självständig roll inom artilleriet. 1938 och 1939 tillkom även två nya luftvärnsartilleriregementen, Östgöta (A 10) och Stockholms luftvärnsartilleriregemente (A 11).[2]

Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) bildades 1942 genom att Karlsborgs luftvärnsartilleriregemente (A 9) omorganiserades och överfördes till det nyuppsatta truppslaget luftvärnet.[6] Genom försvarsbeslutet 1958 beslutades det att regementet skulle avvecklas. Den 12 mars 1961 hölls det en avvecklingsceremoni, och den 31 mars 1961 avvecklades regementet officiellt.[6] Efter att regementet avvecklats, övertogs kaserner den 1 april 1961 av Göta signalkår (S 2), vilket omlokaliserades från Skövde garnison.[7]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förläggning[redigera | redigera wikitext]

Karlsborgs luftvärnsregemente var förlagda i slutvärnet vid Karlsborgs fästning. Vid avvecklingen av regementet övertogs kasernerna av Göta signalregemente (S 2).[6] Sedan 1984 är Livregementets husarer (K 3) förlagda till fästningen.

Detachement[redigera | redigera wikitext]

Boden/Luleå[redigera | redigera wikitext]

Den 20 juni 1941 detacherades en beredskapsdivision ur regementet till Boden, Bodens luftvärnsdivision (A 9 B). Den 1 oktober 1941 överfördes detachementet till Luleå och fick namnet Luleå luftvärnsdivision (A 9 L). Från den 1 oktober 1942 avskildes detachementet från regementet, och bildade Luleå luftvärnskår (Lv 7).[8]

Göteborg[redigera | redigera wikitext]

Den 1 oktober 1941 detacherades en beredskapsdivision ur regementet till Göteborg. Från den 1 oktober 1942 avskildes detachementet från regementet, och bildade Göta luftvärnskår (Lv 6).[8]

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Den 16 juni 1938 överlämnade kung Gustav V på dennes 80-årsdag ett förbandsstandar till regementet. Överlämningen av standaret skede på Ladugårdsgärdet, och fördes av regementet fram till att det avvecklades den 31 mars 1961. Förbandsstandaren överfördes då till Göta signalkår (S 2), vilket upphöjdes till regemente den 1 juli 1962, som kom att föra standaret vid vissa tillfällen.[2] Den 1 juli 1984 uppgick Göta signalregemente som en en utbildningsbataljon inom Livregementets husarer (K 3). Standaret kom då att överföras den 8 oktober 1984 till Luftvärnsskjutskolan (LvSS).[9] Sedan den 1 juli 2000 bevaras minnet av Karlsborgs luftvärnsregemente av Luftvärnsregementet (Lv 6).[2]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Kår- och regementschefer verksamma under perioden 1920–1961:

  • 1920–1925: Bernhard Andrén
  • 1925–1928: Nils Ekelöf
  • 1928–1933: Nils Ekelöf
  • 1933–1938: Jacques de Laval
  • 1938–1941: Ragnar Sjöberg
  • 1941–1946: Einar Hellström
  • 1946–1953: Bengt Bengtsson
  • 1953–1957: Sven Tilly
  • 1957–1960: Nils Kahlén
  • 1960–1961: Lars Bratt

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl Karlsborgs artillerikår 1920-01-01 1927-12-31
Kungl Karlsborgs artilleriregemente 1928-01-01 1937-06-30
Kungl Karlsborgs luftvärnsartilleriregemente 1937-07-01 1942-09-30
Kungl Karlsborgs luftvärnsregemente 1942-10-01 1961-03-31
Beteckningar
A 10 1920-01-01 1927-12-31
A 9 1928-01-01 1942-09-30
Lv 1 1942-10-01 1961-03-31
Förläggningsorter och detachement
Karlsborgs garnison (F) 1920-01-01 1961-03-31
Bodens garnison (D) 1941-06-20 1941-09-30
Luleå garnison (D) 1941-10-01 1942-09-30
Göteborgs garnison (F) 1941-10-01 1942-09-30

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 203
  2. ^ [a b c d e f] Braunstein (2005), s. 225-226
  3. ^ Kjellander (2003), s. 274-276
  4. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 30
  5. ^ Holmberg (1993), s. 31
  6. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 32
  7. ^ Holmberg (1993), s. 26
  8. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 31
  9. ^ ”Standar m/1938 för Karlsborgs luftvärnsregemente”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/011024263617. Läst 14 maj 2016. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ([Ny uppl.]). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. Libris 10413065. ISBN 978-91-631-8699-8 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]