Wikipedia:Skrivregler

Stilguide
Språk Verifierbarhet Neutral utgångspunkt Globalt perspektiv Tidlöshet Läsarperspektiv Artikelnamn Inledning och sammanhang Specifikt och koncist Artikellängd Skrivregler Form Form följer funktion Disposition Faktamallar Illustrationer Tabeller Listor Se även Ämnesguider Policy och riktlinjer Manual

Svenskspråkiga Wikipedia följer etablerade svenska skrivregler för sådant som stavning, grammatik, versalisering, avstavning, särskrivning, förkortningar och skiljetecken.

Det finns flera publicerade referensverk för svenska skrivregler, så som TT-språket och Språkrådets bok Svenska skrivregler, och ordlistor som Svenska Akademiens ordlista. Ofta rekommenderar dessa likartade skrivregler, men rekommenderar ibland skilda skrivsätt eller avstår från att entydigt ta ställning. Denna sida avser att dokumentera skrivregler där referensverken är tvetydiga men konsensus har etablerats på svenska Wikipedia, och även regler som i övrigt är särskilt relevanta för Wikipedia.

Skrivreglerna bör följas om det inte finns goda skäl att göra annorlunda. I de fall då konventioner saknas måste skribenten lita på sitt eget omdöme och välja det skrivsätt som passar bäst i sammanhanget. Vid tvister gäller det som vanligt att diskutera och anföra goda argument.

Fetstil används nedan för rekommenderade skrivsätt. Se även Wikipedia:Artikelnamn#Allmänna rekommendationer.

Grammatik

Genitiv

På svenska använder man normalt ett -s i slutet av substantiv för att markera genitiv. För ett fåtal egennamn lever de tidigare genitivformerna kvar i vissa äldre fasta begrepp, till exempel Falu (Falu rödfärg), Orphei drängar, Jesu (Jesu födelse) och Kristi (Kristi himmelfärdsdag). Även om språkutvecklingen går mot att genitivformerna "Jesus" och "Kristus" blir allt vanligare så har de ännu inte en tydlig dominans, varför "Jesu" och "Kristi" används på Wikipedia. Dock kan transportsidor som namnges med moderna genitivformer (exempelvis Jesus historicitet) omdirigera till artikelnamn med äldre genitivformer (Jesu historicitet). Mer ovanliga genitivformer såsom "Pauli", "Petri" och "evangelii" bör undvikas på Wikipedia, förutom i äldre fasta uttryck.

I så kallade stående förbindelser, det vill säga kombinationer av substantiv som tillsammans har karaktär av egennamn, sätts däremot inget -s ut om det första substantivet är ett ortnamn som slutar på vokal: Roskilde domkyrka, Oslo rådhus och Malmö recess. Detta gäller även för ortnamnen Kalmar och Gibraltar: Gibraltar sund, Kalmar nyckel. Genitivformen utan -s gäller i första hand nordiska ortnamn, men används också om allt fler icke-nordiska ortsnamn där förbindelsen fått karaktären av egennamn, till exempel Bologna flygplats och Bratislava slott. Ett problematiskt fall är om ortnamnet slutar på -stad, där -d normalt är stumt. Här vacklar språkbruket: Kristianstad studentkår men Kristianstads kommun. I flera fall förekommer båda varianterna parallellt, till exempel använder Försvarsmakten både Halmstad garnison och Halmstads garnison på sin egen webbplats. Huvudprincipen för artiklar på svenskspråkiga Wikipedia är att i fall som dessa använda den form som är dominerande i det specifika fallet, och inte "rätta" namnet genom att tillfoga ett -s om artikeln saknar det. Om det är svårt att avgöra vilken form som är dominerande, rekommenderar både Svenska Akademiens språklära och Institutet för de inhemska språken att efterledet skrivs -stads med normalt genitiv-s.

En annan situation som kan ställa till bekymmer är då frasen som ska förses med ett genitiv-s består av fler än ett ord, till exempel Adam av Bremen, där genitivformen Adam av Bremens (kortbyxor) förekommer parallellt med Adams av Bremen (kortbyxor). I det här fallet bör artiklar på svenska Wikipedia i princip följa Språkrådets rekommendation, vilken är att undvika formen Adams av Bremen eftersom den anses som onödigt tillkrånglad och uppstyltad.

Tidsformer

Använd nutidsform för att beskriva levande personer och existerande institutioner, samt beskrivning av handling i alla typer av dramaturgiska verk – långfilmer, kortfilmer, TV-serier, tecknade serier, teaterpjäser, musikaler och opera.

Även hela franchiser, och handling, fiktiva fenomen och fiktiva personer i sådana verk skall beskrivas i nutid, även om serien är avslutad. Beskrivningar om enbart produktionen i sig utanför den fiktiva ramhandlingen, eller inledande mening om verket i sig, ska däremot vara i dåtidsform. Se vidare Wikipedia:Att skriva om fiktion för upplysningar om hur man skriver om fiktiva händelser. Även enskilda verk av andra slag (reportage etc.) bör benämnas i nutidsform.

Exempel:

Twin Peaks är en amerikansk tv-serie från 1990–1991 om totalt 30 avsnitt, skapad av Mark Frost och David Lynch. Handlingen utspelar sig i februari–mars 1989 i den fiktiva, till synes idylliska, småstaden Twin Peaks som är belägen i delstaten Washington i det nordvästra hörnet av USA, nära gränsen till Kanada.

Våra värsta år (engelsk originaltitel Married ... With Children) är en amerikansk tv-serie av typen situationskomedi. Serien handlar om en dysfunktionell familj från Chicago. Våra värsta år var den första tv-serien i FOX Networks historia som visades på bästa sändningstid. Den hade premiär 5 april 1987 och lades ner 9 juni 1997.

Ordförande Persson är ett tv-reportage i Sveriges Television i fyra delar av Erik Fichtelius, som skildrar Göran Persson under hans tid som Sveriges statsminister. Redigering inleddes 2004 av Fichtelius och Kjell Tunegård.

Använd alltid dåtidsform för att beskriva avlidna personer, historiska skeenden, och upplösta institutioner. Som upplösta institutioner räknas nedlagda tidningar, nedlagda icke-dramaturgiska tv-serier (pratprogram, tävlingsprogram etc.), och andra periodiska massmedier som inte längre finns.

Exempel:

Farbror Joakim var en 100-sidig serietidning med disneyserier, namngiven efter Joakim von Anka, som gavs ut mellan 1976 och 2001. Innehållet bestod till största delen av italienska serier av samma typ som finns i Kalle Ankas Pocket.

Argument var ett debattprogram i Sveriges Television, som producerades i Umeå. Det hade premiär i september 2006 och sista programmet sändes i december 2007.

Viktoria I (engelska: Victoria), född 24 maj 1819, död 22 januari 1901, var drottning av Storbritannien och Irland 1837–1901 samt kejsarinna av Indien 1877–1901. Hon var dotter till Edward av Kent och Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld.

Markerad text

Fetstil

Fetstil används när man vill dra ögat till ett ord eller uttryck. Det används därför huvudsakligen i löptext i artikelinledningar för att markera uppslagsordet, och vanliga synonymer till detta: ”En skuggregering eller ett skuggkabinett är en alternativ regering som sätts upp av oppositionspartier.”. Annars används fetstil sparsamt i artiklarna, främst i vissa rubriker och i mallar. I magasin och tidningar kan bildtexter vara i fetstil, men på Wikipedia undviks det. Behöver man framhäva något särskilt i en text är ofta kursivering eller citattecken att föredra. Att skapa en länk till en annan artikel kan också vara ett alternativ.

Kursivering

I löpande text kan – eller i särfall till och med bör – vissa typer av ord och uttryck markeras i kursiv stil i syfte att förtydliga, framhäva eller markera gräns mot den omgivande texten. Detta gäller till exempel:

• Markering av tilltalsnamn i inledningen till artiklar om personer med fler än ett förnamn. Till exempel inleds artikeln om operasångaren Birgit Nilsson med Märta Birgit Nilsson. Om första förnamn är tilltalsnamn brukar inte kursivering behövas.
• Mindre vanliga synonymer sätts med kursiv utan fetstil i artikelinledningar: "Svindlande höjder, i tidigare svensk översättning Blåst..."
• Titlar på olika typer av kulturella verk som filmer, böcker, musikalbum, konstverk, tidningar och tidskrifter. Emellertid ska man undvika att kursivera enskilda titlar, som en låt i ett musikalbum, kapitel i en roman eller dikt i ett diktverk. Dessa ska istället skrivas med citattecken. Grundregeln är att verk kursiveras, och att verkdelar har citattecken. I analogi skulle en novell (i en novellsamling), en dikt (i en diktsamling) och ett serieavsnitt (i ett seriealbum eller en serietidning) också kunna ha citattecken, som delar av ett större verk.
• Namn på fartyg och skepp.
• Uttryck på andra språk än svenska. Översättningar till svenska i omedelbar anknytning till ord på främmande språk anges med dubbla citattecken (för överförd betydelse eller uttryck) eller med enkla citattecken (för direkt översättning). Exempelvis: auf Schusters Rappen reiten; "använda apostlahästarna", ordagrant 'rida på skomakares svarta hästar'.
• När ord eller termer i sig diskuteras, exempelvis "Begreppet patriarkat användes inte inom feminismen före 1900-talet". I enskilda artiklar gäller det däremot oftast bara vid den första förekomsten av ordet eller termen i artikeln.
• För vetenskapliga art- och släktnamn inom taxonomi, samt undergrupper till dessa. Däremot inte för namn på högre taxa såsom familjer, ordningar, klasser och andra övergrupper. Exempel: "Arten Homo sapiens utgör ett taxon i familjen Hominidae".

Det råder delade meningar om i vilken omfattning kursivering skall användas. Vissa anser att ovanstående typer av ord och uttryck alltid ska kursiveras eller sättas inom citat. Andra anser att dessa ord endast ska kursiveras vid behov, till exempel om gränsen mellan titlar eller namn och omgivande löptext annars skulle bli otydlig.

I rubriker gör man inte den här typen av markeringar med kursiv eller citattecken.

Citat markeras alltid med citattecken och inte med kursivering. Kursivering bör inte heller användas vid så kallade blockcitat, det vill säga längre utdrag. Vanliga citattecken (") kan användas för kortare citat, och vid längre uttalanden finns mallen {{citat}}.

Ordval och stavning

Vissa ord och uttryck kan skrivas på flera likvärdiga sätt, till exempel "ska" eller "skall" och "överhuvudtaget" eller "över huvud taget". I SAOL framgår detta genom att den alternativa formen ges med markeringen "eller". "Även" betyder i SAOL att bägge formerna är möjliga, men att det senare alternativet rekommenderas i andra hand. Från och med upplaga 14 förekommer "använd hellre" eller "hellre än" när det är fråga om en rekommendation. För sådana varianter, gäller att man i artikelns inledning bör nämna alla vanliga skrivsätt, eventuellt med förklaringar. I övrigt bör man eftersträva ett enhetligt skrivsätt och enhetlig stavning i en artikel. En variant ska inte bytas ut mot en annan om inte något av de kriterier som är uppställda här eller i Wikipedia:Språkvård är uppfyllda.

Man kan ersätta ord som upplevs som oencyklopediska, svåra att förstå för någon med begränsade kunskaper i svenska språket eller som lämpar sig mer för talspråk än skrift. Vanligtvis används då synonymer. Ett ord som "polare" är visserligen vardagligt enligt SAOL och möjligt att använda, men kanske inte ett ord som man förväntar sig särskilt ofta i en encyklopedi eller som gör sig bra för olika läsare. Då kan man överväga att ersätta det med en synonym som "vänner" eller "kamrater".

Ord kan också betecknas som nedsättande eller ålderdomliga, eller avrådas från av språkvårdare. Man bör i allmänhet undvika sådana ord. Undantag gäller för inledningen, där alla förekommande benämningar och skrivsätt bör tas upp, samt i direkta citat och till exempel titlar på böcker, som alltid ska återges på det sätt som citatet eller titeln lyder, oberoende av språket i resten av artikeln. Likaså kan också nedsättande och ålderdomliga ord och uttryck skrivas ut som sådana då själva uttrycket är relevant; Wikipedia är inte censurerat.

Ibland har Wikipedias användare nått konsensus om att, oavsett allmänna språkråd, göra på ett speciellt sätt för att det ska vara enhetligt i artiklar eller för att minska risken för redigeringskrig. Dessa tas upp på denna sida.

Anglicismer

På Wikipedia är det vanligt att bidragsgivare har översatt till exempel en engelsk text till svenska. Därför kan det vara lämpligt att vara extra uppmärksam på typiska så kallade anglicismer – ord eller fraser där det engelska ursprunget gör texten onödigt svårläst på svenska.

Exempel:

• "Sverker spenderade en vecka i Stehag" är misstänkt likt "Sverker spent a week in Stehag" och bör ändras till "Sverker tillbringade en vecka i Stehag" (eller helt enkelt "var en vecka i Stehag").
• "Han var den förste att göra det" liknar "He was the first one to do so" och bör skrivas "Han var den förste som gjorde det".

Se även: Lista över falska vänner mellan svenska och engelska

Skrivsätt för ord från andra språk

Särskilda riktlinjer angående lånord från andra språk, där ett etablerat svenskt skrivsätt saknas, finns i Wikipedia:Översättning och transkription.

Han, hon och hen

Ett problem kan uppstå när man talar om en ospecificerad person vars kön kan vara vilket som helst. Att skrivsättet

Har någon gripits, skall han förhöras så snart som möjligt.

är utdaterat är de flesta överens om, eftersom den som gripits kan vara såväl man som kvinna.

Ett tänkbart alternativ är:

Har någon gripits, skall han eller hon förhöras så snart som möjligt.

Detta förekommer i ganska många av Wikipedias artiklar. Men även mot det finns invändningar. Ordet hen har förts fram som en synonym till "han eller hon", men Wikipedias skribenter har inte kunnat enas om det är lämpligt att använda ordet så i artikeltext eller inte.

Oftast är den bästa lösningen att välja en formulering där problemet inte uppstår. I vårt exempel

Den som gripits skall förhöras så snart som möjligt.

På så vis kommer man runt problemet utan att behöva ta till osmidiga konstruktioner.

Lösning med snedstreck, "han/hon", bör inte användas, se nedan.

Feminina former av titlar och yrken

Grundregeln är att manliga och kvinnliga utövare av ett yrke eller en sysselsättning kallas samma sak. Selma Lagerlöf beskrivs som författare (inte författarinna). För några yrken och sysselsättningar görs dock undantag. Ett sådant är sångare och sångerskor, i synnerhet när de är verksamma inom konstmusik. Även för formen "skådespelerska" finns visst, men svagare, stöd.

Vissa ord används om personer av båda könen trots att de antyder en könstillhörighet. Sjuksköterska och tjänsteman är exempel på sådana, och där följer Wikipedia vanligt språkbruk. För äldre tider finns även en uppdelning mellan lärare och lärarinnor, som hade olika utbildning och separata tjänster. Selma Lagerlöf utbildade sig således till lärarinna, inte lärare.

Att ge hustrun till någon med en titel en feminin form av titeln bör i allmänhet undvikas, förutom för adelstitlar. Beskriv hellre någon som "hustru till biskopen NN" än "biskopinna, gift med NN".

Särskrivning

En grundregel i svenskan för när ordled ska skrivas ihop: Det som uttalas som ett ord bildar ett sammansatt ord och ska i regel skrivas ihop. Därför skriver vi exempelvis "överföringshastighet", "komediserie" och "yttermittfältare".

Vid alltför långa ord kan det vara frestande att skriva isär för att öka tydligheten, men då är oftast den bästa lösningen att skriva om frasen.

• "Konstsnickeriet Trävligheter lämnade in en handelsbolagsstatusansökan" kan då skrivas "Konstsnickeriet Trävligheter ansökte om att få status som handelsbolag".

För vana skribenter är intuition och allmän språkkänsla ofta tillräckligt för att avgöra om ordleden bildar ett sammansatt ord. Observera att andra språk kan ha andra sammansättningar än i svenskan. Många särskrivningar i engelskan skrivs som ett sammansatt ord i svenskan.

Ibland kan man försöka böja hela uttrycket, och tänka efter om man då böjer varje ordled för sig eller inte. Böjer man båda leden så bör de med få undantag behandlas som skilda ord, annars bildar de ett sammansatt ord. Flertalsformen av vitbok är vitböcker, men flertalsformen av vit vecka är vita veckor. Testet fungerar inte för många fasta prepositionsuttryck som "nu för tiden" eller "nuförtiden"; men i sådana fall kan man ofta skriva på båda sätten.

Vid tvekan kan man kontrollera i något referensverk, till exempel i Svenska Akademiens ordlista, som även finns gratis på webben.

Förkortningar och meningsbyggnad

Tryckta uppslagsverk har begränsat utrymme, och därför finns många förkortningar i artikeltexterna. Wikipedia är ett elektroniskt uppslagsverk, som inte har samma brist på utrymme. Det finns alltså ingen anledning att av utrymmesskäl använda förkortningar i löpande text. Av samma orsak bör text i artiklarna i allmänhet vara utformad som fullständiga meningar. Däremot kan förkortningar användas där ett kompaktare skrivsätt gör det lättare för läsaren att söka igenom texten, till exempel i tabeller, listor, fotnoter, parenteser och liknande. Förkortade namn på språk (exempelvis it. för italienska) används normalt inte i brödtext, inte heller i artikelinledningar där uppslagsordets ursprung förklaras.

Andra exempel på förkortningar som kan användas i artiklar:

Förkortningar på organisationer, företag och dylikt skrivs med gemener och versal begynnelsebokstav ifall de uttalas som ett ord, som till exempel Tass, Ikea, Jas, Gais och Nato, även om organisationen själv skriver på annat sätt, medan förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs med versaler, som exempelvis ABB, TCO, SMHI, AIK och LKAB. Förkortningar av den här typen som inte är allmänt kända bör för övrigt skrivas ut i sin helhet första gången de används i texten.

Etablerade initialförkortningar som inte är egennamn och där varje bokstav uttalas för sig, exempelvis cd, dvd, vd, mc, pm och vvs, ska skrivas med gemener precis som vanliga ord. Av historiska skäl förekommer dock tv ofta med versaler ("TV") på Wikipedia, särskilt i artikelnamn.

Initialförkortning i personnamn kan användas om detta även annars är vanligt: C.S. Lewis. Se Wikipedia:Personnamn#Initialer.

Se vidare

• TT-språket om förkortningar
• Institutet för språk och folkminnen om förkortningar i allmänhet samt om cd, vvs, etcetera.

Stor eller liten bokstav

Huvudregeln i svenskan är att stor bokstav endast används i början av meningar och på egennamn. Ofta kan det vara problematiskt att dra gränsen mellan vad som är egennamn och vad som är en beskrivande beteckning. Titlar som hertig och greve är inte egennamn och skrivs därför med liten bokstav. De engelska orden sir, mr och mrs skrivs med liten bokstav när de används i en svensk text. De två senare är så kallade sammandragningsförkortningar och skall alltså inte följas av en punkt i svenskan. Namn på himlakroppar skrivs med liten bokstav i fallen jorden, månen, solen och universum (som inte anses som egennamn), men med stor bokstav i fallen Mars och Skytten. Historiska händelser skrivs vanligen med liten bokstav, till exempel andra världskriget, romarriket och franska revolutionen. Undantag är främst sammansättningar som inleds med egennamn, som Falklandskriget och Koreakriget. I svenskan skrivs veckodagar och månader med inledande gemen, exempelvis fredag och augusti. Högtider och helgdagar skrivs också vanligen med inledande gemen i svenskan, som midsommarafton, valborg, lucia, halloween, påskdagen och advent. Undantag är när namnet på helgdagen inleds med ett egennamn som Kristi himmelsfärdsdag och Marie bebådelsedag.

Versalisering

Wikipedia skriver normalt varumärken och organisationsnamn enligt vedertagna svenska språkregler, även om det företag eller den organisation som skapat namnet föredrar ett annat skrivsätt, till exempel i fråga om versalisering och stavning. Den här principen används även av svenska dagstidningar, och har som syfte att namnet ska vara lätt att läsa och att namnet inte ska ges reklamutrymme:

• Initialförkortningar som uttalas som ett egennamn och namn som i reklamsyfte skrivs med genomgående versaler skrivs med stor begynnelsebokstav (om de är egennamn) följt av små bokstäver. Skriv inte IKEA utan Ikea.
• Namn som (ofta i reklamsyfte) skrivs med kamelnotation eller annan avvikande versalisering anpassas till svenska skrivregler. Skriv inte GöteborgsOperan utan Göteborgsoperan. Skriv inte adidas utan Adidas.
• Initialförkortningar där varje bokstav uttalas för sig skrivs i allmänhet med versaler (stora bokstäver). De skrivs med gemener (små bokstäver) endast om ordet är ett vanligt ord. Skriv till exempel MTV, men även tv (möjligen TV).
• Det namn som inleder en artikel i fet stil bör vara enligt svenska språkets skrivregler. Företagets val att skriva sitt namn eller en produkts namn är absolut relevant och kan skrivas direkt efter det inledande ordet. Till exempel: "Tågbolaget, av företaget skrivet TågBolaget, är ett...". I löpande text och artikelnamn ska stavningen följa standarden ovan.

Förutom versalisering har produkters och organisationers namn ibland avvikande skrivsätt vad gäller skiljetecken, typografi, sammanskrivning, särskrivning och stavning, i syfte att dra uppmärksamhet till sig. Wikipedia normaliserar också sådan textreklam. Viss försiktighet behövs eftersom uppdelning i ord påverkar sökverktyg och liknande. Använd om möjligt normalisering enligt etablerad praxis eller auktoritativa källor. Exempelvis rekommenderar Språkrådets bok Svenska skrivregler Eon (registrerat som E.ON), och tidigare Telia Sonera (registrerat som TeliaSonera). Svensk fackpress skriver vanligen Eon och Teliasonera, ibland Telia Sonera.

• Om stavningen av registrerade varumärken och bolagsnamn skall normaliseras enligt språkregler, exempelvis genom extra mellanslag och borttagen interpunktion, måste artikeln redogöra både för det registrerade namnet och det namn som bör användas enligt språkregler.
• Vid artiklar om datorprogram, datorkommandon och webbplatser bör man vara särskilt försiktig med att ändra mellanslag och skiljetecken eftersom det kan skapa tekniska problem. Normalt bör uppdelningen i ord bibehållas, så att nya mellanslag läggs till istället för olämpliga skiljetecken, men inte annars. SimCity normaliseras således inte till Sim City men till Simcity. .NET (där det inte är frågan om domännamn) kan dock normaliseras till Dotnet eftersom det är den etablerade omskrivningen.
• Wikipedia bör återge särskrivningar och ålderdomlig stavning i företags och andra institutioners namn. Exempelvis normaliseras inte stavningen av Östgöta Correspondenten, Svenska Frimurare Orden och Upsala Nya Tidning (särskrivning, gammal stavning, versalisering).

För flerordiga namn på främmande språk finns två möjligheter: antingen följer man ursprungsspråkets regler, eller så använder man vanliga svenska skrivregler. Så länge man är konsekvent inom samma artikel finns sällan någon anledning att ändra i endera riktningen. Ett par generella riktlinjer att hålla sig till är dock:

• Om man är osäker på originalets versalisering är det säkrare att utgå från svenska skrivregler.
• Försök bedöma hur sannolikt det är att ett ord skulle versaliseras på ursprungsspråket. Läsaren kommer troligen enklare acceptera att engelsk så kallad "title case" ändras till normala engelska skrivregler för prosa än att ett ord som "I" ('jag') skrivs med gemen.

Se vidare

• TT-språket om versal eller gemen
• Språkrådet om logotypskrivna företagsnamn

Siffror, enheter och liknande

I icke-matematisk löptext bör små heltal skrivas ut med bokstäver. En ungefärlig övre gräns kan dras vid talet tolv eller tjugo; i ett givet sammanhang bör man dock vara konsekvent. Jämna större tal kan vidare skrivas ut med bokstäver och det gäller särskilt vid ungefärliga angivelser.

• Skriv inte *"de 3 musketörerna", utan "de tre musketörerna".
• Skriv inte *"Per hade tre kronor och Anna hade 254 kronor", utan använd det konsekventa skrivsättet "Per hade 3 kronor och Anna hade 254 kronor".
• Skriv inte *"Det kom minst 100 gäster" utan "Det kom minst hundra gäster."

Undvik att inleda meningar med siffror eller matematiska symboler. Dessa saknar versala varianter som kan markera meningens början, vilket gör texten svårare att läsa eftersom meningarna tenderar att flyta ihop.

• Undvik *"1879 föddes Einstein" utan skriv hellre "Einstein föddes 1879" eller "År 1879 föddes Einstein", beroende på var man vill lägga fokus.

Matematiska uttryck

Wikipedia har ett system för att skriva matematiska uttryck, formler och symboler på ett korrekt och läsbart sätt, nämligen med hjälp av Tex-kod. Se vidare Wikipedia:Matematiska uttryck. Detta bör vanligen inte användas för uttryck inne i löptexten, då resultatet avviker från omgivande text. För enkla uttryck räcker det vanligen med versalisering, samt taggarna ^… och _… för upphöjd respektive nedsänkt text. Exempel: ett närmevärde för g är π². Mer komplicerade uttryck skrivs på en egen rad med Tex-kod, vanligen med lite indrag:

$g(\varphi ,H)=9,8062\cdot (1-0,00264\cdot \cos(2\varphi )-0,063\cdot H\cdot 5\cdot 10^{-6})\ \mathrm {m} /\mathrm {s} ^{2}$

Matematiska och fysikaliska variabler sätts i kursiv stil: a² + b² = c².

Matematiska konstanter och namn på funktioner sätts i rak stil: e^iπ + 1 = 0; tan π = 0.

Datum och årtal

I svenskan skrivs datum vanligen ut antingen som "9 november 2024" eller "2024-11-09". På svenskspråkiga Wikipedia har det förstnämnda skrivsättet blivit standard för födelsedatum, brödtext och referenser. Det senare skrivsättet (ISO 8601) bör inte användas i löptext, men kan användas i tabeller.

Årtal skrivs ut i sin helhet: 1234. Detta gäller även intervall: 1234–1256. I tabeller med ont om plats kan varianten 1234–56 accepteras, men överväg först om det är möjligt att förstora årtalskolumnen, kanske genom att förminska någon annan.

I svenskan brukar ordet "år" endast skrivas ut framför årtal om det finns risk för förväxling, exempelvis när en mening inleds med årtal. Ett alternativ till att börja många meningar med "År" är att omformulera meningarna. I engelskan föregås lösa årtal i löpande texter av "in", "in 2024", och i norskan av "i", "i 2024". Det är dock inte något som brukas i svenskan.

Att skriva "den" framför datum, exempelvis "den 9 november 2024", är i allmänhet valfritt. Undantagen är i mallar och artikelinledningar på Wikipedia, där en egen standard finns för att hålla det enhetligt.

Decimaltecken

På svenskspråkiga wikipedia används "," (komma) som decimaltecken, medan till exempel engelskspråkiga wikipedia använder "." (punkt).

• Skriv inte *"Ett närmevärde till pi är 3.14" utan "Ett närmevärde till pi är 3,14".

Genom att använda funktionen formatnum fås automatiskt korrekt formatering för den språkversion av wikipedia som är aktuell. Uttrycket {{formatnum:3.14}} ger i svenskspråkiga wikipedia resultatet 3,14 och i engelskspråkiga wikipedia 3.14.

Stora tal

Siffrorna i stora tal bör av läsbarhetsskäl grupperas tre och tre. På svenskspråkiga wikipedia används " " (blanksteg) som tusentalsavgränsare, medan till exempel engelskspråkiga wikipedia använder "," (komma).

Genom att använda funktionen formatnum fås automatiskt korrekt formatering för den språkversion av wikipedia som är aktuell.

Uttrycket {{formatnum:299792458.56789}} ger i svenskspråkiga wikipedia resultatet 299 792 458,56789, och i engelskspråkiga wikipedia 299,792,458.56789.

Om inte formatnum används bör tusentalsavgränsarna läggas in som "hårda mellanslag" med {{nowrap}} eller   för att inte få radbrytning inne i talet.

På svenska kan även punkt förekomma som avgränsare, men bara i vissa specifika sammanhang, till exempel på utbetalningsavier och i kontoutdrag där punkten används som ett sätt att försvåra ändringar i efterhand.

En fördel med att använda formatnum är att om man kopierar en tabell där talen anges med hjälp av formatnum till en systerwikipedia på ett annat språk, så anpassas automatiskt talens utseende till konventionerna på det språket.

Undvik förkortningar av typen tkr och mkr för tusental kronor/miljoner kronor. Tiopotenser bör endast användas som komplement för extremt höga belopp.

Exempel: Den nya sedeln motsvarar 500 000 000 000 000 000 000 (5·10²⁰) gamla Zimbabwe-dollar från före 2008 års valutareform.

Notera också att billion i amerikansk (och i allt högre grad också i brittisk) engelska motsvarar en miljard (10⁹), och att trillion motsvarar en biljon (10¹²). Se vidare Biljon, Triljon och Långa och korta skalan för stora tal.

Enheter, procent och promille

Vissa enheter bör vanligen skrivas ut i löptext, som meter, kilometer, sekund, timme, ton. Detta gäller även procent och promille. Andra enheter är vanligare att se förkortade: kg, °C. Ju längre en utskriven enhet är, och ju oftare den förekommer i texten, desto sannolikare är det att den bör förkortas för att läsningen skall löpa smidigt. I tabeller används vanligen förkortade enheter.

Alla enheter, även förkortningar och procenttecken, skrivs med mellanrum innan: 2 kg, 50 procent och 75 %. Detta gäller inte tecknet för grader, °, förutom vid temperaturangivelser: 360°, 2 °C.

Blanksteg före % och ° omvandlas numera automatiskt till ett hårt blanksteg av Wikipedias programvara och därmed undviks problemet med att talet kan hamna på en rad medan tecknet hamnar på en annan.

Enheter och enhetsomvandling

Storheter anges normalt med SI-enheter med lämpliga prefix. Vid enhetsomvandling från till exempel amerikanska enheter bör avrundning göras så att storheten inte anges med ett överdrivet antal värdesiffror. Sådan omvandling med avrundning kan på svenskspråkiga wikipedia göras med mallen {{uttr|X|N}} där X är ett aritmetiskt uttryck och N är antalet decimaler. Om N är negativt så avrundas uttrycket till ett avrundat heltal. Resultatet visas med decimaltecken och tusentalsavgränsare enligt svenska skrivregler.

Exempel

Maximal flyghöjd för flygplanet Concorde anges i vissa källor till 60 000 fot.

• Undvik skriva: Maximal flyghöjd för Concorde är 18 288 m
• Skriv istället: Maximal flyghöjd för Concorde är 18 300 m

där enhetsomvandlingen görs med mallanropet {{uttr|60000*0.3048|-2}}, där 1 fot = 0.3048 m.

Maximal lyftkraft för SpaceX Starship anges i vissa källor till "17 million pounds of thrust".

• Undvik skriva: Maximal lyftkraft för SpaceX Starship är 75 619 767,459331 Newton
• Skriv istället: Maximal lyftkraft för SpaceX Starship är 76 000 000 Newton
• eller: Maximal lyftkraft för SpaceX Starship är 76 MN

där enhetsomvandlingen görs med mallanropet {{uttr|17E6*4.44822161525477|-6}} respektive {{uttr|17E6*4.44822161525477/1E6|0}}, där 1 lbf = 4.44822161525477 Newton.

Romerska siffror

Enligt kapitel 15 i Unicode 6.0 skrivs romerska siffror med vanliga latinska bokstäver ("For most purposes, it is preferable to compose the Roman numerals from sequences of the appropriate Latin letters."). De speciella tecknen i Unicode för romerska siffror är avsedda för östasiatiska språk som skrivs uppifrån och ner istället för från vänster till höger. Romerska siffror skrivs normalt med versaler, men gemener förekommer i sidnumrering av böcker, speciellt för förord och liknande i engelskspråkig litteratur.

Koder och förkortningar för valuta

Valutaenheter bör i brödtext omnämnas med valutans vardagliga namn. Första omnämnandet bör ha en länk till artikeln om valutan. Valutatecken eller förkortning bör endast användas i tabeller och faktarutor. Använd decimalkomma, inte punkt.

Exempel: Företaget har cirka 46 600 anställda och omsatte 2009 runt 65 miljarder dollar. Företaget var den 1 juni 2011 värt 321,81 miljarder dollar, vilket gör företaget till världens dyraste företag.

För att skilja en valuta från andra valutor med samma namn, kan man i brödtext använda valutans nationalitet, eller i tabeller och faktarutor använda valutakoder enligt ISO 4217.

Exempel i artikeln om Öresundsförbindelsen, där både svenska och danska kronor används:

Fordon	Enkeltur	Flerturskort
Motorcykel	200 SEK	1550 SEK/10 ggr
(...)

Skiljetecken och specialtecken

För återgivning av diverse tecken, se Wikipedia:Specialtecken.

Semikolon

Semikolon används mellan huvudsatser, alltså mellan två satser som är fullständiga meningar. Semikolon ska inte användas i stället för vanligt kolon före en enkel uppräkning, men förekommer ibland som avgränsare inne i uppräkningar där det annars kan vara svårt att särskilja de olika leden.

• Skriv inte *"Det är inte sant; trots att många påstår det." utan "Det är inte sant, trots att många påstår det."
• Skriv inte *"Ingredienser; äpplen, socker och kanel." utan "Ingredienser: äpplen, socker och kanel."

Tankstreck

Tankstreck (–) ska användas vid repliker, angivande av intervall (kl. 12–18), inskjutna förklaringar och i många sammanhang där semikolon kunde ha använts. Det bör inte blandas ihop med bindestreck (-). Se artikeln tankstreck för beskrivning hur man skriver tankstrecket på tangentbordet.

Tankstrecket omges normalt sett av blanksteg utom vid intervallangivelse. Långa tankstreck (—) används normalt inte i svenskan. Bindestrecket (-) är ett annat tecken, men det kan användas om tankstreck är för svårt att få fram (och byts då senare ut av andra användare).

Några exempel på när tankstreck kan användas (och bindestreck bör undvikas):

• Halveringstiden är 3–6 timmar.
• Matchen varar kl. 15:00–18:00.
• Litteraturfestivalen äger rum 5–7 oktober.
• Sovjetunionens historia 1953–1985
• Frågan diskuteras på sidorna 21–33.
• Kiruna–Göteborg är en lång sträcka.
• Han är 6–9-lärare.
• Häcken BK–Vänersborgs FK slutade 2–2.
• Polisskolan 2 – Första uppdraget

Tankstreck före citat ("pratminus") används normalt inte på Wikipedia. I den mån citat förekommer används citattecken.

Kommatecken

En grundregel för kommatecken i löpande text är att de bara används när det krävs för att texten ska bli tydlig (samt vid uppräkningar och dylikt, förstås). Användande av den typ som tidigare lärdes ut gör ofta att texten blir mer svårläst.

• Skriv inte *"Jag vet inte, om jag föredrar sushi, eller hamburgare." utan "Jag vet inte om jag föredrar sushi eller hamburgare".

Ibland placeras ett kommatecken felaktigt omedelbart före det finita verbet (det verb som tidsböjs; "bor" i exemplet nedan).

• Skriv inte *"Sven Svensson, bor i Sverige" utan "Sven Svensson bor i Sverige".

Vid översättning från engelska händer det att kommatecken felaktigt sätts ut efter datum i början av en mening eller sats.

• Skriv alltså inte*"Den 19 februari 2012, meddelade..." utan "Den 19 februari 2012 meddelade...".

Inskjutna fraser bör av tydlighetsskäl alltid omges av kommatecken.

• Skriv inte *"Han flyttade från Köpenhamn där han studerat till Flen" utan Han flyttade från Köpenhamn, där han studerat, till Flen.

Satsradning innebär att två huvudsatser sammanfogas med ett kommatecken. Även om detta kan vara ett verksamt stilgrepp i skönlitterära texter är det bäst att undvika i facklitteratur. Satsradning kan åtgärdas genom att infoga en samordnande konjunktion, genom att skriva satserna som två separata meningar eller med hjälp av semikolon.

Parenteser

Parenteser bör i löpande text användas sparsamt och vara kortfattade. Undvik också flera parentesnivåer. Parenteser kan användas för att:

• beskriva etymologin i början av artikeln

Fysik (från grekiska φυσικός physikos, 'naturlig') är vetenskapen om naturen i dess vidaste bemärkelse.

• precisera eller definiera ett ovanligt begrepp

Den är nästan obligatorisk under äldre fornsvensk tid (cirka 1225–1375) och förekommer fram till 1600-talet då den försvinner.

• Komplettera en upplysning.

En general har fyra (i Sverige tidigare tre) stjärnor på axelklaffarna.

• Som en del av uteslutningstecken i citat.

Hakparenteser används för fonetisk skrift och för komplettering av citat.

Snedstreck

Snedstreck kan användas på Wikipedia som divisionstecken i enheter och matematiska uttryck, som km/h eller besökare/år (besökare per år). Snedstreck som förkortning för "eller" bör undvikas i löpande text på Wikipedia.

Hårda mellanslag

Ord i en text åtskiljs av mellanslag. När texten visas på skärmen eller skrivs ut kommer ordbehandlaren att vid behov bryta raden vid ett mellanslag. Därför kan det av läsbarhetsskäl vara lämpligt att hindra radbrytningar på vissa ställen. Då använder man hårt mellanslag ( ) i stället:

• vid tusentalsavgränsningar (se vidare stycket Stora tal)
• i korta modellbeteckningar, till exempel Saab 99 eller J 22
• mellan värde och enhet, till exempel 17 kg, 20 000 SEK
• mellan gatunamn och husnummer i adresser, till exempel Regeringsgatan 17

Citattecken

Citattecken används för att markera citat och repliker, samt namn på artefakter som till exempel litterära verk, tavlor och namn på fartyg, särskilt om det finns risk för missförstånd.

• Statsminister Lundh svarade ”Inga kommentarer”.
• Det var Strindberg som skrev ”Ensam”.
• Jag formligen älskar ”Mona Lisa”.

Använd raka (") eller svenska typografiska (”) citattecken på båda sidor om ordet eller frasen. Det sistnämnda är snyggare i tryckt skrift och större text men kan vara svårare att hitta på vissa tangentbord. Så länge man är konsekvent och inte blandar de båda sorterna, kan endera varianten vara acceptabel. För dessa används samma typ av citattecken både före och efter ordet eller frasen, till skillnad från traditionella standarder på vissa andra språk. Vinklade citattecken (»«) är acceptabla. Dessa pekar vanligen inåt på svenska.

Ibland använder man istället kursiv stil för att markera titlar på böcker eller liknande, och citattecken för att markera enskilda noveller eller artiklar.

• ”Fjäriln vingad syns på Haga” publicerades i Fredmans sånger.

Citattecken används också som ett sätt att framhäva en ovanlig användning av ett ord eller i en diskussion som rör själva ordvalet.

• Kafka använde aldrig det tyska ordet för ”kackerlacka” (ty. Küchenschabe), utan valde i stället det mer neutrala Kerbtiere [...]
• Faktum är att Socialstyrelsens kampanj var ”bröd till varje måltid”, och aldrig ”6–8 skivor bröd om dagen”.

Det bör tilläggas att i andra sammanhang än Wikipedia används citattecken också för att markera ironi eller underförstådd avvikande betydelse. På svenskspråkiga Wikipedia används inte citattecken på ett ironiskt eller underförstått sätt. Att använda citattecken för att förmedla en ironi uttrycker en värdering av det som sägs, och i en encyklopedi måste skribenter formulera sig neutralt. Om ett ord passar så illa att man behöver ta till citattecken för att kunna acceptera det i texten, måste man istället välja ett bättre ord eller formulera om meningen. Ibland räcker det emellertid att ta bort citattecknen och stå för ordet som det är, eller uppge källa.

• Relativt snabbt krossades de irakiska ”elitförbanden” av amerikanska marinkåren.
• Den muslimska ”kyrkan” var prydd av en lökformig kupol.

Ibland kan det behövas skjutas in en förklaring i ett direktcitat. Det kan man göra genom att skjuta in en klammer [ ]. Ord kan utelämnas i ett direktcitat. Det kan anges med "..." eller [...]

Apostrof

Apostrof, i vissa sammanhang kallat enkelt citattecken, används när ett citat i sin tur innehåller ett citat. Exempel:

• ”Andersson sa avmätt: ’Visst!’”

Det används även för att visa en ordförklaring. Exempel:

• Ordet ”demokrati” ’folkstyre’ kommer från grekiskan.

Valet mellan rak (') eller svensk typografisk (’) apostrof bör följa det som gjorts för citattecken (se ovan). I svenskan används samma typ av apostrof både före och efter ordet eller frasen, till skillnad från i vissa andra språk. Akut (´) och grav (`) accent är betydligt mer lutande och ska inte användas istället för apostroftecken.

Ligaturer

Ligaturer bör normalt lösas upp i enskilda bokstäver. Undantag kan göras för "æ" i latinska eller latiniserade egennamn, om detta är vanligast i källorna. I nordiska namn där tecknet motsvarar svenska "ä" räknas tecknet inte som ligatur, se Wikipedia:Återgivning av främmande språk. Tecknet "ß" (tyskt dubbel-s) är en ligatur för "ss" och bör lösas upp.

För sortering i kategorier skall samtliga ligaturer lösas upp. Det bör också finnas omdirigeringar för de förekommande skrivsätten. Ligaturer bör inte användas för särskiljning mellan artikelnamn.

Långa s

Fram till ca år 1800 användes i tryckt text en utformning av lilla "s" som liknar ett "f" utan tvärstreck inuti ord, "ſ". Vid återgivning kan sådana långa s med fördel bytas ut mot den moderna varianten för att underlätta läsbarhet.

Fotnoter

Fotnot som avser en mening skrivs efter punkten, utan mellanrum mellan punkten och fotnoten.

• Exempel: George Bush bor i USA.

Undantaget är om fotnoten avser en faktauppgift som står sist i meningen, då den skrivs före punkten.

• Exempel: George Bush är son till en tidigare president och föddes i Connecticut.

Gäller hänvisningen ett visst enskilt ord eller ett uttryck placeras nottecknet direkt efter ordet eller uttrycket, före eventuellt mellanslag. Fotnot i slutet på stycke som inte innehåller annan fotnot kan tolkas som att det avser hela stycket. Texten i själva fotnotstexten avslutas normalt med punkt, även om texten bara består av ett enda ord.

Se vidare WP:Källhänvisningar#Placering_av_källnoten

Bildtexter

I bildtexter skrivs texten eller orden med inledande versal och avslutas med en punkt. Detta gäller även om det endast rör sig om ett enda ord eller ett namn.

Referensverk för skrivregler

I svenskan finns flera standarder för språk och namngivning, eller skrivregler. Dessa brukar ge likartade rekommendationer men kan ha något olika inriktningar eller tolkningar. Så länge språkexperter och yrkesskribenter är eniga är det valfritt vilket referensverk man föredrar. Vad man bör tänka på är att skrivreglerna ska vara aktuella. Kontrollera att det är den senaste upplagan eller när den uppdaterades och håll dig uppdaterad. Det som ansågs korrekt för några år eller decennier sedan kanske inte anses lika korrekt längre, och tvärtom.

Svenska skrivregler

Språkrådet ger ut Svenska skrivregler, som med jämna mellanrum utkommer i nya utgåvor. Den är lättläst och praktiskt inriktad, och en del av dess innehåll finns på Internet. Språkrådet har ingen fristående webbplats utan är en del av Institutet för språk och folkminnen, Isof, en myndighet som arbetar med språkvård. Isof samlar även in, bevarar och forskar om dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen. Ansvaret för Isofs språkvårdsarbete ligger i huvudsak på Språkrådet. Webbplatsen återfinns på isof.se. Institutet för språk och folkminnen har även en frågelåda, där Språkrådet besvarat frågor.

TT-språket

TT-språket tillhandahålls av Tidningarnas telegrambyrå (TT).

Reglerna uppdateras och följs ofta av press, radio och tv samt är tillgängliga via webben.

Myndigheternas skrivregler

Skriv- och språkrekommendationer från Regeringskansliet finns sammanställda i Myndigheternas skrivregler. Skrivreglerna finns fritt tillgängliga på Internet och som tryckt publikation. Skriften är enkel att använda, men uppdateras inte lika ofta som TT-språket.

Se vidare

• Myndigheternas skrivregler, sjunde upplagan, 2009

Svenska Akademiens ordböcker

När det gäller stavning och böjning är Svenska Akademiens ordlista (SAOL) den normativa referensen. Flera upplagor av SAOL finns numera tillgängliga på Internet.

Det är inte SAOL som definierar vilka ord som ingår i svenska språket. En ordlista i ett band kan omöjligen ta upp alla facktermer, sammansättningar och nyord, utan måste begränsas till de vanligaste och mest etablerade orden. SAOL innehåller ändå 120 000 ord. Även ord som inte finns i SAOL kan vara relevanta på Wikipedia, som facktermer och populäruttryck, men för att ord ska ha en egen artikel måste man fastställa att det är relevant och verifierbart.

Även Svensk ordbok (SO) utgiven av Svenska Akademien finns i en nätupplaga. Den påminner om SAOL, men nätupplagan uppdateras inte lika ofta.

Svenska Akademiens ordbok, ska ej förväxlas med SO, är också den tillgänglig som nätupplaga. Den är mindre lämplig att använda som språkriktighetsnorm, då den är specialiserad på historiska uppgifter och inte brukar uppdateras. Den är dock mycket användbar för historiska betydelser och etymologi.

Samtliga tre ordböcker återfinns på samlingswebbplatsen svenska.se.

Institutet för de inhemska språken

Ibland kan det förekomma skillnader i språkbruk och skrivregler mellan Sverige och Finland. Institutet för de inhemska språken är inriktat på språkvård, namnvård, dialekter och ordböcker i Finland, och finns att tillgå via webbplatsen sprakinstitutet.fi.

Fackterminologi

I artiklar om fackområden används terminologi som är etablerad i moderna läroböcker, standarder och andra auktoritativa svenskspråkiga normer för det aktuella området. Observera att det kan finnas skäl att göra avsteg från generella språkregler om detta är etablerat inom området i fråga. Till exempel kan virusinfektionen HIV skrivas med versaler i artiklar inom ämnesområdet medicin, samtidigt som det kan skrivas hiv i artiklar som handlar om virusets sociala och ekonomiska konsekvenser. På samma sätt bör enheten kilometer i timmen i princip alltid förkortas km/h i naturvetenskapligt och tekniskt orienterade artiklar, medan man i icke-tekniskt inriktade artiklar även kan skriva ut förkortningen eller använda förkortningen km/tim.

Det finns ordlistor och rekommendationer för specifika fackområden.

• Storheter och enheter: Swedish Standards Institute (SIS) ger ut böckerna SI-Guide och Storheter och enheter – SI måttenheter. Där finns rekommendationer om storheter och enheter inom SI, omräkningsfaktorer för äldre enheter, andra liknande standarder samt skrivsätt (exempelvis stora eller små bokstäver samt rak eller kursiv stil).
• Teknisk terminologi och fackspråk: Terminologicentrum (TNC) utger Skrivregler för svenska och engelska sedan 1941, nu i femte upplagan.
• EU-relaterade språkfrågor: Interinstitutionella publikationshandboken 2011 innehåller EU:s skriv- och språkregler (svensk pdf-version).
• Undvika tillkrånglade skrivsätt: Det svenska justitiedepartementet har sammanställt den så kallade "svarta listan" över ord och uttryck som är onödigt tillkrånglade och därför vanligen bör undvikas.
• Svenska datatermgruppen (fritt tillgänglig på Internet, se [1])
• Svenska biotermgruppen (fritt tillgänglig på Internet)

Externa länkar

• Arkiverad lista med ett antal språktips från april 2014 av Språkrådet