Aga

Från Wikipedia
Version från den 7 december 2017 kl. 04.37 av AliceF (Diskussion | Bidrag) (Flyttade ett mellanslag som råkat hamna en bokstav fel.)
Aga har ofta avbildats i skämtteckningar. I denna teckning från 1860 får Stephen A. Douglas smisk av Columbia under Uncle Sams överinseende.

Aga är prygel i uppfostrande syfte. Några exempel på former av aga som är eller har varit tillåtna och/eller allmänt accepterade är barnaga, skolaga, husaga och hustruaga.

Kroppsstraff som påföljd för brott utdömt av domstol benämns inte som aga.

Barnaga

Barnaga är lagligt i de flesta länder, men under 1900- och 2000-talen har det kommit att förbjudas i 52 stater.

En av de vanligaste formerna av barnaga är smisk, det vill säga smällar på stjärten med handflatan eller med ett tillhygge såsom björkris, hårborste, mattpiska, bälte eller liknande.

Varje år dör 150 000 barn globalt av olika former av misshandel. Huruvida barnaga klassas som misshandel skiljer sig däremot mellan olika länder. Enligt en amerikansk studie utförs 80% av all barnmisshandel av föräldrarna. I den siffran inkluderas inte sexuella övergrepp.[1]

Argument mot barnaga

En rad studier har visat ökad risk för hämmad utveckling hos barnet som ett resultat av kroppsstraff.[2] Problem som har kopplats till barnaga är ökad aggression, psykiska problem, nedsatt kognitiv utveckling och drog- och alkoholmissbruk.[2][3]

Enligt motståndare till aga kan den förnedrande upplevelsen skapa inre sår och skapa ett behov av att ge igen på andra sätt. Aga kan enligt moståndarna göra att människor beter sig sämre när inget hot om aga längre föreligger.

Barnaga anses av en del främja auktoritetstro, vilket enligt dem anses vara ett hot mot demokratiska synsätt. Enligt denna syn ger aga således snabb effekt vad gäller uppförande, men de negativa effekterna anses vara betydande och långsiktiga.

En metastudie från 2002 som analyserade 60 år av vetenskapliga studier om barnaga drog slutsatsen att barnaga hade en mängd nackdelar, och inga fördelar annat än omedelbar åtlydnad.[4]

Argument för barnaga

Resultaten från empiriska studier är inte entydiga vare sig för eller emot aga.[5][6]

Ofta står förespråkare av barnaga för en mer auktoritär uppfostringsstil, och menar att ett barn utvecklas bäst genom att bra beteende belönas och dåligt beteende ger ett direkt straff som är avskräckande.

Förespråkare anser ofta att aga inte ger negativa långsiktiga konsekvenser i större utsträckning än alternativa metoder.[källa behövs]

Ett argument är att agan går snabbt att genomföra medan andra straff, som till exempel utegångsförbud påverkar barnet negativt under en längre tid.[källa behövs]

Framförallt i länder där barnaga fortfarande är tillåten finns även en mer eller mindre bred opinion som är för användandet av aga. Detta vållar ofta debatt mellan exempelvis politiker och även mellan föräldrar och lärare.

Legalitet

Lagar om aga i Europa:
  All form av aga förbjudet
  Skolaga förbjudet, barnaga tillåtet

År 2017 var barnaga i hemmet förbjudet i 52 länder och ännu fler länder har förbud i skolan. Enligt en studie som genomförts på uppdrag av FN saknar cirka 80 % av världens barn juridiskt skydd mot våld i hemmet.[7]

I många länder är det vanligt att till exempel ha ett förbud i skolan men inte i hemmet.[8]

I följande 52 länder är våld mot barn, även i uppfostrande syfte, förbjudet, oavsett om det sker i eller utanför hemmet.

Förbjöds år Land/länder
1979 Sverige Sverige
1983 Finland Finland
1987 Norge Norge
1989 Österrike Österrike
1994 Cypern Cypern
1997 Danmark Danmark
1998 Lettland Lettland
1999 Kroatien Kroatien
2000 Bulgarien Bulgarien
Israel Israel
Tyskland Tyskland
2002 Turkmenistan Turkmenistan
2003 Island Island
2004 Rumänien Rumänien
Ukraina Ukraina
2005 Ungern Ungern
2006 Grekland Grekland
2007 Nederländerna Nederländerna
Nya Zeeland Nya Zeeland
Portugal Portugal
Spanien Spanien
Togo Togo
Uruguay Uruguay
Venezuela Venezuela
2008 Costa Rica Costa Rica
Liechtenstein Liechtenstein
Luxemburg Luxemburg
Moldavien Moldavien
2010 Albanien Albanien
Kenya Kenya
Kongo-Brazzaville Kongo-Brazzaville
Polen Polen
Tunisien Tunisien
2011 Sydsudan Sydsudan
2013 Honduras Honduras
Nordmakedonien Makedonien
2014 Andorra Andorra
Argentina Argentina
Bolivia Bolivia
Brasilien Brasilien
Estland Estland
Kap Verde Kap Verde
Malta Malta
Nicaragua Nicaragua
San Marino San Marino
2015 Benin Benin
Irland Irland
Peru Peru
2016 Grönland Grönland
Mongoliet Mongoliet
Paraguay Paraguay
Slovenien Slovenien

Skillnader mellan länder

Sverige

Nytt tillägg:

Straffbestämmelserna för misshandel fanns före 1965 - när brottsbalken trädde i kraft - i den gamla strafflagen. Misshandelsparagrafen fanns i strafflagen 14 kap 16 § (SL 14:16).

I SL 14:16 fanns en särbestämmelse som stadgade att för den händelse någon under utövning av laga rättighet att aga den som stod under hans lydnad tillfogade honom skada som var ringa, han skulle ej fällas till straff därför (aga som medförde allvarligare skada var således inte straffri). Denna regel upphävdes från och med den 1 juli 1957. Därefter var således barnaga straffbar som ringa misshandel. Det var straffrättskommittén, vilken då arbetade med den kommande brottsbalken, som bröt ut ett förslag om lagändring i SL 14:6 till särskild behandling i förväg, vilket resulterade i att barnaga kriminaliserades.

När brottsbalken trädde i kraft 1965 överfördes misshandelsparagrafen från SL 14:16 till brottsbalken 3 kap 5 § (BrB 3:5).

Det fanns dock inte något uttalat förbud mot barnaga i föräldrabalken (som dock inte är ett straffrättsligt regelverk, utan civilrättsligt) och det rådde förvirring och osäkerhet i många nivåer av samhället om huruvida det var tillåtet att aga barn eller inte.

1979 valde lagstiftaren i ett försök att motverka barnmisshandel, styrka barns rätt och förändra det allmänna rättsmedvetandet att i föräldrabalken (prop 1978/79:67) införa ett uttryckligt förbud mot all kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling av barn. Syftet var i första hand pedagogiskt, eftersom brottsbalkens bestämmelse om förbud mot misshandel i 3 kap 5 § var fullständigt applicerbar på barn. Den ovan nämnda historiken beskrivs i kommentaren till brottsbalken del 1 sid 100 och sid 117 (2:a tryckningen 1963) och i senare upplagor, tex sid 149 och sid 160 (5:e upplagan 1987). Det står under kapitelrubriken till 3 kap och i specialmotiveringen till 3 kap 5 § - I tabellen med flaggor ovan, bör därför årtalet för Sverige ändras från 1979 till 1957.

- Slut på detta tillägg

Fram till 1902 var föräldrar enligt lag tvungen att aga sina barn som påföljd om de befunnit sig skyldiga till mindre försyndelser.[9] [10]. 1920 års lag om barn i äktenskap innehöll en bestämmelse om rätt till aga. Denna rätt att aga sina barn avskaffades 1966[11]. Ett uttryckligt förbud infördes 15 mars 1979 i föräldrabalken och gäller från och med 1 juli samma år:

Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Detta förtydligar att straffbestämmelsen om misshandel i 3 kap 5 § brottsbalken även innefattar barnaga.

Husbonden hade juridisk rätt att kroppsligt bestraffa sin hustru fram till 1734, då lagen ändrades så att agarätten endast gällde tjänstefolket; 1734 års lag sa dock inget om rätten till hustruaga. Den 1 oktober 1858 förbjöds husbonden att aga vuxna (tjänstefolk såväl som sin hustru), och all husaga förbjöds definitivt 1920 då husbondens rätt att aga minderåriga anställda (pojkar under 18 och flickor under 16 år) avskaffades. Fartygsbefälhavares rätt att aga minderåriga upphörde 1922.[12] Aga i skolan förbjöds 1958 [13] när den nya svenska folkskolestadgan infördes.

Svenskarnas inställning till aga förändrades kraftigt under 1900-talet; enligt en undersökning var en majoritet av de vuxna i landet (53 %) positiva till kroppslig bestraffning av barn år 1965 men andelen sjönk senare och var endast 11 % år 1994.[14] Andra forskare har menat att stödet för aga ligger på ungefär samma nivå som det gjorde före förbudet 1979.[15]

1998–2008 skedde en kraftig ökning av polisanmäld barnmisshandel i Sverige enligt Brottsförebyggande rådet. 2008 anmäldes 1900 misshandelsbrott mot barn i åldern 0–6 år och 8600 misshandelsbrott mot barn i åldern 7–14 år.[16]

En nationell kartläggning från 2011 av Stiftelsen Allmänna Barnhuset visade att ca 14% av högstadieeleverna blivit slagna av sina föräldrar eller annan vuxen i hemmet. 3% hade blivit slagna vid upprepade tillfällen.[17]

Nordamerika

I USA får man aga olydiga barn men det finns strikta restriktioner som förhindrar fysiska skador. I vissa delstater, speciellt sydstaterna, är skolaga ännu tillåtet. Kanada tillåter aga i hemmet av barn i åldrarna 2-12 år [18]

Sydamerika

I Brasilien lades ett förslag om att införa förbud mot aga i juli 2010[19], vilket sedan infördes den 27 juni 2014.[20]

Europa

I Storbritannien får föräldrar/vårdnadshavare ge sina barn lättare aga som inte lämnar långvariga märken.[21] Skolaga är förbjuden i samtliga EU-länder.

Se även

Referenser

  1. ^ ”150 000 barn misshandlas till döds varje år”. SvD.se. https://www.svd.se/150-000-barn-misshandlas-till-dods-varje-ar. Läst 23 maj 2017. 
  2. ^ [a b] Durrant, Joan; Ensom, Ron. ”Physical punishment of children: lessons from 20 years of research”. CMAJ : Canadian Medical Association Journal 184 (12): sid. 1373–1377. doi:10.1503/cmaj.101314. ISSN 0820-3946. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3447048/. Läst 23 maj 2017. 
  3. ^ T., Gershoff, Elizabeth. ”More Harm Than Good: A Summary of Scientific Research on the Intended and Unintended Effects of Corporal Punishment on Children” (på engelska). Law and Contemporary Problems 73 (2). ISSN 0023-9186. http://scholarship.law.duke.edu/lcp/vol73/iss2/3/. Läst 23 maj 2017. 
  4. ^ Gershoff ET (11 maj 2002). ”Corporal punishment by parents and associated child behaviors and experiences: a meta-analytic and theoretical review”. Psychol Bull "128" (4): ss. 539–79. doi:10.1037/0033-2909.128.4.539. PMID 12081081. 
  5. ^ UC Berkeley study finds no lasting harm among adolescents from moderate spanking earlier in childhood, UC Berkeley, 24 augusti 2001.
  6. ^ Larzelere RE, Kuhn BR (11 maj 2005). ”Comparing child outcomes of physical punishment and alternative disciplinary tactics: a meta-analysis”. Clin Child Fam Psychol Rev "8" (1): ss. 1–37. doi:10.1007/s10567-005-2340-z. PMID 15898303. 
  7. ^ Rädda Barnen 2008
  8. ^ http://edition.cnn.com/2011/WORLD/asiapcf/11/08/country.comparisons.corporal.punishment/index.html
  9. ^ ”Lagutskottets betänkande 1978”. http://data.riksdagen.se/dokument/G201LU11. Läst 27 juni 2015. 
  10. ^ ”Strafflagen 1864”. http://wisberg.se/wisberg.se/pdf/strafflagen1864.pdf. 
  11. ^ ”Den rättsliga regleringen av barnaga under 1900-talet”. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4450710&fileOId=4523298. Läst 27 juni 2015. 
  12. ^ Källa till detta avsnitt: Nationalencyklopedin. "Aga" och "Skolaga". Nätupplaga, läst 19 januari 2008.
  13. ^ Det hände i dag - 1 oktober
  14. ^ https://web.archive.org/web/20100810234708/http://allmannabarnhuset.se/data/files/v_ldmotbarn.pdf
  15. ^ https://web.archive.org/web/20061117132053/http://faculty.biola.edu/paulp/sweden2.html
  16. ^ http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290417/FULLTEXT01.pdf
  17. ^ ”Detta borde alla veta om barnmisshandel”. Rädda Barnen. https://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/vald-och-overgrepp/detta-borde-alla-veta-om-barnmisshandel.pdf. Läst 23 maj 2017. 
  18. ^ ”The spanking law, section 43 of the criminal codeämtdatum=2015-06-27”. http://www.parl.gc.ca/content/lop/researchpublications/prb0510-e.pdf. 
  19. ^ Brazil president seeks legal ban on spanking Arkiverad 15 juli 2010 hämtat från the Wayback Machine., BBC den 15 juli 2010.
  20. ^ http://www.raddabarnen.se/press/pressmeddelanden/?itemid=1004921
  21. ^ ”Uruguay förbjuder Aga”. Rädda Barnen. http://www.rb.se/press/nyheter/arkiv/2007/Pages/uruguayforbudaga.aspx. Läst 5 januari 2011. 

Externa länkar