Lidingöbanan

Från Wikipedia
Lidingöbanan
Lidingöbron October 2015 02.jpg
Lidingöbanans nya vagn A36 (CAF Urbos) passerar Lidingöbron vid återöppningen av banan 25 oktober 2015.
Allmänt
PlatsLidingö
Antal linjer1
Antal hållplatser13
Anslutande linjertunnelbana och buss.
Organisation
Invigd1914
Infrastruktur­förvaltareTrafik AB Stockholm-Södra Lidingöns Järnväg 1913-2013
SL Infrateknik AB 2013-
TrafikoperatörTrafik AB Stockholm-Södra Lidingöns Järnväg -1999
Veolia Transport 1999-2012
Arriva Sverige AB 2012-2013
Arriva Sverige AB 2013-2015 (ersättningsbuss)
Stockholms Spårvägar 2015-2022
Tekniska fakta
Banlängd9 kilometer
Antal spårEnkelspår med mötesspår
Dubbelspår Baggeby−AGA, Skärsätra−Kottla, Käppala−Gåshaga brygga
Spårvidd1435 millimeter (Normalspår)
ATCJa (Siemens ZUB 222)
Högsta hastighet80 km/h
ElektrifieradJa
Matning750V
Linjekarta
Unknown BSicon "vKBHFa"
0 Ropsten  21  Tunnelbana
Unknown BSicon "SPLe"
Unknown BSicon "BUE-sv"
Hamnslingan
Unknown BSicon "eABZg+r"
Värtabanan
Unknown BSicon "hKRZWae"
Gamla Lidingöbron
Unknown BSicon "eBHF"
0,9 Brogrenen –1971
Unknown BSicon "eABZgl"
Norra Lidingöbanan
Station on track
1,0 Torsvik
Unknown BSicon "eHST"
1,6 Herserud –1983
Unknown BSicon "SKRZ-G1u"
Baggeby Gårds väg
Unknown BSicon "SPLa"
Unknown BSicon "vBHF"
2,3 Baggeby
Unknown BSicon "vSKRZ-G2u"
Bodalsvägen
Unknown BSicon "vBHF"
2,7 Bodal
Unknown BSicon "vSKRZ-G2u"
Larsbergsvägen
Unknown BSicon "vBHF"
3,3 Larsberg –1969
Unknown BSicon "vÜSTr"
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "vABZgr-STR "
Agadepån
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "vABZg+r-STR"
Agadepån
Unknown BSicon "vÜSTl"
Unknown BSicon "vBUE"
Agavägen
Unknown BSicon "vBHF"
4,0 Aga
Unknown BSicon "SPLe"
Unknown BSicon "BUE-sv"
Länsväg 277
Unknown BSicon "eHST"
4,6 Centralvägen –2000
Unknown BSicon "SPLa"
Unknown BSicon "vBHF"
4,9 Skärsätra 2000–
Unknown BSicon "evHST"
5,1 Parkvägen –2000
Unknown BSicon "vBHF"
5,5 Kottla
Unknown BSicon "SPLe"
Unknown BSicon "BUE-sv"
Kottlavägen
Unknown BSicon "SKRZ-GDo"
Unknown BSicon "BUE-sv"
Länsväg 277
Station on track
6,3 Högberga
Straight track
Unknown BSicon "BUE-sv"
Videvägen
Unknown BSicon "BUE-sv"
Vattenvägen
Station on track
7,1 Brevik
Unknown BSicon "BUE-sv"
Hövdingevägen
Straight track
Unknown BSicon "SKRZ-G1o"
Bovetevägen
Unknown BSicon "SPLa"
Unknown BSicon "vBHF"
8,1 Käppala
Unknown BSicon "vBUE"
Herkulesvägen
Unknown BSicon "evHST"
8,5 Talludden -2013
Unknown BSicon "vSTR-eABZgl"
Rastaspåret (upprivet)
Unknown BSicon "vBUE"
Käppalaverket
Unknown BSicon "vBHF"
8,9 Gåshaga
Unknown BSicon "vBUE"
Södra Kungsvägen
Unknown BSicon "vÜST"
Unknown BSicon "vKBHFe"
9,2 Gåshaga brygga  21  Färjeläge
Den tidigare spårvagnsmodellen A30B
Lidingöbanans nya vagn A36 i AGA
En Alstom Citadis från Metro Ligero de Madrid testas på Lidingöbanan, september 2007.
Geografiskt korrekt karta över Lidingöbanan/ Linje 21, före avstängningen 2013.
Grafisk tidtabell för trafiken, före avstängningen 2013. Svart markering är stopp och blå markering är mötesmöjlighet. Det blir fyra möten längs varje tur.

Lidingöbanan är en förortsspårväg (med järnvägsstandard[1][2]), huvudsakligen på södra Lidingö. Banan trafikeras av linje 21, mellan tunnelbanestation Ropsten över Gamla Lidingöbron till Gåshaga brygga. I Gåshaga brygga finns anslutning till Vaxholmsbåtar. Vid flera hållplatser finns även anslutning till busslinjer.

Lidingöbanan utmärker sig av Storstockholms fyra spårvägar genom att den till stora delar är enkelspårig. Den har karaktär av förortsbana och går helt på egen banvall. Banan var formellt en järnväg fram till 2009, då den omklassificerades till spårväg.[3]

En två år lång renovering ägde rum mellan juni 2013 och oktober 2015.[4][5] Vagnhallen revs helt och ersattes med en ny och större på samma plats. Banan tillgänglighetsanpassades och byggdes om för bredare spårvagnar (265 cm mot 240 cm före avstängningen). Flera andra åtgärder genomfördes också, bland annat byggdes dubbelspår på några delsträckor och spårledningarna byttes ut mot axelräknare. Hållplatsen Gåshaga flyttades närmare hållplats Talludden, vilken försvann helt.

På sikt finns planer att koppla samman Lidingöbanan med Spårväg City via Lilla Lidingöbron, vilken är avsedd att ersätta Gamla Lidingöbron. Det ska då vara möjligt att resa utan byte mellan Sergels torg (T-Centralen) och Gåshaga brygga. Den nya Lidingödepån ska då fungera som depå även för Spårväg City.[6]

Benämningen Lidingötåg har historiskt använts när man syftar på spårvagnarna som trafikerar Lidingöbanan[7] och används fortfarande.[8]

Södra Lidingöbanans historik

Banan benämndes ursprungligen SSLidJ (Stockholm-Södra Lidingöns Järnväg), i dagligt tal Södra Lidingöbanan, i motsats till Norra Lidingöbanan. Södra Lidingöbanan byggdes på initiativ av Gustaf Dalén, några år efter att Aktiebolaget Gasaccumulator etablerades på Lidingö år 1912.

Sträckning och hållplatser

Sträckan HerserudParkvägen öppnade 1914 och redan senare samma år skedde en förlängning till Brevik, följd 1916 av en förlängning till Gåshaga nedre (nuvarande Gåshaga brygga). Från Herserud fanns en färjeförbindelse till Ropsten, samt en hiss upp på platån.

År 1925 ersattes den tidigare flottbron över Lilla Värtan av en ny stålbro, den nuvarande Gamla Lidingöbron, vilket innebar att både Södra och Norra Lidingöbanan kunde kopplas samman med Stockholms spårvägsnät. Norra banan fick linjenummer 20 och Södra banan linjenummer 21, vilket den behåller än idag (mellan 1975 och 1989 benämndes linjen 221 i enlighet med numreringskonventionen (200-serien) för Lidingös lokaltrafik). Spårvagnarna till Lidingö utgick från 1925 till 1967 från en terminal i Humlegårdsgatan och gick gemensamt med spårvägslinje 10 via Sturegatan och Lidingövägen till Ropsten. Vid Ropstensplan vände linje 10 i en vändslinga medan linje 20 och 21 gick gemensamt till Brogrenen, där de delade upp sig. På södra banan tillkom en ny hållplats vid Torsvik.

Gamla Lidingöbron byggdes och ägdes av ett särskilt företag, Värtan−Lidingö Järnväg, som ägdes av Lidingö stad och de båda järnvägsbolagen. En liten rest av detta kan fortfarande anas i att Lidingöbanans kilometernumrering utgår från Torsvik. Tågdriften sköttes av de båda järnvägsbolagen, i samarbete med Stockholms Spårvägar. På bron samsades spårvagnar, godståg och vägtrafik om samma utrymme, medan gång- och cykeltrafiken från 1950-talet förlades på "vingar" som byggdes utmed brons sidor.

År 1946 infördes gemensam trafik på de båda Lidingöbanorna, där spårvagnarna gick varannan tur på vardera banan. Samtidigt lades hållplatsen Gåshaga nedre ned. Den öppnades åter under namnet Gåshaga brygga 2001. Under 1940-talet tillkom nya vagnar, en ny vagnhall och dubbelspår på sträckan Baggeby - AGA (1949).

Persontrafiken sköttes från 1946 till 2013 med så kallade Ängbyvagnar, det vill säga spårvagnar av samma typ som på AB Stockholms Spårvägars förortsbanor. Dessa moderniserades mellan 1988 och 1994 och var före banans avstängning 2013 Sveriges äldsta spårvagnar i reguljär trafik. Äldre vagnar var tekniskt sett spårvagnar, men utrustade med bland annat tryckluftsbroms och luftvisslor efter krav från dåtidens järnvägsmyndighet.

Vid högertrafikomläggningen 1967 nedlades spårvagnstrafiken i Stockholms innerstad och därmed upphörde trafiken från Lidingö till Humlegården. En ny ändstation öppnades i Ropsten, i anslutning till den samtidigt öppnade förlängningen av Tunnelbana 2 (röda linjen). I samband med att en ny Lidingöbro för vägtrafik öppnades 1971, lades Norra Lidingöbanan ned, och även hållplatsen Brogrenen. I och med att vägtrafiken flyttade till den nya bron, upphörde blandtrafiken mellan spårvagnar och bilar, och Lidingöbanan har sedan dess gått helt på egen banvall.

Efter att godstrafiken upphörde 1982, träffades följande år en överenskommelse mellan SL och Lidingö stad. Den tidigare nedläggningshotade Lidingöbanan fick en tidsfrist genom att Gamla Lidingöbron skulle rustas för att hålla i ytterligare 30 år. Lidingö stad tog över ägarskapet och underhållsansvaret för bron, och utlovade också nya bostäder längs banan, i Brevik. Bron upprustades 1983-1986, då trafiken ersattes med buss på sträckan Ropsten-Baggeby. Brons ursprungliga dubbelspår ersattes av enkelspår, i samband med att gång- och cykeltrafiken flyttades från "vingarna" som hade visat sig äventyra brons stabilitet. I gengäld byggdes ett kortare dubbelspår mellan Brogrenen och den nya, extra långa, hållplatsen Torsvik, som ersatte de tidigare hållplatserna Torsvik och Herserud.

Lidingöbanan upprustades under 1990-talet, dock till samma standard som tidigare. Även vagnarna moderniserades. Hållplatserna Centralvägen och Parkvägen ersattes 2000 av den nya hållplatsen Skärsätra och följande år startade trafiken till Gåshaga brygga åter.

Godstrafik

När Lidingöbron invigdes 1925 fick Lidingöbanorna kontakt med den av Statens Järnvägar ägda Värtabanan, via en överlämningsbangård vid Norra Hamnvägen, vilket möjliggjorde godstrafik till och från Lidingö.

Södra Lidingöbanan hade en omfattande godstrafik till bland annat AGA och LIVA:s margarinfabrik i Gåshaga. Dessutom fanns en större oljedepå i Rasta, med daglig växling. "Rastaspåret" utgick från en växel strax väster om Talluddens hållplats. För godstrafiken fanns två tvåaxliga lok som även kunde köras på batteri. Statens järnvägar bedrev också godstrafiken i egen regi på Lidingöbanan under en period med sina dieselok[9] Godstrafiken minskade under 1970-talet, då de största kunderna, oljedepåerna och margarinfabriken i Gåshaga avvecklades, och AGA upphörde att utnyttja banan som transportväg. Godstrafiken upphörde helt 1982 och spårförbindelsen till Trafikverkets spår i Värtan är numera bruten. Vid Gamla Lidingöbrons upprustning 1983 - 1986 togs ingen hänsyn till godståg, och sedan upprustningen 2013 - 2015 tillåter inte heller banans lastprofil någon godstrafik.

Organisation

Södra Lidingöbanan var ursprungligen planerad som spårväg och fick även ursprungligen spårvägskoncession. Trots att banans passagerartrafik ända sedan starten 1914 har bedrivits med spårvagnar synes emellertid banan ha betraktats som järnväg. Detta kom att bekräftas från staten som på ett tidigt stadium beviljade bidrag för vägskyddsanläggningar, något som inte beviljades spårvägar. Trots detta rådde viss oklarhet kring både norra och södra Lidingöbanornas status fram till det att statusen som järnvägar bekräftades genom två avgöranden från Högsta domstolen under 1940-talet. När dubbelspåret mellan Baggeby och Aga färdigställdes under slutet av 1940-talet meddelades det järnvägskoncession. Efter medgivande av Järnvägsstyrelsen, i beslut fattat den 28 augusti 2008 efter hemställan från ägaren SL, omklassificerades banan till spårväg den 1 mars 2009.

Från invigningen 1914 och fram till 1990-talet bedrevs trafiken av Trafikaktiebolaget Stockholm-Södra Lidingön, ursprungligen grundat av Gustaf Dalén, sedermera (efter 1972) ett dotterbolag till SL. Detta bolag bedrev även busstrafiken på södra Lidingö. De båda Lidingöbanorna drevs av var sitt trafikbolag och med varsin vagnpark, men i nära samarbete med varandra och med AB Stockholms Spårvägar som blev nuvarande SL; bland annat lånade man regelmässigt vagnar av varandra. På sträckan Ropsten-Humlegården körde man på Stockholms Spårvägars spår, och enligt dessas regler. 1967 förvärvades Södra Lidingöbanan av Kommunalförbundet för Stockholms län (KSL), som var interimistisk trafikhuvudman under SL:s uppbyggnadsfas. Banan kan i och med detta sägas ha blivit en del av SL-trafiken, även om de formella övertagandena skedde senare. Även norra banans verksamhet (Lidingö Trafik AB) ingick i SSLidJ under ett fåtal år.

Trafiken utfördes på entreprenad av Veolia Transport fr.o.m. juli 1999 till augusti 2012 då Arriva Sverige AB övertog entreprenaden. I september 2007 provade SL/Veolia Transport/Alstom en Alstom Citadis-vagn som sedan skulle gå i Madrid. Redan under de första testkörningarna visade sig vagnen gå mycket bra, vilket visar att banupprustningen gjort nytta.

Upprustning 2013−2015

Spårväg City planeras att sammankopplas med Lidingöbanan

Lidingöbanan var avstängd från 21 juni 2013 till 24 oktober 2015.[10] Trafiken ersattes med buss. Under avstängningen genomfördes en allmän upprustning av banan och signalsystem kompletterades. Hållplatserna byggdes om för att uppfylla moderna tillgänglighetskrav och tillåta 265 cm breda vagnar, vilket numera är standard i Storstockholm. Före avstängningen trafikerades banan av 240 cm breda vagnar. Till trafikstarten har 7 stycken 265 cm breda och 40 meter långa spårvagnar av typen A36 köpts in. Den äldre Lidingödepån har rivits och ersatts av en större depå för cirka 30 stycken 40 meters spårvagnar, för att kunna försörja hela framtida Spårväg City och Lidingöbanan. I ett första skede har endast en mindre del av depån färdigställts.

För att öka banans kapacitet och minska störningskänslighet har nya dubbelspår byggts ut cirka 200 meter västerut från Baggeby, mellan Skärsätra och Kottla och mellan Käppala och Gåshaga brygga. De enkelspåriga hållplatserna Talludden och Gåshaga (övre) har lagts ned och ersatts med en hållplats Gåshaga på dubbelspår knappt 200 meter väster om tidigare hållplats Gåshaga (övre). Vid AGA har omkring 400 meter av befintligt dubbelspår ersatts med en ny sträcka längs Södra Kungsvägen, för att ge plats för den nya depån. Här har en ny plankorsning tillkommit med en väg som byggs för att förbättra förbindelserna med bostäderna i Dalénum-området.

Ursprungligen var planen att banan skulle återöppnas i december 2014, men detta datum sköts fram flera gånger och invigning skedde den 24 oktober och start för ordinarie trafik 25 oktober 2015.[4], då det fanns tekniska problem med signalsystemet[11]. Upprustningen byggde på överenskommelsen mellan SL och Lidingö stad från oktober 2009, samt förstudien (augusti 2011) och järnvägsplanen (september 2012) för Lidingöbanan.[källa behövs]

Banans funktion

Banan går helt på egen banvall och har signalsäkerhetssystemet Trainguard Zub 222[12] från Siemens AB (relätyp), som även finns på Saltsjöbanan. Lidingöbanan är därmed utrustad med axelräknare, fjärrblockering och ATC[13]. Banan är elektrifierad med 750 V likspänning. Likriktarstationer finns i Ropsten, Baggeby, AGA, Brevik och Gåshaga. Det finns även en separat likriktarstation som tillhör depån.

Alla stationer är mötesstationer (Ropsten, Torsvik, Högberga och Brevik) eller ligger på dubbelspår. Dubbelspåriga sträckor är Baggeby−AGA, Skärsätra−Kottla och Käppala−Gåshaga brygga. Vid AGA finns tre spår, varav ett för vändning av extra vagnar från Ropsten. Övergångsväxlar finns i anslutning till depån och vid Gåshaga brygga. Banan körs huvudsakligen i högertrafik, men vänstertrafik gäller i Högberga samt på sträckan Käppala−Gåshaga.

Trots att spårvägen till största del är enkelspårig är turtätheten relativt hög, var 10:e minut i vardera riktning vid högtrafik. Detta betyder att ett tåg möter ett annat tåg var 5:e körminut om de har samma hastighet, vilket innebär 3−4 möten per tur genom att en tur tar 20 min. Mellan Ropsten och AGA finns möjlighet att köra extra vagnar, vilket ger 5-minuterstrafik. Turtätheten begränsas av de enkelspåriga sträckorna (Ropsten−Torsvik, Torsvik−Baggeby, AGA−Skärsätra, Kottla−Högberga, Högberga−Brevik och Brevik−Käppala).

Framtid

Lilla Lidingöbron

Lidingö stad, som äger Gamla Lidingöbron, beslutade under 2012 att inte renovera den nuvarande bron och i stället bygga en ny bro norr om den befintliga, med planerat färdigställande omkring år 2020. Nuvarande tidplan är att bron förväntas börja byggas 2019 och färdigställas 2022.[källa behövs] Därefter kommer Gamla Lidingöbron att rivas. I augusti 2017 avtalade Lidingö stad och Stockholms läns landsting att den nya bron ska få dubbelspår. Den nya bron får även bredare gång- och cykelbanor än den nuvarande. När den nya bron öppnas får Ropsten en ny spårvagnshållplats i samma längd som övriga hållplatser på Lidingöbanan, 65 meter.

Sammankoppling med Spårväg City

Lidingöbanan ska kopplas samman med Spårväg City i Ropsten, vilket möjliggör direkt trafik från Lidingö till Stockholms city, och att den nya depån vid AGA kan fungera som depå för hela Spårväg City. Sammankopplingen avtalades 2009, och planerades då att ske år 2014, men har flera gånger försenats. Under 2013 planerades sammankopplingen att ske omkring år 2020, medan det nu (2017) inte finns någon definitiv tidplan. Det hänger samman med utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden. Spårväg City och Lidingöbanan kan tidigast kopplas samman när den nya bron, Lilla Lidingöbron, färdigställs omkring år 2022, men troligen kommer sammankopplingen att ske senare.

Lidingöbanan via Lidingö centrum?

Sedan år 2006 har det flera gånger utretts att dra Lidingöbanan via Lidingö centrum.[14][15] Det skulle troligen innebära att hållplatserna Torsvik och Baggeby läggs ned och ersätts av en ny hållplats vid Lidingö centrum. Eventuellt kan en hållplats vid Torsviks torg planeras in, och hållplatsen Bodal skulle eventuellt kunna ersättas av en ny hållplats längre norrut på den befintliga banan (för att få en jämnare fördelning av hållplatserna).[källa behövs] Genomförandet hänger samman med planer på förtätning kring Lidingö centrum, och överdäckning av Södra Kungsvägen. SL har studerat frågan i en idéstudie.[16] Det finns 2017 inga beslut om en omläggning av banan. Om Lilla Lidingöbron byggs är det troligt[vem?] att banan blir kvar i sitt nuvarande läge.

Det har under 2016 även förts diskussioner om att förlänga tunnelbanan till Lidingö centrum (något som diskuterades redan 1960 före bygget av Ropstens station som förbereddes för det). En ny bro för Lidingöbanan skulle ändå behöva byggas.[17][18] Detta motiveras med ökande behov av bostäder. Sverigeförhandlingen resulterade 2017 inte i något avtal om tunnelbana till Lidingö.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Banguide - Lidingöbanan Ropsten-Gåshaga - järnväg.net” (på svenska). www.jarnvag.net. http://www.jarnvag.net/banguide/ropsten-gashaga. Läst 28 april 2017. 
  2. ^ ”Storstockholms Lokaltrafik”. SL. http://sl.se/sv/info/om-sl/ovrig-spartrafik/. Läst 27 mars 2017. 
  3. ^ Beslut 2008-1141/22[död länk] av Järnvägsstyrelsen, 28 augusti 2008 (sidan besökt 15 september 2008)
  4. ^ [a b] ”Spänningssättning av Lidingöbanan”. Stockholms läns landsting. Arkiverad från originalet den 28 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150128113014/https://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/sparvag-city/pagaende-arbeten/Nu-justeras-sparen-pa-Lidingobanan/. Läst 25 januari 2015). 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151021024143/http://sl.se/sv/info/resa/forandringar/lidingobanan/. Läst 11 oktober 2015.  Pressmeddelande från SL
  6. ^ http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/Aktuella-projekt/Sparvag-City/ Spårväg City
  7. ^ ”Lidingötåg linje 21 på Lidingövägen - Stockholmskällan”. stockholmskallan.stockholm.se. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/27575. Läst 21 mars 2017. 
  8. ^ Radio, Sveriges. ”Lidingöbor skeptiska till ny bro - P4 Stockholm”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6758476. Läst 1 september 2017. 
  9. ^ ”SJ Z65 vid Baggeby Station”. http://4.bp.blogspot.com/-YP9fZ06bDII/VhDwDYEbGuI/AAAAAAAAFA8/5FA3l_CNnYA/s400/835-2-18.jpg. Läst 8 januari 2018. 
  10. ^ Järnvägsplan för Lidingöbanan (sidan besökt 29 november 2012) Arkiverad 27 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ ”Nystart för Lidingöbanan skjuts upp”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6079172. Läst 28 januari 2015. 
  12. ^ ”Saltsjöbanan får nytt signalsäkerhetsystem”. Mynewsdesk. http://www.mynewsdesk.com/se/siemens_ab/pressreleases/saltsjoebanan-faar-nytt-signalsaekerhetsystem-1441829. Läst 31 augusti 2017. 
  13. ^ Bergström, Fredrik. ”Cactus Rail - Lidingöbanan”. www.cactusrail.se. http://www.cactusrail.se/referenser-dokument/referenser/lidingobanan/. Läst 1 juni 2017. 
  14. ^ http://www.lidingo.se/download/18.f1ce160128cd9a7d838000153/MSN_2009_62+-+Inriktningsbeslut+%C3%B6versiktsplan+2011%2C+Liding%C3%B6+2030.+_ver+1_+_1_.pdf Arkiverad 27 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ http://www.lidingo.se/download/18.6dd3b36c12bac3105b380002111/Protokoll+Inriktningsbeslut+%C3%96versiktsplan+2011.pdf Arkiverad 27 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ https://web.archive.org/web/20131016031318/http://www.sll.se/Handlingar/Trafikn%C3%A4mnden/2012/oktober/TN%201210-0208_Idestudie%20Liding%C3%B6banan_PDFA.pdf
  17. ^ Förhandlingsstart om satsningar på kollektivtrafik som ger tusentals nya bostäder
  18. ^ Lilla Lidingöbron Arkiverad 30 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning

Externa länkar