Matriarkat
Matriarkat (från latinets mater, "moder"; jämför patriarkat) är en samhällsordning där den sociala, politiska och ekonomiska makten innehas av mödrar och kvinnor. I allmänhet idkas i matriarkat även religion där kultens centrum är en gudinna, ofta en modergudinna. Begreppet matriarkat formulerades av antropologerna Johann Jakob Bachofen och Lewis Henry Morgan under 1800-talet.[1]
Det finns inga belägg för att det någonsin funnits ett strikt matriarkalt samhälle [2][3]. Däremot finns det ett flertal samhällen som är och har varit matrilinjära, det vill säga samhällen där varje individ spårar sin härkomst enbart genom modern och där titlar och/eller egendom ärvs enbart på moderns sida (jmf. patrilinjär). Exempel på detta finns bland primitiva samhällen i Asien och Afrika, menangkabauer, mosuoer, berber eller tuareger, men även basker och sarderna i Europa.[4][5][6]
En synonym till matriarkat är gynokrati. En kvinnodyrkare kallas gynolater och kvinnodyrkan kallas gynolatri, i bestämd form gynolatrin.[7]
Historia
Socialantropologisk forskning som framväxte på 1800-talet menade att den moderna tidens patriarkala samhälle hade föregåtts av ett mer primitivt, matriarkaliskt stadium. Friedrich Engels ansåg att själva övergången från matriarkat till patriarkat skulle ha skett då samhället förändrades från ett jägarsamhälle till ett jordbrukarsamhälle och privat egendom infördes. Liknande tankar har under 1900-talet framförts av litauisk-amerikanska arkeologen Marija Gimbutas.[8]. På grundval av framför allt de många små, korpulenta kvinnofiguriner som Gimbutas på Balkan daterat till omkring 6500 till 3500 f.Kr. som grävts fram i sydöstra Europa antog Gimbutas 1974 (The Goddesses and Gods of Old Europe) att där, före indoeuropéernas ankomst, existerat en matriarkal neolitisk kultur, av Gimbutas kallad "Forneuropa" (Old Europe). Hennes teorier har blivit ifrågasatta av bland andra David Anthony, professor i antropologi och av den inflytelserike arkeologen Peter Ucko och idag är det konsensus bland antropologer att dessa teorier är felaktiga.[9][10]
Verkliga matriarkat
Det finns idag inga kända matriarkat och det finns heller inget vetenskaplig stöd för att det någonsin skulle ha funnits.[3][9] Däremot finns det flera matrilinjära samhällssystem där egendomar ärvs av kvinnor. Den största matrilinjära kulturen i dag anses vara folkgruppen minangkabau på Sumatra som består av ungefär fyra miljoner människor. Annars är idag många av dessa kulturer bara små spillror och på väg att försvinna. Även folkgruppen tuareger i norra Afrika är exempel på matrilinjära kulturer.[11] Det finns även vissa polynesiska folk i Stillahavsområdet som anses vara matrilinjära.
På den andra kongressen om matriarchal studies hade man bjudit in företrädare från "matrilinjära" samhällen från Nord-, Central- och Sydamerika, norra, västra och södra Afrika, Indien, Sumatra och Kina.[12]
Synen på matriarkat
Den kritik som de antropologiska teorierna om matriarkala samhällssystem fått utstå menar vissa baserar sig på idén att ett matriarkat ska vara ett spegelvänt patriarkat med liknade förtryck mot män som finns gentemot kvinnor i det patriarkala samhället. Detta bygger dock på en missuppfattning eftersom patriarkat definieras genom att det är män som dominerar de prestigefyllda hierarkierna i samhället, exempelvis politiskt och/eller religiöst och/eller ekonomiskt, och har ingenting med förekomsten av förtryck att göra (se exempelvis S. Goldberg[3]). År 2002 skrev den amerikanska antropologen Peggy Reeves Woman in Center: A journey into Matriarchy där hon propagerar för den förändrade synen på begreppet matriarkat som ett samhälle där könen lever i ömsesidig respekt. I boken beskriver hon nu existerande kvinnoorienterade samhällen runt om i världen och menar att kritiken och skepticismen till begreppet matriarkat baserar sig på ett västerländskt patriarkalt tankesystem. Detta nya sätt att se på begreppet matriarkat har blivit en grund för den nya postmodernistiska inriktningen Modern Matriarchal Studies.
Gynaikokrati
Begreppet gynaikokrati (av grekiska; gynos, kvinna och kratos, makt, kvinnomakt) beskriver ett samhällstillstånd där det råder fullständigt kvinnovälde.[13] Begreppet lanserades av Johann Jakob Bachofen i dennes stora verk Mutterrecht 1861. Idag används gynaikokrati oftast som synonymt med matriarkat, men i Bachofens ursprungliga uppfattning var gynaikokratin ett visst stadium av matriarkatet som motsvarade vad man i marxistisk terminologi kom att kalla urkommunismen, det stadium av mänskligt samhälle där människors sexualitet utövades fullständigt promiskuöst och där männens roll i alstrandet av barn antingen var okänd eller där det var omöjligt att avgöra vilken man som var far till barnet. Eftersom Bachofen menar att kvinnan vid denna tidpunkt sågs som ensam ansvarig för stammens fortplantning, tillmättes hon stor respekt och vördnad och fattade alla avgörande beslut inom stammen. Det finns dock inget vetenskapligt stöd för att det någonsin har varit på det sätt som Bachofen beskrev och det är i princip ingen antropolog som tar dessa spekulationer på allvar[2][3].
Kvinnliga ledare i patriarkat
Även i patriarkala system med manlig födslorätt till tronen kan det ibland förekomma regerande drottningar. Exempel på detta är Elisabet I av England eller Viktoria av Storbritannien som fick ärva tronen då manliga arvingar saknades, men de var tvungna att anpassa sig till det patriarkala. Båda drottningarna accepterade sin underordning och könsroll och hävdade sitt kötts brister men att de trots detta kunde regera eftersom de av Guds nåd givits en kungs attribuyt. Drottning Elisabet beskrev sig på följande sätt i ett av sina mest berömda tal:
| ” | Översättning till svenska: Jag vet att jag endast har en svag och vek kvinnas kropp, men jag har en kungs hjärta och ryggrad, och en kung av England dessutom, och jag känner bara förakt inför att hertigen av Parma, eller någon annan furste, skulle våga invadera gränserna till mitt rike.
Engelska, original: I know I have the body but of a weak and feeble woman, but I have the heart and stomach of a king, and of a King of England too, and think foul scorn that Parma or Spain, or any Prince of Europe should dare to invade the borders of my realm. |
„ |
| – Elisabet I av England, [14][15] | ||
Matriarkat bland djur
Bland djur finns det många exempel på vad man kan kalla matriarkat. Ett exempel är sociala steklar (myror, bin etc) där en drottning står för hela samhällets fortplantning. Hos elefanter består flockarna av honor och ungar och leds av den äldsta honan, medan hanarna lever för sig. Vildhästens flockar leds/leddes av det äldsta stoet. Ett annat exempel är bonoboapan.
Mytologiska och fiktiva matriarkat
- Amasonerna i grekisk mytologi var en nation enbart bestående av kvinnliga krigare.
- Ett fiktivt matriarkat är temat i Gerd Brantenbergs roman Egalias döttrar (1977).
- Filmen The wicker man (svensk titel Dödlig skörd), originalfilm (1973) och Nyinspelning (2006), beskriver ett matriarkat.
- Atlantis var enligt spelet Atlantis: Det försvunna riket ett matriarkat.
Se även
Referenser
Noter
- ^ Nationalencyklopedin online: uppslagsord matriarkat
- ^ [a b] "Matriarchy". Encyclopædia Britannica. 2007.
The view of matriarchy as constituting a stage of cultural development is now generally discredited. Furthermore, the consensus among modern anthropologists and sociologists is that a strictly matriarchal society never existed.
- ^ [a b c d] Några exempel på litteraturen på området:
- Steven Goldberg, The Inevitability of Patriarchy, (William Morrow & Company, 1973).
- Joan Bamberger,'The Myth of Matriarchy: Why Men Rule in Primitive Society', i M Rosaldo & L Lamphere, Women, Culture, and Society, (Stanford, California: Stanford University Press, 1974), s. 263-280.
- Donald E. Brown, Human Universals, (Philadelphia: Temple University Press), 1991.
- Steven Goldberg, Why Men Rule, (Chicago, Illinois: Open Court Publishing Company, 1993).
- Cynthia Eller, The Myth of Matriarchal Prehistory: Why an Invented Past Won't Give Women a Future, (Boston: Beacon Press, 2000).
- Jonathan Marks, 'Essay 8: Primate Behavior', i The Un-Textbook of Biological Anthropology, (Unpublished, 2007), s. 11.
- ^ Goettner-Abendroth, Heide. ”Modern Matriarchal Studies Definitions, Scope and Topicality” (på engelska). http://www.second-congress-matriarchal-studies.com/goettnerabendroth.html. Läst 3 november 2010.
- ^ ”LA FAMIGLIA E LA DONNA IN SARDEGNA ANNOTAZIONI DI STUDIO” (på franska) (Artikel). cat.inist.fr. 2005, vol. 71, no 3. sid. 487-498. http://cat.inist.fr/?aModele=afficheN&cpsidt=20544306. Läst 3 november 2010.
- ^ ”Sardegna matriarcale” (på italienska). contusu.it. Arkiverad från originalet den 9 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100109035750/http://www.contusu.it/personaggi-e-storia-mainmenu-31/229-sardegna-matriarcale.html. Läst 3 november 2010.
- ^ The free dictionary: gyneolatry
- ^ Populär historia: Har det någonsin funnits ett matriarkat? Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Metro: Singelmän söks till kvinnornas stad Publicerad 2014-08-28. Läst 2014-08-29
- ^ http://en.wikipedia.org/wiki/Marija_Gimbutas#Criticism Engelska Wikipedia
- ^ Editions Atlas, Lausanne: Min nya atlas, kort Nordafrika & Sahel→Berg→Ahaggar och Tibesti, utgåva 2010
- ^ Mosuo:mellan myt och verklighet, del 1 Arkiverad 31 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ gynecocracy[död länk]
- ^ Somerset, Anne (2003) (på english). Elizabeth I. (1st Anchor Books). London: Anchor Books. sid. 591. ISBN 0385721579
- ^ Neale, J. E. (1954) [1934] (på english). Queen Elizabeth I: A Biography (reprint). London: Jonathan Cape. sid. 297–98. ISBN 0385721579. OCLC 220518
Tryckta källor
- Somerset, Anne (2003) (på engelska). Elizabeth I. (1st Anchor Books). London: Anchor Books. ISBN 0385721579
- Neale, J. E. (1954) [1934] (på engelska). Queen Elizabeth I: A Biography (reprint). London: Jonathan Cape. ISBN 0385721579. OCLC 220518
- Connell, R.W. (2003). Om genus. Göteborg: Daidalos. Libris 9066033. ISBN 91-7173-186-5
- Goldberg, Steven (1973) (på engelska). The Inevitability of Patriarchy. New York: William Morrow & Company. Libris 5132928. ISBN 0-688-00175-0
- Bamberger, Joan (1974). ”The Myth of Matriarchy: Why Men Rule in Primitive Society”. i Michelle Zimbalist Rosaldo & Louise Lamphere (på engelska). Women, Culture, and Society. Stanford, California: Stanford University Press. Libris 5694023. ISBN 0-8047-0850-9
- Brown, Donald E. (1991) (på engelska). Human Universals. Philadelphia: Temple University Press. Libris 4496868. ISBN 0-07-008209-X
- Goldberg, Steven (1993) (på engelska). Why Men Rule. Chicago, Illinois: Open Court Publishing Company. Libris 5733879. ISBN 0-8126-9236-5
- Eller, Cynthia (2000) (på engelska). The Myth of Matriarchal Prehistory: Why an Invented Past Won't Give Women a Future. Boston: Beacon Press. Libris 5710703. ISBN 0-8070-6792-X. http://www.amazon.com/dp/080706792X
- Marks, Jonathan (2007). ”Essay 8: Primate Behavior” (på engelska). The Un-Textbook of Biological Anthropology. Unpublished. Libris 5710703. ISBN 0-8070-6792-X. http://www.amazon.com/dp/080706792X
Externa länkar
- Hagia - International Academy for Modern Matriarchal Studies
- 2nd World Congress on Matriarchal Studies
- Gynaikokratia på everything2.com
| |||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||