Pajala kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pajala kommun
Kommun
Pajala vapen.svg
Pajala kommunvapen
Land  Sverige
Län Norrbottens län
Landskap Norrbotten
Domsaga Haparanda domsaga[1]
Läge 67°11′0″N 23°22′0″Ö / 67.18333°N 23.36667°Ö / 67.18333; 23.36667Koordinater: 67°11′0″N 23°22′0″Ö / 67.18333°N 23.36667°Ö / 67.18333; 23.36667
Centralort Pajala
Areal 8 050,73 km² (2013-01-01)[2]
10:e största (av 290)
 - land 7 840,19 km²
 - vatten 210,54 km²
Folkmängd 6 321 (2014-09-30)[3]
262:a största (av 290)
Befolkningstäthet 0,81 invånare/km²[3][2]
286:e högsta (av 290)
Kommunkod 2521[4]
Pajala Municipality in Norrbotten County.png
Webbplats: www.pajala.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal

Pajala kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten. Centralort är Pajala.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Pajala socken samt mindre delar av Överkalix socken och Övertorneå socken. I dess socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Ur Pajala landskommun utbröts 1870 Korpilombolo landskommun där även mindre områden ur Överkalix och Övertorneå landskommuner införlivades. Ur Pajala landskommun utbröts sedan 1885 Tärendö landskommun och 1914 Junosuando landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]

Pajala kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Pajala, Korpilomobolo, Tärendö och Junosuando landskommuner. [6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda tingsrätts domsaga.[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld: av en vågskura delad i silver och grönt, vari tre bysantiner av silver, två och en ställda.[8]

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1947 på förslag av riksheraldikern. Vågskuran symboliserar gränsälven och rundlarna, eller "bysantinerna", symboliserar mynt som framställdes i ett myntverk i Kengis. Vid sammanläggningen 1971 blev Korpilombolo kommuns vapen från 1952 samt Tärendö kommuns vapen från 1951 övertaliga. Registrering hos Patent- och registreringsverket skedde 1974.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Muonio älv med Sverige (Pajala kommun) till höger och Finland (Kolari kommun) till vänster.

Det som i dag är Pajala kommun har sedan urminnes tider varit bebott av renskötare. De första skogsfinska nybyggarna slog sig ner i kommunens nedre del på 1570-talet. Socknen och kommunen har fått sitt namn efter skogsfinske nybyggaren Lasse Pajanen nämnd 1587-1596. Dennes son birkarlen Lasse (Larsson) Pajanen nämnd 1596-1618 var en framgångsrik man.[9] Redan vid 1700-talets början hade de finska nybyggarna nästan helt trängt undan den renskötande befolkning, som antagligen tidigare fanns inom nuvarande Pajala kommun.

Vid 1600-talets mitt anlades Kengis bruk, något som ledde till en betydande vallonsk och svensk invandring under de följande seklen.

Pajala kommun är en traditionsrik kulturbygd. Norrbottens äldsta brukshistoria finns här, med en järnbruksepok som sträckte sig över nästan tre sekler.

Den tornedalska identiteten har formats i mötet mellan finska, samiska och (i någon mån) svenska kulturtraditioner. Det geografiska läget har sedan länge gjort Pajala till ett naturligt handelscentrum, vilket Pajala marknad med anor från 1700-talet vittnar om.


Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Pajala kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
10 752
1975
  
9 421
1980
  
8 763
1985
  
8 685
1990
  
8 424
1995
  
8 119
2000
  
7 480
2005
  
6 798
2010
  
6 282
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Andelen personer med utländsk bakgrund i procent av befolkningen var 2012 13% [10]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 är kommunen folkbokföringsmässigt indelad i en enda församling, Pajala församling

Från 2016 övergår indelningen till att vara baserad på distrikt vilken bygger på församlingsindelningen vid årsskiftet 1999/2000 vilken var densamma som 2014.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns fyra tätorter i Pajala kommun:[11]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Riksväg 99 och länsvägarna 394, 395 och 403 passerar kommunen. För allmänna busskommunikationer ansvarar Länstrafiken i Norrbotten. Det finns en flygplats i kommunen, Pajala Airport, med flyg till Luleå.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Pajala kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP APK SOC S-ALT SD NS C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 8 20 1 6 2 1 3
8 20 6 2 3
41 85,7
38
1973 9 18 1 7 2 1 3
9 18 7 2 3
41 88,1
36
1976 10 17 2 6 2 1 3
10 17 2 6 2 3
41 88,2
35 6
1979 8 18 2 1 5 2 1 4
8 18 2 5 2 4
41 88,3
35 6
1982 8 19 2 5 2 1 4
8 19 2 5 2 4
41 87,2
33 8
1985 8 19 1 4 3 2 4
8 19 4 3 2 4
41 86,5
31 10
1988 8 19 1 5 3 2 3
8 19 5 3 2 3
41 80,6
27 14
1991 9 18 1 4 3 3 3
9 18 4 3 3 3
41 80,4
28 13
1994 9 21 1 3 1 3 3
9 21 3 3 3
41 83,1
24 17
1998 8 13 1 4 2 3 2
8 13 4 2 3 2
33 78,80
23 10
2002 9 12 1 1 2 2 4 2
9 12 2 2 4 2
33 76,16
20 13
2006 8 14 4 1 1 3 2
8 14 4 3 2
33 75,76
16 17
2010 7 18 2 1 3 2
7 18 2 3 2
33 79,32
19 14
2014 7 15 1 2 1 1 3 3
7 15 2 3 3
33 78,32
17 16
  • APK bytte 1995 namn till SKP och deltog därefter i valen under benämningen Kommunisterna
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd[redigera | redigera wikitext]

Parti Valdistrikt Kommun
Starkaste Andel Andel
S Korpilombolo 56,72 % 46,03  %
V Muodoslompolo-Kaunisvaara 28,73 % 19,35  %
KD Korpilombolo 11,57 % 10,01  %
M Pajala 12,36 % 8,95  %
NS Junosuando-Kangos 23,12 % 6,21  %
C Tärendö 5,33 % 3,03  %
FP Junosuando-Kangos 8,41 % 2,91  %
SD Korpilombolo 4,48 % 2,74  %
MP Korpilombolo 0,93 % 0,54  %
Data hämtat från Valmyndigheten.


Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet domineras av servicesektorn med kommunen som största arbetsgivare, viss trävaruförädling och utpendling till Malmfälten. Järnmalmsbrytning planeras i Tapulivuoma någon mil norr om Pajala. Det kan på sikt ge hundratals arbetstillfällen, och brytning planeras vara igång 2011, och redan innan dess blir det arbetstillfällen i uppbyggandet av gruvan.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Laestadiuspörtet, Lars Levi Læstadius bostad i Pajala, syns till höger. Det röda pörtet var prästgård i Pajala socken 1849-1861, och ersattes sedan av det gula nybygget bredvid. Den användes som sådan fram till alldeles nyligen, men är sedan några år tillbaka ett så kallat "Kulturum", ett museum där laestadiusprojektet visas för allmänheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Pajala kommun har tre vänorter:[12]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  9. ^ Christer Rosenbahr (2013). ”Nytt ljus över släkten Pajanen”. Släkthistoriskt Forum (5): sid. 44-48. 
  10. ^ scb.se
  11. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  12. ^ Kommunens officiella webbplats

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]