Pajala kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapen Norrbotten och Lappland i Sverige. Centralort är Pajala.
[redigera] Administrativ historik
I Pajala socken bildades, när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft, Pajala landskommun. Ur denna bröts 1870 Korpilombolo landskommun, 1885 Tärendö landskommun och 1914 Junosuando landskommun ut. Vid kommunreformen 1971 återfördes dessa till Pajala kommun. Denna är dock något större än den ursprungliga eftersom Korpilombolo kommun även innefattade delar som 1870 överförts från Överkalix och Övertorneå kommuner.
Blasonering: Sköld: av en vågskura delad i silver och grönt, vari tre bysantiner av silver, två och en ställda.[5]
Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1947 på förslag av riksheraldikern. Vågskuran symboliserar gränsälven och rundlarna, eller "bysantinerna", symboliserar mynt som framställdes i ett myntverk i Kengis. Vid sammanläggningen 1971 blev Korpilombolo kommuns vapen från 1952 samt Tärendö kommuns vapen från 1951 övertaliga. Registrering hos Patent- och registreringsverket skedde 1974.
Det som i dag är Pajala kommun har sedan urminnes tider varit bebott av renskötare. De första tornedalsfinska nybyggarna slog sig ner i kommunens nedre del på 1570-talet. Socknen och kommunen har fått sitt namn efter den mest framgångsrika av dessa nybyggare, birkarlen Lasse Pajanen (död cirka 1600). Redan vid 1700-talets början hade de finska nybyggarna nästan helt trängt undan den renskötande befolkning, som antagligen tidigare fanns inom nuvarande Pajala kommun.
Vid 1600-talets mitt anlades Kengis bruk, något som ledde till en betydande vallonsk och svensk invandring under de följande seklen.
Pajala kommun är en traditionsrik kulturbygd. Norrbottens äldsta brukshistoria finns här, med en järnbruksepok som sträckte sig över nästan tre sekler.
Den tornedalska identiteten har formats i mötet mellan finska, samiska och (i någon mån) svenska kulturtraditioner. Det geografiska läget har sedan länge gjort Pajala till ett naturligt handelscentrum, vilket Pajala marknad med anor från 1700-talet vittnar om.
Befolkningen är av samisk, finsk och svensk härkomst.
1950 bodde drygt 15 000 personer i nuvarande Pajala kommun; årsskiftet 2008-2009 hade siffran sjunkit till 6 429 personer.[6] Framförallt har mycket av den gamla industrinäringen baserad på jordbruk och skogsbruk nästan helt slagits ut och befolkningen har decimerats och föråldrats genom dödsfall och utflyttning. Drygt 30 procent av befolkningen är 65 år eller äldre, vilket är den högsta siffran i Sverige.[7] Förutom att det dör fler än vad det föds flyttar fler ut ur kommunen än vad det flyttar in, vilket har varit en bestående trend under de senaste åren.
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Pajala kommun 1970-2010 |
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
10 752 |
| 1975 |
|
9 421 |
| 1980 |
|
8 763 |
| 1985 |
|
8 685 |
| 1990 |
|
8 424 |
| 1995 |
|
8 119 |
| 2000 |
|
7 480 |
| 2005 |
|
6 798 |
| 2010 |
|
6 282 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Det finns fyra tätorter i Pajala kommun:[8]
Centralorten är i fet stil
Det finns 14 småorter i Pajala kommun:[9]
Laestadiuspörtet,
Lars Levi Læstadius bostad i Pajala, syns till höger. Det röda pörtet var
prästgård i Pajala socken
1849-
1861, och ersattes sedan av det gula nybygget bredvid. Den användes som sådan fram till alldeles nyligen, men är sedan några år tillbaka ett så kallat "Kulturum", ett
museum där laestadiusprojektet visas för allmänheten.
- Laestadiuspörtet, Lars Levi Læstadius bostad
- Tärendö hembygdsgård
- Pajala kyrka
- Lappugglan, en 2,5 meter hög lappuggla i trä. Blev antagen som Pajalas symbol 1995. Lappugglan var utrotningshotad i början av 1970-talet och de enda häckningsplatserna fanns i Pajala kommun.
- Pylonbron i Pajala
- Mestoslinkka i Kalixälven vid Narken
- Tärendö älv
- Kengisforsen
- Pahakurkkio, som är en tre kilometer lång fors i Kalixälven med fristående klippor, raukar med mera
- Akamella ödekyrkogård, norr om Muodoslompolo
- Seitastenen, en samisk helig sten. På 1850-talet försedd med runskrift av John Wolley, en engelsk ornitolog.
- Garverimuseet i Sattajärvi, med dess tidstypiska inredning visar museet hur de små byagarverierna fungerade
- Ett av världens största solur finns i centrala Pajala och mäter 38,33 meter i diameter
- Berget Jupukka som ingår i Struves meridianbåge.
Näringslivet domineras av servicesektorn med kommunen som största arbetsgivare, viss trävaruförädling och utpendling till Malmfälten. Järnmalmsbrytning planeras i Tapulivuoma någon mil norr om Pajala. Det kan på sikt ge hundratals arbetstillfällen, och brytning planeras vara igång 2011, och redan innan dess blir det arbetstillfällen i uppbyggandet av gruvan.
Riksväg 99 och länsvägarna 394, 395 och 403 passerar kommunen. För allmänna busskommunikationer ansvarar Länstrafiken i Norrbotten. Det finns en flygplats i kommunen, Pajala-Ylläs Airport, med flyg till Luleå.
[redigera] Mandatfördelning i valen 1970-2010
| Valår |
V |
S |
MP |
APK |
SOC |
S-ALT |
NS |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
8 |
20 |
|
|
1 |
|
|
6 |
2 |
1 |
3 |
|
41 |
85,7 |
|
| 1973 |
9 |
18 |
|
|
1 |
|
|
7 |
2 |
1 |
3 |
|
41 |
88,1 |
|
| 1976 |
10 |
17 |
|
|
2 |
|
|
6 |
2 |
1 |
3 |
|
41 |
88,2 |
|
| 1979 |
8 |
18 |
|
2 |
1 |
|
|
5 |
2 |
1 |
4 |
|
41 |
88,3 |
|
| 1982 |
8 |
19 |
|
2 |
|
|
|
5 |
2 |
1 |
4 |
|
41 |
87,2 |
|
| 1985 |
8 |
19 |
|
1 |
|
|
|
4 |
3 |
2 |
4 |
|
41 |
86,5 |
|
| 1988 |
8 |
19 |
|
1 |
|
|
|
5 |
3 |
2 |
3 |
|
41 |
80,6 |
|
| 1991 |
9 |
18 |
|
1 |
|
|
|
4 |
3 |
3 |
3 |
|
41 |
80,4 |
|
| 1994 |
9 |
21 |
|
1 |
|
|
|
3 |
1 |
3 |
3 |
|
41 |
83,1 |
|
| 1998 |
8 |
13 |
|
1 |
|
4 |
|
2 |
|
3 |
2 |
|
33 |
78,80 |
|
| 2002 |
9 |
12 |
1 |
1 |
|
2 |
|
2 |
|
4 |
2 |
|
33 |
76,16 |
|
| 2006 |
8 |
14 |
|
|
|
|
4 |
1 |
1 |
3 |
2 |
|
33 |
75,76 |
|
| 2010 |
7 |
18 |
|
|
|
|
2 |
1 |
|
3 |
2 |
|
33 |
79,32 |
|
- APK bytte 1995 namn till SKP och deltog därefter i valen under benämningen Kommunisterna
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
[redigera] Partiers starkaste stöd
| Partiförkortning |
Starkaste valdistrikt |
Stöd i det valdistriktet |
Stöd i hela kommunen |
|
M
|
Pajala
|
9,45 %
|
6,80 %
|
|
C
|
Muodoslompolo-Kaunisvaara
|
5,63 %
|
3,72 %
|
|
FP
|
I vallokal ej räknade röster
|
4,76 %
|
1,79 %
|
|
KD
|
Pajala
|
9,33 %
|
7,61 %
|
|
NS
|
Junosuando-Kangos
|
23,30 %
|
5,75 %
|
|
SD
|
Junosuando-Kangos
|
2,02 %
|
0,81 %
|
|
MP
|
I vallokal ej räknade röster
|
2,12 %
|
4,45 %
|
|
S
|
Korpilombolo
|
63,18 %
|
50,83 %
|
|
V
|
Muodoslompolo-Kaunisvaara
|
28,35 %
|
19,64 %
|
Det finns bara en församling i Pajala kommun: Pajala församling.[10]
Pajala kommun har tre vänorter:[11]
- ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2011” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2011A01/mi0802tab3_2011.xls. Läst 13 mars 2011.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2011”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228185.aspx. Läst 20 februari 2012.
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tag; ingen text har angivits för referensen med namnet inv
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2008
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2010
- ^ Kommunens officiella webbplats
[redigera] Externa länkar
Sverige
