Sveriges nationaldag

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sveriges nationaldag
Kungstradg rden (2560839047).jpg
2008 års svenska nationalsdagsfirande i Kungsträdgården
Typ nationaldag
Datum 6 juni
Geografi och firare Sverige
Anledning Gustav Vasa blev vald till Sveriges kung 1523
1809 års regeringsform
Första antangandet av 1974 års regeringsform och riksdagsordningen 1973
Traditioner Sveriges flagga hissas, salut, tal, Arméns Stora Tapto från Logården
Allmän helgdag Sverige (2005-)
Allmän flaggdag Sverige
Tidigare namn Svenska flaggans dag (19161983)

Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag firas den 6 juni varje år och är en helgdag i Sverige. Nationaldagen firas dels till minne av dagen då Gustav Vasa valdes till Sveriges kung 1523 – Sverige blev ett självständigt land – och 1809 års regeringsform (som gällde fram till 1974 års regeringsform). Händelserna har samma datum: 6 juni.

Tidigare firades 6 juni enbart som "svenska flaggans dag" och det var först 1983 som dagen även fick status som nationaldag. Sedan 1996 är nationaldagen en salutdag, och från och med 2005 är nationaldagen även en helgdag.

Det politiska beslutet[redigera | redigera wikitext]

Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia på Skansen, Nationaldagen den 6 juni 2009.
Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia på Skansen, Nationaldagen den 6 juni 2010.

Den nuvarande regeringsformen och riksdagsordningen antogs av riksdagen första gången den 6 juni 1973. Sedan 1983 är svenska flaggans dag – den 6 juni – officiellt Sveriges nationaldag och från och med 2005 även en helgdag. Under flera år avslogs riksdagsmotioner om att göra nationaldagen till helgdag, senast år 2000 med konstitutionsutskottets motivering[1] att "de gällande formerna för firande av nationaldagen och svenska flaggans dag den 6 juni ger tillräckligt utrymme för att markera denna dags betydelse i det svenska samhället". I propositionen från 2004[2] ansågs att om man gör nationaldagen till en helgdag i Sverige skulle det vara ett sätt att visa att nationaldagen är värd ett större utrymme än den hade när den enbart var flaggans dag.

Som ett av skälen till att göra nationaldagen till en helgdag har även angivits att många invandrare förvånades över att svenskarna inte firade sin nationaldag. Det fanns en del förslag på vilka helgdagar som skulle utgå, till exempel Kristi himmelfärdsdag. Anledningen till att det inte blev fler helgdagar (som också föreslagits) är framförallt invändningen från bland annat Svenskt Näringsliv att det skulle ha en negativ inverkan på Sveriges ekonomi. Fackföreningar har å sin sida kritiserat det tagna beslutet att ersätta Annandag pingst med nationaldagen som helgdag, eftersom det innebär färre arbetsfria dagar. Om den 6 juni infaller på lördag eller söndag blir det ingen ledig dag det året, trots att annandag pingst, som alltid infaller på en måndag, gav ledighet varje år. Många kollektivavtal ger dock rätt till lokala uppgörelser om ledighet på annan dag de år nationaldagen infaller på en lördag eller söndag

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den 6 juni har kallats Gustav Vasas dag, svenska flaggans dag och är numera Sveriges nationaldag. Någon gång under 1800-talet togs den 6 juni fram som en nationell minnesdag. Dagen firades till minne av den 6 juni 1523 enligt den julianska kalendern (16 juni 1523 enligt gregorianska kalendern), då Gustav Vasa valdes till Sveriges kung i Strängnäs och Kalmarunionen därför slutgiltigt upphörde och Sverige blev en självständig stat. Hertig Karl (den blivande Karl XIII) skrev under den nya 1809 års regeringsform också vid detta datum, 6 juni. Det dröjde dock till 27 juni innan de fyra ständerna i riksdagen hade godkänt den och den således trädde i kraft[3]. 6 juni var också dagen då Sveriges riksdag 1973 tog första beslutet om 1974 års regeringsform.[4]

Från 1916 firades den 6 juni som svenska flaggans dag. En del festligheter för olika svenska högtider infördes av Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens grundare, dels som ett sätt dra in pengar till Skansen, dels som en del i den tidens nationalistiska anda. I mitten på juni 1893 ordnades några dagars festligheter i nationalistisk anda. Obekräftade källor säger att det regnade på alla dagar utom den 6 juni, och alltså var det den som drog mest folk. I Skansen årsbok för 1893 skriver Hazelius att "såsom de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, vilken där har firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag". När en nationell minnesdag skulle införas var det en del som föreslog Gustav Adolfsdagen den 6 november, Karl XII:s dödsdag 30 november, kungens födelsedag och midsommarafton som då alltid inföll den 23 juni.

Svenska flaggans dag[redigera | redigera wikitext]

Idén till firandet av svenska flaggans dag kom från grosshandlaren Nils Ljunggren under hans tjänstgöring inom landstormen sommaren 1915. Tanken var först att den skulle firas i Stockholm redan hösten 1915 och inkludera festligheter och insamling av pengar till landstormens befälsförening. Ett utomhusfirande på senhösten ansågs inte praktiskt och istället sköts frågan till 1916 och anknöts till 6 juni, det datum då Gustav Vasa 1523 valdes till kung i Strängnäs och 1809 års regeringsform antogs av Karl XIII. Gustaf V stödde förslaget liksom olika offentliga myndigheter, delar av idrottsrörelsen och andra föreningar. Stockholms garnison under ledning av överkommendanten Hugo Jungstedt var också positiva till att delta i firandet 1916.[5]

En särskilt tillsatt kommitté kom fram till ett festprogram som skulle bestå av högtidligheter vid Stockholms stadion och Skansen samt en kvällskonsert för militärorkestrar på Hasselbacken. Den 10 april 1916 bildades den opolitiska "Styrelsen för Svenska Flaggans Dag" med överste Carl Rosenblad som ordförande. Styrelsen bidrog till att festligheter genomfördes i Stockholm och över hundra orter runtom i Sverige 6 juni 1916. I Stockholm hade flaggstänger rests på allmänna platser och banker och en del andra affärsverksamheter stängde redan klockan 12. På ett fullsatt Stockholms stadion närvarade kungahuset och en nybildad "6 juni-kör" framförde "Sveriges flagga", ("Flamma stolt från dunkla skyar"), en sång som var komponerad för det tillfället av Hugo Alfvén med text av Karl Gustaf Ossian-Nilsson Den första flaggdagen etablerade ett mönster för firande som förblev detsamma i många decennier och som även började radiosändas 1945. Från och med 1918 delade kungen ut flaggor till olika organisationer i samband med firandet; på så sätt spreds seden att hissa flaggan utanför militära och statliga sammanhang och öveffördes successivt också till privatlivet. Flaggstänger började på privat initiativ sättas upp i till exempel villaträdgårdar. I början av 1920-talet infördes den 6 juni klockringning i Stockholms kyrkor följt av morgonbön och nedläggande av en krans vid Gustav Vasas byst framför Riddarhuset.[5]

1933 ombildades styrelsen till "Stiftelsen Svenska Flaggans Dag" och fick en nationell organisation. År 1936 inleddes samarbete med landshövdingarna och de lokala kommittéer som redan fanns eller nu bildades. Den 1 oktober 1968 överfördes verksamheten till nybildade "Stiftelsen Svenska Flaggan" med landshövdingarna som stiftelsens huvudmän och riksdagens talman som ordförande.

Initiativet till firandet av svenska flaggans dag var inte medvetet tänkt att skapa en formell "nationaldag".[5] När det emellertid blev aktuellt att införa en sådan var den 6 juni redan ett inarbetat och självklart datum. Svenska flaggans dag blev formell nationaldag år 1983. År 2005 blev denna en arbetsfri helgdag med motiveringen att på så sätt ge "tillräckligt utrymme för att markera nationaldagens betydelse i det svenska samhället".

I den 1906-1918 av förlaget Almqvist & Wiksell utgivna Militärkalendern angavs vissa dagar såsom flagg- eller paraddagar. Men officiella "allmänna flaggdagar" blev inte fastställda av regeringen förrän 1982.

Nationaldagen[redigera | redigera wikitext]

Många som analyserat nationaldagens betydelse genom århundradena har menat att den lösa historiska kopplingen som dagen har gör att den inte alls firas i samma omfattning som till exempel Norges nationaldag. Den inofficiella danska nationaldagen 5 juni, Grundlovsdagen, har en liknande lös koppling till historien och inte heller den firas i någon stor omfattning.

Bland nyare traditioner som har uppstått sedan nationaldagen blivit röd dag finns en inbjudan från kungen för allmänheten att gratis (alltså utan de vanliga inträdesavgifterna) besöka stora delar av Stockholms slott hela dagen, vilket drar stora skaror dit.

Maten[redigera | redigera wikitext]

Många svenska högtider har en traditionell mat förknippad kring firandet som skinka till jul, ägg till påsk och sill till midsommar. Den svenska nationaldagen har inte funnits så många år men på många platser i landet har det redan etablerats en tradition att grilla, ha picknick eller att äta smörgåstårta den 6 juni. [6]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1]
  2. ^ Prop. 2004/05:23
  3. ^ ”Så vad bör firas?, Per T Ohlsson, Sydsvenskan 2 juni 2013”. http://www.sydsvenskan.se/opinion/per-t-ohlsson/sa-vad-bor-firas/. 
  4. ^ ”Sveriges riksdag”. 7 oktober 2004. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GS0323&rm=2004/05&bet=23. Läst 11 juni 2011. 
  5. ^ [a b c] Hübner (1988)
  6. ^ ”I Sverige firar vi med picknick”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/i-sverige-firar-vi-med-picknick_7254271.svd. Läst 6 juni 2012. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]