Artikeln innehåller massor av {{Hff}} och varje sådan mall innehåller en #if:-sats. Jag antar att det är det som strular. Det går inte att ha hur mycket mallar och parser-funktioenr som helst i en artikel. -- Lavallen16 maj 2011 kl. 15.01 (CEST)[svara]
#if:-satserna är inte så resurskrävande. Orsaken till den här kategorin är alla #ifexist: för att testa om det finns artiklar om U-landslagen. Jag ändrade Mall:Hff så att den inte testar när det inte handlar om U-landslag. /EnDumEn✍16 maj 2011 kl. 19.56 (CEST)[svara]
SFFR-en har god uppmärksamhet och det lutar åt ett tydligt utfall, vad är problemet? Att en användare inte gillar det utfallet? -- Lavallen17 maj 2011 kl. 13.25 (CEST)[svara]
Nja, det är få av de absolut etablerade som deltagit och diskussionen är precis inledd dessutom. Därav notisen här.Obelix17 maj 2011 kl. 13.34 (CEST)[svara]
Tycker det är bra om fler engagerar sig i relevanskontrollen och sffr. Nu är sffr sista steget, den sidan bevakar kanske många aktiva användare ändå. Många artiklar får dock tyvärr liten eller ingen uppmärksamhet förrän de hamnar där. Vi har mer än 50 artiklar kvar i kategorin för relevanskontroll i april och lika många finns det hittills i maj. Om fler hjälps åt så är det lättare att arbeta genom dem och det blir ett bättre resultat om fler yttrar sig i diskussioner. Höstblomma17 maj 2011 kl. 18.51 (CEST)[svara]
Givetvis är det bra om människor engagerar sig, särskilt om utslaget ser ut att bli "konsensus saknas". Så är inte fallet här. Stödet för ett bibehållande är hittills massivt. Hade inte detta inlägg gjorts hade det snart varit dags att avsluta. Fernbom218 maj 2011 kl. 12.35 (CEST)[svara]
Det står högst upp på denna sida att det är helt fritt fram att lämna notiser om andra diskussioner här på Bybrunnen efter eget finnande. En notis skall inte besvaras, utan är bara ett tips på diskussioner som skulle behöva fler synpunkter, enligt den som lämnat notisen. Tycker man att en notis är onödig är det bättre att inte göra något alls, än att starta en diskussion av själva notisen och därmed göra notisen till ett diskussionsinlägg. Obelix18 maj 2011 kl. 13.20 (CEST)[svara]
När jag går in på den engelska artikeln benignity får jag upp en stor ruta längst ner med texten Rate this page. Kommer detta att komma till svenska Wikipedia eller finns det redan, och varför får jag inte rutan på alla artiklar?
Hur fungerar verktyget när en artikel förbättras? Måste det fortfarande dras med betyg som kan ha satts på en helt annan artikel eller återställs de per automatik vid större redigeringar? /Grillo19 maj 2011 kl. 15.29 (CEST)[svara]
Enligt beskrivningen av experimentet använder man ett glidande medeltal, så att tillräckligt "gamla" versioner inte beaktas. Men det är alltså ännu frågan om ett experiment och verktygets funktion kommer att förändras. --LPfi19 maj 2011 kl. 19.26 (CEST)[svara]
Jag har för mig att jag nån gång läst att man bör undvika andra tecken än alfanumeriska i artiklarna, då det används av marknadsföringsmässiga skäl. Jag fick nyligen syn på artikeln Dj BE$$, och det kliade i fingrarna på mig att få flytta den till Dj Bess och lägga till "I marknadsföringssammanhang skrivet Dj BE$$". Men jag hittade ingen tydlig regel/rekommendation kring detta. Någon som har nåt att säga om saken? ChrisΨ19 maj 2011 kl. 18.40 (CEST)[svara]
Läste dessa tidigare, och de är inte riktigt vad jag letar efter. Den första länken behandlar diakritiska tecken, den andra behandlar mer CamelCase-fall och liknande. Det jag letar efter är en rekommendation om användandet av icke alfanumeriska tecken. ChrisΨ19 maj 2011 kl. 18.51 (CEST)[svara]
Jag har nu flyttat artikeln till hans riktiga namn. Jag noterade att han står med sitt riktiga namn i nästan alla medier, och att artistnamnet nästan aldrig nämns. Det gjorde beslutet lättare. ChrisΨ19 maj 2011 kl. 19.47 (CEST)[svara]
Jag tycker Pieter Kuiper verkar ha bestämt sig för att hans personliga bedömningar står över källkrav/verifierbarhet och NPOV. Behöver något göras? Vill någon ta diskussionen? - Tournesol16 maj 2011 kl. 14.25 (CEST)[svara]
Kurtan är ju igång, och använder som vanligt wikipedia för att propagera för en ny knäppskalle. Tournesol borde ta tyska wikipedia som ett exempel, där man raderade skräpet. Den enda rimliga kompromissen är att lägga det under den dömde bedragaren Rossi. /Pieter Kuiper16 maj 2011 kl. 14.32 (CEST)[svara]
Om man flera gånger försöker få in värdeordet "bluff" i en uppslagsverksartikel har man bevisat att man inte är förmögen att förhålla sig saklig och neutral till ämnet. Jag anser att Pieter Kuiper lämpligen bör avhålla sig från att redigera i artiklarna om Rossi och Energy Catalyzer tills han har lugnat ner sig tillräckligt för att redigera seriöst igen. Observera att jag inte därmed sagt något om huruvida jag själv tror att Rossis har vare sig rätt eller fel, men det är inte enskilda wikipedianer som skall fälla detta avgörande utan vetenskapliga auktoriteter. /FredrikT16 maj 2011 kl. 15.50 (CEST)[svara]
Precis. Har personen erkänt själv eller en eller flera auktoriteter på området fastslagit det kan man referera detta, men man kan inte bara själv slänga ur sig påståendet. Jag skulle dessutom även med ett sådant underlag på fötterna vara mycket tveksam till själva det ordvalet "bluff" såsom både alltför vardaagligt och pejorativt för ett uppslagsverk; man kan uttrycka samma sak med ordval som "motbevisats", "oriktig" etc. /FredrikT16 maj 2011 kl. 16.08 (CEST)[svara]
Så wikipedia vill vara dum, och låta Uri Geller hävda att han har paranormala gåvor, så länge det finns vederhäftiga källor som TV 17? /Pieter Kuiper16 maj 2011 kl. 16.15 (CEST)[svara]
Varför tar ni ingenjörernas gratistidning som en vederhäftig källa? Varför säger svenska wikipedia att man gärna vill ha lärare med akademisk kompetens som bidrar? /Pieter Kuiper16 maj 2011 kl. 17.04 (CEST)[svara]
@Pieter: I sak har du en poäng, och jag vet att du har god fysikkompetens, men ditt sätt att argumentera här är kontraproduktivt. Lugna ner dig!
@Tournesol m.fl.: Rossis apparat har fått medial uppmärksamhet, men har inte blivit vetenskapligt accepterad. Vi bör inte kalla den bluff, men vi bör inte heller okritiskt säga att den funkar. Artikeln bör rapportera vad som påstås, som påståenden, inte som fakta. Vi bör också notera att kritiska detaljer hålls hemliga, att experimenten inte har publicerats vetenskapligt, och att oberoende forskare inte har upprepat försöken. Lsj16 maj 2011 kl. 17.39 (CEST)[svara]
Huvudfrågan är om Rossis "forskning" stöds av annan forskning eller får stöd av andra forskare/auktoriteter på området. Vem som helst kan, precis som Pieter menar, komma med fantasiforskning för att låta som ett geni. Finns inte detta stöd för hans forskning bör nog inte Wikipedia skriva om den. Obelix16 maj 2011 kl. 17.40 (CEST)[svara]
Om att bidra: det blir tydligt att akademiskt kompetenta personer inte får bidra med sin ämneskompetens. Det vill säga eget omdöme, osv. Man blir ju omedelbart överkörd av den stora massan som kan kolla vad som berättas av Ny Teknik och Fox News. Kan någon förklara varför wikipedia försöker värva akademiker? I vilka hänseenden förväntas vi vara kunna tillföra mer än de nuförtiden så mycket duktiga femte-klassare? /Pieter Kuiper16 maj 2011 kl. 17.50 (CEST)[svara]
"Finns inte detta stöd för hans forskning bör nog inte Wikipedia skriva om den." Nja, vi har artiklar om Astrologi, utan att det finns stöd. "Vetenskapligt stöd" är ett dåligt urvalskriterium för en artikel. -- Lavallen16 maj 2011 kl. 17.52 (CEST)[svara]
Låt mig nyansera vad Obelix sade: "Finns inte detta stöd för hans forskning bör wp inte beskriva hans rapporterade resultat som fakta." Rossis mackapär är tillräckligt uppmärksammad för en artikel, men artikeln bör tydligt notera vilken grad av vetenskapligt stöd den har (eller saknar). Precis som vi gör med astrologi. Lsj16 maj 2011 kl. 18.00 (CEST)[svara]
Kurtan anklagas för oegentligheter och debuterar därför efter drygt 5 års knäppskallepropagerande(?!) på byforumet. Jag gjorde min första redigering på energikatalysatorn den 15 maj för att jag såg en tafflig teknikartikel. Den nämnde tex bara Rossi och inte idégivaren Focardi inledningsvis. En annan brist var att den angav kall fusions tillkortakommanden som ett vetenskapligt hinder för faktabasen. En patenterad uppfinning som andra trovärdiga källor konstaterat fungera ska inte behöva luta sej på (obefintliga) pärgranskade papers. Om Rossi vet jag inte mer än vad som skrivits i Ny Teknik, som kommer i brevlådan. Focardi har forskat om detta sedan början på 90-talet, men skojare eller ej, verkar det vara Rossi som utvecklat och satsat pengar i tekniken. Bluff? - är Rossi en dömd bedragare, antar jag att han suttit av sitt straff. Kuiper har dock med mainstream-skygglapparna på snabbt kommit upp i övervarv och Tournesol har uppfattat läget korrekt. Kuiper har avsiktligt trasslat till originalartikeln. Separat artikel om Rossi är det dock prematurt att skriva, innan han ev blir notabel om nåt halvår. :) Kurtan16 maj 2011 kl. 17.46 (CEST)[svara]
Pieter, i sakfrågan har jag stor förståelse för ditt ställningstagande. Jag är visserligen ingen fysiker, men artikeln i sitt nuvarande, okritiska skick ger mig helt klart erindringar om kall fusion-fiaskot. Men, som Lsj påpekat: Du har ju obestridligen en god fysikkompetens. Hade det inte varit möjligt för dig att då ange bättre källor än Ny Teknik o dyl? Vare sig hårda angrepp på andra debattörer eller att hävda att du är motarbetad av "den stora massan" är särskilt produktiv argumentation – oavsett om det är sant eller falskt. / TernariusD16 maj 2011 kl. 18.04 (CEST)[svara]
Aprilskämt är det inte – Rossi ämnar ju tydligen tjäna grova pengar på sin uppfinning. Problemet är att forskarvärlden i stort inte bryr sig mycket om, i princip inte kan bry sig om, en apparat om vilken världen inte får veta mycket mer än att den spottar ur sig energi. Jag tror jag sett något uttalande om att det inte finns några som helst kända mekanismer enligt vilka den kan fungera, vilket definitivt bör framgå (det kan i och för sig vara något jag hört på jobbet också).
Det är ett centralt problem att Rossi inte vill avslöja apparatens inre, vilket gör det omöjligt för andra forskare att replikera experimentet. Detta bör definitivt framgå i artikeln. Att det inte finns några kända mekanismer enligt vilka den kan fungera är ett annat problem som bör framgå, och det är väl just på den punkten som Pieter tycker han kan använda sin egen sakkunskap. Och det är också här som Pieter har en poäng i sak. Varje kompetent fysiker, jag likaväl som Pieter, kan säga på rak arm att inga kända fysiska mekanismer kan förklara den här apparatens funktion, om den fungerar som rapporterat. Återstår antingen fusk, eller ny okänd fysik, eller att något subtilt fel har begåtts. Jag har en åsikt om på vilket håll Occams rakkniv skär i den frågan, men Occam är inte bevis. Lsj16 maj 2011 kl. 21.17 (CEST)[svara]
Uppfinnaren Rossi har inte tagit fram sin apparat som ett forskningsprojekt och behöver därför inte i otid beskriva dess funktion i detalj, om den uträttar det han sökt patent för. Det är korrekt att ingen känd effekt uträttar den transmutation som antyds under de uppgivna förutsättningarna. Men kring Focardi et als forskning finns kanske nåt att hämta... Och när det gäller Occam så skär den main-stream vid fotknölarna, om ny fysik har en rimlig förklaring. Nu har det uppkommit en märklig personartikel, Andrea Rossi, som folk redigerar i utan att beakta att innehållet bör sättas under annan rubrik, tack. / Kurtan17 maj 2011 kl. 00.15 (CEST)[svara]
Att artikeln är ett mellanting mellan personartikel och apparatartikel är inte märkligt, då den flyttat mellan de båda namnen. Jag tror det inte är fruktbart att rensa bort endera innehållet eller splittra artikeln innan man uppnått något slags konsensus om att endera eller båda är värd en artikel och lyckats formulera sig på ett sätt som kan uppfattas som lämpligt för Wikipedia. --LPfi17 maj 2011 kl. 09.26 (CEST)[svara]
Jag skulle vilja likna det vid att någon forskare på ytterkanten hävdar sig ha bevis för att en grupp små dinosaurier fortfarande lever någonstans i Sibirien. Han eller hon visar stolt upp resultatet (en bild på en dinosaurie) men inte metoden (var, hur, när bilden togs etc. så andra kan försöka verifiera existensen). Du som likt jag är intresserad av biologi Ternarius kan ju genast säga att detta måste vara en bluff. Men problem nummer ett här är att det är svårt och ibland omöjligt att bevisa att något inte finns eller fungerar, speciellt om man inte får veta metoden. Problem nummer två, ofta ännu viktigare, är att ingen forskare med självaktning tar sådana här påståenden på allvar och lägger tid på att bemöta dem i seriösa sammanhang. Summan av detta är att det inte finns några vetenskapligt publicerade rapporter som säger att Rossis experiment inte fungerar. Om man kan använda sådana här omständigheter för att med stöd i wikipedias riktlinjer skriva fritt galopperande artiklar som pushar för diverse ytterkantfenomen, då är något väldigt fel.
Skulle det nu visa sig att Rossis experiment fungerar så lär vi få veta det förr eller senare. Lita på den vetenskapliga processen. Fram till den dagen bör formuleringar i alla dylika artiklar vara mycket återhållsamma och tydligt betona den fullständiga bristen på vetenskapliga bevis. Detta även om ingen har bemödat sig säga emot i en vetenskapligt publicerad rapport. Något annat vore helt orimligt. Njaelkies Lea (d) 17 maj 2011 kl. 10.20 (CEST)[svara]
Jag håller med dig, Njaelkies Lea. Men har jag sagt något som tyder på motsatsen? Det enda jag gjorde var att föreslå en del ändringar i Pieter K:s sätt att kritisera artikeln – återigen, i sakfrågan avviker jag inte nämnvärt från hans ställningstagande. / TernariusD17 maj 2011 kl. 12.14 (CEST)[svara]
Den här Andrea Rossis energikatalysator är samma historia som Ny Teknik-journalisten Mats Lewan har redigerat på engelska Wikipedia och som nämns med länkar under Wikipedia:Wikipedia i media#Ny Teknik. När det gäller Pieter Kuiper, så är det inte förvånande att han blir emotsagd. Det har inget med hans fysiska kompetens att göra, utan beror helt på hans totala brist på social smidighet. --LA217 maj 2011 kl. 08.21 (CEST)[svara]
Hela diskussionen är väl ett resultat av Wikipedias lättsinnighet "wow, en källa finns - det skall tas med", medan Pieter Kuiper har ett encyklopediskt sinne och ifrågasätter källkritiskt uppgifter och ställer högre krav på källhänvisningar och innehåll än att någon källa ska kastas fram från diverse media. Jag förstår hans upprördhet, mångas osinne för hur man bör förhålla sig i ett uppslagsverk är graverande. Obelix17 maj 2011 kl. 09.54 (CEST)[svara]
Precis vad jag också tänkte. Problemet för skeptiker att det inte går att argumentera mot aldrig så dåliga källor utan att ha tyngre källor som stödjer motsatsen. Men källor som tillbakavisa orimliga påståenden är det ofta ont om. /Esquilo17 maj 2011 kl. 12.22 (CEST)[svara]
@Obelix:Jag håller med mycket i det du skriver, framför allt borde vi vara mycket mera källkritiska. Samtidigt är Wikipedia en encyklopedi som alla ska kunna redigera i – då kan man inte ha mindre krav på akademiker än på andra. I så fall hade vi fått två "klasser" av Wikipediaanvändare – högre akademiker och alla andra. Jag tror inte det är vad majoriteten av användarna vill ha, och jag tror inte det stämmer så väl med Wikipedias grundtanke. Hade Pieter använt sin obestridliga vetenskapliga kompetens till att bedriva källkritik, dvs sakligt förklara vad som är fel med med mängden av tveksamma källor i artikeln tror jag mycket hade varit vunnet. Att mlm kräva att hans åsikter ska accepteras bara för att han kan så mycket mer än ämnet tror jag är väldigt olyckligt – och inproduktivt, det retar nog upp en hel del – även om påståendet om hans kunnande i det här fallet faktiskt är korrekt. Sedan är det onekligen tråkigt att LA2 kritiserar Pieters sociala färdigheter med så pass kränkande formuleringar – det blir litet som att kasta sten i glashus. / TernariusD17 maj 2011 kl. 12.31 (CEST)[svara]
Det handlar inte om att ge Pieter eller andra akademiker någon större status, utan att ha större krav att inkludera någonting. Källkravet bör vara så utvidgat i sådana här fall att det även bör källbeläggas att forskningen stöds av annan forskning eller är allmänt accepterad av akademiker. Precis som Njaelkies Lea skriver ignorerar de flesta den här typen av sensationsforskning då den inte går att kontrollera om inte den enskilde väljer att ge ut metod och förfaringssätt. Därför kan vi inte skriva om vilken typ av forskning som helst för att någon tidning har uppmärksammat den. Forskningen har, såvitt jag förstått, även fått begränsat med uppmärksamhet. Obelix17 maj 2011 kl. 12.54 (CEST)[svara]
Det håller jag iofs med om. Problemet är, att den här debatten handlar om (eller har åtminstone kommit att handla om) två saker: Dels artikeln, som är undermånlig och ger åtminstone mig alkemi-vibbar. Dels Pieter Kuipers debattstil, där han faktiskt många gånger tar till argumentet att svwp är akademikerfientligt, när man begär att även han ska ange källor. Det är beklämmande att så många faktiskt försvarar den här artikeln med att det skulle vara något slags "ny" eller "icke-mainstream"-vetenskap, när det faktiskt rör sig om påståenden med dåliga, obevisade källor. Men jag tror faktiskt att Pieters ständiga utfall på Wikipedias ovilja att lyssna på honom och andra akademiska auktoriteter har en del i skulden till reaktionerna. Flera av användarna verkar ju uppenbart provocerade av hans debattstil, något som jag faktiskt till viss del förstår. Det innebär givetvis inte att Pieter ska behöva finna sig i vilka angrepp på sin person som helst. / TernariusD17 maj 2011 kl. 13.37 (CEST)[svara]
Källan som jag kan ange är "Voodoo science: the road from foolishness to fraud " av Robert Park. Han beskriver till exempel Patterson Power Cell (av James Patterson, CETI), som också innehöll ett pulver med nickel. Citat från sida 118: "Has he crossed the line from foolishness to fraud?" Dessutom alla NiMH batterier, som inte ger mer el än vad man laddar dem med. /Pieter Kuiper17 maj 2011 kl. 16.47 (CEST)[svara]
Det här är en VoFbevakad artikel och då står det skrivet i stjärnorna att det blir en lånt och utdraget redigeringskrig. --NERIUM17 maj 2011 kl. 10.57 (CEST)[svara]
Hej Tournesol, efter sin senaste bedrift med italienska uppfinningen energikatalysatorn har Pieter Kuiper nu med ett antal snabba redigeringar reducerat bakomliggande vetenskapsartikeln kall fusion till ett tidigare inaktuellt stadium utan motiveringar. Det betraktar jag som förföljelse och vandalism, som bör hanteras därefter. Om jag återställer blir det bara krigsstämning. Hoppas att du har ångan uppe och kan ta tag i det med lämpliga åtgärder, tack... :( Kurtan17 maj 2011 kl. 20.29 (CEST)[svara]
Berörda artiklar skulle må bättre av att både Kurtan och Pieter höll sig borta ett tag, både från artiklarna och från relaterade diskussioner. Ingen av er verkar klara av NPOV i sammanhanget. @Kurtan: grundläggande källkritik är alldeles extra viktigt om det är sensationella påståenden som förs fram, och man kan inte bara godtroget köpa allt som upphovsmannen säger, inte ens om media har svalt det. Det är varken vandalism eller förföljelse när någon rättar till sådant. @Pieter: i sakfrågan står du och jag nära varandra, men ditt sätt att föra debatten är kontraproduktivt och retar upp folk. Du försämrar utsikterna att få den eftersträvade respekten för sakkunskap här. Och något litet barn följde nog med allt badvattnet som du hällde ut från kall fusion... Lsj18 maj 2011 kl. 18.26 (CEST)[svara]
Jag kan hålla med; Den text som Pieter Kuiper tog bort var knappast neutral, och behövde definitivt "av-POV:as", men vi skriver ju trots allt om både alkemi och kreationism; företeelser ska inte nödvändigtvis raderas bara för att de inte är sanna. Emellertid är jag mera bekymrad över Kurtans editeringar. En snabb titt på vederbörandes diskussionssida visar att Kurtan även tidigare har uppmärksammats för editeringar i och om teorier som, jag citerar, "ännu inte väckt respons i vetenskapssamhället". Se bl.a. här och här. Framför allt Kurtan talar i diskussionen om ett slags "icke-mainstream"-fysik som omfattas av speciella regler (se t.ex. debatten på Diskussion:Energy Catalyzer). Det är inte självklart att det finns en väldefinierad icke-mainstreamsfysik; och det är ännu mindre självklart att den inte skulle omfattas av de gängse reglerna för vetenskaplig acceptans som gäller all annan vetenskap, nämligen omnämnande i erkända, granskade, vetenskapliga tidskrifter. Skulle vi tillämpa samma förhållningssätt på andra vetenskaper, skulle vi vara tvugna att på samma, okritiska sätt presentera intelligent design och astrologi. / TernariusD18 maj 2011 kl. 19.20 (CEST)[svara]
Sällsport så snett det kan bli, när den anklagades beskrivning ges större tilltro, om vad de 13 970 byte avhandlade, som han raderade den 17 maj. Har ni läst 10 maj-versionen? Rossi själv tar inte mycket plats. Men åter: en uppfinning är en teknisk pryl och kring dess praktiska funktion är det inte vetenskaplig forskning som ska bedömas. Med ev spekulationer om dess okända fysik är det givetvis annorlunda. Och Ternarius funderingar kring några av mina 4727 redigeringar gör mej verkligen bekymrad. Vad är "icke-mainstreamsfysik"? Tror att jag berörde min inställning till detta här. / Kurtan19 maj 2011 kl. 03.23 (CEST)[svara]
@Kurtan: Din inställning berörde du förvisso där, och det gör även mig bekymrad när du säger saker som "Men man måste då ge avkall på källkritiken." Ge avkall på källkritik är det absolut sista vi ska göra när det gäller obestyrkta påståenden om sensationella uppfinningar! Och Rossis påståenden om apparaten förblir obestyrkta tills utomstående har fått verifiera den under former som utesluter fusk. Däremot tycker jag, till skillnad från Pieter, att apparaten är relevant för en artikel även om den är bluff, i kraft av all uppmärksamhet den fått. Lsj19 maj 2011 kl. 08.50 (CEST)[svara]
Kurtan, varför kan inte artikeln få vara återhållsam ett par månader till? Till hösten ska han ju enligt artikeln börja sälja sin uppfinning och fungerar den då så kommer vem som helst kunna verifiera detta. Vilken skada riskerar det göra att avvakta till dess? Vad som däremot kan orsaka skada är om vi skriver eller antyder att det fungerar och det senare visar sig vara en ren bluff. Du kan ju om du vill alltid skriva om den på andra ställen än Wikipedia under tiden. Njaelkies Lea (d) 19 maj 2011 kl. 09.46 (CEST)[svara]
Oj så mycket skriv om detta när jag i slut hittade det. Men varför ska Kurtan vara återhållsam ett par månader?? Han har rätt nu när mindre än 1/3 del finns kvar av den hela version. Italienska uppfinningen energikatalysatorn var ju bara en liten del av artikeln kall fusion. Det fanns "Japanskt engagemang" också, kort med inget om Mizuno Tadahiko som skrev en bok om det. Efter Fukushima-olyckan vill japanska regering hitta på nya energikällor, så kanske kall fusion få pengar igen. Hej då. Marigold19 maj 2011 kl. 19.13 (CEST)[svara]
LSj, "avkall på" är inte lika med "avstå från" och jag har aldrig hävdat att sensationella påståenden ska lämnas obestyrkta! Att Rossi överhuvud nämns i artikeln om kall fusion är för att han själv använt och andra nappat på den etiketten för sin påstådda transmutationsapparat. Den mindre etablerade som hävdar ny fysik som förklaring till en uppfinning eller teori kan inte räkna med att få in en artikel i en pärgranskad tidskrift och inte heller att etablerade fysiker ska ägna fenomenen någon som helst uppmärksamhet. Det betyder inte att okritiskt använda de källor som bjuds. Och NPOV är en svår balansgång om åt vilket håll man ska rikta sitt mått av vetenskaplig skepticism. Astrologi och intelligent design nämner Ternarius, men de är ju inte ens vetenskap. Och försöker man sig på att beskriva Vidskepelse med ett sådant förhållningssätt, blir det krock med konfessionella tillskyndare... Så jag förbehåller mej ambitionen att vara skeptisk även mot mainstreams ortodoxier.
Jag kan inte se att artikeln "kall fusion" var otillräckligt återhållsam i min version, bara långt ifrån färdigskriven. Och, Marigold, Mizuno var på gång. Det var bara så att italienarna råkade bli högaktuella. ¨) Kurtan20 maj 2011 kl. 12.56 (CEST)[svara]
Nja, astroligin byggde väl snarare på just de lärdas vidskepelse snarare än de olärdas. Tycho Brahe var ju exempelvis en framträdande astrolog som ställde horskop åt allehanda furstar och potentater samtidigt som han gjorde sin tids absolut mest exakta astronomiska observationer. /FredrikT20 maj 2011 kl. 15.17 (CEST)[svara]
Anledningen till att jag nämnde astrologi och intelligent design är att företrädarna för den faktiskt hävdar att det är vetenskap. Om man släpper kravet på publicering i erkända, granskade, vetenskapliga tidskrifter riskerar man svårigheter att på ett enkelt sätt tillbakavisa krav på att de föreställningarna ska behandlas som vetenskaper här på Wikipedia. Jag förstår inte vad Tycho Brahe har med saken att göra, och hoppas verkligen inte att den här debatten kommer att spåra ut i en diskussion om astrologins ställning. Det är väl ändå inte det vi debatterar? / TernariusD20 maj 2011 kl. 15.30 (CEST)[svara]
Instämmer med Ternarius. Och att få in en artikel med oortodoxa resultat i en pärgranskad tidskrift är inte alls omöjligt, om man har ordentligt på fötterna, solida resultat erhållna och presenterade enligt alla konstens regler, och inte håller på med hemlighetsmakeri eller andra dumheter. Halton Arp är ett exempel. Mörk energi är ett exempel på hur snabbt oortodoxa resultat kan slå igenom och bli mainstream, när de verkligen är ordentligt underbyggda. Vad just Rossi beträffar så behöver vi skilja på två saker: 1) Hans påståenden om att han har en apparat som levererar energi på ett oförklarat sätt. 2) Hypotesen att det ligger ny fysik bakom apparatens funktion. Del 2) kräver vetenskaplig publikation för att tas på allvar, men inte del 1). Däremot kräver del 1) mycket starka belägg för att apparaten verkligen gör vad den påstås göra. Några sådana belägg som också garderar mot fusk har vi ännu inte sett. Och där har vi en sak som stör mig i Kurtans argumentation -- han verkar betrakta det som ett fastställt faktum att apparaten faktiskt funkar. Lsj20 maj 2011 kl. 17.08 (CEST)[svara]
Vill du vara med och arrangera Sveriges del i en europeisk fototävling? Jag undrar hur många wikipedianer som egentligen känner till Wiki Loves Monuments. Jag tror inte det är så många så nu har jag bloggat om saken på Wikimedia Sveriges blogg. Jag hoppas att blogginlägget och en diskussion här kan väcka intresse för saken. --Anna Bauer18 maj 2011 kl. 10.55 (CEST)[svara]
Ett förslag är att dela upp tävlingen i deltävlingar. En, enligt mig, given deltävling skulle vara runstenar. Jag tror alla svenskar och därmed nästan alla wikipedianer på svenskaspråkiga wikipedia har cykelavstånd till en runsten och dessvärre är sannolikheten stor att den inte är fotograferad och saknar artikel. Se riksantikvariets fornminnessök för interaktiv karta. Här går det att fylla i län, kommun och kategori runristning för karta.--LittleGun18 maj 2011 kl. 23.30 (CEST)[svara]
LittleGun bor tydligen inte i norr om Ångermanälven. :) Skämt åsido, fotografering är roligt och skulle rätt sorts deltävling komma upp så gärna för mig. Men har jag fattat rätt om det gäller alla sorters lämningar, alltså även hällristningar och liknande? OBS, jag tänker inte ställa upp som arrangör men skulle med glädje ta med kameran på lite bildjakt. M.v.h. Indianarrow18 maj 2011 kl. 23.56 (CEST)[svara]
Finns det nån som bor norr om Ångermanälven?! (sorry, och sorry för runstenarna...). Jag ställer gärna upp som medarrangör men jag har inte kunskaper att starta upp en tävling. Vi bestämmer själva vad som ska omfattas av "monument", och enligt mig är det definitivt hällristningar. Användare Ainali föreslog "Allt som finns i K-sök". Då finns ju databasen redan och vi behöver bara kategorisera om valda delar till deltävlingar. Haxpett föeslog vidare att vi skulle försöka få ihop en proffsjury, det hade funkat bra i Holland och så var det i wikipedia:astronomitävlingen.--LittleGun19 maj 2011 kl. 07.57 (CEST)[svara]
Jag tror säkert man lär sig efter hand och nybörjare som gör något måste ju ändå vara bättre än experter som gör inget (-; Här finns ett förslag på en redan beprövad arbetsordning. --Anna Bauer20 maj 2011 kl. 15.26 (CEST)[svara]
Inristningar finns det här, när jag sökte på fornsök, men inga runstenar. Det är annars inte mycket som finns inom cykelavstånd alls, med tanke på alla branta backar som finns överallt. :) -- Lavallen19 maj 2011 kl. 09.21 (CEST)[svara]
För ett tag sedan fick Wikimedia Foundation en ny advokat, Geoff Brigham. Han efterträdde Mike Godwin och är riktigt trevlig (har träffat honom två gånger än så länge). Nu har han och ett par andra på juridikavdelningen skrivit en förstaversion av ett dokument om vilka policies WMF har när det gäller sådana saker som:
när WMF kommer lägga sig i de olika gemenskapernas beslut
etc
Det är ett ganska långt dokument, som kommer att revideras innan det gäller definitivt, och därefter kommer att fortsätta att leva som ett wiki-dokument på Meta. Läs gärna och referera till det i fortsättningen istället för att ha egna teorier. Här är det:
Enligt hur databasen är strukturerad så finns det ingen gräns, men det kan finnas en hårdkodad gräns i MediaWiki jag inte känner till eller inte har hittat. ｢Sertion♥｣ 20 maj 2011 kl. 18.22 (CEST)[svara]
Orsaken varför jag frågar detta är att vissa artiklar jag tidigare bevakat finns inte kvar så jag lägger dit dem igen, är det på inställningar jag kan höja antalet eller? Egon Eagle20 maj 2011 kl. 18.34 (CEST)[svara]
Jag tycker det känns som uppdatering av specialsidan för ej kategoriserade sidor släpar efter på svwp, vad jag ser just nu är den inte uppdaterad sedan 17 maj. Andra språkversioner som enwp och dewp som jag kollat på har en uppdatering från 22 maj. Även dawp och nowp har uppdaterats 22 maj. Sker inte detta samtidigt på alla språkversioner? Eller varför ligger vår uppdatering efter? Höstblomma22 maj 2011 kl. 21.34 (CEST)[svara]
Och vid 10-årsjubileet är denna språkversion den 11:e största mätt i antal artiklar med sina knappt 395 000, större än versioner på mer flitligt talade språk som kinesiska, turkiska, koreanska och arabiska. Det var ryska som petade ner oss från 10:e till 11:e plats, och det skedde 19 maj 2008. Jag tror många av oss är förvånade över att vi har behållit 11:e-platsen ända sedan dess. Det är väl en kombination av hårt arbete och kinesisk internetcensur som ligger bakom... :-) Tomas e3 maj 2011 kl. 14.43 (CEST)[svara]
Grattis på denna stora dag, önskar (d) Green Yoshi (b) 3 maj 2011 kl. 16.15 (CEST). (Det hade varit spännande att veta vad jag hade gjord på dagarna om 3 maj 2001 aldrig inträffat.)[svara]
Grattis, Wikipedia, och alla de tusentals bidragsgivare som lyckats hålla projektet levande så länge! Låt hoppas att svenskspråkiga Wikipedia får uppleva sin tjugonde, femtionde och kanske till och med hundrade födelsedag. Calandrella3 maj 2011 kl. 20.21 (CEST)[svara]
Månadens kvalitetsprojekt: Wikipedia:Projekt biografikällor går ut på att hitta källor till biografiska artiklar. Vi har kommit halvvägs genom månaden och antalet har minskat från 1521 till 1482 kvar (alltså det är fler än 39 som har åtgärdats under månaden, men minskningen uppvägs av att det även tillkommit 39 st under maj). Det behövs fler folk som letar källor! Det är inte särskilt svårt. Man kan angripa det på olika sätt. Man kan ta de som legat märkta kortast tid eller de som legat märkta längst tid (Apathy, DJ Ashba, Eduardo Bonvallet, Byz, C.C. Catch, Barbro Risto Gammeltoft och Bob Rafelson har varit märkta i över två år). Många av de biografiska artiklarna som behöver källor är korta, man kan "beta av" de kortaste. Ett annat sätt är att välja ett ämne som intresserar en. Du kanske kan hitta källor till artiklar om idrottare, medan nån annan letar källor till artiklar om musiker eller konstnärer. Källor är en viktig del av kvalitetsarbetet, och särskilt när det gäller biografiska artiklar. Om vi är många som hjälper till i varsitt hörn så går detta fortare och lättare! / Elinnea15 maj 2011 kl. 18.23 (CEST)[svara]
Är det någon som har några idéer hur vi kan få fler engagerade i kvalitetsprojekten? Det är så många som pratar om vikten av källor t.ex, men sedan är aktiviteten ganska låg när det gäller att lägga till sådana. Det går väldigt trögt. Nu har vi inte så mycket månad kvar, vad sägs om att köra en slutsprurt? / Elinnea22 maj 2011 kl. 11.35 (CEST)[svara]
Nej, det är ju ett svårt arbete som ofta kräver att man vet var man skall leta. Jag har insett att jag hellre skriver saker från grunden än försöker källbelägga sådant som andra redan har författat -- det är nästan enklare. Blöh. Nå, jag har planen att försöka göra någonting åt några listade författare innan månaden är över. /Julle23 maj 2011 kl. 01.49 (CEST)[svara]
Bra! Hoppas fler hakar på, det är roligt att se att antalet har gått ned. När det gäller längre artiklar håller jag med dig, då känns det som att det är enklare att skriva om artikeln, men när det gäller artiklar av typen "X, född 1 januari 1980 i Los Angeles, är en amerikansk ishockeyspelare som spelar i..." så kan man ganska snabbt hitta källor. En ganska stor del av artiklarna är korta och ganska enkla att åtgärda. / Elinnea23 maj 2011 kl. 10.39 (CEST)[svara]
Det handlar naturligtvis inte om att helt okontroversiella uppgifter måste ha källa. Men vad har vi "fler-varianten" till om inte just för tillfällen då vissa uppgifter har källa men inte samtliga uppgifter som rimligtvis kan ifrågasättas. Jag tycker det är värt att sätta ut {{fler källor biografi}} i stället för eller tillsammans med någon kb-mall i de fallen eftersom kb-mallen inte sorterar in artikeln i en särskild biografikategori. Priset man får betala är väl att statistiken inte blir lika trevlig. Niklas R(D#)23 maj 2011 kl. 13.29 (CEST)[svara]
Praktiskt taget alla professionella artister/band har en egen webbplats, och till den känns det naturligt att ext-länka från artikeln ifråga, men vilka (om några) andra webbplatser skall vi länka till? Skall vi i artikeln om U2, skall vi då ext-länka till deras officiella fan-sida på Facebook och deras Myspace-sida? - Tournesol12 maj 2011 kl. 09.44 (CEST)[svara]
Det tycker jag är helt uteslutet. Länkar till Myspace, facebook och liknande är inte encyklopediska och jag brukar ta bort dem så fort jag får syn på dem. Den officiella hemsidan kan länkas och det räcker.Obelix12 maj 2011 kl. 09.52 (CEST)[svara]
Spontant känner jag (liksom Obelix) att det räcker med själva webbplatsen. De andra av deras kommunikationsvägar till fans (facebook, myspace, twitter, ...) etc borde vara lätt åtkomliga från den webbplatsen. Mantrat här på WP brukar vara "WP är ingen länksamling". --MagnusA12 maj 2011 kl. 09.54 (CEST)[svara]
Jag kan däremot tycka att det kan vara relevant att länka till motsvarande sida på en tung, neutral referenswebbplats i ämnet, ex. IMDb eller Allmusic. - Tournesol12 maj 2011 kl. 09.58 (CEST)[svara]
Sådana är okej också tycker jag. Jag trodde du syftade enbart på sidor respektive artist/band har kontroll över själva. --MagnusA12 maj 2011 kl. 10.00 (CEST)[svara]
Jo, det var så jag menade, men sedan ville jag bara påpeka som svar på WP är ingen länksamling att jag inte anser att man inte kan ha flera länkar till olika webbsidor om en verksamhet, om nu sidorna ger olika perspektiv. Det blev kanske lite off-topic. - Tournesol12 maj 2011 kl. 10.02 (CEST)[svara]
Ja, neutrala webbplatser som inte drivs av eller har koppling till artikelsubjektet, och dessutom så kända som Imdb, ser jag inga problem med heller.Obelix12 maj 2011 kl. 10.07 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) Jag tycker absolut som MagnusA. I enstaka fall kan fler än en länk vara motiverad, till exempel då en författare eller en politiker har en privat hemsida och en "å tjänstens vägnar". Men jag håller också med Tournesol, sådana länkar är en helt annan sak och oberoende av den egna webbplatsen. --LPfi12 maj 2011 kl. 10.04 (CEST)[svara]
Myspace tycker jag gott att man kan länka till, eftersom man där bjuds på musiksmakprov från artisterna. Eftersom vi av förklarliga skäl inte kan illustrera artiklarna med upphovsrättsskyddad musik tycker jag att det är ett bra alternativ. Spotify-länkar har ju också varit uppe, men det är ju lite krångligare iom att det är en betaltjänst och kräver installation av program. /jssfrk (d|b) 12 maj 2011 kl. 12.16 (CEST)[svara]
Jag tycker att illustrationer och smakprov här på (det fria uppslagsverket) Wikipedia ska hämtas fråna Commons, även när det handlar om ljud. Vill man ha smakprov som inte har släppts fria så kan man gå till den externa webbplatsen där det (förhoppningsvis) finns länkar även till artistens egna myspace-sida, eller var nu denne har valt att lägga ut sina smakprov. --MagnusA12 maj 2011 kl. 12.41 (CEST)[svara]
Ja, jag menar förstås inte att vi ska djuplänka Myspacelåtar (om det ens går) till WP, men en tydlig extern länk till artistens Myspace uppfyller helt klart texten "hänvisningar till webbsidor utanför Wikipedia som innehåller material som kan ge en fördjupad förståelse för artikelns ämne, men vars innehåll inte lämpar sig att inkludera i artikeln" (citerat från WP:Externa länkar). Officiella fansidor på Facebook är väl däremot mest ett klotterplank? /jssfrk (d|b) 12 maj 2011 kl. 12.53 (CEST)[svara]
Varför i hela världen är inte Myspace- och Facebook-sidor "encyklopediska"? Som Jssfrk nämner är det ofta på Myspace som artisten i fråga publicerar smakprov på sin musik. De är lika officiella och ofta bättre uppdaterade än de vanliga webbplatserna. /Grillo12 maj 2011 kl. 12.40 (CEST)[svara]
Instämmer i ovanstående. Kan inte riktigt förstå motståndet mot dessa sidor. Behövs de i artiklarna? Det kan man väl diskutera med tanke på att de med all säkerhet länkas till från artistens officiella hemsida. /-nothingman-12 maj 2011 kl. 12.54 (CEST)[svara]
Om en myspace-sida är det officiellaste artisten har så är det ju den officiella sidan, inget problem. Diverse extrasidor på facebook och myspace vare sig de drivs av artisten, dennes bolag eller fanclub, däremot, det är väl sånt tråden handlar om? // OlofE12 maj 2011 kl. 13.25 (CEST)[svara]
När vi börjar länka till Myspace och facebook kommer jag börja betrakta Wikipedia som en community/hobbysida istället för ett uppslagsverk. Det borde vara fullständigt främmande för ett seriöst uppslagsverk - det är bara oseriöst och barnsligt. Det ger bara indikationen att det är barn och internetnördar som skriver här, och den bilden vill inte jag ge av Wikipedia. Vi ska förmedla information, inte musik och inte någons kommunikationskanal till potentiella intressenter. Sådana länkar är reklam och det är inget vi ska sprida.Obelix12 maj 2011 kl. 13.33 (CEST)[svara]
Det var starka ord! Då antar jag att du betraktar enwp som en "community/hobbysida istället för ett uppslagsverk" och de som redigerar där som "barn och internetnördar" då dessa länkar nästan uteslutande finns med där? Som sagt ser jag inte det som en nödvändighet att länka till dessa men jag ser verkligen inte problemet heller. Jag skulle snarare jämställa dessa sidor med bloggar som det frekvent länkas till i artiklar på svwp. /-nothingman-12 maj 2011 kl. 13.44 (CEST)[svara]
Det viktiga är väl att ha koll på vad man länkar till? En myspacesida som drivs av artisten är inte värre än en officiell hemsida. Men att länka till båda kan vara onödigt om den ena är lätt tillgänglig via den andra eller om de innehåller i princip samma information.Niklas R(D#)12 maj 2011 kl. 13.49 (CEST)[svara]
Vad ger Myspace? Jo, musik och det behöver inte Wikipedia förmedla. Vi ska förmedla information. Länkar vi till detta hjälper vi musikgrupperna genom att länka vidare till deras kommunikationskanaler gentemot potentiella intressenter. De får musiksmakprov osv, bättre marknadsföring kan det knappast inte bli, men Wikipedia bör knappast bidra till detta. Vad ger facebooksgrupper? Jo, community och social gemenskap. Det ger noll i informationsvärde och stärker intrycket av att Wikipedia snarare är en community och hobbysida som skrivs av internetnördar som inte kan avskilja sina tidsfördriv från varandra...
Ett uppslagsverk ska vara stelt och tråkigt. Vi ska alltså förmedla information - inte musik, inte kommunikationskanaler, inte diverse chattgrupper också vidare. Ett uppslagsverk måste ha en stel inställning till sociala medier, för börjar vi länka dessa blir vi lätt en hjälpande hand för musikgrupperna i deras marknadsföring. För ni tror väl inte att någon lägger in en länk till myspace eller till facebook för att ge information till uppslagsverket? Tror ni de hade gjort det till NE med om det vore öppet? Givetvis är det för att marknadsföra sig som de gör det. Obelix12 maj 2011 kl. 14.04 (CEST)[svara]
Jag tycker inte heller att facebooklänkar är relevanta (det kan förstås finnas undantag), men jag förstår uppriktigt sagt inte vad du menar är skillnaden mellan att länka till myspace och en officiell webbplats. Det kan ses som att man hjälper bandet i dess marknadföring oavsett vart man länkar, problemet är inte heller begränsat till band – skall vi länka till ett företags officiella webbplats?Niklas R(D#)12 maj 2011 kl. 14.17 (CEST)[svara]
Är det inte informativt att länka till där man kan provlyssna på bandets musik? Är det inte om något informativt att ge den möjligheten, om vi nu ändå skriver om musikgrupper? Dina åsikter om vad som är barnsligt får du gärna hålla till dig själv. Diskutera sakligt istället. /Grillo12 maj 2011 kl. 14.31 (CEST)[svara]
Jag tycker vi kan jämställa musikgrupper med företag. Varför ska vi hjälpa en grupp/person/företag som vill tjäna pengar att länka till deras "smakprov" av deras produkt? Jag menar att detta är otillbörlig hjälp till deras marknadsföring och går utöver vad ett uppslagsverk bör syssla med. Obelix12 maj 2011 kl. 14.34 (CEST)[svara]
Den uppfattningen kan jag inte alls förstå. Allt som skrivs på Wikipedia kan, om man så vill, tolkas som reklam. Varför är det ok att länka till det kommersiella företaget imdb:s hemsida i varje filmrelaterad artikel men fel att länka till en artists twitter eller myspace? /-nothingman-12 maj 2011 kl. 14.38 (CEST)[svara]
Menar du därmed även att vi inte bör länka till organisationens egen webbplats (som säkerligen används för att gynna organisationen), kategoriskt avstå från att nämna organisationens produkter och liknande? - Tournesol12 maj 2011 kl. 14.40 (CEST)[svara]
-nothingman-: imdb är vad jag förstått fristående från filmbolagen. Twitter är återigen ett exempel på kommunikationskanal och social medium; det blir mer community än uppslagsverk av det hela om vi länkar till sådant tycker jag. Tournesol och -nothingman-: Vår uppgift är ju dock att förmedla information (text) på ett neutralt och objektivt sätt, såsom alla uppslagsverk gör, men att sprida länkar till myspace där folk kan lyssna på smakprov av deras musik går ju inte att göra på ett neutralt sätt, det blir ändå vidareklick till en kommunikationskanal som tillhandahåller möjlighet för vem som helst att lägga upp musik...Visst kan man dra det hur långt som helst som du,Tournesol, gör men någonstans får man dra gränsen och den tycker jag går vid att länka till en hemsida. Obelix12 maj 2011 kl. 14.46 (CEST)[svara]
Jag är hyfsat säker på att myspace och twitter också är fristånde från film- och/eller musikbolag. Hur ställer du dig till att länka till bloggar? Är det ok att länka till en politikers blogg? Vad sägs om en artists blogg? Som jag var inne på tidigare är skillnaden mellan en blogg och facebook/twitter/myspace med flera i min mening ganska liten. Jag vet för övrigt inte hur bevandrad du är med myspace men att det läggs upp musik där är bara en av de funktioner sidan har. Man skall inte underskatta vikten sociala medier har fått, oavsett om man tycker om det eller inte. /-nothingman-12 maj 2011 kl. 14.56 (CEST)[svara]
Bloggar kan man förvisso ifrågasätta vitsens med att länka, men poängen är att det ger noll i informationsvärde att länka till twitter och facebook, utan vi förmedlar bara i så fall deras informationskanaler och gynnar den kommersiellt ytterliggare utöver hemsidan. Att vi länkar till hemsidorna är inget argument för att ha ytterliggare länkar och därmed sprida ytterliggare marknadsföringskanaler för dem här. Obelix13 maj 2011 kl. 11.32 (CEST)[svara]
Vi använder i första hand text för att det är det enklaste mediet. Våra artiklar är rätt torra för att läsaren inte skall distraheras från sakinnehållet och för att humor kan göra det svårare att bedöma vad som är fakta. Däremot är det inget fel på att använda t.ex. musikfiler för att beskriva en musikstil eller på att våra läsare hittar roliga sociala media via oss.
Som andra skriver ovan är det att vi överhuvudtaget har med ett företag, en bok eller en musikgrupp reklam för artikelämnet. Vi har inget emot att det går bättre för artikelämnet tack vare vår artikel. Därmed är det inget problem att ha med länkar som ökar försäljningen.
Däremot är Wikipedia ingen länksamling. Vi skall ge endast de länkar som är mest centrala för att förstå det artikeln handlar om. Länkar till artistens olika webbplatser är det normalt bättre att artisten sköter själv från sin huvudsakliga webbplats (och att facebook ligger ett klick längre bort spelar knappast någon större roll för marknadsföringen).
Myspace är väl ändå lite mer seriöst än Facebook? Och att Wikipedia är reklamfritt betyder att vi inte har massa direkt reklam här, som TV och radio. Eller skall vi sluta länka till politiska, nationalekonomiska och religiösa organisationer också, vill ju också folk skall tycka som de. J 198212 maj 2011 kl. 23.33 (CEST)[svara]
Obelix, jag förstår inte riktigt vad du menar när du beskriver myspace som "en kommunikationskanal som tillhandahåller möjlighet för vem som helst att lägga upp musik". Jo, visst är det så, men jag tycker man kan förvänta sig av den som länkar till en myspacesida att det inte är vem som helst som håller i den utan den aktuella artisten. I så fall är myspacesidan inte konstigare än en vanlig hemsida (där man för övrigt också kan lägga upp smakprov på sin musik). Eller har jag missförstått dig? Niklas R(D#)13 maj 2011 kl. 00.45 (CEST)[svara]
Ju fler marknadsföringskanaler vi länkar till, detso mer hjälper vi ju dem. Att vi länkar till hemsidan är inget argument för att länka till alla tänkbara och möjliga marknadsföringskanaler de har. Obelix13 maj 2011 kl. 11.32 (CEST)[svara]
Vad är egentligen skillnaden mellan en artists "vanliga" hemsida och artistens myspacesida, eller överhuvudtaget en webbplats som artisten har egen kontroll över? /Nesse13 maj 2011 kl. 10.02 (CEST)[svara]
Jag fattar inte varför man inte skall länka till en artists/politikers webbsida, facebooksida, myspacesida, twittersida, och blogg på en gång. Att Wikipedia inte är en länksamling handlar om att man inte skall länka till irrelevanta länkar, inte att vi skall ha extremt få länkar. Plrk13 maj 2011 kl. 09.57 (CEST)[svara]
För att de ger inget direkt informationsvärde, de tillför inget till artikeln, förutom möjligen myspacesidan, utan ger mest en hjälpande hand för artisten/politikern att synas. Blogg har vi ofta länkat till och så långt kan jag sträcka mig utöver hemsidan. Obelix13 maj 2011 kl. 11.32 (CEST)[svara]
Jag delar inte Obelix aversion mot Facebook och Myspace om det inte finns några andra länkar, däremot menar jag att det liknar en länksamling om officiell sida, en eller flera bloggar, myspace och facebook länkas till i samma artikel. Det är ungefär i den ordningen jag prioriterar och jag tar bara med en eller max två av dessa. Naturligtvis är det bra att länka till sidor som MySpace eller en films officiella sida så att det går att få ljudklipp och eller filmklipp. Men två till tre "officiella" länkar tycker jag räcker; den egna officiella, imdb eller riksdagen eller liknande och eventuellt en blogg eller fansite. Sen är det en länksamling. Finns relevant information så att flera länkar krävs ska den informationen läggas i artikeln istället och är ljud och filmklipp så spridda över internet och ofria att det krävs en massa externa länkar är det inte wp:s sak att hålla med en länksamling. Till exempel vill jag undvika externa länkar till varje film en skådespelare är med i. Det var mina fem öre.--LittleGun13 maj 2011 kl. 11.51 (CEST)[svara]
Jag instämmer inte heller med Obelix. Det viktiga i urvalet av länkar måste vara deras relevans för ämnet per se, inte vilken plattform/sajt de råkar ligga inom eller huruvida de är kommersiellt inriktade eller ej, och för att man skall kunna få en fullödig bild av en musikers verksamhet är det självfallet relevant att ge läsaren en möjlighet att höra vederbörandes musik och inte bara läsa om den - en ton säger här i regel mer än 1000 ord för att travestera ett känt talesätt. Musiken är här m a o en vital del av just informationen vi har intresse av att förmedla, bara det att upphovsrättsliga skäl ofta inte tillåter oss att ha denna information inom själva wp. Detsamma gäller förstås att kunna länka till bildgallerier med verk av konstnärer vi har artiklar om, digitalt tillgängliga texter av författare etc. /FredrikT13 maj 2011 kl. 11.57 (CEST)[svara]
Jag kan böja mig för musik och bildgalleri på myspace och annat, men jag tycker det vore extremt olyckligt om vi länkade till facebook och Twitter, som snarare är chatt/kommunikation än informationsförmedling. Obelix13 maj 2011 kl. 12.56 (CEST)[svara]
Vad är skillnaden på "chatt/kommunikation" och "informationsförmedling"? Jag tycker mig se väldigt mycket information förmedlas via Facebook/Twitter som inte förmedlas via den vanliga webbsidan, rätt ofta. Plrk13 maj 2011 kl. 14.43 (CEST)[svara]
Aktuell information, dagsfärsk - senaste nytt - ja, det kanske finns på Facebook men det passar inte i en encyklopedi och är inte av encyklopediskt värde (här ska information som är relevant över lång tid finnas). Jag kommer inte delta mer i diskussionen utan hoppas fler, kanske lite äldre personer, väljer att delta i diskussionen och för fram en mer traditionalistisk ståndpunkt om vad ett uppslagsverk bör syssla med. Obelix13 maj 2011 kl. 18.21 (CEST)[svara]
Som jag ser det är den enda egentligen viktiga frågan här om vår artikel blir bättre av länken eller inte. Att någon kan råka bli gynnad på ett eller annat sätt av att vi gör vår artikel bättre för läsarna ser jag inte som relevant. Det är överhuvudtaget inte vad vår neutralitet handlar om. Lagligt upplagda och fritt tillgängliga musikprov från en artist tycker jag är en klockren extern länk, det säger betydligt mer om artisten än väldigt många byte text. Bedöm varje länk för sig om de tillför något istället för att försöka dra alla myspace/facebook/whatever-sidor över en kam. Njaelkies Lea (d) 13 maj 2011 kl. 12.01 (CEST)[svara]
Externa länkar är först och främst till för fördjupning, och då främst sådant material som inte gärna kan tas med i artikeln. Vi brukar också länka till "officiella" webbplatser. För en del musiker och artister är kanske Myspace ett bra ställe att länka till, för andra inte. Att länka till Facebookprofiler ser jag som mindre lämpligt -- för det första krävs i princip att man själv har Facebook för att en sådan länk ska vara meningsfull, och för det andra är det tveksamt om Facebooksidor kan ses som "fördjupning". Att länkar kan vara användbara är inte generellt ett argument för att ta med dem. Många skulle säkert tycka det var användbart med epostadresser och telefonnummer i artiklar om företag, väderinformation på huvudsidan etc. För ett tag sedan framkom det f ö ganska klart att det inte finns konsensus för Spotify-länkar i artiklar om musikgrupper eller skivor. /NH13 maj 2011 kl. 17.29 (CEST)[svara]
Att långt ifrån alla har facebook är ett bra argument mot sådana länkar. Det konsensus mot spotify-länkar du tar upp var ju av liknande skäl. Det krävs att man blir medlem och det är inte ens fritt tillgängligt, i alla fall inte överallt. Men t.ex. myspace har inte det problemet. Njaelkies Lea (d) 13 maj 2011 kl. 21.02 (CEST)[svara]
Jag är administratör för ett fåtal Facebook-sidor och jag hittar ingenstans i inställningarna där jag kan blockera oregistrerade användare från att se sidan. Sertion [¤]13 maj 2011 kl. 21.06 (CEST)[svara]
Igår avgjordes Eurovision-finalen och på Youtube finns lagligt alla bidrag sen 2009 upplagd på Eurovisions egna Youtubesida. Vad anser ni om att lägga in länken på låtarna som deltog som har egna sidor? /AleWi15 maj 2011 kl. 07.36 (CEST)[svara]
Det viktigaste är väl läsarens upplevelse av Wikipedia-informationen. Alla länkar som innehåller bra och vettig information bör vara med, för att underlätta för läsaren att gå vidare. Det tycker jag betyder Myspace, Facebook, privata eller tjänste-bloggar, länkar till Fan-clubs för artister, imdb, etc. Förutsatt att länkarna verkar innehålla vettig information. Visst kan man se länkar som reklam (om man så vill), men skall man helt undvika att göra reklam så kan man ju t.ex. inte nämna partier vid namn. Länkar till låtarna i Eurovision-schlagern bör givetvis finnas, om det är legala länkar. Det ger ju läsaren _en_ plats att hitta informationen. Man skall väl inte behöva goog:la en halvtimme för att komplettera Wikipedia! --Janwikifoto18 maj 2011 kl. 01.39 (CEST)[svara]
Instämmer med ovanstående. Vi bör underlätta för våra läsare att skaffa sig information om artikelämnet - oavsett vilket det är. Ovan påstås att ett "uppslagsverk ska vara stelt och tråkigt". Det anser inte jag. Information är inte tråkigt, och information kan man få på många sätt. Mängden och urvalet av externa länkar måste få relateras till artikelns ämne och till den mängd info som kan ges av den externa länken, inte av vilken typ av länk det rör sig om (så länge webbplatsen är öppen för alla och på något sätt informativ). Annars binder vi lätt ris om egen rygg, när vi ska göra reklam för Wikipedia gentemot en allmänhet som vi hoppas kunna locka över till att bli flitiga läsare och bidragsgivare. Av vårt "stela och tråkiga uppslagsverk".--Paracel6324 maj 2011 kl. 20.02 (CEST)[svara]
Den 6 maj firade Norska (bokmål) Wikipedia att de numera har 300.000 artiklar. Det firades på Tinget (deras bybrunn) och med utskick av pressmeddelande. Hurra! Och det är är bara 4.500 artiklar kvar till vårt eget 400.000-firande. --LA210 maj 2011 kl. 01.13 (CEST)[svara]
Grattis till bokmålswikipedia och speciellt till deras geografiartiklar som är många och bra. Något att ta efter. --NERIUM10 maj 2011 kl. 11.27 (CEST)[svara]
När man tittar på aktiviteten på olika språkversioner, så ser man att sv:wp står sig väl mot jämförbara nl:wp, da:wp och fi:wp, men att no:wp är mer aktiva. Det vore roligt att veta hur och i vilka ämnen de lyckas bättre än oss. Jag skulle t.ex. gärna se att det exempel Nerium lyfter fram kunde konkretiseras än mer, så vi ev kan ta efter.Yger10 maj 2011 kl. 11.43 (CEST)[svara]
Jag vill lägga in en viktig sak där: Norska Wikipedia är kanske aktivare på att skapa artiklar, men de artiklar som skapas där är ofta ganska dåliga. De har inte i närheten samma källkrav (flera av deras utmärkta artiklar är helt källösa, ex) och många av deras artiklar är substubbsliknande. Om det är något vi vill ta efter går det säkert bra, men jag ser hellre att vi skapar färre artiklar av hög kvalitet än många av dålig kvalitet. Tanzania10 maj 2011 kl. 14.29 (CEST)[svara]
Kul för norrmännen/de norsktalande och grattis! Imponerande att ha drygt 3/4 av vårt artikelantal med cirka halva antalet talare. Utan att egentligen ha alltför bra detaljkoll på den språkversionen kunde man redan från statistiken ca 2009-2010 se att nowp tycks ha haft lite annat fokus än svwp vad gäller artikelskapande. Svwp utmärkte sig i sin barndom för väldigt många (för språkets storlek) och mycket korta (ofta undermåliga och nästan aldrig källbelagda) artiklar. Jämförde man med statistiken med andra språkversioner kunde man för några år fortfarande sedan se att svwp hade genomsnittligt kortare artiklar med relativt få redigeringar per artikel jämfört med nästan alla andra medelstora och stora språkversioner, vilket bl.a. avspeglade sig i låg siffra för "redigeringsdjup". Tveklöst var genomsnittskvaliteten för ett par år sedan bättre på nowp, dawp och fiwp än här. Mycket av kvalitetsarbetet på svwp de senaste åren har haft fokus på att åtgärda de korta eller verkligt bristfälliga artiklarna, både de nyskapade och de "i stocken". Detta har avspeglat sig i minskande andel riktigt korta artiklar, ökad genomsnittslängd, och ökat genomsnittsantal redigeringar per artikel. Här saknar man återigen att Wikistats inte har några fullständiga data per språkversion efter maj 2010, men det intryck man får av får av den partiella statistik som faktiskt finns (i vissa fall till mars 2011) är just att nowp har haft ett större fokus på artiklarnas numerär under senare år, d.v.s. nyskapande av artiklar. På nowp har artikelantalet från januari 2009 till mars 2011 ökat med 43,5%, att jämföra med 29,8% för svwp. Medelantalet redigeringar per artikel ökade däremot under samma period med 17,7% på nowp, att jämföra med 26,4% för svwp. Medellängden per artikel ökade från januari 2009 till maj 2010 med 7,1% på nowp och med 12,8% på svwp, men var med 1926 byte mot svwp:s 1751 byte fortfarande längre. Vi bör nog ha fortsatt att knappa in ganska rejält på dem sedan dess. Redigeringsdjupet (med metas definition) är f.n. 48 för svwp och 26 för nowp, att jämföra med 24 resp. 20 i januari 2009. Allt detta indikerar att nowp under de senaste åren har haft en lite mer kvantitativ utvecklingsinriktning, utfrån ett startläge som var kvalitativt OK. Svwp har haft en lite mer kvalitativ utvecklingsinriktning, utifrån ett startläge som var kvalitativt dåligt. Man ska kanske inte överdriva skillnaden, men det verkar finnas en tydlig nyansskillnad i utvecklingen som har varit stabil över tiden, så Tanzanias observation kan säkert stämma. Jag tror det gör mer nytta för svwp att fortsätta på det inslagna spåret, d.v.s. att fundera ganska mycket på att fortsätta att förbättra bristfälliga artiklar snarare än att sätta fokus nästan enbart på att skapa nya. Tomas e10 maj 2011 kl. 15.57 (CEST)[svara]
Ändå ganska konstigt om de är mer aktiva, norska är uppdelat på två språk och talas och förstås av färre personer än svenska. J 198210 maj 2011 kl. 16.03 (CEST)[svara]
Norska översätter numera många artiklar från svenska (det ser ut att oftast vara på det hållet). I takt med att svenska blir bättre på källor, blir ju då även norska det. J 198210 maj 2011 kl. 19.11 (CEST)[svara]
Om man av någon orsak når ut till flera, så att 0,2 % deltar i arbetet istället för 0,1 %, så ökar resurserna väsentligt. Med en så liten deltagarprocent är befolkningsunderlaget inte avgörande, men om norrmännen engagerat en klart större proportion av befolkningen kan det förstås vara värt att titta efter vad det kan bero på. --LPfi10 maj 2011 kl. 21.41 (CEST)[svara]
@Yger Jag har utökat de 3140 artiklarna om countyn i usa från ca 1000 byte till över 2000 den senaste tiden (200 kvar) och då har jag stött på många artiklar om geografi på NOWP och de verkar vara systematiskt gjorda eftersom de verkar vara ganska så heltäckande. Jag kan inte just nu ge exempel. @Tanzania: Jag tycker att de norska artiklarna många gånger är bättre, eller åtminstone längre, än de svenska vilket Tomas e statistik här ovan visar.
Det verkar inte finnas någon korrelation mellan antalet skrivna artiklar och deras kvalitet vilket vi kanske kan få se en dag om statistiken börjar fungera igen. Kvalitetsarbetet har gett artiklar som t.ex. Små Antillerna som numera består av fem små stubbar på samma sida vilket statisktiskt sett förbättrar SVWP men knappast innehållsmässigt eftersom man fortfarande inte får reda på något mer än vilka öar som finns vilket är lika mycket information som fanns när de hade en artikel var. Snarare har detta kvalitetsarbete varit en försämring eftersom man inte lätt kan gå över till en annan språkversion för att läsa vidare eftersom iwlänkarna inte finns kvar. --NERIUM11 maj 2011 kl. 02.01 (CEST)[svara]
För att förtydliga vad statistiken säger när vi pratar om medelvärden avseende artikellängd m.m.: idag bör det vara ungefär lika vanligt att en artikel på nowp är bättre/fylligare som sämre/kortare. Självklart lär det finnas systematiska skillnader åt ena eller andra hållet inom olika ämnesområden. För några år sedan var nästan alltid motsvarande artiklar på t.ex. nowp och dawp bättre än de på svwp, i den mån de fanns. Tomas e11 maj 2011 kl. 14.54 (CEST)[svara]
Til Tanzania: Du har rett i at en del eldre anbefalte og utmerkede artikler (som f.eks andre verdenskrig) har lite referanser, men vi har nok like strenge krav til nye kandidatartikler som hva dere har (se f.eks Tulipankrakket). Videre har vi flere fagmiljøer som har engasjert seg, innen helsesektoren har f.eks flere leger bidratt tungt (Alzheimers sykdom, Tourettes syndrom og Depresjon) og kvalitetssikret artikler. Vi har et ganske systematisk arbeide med kvalitetsartikler (anbefalt og utmerkede artikler og Gode lister og portaler) og jeg vil tro at dere også har endel å hente mht oversettelse av artikkler fra bokmål/riksmål. Ulflarsen13 maj 2011 kl. 18.05 (CEST)[svara]
Det är bara att lyckönska norrmännen! En allmän uppmaning till svenskspråkiga Wikipedia är att gärna kolla av och jämföra motsvarande svenska och norska artiklar. Här finns möjligheter till symbios, både i geografiartiklar och specialområden som t ex läkekonsten som nämns ovan. Ibland kan man på så sätt också "få hjälp med översättningen" av en artikel från något annat språk man inte behärskar så bra. Jag har ibland hittat "mina" svenska artiklar översatta till norska, vilket naturligtvis ger en stor tillfredsställelse ;) --Xauxa13 maj 2011 kl. 18.28 (CEST)[svara]
Ny vecka, ny tävling! Veckans tävling har temat internet i Sverige. Hjälp till att förbättra ett område med ganska många korta och ofullständiga artiklar. Behöver man tips och inspiration finns ett par förslag och länkar till eventuella källor på tävlingssidan. /Julle23 maj 2011 kl. 01.38 (CEST)[svara]
Jag vet att det är för sent att ändra nu, men varför begränsar sig tävlingen till Sverige? Länder och gränser är inte det första man tänker på när man hör om dagens Internet. J 198223 maj 2011 kl. 23.01 (CEST)[svara]
Men inte minst eftersom det är knepigt att skriva om saker som har med internet att göra, eftersom det finns så ont om källor. Jag har ägnat ganska mycket tid åt att försöka hitta bra sådana inom det avgränsade området, dock, om någon vill utnyttja dem.
Ärligt talat hade det väl varit smartare att köra en tävling om bara internet. Men det var inte ett medvetet val att utesluta den möjligheten – den slog mig inte ens. /Julle26 maj 2011 kl. 15.11 (CEST)[svara]
Idag har, efter nära ett år utan uppdateringar, statistiksidan uppdaterats ordentligt. Nu kan vi se hur artiklarna på svenskspråkiga Wikipedia är fördelade på olika storleksintervaller. Vi har alltid haft många artiklar som varit ganska korta, i förhållande till andra språkversioner. Innan har man kunnat följa utvecklingen löpande och nu kan vi äntligen göra det igen. Det vi kan se nu är att i april förra året var 29,5% av våra artiklar under 512 tecken i längd. Motsvarande siffra i april i år är 25,8%. På WP:VNA brukar vi köra på artiklar minst 2kb långa. Andelen artiklar under denna längd var i april förra året 79% och motsvarande siffra i april i år 77,3%. De riktigt korta artiklarna, under 256 tecken, har minskat från 9,4% till 7,7% under samma period (för tre år sedan var den siffran 18,6%).
Om vi fokuserar på de riktigt långa artiklarna, minst 32kb, har siffran det senaste året pendlat kring 99,7% (dvs ca 0,3% av artiklarna är så långa), vilket jag tolkar som en klart godkänd utveckling, med tanke på att det totala antalet artiklar ökat nära 12% under det senaste året. De är en väldigt liten del av artiklarna men den krymper iallafall inte.
Även om de här siffrorna bara ger en bild av kvantitet och inte kvalitet, tycker jag det är intressant och uppmuntrande; man kan anta att en artikel på minst 2 kb generellt sett är mer intressant än en som är under 256 tecken. Gissningsvis visar siffrorna därför att andelen intetsägande substubbar minskar och andelen mer riktiga artiklar ökar. Åtminstone jag tycker att den här statistiken tjänar som en morot för att förlänga riktigt korta artiklar. Ofta kan man med ganska snabb efterforskning hitta källor till att skriva till åtminstone några meningar om ett artikelämne, även ett som ligger utanför ens eget specialområde. Tittar man i kolumnerna J och K i tabellen på länken ovan så ser man alltså siffrorna jag tidigare nämnt, fast i omvänd form; andelen artiklar över 0,5k har ökat från 71 till 74% och andelen över 2k från 21 till 23%. Det kanske inte låter mycket men varje procent är i nuläget nära 4000 artiklar!
Så med detta långa meddelande vill jag alltså ha sagt: Bra jobbat, och fortsätt så! Det är kul att jobba för kvantiteten men glöm naturligtvis inte kvaliteten. De är båda viktiga. Entheta24 maj 2011 kl. 22.36 (CEST)[svara]
Strålande! Kul att se hur både antalet artiklar och storleken på artiklarna stadigt växer, även om det bara är med en plågsamt liten tiondels procent i taget. /Esquilo25 maj 2011 kl. 13.21 (CEST)[svara]
Mycket trevligt för oss hopplösa kalenderbitare att statistiken är uppdaterad. En annan siffra ur högen: genomsnittslängden på en svwp-artikel var 1861 byte i april 2011, att jämföra med 1740 byte i april 2010, d.v.s. +121 byte på ett år. Tomas e25 maj 2011 kl. 13.33 (CEST)[svara]
Jag är förvånad över andelen riktigt korta artiklar. Jag hade för mig att Projekt substubbar mer eller mindre klarat av dem. Projektsidan anger att det finns fem stubbar under 240 byte, när i fjol alla stubbar under 220 byte var åtgärdade. Finns det verkligen så många substubbar på 240-255 tecken (byte?)? Jag skulle spontant tro att substubbarna i statistiken till stor del är någonting annat. (I intervallet 256-255 tecken finns det däremot säkert massor att göra.) --LPfi25 maj 2011 kl. 15.13 (CEST)[svara]
Just det, brödtext: "characters readable text, disregarding wiki- and html codes, hidden links, etc.; also headers do not count (excl. redirects)". I morse fanns det enligt denna lista 65 artiklar som var kortare än 256 byte totalt sett (förgreningssidor oräknade) vilket är 0,02% av artiklarna. Men det finns alltså ca 30 400 artiklar (395 K x 7,7%) med mindre än 256 tecken brödtext. Men misströsta inte, för enligt Wikistats minskar dessa artiklar även i absolut antal, trots att svwp växer. I april 2010 var de ca 33 300 (354 K x 9,4%), i april 2009 ca 35 600 (292 K x 12,2%) och i april 2008 ca 45 400 (244 K x 18,6%). Som bekant är det bästa sättet att äta en elefant att ta en bit åt gången. Tomas e25 maj 2011 kl. 19.36 (CEST)[svara]
Förgreningssidorna har jag för mig räknas in och är 17 000 stycken. De är i de flesta fallen mycket knapphändiga även om de förgrenar till många artiklar. --NERIUM25 maj 2011 kl. 20.46 (CEST)[svara]
Är det någon som känner för att uppdatera denna så vore det väldigt välkommet!Det här var väldigt glädjande att statistiken kommit, jag hade slutat hoppas! Wikipedia:Projekt substubbar arbetar med substubbar från tre olika definitioner, dels är det de artiklar som har märkningen substub, alltså där en användare gjort en bedömning att artikeln är att betraktas som en substub. Sen är det artiklar under 256 b som catscan hittar. Alltså de som i historiken är kortare än 256 b. Och sist, men egentligen viktigast, är de som statistiken räknar med, där man räknar brödtexten, dessa brukar vi kalla för "brödstubbar". Så vi är långt i från klara när det gäller susbstubarbetet, men på god väg. Ju fler som regelbundet har för vana att titta på dessa sidor och försöka åtgärda så många som möjligt desto bättre. Bra jobbat allihopa! / Elinnea26 maj 2011 kl. 10.02 (CEST)[svara]
Av aprilsiffrorna kan vi också se att artikeldjupet ökat från 25,2 till 27,4 på ett år vilket är en större ökning än för jämförbara språkversioner, vi har nu allt fler kvalitetsparametrar jämförbara med nl:wp och tom några med pl:wp och pt:wp. Trafiken mot vår site har också ökat bra, där faktiskt annars april såg en minskning globalt. Däremot var vår aktivitetsnivå låg, även jämfört med andra språkversioner, men å andra sidan var denna nivå i jan-mars ovanligt hög, så en enstaka månad är för lite av dra någon slutsats av.Yger26 maj 2011 kl. 11.47 (CEST)[svara]
Kan mycket väl stamma. När jag följde aktivitet per dag, så märkte jag att dagen med minst aktivitet (efter julafton) var den första rikigt fina dagen runt 15-20 juni (sensommaren brukar det sedan bli hög aktivitet).Yger26 maj 2011 kl. 14.06 (CEST)[svara]
Som dagsläget är är det en vild blandning mellan användningen av historia och historik som underrubrik. Det vore trevligt om det kunde komma någon slags riktlinje eller liknande för vad som ska användas, då det inte ser så snyggt ut om det är inkonsekvent. Tanzania26 maj 2011 kl. 17.05 (CEST)[svara]
Historia och historik betyder inte riktigt samma sak. Historik är en kort och koncis berättelse eller i ett avgränsat ämne, eller här på Wp även sidhistoriken.[1]--Edaen26 maj 2011 kl. 17.11 (CEST)[svara]
I UD-artikeln skulle det kunna kallas historik eftersom den är avgränsad till utvecklingen av utrikesförvaltningens organisation. Dessutom i korta avsnitt. Krypgrund är inte så klart avgränsad utan flyter ut i orsakssamband. --Edaen26 maj 2011 kl. 17.48 (CEST)[svara]
Om man visar statistik på någon sida (nedåtpil>stats eller Visa historik>Antal sidvisningar) så kommer man till en statistiksida där man kan skänka pengar via flattr.com. Jag antar att dessa pengar går till personen bakom scriptet - det ligger ju på en extern sida. I så fall föreslår jag att vi genast tar bort statistiksidorna. Egentligen inget fel om utvecklaren får pengar. Men som det ligger nu känns det som lurendrejeri, man förleds lätt att tro att pengarna går till wikipedia. AlphaZeta1 maj 2011 kl. 10.32 (CEST)[svara]
Jag är starkt emot att ta bort dessa länkar. De är väldigt användbara och vår programvara tillhandahåller inget liknande. --Petter 1 maj 2011 kl. 10.50
Jag hittar ingen markering om att det rör sig om externa verktyg och instämmer med AlphaZeta i att det lätt kan missuppfattas. Samtidigt är det värdefulla verktyg. Det bästa är kanske att just tydligaregöra detta. /Dcastor1 maj 2011 kl. 13.04 (CEST)[svara]
Hittade nu att det faktiskt står att det rör sig om ett externt verktyg vid länken till Antal sidvisningar. Däremot inte vid "stats". /Dcastor1 maj 2011 kl. 13.07 (CEST)[svara]
Personen som driver statistikverktyget tillför ett mycket användbart verktyg. Denne lär ha kostnader för att drifta det. Så denne person kan vara väl värd ev donationer.Schh26 maj 2011 kl. 23.56 (CEST)[svara]
Relaterad fundering: Vilka åsikter finns om att ha en Flattr-knapp (eller liknande) på sin egen användarsida för att få in pengar den vägen? Är det OK att ha en länk från användarsidan till egen hemsida eller blogg med flattr-knapp? Gör det någon skillnad om det klart och tydligt framgår att pengarna inte går till WMF/Wikipedia utan till användaren? (Har det diskuterats någon annanstans tidigare?) /Haxpett3 maj 2011 kl. 12.16 (CEST)[svara]
Du får ju ha en [http://www.twitter.com/sakjur Min Twitter]-länk (eller blogg, eller typ det mesta) på användarsidan, och min åsikt är att så länge det inte står att pengarna går till Wikimedia Foundations/Wikimedia Sverige/liknande så är det väl okej att ha en Flattr-knapp på sin EGEN sida - typ som att organisationers "officiell webbsida"-länkar måste få ha en donera knapp på den om de vill det. Däremot är jag emot en Flattr-knapp PÅ användarsidan, det är trotts allt inte ens privata webbplats --SakJur3 maj 2011 kl. 13.43 (CEST)[svara]
Håller med Sakjur: Inga flattr-knappar eller liknande på användarsidor. Däremot kan man från användarsidan länka till sin egen hemsida, blogg etc, och vad som finns där spelar mindre roll. Detta gäller användare som faktiskt skriver artiklar på Wikipedia och är här för att bidra; användarsidor som bara är skapade i reklamsyfte raderas naturligtvis. /NH3 maj 2011 kl. 13.52 (CEST)[svara]
Medhåll. Jag ser ingen poäng med att förbjuda folk att länka till bloggar eller dylikt på användarpresentationerna, om de så önskar (hey, jag gör det själv, liksom), men Flattrknappar på användarsidorna tycker jag definitivt inte om. /Julle10 maj 2011 kl. 14.47 (CEST)[svara]
En relaterad tanke till den relaterade funderingen: om någon skulle äska pengar, eller i alla fall erbjuda möjligheten att ge flattr-stöd för dennes bidrag på Wikipedia, hur skulle vi ställa oss till det? Det känns väldigt okonventionellt, men är väl å andra sidan inget som någon i teorin inte skulle kunna sätta i verket? Om man tänker sig en engagerad användare som strävar efter att på ett eller annat (eller flera) sätt förbättra Wikipedia i enlighet med projektets målsättningar... --flinga15 maj 2011 kl. 20.31 (CEST)[svara]
Ordet därstädes används väl inte normalt i nutida svenska? I Wikipedia finns ungefär 350 förekomster. De flesta tycks vara för att ange att en person dog på samma ort som hon föddes. Jag har ändrat några till en upprepning av ortsnamnet. Men sen blev jag tveksam. Vad är den allmänna meningen om detta? --Ettrig2 maj 2011 kl. 15.28 (CEST)[svara]
Jag anser det nog som modern svenska, själv använder jag det emellanåt, antar att jag kan ha skrivit en del av dem, även om de säkert i många fall ha hämtats från äldre verk och då kanske främst svensk uppslagsbok. Jag tycker syftningen blir tydligare än när man skriver ett enkelt "där". Sedan kan jag nog tänka mig att det uppfattas som lite ålderdomligt, men jag skulle nog inte se det som utdaterat.--FBQ2 maj 2011 kl. 15.45 (CEST)[svara]
Jag har aldrig hört det under mina 19 år i ett svensktalande land. Vad vinner man på att använda det istället för ortnamnet två gånger? Vi lider inte av samma platsbrist som äldre uppslagsverk kan ha haft. Sertion [¤]2 maj 2011 kl. 15.48 (CEST)[svara]
Jag funderade lite och i vardagslag använder jag nog "därsammastädes" oftare, då blir ju syftningen ännu tydligare.--FBQ2 maj 2011 kl. 15.50 (CEST)[svara]
Angående Sertions förslag så upplever jag det som kaka på kaka att upprepa samma ort två gånger i samma mening.--FBQ2 maj 2011 kl. 15.51 (CEST)[svara]
[redigeringskonflikt] Jag brukar i och för sig bara skriva "där" i stället för att upprepa ett ortnamn i född- och dödangivelser, men skulle inte tycka att det var konstigt med ordvalet "därstädes" heller. Att man inte bör upprepa själva ortnamnet (eller vad det nu kan vara) ser jag mer som en språklig skönhetsfråga än en fråga om utrymme. /FredrikT2 maj 2011 kl. 15.58 (CEST)[svara]
Jag brukar för min del konsekvent stryka "-städes" i detta fall. Håller definitivt med dem som inte betraktar detta som modern svenska. På danska kan man däremot skriva "sammesteds". Det ord FBQ använder i vardagslag ger ett ännu ålderdomligare intryck i mina ögon. En sökning på nätet ger vid handen att det handlar om 1600- och 1700-talskällor. "På samma ort" går bra, men upprepning av namnet ser illa ut, det är min uppfattning. Ett bibehållande av detta gammalmodiga uttryck bör under inga omständigheter äga rum. Fernbom23 maj 2011 kl. 04.12 (CEST)[svara]
Jag har noterat att Ettrig till följd av denna diskussion gått på en effektiv jakt på "därstädes" i våra artiklar. I bland känns det dock som litet väl mycket annat försvinner ut med "moderniseringsbadvattnet" samtidigt, som t ex här. Är det wikigemenskapens allmänna mening att inte heller ord som "sistnämnda", "tillika" och "kvarstod" skall få förekomma på svwp? I mitt tycke blir språket fattigare och mer repetitivt om man bara skall använda ett fåtal väldigt enkla ord och inte har möjligheten att välja olika synonymer och alternativa skrivsätt. Kanske borde vi för dem som vill ha sådan väldigt lättläst text i stället skapa en svenskspråkig motsvarighet till den "Simple English"-upplaga av wp som redan finns? /FredrikT10 maj 2011 kl. 10.44 (CEST)[svara]
Jag tycker definitivt inte att de ord som Fredrik räknar upp bör bytas ut regelmässigt. I den länkade redigeringen tycker jag dock att alla förändringar var till det bättre utom den sista, vilken Fredrik med god motivering återställde. /Dcastor10 maj 2011 kl. 11.11 (CEST)[svara]
Upprepningar är ett klassiskt stilfel. I den påtalade redigeringen upprepas årtalet 1660 istf att använda det fullt gångbara "sistnämnda år". Jag ogillar förenklingen skarpt, för att det ger ett fattigare språkbruk. Ett rikt ordförråd är enligt alla handböcker i stilistik ett viktigt kriterium på god svenska. Ytterligare ett kännetecken på gott språk är en varierad syntax, som jag sett behandlas av andra på liknande sätt.--90.239.160.6510 maj 2011 kl. 14.12 (CEST)[svara]
Jag håller iofs med om att upprepningar ofta är stilistiskt olyckliga, men har svårt att tro att svenskan är så synonymfattig att man är tvingad att behålla ålderdomliga, föråldrade ord bara för att undvika upprepningar. Om "fortsatte" anses för aktivt som synonym till "kvarstod" finns t.ex. "stanna kvar", "bli kvar"; "kvarstod" låter litet gammaldags i mina öron. "Tillika" – är "också" för enkelt finns det "dessutom", "även", m.m. / TernariusD10 maj 2011 kl. 14.40 (CEST)[svara]
Definitionen av "föråldrade ord" måste vara att de inte används i moderna publikationer. För att testa om din språkkänsla stämmer, kan man kolla hur ofta orden används i tidningar, t.ex. Aftonbladet, Expressen, m.m. I Aftonbladets webbupplaga ser jag att ordet "kvarstod" används nästan dagligen om man söker med Google ("misstankarna mot männen kvarstod", "utbudet kvarstod i form av någon enstaka modell", "Bara ett problem kvarstod", " bojkotten kvarstod", "Frågan kvarstod"). Att ta bort kvarstod är alltså att förändra det levande språkbruket, att göra det föråldrat genom att låta det fall i glömska. Då kan vi gå vidare med att testa ordet "tillika" som oftare används i bloggarna på Aftonbladet och Expressen, t.ex. av kulturchefen på Expressen i henens blogg ("orkestrerad av Doktor Kosmos Uje Brandelius, tillika Vänsterpartiets pressekreterare"). I Expressen används det av reportrarna, dock inte lika ofta som kvarstod ("medarbetare och litteraturkritiker Aase Berg, tillika författare"). Det här är alltså fullt levande ord. På Expressen används också ordet därstädes ("Duktiga medarbetare därstädes lotsar bilar och minibussar", "om man därstädes vill betrakta mården som ett skadedjur", "När jag var liten stod det en DC 3:a i nån park därstädes"). Det är bara ett påhitt att det skulle vara föråldrade ord. Orden som tas bort används fortfarande i dagstidningar.--90.239.160.6510 maj 2011 kl. 14.56 (CEST)[svara]
Jag slog upp ett av exemplen på slump och det var i själva verket en kommentar till en webbartikel, riktigt tarvligt skriven med låtsasgammaldagssvenska för att verka viktig - nu ännu gamblare, eller hur det var. Vad finns det för rimligt skäl att hänvisa till trasblaskor när det finns SAOL? Därstädes kallas där "åld." // OlofE10 maj 2011 kl. 15.39 (CEST)[svara]
Vilket av exemplena var det? och det faktum att ordet finns i SAOL anger att det fortfarande är gångbart, se Inledning i senaste upplagan.--90.239.160.6510 maj 2011 kl. 15.45 (CEST)[svara]
Det var "därstädes ... betrakta mården som ett skadedjur". Praktexempel på att ord som inte längre fungerar ofta dyker upp när skribenten försöker öka sin trovärdighet genom att "höja sig själv" till kanslisvenska utan att lyckas ens med det. Att ordet inte är utdött betyder inte att det förbättrar en text - ålderdomligt betyder att en del av läsarkretsen kommer att tycka att att ordet är konstigt eller knasigt. Knappast eftersträvansvärt. (lite problem med redigeringen, tror brandvägg & proxy ställde till det igår, hade inte yttrat mig om jag sett de som redan svarat så bortse från mina kommentarer om det kan få den här helt orimligt stora diskussionen att dö ut) // OlofE11 maj 2011 kl. 08.51 (CEST)[svara]
Att Lundgren8 på Wiktionary har tyckt att ordet är ålderdomligt är i och för sig inte av större vikt än att 90.239.160.65 slumpad person här anser att det inte är det. Utan källhänvisning rör det sig om personliga uppfattningar i båda fallen. /Julle10 maj 2011 kl. 15.01 (CEST)[svara]
Vilken tur att du begriper skillnaden. Eftersom tydligen inte jag vet vad ett giltigt argument är när det gälelr språkvård. Skrattar ihjäl mig...--90.239.160.6510 maj 2011 kl. 15.09 (CEST)[svara]
De "därstädes" som förekom i Wikipedia var till mer än 95% i texter som importerats från Ugglan och liknande. Jag tolkar detta som att huvudorsaken till dessa förekomster inte var att Wikipediaskribenten ville berika språket, utan att hon inte brydde sig om att överföra budskapet till dagens svenska. --Ettrig10 maj 2011 kl. 15.17 (CEST)[svara]
Det var väl inte syftet hos dem som skrivit ordet som det handlade om, utan om ditt syfte och ditt påstående att det var föråldrat. Det återstår för dig att bevisa.--90.239.160.6510 maj 2011 kl. 15.20 (CEST)[svara]
Ja, men då bör man komma ihåg att SAOL är en normering över samtidsspråket. Ordet därstädes hör inte till de strukna orden där (massor av ord stryks i nya upplagor av SAOL), och bör följaktligen inte strykas här. Regelmässig strykning kan ske när SAOL strukit ordet som utdött.--90.239.160.6510 maj 2011 kl. 15.37 (CEST)[svara]
Replik till 90.239.160.65 ovan: fast om man vill fastslå vad som är ett lämligt och gott språkbruk i en encyklopedi är det väl ändå bättre att utgå från språket i vetenskapliga texter eller åtminstone annan mer kvalificerad facklitteratur än från det i dagspressen, och i synnerhet då kvällspressen?
Vad sedan gäller den konkreta frågan om "fortsätta" visavi "kvarstå" finns det åtminstone i mina öron en tydlig skillnad mellan när dessa respektive uttryck passar. "Fortsätta" är lämpligt när det som följer är en beskrivning av någon typ av aktivitet eller handlande (exempel: "han fortsatte att medverka i filmer ända fram till sin död", "hon fortsatte att ivrigt deltaga i den politiska debatten även efter avgången som partiledare" etc) medan "kvarstå" är det lämpligare uttrycket när man talar om innehavet av en post eller ämbet (exempel: "Han kvarstod som departementsråd även efter regeringsskiftet", "hon kvarstod som skolans rektor till sin pensionering"). /FredrikT10 maj 2011 kl. 15.48 (CEST)[svara]
PS jag vill klargöra att det alltså inte är avlägsnandet av ordet "därstädes" jag vänder mig emot (även om jag personligen kan finna det litet onödigt) utan om borttagandet/utbytandet av andra ord som skett i samma veva. /FredrikT10 maj 2011 kl. 15.51 (CEST)[svara]
Jag påstod inte att Aftonbladet eller Expressen representerar den goda stilen, utan det var huruvida orden var så pass föråldrade att de inte kan användas. Dagens Nyheter använder också "därstädes", men jag var rädd - med tanke på vilka ord som rensades bort - att DN:s språkbruk skulle dömas ut som en borgerlig relikt för en svunnen tid.--90.239.160.6510 maj 2011 kl. 15.54 (CEST)[svara]
Jag förutsätter att Wikipedias målgrupp är de som läser på siten. Inte de som skriker högst med flest exempel i diskussionerna. Om man gör detta antagande så är målgruppen, enligt en studie från 2010, män i 25.22 års åldern (eller yngre). Då passar inte ord som enligt SAOL är markerade som ålderdomliga. Sertion [¤]10 maj 2011 kl. 15.57 (CEST)[svara]
Den siffran ska man nog inte övertolka. Jag hittar att medelåldern av de som svarat på enkäten (män och kvinnor) är 25,22 år. Det är inte samma sak som att vi skriver enbart för män som är 25 år och tre månader gamla! Är det verkligen ett representativt urval av Wikipedias önskade målgrupp (läsarna) som har besvarat enkäten? Kan man verkligen bortse från det faktum att många av läsarna (och bidragsgivarna) inte har besvarat enkäten? --MagnusA10 maj 2011 kl. 16.24 (CEST)[svara]
Jag tror att det viktiga att notera inte är vilken grupp som är allra störst utan att vi har läsare i många åldrar och med varierande svenskakunskaper. Därför bör språket inte i onödan kompliceras på ett sådant sätt att vissa grupper får svårt att ta till sig texten. Givetvis ska man inte förenkla så långt att man inte längre kan uttrycka sig precist, men skriver man svårt av rent stilistiska skäl så anser jag att man bör tänka sig för. Huvudsyftet med ett uppslagsverk är ju att förmedla fakta. Njaelkies Lea (d) 10 maj 2011 kl. 16.53 (CEST)[svara]
Jag har tagit bort ungefär 90% av de 350 som nämns ovan. Man kan titta på mina senaste redigeringar för att se vad jag tyckte, oftast "där". Jag köper tillbakabytet fortsatte -> kvarstod. Jag hoppas vi är överens om att Wikipedia inte ska använda ett ålderdomligt språk. Att söka efter "därstädes" visade sig vara ett effektivt sätt att finna texter från Ugglan och liknande. Jag tyckte i de allra flesta fall att det blev bättre om det formulerades om. Jag köper argumentet att "därstädes" inte är ett förbjudet ord. Men faktum är att förekomsterna i Wikipedia inte var representativa för hur wikipedianer uttrycker sig. De fanns där därför att någon hade uttryckt sig så för 100 år sedan. Problemet är inte att vi för ofta byter ut ord som inte är särskilt ålderdomliga. Problemet är att vi har en massa importerad gammal text som tagit med sig ett ålderdomligt språkbruk och som ingen känt sig motiverad att språkligt modernisera. Jag tycker att de ansatser som görs till modernisering ska uppmuntras och att det inte är en olycka om några fler "tillika" och "beklädde" försvinner än som var nödvändigt för att konvertera till dagens språkbruk. --Ettrig10 maj 2011 kl. 16.03 (CEST)[svara]
Som sagt: det är inte därstädesavlägsnandet jag reagerat på. Att "tillika" och "sistnämnda" inte skulle höra hemma i "dagens språkbruk" måste jag dock bestämt vända mig emot: en sökning på texter från år 2000 och senare i Google scholar ger 2 370 träffar på "tillika" och 7510 för "sistnämnda" (bl a i tunga publikationer som Scandia och Statsvetenskaplig tidskrift). I en del fall rör det sig i och för sig om nytryckningar av äldre texter, men mängder av träffarna är rykande färska. /FredrikT10 maj 2011 kl. 16.10 (CEST)[svara]
Här håller jag med FredrikT. Notera även att SAOL inte anger orden tillika och sistnämnda som ålderdomliga. De tillhör dagens språkbruk. Wvs10 maj 2011 kl. 16.29 (CEST)[svara]
Även jag instämmer. Visserligen har jag ibland bytt ut enstaka ord som jag annars låter stå men generellt kan jag inte heller ställa mig bakom den praxis Ettrig föreslår: att modernisera mer än nödvändigt. Det utarmar språket. Fernbom224 maj 2011 kl. 04.42 (CEST)[svara]
Det finns enorma mängder Ugglanspråk i svenska Wikipedia. Visst är det en slags rikedom. Men läsarna skulle vinna på att vi håller oss till deras språk. Inte ens "därstädes" ska förstås helt uteslutas. Problemet är formuleringar som är helt onaturliga för en modern svensk men som är vanliga i Wikipedia för att de importerats från en 100 år gammal bok. Det är bättre att vi jobbar med att modernisera texterna än att diskutera detaljer här. Oerhört lite av det jag ändrats har ändrats tillbaka. Så konflikten tycks inte finnas i verkligheten. --Ettrig24 maj 2011 kl. 08.57 (CEST)[svara]
Att onödiga moderniseringar inte återställs beror nog på att man inte vill ta konflikten. Jag har sett mängder av små försämringar (vad gäller variation i uttryckssättet med mera) i artiklar jag lagt in som jag inte brytt mig om för att slippa ofruktbara diskussioner. Fernbom227 maj 2011 kl. 08.48 (CEST)[svara]
En fråga som länge diskuterats här på Wikipedia är om man är i eller på vissa länder. Då brukar det röra sig om länder som utgörs av öar. Något riktigt system för detta har vi faktiskt inte heller haft. Egentligen har detta faktiskt avgjorts lite godtyckligt. De flesta kategorier relaterade till Island heter på Island som t ex Kategori:Politik på Island medan motsvarande kategorier relaterade till Irland heter i Irland som t ex Kategori:Politik i Irland. Anledningen till denna skillnad brukar sägas vara att hela den isländska ön är bara en enda stat medan den irländska ön däremot har ett hörn i nordost (Nordirland) som inte utgörs staten Irland utan är en del av Storbritannien. Så för att det skulle heta på när det handlar om öar så har man tydligen menat att ön måste tillhöra samma stat. Men jag har faktiskt fått fram att man faktiskt bör benämna i om det handlar om stater, oavsett om det är öar eller fastland. Det är dessutom få östater som faktiskt bara utgörs av en enda ö. Island är inte en av dessa. Istället finns det en större ö och ett antal små öar. Som t ex Hemön som utgör en del av staten Island men är en helt egen ö som saknar landkontakt med den större ön Island. Och om man befinner sig på Hemön så är man alltså på en plats tillhörande den isländska staten, men man befinner sig ju inte på själva den isländska ön, utan på en annan landyta. Så här blir det faktiskt mer rätt med iIsland än på Island.
Men vad jag har förstått så ska man alltså när det gäller saker relaterade till staten Island benämnas i Island och inte på Island, på samma sätt som gäller för Irland. Detta förenklar dessutom hanteringen av kategorier om vi tar bort kategorier där vi särbehandlar ett antal stater som utgörs av öar. Då blir det enhetlig benämning för samtliga stater istället och förenklar skapandet av nya kategorier för olika länder i världen.
Du har helt rätt, Bruno, och jag tror att det är din slutsats som vi kommit fram till i tidigare diskussioner också. I kommunen Värmdö men på ön med samma namn. — Ralphmeister23 maj 2011 kl. 21.07 (CEST)[svara]
Som redan sagts så har detta diskuterats förr, precis som jag nämner i början av mitt första inlägg.
I övrigt kan jag säga att vad jag kunnat se hittills har vi egentligen inte kommit fram till något mer än just att saken inte helt skulle vara utredd. Och det hela har lite grand skjutits upp på framtiden. Men när vi kommit fram till något så har det mer liknat mina slutsatser, men ingen har riktigt tagit tag i detta. Det är därför jag nu vill ta tag i detta och är villig att ändra kategorierna så, vi äntligen löst detta.
Men till saken så tycks det egentligen förhålla sig att man befinner sig i ett land när man är inom det område som tillhör den stat man menar, och då oavsett om det bara är fastland, delvis fastland, är ett antal öar eller bara en enda ö. Och de kategorier som vi har på Wikipedia menar vanligtvis saker relaterade till staterna, och inte vissa landmassor som utgör staternas eventuella öar. Och i fallet Island har vi alltså inte en enda ö utan några stycken. Men det finns ett geografiskt område som anses utgöra staten Island, liksom i fallet Irland. Så därför bör det vara mest logiskt att vi byter ut kategorierna så de faller in i logiken och blir språkligt mest korrekta. Ta t ex Kategori:Politik på Island så blir det egentligen bara politik inom den större huvudön för Island, medan om vi ändrar till Kategori:Politik i Island så gäller det politik för hela staten, oavsett om det gäller den större huvudön eller mindre öar som t ex Hemön--Bruno Rosta23 maj 2011 kl. 21.12 (CEST)[svara]
Språknämnden rekommenderar på Island. "På Island" är ett etablerat uttryck i svenska och åsyftar nästan alltid hela staten, snarare än bara huvudön. Språket är inte konsekvent.
Vad det gäller Irland är frågan där mer komplicerad. Det är inte bara det att staten omfattar fler öar, utan även att staten Irland inte täcker hela ön Irland. /Julle23 maj 2011 kl. 21.26 (CEST)[svara]
Språkrådet har vi vad jag förstått inte helt utgått ifrån till 100 % förut. Men de är lite motsägelsefulla i sitt svar i länken dessutom. Vad jag förstått finns det i alla fall inget fel med att säga eller skriva i Island om man menar just själva staten och inte bara en viss landyta av deras stat. Därför borde t tex en kategori som t ex Kategori:Politik i Island kunna fungera--Bruno Rosta23 maj 2011 kl. 21.32 (CEST)[svara]
Tanken är att om vi rakt av ändrar så alla berörda kategorier blir i istället för på så skulle man vara tydlig när det gäller alla världens länder. Det skulle alltså innebära att det är relaterat till något inom statens gränser, oavsett hur landet ser ut. Problemet är att så länge vi inte har någon tydlig gräns att utgå ifrån så kommer även fortsättningsvis de här valen bli godtyckliga. Vissa menar alltså att det ska heta på Island men i Irland. Men att folk säger på Irland är mycket vanligt också. Alla jag pratat med säger på Irland när de nämner landet och de som jag frågat har till och med tyckt att begreppet på Irland är lika självklart som i fallet Island. Men den här frågan handlar ju inte bara om fallen Irland och Island, utan det finns många fler länder i världen i motsvarande situation. Så var drar man gränsen? Varför säger man förresten inte på Japan? Irland är komplicerat. Men jag vågar nog påstå att de allra flesta brukar säga på Irland när de pratar om den staten. Men på wikipedia har vi inte det i kategoriseringen. Får vi enhetlighet i detta skulle dessutom den här gamla frågan äntligen bli löst. Och jag är säker på att kategoriseringen skulle bli den mest korrekta om vi ändra alla på till i även när det gäller t ex Island. Det bör också vara den lösning som blir mest enligt globalt perspektiv också då länder rakt av behandlas lika på detta sätt--Bruno Rosta23 maj 2011 kl. 22.23 (CEST)[svara]
Denna fråga har diskuterats så många gånger att det börjar bli tröttsamt. I sak håller jag egentligen med Bruno Rosta, men det senaste samtalet på PK fick en annan utgång! Studera detta noga och gör inget förhastat! Fernbom223 maj 2011 kl. 22.27 (CEST)[svara]
Nej, jag säger inte "Språkrådet säger så, därför måste det vara så". Men jag håller med dem, och allt som har presenterats här är "vi borde göra så för då blir det konsekvent". Språket är inte konsekvent. Man kan inte alltid hitta logiska förklaringar, och jag tycker inte att det är Wikipedias uppgift att försöka banka in språkbruket i en logisk mall. /Julle23 maj 2011 kl. 22.43 (CEST)[svara]
Nej, jag är inte ute efter att göra något förhastat. Det är därför som jag tar upp frågan igen för att vi måste få en diskussion, även om det varit uppe tidigare. Vad jag däremot försöker få fram är att hur vi än vänder på det hela så blir det inte 100 % rätt. För i fallet Irland så har faktiskt Wikipedia mer eller mindre försökt att banka in ett språkbruk som inte verkar vanlig bland folk i allmänhet. Jag vet anledningen till de olika valen i fallen Irland och Island, men det tycks inte vara något som folk i allmänhet tycks ta åt sig utanför Wikipedia. Så därför tror jag mer på en enhetlig lösning dvs ändra även i fallet Island och liknande fall för att få det i alla fall "mindre fel" genom enhetlighet. Med detta tror jag att vi på detta sätt kanske mer ger folk en möjlighet att få välja själva. För som det ser ut nu så tycks Wikipedia vilja "banka in" i språkbruket att man ska säga på när det gäller Island men i när det gäller Irland. Och i verkligheten verkar folk utanför Wikipedia inte alls stå för detta. Har vi i för varje land blir den här frågan mer öppen i själva språkbruket när folk pratar om länderna--Bruno Rosta23 maj 2011 kl. 23.13 (CEST)[svara]
Ett tillägg om språkbruket om i eller på
Det finns en sak som faktiskt gör att det gott och väl skulle kunna vara försvarbart att ändra kategorierna så det bara blir i för alla länder, även t ex Island. I artikeln I eller på framgår I EU-rättsakter och i svensk lagstiftning används alltid i när staten avses (i Cypern, i Filippinerna, i Haiti, i Island, i Irland, i Kuba, i Malta, i Nya Zeeland). Källa för detta är http://ec.europa.eu/translation/swedish/guidelines/documents/swedish_style_guide_dgt_sv.pdf
Därmed finns det faktiskt en mycket trovärdig källa som faktiskt visar att det är försvarbart att ända kategorierna och ha detta enhetligt. Jag tror att med detta som bakgrund att det bästa är att ordna kategorierna på detta sätt--Bruno Rosta23 maj 2011 kl. 23.55 (CEST)[svara]
Jag säger inte emot, men även kategorier omfattas vad jag förstår av POMMF. Risken för att det uppstår dubbletter är betydande om detta genomdrivs. Låt oss därför ta det lugnt och invänta konsensus. Fernbom223 maj 2011 kl. 23.59 (CEST)[svara]
Jo naturligtvis bör vi få konsensus. Vi bör se om andra är med på förändringen, dvs antingen tycker den ska genomföras eller i alla fall inte ställer sig helt emot denna. Men jag skulle vilja räkna upp argumenten för att förenkla detta lite med argumenten för denna ändring.
Vi skulle tillämpa en lösning som går efter EU:s rättsakter och svensk lagstiftning, alltså en synnerligen officiell version som kan vara försvarbar.
Vi slipper fundera på det korrekta i vilka länder som ska benämnas hur.
erat, #POMMF tillämpas ändå inte just nu. Fallet Irland är komplicmen alla som jag hört prata om Irland säger på Irland, och speciellt om både Irland och Island nämns samtidigt brukar folk använda samma om dessa båda länder, vilket inte vi har nu på Wikipedia men skulle få vid en ändring. Vi skulle alltså egentligen inte gå ifrån POMMF mer än man redan gjort hittills.
Risken för dubbletter när det gäller kategorier bedömer jag som likadan som den redan är idag. Dubbletter finns redan, på grund av det krångel som finns just nu. Ta en titt på Kategori:Sport på Island och Kategori:Sport i Island som varit dubbletter i nästan ett år nu. Och det har sedan förut funnits fler liknande exempel. Där tror jag risken blir antingen oförändrad, eller rentav mindre tack vare att vi skulle genomföra en förenkling.
Angående källan som anges ovan så markerar den att bruket med "i Island" etc. utgör undantag för hur vi "normalt skriver", både när ön och staten avses. Vidare står det att "i Island" etc. skall användas när det är staten som avses. Samma dokument anger dock också att nationens långform ("Republiken Island"?) skall användas när man avser nationen som "rättssubjekt" och att kortformen ("Island"?) skall användas när det geografiska eller ekonomiska området avses. Jag är inte säker på vad som avses, men har svårt att se riktigt när de menar att man bör skriva "i Island". När man hanterar ön bör det heta "på Island" och när man hanterar statsbildningen "i Republiken Island". /Dcastor24 maj 2011 kl. 00.58 (CEST)[svara]
Om vi då utgår från t ex Kategori:Politik på Island så menas här republiken Island och inte ön. Det innebär också hela republiken och inte bara huvudön. Detta borde alltså innebär att kategorin borde heta Kategori:Politik i Island. Samma situation bör alltså gälla Irland, där på samma sätt saker relaterat till själva ön är på medan republiken är i. Men de allra flesta kategorier som vi har relaterade till stater är också relaterade till själva staterna och inte till de eventuella öar som vissa stater utgörs av. Alltså saker relaterade till republikerna respektive monarkierna eller till saker relaterade till medborgare i dessa länder. Ta sport som ett annat exempel. Kategori:Sport i Island handlar om sport relaterad till republiken, eller republikens medborgare. På detta borde alltså begreppet i Island bli korrekt i de flesta relaterade kategorier. Här skulle vi också få bort problemet med varför inte Irland skulle ha samma benämning som Island, trots att det bland folk brukar benämnas lika--Bruno Rosta24 maj 2011 kl. 01.14 (CEST)[svara]
Denna diskussion har man ju sett ett antal gånger och jag har aldrig läst något nytt i sak när den lyfts. Förändringen som föreslås ställer jag mig skeptisk till, för att inte säga i direkt opposition. Som tidigare påpekats är språket inte konsekvent och språkkänsla är oerhört viktigt i sådana här sammanhang, enligt mig. Det som nu beskrivs går emot detta och kommer skapa förvåning och förvirring. Utöver det tidigare nämnda tycker jag att språknämndens auktoritet väger över våra personliga tycken. Vi ska inte konstruera språk på wikipedia. dnm(d | b)24 maj 2011 kl. 02.28 (CEST)[svara]
Detta senaste inlägg visar hur svårt det är att nå konsensus. Varianten att skriva "Republiken Island" respektive "... Irland" känns tungrodd, även om den är språkligt oantastlig. Fernbom224 maj 2011 kl. 04.20 (CEST)[svara]
Läs föregående inlägg innan Du svarar! Det är inte endast Du själv som har uttalat Dig! (Förlåt skärpan i tonen, men det är frustrerande när man får intrycket att någon endast utgår från sitt eget förslag i ett samtal). Fernbom227 maj 2011 kl. 06.54 (CEST)[svara]
Angående det som dnm skriver så är inte nuvarande lösning heller egentligen inte ett dugg bättre än den tänkta förändringen. Den nuvarande lösningen skapar faktiskt minst lika mycket förvåning och förvirring eftersom man har olika sätt när det gäller Irland och Island, trots att folk i allmänhet utanför Wikipedia säger lika om båda länderna. Folk säger rent allmänt på Irland och inte i Irland. Och nämns Irland och Island tillsammans så blir det självklart att också benämna dessa två länder lika. Så här håller vi ändå på och "konstruerar" språk enligt ett sätt som inte folk normalt använder språket ändå. Den föreslagna lösningen har dessutom stöd av i svensk lagstiftning och EU-rättsakter, vilket bör kunna väga minst lika tungt. Genomför vi förändringen markerar vi helt enkelt inte för folk hur de bör uttala sig utan håller oss "neutrala" i sammanhanget. Som det är nu "påtvingar" vi folk att behandla t ex Irland och Island olika, trots att folk annars utanför Wikipedia oftast inte gör det, vilket nu skapar förvåning och förvirring. Här har vi alltså en chans att få bort ett underlag till förvåning och förvirring som finns just nu--Bruno Rosta24 maj 2011 kl. 12.41 (CEST)[svara]
Hur hade du tänkt behandla Nordirländska politiker? En kategori "på Irland" hamnar som 'underkategori' både till staten Irland och staten Storbrittanien. Det är sannolikt inte konsevent mot dylika kategorier? -- Lavallen24 maj 2011 kl. 12.48 (CEST)[svara]
Nordirland tillhör Storbritannien. Alltså bör en kategori för Nordirland ligga som underkategori för Storbritannien och inte blandas ihop med kategorier för Irland som då handlar om republiken. Men den eventuella förvirring mellan Irland och Nordirland finns redan nu, eftersom vi redan kategoriserar som i Irland när det gäller republiken Irland och den tänkta förändringen skulle inte förändra förhållandet mellan Irland och Nordirland, då dessa kategorier blir orörda om vi ändrar på kategoriseringen. Problemet är istället t ex Island som alltså behandlas olikt Irland, trots att folk utanför Wikipedia vanligtvis inte behandlar Irland och Island olika. Så det är som det ser ut nu som vi på något sätt försöker "påtvinga" folk och "konstruera" ett språkbruk som inte används i vanliga fall. Ändrar vi kategoriseringen och har "i" för alla länder slipper vi förvirringen som råder just nu. Istället behandlas länderna lika, och borde också bättre passa in i ett globalt perspektiv--Bruno Rosta24 maj 2011 kl. 13.08 (CEST)[svara]
Läste Språkrådets råd och de nämnde ju i texten att för ö-riken är det prepositionen i som används. Och jag läste pdf-filen som länkas till ovan. Som jag förstår det så gäller kategorierna som är aktuella för ändring stater och då stödjer jag den som vill ändra till prepositionen i. Förvirringen då. Det tror jag man kan undvika genom att på de ställen där det är lämpligt skriver de förklaringar som anges. Att det är preposition i när det handlar om staten. B.Odins24 maj 2011 kl. 16.39 (CEST)[svara]
Det finns en aspekt på det hela som ingen tagit upp (med respekt för att jag inte lusläst allt argumenterande med samma argument..): Det är väldigt svårt att skapa navigeringsmallar automatiskt med de här undantagen. Navbox för länder skapas automatiskt med "Namn på artikelserie i land", och således blir det automatiskt "Mat och dryck i Island" i mallen för olika länders matkultur. Dessa kommer därför skapas väldigt ofta, och det finns idag ingen funktion i mallen för undantag. Tanzania24 maj 2011 kl. 20.31 (CEST)[svara]
Väldigt är att ta i. Raden: {{#switch:{{{1}}}|Rut|Ruth|Esra|Job|Osea|Joel|Amos|Jona|Micha|Judit|Judith=|#default=.}} i src:Mall:Fph hanterar ett dylikt undantag. Jag skulle kunna tänka mig en motsvarande: {{#switch:{{{1}}}|Island|Cypern|Åland|Irland|Comorerna|Nya Zeeland|etc=på|#default=i}}. -- Lavallen24 maj 2011 kl. 20.43 (CEST)[svara]
Citat från Bruno Rosta:"I EU-rättsakter och i svensk lagstiftning används alltid i när staten avses (i Cypern, i Filippinerna, i Haiti, i Island, i Irland, i Kuba, i Malta, i Nya Zeeland). Källa för detta är http://ec.europa.eu/translation/swedish/guidelines/documents/swedish_style_guide_dgt_sv.pdf"
För fullständighetens skull: Det citerade föregås av Normalt skriver vi på Cypern, på Filippinerna, på Haiti, på Island, på Irland, på Kuba, på Malta, på Nya Zeeland osv. både när ön och staten avses. (sid. 165).
Ska nu Wikipedia börja använda sig av EU-rättsakter istället för uttryck som normalt används i Sverige? För övrigt gäller det som Bruno Rosta citerar staten, och då kan naturligtvis en ändring av [Politik på ...] till [Politik i ...] vara försvarbar (kanske t.o.m. rimlig). Men det här gäller just administrativa frågor. Det verkar som Bruno Rosta har tänkt sig ytterligare förändringar. Det står om [Sport på Island] och [Sport på Island] att kategorin är relaterad till republikens medborgare. Ja, visst är det så, men det har inte att göra med statens administration.
När det gäller Kategori:Irland används konsekvent prepositionen i, med en dubblett som undantag. Som man kan se, om man tittar på denna kategori, syftar den på Republiken Irland, och då ska självklart i användas, eftersom det gäller ett land. Kategori:Irlands 'Huvudartikel: Irland' syftar på Republiken Irland (se Irland). Detta kan alltså inte tas som intäkt för att likrikta en massa kategoriseringar som gäller olika önationer. Man måste skilja på det som direkt rör en stat och sådant som inte direkt rör en stat eller ett annat administrativt område. Och när det gäller Bruno Rostas exempel om Island och Hemön, är det så att liksom båda ingår i landet Island, ingår de också i det geografiska området Island. Man kan jämföra med Gotland och Fårö. I Kategori:Gotland finns kategorin [Kultur på Gotland]. Skulle man då skriva [Kultur i Gotland] istället, därför att Fårö ingår i det geografiska området Gotland, och därför att Fårös kultur naturligtvis kan ingå i [Kultur på Gotland]? Jag tror att de flesta skulle reagera på uttrycket i Gotland, för det är inte svenskt språkbruk. Lika väl som det kan heta [Kultur på Gotland] kan det heta [Kultur på Island], eftersom bland annat Hemöns kultur är en del av det geografiska området Islands kultur. Sjunnesson26 maj 2011 kl. 06.51 (CEST)[svara]
Ibland undrar jag hur många av konflikterna på Wikipedia som uppstår på grund av diskussionens tredje inlägg? Vi ger ibland varandra synpunkter på användardiskussionerna, ibland är det inte så roligt att få negativa synpunkterna även om de är välmenande och välgrundade. Det är naturligt, och att hantera kritik är inte alltid det enklaste. Vi har alla varierande grad av stolthet som påverkar oss.
En klassisk situation:
Användare A kommer till användare B:s diskussionssida och säger vad h*n vill säga. Användare B känner sig lite trampad på tårna, och är fortfarande irriterad och ger ett svar därefter. Här är det inget större problem, förhoppningsvis kommer budskapet sjunka in om det är välgrundat och B bara får lite tid. Få konflikter uppstår om man stannar här.
Istället svarar i många fall användare A att användare B minsann borde lyssna och ta till sig budskapet och användare A passar nu på att upprepa samma sak i lite mer beskäftig ton. Vilket föga förvånade leder till att Användare B blir ännu surare och vresigare, och skriver ett svar därefter. Har vi riktigt tur så börjar nu användare som har ett horn vid sidan (efter en tidigare meningslös konflikt) av användare A eller B att lägga sig i. Och så fortsätter det.
Hade det blivit så om användare A aldrig hade skrivit diskussionens tredje inlägg? Ledde det tredje inlägget till något positivt alls, och hjälpte det B att ta till sig budskapet?
Det går naturligtvis inte att skapa generella regler, det är inte alltid fel att skriva ett tredje inlägg och det är kan finnas skäl att lägga sig i som utomstående men man bör (som alltid på Wikipedia) fundera över om det kommer att leda till något gott.
--Ankara27 maj 2011 kl. 14.48 (CEST) (detta är en generell reflektion som jag funderat på nedteckna förut, och har inget med någon aktuell diskussion att göra).[svara]
I WP:ET#Användardiskussion har Rex just lagt in ett avsnitt att det tillhör god etikett att svara på förfrågningar. Kanske borde avsnittet utökas med att ett svar bör respekteras och egentligen bara föranleda följdfrågor för klargörande av detta svar.Yger27 maj 2011 kl. 14.55 (CEST)[svara]
Väldigt tänkvärt, säger jag som (liksom många andra) flera gånger varit både i person A och person B:s kläder. Som utomstående är det ofta svårt att förstå ilskan som uppstår av ett välmenat inlägg, och jag blir ibland mörkrädd av att gå tillbaka till mina gamla användardiskussioner. /Grillo27 maj 2011 kl. 17.30 (CEST)[svara]
En del har kanske noterat att jag utvecklar ny programvara för att datera åtgärdsmallar. (Koden är användbar till några saker till, men det är en helt annan historia).
Ett återkommande problem är felsubstade mallar. Vissa av dem, såsom {{Källor}}, kan jag återställa med boten idag. Men många andra förblir ett problem. Därför funderar jag på om det vore en idé om jag försökte identifiera i vilken version den felsubstade mallen introduceras och gör den syndande användaren uppmärksam på detta på hens användardisk. Det blir då ett standardiserat meddelande, med eller utan mall, disken nedan får avgöra.
Allt detta skulle ske automatiskt med botkontot! Det rör sig om en handfull redigeringar varje månad, ibland mer, men varje sådan mall är en liten huvudvärk.
Grundtanken låter bra. Men hur upplevs meddelanden från botar av användarna? Självfallet är det bra att användare som använder mallarn felaktigt (missförstå mig rätt där) ska uppmärksammas på det. Men frågan är om man inte ska dra en gränst för när i stå fall en användare skall meddelas, så det inte kommer upp "Nu har du använt {{mall}} fel, igen" bara för att man glömt datera mallen, men misstänker att det var större fel du syftade på från början. --Civilspanaren26 maj 2011 kl. 09.49 (CEST)[svara]
Det är när det står:
{{ambox
| type = content
| image = [[Fil:Emblem-scales.svg|40px]]
| text = Denna artikel anses '''inte skriven ur en [[Wikipedia:Neutral synvinkel|neutral synvinkel]].''' {{#if:{{{datum|{{{månad|}}}}}}|<small>({{{datum|{{{månad}}}}}})</small>}} {{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{<includeonly>subst:</includeonly>NAMESPACE}}|<includeonly><br>'''<span class="error">Varning! Denna mall har av misstag [[Wikipedia:Substitution|substats]].</span>'''<br>Återställ mallen genom att skriva in: <code>{{POV{{#if:{{{1|}}}|{{!}}{{{1}}}}}{{!}}datum{{=}}2011-05}}</code>[[Kategori:Artiklar med felaktigt substade mallar|{{PAGENAME}}]]</includeonly>|{{#if:{{{1|}}}|<br />'''Motivering:''' ''{{{1}}}''}}}}<br><small style="line-height:1.4;">Se [[:{{TALKSPACE}}:{{PAGENAME}}|diskussionssidan]] för mer information. Ta ej bort mallen förrän [[Wikipedia:konsensus|konsensus]] uppnåtts.</small>
}}{{#if:{{SUBJECTSPACE}}||[[Kategori:POV {{#iferror:{{#expr:{{{datum|{{{månad|}}}}}}}}|utan datum|{{{datum|{{{månad|utan datum}}}}}}}}]][[Kategori:POV-samtliga]]}}
i artiklarna som det blir ett litet elände. Observera att detta ser helt ok ut, när man tittar på artikeln, men ser oläsligt ut i redigeringsläge. -- Lavallen26 maj 2011 kl. 09.59 (CEST)[svara]
== Din redigering i Wikipedia:Bybrunnen ==
Din redigering i Wikipedia:Bybrunnen, verkar ha givit upphov till att främmande mallkod uppkommit i sidan. Boten tolkar detta som att du kan ha råkat substa en åtgärdsmall som inte bör substas. Du får gärna försöka hjälpa till att återställa sidan med rätt mall, eftersom det kan vara svårt för andra användare att tolka vad du ville åstadkomma. Vänligen! (signatur) (Detta meddelande är skickat med bot och din sida bevakas inte nödvändigtvis av botägaren.)
Jag skulle inte ta illa upp av ett sådant meddelande, möjligtvis skulle jag skämmas lite. För att även mindre etablerade syndare skall förstå vad problemet är vore det bra om WP:Substitution kunde förses med en enkel (enklare) förklaring av vad problemet är, eller så kanske man kan skapa en särskild sida för ändamålet. Niklas R(D#)26 maj 2011 kl. 11.42 (CEST)[svara]
Jupp. Problemet är att det första den malltekniskt obevandrade som klickar på länken "substa" i ditt meddelandeförslag möts av är texten "Subst: (kortform för "substitution") är ett prefix som expanderar variabeln när en sida sparas". Det skulle i alla fall skrämt bort mig för ett år sedan. Niklas R(D#)26 maj 2011 kl. 12.28 (CEST)[svara]
Jag tycker det verkar vara en bra idé. Frågan är vad som händer när boten senare upptäcker flera fel av samma typ från samma användare. Det smidigaste är ju att användardiskussionssidan blir översvämmad av likadana inlägg. Det skulle ju krävas en del programmeringskod för att få till det på ett snyggare sätt. Är det något som är tänkt att göras? Ḇọⅰⅵḙ26 maj 2011 kl. 14.15 (CEST)[svara]
Estetik är inte mitt bästa ämne, så du får nog specifiera hur du tänker! Jag hade tänkt skapa en lokal databas på min dator över vilka sidversioner som det redan är meddelat om, och dessutom skapa en sida som används som mall för nya meddelanden. (Öppen för förändringar.) Om en användare vill ha kortare meddelanden, så går det kanske att skapa användarspecifika 'mallar'. Och jag har svårt att tro att det blir väldigt upprörda miner om sådana meddelanden bara raderas från sidan, istället för arkiveras. Det är ju trots allt ett botgenerat meddelande, som sannolikt kommer att vara bomskjut ibland (som vid en tillbakarullning tex). -- Lavallen26 maj 2011 kl. 14.41 (CEST)[svara]
En lösning! Det går med säkerhet att med boten kolla om den själv varit den siste med att skriva på en anv-disk, och i sådana fall, skriva ett kortare/enklare meddelande. -- Lavallen26 maj 2011 kl. 14.48 (CEST)[svara]
Ja, jo, om man hållt på hela natten med att felsubsta och kommer tillbaka nästa kväll, så är disken full med det ena botgenerade meddelandet efter det andra, det låter inge kul... - Lavallen26 maj 2011 kl. 16.26 (CEST)[svara]
Ok, nu skulle jag behöva lite hjälp med att redigera min undersida. Det som behöver göras är att ngn tar bort den kategori (ja den ser konstig ut men strunt i det för ögonblicket), och att ngn annan lägger in den igen! Allt för att testa att kodutvecklingen fungerar så här långt. Det är lite småsvårt att utvärdera systemet, när alla sidversion ligger under ett och samma användarnamn. -- Lavallen26 maj 2011 kl. 19.21 (CEST)[svara]
Och Tegel har lagt tillbaka, tack båda! - Om det nu fungerar som tänkt så ska Tegel få ett meddelande nu. (Nej, jag testar fortfarande, kör i ett slags demo-mode utan att ngt sparas.) -- Lavallen26 maj 2011 kl. 19.30 (CEST)[svara]
Jag är synnerligen tveksam till detta. Är det inte bättre att sidor mallas ö h t än att man låter bli p g a risken för att göra fel? De flesta av oss som redigerar kan ingenting om själva wikikoden, vågar jag påstå. Fernbom227 maj 2011 kl. 07.34 (CEST)[svara]
Och ännu färre (inte ens jag) klarar av att tyda de krumelurer som blir i wikikoden efter en felsubstning (se ovan), det är liksom det som är poängen. Det här introducerar en massa syntaxfel, och om en iw-bot eller en AWB med general fixes tittar förbi artikeln så kommer det att se ännu värre ut, eftersom de stuvar om koden till oigenkänlighet. Då känns det bättre om den ursprungligen "mallaren" får en chans att "ogöra" sin redigering och försöka igen. -- Lavallen27 maj 2011 kl. 07.43 (CEST)[svara]
För egen del tar jag inte illa upp av botens meddelande, men jag är rädd att ovana redaktörer gör det och att följden blir att felet inte alls blir påpekat. Det stora problemet är att det enligt min erfarenhet är alldeles omöjligt att hålla reda på vilka mallar som skall (eller i varje fall bör) substas. Är det bättre att helt låta bli än att någon gång göra fel? Fernbom227 maj 2011 kl. 08.02 (CEST)[svara]
När det gäller åtgärdsmallarna, så behöver de egentligen idag aldrig substas. Boten klarar idag enkelt av dem allihop. Med den nya botkoden går det ännu bättre än tidigare. Den gamla botkoden hade stora problem med Mall:Sk tex, men det problemet finns inte längre.
Vad jag skulle kunna lägga in, är att jag kollar versionshistoriken på användardisken, och har den färre än 100 redigeringar, så genomförs ingen "mallning". (Räcker det?) Istället skulle jag kunna lägga jag in ett sådant meddelande på en projektsida, så får vi ta det manuellt. (Jag undviker redan användardiskar som inte är skapade.) -- Lavallen27 maj 2011 kl. 08.14 (CEST)[svara]
Får se om boten öht klarar att kolla ett redigeringsdjup på mer än 50. Tekniska begränsningar i "DotNetWikiBot Framwork". Jag testar lite. -- Lavallen27 maj 2011 kl. 08.18 (CEST)[svara]
Tack för informationen! Vad gäller antal skulle jag snarare vilja ha en grens på 1000, men det beror givetvis på vad som är möjligt. Även om man inte är nybörjare får man ändå betraktas som ovan vid tusen redigeringar, ja, i mina ögon kanske ända upp till tio tusen, särskilt om de är fördelade på flera år. Fernbom227 maj 2011 kl. 08.45 (CEST)[svara]
Siffran var för antal redigeringar på användardisken, inte antalet i bidragshistoriken. Ska se vilka möjligheter som finns. -- Lavallen27 maj 2011 kl. 09.35 (CEST)[svara]
Hoppsan! Ovan vid 10 000 redigeringar! Jag kanske blev konfunderad av märkliga mallar vid 1 000 redigeringar, men trots att jag ännu inte är uppe i 10 000 blir jag nog förvånad om någon tycker att jag skall besparas från vissa kommentarer för att jag är ovan (det hade jag sannolikt blivit också vid 1 000).
En del intresserar sig för det tekniska mer än andra och jag kan tänka mig att någon efter 100 000 redigeringar fortfarande känner sig obekväm med mallar eller robotjobb. Men jag tycker man kan ge ett enkelt råd: använd inte SUBST om du inte vet vad du gör! I de fall substning är önskvärd är det bara att rekommendera en parallellmall som substar den egentliga mallen på egen hand.
Ovan kan vemsom vara, när man ger sig in på ngt som man inte brukar göra. Det intressanta i det här sammanhanget är: När blir man inte längre skrämd av ett halvkryptiskt meddelande av en bot på sin användardisk? -- Lavallen27 maj 2011 kl. 10.06 (CEST) (Och det finns anrop för API't i bidragshistoriken i DotNet, ska se hur djupt det är tekniskt möjligt att gå, utan att det stökar till...)[svara]
Om man är så avancerad att man lärt sig att man kan substa mallar borde man väl tåla att bli slagen lite lätt på fingrarna när man substar fel? Jag tror inte att det handlar om antal redigeringar, utan om att man faktiskt bör läsa igenom vad substningen egentligen gör. Det hade inte jag gjort förrän Grillo lämnade ett vänligt meddelande på min disksida för något år sedan. /jssfrk (d|b) 27 maj 2011 kl. 20.21 (CEST)[svara]
Det beror helt på hur de är konstruerade. Hur den som skapade mallen tänkte att de skulle användas. Vissa mallar finns i par, där den ena är tänkt att substas, och det skapar automatiskt en datummärkt mall av den andra mallen. Vissa innehåller mycket programmeringskod, till exempel för att anpassa mallen för olika namnrymder, de skapar mycket "obegripligheter" i wikitexten om de substas. Bäst vore om man i respektive malldokumentation skriver hur mallen är tänkt att användas. Ḇọⅰⅵḙ29 maj 2011 kl. 00.26 (CEST)[svara]
Säkert bra o riktigt. Skillnaden här är att 75% består av rena faktaavsnitt (vad nu "fakta" är?). Framför allt blir jag kritisk till att artikeln kunnat utvecklas så lång utan att "systemet" reagerat. Ymer28 maj 2011 kl. 21.37 (CEST)[svara]
Jag ser på en gång i tidslinjen en massa värdeord och typisk "journalistsvenska" där någon försöker skriva på ett mer intressant och "roligt" sätt än vad som egentligen platsar på Wikipedia. Jag är inte helt främmande för Sertions lösning. Det är säkert en kunnig användare som skrivit texten, men som förmodligen gjort det baserat på sitt eget minne av vad personen läst under de senaste 30 åren. I sådana här fall anser jag nog att det är bättre att "börja om". /Grillo28 maj 2011 kl. 23.51 (CEST)[svara]
Jag är mest lite nyfiken om det var någon mer än jag på svwp som lyckades få tag i ett Credo-konto i den nyliga "utlottningen" här. Kontot gav tillgång till en extremt stor mängd referensmaterial, så om någon är intresserad nu kan man alltid skriva upp sig på reservlistan. Mitt första projekt är att försöka utjämna könsskillnaderna lite med att inventera tre böcker om tusentals kända amerikanska kvinnor... /Grillo29 maj 2011 kl. 07.04 (CEST)[svara]
Jag har ingen direkt åsikt i ämnet, men tänkte bara dryfta frågan kring hur franska Wikipedia gör med sina källor behövs (ref necessaire). Där underlineas (svenskt ord?) den eller de meningar/ord som källan efterfrågas till. Jag kan se fördelar med det systemet (det blir väldigt konkret var källorna behövs t.ex.) och undrar vad andra tycker. Tanzania25 maj 2011 kl. 16.09 (CEST)[svara]
Det skulle även vara möjligt att understrykningen bara var synlig när man placerade muspekaren över [källa behövs]-texten. ｢Sertion♥｣ 25 maj 2011 kl. 16.26 (CEST)[svara]
Jag tycker detta är en bra idé även om det inte alltid är möjligt att peka ut så exakt vad som kräver källa. Om man dessutom kan göra det på det vis som Sertion föreslår vore det ännu bättre. (@Tanzania: Jag skulle skriva "stryks (...) under") Niklas R(D#)25 maj 2011 kl. 16.39 (CEST)[svara]
Tack! ;) Det ena behöver ju inte utesluta det andra. Om man vet exakt kan man göra det understruket men att möjligheten finns kvar att göra det som det är? Tanzania25 maj 2011 kl. 16.40 (CEST)[svara]
Ju mindre undantag för vanan vi skapar desto bättre imo. De som inte uppskattar det kan alltid skriva egna javascript som tar bort det i efterhand. ｢Sertion♥｣ 25 maj 2011 kl. 16.43 (CEST)[svara]
Jag tycker inte att det är en bra idé att markera med understrykning. Det gör text svårare att läsa och ser inte bra ut. Det känns som en funktion riktad mot de som redigerar Wikipedia och inte de som läser (en sådan uppdelning går tyvärr att göra). Funktionen skulle kanske kunna vara användbar för de som är vana bidragsgivare men då skulle jag i så fall föredra en mouseover-effekt så att texten inte alltid är understruken. /-nothingman-25 maj 2011 kl. 16.56 (CEST)[svara]
Vår mall:Källa behövs har motivering i position 1 och datering i pos 2. Lägga i position 3 vet jag inte om det är en bra ide, och en namngiven parameter låter också kontraintuitivt. Återstår att skapa ett syskon till den mallen? -- Lavallen25 maj 2011 kl. 17.10 (CEST)[svara]
Blir i så fall en ersättare under ett annat namn. Om man inte sköter understrukandet helt med Javascript (t.ex. allt till mellan två punkter). ｢Sertion♥｣ 25 maj 2011 kl. 18.05 (CEST)[svara]
Jag tycker gott man kan använda motiveringsparametern istället. Där går det att formulera sig fritt, utan att man är bunden av den existerande texten. Om man vänjer sig vid att stryka under händer det lätt att man gör det också då en annorlunda förklaring skulle behövas - det är inte alls alltid som det är något enstaka årtal eller ord som är det ifrågasatta. --LPfi25 maj 2011 kl. 18.07 (CEST)[svara]
Visst gör vi det, och så står det också i malldokumentationen. Jag ser Ifrågasatt uppgift som en kraftigare markering. Men hur som helst gäller mallen inte ett visst stycke text, utan visst fakta som kan utläsas ur texten. Det kan handla om nyanserna i en mening eller om ett helt stycke, och då är understrykning ett mycket klumpigt sätt att försöka visa vad man syftar på. --LPfi25 maj 2011 kl. 18.27 (CEST)[svara]
Det finns mer än 3000 artiklar bara på svenska wikipedia som har avsnitt som Rollista, Rollista (urval) eller Roller som en del av beskrivningen (oftast) av filmer. I 270 artiklar, alltså mindre än 10%, används mallen Rollista.
Det verkar generellt vara så att de listor som finns i dessa avsnitt listar skådespelarna först och den roll de har sedan. Men då är det emrm snarare en skådespelarlista än en rollista. Några exempel på skådespelarlistor (listor på skådespelare och vilka roller som respektive skådespelare spelar):
Jag antar att listornas utseende på wikipedia är en de facto standard som inte är någon idé att försöka ändra och såsom mallen är gjord, dvs parametrarna styrs av position och inte av parameternamn, så går det inte att enkelt ändra den heller. Att ersätta alla ==Rollista== med ==Skådespelarlista== eller bara ==Skådespelare==, vilket en robot skulle kunna göra tämligen enkelt, är kanske inte rätt. Eller vad säger församlingen? Larske29 maj 2011 kl. 23.59 (CEST)[svara]
Jag uppfattar det som att ”rollista” är ett arv från scenen, dvs. teater och opera, där det är intressant att veta vem som gjort rollen som t.ex. Jean i olika uppsättningar av Fröken Julie, eller som Eliza i My fair lady. Jag har som hastigast letat efter exempel även inom teater och opera och ser att de flesta rollistor även där har skådespelarens namn först. Jag tycker dock ändå att det är just rollistor eftersom det här är fråga om kända roller som besätts av olika skådespelare/sångare i olika uppsättningar.
Man bör således inte byta namn till skådespelarlista, det skulle få ej önskvärda konsekvenser för bland annat operauppsätttningar. Däremot tycker jag att man bör byta ordning i själva listan och skriva rollens namn före skådespelaren/sångaren. Rex Sueciæ30 maj 2011 kl. 08.04 (CEST)[svara]
Instämmer med Rex. Ett problem är dock att vi har många filmartiklar där bara skådespelarnas namn men inte deras rollfigurers diton listas ö h t. /FredrikT30 maj 2011 kl. 11.19 (CEST)[svara]
Vi har 115 artiklar om italienska provinser och städer, alla har samma döda länk. Jag kan nära nog ingen italienska alls så jag kan tyvärr inte leta reda på en alternativ källa men det känns dumt att bara märka upp 115 artiklar och jag ställer därför frågan om någon av er där ute kanske kan ta sig en titt på det? När väl en källa hittats så kan vi lätt byta ut den i artiklarna med hjälp av en bot. GameOn30 maj 2011 kl. 15.33 (CEST)[svara]
Är länken verkligen död? Jag kommer i alla fall vidare till en sida när jag klickar på länken. Däremot är sidan ingen direkt referens, utan mer en databas där man själv får leta upp den uppgift som anges, via listmenyn på vänster sida.--Pjred30 maj 2011 kl. 15.42 (CEST)[svara]
Länken går ju inte till den information man förväntas få, dvs. den är ingen källa utan en plats för att leta reda på informationen. Var det så tidigare med? Jag såg att du hade lagt in en av länkarna, men efter att ha kollat en till artikel och där du då inte redigerat alls så tänkte jag att det var bättre att ta upp det här. GameOn30 maj 2011 kl. 15.47 (CEST)[svara]
För att hitta data för t. ex. Sabbioneta får man, i rutan med dropplistor uppe till vänster, välja Ripartizione -> Italia Nord-Occident., Regione -> Lombardia, Provincia -> Mantova, Comune -> Sabbioneta. Trycker man sedan på Tavola i samma ruta under dropplistorna får man upp en tabell med 2008 års demografiska balans för kommunen Sabbioneta. Edaen30 maj 2011 kl. 15.51 (CEST)[svara]
Det är väl inte konstigare att man refererar till tabeller hos Istat för befolkningsuppgifter för italienska kommuner, än att man gör det samma mot SCB för svenska. Indelningarna finns i artikeln. Edaen30 maj 2011 kl. 15.58 (CEST)[svara]
Går man in på Jönköping så finns där en befolkningsuppgift med den här källan [2] med en uppsjö tabeller. Källan i de italienska artiklarna är betydligt mer rakt på uppgiften. Edaen30 maj 2011 kl. 16.03 (CEST)[svara]
Och tar man Karlstads kommun som jag tittade på så hamnade man på rätt källa, dvs. direkt till tabellen. Jag anser att länken i Jönköping också är olämplig, men är det vanligt att vi länkar till samlingssidor på detta vis får jag väl helt enkelt inse att det inte är någon mening att försök ändra på saken nu. GameOn30 maj 2011 kl. 16.08 (CEST)[svara]
Det är knepigt eller rent av omöjligt att lägga in direkta referenslänkar när man använder en del databaser (ett problem inte bara hos ISTAT). Man får helt enkelt göra så gott det går, och lägga in länken till själva databasen.--Pjred30 maj 2011 kl. 16.17 (CEST)[svara]
I motsvarande dilemma för församlingar och socknar (som är väldigt många), så har jag valt lösningen att alltid ha mall för källreferens och ha nyckelvärden som parametrar (kommunnamn, kommunkod i detta fall). URLer bedömer jag kan komma att ändras frekvent (vart 5-10 år) och möjligheten att ange sökbegreppet i URl strängen finns oftare än man tror, och med mall går det då fort anpassa mot nya URluppbyggnader som får genomslag direkt i alla användande artiklar. Yger30 maj 2011 kl. 16.35 (CEST)[svara]
Det är precis det jag helst skulle vilja göra. Finns det en jättetabell som täcker allting eller måste de ändras var för sig? GameOn30 maj 2011 kl. 16.57 (CEST)[svara]
Det går också att ladda ner en tabell med uppgifter för alla kommuner (längst ner till höger, Puoi inoltre scaricare i dati di tutti i comuni).[5]Edaen30 maj 2011 kl. 17.08 (CEST)[svara]
Nyligen har jag sett flertalet aktiva bidragsgivare utan användarnamn (dvs enbart deras IP-nummer syns). Detta är problematiskt på flera sätt, inte minst vid klottersanering (då man lätt misstar deras redigeringar för anonyma klottrare). Det är även problematiskt för att det är otroligt svårt att memorera ett IP-nummer (jämfört med ett användarnamn).
Det är inget konstigt i att redigera utan användarnamn, men de flesta brukar skapa en användare efter ett tag. Men på senare tid har jag märkt en ökning av antalet som motsäger sig att skapa ett användarnamn, trots att de är aktiva redigerare och i vissa fall även aktiva i diskussioner. Att skapa ett användarnamn är skapar en enorm tidsvinst för klottersanerare, samtidigt som redigeringar av användarnamn tas mer seriöst än redigeringar av IP-nummer.
Är denna iakttagelse korrekt? Är detta ett problem, och isåfall, hur "åtgärdar" vi det? Är jag helt ute och cyklar? :-)
//Blåmes29 maj 2011 kl. 19.23 (CEST)[svara]
a) Eftersom de flesta som klottrar gör det utan användare är det naturligt att man som klottersanerare är extra vaken på att kontrollera bidrag av ickeregistrerade användare. Många IP-redigeringar skapar ett brus som gör SÄ något svårare att överblicka. Att därmed ta steget till att börja räkna alla IP-redigeringar som klotter är väldigt långt, så om man misstar seriösa redigeringar för klotter bara på grund av avsändaren är man väl ivrig i sitt klotterbekämpande.
b) Det är klart att det på alla sätt är smidigare för de flesta av oss om folk registrerar ett användarnamn. Att alla inte vill göra så anser jag, dock, att vi helt enkelt får leva med. Man kan artigt och försiktigt påpeka att möjligheten finns och varför det är en fördel, men åtgärderna bör stanna där. Att kräva registrering är att skapa ett stort steg för att bli aktiv på Wikipedia. Klotter är ett mindre problem än nya bidragsgivare. Kort sagt: det här är inte ett problem som behöver åtgärdas. /Julle29 maj 2011 kl. 19.40 (CEST)[svara]
a) Jag räknar inte alla IP-redigeringar som oseriösa - men det är tiskrävande att extrakolla en redigering bara för att inse att redigeraren har gjort 1000 seriösa redigeringar.
b) Att kräva registrering hade nog varit att skjuta sig själv i foten. Jag tror snarare att vi behöver fråga oss varför dessa individer inte registrerar sig, då registrering underlättar för både användaren själv och andra användare.
Jag tvekade själv innan jag registrerade mig. Det kändes som om man fyllde upp utrymme som man sedan inte visste säkert att man skulle använda. När nya användare uppmuntras att registera sig kan det vara idé att nämna att det går att avregistera sig också. IdaBokmal29 maj 2011 kl. 20.38 (CEST)[svara]
Det går inte att avregistrera sig så det kan vi förstås inte säga att det gör... Dock tar ett användarkonto på Wikipedia inte upp någon plats heller. Det registreras tiotals konton varje dag som aldrig används. /Grillo29 maj 2011 kl. 21.40 (CEST)[svara]
Det är svårt att bygga primärethos utan registrerad användare, så, ja. Hur bra saker man än gör kommer många på Wikipedia aldrig att lära sig att knyta dem till IP-numret bakom, även om de hade gjort det om det funnits ett användarnamn. /Julle29 maj 2011 kl. 23.39 (CEST)[svara]
Respekt är ett ord med många bottnar i min värld. Men skulle nog kunna säga att som inloggad så får man mer trovärdighet i diskusioner, om det är detta du menar med respekt. --Civilspanaren29 maj 2011 kl. 23.41 (CEST)[svara]
Förekommer det? Är det tekniskt möjligt att hamna i en situation där man kan redigera som oinloggad men inte registrera ett konto (annat än på grund av synskada, teoretiskt möjliga perversa säkerhetsåtgärder eller någon tillfällig märklighet)? --LPfi30 maj 2011 kl. 14.42 (CEST)[svara]
Jag redigerar inte "anonymt" eftersom jag inte vill fläska ut mitt IP-nummer för hela världen. Men jag förstår absolut de som väljer att redigera utan konto - det är förvisso så att man inte får lika mycket respekt när man försöker delta i diskussioner, men å andra sidan förväntas man inte delta i diskussioner på samma sätt. För den som bara vill skriva artiklar om 1100-talskyrkor och helst vill slippa allt annat är det nog rätt trivsamt att inte ha ett konto (bortsett från det eviga tjatet om att man skall skaffa ett konto). Plrk30 maj 2011 kl. 01.10 (CEST)[svara]
Med denna ruta kan en användare tydligt visa att den inte är intresserad att i onödan "slösa tid" på diskussioner. Även exopedianer bör kunna registrera sig och ändå få fokusera på det man vill tillföra till Wikipedia. --Gunst30 maj 2011 kl. 01.38 (CEST)[svara]
Visst, men det är inte ett vinnande argument när du skall förklara varför det är bra att registrera dig: "det blir som tidigare, fast med mer ansträngning". Jag började redigera Wikipedia 2004 och registrerade min användare 2005, men det dröjde till 2008 innan jag gjorde fler än ett dussin redigering som inloggad. Jag brukade inte delta i diskussioner, och att mina dynamiska IP-adresser som ändå snart skulle användas av någon annan fanns att se för omvärlden störde mig inte nämnvärt. Det var inte det att jag inte ville registrera mig: poängerna, när jag bara skrev i artikelnamnrymden, var helt enkelt inte tillräckligt goda för att motivera mig att logga in. /Julle30 maj 2011 kl. 01.52 (CEST)[svara]
Min poäng var att registrerade anv. bör få redigera i lugn och ro utan att andra ska förvänta sig att personen vill engagera sig i gemenskapen, som någon påstått är fallet. (Dispyter löses bäst på diskussionssidor oavsätt man är inloggad eller ej.)
Jag respekterar att inte alla vill logga in, och tycker det är bra att Wikipedia har en tydlig policy att välkomna bidrag från dem. Men för flitiga redigerare bör verktygen man får tack vare inloggning vara viktiga - och jag förstår inte varför inloggning måste innebära mer ansträngning, som Julle skriver. --Gunst30 maj 2011 kl. 03.04 (CEST)[svara]
Eftersom det är mycket lättare att känna igen ett användarnamn som Gunst, Julle eller Esquilo än att känna igen 83.227.130.26. /Esquilo31 maj 2011 kl. 16.44 (CEST)[svara]
Jag har också lagt märke till flera IP-adresser på sistone som verkar vara erfarna wikipedianer. Någon teori om vad det beror på? I något fall misstänker jag att det beror på att någon känner att de har fått mycket kritik på Wp och tappat samfundets förtroende - det mesta de skriver har per automatik återställts - och därför tjänar de på att redigera anonymt. Att skapa ett nytt Marionettkonto betraktas ju som ohederligt. Själv väntade jag något år med att skapa konto för att jag var rädd att Wikipedia skulle ta för mycket tid. Hur kunde jag tro nåt sånt... :)
Vi bör uppmuntra IP-adresser att logga in genom att lägga in mallen {{Logga in}} på användarsidan och genom att påvisa fördelarna, men vi behöver inte kritisera någon för att inte logga in.
Vad är då de viktigaste fördelarna? De bör nämnas i mallen. Min bild är att ofta återställs IP-adressers redigeringar snabbare än erfarna användares, och vi är mer försiktiga och vänliga mot användare som har samfundets förtroende. IP-adresser misstänks inte bara vara klottrare, utan även POV-pushare, spammare, oseriösa, och allmänt oerfarna med bristande omdöme.
Själv tycker jag dessutom att man bör uppmuntra icke-anonyma presentationssidor, med fullständigt namn, uppgift om arbetsgivare och andra lojaliteter. På så sätt kan man värdera om någon har en egen agenda, och kontrollera om någon hävdar sig vara expert på något. Varför är det inte vanligare med foton, länk till privata hemsida, facebooksida, kontaktsida hos arbetsgivaren, mm? Mange0131 maj 2011 kl. 17.20 (CEST)[svara]
Orsaken till att det tog ett halvår innan jag registrerade mig var först att jag inte kunde se några fördelar med det. Jag tyckte att en godtycklig bredbandsbolaget-adress var lika anonym som ett godtyckligt användarnamn. Det var först när jag började känna behov av att kunna ladda upp bilder på commons som jag insåg att jag behövde ett konto. Trots det dröjde det ytterliggare några månader innan jag registrerade mig eftersom jag inte kunde få det användarnamn som jag ville ha. Det var i den diskussionen som jag första gången upplevde att inloggade och oinloggade användare behandlades olika, vilket ställde mig inför något av ett Moment 22; Jag kunde inte ta över ett konto eftersom jag var oinloggad, men jag kunde inte logga in med det namn jag ville ha eftersom jag var tvungen att ta över det först.
Därför vill jag propagera för att oanvända konton ska städas bort eller i alla fall göras tillgängliga för de som (oinloggade) har visat att de vill och kan bidra till wikipedia. /Esquilo31 maj 2011 kl. 17.44 (CEST)[svara]
Tjugotre artiklar innehåller ordet skaplynne. Det är nytt för mig, men jag anar att det betyder lust och förmåga att hitta på saker. Jag tycker att detta ord inte hör hemma i dagens svenska. Vore det korrekt att översätta med kreativitet? --Ettrig27 maj 2011 kl. 13.36 (CEST)[svara]
Nja, det betyder väl snarast sinnelag eller beskaffenhet. Det kommer ju av lynne och skap (som in konstnärsskap).--Ankara27 maj 2011 kl. 13.51 (CEST)[svara]
I SAOL hittar jag varken skap- eller skaparlynne. Däremot finns ord som skaparanda, skapardrift och skaparlust. Kanske något av dessa passar bra som ersättning? --Gunst27 maj 2011 kl. 13.53 (CEST)[svara]
[redigeringskonflikt] SAOB har en utförlig artikel om "skaplynne". I huvudsak har ordet tre besläktade användningar:
om ngts yttro skapnad l. form l. gestalt; äv. om ngts konsistens l. fasthet o. d
om psykisk egenart hos person l. djur l. grupp av personer l. djur: kynne, lynne, sinnelag, karaktär, själsläggning
om art l. beskaffenhet l. karaktär l. kynne hos ngt sakligt; stundom: prägel
SAOL översätter det bara med "läggning". Trots förledet skap- har ordet alltså inget direkt med skapande/kreativitet att göra. /FredrikT27 maj 2011 kl. 13.55 (CEST)[svara]
Aha! Har jag rätt i att ordet är något ålderdomligt? Då bör ordet ersättas av synonym där lämpligt (det är lätt att tro att ordet syftar skapande). Jag tittade på Erling Eidem där ordet förekommer i en titel på en doktorsavhandling, där kan man såklart inte byta ut. --Gunst27 maj 2011 kl. 14.07 (CEST)[svara]
Jag är nog fel person att fråga eftersom jag rätt regelbundet använder ord som andra skribenter här på wp uppenbarligen emellanåt finner ålderdomliga. /FredrikT27 maj 2011 kl. 17.34 (CEST)[svara]
Jag använder själv gärna lite gamla och krångliga ord och ordvändningar, men ser gärna att detta (för mig hitintills obekanta) ord ersätts med läggning, om det nu är närmaste lämpliga synonym. ~~SUF~~27 maj 2011 kl. 19.31 (CEST)[svara]
Det går nog inte att ersätta bara rakt av, utan man bör nog välja mellan synonymerna som nämnts ovan: förutom läggning (som jag tycker lider något av en sexuell bibetydelse) har ju kynne, lynne, sinnelag, karaktär, själsläggning samt beskaffenhet, karaktär nämnts. Annars tycker jag inte att det skadar att vi understundom erbjuder lite språkligt tuggmotstånd, det mår folk i gemen bara bra av. /jssfrk (d|b) 27 maj 2011 kl. 20.16 (CEST)[svara]
Jo, jag håller nog med i stort, att ersätta rakt av med ett enda ord blir naturligtvis inte rätt. Däremot är jag mer osäker när det gäller "tuggmotstånd", av det skälet att vi skriver en encyklopedia. Om texten erbjuder tuggmotstånd för att den beskriver något som inte är okomplicerat att förstå må det antagligen vara acceptabelt, men kanske inte om det är på grund av urmodiga ord. Även om vi utgår från en äldre text kan jag tycka att vi bör tänka hur den skulle se ut om den nyskrivits idag, med en korrekt men neutral språkbehandling – stilistiken måste tjäna syftet. Å andra sidan, vingelutrymmet är hyfsat stort, och jag förespråkar ingalunda strikt uniformitet eller förenkling intill absurditet (fördumning), bara en rimlig åtanke på att budskapet skall gå fram! ~~SUF~~29 maj 2011 kl. 08.17 (CEST)[svara]
Jag kan inte se någon som helst anledning att byta ut ordet. Inte minst med tanke på att det har andra konnotationer än samtliga föreslagna ersättningsbegrepp ligger det ett värde i att ha det kvar. Fernbom229 maj 2011 kl. 09.18 (CEST)[svara]
I arton artiklar i svWP hittade jag ordet skaplynne. Av dessa är texten i sexton artiklar hämtade från Ugglan och två hänvisar till en boktitel från 1982 där ordet ingår. I inget fall används alltså ordet genom fritt skapande av en dagens författare. Jag drar därför den slutsatsen att ordet är ganska föråldrat. Jag tror inte heller att dagens skribenter använder ordet i någon större utsträckning och det passar nog inte heller in i svWP eftersom få förstår ordets innebörd. Wvs29 maj 2011 kl. 09.28 (CEST)[svara]
Jag tänker inte ta strid om detta, men under min uppväxt har jag ofta hört ordet användas i dagligt tal. Jag är övertygad om att jag själv tar det i bruk då och då. Artiklarnas ursprung säger inte allt. Frågan är hur bearbetade de är i övrigt. Fernbom229 maj 2011 kl. 09.49 (CEST)[svara]
Jag måste hålla med Fernbom2 här. Jag har hört ordet många gånger, och använder det nog, även om jag inte är lastgammal. Kan det vara ett ord som delvis finns kvar på landsbyggden? Det är många ord som försvunnit ur storstadsvokabulären, till förmån för utländska låneord, men det bör inte göra att man fastnar i ett fattigare språk här. Men jag strider inte för något ord måste vara kvar, utan jag riktar mig mot kunskapsinnehållet. Adville29 maj 2011 kl. 10.21 (CEST)[svara]
Till skillnad från "därstädes" var detta begrepp för mig tills nu obekant. Jag tror inte heller att jag riktigt kan räknas som storstadsbo, däremot finns det väl också en generell geografisk skillnad i hur välspridda begrepp är? Baserat på en högst subjektiv upplevelse lutar jag i detta fallet åt att begreppet är för svårförståeligt för att lämpa sig i en artikel här. --flinga1 juni 2011 kl. 15.23 (CEST)[svara]
Begreppet en:Tragedy of the anticommons verkar inte finnas på svenska. Uttrycket ska spegla en:Tragedy of the commons, vilket på svenska är översatt allmänningens dilemma. Jag föreslår antingen Ickeallmänningens dilemma, eller Dilemmat i avsaknad av allmänning. Det senare är, enligt mig, bättre svenska; men kanske för klumpigt.
Vi bör endast använda etablerade översättningar, om det inte finns något etablerat begrepp på svenska så bör originalspråket användas. / Elinnea30 maj 2011 kl. 17.58 (CEST)[svara]
I svenska Wikipedias barndom gjordes många hermsnickrade översättningar. En del av dem lever kvar och har kanske blivit ewtablerat språkbruk. Även om vi bör vara restrikiva med den lösningen torde den ännu kunna användas i undantagsfall. I detta sammanhang kan jag ställa mig bakom Gunsts andra fdörslag. Fernbom230 maj 2011 kl. 21.15 (CEST)[svara]
Jag tror Elinnea:s linje är principiellt mest rimlig (artikelnamnet baseras på etablerade begrepp (vilket ofta är just knivigt med utländska begrepp... ett annat exempel kan vara välanvända ordspråk på andra språk)). Gunsts översättningsförslag kan istället läggas in i brödtexten som förklaring. --flinga31 maj 2011 kl. 15.58 (CEST)[svara]
Den engelska ordvitsen är svår att få till begriplig svenska. Bättre att överge vitsandet och mynta en begriplig svensk term, t.ex. Privategendomens dilemma, om vi inte helt enkelt ska köra den engelska i original. Lsj31 maj 2011 kl. 15.58 (CEST)[svara]
Jag håller också med Elinnea. Om det f.ö. är en bra princip så borde det väl mynna ut i en policy, om en sådan inte redan finns? --Gunst(D)31 maj 2011 kl. 17.42 (CEST)[svara]
Jag motsätter mig inte Elinneas linje heller. En fundering dock: begrepp som bara finns på utrikiska, var går gränsen för att betrakta dem som relevanta på svenska wp? I just det här fallet är relevansen oproblematisk EMRÅ, men samma fråga har dykt upp på SFFR ett par gånger på sistone - se t.ex. här. Lsj31 maj 2011 kl. 22.17 (CEST)[svara]
Man bör skilja mellan begrepp som inte har ett svenskt namn och begrepp som inte har betydelse i det svenska språkområdet. Till det förra hör till exempel ny teknik, som ännu inte fått ett etablerat namn på svenska, till det senare hör politiska fenomen i icke-svenskspråkiga länder.
Om artikelämnet är relevant för svenskspråkiga Wikipedia bör det kunna ha en artikel oberoende om det finns någon lämplig svenskspråkig term. Artikelnamnet kan bli en bland fackfolk etablerad term på annat språk eller någonting allmänt beskrivande.
För fenomen som är bundna till en annan kulturkrets är det ofta lämpligt att använda ett namn på ett språk som berörs, ibland en översättning. Jag tycker att ribban kunde läggas högre än för svenska företeelser, men jag upplever att jag inte har något starkt stöd för den åsikten.
I det här fallet torde begreppet vara relevant oberoende av kulturkrets, medan benämningen anspelar på "tragedy of the commons", som är känt just under den engelskspråkiga benämningen. "Tragedi of the anticommons" är inte ett etablerat begrepp. Därför är det rimligt att som artikelnamn använda en oberoende svenskspråkig beskrivning som artikelnamn, i väntan på att någon term blir etablerad i svenskan eller bland svenskspråkiga. Benämningen kan diskuteras längre ner i artikeln, och då bör den engelskspråkiga benämningen och en den trogen översättning finnas med.
Jag förstår inte problemet. Skriver man att de "beskriver sig själva som... men beskrivs av [etablerad forskare] ... som..." så blir det neutralt. Organisationens självbeskrinving bör dock hållas kort och inte få otillbörlig vikt.
Läs gärna essän wp:kritikavsnitt. Jag har nyanserat den och harmoniserat den med enwp - tidigare tog essän totalt avstånd från kritikavsnitt. Jag har svårt att tro att det skulle vara en utbredd uppfattning - jag tror flesta wikipediaförfattare ser att de har fördelar. Flera utmärkta artiklar har kritikavsnitt. Mange011 juni 2011 kl. 11.32 (CEST)[svara]
Instämmer med LPfi (i svaret på Lsj:s frågeställning), förutom i att ribban för företeelser i annan kulturkrets skulle läggas något högre. För att uttrycka det på ett annat sätt: fenomen borde vara lika relevanta att beskriva oavsett vilka språk (om ens något) de har ett eget namn på... (Mange01: du har gått fel ;)) --flinga1 juni 2011 kl. 15.13 (CEST)[svara]
Mallen har fått nya parametrar, meddelanden och kategorier för {{Okat}} och {{Fler källor}}.
Jag har ändrat i botkoden nu. Inga mer eller mindre onödiga ändringar kommer att göras av Innocent bot. Boten kommer att 'känna igen' varianter på parametrarna som den tidigare inte gjorde, även om mallen ibland inte gör det. Otolkade parametrar, kommer att lämnas kvar. Redigeringssammanfattningen kommer att vara mer beskrivande. Hur lång tid mallen lämnas kvar beror på hur många problemen är och när ngn icke-bot senast redigerade i artikeln. -- Lavallen1 juni 2011 kl. 12.53 (CEST)[svara]
Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.)
Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.
En kraftig ökning av artiklar med ålderdomligt språk. En del andra ökningar. Väldigt små minskningar. Ska vi inte försöka satsa på att få ned nån kategori, t.ex städa eller fluff till 0? / Elinnea1 juni 2011 kl. 13.06 (CEST)[svara]
Angående ugglanspråk verkar det vara Ettrig som har märkt uppe en massa sådana gamla artiklar. Bara bra alltså att de upptäcks. Var först orolig för att någon hade börjat importera en massa ugglanartiklar utan att fixa till dem på nytt. /Grillo1 juni 2011 kl. 13.25 (CEST)[svara]
Bra, kollade inte upp, befarade precis som du att det var nån som klistrat in en massa uggletexter helt oåtgärdade, skönt att höra att det rörde sig om sånt som redan fanns och som behöver fixas till, bra att sånt upptäcks. / Elinnea1 juni 2011 kl. 13.50 (CEST)[svara]
Vilket projekt blir Månadens kvalitetsprojekt i juni? Det vore roligt om det skulle vara nåt som många engagerade sig i och vi fick ett stort deltagande. Det är så tråkigt när det bara är en eller två som bryr sig och det blir motigt. Tycker att det vore bra om vi skulle lyckas få nån kategori ned till noll, t.ex Fluff, 51 st artiklar borde vi klara på en månad om vi hjälps åt, eller hur? Eller kanske Förvirrande, det är 121 st? / Elinnea27 maj 2011 kl. 17.54 (CEST)[svara]
Inte direkt relaterat till frågan kanske men min bot lägger just nu in webbref-mallar runt alla externa länkar (som används som källor) som den kan hitta inkl. titel om en sådan finns på sidan som vi länkar till. Om länken inte fungerar märks den upp som död, vilket gör att mängden i kategorin ökar något för tillfället. Troligen är det de som är intresserad av kvalitetsarbetet som är mest intresserad av att åtgärda dem. GameOn30 maj 2011 kl. 12.03 (CEST)[svara]
Städa lyckades vi minska med 195 artiklar förra året när vi körde Månadens kvalitetsprojekt, och den kategorin har drygt 200 artiklar nu, så vi kanske skulle kunna tömma den? / Elinnea31 maj 2011 kl. 10.59 (CEST)[svara]
Bra gjort med källor till biografier, antalet som åtgärdats är fler än minskningen eftersom flera nya också tillkommit under månaden. Städa som kvalitetsprojekt i juni är ett bra förslag. Höstblomma2 juni 2011 kl. 15.17 (CEST)[svara]
Upptäckte just dessa kategorier och undrar vad arkiveringsurl är för något, ordet fanns inte med i ordlistan och ordet säger inte mig så mycket, någon som har en bra förklaring? MVH Vit Platina(B)(D)3 juni 2011 kl. 10.05 (CEST)[svara]
När jag klickar på eller söker en sida som är en omdirigering, hamnar jag på "fel" sida, med en länk uppe i övre vänstra hörnet. Ett klick på den länken, och jag hittar sidan med omdirigeringen i och kan redigera. -- Lavallen3 juni 2011 kl. 12.56 (CEST) (Det finns även andra metoder.)[svara]
Jag vet inte om det här är rätt plats att ta upp det, helt bra känns det inte... Jag känner dock att jag inte har något val. Jag behöver lite hjälp att kommunicera här och i diskussionen två steg längre ner. Har någon lust att göra ett försök att få fram min andemening, eller berätta för mig om mina inlägg är helt omöjliga att förstå. /Grillo4 juni 2011 kl. 13.53 (CEST)[svara]
Hej! Jag började kolla på artiklar som behöver städas och klickade mig in på Sörmlands musik & teater. Via länken upptäcker jag att de bytt namn och numera verkar under namnet Scenkonst Sörmland. Jag hittade en artikel på Katrineholmskurirens webb som skriver om namnbytet som verkar ha ägt rum våren 2010. Vad är bästa sättet att gå vidare med den artikeln?? Vänligen B.Odins4 juni 2011 kl. 14.54 (CEST)[svara]
Jag och användare:Historien har hamnat i diskussion om dessa artiklar och några till. Historien vill använda bloggar som källa och annat. Jag kan inte gärna återställa en gång till utan att åka på TÅG och mitt anseende är i vart fall en smula befläckat när det gäller såna här artiklar. Är det nån som har lust att ta sig en tid och agera skiljedomare? ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ5 juni 2011 kl. 19.16 (CEST)[svara]
Användare "Historien" har redigerat artikeln Dick Harrison så att artikeltexten inte stämmer överens med vad källan anger. Källänken var död, men jag ersatte den med en fungerande dito. Dock kan jag tycka att den fråga "Historien" ställer här är berättigad. "Historien" skriver i sammanfattningsfältet: "Är det rimligt att ett 7 år gammalt personalärende tar plats i en såpass liten artikel?". Imperto5 juni 2011 kl. 19.41 (CEST)[svara]
Det var rätt uppmärksammat i media, och bör stå kvar. Dock borde artikeln kunna byggas ut för att undvika WP:OVIKT. Harrison har ju åstadkommit en hel del under sitt liv. 178.30.91.1465 juni 2011 kl. 19.48 (CEST)[svara]
Historien har en poäng om Harrison, detta verkar vara ytterligare ett exempel på wp:s tendens att dras med i mediadrev. Vad gäller Carlsson så behövs det en bättre källa en den som Historien hade. Hur man skall hantera de exempel som tas upp nedan (jag antar att de är de "m.fl." som nämns i Mörkermans rubrik) är en knepigare fråga. Niklas R(D#)5 juni 2011 kl. 19.54 (CEST)[svara]
Användare:Mörkerman har de senaste dagarna gjort ett stort antal ändringar med kraftig högerpolitisk/nazistisk tendens. Jag föreslår att någon granskar alla hans ändringar och återställer dem. Dessutom tycks artiklarna "Ras och intelligens" samt "rasblandning" vara kraftigt vinklade med hjälp av bland annat högerextrema källor. Exempelvis utgör sydafrikanska apartheidforskare en stor del av källorna till just ras och intelligens. Dessa artiklar har också formuleringar som förmodligen strider mot svensk lag (vilka jag har försökt att ta bort, men jag ser att det drar åt sig högerextrema återställare). Formuleringar som "ungefär hälften av befolkningen i Afrika enligt västerländsk standard är mentalt efterbliven" är ett exempel på detta. Det är svårt för en ensam person att ta strid mot de rasistiska och kränkande formuleringarna då jag förmodligen gör mig skyldig till regelöverträdelser med mina återkommande återställningar. Att historiker anser att Gottfrid Carlsson var nazist har också plockats bort av samma användare. Jag förslår att artiklarna återställs (utan de extremt kränkande, kontroversiella och felaktiga styckena) samt låses. --Historien5 juni 2011 kl. 19.40 (CEST)[svara]
Nja, jag har ändrat lite idag, strax före kvällsmaten. I vart fall håller ju Historien med om att det behövs någon annan än oss två som kollar på de häringa grejorna, annars blir det bara krig som vanligt. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ5 juni 2011 kl. 19.48 (CEST)[svara]
Vissa anser att han endast var pronazist och andra att han var nazist. De må se klumpigt ut men så är det vilket även bekräftas i källorna. --Historien5 juni 2011 kl. 19.53 (CEST)[svara]
När man postar innan man tänkt igenom vad man skriver är det oftast bra att göra något annan en stund. Bara ett vänligt förslag från någon med erfarenheter på området. ｢Sertion♥｣ 5 juni 2011 kl. 20.04 (CEST)[svara]
Vänligen jämställ inte högerpolitik med nazism! Till saken har jag alltid ansett att "ras och intelligens" aldrig borde ha skapats, och nu bör raderas. Det är uppenbarligen en artikel som skadar uppslagsverket, i och med att den så lätt kapas av förment goda källor införda av högerextremister. Lite som Metapedia och skönmålningen av Rhodesia. /Grillo5 juni 2011 kl. 21.10 (CEST)[svara]
Det är stor skillnad mellan högerpolitik och ett förhärligande av rasistiska och nazistiska åsikter. / Betyder "eller" och inte "och". Det hoppas jag du är överens med mig om. Ja, artikeln bör tas bort. Detsamma gäller "rasblandning" vilken snarare bör underordnas "rasism" eller "apartheid". --Historien5 juni 2011 kl. 21.14 (CEST)[svara]
Ser mycket intressant ut. En fråga bra: Finns böckerna kvar så att det skulle gå att be om bättre versioner av vissa av bilderna eller ligger upphovsrätten kvar på majoriteten av dem? ｢Sertion♥｣ 5 juni 2011 kl. 20.06 (CEST)[svara]
De här är scannade som svartvit TIFF för bästa textkvalitet. Man skulle kunna scanna JPEG för lite bättre bildkvalitet, men man får alltid brottas med rastret. Bäst vore förstås om Svenska Dagbladet kunde scanna sina originalfotografier och tillgängliggöra. --LA25 juni 2011 kl. 21.16 (CEST)[svara]
Jag har källbelagt lite i årtalsartiklarna 1926, 1927 och 1928 nu och några av de åren som temaår (de skrevs ju innan vi var så noga med källor). En del såg ut att komma därifrån, har bokversionen använts? J 19826 juni 2011 kl. 14.00 (CEST)[svara]
Hur ser man vilka artiklar som varit synliga på huvudsidan? Att jag blev nyfiken nu var att jag gick till den sidan som listar bra artiklar och upptäckte att Ester Ringnér-Lundgren blivit fetmarkerad på Wikipedia:Bra artiklar och blev nyfiken exakt när det varit synlig på huvudsidan. Det var inte så länge sedan den blev utvald till bra så jag är rätt förvånad att se att den redan hunnit synas på huvudsidan överhuvudtaget. Vänligen B.Odins6 juni 2011 kl. 09.45 (CEST)[svara]
Hittar inte Ester Ringnér-Lundgren där. Hur kommer det sig att den blivit fetmarkerad och då signalerar att den varit synlig på huvudsidan? B.Odins6 juni 2011 kl. 10.30 (CEST)[svara]
Tack till alla era tips. Jag klickade än hit och än dit och hittade följande: Mall:Bra_artikel, lyckas inte göra länk till skillnader mellan versioner som ni andra kan, och där ser det ut som att den låg synlig 20/5-23/5-2011. Det är bara min fåfänga som gråter över att jag aldrig hann se det. :). Nu vet jag ändå när den var synlig där. B.Odins6 juni 2011 kl. 12.17 (CEST)[svara]
Eftersom detta är en fråga som brukar återkomma så tänkte jag passa på att tipsa om [7] som är Creative Commons officiella svar. Genom att sätta en länk här som kommer nån av oss förhoppningsvis ihåg den nästa gång diskussionen återkommer. /Lokal_Profil3 juni 2011 kl. 21.11 (CEST)[svara]
Finns det inte något om att attributionen ska vara minst lika synlig som för andra bidragare? Eftersom det finns bilder med byline i bildtexten i artiklarna här så borde alla andra också kunna kräva att få det. 90.229.129.1373 juni 2011 kl. 22.05 (CEST)[svara]
Om någon krävt byline för att licensiera cc, bör användaren uppmärksammas på att det inte är möjligt. Sådana bylines bör väl snarare tas bort konsekvent. /Grillo4 juni 2011 kl. 09.30 (CEST)[svara]
Jag tycker inte att Creative Commons officiella svar omöjliggör bylines, tvärt om så tycker jag att bylines i de flesta fall väldigt “reasonable to the medium”. /Esquilo4 juni 2011 kl. 09.49 (CEST)[svara]
Ja, det kan det vara, men poängen är att vissa har byline som förutsättning för cc, och det går ju bevisligen inte. Eftersom engelska Wikipedia helt och hållet har avskaffat bylines och vi i många diskussioner verkar vilja gå samma väg, ser jag inga problem att ta bort dem. Att ha dem kvar ger bara intrycket som ip-numret talar om ovan, att det skulle kunna sättas som krav för att de ska gå med på licensen. Kan man inte leva med att slippa byline (däremot ska man ju så klart krediteras, i det här fallet på bildsidan, i tryckta publikationer exempelvis i en bildreferenslista sist), bör man inte licensiera enligt creative commons. /Grillo4 juni 2011 kl. 10.06 (CEST)[svara]
(Som Grillo skrev samtidigt) FAQ svaret säger är att du inte kan kräva bylines (och du kan definitivit inte heller lägga till detta krav till din cc-licens på Commons). Det är enbart ett klargörande av en bit av licensen som ofta lidit av misstolkningar. /Lokal_Profil4 juni 2011 kl. 10.13 (CEST)[svara]
Nej, det går naturligtvis inte att kräva byline på en bild som man har släppt under CC eftersom eftersom man inte har någon aning om hur bilden kommer att användas. Det är ju inte i alla medium som det går att ha bylines. Jag tror att vi talar om olika sammanhang här. CC-bilder från commons används ju inte bara på wikipedia. Däremot så tror jag att det nästan alltid kommer att finnas en diskrepans mellan vad användaren och upphovsmannen anser vara “reasonable manner” för attribiutionen. /Esquilo4 juni 2011 kl. 11.05 (CEST)[svara]
> "Eftersom detta är en fråga som brukar återkomma" skrev Lokal Profil
Jag förstår inte, det fanns inga exempel med. Vänligen ge några exempel och förklara vad som egentligen avsågs med den kryptiska ursprungliga formuleringen. Så kanske jag förstår, och eventuellt kan kommentera det som ursprungligen avsågs! --Janwikifoto6 juni 2011 kl. 11.37 (CEST)[svara]
Det förekommer ganska ofta att användare kräver att få sitt namn intill bilden för att gå med på att den ska vara creative commons-licensierad. Hittills har vi sagt att detta inte är ett okej krav, och nu vet vi det svart på vitt. Ett exempel på detta är Användare:Danielåhskarlsson. /Grillo6 juni 2011 kl. 11.44 (CEST)[svara]
> "kräver att få sitt namn intill bilden" - vad menar du? På Wikipedia, eller användning på andra platser?
> "svart på vitt" - var finns den svart-vita slutsatsen? (den ursprungliga länken hänvisar till en FAQ, som inte verkar definitiv, och inte styrks av några rättsfall)
Det enda som egentligen bestämts i och med detta är att vi nu har en plats att skicka folk som vill ha sina namn i alla artiklar under alla bilder, något som ingen annan uppskattar. Hur andra webbplatser eller publikationer som använder sig av CC bilder kan inte vi på Wikipedia bestämma. FAQn som länkas är CCs egna, det vill säga de som skrev licenstextens. ｢Sertion♥｣ 6 juni 2011 kl. 12.22 (CEST)[svara]
Vår riktlinje verkar vara rätt tydlig (och vettig): Wikipedia:Illustrationer#Attribution. Attribution i bildtexten rekommenderas i vissa fall; upphovsmannens krav nämns inte som något att ta hänsyn till.
Så länge Wikimedia Commons (ej att förväxla med Creative Commons) inte accepterar licenser som kräver attributionbylines är detta inget problem (länken visar att vi inte är de enda som tolkar CC-licensen som att ett sådant krav inte kan ställas). Det finns bidragsgivare på Commons som kräver byline, men antagligen gör de alla undantag för Wikipedia med systerprojekt (deras bilder riskerar raderas på rund av tilläggskravet, men kravet behandlas inte konsekvent). Kraven framställs i allmänhet som en tilläggstext som inte upptäcks av robotar som försäkrar sig om att bilden ligger under lämplig licens.
Vi kan inte tillmötesgå krav på bylines, om vi inte väljer att införa sådana mer eller mindre konsekvent. Dels finns det ingen mekanism för att upptäcka de kraven (vi förutsätter inte att redaktörer analyserar licensen), dels kräver många av licenserna att upphovsmannen skall attribueras som övriga bidragsgivare, så bylines skulle inte inskränka sig till dem som explicit kräver sådana.
Grillo skrev: #"Man kan inte ha byline som förutsättning för creative commons, enligt de som utvecklat licensen" - ok, intressant, jag skulle vilja se den referensen.
Referensen är den som anges i första inlägget: Grillo ser Creative Commons som ett kollektiv och antar att FAQen inte skrivits skilt av ett annat gäng (antar jag).
Jag skrev "attribution" när jag menade "byline". Ursäkta tyrkfelet.
Nu har jag problem. Jag har två gånger försökt lägga in länken till diskutionen om copyright, men det blir bara en bruten länk. Hur ska jag egentligen göra? Här nedan finns den. På en egen rad. för då verkar det funka (vid förhandsgranskning.
Några av de intresserade kan ju kommentera där! > Jag skrev "attribution" när jag menade "byline" - jo jag tänkte väl något sådant, men bättre få klargörande. --Janwikifoto7 juni 2011 kl. 11.12 (CEST)[svara]
{{PromoteElection}}
Please translate and share with your entire user community. Voters of other languages care about how members of this project feel about the candidates. They want to know your community's opinions. Please encourage participation in discussion. We want them to ask questions of the candidates, for example, via interpreters. PromoteElection 20116 juni 2011 kl. 18.22 (CEST)[svara]
Jag kollapsade den enorma och färgglada blaffan som lades här igår. Den handlade om valet till Wikimedias Board of Trustees, Wikimedias allra högsta ledning. Omröstningen slutar den 12 juni 2011 klockan 23:59 UTC-tid. Resten av blaffan handlade om att hur man sprider meddelandet om det pågående valet vidare. --MagnusA7 juni 2011 kl. 10.49 (CEST)[svara]
Då jag inte finner att Free Culture är översatt och utgiven på svenska, så föreslår jag att artikeln på svenska namnges Free culture (bok) (stämmer versaliseringen?).
Jag anar att det inte finns ett begrepp motsvarande tz database på svenska (en sökning på databas för tidszoner gav ingen frukt) och föreslår därför att den svenska artikeln namnges tz database (då vi inte ska bruka oetablerade termer på wikipedia). --Gunst(D)7 juni 2011 kl. 13.15 (CEST)[svara]
Efterledet är självklart inte nödvändigt - jag adderade det för att förtydliga att det handlade om en boktitel och inte ett begrepp. Kanske överflödigt. --Gunst(D)7 juni 2011 kl. 13.34 (CEST)[svara]
Artiklar om album, datorspel, filmer och låtar brukar vi skriva med stor bokstav om det är engelska, det gäller väl även böcker? Och vi skriver väl substantiv med stor bokstav när titeln är på tyska? J 19827 juni 2011 kl. 13.37 (CEST)[svara]
Ursäkta, var lite snabb där. Jag menade: ja, jag håller med er. Hittade även rel. riktlinje, som också stödjer er uppfattning --Gunst(D)7 juni 2011 kl. 13.47 (CEST)[svara]
Boken började översättas på Wikisource under titeln "Fri Kultur", men den blev aldrig mer än maskinöversatt innan den (ironiskt nog) raderades pga upphovsrätten. -- Lavallen7 juni 2011 kl. 15.02 (CEST)[svara]
Skon klämde främst för att det var en CC-NC-licens. Det finns värre sidor på Wikisource än de som har en maskinöversättning. (Hopplöst usel OCR tex.) Så länge arbete pågår har åtminstone jag inget att invända. -- Lavallen7 juni 2011 kl. 15.38 (CEST)[svara]
4 Juni 2011 ca klockan 10.45 beslutades det att Missionskyrkan, baptistsamfundet och metodistkyrkan skall gå ihop och bli ett stort samfund med arbetsnamnent gemensam framtid. Detta historiska beslut påverkar inte bara de troende inom respektive samfund, utan även oss på wikipedia. Alla artiklar med respektive samfundsmall...skall de märkas om, och hur i så fall? För närvarande har det nya samfundet bara en styrelse, men ingen ordförande, eller något namn. Hur skall det då märkas upp? "artikel om före detta missionskyrkan" om äldre historia, medan nya artiklar heter "nya samfundet"? Dessutom kanske man skall lägga in samfunden under "aktuellt" på startsidan nu? Själv kan jag inte med mallar, utan vill bara lyfta upp ämnet till diskussion, eftersom det nog kommer att bli lite arbete med att ändra det. Adville5 juni 2011 kl. 00.32 (CEST)[svara]
Lugn i stormen och vänta tills beslutet har genomförts, eller åtminstone tills det nya samfundet har ett namn som vi kan använda på en artikel. /Esquilo5 juni 2011 kl. 09.12 (CEST)[svara]
Samfundet får inte ett namn på minst ett år, enligt länken. Det jag ville starta här var en diskussion hur vi skall göra. Det kommer nog att komma frågor och så. Därför ville jag lyfta fram det i förebyggande syfte, men visst har du rätt Esquilo att det måste genomföras med. Adville5 juni 2011 kl. 13.09 (CEST)[svara]
Det gäller att vara försiktig också då samgången är genomförd. Det finns säkert en mängd material som behandlar eller tangerar de specifika (tydligen snart historiska) samfunden. Det är antagligen bäst att låta de flesta gamla artiklar ligga kvar, med endast en del nya länkar, och skriva om det nya samfundet i en ny artikel. --LPfi5 juni 2011 kl. 22.32 (CEST)[svara]
Dcastors påpekande är viktigt. Om en sammanslutning får ett nytt namn kan man flytta informationen dit. Vid en sammanslagning bör de gamla artiklarna definitivt finnas kvar för historieskrivningens skull. Här har det ibland gått litet väl fort i sådana fall. Låt inte detta upprepas! Fernbom27 juni 2011 kl. 07.20 (CEST)[svara]
Jag håller med både Dcastor och Mange01. Det är därför jag snabbt ville lyfta upp detta så att inget blir fel. Hur det sedan görs, eller när, är en fråga för bybrunnen, men det måste ske försiktigt. I början kanske bara leta bland artiklar som är kategoriserade till de olika samfunden för att se vilka som är aktuella för en ommärkning, sedan börja förändra varsamt så att inte något går galet. Adville8 juni 2011 kl. 18.46 (CEST)[svara]
Om skillnaden mellan kalendrar - långsammare jämför hastigheter, men hastighet mäts inte i dagar[redigera | redigera wikitext]
(Ursäkta om detta redan har diskuteras eller lämpligare diskuteras på någon annan plats).
I artiklar för åren 1583 - 1919 används uttrycket "den XX dagar långsammare julianska kalendern" (där XX varierar från 10 till 13). Långsam är ett ord som kan användas för något som har en (relativ) hastighet, men hastighet mäts inte i dagar. Det är tid som mäts i dagar. Jag föreslår därför att ordet långsammare byts ut mot eftersläpande eller något annat som man kan mäta i dagar.
I dessa artiklar skulle det alltså stå "den XX dagar eftersläpande julianska kalendern". Det är en enkel uppgift för en robot att ändra detta. Larske13 maj 2011 kl. 19.56 (CEST)[svara]
Tanken är god, men är eftersläpande en bra benämning? Den judiska kalendern har ett datum som är mer än 3000 år mer än den gregorianska, men det gör väl inte att den judiska kulturen ligger före den västerländska? -- Lavallen13 maj 2011 kl. 21.18 (CEST)[svara]
Fast vi talar väl om eftersläpning i förhållande till det astronomiska året, inte i förhållande till andra tideräkningar? /FredrikT13 maj 2011 kl. 21.32 (CEST)[svara]
Ja just det, men därmed också i förhållande till den tideräkning som följer det astronomiska året. Det ligger inget långt funderande bakom ordet eftersläpande. Jag uppfattar det som objektivt och icke värderande, men föreslå gärna något annat, bara det är något som kan mätas i dagar (om inte hela meningen ska skrivas om). Men blanda inte in (värderingar av) olika kulturer i detta som var avsett att vara en ren språkfråga om hur man uttrycker skillnaden mellan två kalendrar. Det enklaste är kanske att helt enkelt stryka "XX dagar långsammare" eftersom det också är lite vilseledande då XX är olika för olika år, något som man inte får någon upplysning om om man bara läser artikeln om ett visst år. Står det "den 12 dagar långsammare (eller eftersläpande) julianska kalendern" så kan man alltså få uppfattningen att det alltid är 12 dagar. Så vill man absolut ha med detta XX så får man nog skriva "den för detta år XX dagar eftersläpande julianska kalendern"'. Larske13 maj 2011 kl. 22.03 (CEST)[svara]
Ordet senare kanske kan användas istället för långsammare (som jag antar är en översättning från engelska Wikipedias slower)? Man pratar ju (åtminstone i Västsverige) om att årstider eller påsken är senare vissa år. --Mgr13 maj 2011 kl. 22.12 (CEST)[svara]
"Förskjutna" låter bra för mig också. Eftersläpning och fördröjning har för mig lite värdeomdöme i sig, vilket inte förskjuten har på samma sätt. Tomas e14 maj 2011 kl. 11.55 (CEST)[svara]
"Förskjutna" låter gott i mina öron också, det lägger inget värde i vem/vad som är före eller efter. (Privat jag hävdar dock fortfarande att England ligger betydligt mer än bara en timme efter Sverige.) -- Lavallen14 maj 2011 kl. 20.14 (CEST)[svara]
Det låter nog bra, men saknas det då inte information om åt vilket håll dagarna år förskjutna? "Den med XX dagar bakåt förskjutna..."? --flinga15 maj 2011 kl. 16.19 (CEST)[svara]
Det verkar som om diskussionen om att ersätta eller ta bort formuleringen "XX dagar långsammare" nu har ebbat ut och jag tillåter mig att sammanfatta den på följande sätt:
Ingen förespråkar att behålla den nuvarande formuleringen "XX dagar långsammare".
Flera har givit sitt stöd till förslaget "XX dagar förskjutna" som en alternativ formulering, men invändning om att detta inte är en heltäckande beskrivning har framförts. (Att få en heltäckande beskrivning skulle innebära något i stil med "i början av detta år XX dagar bakåt förskjutna". i början av behövs eftersom det för vissa år inte är samma förskjutning hela året och detta år behövs för att man inte ska vilseledas att tro att det är samma förskjutning alla år. Det blir då en lång och krånglig mening av det hela.)
Några (Wvs och jag) menar att vi helt enkelt kan stryka denna detalj. Den som är intresserad av olikheterna mellan de gregorianska och julianska kalendrarna kan finna alla detaljer i artiklarna om dessa kalendrar.
Kan vi därmed anse att konsensus är att helt enkelt stryka "XX dagar långsammare" i artiklarna om åren 1583 - 1919?
När det gäller diskussionen om År som inte är skottår så har jag ett förslag som jag skriver på den diskussionssidan. Eventuella resultat av den diskussionen behöver inte förhindra borttagandet av "XX dagar långsammare". Larske21 maj 2011 kl. 19.52 (CEST)[svara]
Det är många geografiska indelningar som har mallkod i artikeln. Att göra en mall för varje är lite onödigt. Det är nog meningen att mall geobox är den som skall användar men den tar så lång tid att lägga in så det borde finnas en mall för geografiska indelningar som motsvarar Mall:Stadsfakta. --NERIUM4 juni 2011 kl. 18.56 (CEST)[svara]
Det vore gott med en dylik mall, men jag är inte mannen som kan göra den. Tillvidare har jag gjort detta som jag tror kan fungera som "mall" tillsvidare. -- Lavallen5 juni 2011 kl. 07.48 (CEST)[svara]
Ja det och liknande verktyg har diskuterats åtminstone ett par gånger, rätt mångordigt. Min tolkning är att vi är rätt skeptiska (och jag torde höra till de mest skeptiska). Datat man får är svårtolkat och som feltolkat gör det mer skada än nytta. --LPfi8 juni 2011 kl. 23.47 (CEST)[svara]
Hej. Alla mina ändringar (i samtliga artiklar) raderas av antingen Yger (jag vet inte riktigt varför, han tar även bort mina krav på källhänvisningar) och "den nationella" Användare:Mörkerman. Jag försökte få bort märkliga påståenden i framförallt artiklarna om "Rasblandning" och "Ras och intelligens" samt väga upp den uppenbart tendentiöst vinklade (och icke källbelagda) i artikeln om Gustav V. Inget märkligt (ni kan kolla själva). Jag har varken tid eller det sociala nätverket på Wikipedia att ta konflikt med varken Yger eller Mörkerman varför jag nu lägger ner helt. Jag be om ursäkt för mina återställningar men det rimliga är att någon annan än jag går igenom dessa artiklar och kollar vad det är som raderats. --Historien6 juni 2011 kl. 14.43 (CEST)[svara]
Jag börjar bli ordenligt trött på dessa osakliga och felaktiga beskyllningar mot mig. Jag har också gett en direkt återkoppling om detta på Användardiskussion:Historien#Sansa_dig.21. Jag har inte gjort någon redigering i artiklarna rasblandning eller ras och intelligens och av de fyra jag gjort i artikeln Gustav V var det en med koppling till Historiens redigeringar där jag gjorde en återställning av del av en mening som h*n tagit bort. Yger6 juni 2011 kl. 15.02 (CEST)[svara]
Det är oerhört lätt att blanda ihop vissa användarnamn, i synnerhet när man är ny. Det låter som en dryg pik mot Historien från din sida Grillo. Om det var en pik är den fruktansvärt onödig och kontraproduktiv. Irritation kan vi ta någon annanstans. :-) Vänligen, dnm(d | b)7 juni 2011 kl. 04.50 (CEST)[svara]
Grillos formulering i denna tråd kan jag inte se som något annat än en vänlig fråga. Att reagera på sådant är helt onödigt och direkt kontraproduktivt. Fernbom27 juni 2011 kl. 07.15 (CEST)[svara]
Det är inte en pik. Jag undrar eftersom Historien har blivit meddelad om sitt missförstånd, men här ändå hävdar att Yger gjort det som användaren klagar över att Ymer gjort. Visst är det förresten lätt att ta fel på en bokstav, men när man blir uppmärksammad om sitt misstag bör man be om ursäkt, speciellt eftersom misstaget berodde på ett antagande från användarens sida om att det var samma person, trots att Historien uppenbarligen sett att det var olika användarnamn (något i stil med "jag trodde du använde olika signaturer"). /Grillo7 juni 2011 kl. 07.59 (CEST)[svara]
Då missförstod jag den och ber så hemskt mycket om ursäkt, och var inget illa menat i sammanhanget. Text kan lätt missförstås och man läser in lite för mycket ibland när man läst ganska många hätska grejer på kort tid. Mitt misstag. Vänligen, dnm(d | b)7 juni 2011 kl. 13.53 (CEST)[svara]
Nu är detta visserligen överspelat - men jag bad om ursäkt angående ihopblandningen direkt efter jag jag blev varskodd om den 1. Däremot uttryckte jag även efter det viss kritik mot Yger som jag även den anser vara överspelad. Rätt ska vara rätt. --Historien10 juni 2011 kl. 03.02 (CEST)[svara]
Med anledning av den pågående SFFR-diskussionen om artikeln Gaylobbyn vill jag öppna för en vidare principdiskussion kring vilka krav vi bör ställa på artiklar om pejorativa termer. Såhär skriver Ascilto i diskussionen:
”
När det gäller pejorativa ord som kommer i svängning bland människor som hyser en viss åsikt, så borde SVWP vara mycket restriktiv med att skriva om sådana ord som inte någonstans är omskrivna för sin egen skull. Minimikravet behöver kanske inte alltid vara att ordet förekommer i någon ordlista, men åtminstone att det finns minst en artikel på nivån krönika eller betraktelse (politisk; kultur-; språk-) i en dagstidning el.dyl. där begreppet reds ut och sätts in i ett sammanhang.
Jag anser att detta bör vara ett minimikrav för att vi skall ha en artikel om en pejorativ term, eller för att den skall få förekomma i t.ex. Lista över politiska epitet. Påfallande ofta har vi t.ex. inte någon källa på att termen uppfattas som pejorativ (även om det kan framstå som självklart i många fall). Det bör inte räcka med källor på att en term förekommer, den måste, som Ascilto skriver, vara uppmärksammad, inte bara använd. Niklas R(D#)8 juni 2011 kl. 13.48 (CEST)[svara]
Jag har full förståelse för denna grundhållning! Samtidigt är den något problematisk i ett NPOV-perspektiv. Utan att vilja beskylla alla oberoende analytiker för politisk korrekthet kan det dock finnas fall där ett i vissa kretsar (som inte alls behöver vara små) väletablerat begrepp i praktiken tigs ihjäl, därför att de som använder det inte tas på allvar i debatten. Fernbom29 juni 2011 kl. 16.05 (CEST)[svara]
Risken med att agera enligt den invändningen är att man då på wikipedia försöker styra, istället för att skildra samhällsdebatten. Och det bortsett ifrån att man också tummar på kravet på verifierbarhet. --Gunst(D)9 juni 2011 kl. 16.35 (CEST)[svara]
Ja, de är marginaliserade, vilket inte behöver betyda att de omfattas av små grupper. Ponera att en procent av Sveriges befolkning är "högerkristna" i någon mening (jag kan mycket väl tänka mig att det är betydligt fler). Det handlar i så fall om närmare hundra tusen personer bara i detta land. Förbundet Humanisterna organiserar, enligt de uppgifter jag har, omkring en promille, men tillåts göra sig till språkrör för en betydligt större grupp. Själva betraktar de sig, så vitt jag förstår, som representanter för majoriteten, trots att de flesta tillhör ett kristet trossamfund. Vilka som får komma till tals är alltså ett val som görs av någon. Fernbom29 juni 2011 kl. 16.46 (CEST)[svara]
Om något tigs ihjäl är det då ett uppslagsverk uppgift att lyfta fram det? Hur skulle det vara möjligt ens utan att att bli POV, då skulle vi börja ställa olika krav på olika artiklar utifrån egna analyser av vad som kan vara förtiget eller inte. Till sin natur ligger ett upplagsverk nära den dominerande diskursen, och att försöka göra något annat är att börja med egen forskning. I praktiken (säkert omedvetet) innebär Fernboms resonemang att vi går från att skildra världen, till att försöka förändra den. I stället för att beskriva det som är omskrivet och välbelagt, ska vi börja beskriva det som vi tycker förtigs och inte uppmärksammas.--Ankara9 juni 2011 kl. 17.00 (CEST)[svara]
Jag anser definitivt inte att vi generellt bör handla så, endast att det finns ett problem med att vi är beroende av andras urval. Fernbom29 juni 2011 kl. 17.03 (CEST)[svara]
Ja och nej! Min avsikt är inte att vi skall låta dessa grupper göra sina röster hörda på något okritiskt sätt, endast att vi inte skall fastna i de bedömningar som diverse nyhetsredaktioner gör i fråga om dagsaktuella företeelser. Men frågan är inte enkel. Jag kan dock inte se att det är vår uppgift att ytterligare bidra till polariseringen. Fernbom29 juni 2011 kl. 17.15 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt)(x3!)@Fernbom2 Jag ser fortfarande inte sammanhanget. Om vi tar "gaylobbyn" som exempel: just nu finns det källor i artikeln som visar att ordet används i tidningen Dagen. Enligt den linje jag förespråkar här skall detta inte räcka för att artikeln skall ses som relevant och verifierad. Men om man kan hitta en källa som diskuterar ordet "gaylobbyn" och dess användning, oavsett om detta är i tidningen Dagen, humanisternas webbplats, RFSL eller någon diskursanalytiskt lagd forskare så har man någonting att bygga en artikel på. Även marginaliserade gruppers språkbruk råkar väl i alla fall ut för kritik ibland? Niklas R(D#)9 juni 2011 kl. 17.12 (CEST)[svara]
Jag tror egentligen inte att vi står så längt från varandra som det kan verka. Även jag anser givetvis att det är önskvärt och i de flesta fall nödvändigt med oberoende källor. Fernbom29 juni 2011 kl. 17.17 (CEST)[svara]
Varje enskilt fall bör tas upp till diskussion, först i anslutning till artikeln (som då märks för relevanskontroll) och därefter eventuellt på SFFR, om konsensus inte nås i första skedet. Detta borde alltid vara gången. Fernbom210 juni 2011 kl. 11.38 (CEST)[svara]
Uppslagsverket Finland som används som källa i många artiklar verkar ha bytt webbadress, och inga länkar till uvf.fi fungerar längre. Numera är adressen uppslagsverket.fi. Det verkar funka att bara byta ut "uvf" mot "uppslagsverket" rakt av i samtliga webbadresser, så om någon botägare vill ta sig an det borde det vara fritt fram. /jssfrk (d|b) 9 juni 2011 kl. 22.04 (CEST)[svara]
Jag har ersatt enligt ovan på ett femtiotal sidor med AWB, men är osäker på om jag fick AWB att hitta alla sidor som behöver ändras./Larske9 juni 2011 kl. 22.48 (CEST)[svara]
Den 10-11 juni (igår och idag) arrangeras tävlingen Hack4Europe på Livrustkammaren i Stockholm. Den går ut på att bättre utnyttja de möjligheter som webbsajten Europeana erbjuder. Den är tänkt att vara en europeisk samlingsportal för kulturarv, dit statliga institutioner från olika länder bidrar med innehåll. På sajten hack4europe.se kan man bland annat se fredagens föredrag i video (via Bambuser), där bland annat nyttan av Wikipedia poängteras (video del 1, 10 minuter 30 sekunder in). Med tanke på detta är det lite märkligt, dels att det ännu inte finns någon artikel om Europeana i svenska Wikipedia (jämför en:Europeana), dels att det enligt länksökningen bara finns tre externa länkar till Europeana.eu (oräknat de tre som tillkom genom detta inlägg på Bybrunnen), medan vi exempelvis har 423 externa länkar till amerikanska Library of Congress (som också har en artikel).
Jag roade mig att ladda hem databasdumpen av externa länktabellen och göra lite statistik. Enligt den har svenska Wikipedia 826.441 externa länkar till 116.809 olika sajter (på 2-nivån domän.topp). De mest länkade sajterna är: wikimedia.org (47387 länkar), wikipedia.org (46309), toolserver.org (33313), runeberg.org (27209), kb.se (22942), imdb.com (19410), google.se (17629), serieframjandet.se (15795), aka-online.de (15349), scb.se (10390), co.uk (10082), dn.se (5512), svd.se (4138), youtube.com (4069), sfi.se (3978), domaintools.com (3955), aftonbladet.se (3601), lagen.nu (3453), myspace.com (3103), google.com (3014), svenskfotboll.se (2967), sr.se (2950), val.se (2900), nasa.gov (2741), raa.se (2692), congress.gov (2684), svt.se (2558), findagrave.com (2483), iucnredlist.org (2466), svenskakyrkan.se (2391), admin.ch (2371), ne.se (2353), naco.org (2303), iaaf.org (2302), doi.org (2226), politicalgraveyard.com (2210), riksdagen.se (2190), nobelprize.org (2188), unesco.org (2065), allmusic.com (1996), nrm.se (1940), expressen.se (1929), blogspot.com (1909), org.uk (1859), fifa.com (1626), nytimes.com (1541), stockholmskallan.se (1502). Det är totalt 606 sajter med 100 eller fler länkar och 4933 sajter med 10 eller fler länkar. Men Europeana.eu har alltså 3 länkar och det vore ju rätt lätt att fördubbla, eller hur?
Jag har dock ovanligt dålig Europeana-karma. Varje gång jag försöker hitta något, får jag de mest absurda träffar. Jag sökte på "Heidenstam" och fick många träffar, som föreställde olika hushållsföremål. Den första var en kakelugn, men beskrivningen var: höjd 8 centimeter. Det var en dockhus-leksak som hade tillhört en ung fröken Heidenstam. Det är ju inte riktigt vad jag förväntar mig när jag söker på namnet Heidenstam i europeiska kulturarvet. Jag sökte på "Fröding" och fick några porträtt, som föreställde Algot Fröding från Göteborg. Dessutom en bild på ett svärdshantag med rubriken: "pilspets". Förklara den, om ni kan! Så jag hoppas någon annan än jag kan hitta några lämpliga saker hos Europeana, som går att använda i svenska Wikipedia. --LA211 juni 2011 kl. 05.16 (CEST)[svara]
Vi (läs: Prolineserver, medan jag mest har kommit med förslag) har försökt bygga vidare på FIST under gårdagen för att få den att inkludera bilder även från Europeana. Mängden ickerelevanta bilder i våra sökningar har varit rätt stor. /Julle11 juni 2011 kl. 07.20 (CEST)[svara]
Varför räknas wikimedia.org och wikipedia.org som "externa länkar"? Är det för att det står [http://se.wikipedia.org/wiki/Stockholm] i stället för [[Stockholm]]? I så fall kanske de länkarna borde fixas till på något sätt? /Esquilo11 juni 2011 kl. 09.02 (CEST)[svara]
Testade att söka lite, och visst går det att hitta en del användbart. Det mesta svenska materialet verkar dock vara sådant jag redan hittat med K-samsök. Undrar också om licenserna, det mesta intressanta kommer ju från länsmuseernas samlingar och jag undrar om de verkligen släppt sina bilder fria. Länkarna till originalsidan bland annat i fallet Upplandsmuseet verkar inte peka på det.--FBQ11 juni 2011 kl. 10.00 (CEST)[svara]
När man lägger in {{commons}} (hör t.o.m. hemma under rubriken "externa länkar") blir det rimligtvis en extern länk till wikimedia.org i statistiken. Tomas e11 juni 2011 kl. 13.14 (CEST)[svara]
Förtydligande om länkstatistiken: Jag har använt externallinks.sql.gz, där varje databasrad innehåller ett ID-nummer och en extern URL. ID-numret avslöjar inte vilken namnrymd länken hör till, en sådan analys skulle kräva mer arbete. Det finns 385 länkar som innehåller "runeberg.org/nfbg" vilket är band 7 av "ugglan" (Egyptologi-Feinschmecker). Av dessa är 232 unika URLer, så det finns flera dubletter. Mest anlitad är URLen http://runeberg.org/nfbg/0655.html (spalt 1213-1214, Faber-Fabert) med 6 länkar, vilket bekräftas av Special:Länksökning/runeberg.org/nfbg/0655.html. Men eftersom detta band 7 av ugglan har 802 sidor, finns det 570 sidor som inte har någon länk från Wikipedia. --LA211 juni 2011 kl. 15.20 (CEST)[svara]
1. Är Europeana-API:et öppet för alla, eller måste man gå igenom någon krånglig registrering och godkännande för att få använda det? 2. Kan man bara läsa och söka, eller också mata in information (förbättrade metadata) via API:et? --LA211 juni 2011 kl. 15.04 (CEST)[svara]
Just nu kategoriseras datorspel-datorspelserier. Undrar bara om det inte skall vara standard "-serien" som tillägg för att man inte skall tro det bara rör ett spel, för de är väl till för just själva spelserierna och inte enskildas pel? (tar upp det här efter som "Problematiska kategorier" är så långsam.) J 198211 juni 2011 kl. 15.50 (CEST)[svara]
Jag har märkt artikeln Minifuture, som skapades den 10:e maj, med en Förvirrande-mall. Artikeln är så full av facktermer (och, misstänker jag, yrkesjargong) att den blir helt obegriplig, åtminstone för någon som inte redan är insatt i ämnet. Efter det jag skrev om saken på artikelns diskussionssida har en användare skrivit ett (instämmande) inlägg. Jag vet att artiklar inte bör raderas bara för att de är oförståeliga, men som den ser ut nu misspryder artikeln emm Wikipedia. Det vore bra om någon ekonomikunnig kunde titta på artikeln och se om den går att förbättra.
Tilläggas kan, att uppläggaren bara har lagt upp denna enda artikel, och sedan inte hört av sig mer på en månad, trots att jag skrev ett inlägg på användarens diskussionssida, där jag bad vederbörande titta på artikeln. / TernariusD11 juni 2011 kl. 18.10 (CEST)[svara]
I den fortsatta diskussionen på artikelns diskussionssida kom det fram att artikeln var att betrakta som reklam för ett begrepp av tveksam seriositet, varför Yger raderade artikeln. Jag tackar alla för insatsen! / TernariusD11 juni 2011 kl. 20.39 (CEST)[svara]
Jag har hittat diverse guldgruvor med data på diverse projekt, som tex no:Mal:Kinfo. Finska och norska kommuner sökte jag igenom häromdan. Nu kör jag igenom Schweiz kommuner med data från frwp. (Det blir en utökning med ~650 bytes per artikel, det är mycket på dessa fattiga artiklar.) Jag tar gärna emot fler tips på dylika projekt. Det jag behöver är en enhetlig mallning för en region och en källa som är lätt att hämta data ur, det får därför gärna bygga på kommunkoder och dylikt. Att hämta stöd i mallar på andra projekt är till god hjälp. I Schweiz hämtar jag tex kommunkoden på frwp och datan har jag hämtat för hand från frwp till en av mina undersidor, varur boten hämtar kontinuerligt. -- Lavallen5 juni 2011 kl. 21.55 (CEST)[svara]
Utmärkt initiativ. Både dina jobb med autmatuppdateringar ger mycket extravärde och här utnyttjar du dessutom styrkan i att Wikipedia besår av flera språkversioner. Mer av detta!Yger5 juni 2011 kl. 22.00 (CEST)[svara]
Bra initiativ. Jag tittade på några av artiklarna om Schweiz, och alla jag såg saknade <references/>-mall. Går det att få boten att lägga till det med? Adville6 juni 2011 kl. 09.25 (CEST)[svara]
Jag har två koder igång samtidigt. En som lägger in datan och en som lägger in "references". Det senare är väldigt känsligt för om det helt saknas kategorier i artikeln, varför det stannar hela tiden. (Därför mitt inlägg på WP:WF.) - Sedan har jag dessutom lagt in en kod till, som snyggar till länkarna till vapnen. Mallen har troligen bytt utseende till Geobox för ett tag sedan utan att bildlänkarna fixades... -- Lavallen6 juni 2011 kl. 10.38 (CEST)[svara]
I och med att jag hittade till artikeln om Martin Spahn så undrar jag vad bland annat denna formulering innebär på något modernare svenska: "Som historiker ägnade han stor uppmärksamhet åt tidningars vetenskapliga anlitande som källmaterial." Är det någon som känner sig hugad att ge förslag? B.Odins7 juni 2011 kl. 20.08 (CEST)[svara]
Det var bra. Jag tyckte det var en otymplig formulering som jag inte kände mig helt säker på. Jag vill att så mycket som möjligt av det som står här ska förstås av så många som möjligt. Därför hoppas jag att alternativformuleringen gör detta möjligt. (Men inget är ju beständigt här på wikipedia. Kanske kommer en ännu bättre formulering i framtiden??) Vänligen B.Odins8 juni 2011 kl. 00.17 (CEST)[svara]
Ska erkänna att jag försökte tyda det men inte förstod ett dugg. Sen när Annika kom med en 'översättning' så är det hela glasklart, förstår nu inte att jag inte förstod det.AlphaZeta8 juni 2011 kl. 07.57 (CEST)[svara]
Jag instämmer helt och fullt med FredrikT. Jag uppfattar inte ens det ålderdomliga i uttryckssättet. Men visst skall vi skriva begripligt. Detta får dock inte slå över i ett fullständigt utarmat språk (något jag definitivt inte menar att det gjort i detta fall). Fernbom28 juni 2011 kl. 11.27 (CEST)[svara]
Bra att få en omformulering, det behövdes, och jag förstår helt att B.Odins önskade en sådan. Och ni som förstod den förra formuleringen, förstår säkert den senare också, som Fernbom2 dessutom påpekar inte lider av språklig utarmning. Förstår inte riktigt problemet - är det inte bra att B.Odins vänder sig med detta till Bybrunnen? --Gunst(D)8 juni 2011 kl. 11.32 (CEST)[svara]
Något problem ser jag inte i det. Jag ville endast uttrycka min spontana reaktion på formuleringen. Artikeln är givetvis bättre i sitt utvidgade skick. Fernbom28 juni 2011 kl. 11.35 (CEST)[svara]
Problemet jag hade är "tidningars anlitande" (utan s på slutet) som fick mig att tänka att tidningarna anlitar något, och inte tvärtom. (Jmfr "tidningen anlitar" och "tidningen anlitas"). Men jag är urkass på grammatik. AlphaZeta8 juni 2011 kl. 13.04 (CEST)[svara]
Ja, även jag kan förstå förvirringen. Jag uppfattar det också att det är formen på anlitande som i mina ögon gör meningen otydlig. Är det tidningarnas [vetenskapliga] anlitande av något (vetenskap..? oklart då vad, förstås), eller anlitandet av tidningar som källor inom vetenskapen (vilket gör meningen mer sammanhängande, såhär med facit i hand)? Är man lite osäker på formen blir meningen mer tvetydig. ("...tidningars anlitande som källmaterial inom vetenskapen" hade gjort ursprungsmenigen mer begriplig för mig). --flinga9 juni 2011 kl. 17.09 (CEST)[svara]
Med "Vetenskapliga" skall snarast förstås "på vetenskapligt sätt", inte "inom vetenskapen". Förändringen handlar om att språket, som tidigare hade en mer tysk påverkan nu alltmer fått en engelsk. Substantivet placeras allt oftare före verbet i liknande meningar. "Kakors bakande" blir "Bakande av kakor". I formella texter, särskilt lagtexter är ju annars meningar med substantivet före verbet och därmed genitivform inte helt ovanligt.--FBQ11 juni 2011 kl. 09.36 (CEST)[svara]
FBQ: "Med "Vetenskapliga" skall snarast förstås "på vetenskapligt sätt", inte "inom vetenskapen"." Säker på det? Jag menade deras användning (mer precist "användbarhet") som källor inom historievetenskaplig forskning, som Annika beskrev det. Det låter som att du inte är enig om den tolkningen? --flinga12 juni 2011 kl. 16.23 (CEST)[svara]
Här las en källa föredömligt till. Men... det kommer ge följdproblem. Länken går till huvudsidan för ne.se och det kommer ge problem när (någon gång i framtiden, T är ju ganska långt bak i alfabetet) GameOnBot kommer komma till artikeln och försöka arkivera länken på webcitation.org. Det kommer ju fungera, men det blir inte rätt. Ska boten skippa dessa fall (vilket i sig kommer göra att vi har artiklar kvar i åtgärdskategorin) eller skall länken tas bort och man istället skriver "Nationalencyklopedin på nätet (prenumerant) Sökord : Torslanda?" Allra bästa vore kanske en annan källa som vi kan länka direkt till men det är inte det som är huvudproblemet här. GameOn10 juni 2011 kl. 08.47 (CEST)[svara]
Vad är det som skapar problem? Är det att arkivera ne:s huvudsida eller att arkivera en sida som kräver prenumeration? Jag är rätt så obevandrad i robotarnas mystiska värld, så jag kanske har missförstått frågan helt... Niklas R(D#)10 juni 2011 kl. 09.43 (CEST)[svara]
Problemet är väl att URL:en inte pekar på den sida där informationen som används som källa finns. Jag har pekat om URL:en till den korta gratisartikeln, vilket kanske är något bättre, men långt ifrån perfekt. /Esquilo10 juni 2011 kl. 11.22 (CEST)[svara]
Man måste kunna ange webbkällor som inte är gratis tillgängliga precis som man självklart kan ange tryckta källor som inte alla har omedelbar tillgång till. När detta skapar tekniska problem för till exempel botar så måste botarna hantera problemet utan att ändra principen. Går det inte att skapa undantag i webref-mallen så att referenser till vissa angivna webbplatser inte genererar åtgärdskategorin? /Dcastor10 juni 2011 kl. 11.47 (CEST)[svara]
Nu röjer jag min inkompetens, men vad blir problemet i praktiken? kan själv absolut inget om "botar" m.m. Kan jag göra något annorlunda (som prenumerant på ne.se)? Ymer10 juni 2011 kl. 12.16 (CEST)[svara]
Nej, fortsätt länka du. Om boten inte tar sig igenom för att det är en betal-/lösenordsskyddad tjänst, så är det botens problem.
Men jag funderar på om det inte borde gå att fusionera {{Död länk}} med {{webbref}} och dylika mallar så typ: död_länk_månad eller dylikt blir en parameter i själva källmallarna. Det skulle aktivera rätt kategorier och avvaktivera botkategorin. -- Lavallen10 juni 2011 kl. 12.44 (CEST)[svara]
Ja, peka om den till prenumerantversionen. Det är bättre både för användare som vill verifiera artikeln och för robotar som får något felmeddelande att hantera i stället för någon irrelevant huvudsida. /Esquilo10 juni 2011 kl. 13.07 (CEST)[svara]
Yes, länka ända in i artikeln, ska inte spela ngn roll om du är på en "privat" site eller inte. Det är inte knepigare än att du hänvisar till en bok i ditt eget bibliotek. (Dvs, som inte alla har lika enkelt tillgänglig.) -- Lavallen10 juni 2011 kl. 13.46 (CEST)[svara]
Länkar till betalsidor bakom s.k. paywalls får boten helt enkelt hoppa över. --Petter 10 juni 2011 kl. 16.27
Det är inga problem, jag vill bara veta vad som anses vara den bästa lösningen. Att ändra länken är inte det optimala eftersom det kräver att man tittar på det manuellt (jag har för övrigt ändrat texten eftersom gratisversionen av ne.se duger som källa i det här fallet). Är det någon som har koll på vilka betalsidor som emellanåt används som källor? GameOn10 juni 2011 kl. 17.26 (CEST)[svara]
Det finns rimligtvis ganska många universitetsanställda och -studenter som använder sig av databaser som kräver inloggning (men som brukar finnas tillgängliga för personer med universitetsanknytning, eftersom universiteten betalar). Man kanske borde lista vanliga sådana. /Julle10 juni 2011 kl. 18.12 (CEST)[svara]
Lavallen, om det finns statistik för församlingarnas invånarsantal, varför då använda siffran från tätorten? Om källan säger A så kan man ju inte skriva B. Om NE skriver "Torslanda, tätort i Göteborgs kommun...; 10 129 invånare." inte "Torslanda-Björlanda församling" har 10 129 (2006) invånare." eller "Torslanda församling har 10 129 (2006) invånare". Så länge vi inte har några siffror och nån källa på hur många invånare församlingen har så bör vi inte ange något invånarantal i den artikeln. / Elinnea11 juni 2011 kl. 10.10 (CEST)[svara]
Jag försvarar inte att man lagt in tätortssiffror i en församlingsartikel. (Framgår det egentligen av NE att det är tätortssiffror?) Församlingar och Tätorter har nog aldrig samma gränser. Tätorters är dynamiska (utvecklas med bebyggelsen) medan församlingen har statiska (gränserna är [någorlunda] fasta). Några officiella siffror för 2006 finns inte när det gäller tätorter. Årtalet verkar dessutom vara taget ur luften och är kanske "hämtdatum". -- Lavallen11 juni 2011 kl. 10.21 (CEST)[svara]
Om NE skriver "Torslanda, tätort i Göteborgs kommun, Bohuslän, 15 km väster om Göteborg; 10 129 invånare."[8] så tycker jag att det framgår att det är tätortsiffror, jag kan iaf inte läsa det på nåt annat sätt. / Elinnea11 juni 2011 kl. 11.17 (CEST)[svara]
Man kan inte använda SCB:s invånarantal för småorter och tätorter i artiklar som handlar om andra typer av indelningar även om de råkar ha samma eller nästan samma namn. Det blir några slags fuskkällor. --NERIUM11 juni 2011 kl. 16.41 (CEST)[svara]
Det och Niklas Rs förslag ovan är ganska lika. Problemet är att om ingen mall använts så finns det ingenstans att notera det, men visst skulle man kunna utöka ex. webbref mallen med möjligheten att ha med sådan information så blir en del fall bättre, och sedan ta fram en till dold kategori för de artiklar som har källor som är på betalsidor. Som jag ser det inte för att ta bort dem utan för att vi lättare ska få fram vilka betalsidor vi använder oss av. GameOn11 juni 2011 kl. 07.49 (CEST)[svara]
Det borde väl snarare finnas ett standardiserat sätt att ange att adressen inte fungerar för alla. Hur brukar betalsidorna bete sig? Ger de HTTP-svaret 401 Unauthorized, 402 Payment required, 403 Forbidden, 449 Retry With eller liknande, eller svarar de med OK eller omdirigering utan felkod? Om servrarna svarar vettigt kan bottarna lätt se att länken inte fungerar normalt (och dessutom skilja från 404 Not found och 410 Gone). --LPfi11 juni 2011 kl. 20.05 (CEST)[svara]
Det beror nog på vilken sorts adress man har angett. Jag är av den hårda skolan som anser att man bör ange den url man faktiskt har i adressraden, så om man klickar på en url till en källa jag kommit åt via göteborgs ub omdirigeras man till deras inloggningssida. De flesta tidskrifter som kräver prenumeration brukar väl skicka oinloggade till en sida med abstract och inloggningsuppmaning? Niklas R(D#)11 juni 2011 kl. 22.31 (CEST)[svara]
Frågan är vilken typs omdirigering det är frågan om. Om alla följer principen att ange den verkliga adressen så fungerar det (bot-programmet får en omdirigering och vet att det är fel). Däremot säger standarden att man inte automatiskt bör använda en adress som anges vara var informationen för tillfället finns. Det är vanligt att servern godkänner läsliga adresser men ger en tillfällig omdirigering till en oläslig databasnyckel (istället för att bakom kulisserna hämta datat på den andra adressen själv). Sådana omdirigeringar kan vara omöjliga att skilja från omdirigering till en inloggningssida. --LPfi12 juni 2011 kl. 17.52 (CEST)[svara]
Hej, och ursäkta at jag skriver på norsk, min svensk är inte så god.
Jeg har vært i kontakt med Lavallen om SuggestBot, og ved hjelp av noen søk ser jeg at boten har vært diskutert tidligere. Lurer derfor på om folk er interessert i å få boten kjørende også er på Svensk Wikipedia? Det kan ta noen uker å få boten ferdig satt opp og testet, og jeg kommer nok til å trenge litt hjelp med oversetting av maler fra norsk/engelsk og finne gode kategorier for anbefaling av artikler (stubber skal jeg vel alltids klare selv :)
Merk at boten er en del av et forskningsprosjekt, så vi kommer nok iblant til å spørre om kommentarer og tillatelse til å endre funksjonalitet når prosjekter er klare, for eks gjorde vi det på en-WP og no-WP i fjor sommer. Noe av poenget med forskingen er selvfølgelig å gjøre boten bedre.
Jag har provat SuggestBot på enwp och är positiv till att ha samma tjänst på svwp. Här är förresten länkar till SuggestBot på enwp och nowp. Vad skulle den heta på svenska? FörslagsBot? Niklas R(D#)8 juni 2011 kl. 21.20 (CEST)[svara]
Efter vad jag har läst om FörslagsBot tycker jag det verkar vara en riktigt bra funktion. Jag är för ett införande och tycker namnet passar bra. /Haxpett8 juni 2011 kl. 21.58 (CEST)[svara]
Veldig trivelig med slik positiv respons, tusen takk! Jeg syns FörslagsBot var et godt navneforslag, og kontoen er nå opprettet. Det er endel data som må prosesseres før boten er klar, så det tar som jeg nevnte tidligere noen uker før vi er igang for fullt. Igjen takk for støtten, ser frem til å være et positivt bidrag også her på svwp! Mvh, Nettrom9 juni 2011 kl. 17.07 (CEST)[svara]
Mycket spännande att se den in action på svenskspråkiga Wikipedia. Jag kan försöka hjälpa till med översättningen. Pinga mig via mail (lennartwikimedia.se) eller min diskussionssida.//Hannibal9 juni 2011 kl. 18.55 (CEST)[svara]
Bra idé, men jag tycker att vi ska försöka hitta på ett bättre namn än FörslagsBot. Ordet 'bot' passar bättre för programmerare än vanliga användare, och vi ska nog försöka undvika CaMeLcAsE-ord. 'Förslagsautomaten' skulle tex vara mer svenskt och lättförståeligt. AlphaZeta9 juni 2011 kl. 22.46 (CEST)[svara]
Jeg var litt bekymret for at navngivingen kunne bli et problem. Foreløpig er vi ikke så store, og jeg har derfor foretrukket å lokalisere boten så mye som mulig, for eks gjennom å gi den navnet AnbefalingsBot på norsk Wikipedia. Ser at det naturligvis blir problematisk om vi vokser oss store, men jeg tviler på at det er et aktuelt problem i nær fremtid. Om brukerne her på svensk Wikipedia heller foretrekker at vi holder oss til SuggestBot kommer jeg selvfølgelig til å følge det.
Jeg har for øvrig litt problemer med å finne riktige titler på botens sider på svensk. Har klart å finne "Användarruta", og skal alltids klare å opprette malen "konfiguration", men vi har et par andre sider som jeg ikke helt vet hva bør hete på svensk:
Skulle föreslå: Enstaka rekommendationer och Få rekommendationer regelbundet. Istället för att använda google translate, lägg in den norska texten så kan jag eller någon annan användare översätta det till svenska.--Ankara10 juni 2011 kl. 00.49 (CEST)[svara]
Er veldig glad for den hjelpen jeg har fått allerede med språkvask av Användare:FörslagsBot, tusen takk! Har holdt meg unna Google Translate nå, og kommer til å bruke tiden fremover til å jobbe med server-siden av boten, så de som har tid og energi til å oversette tekst er hjertelig velkommen til det. Igjen takk, og om det er noen spørsmål vil jeg sjekke innom jevnlig og svare så godt jeg kan! Mvh, Nettrom10 juni 2011 kl. 20.00 (CEST)[svara]
Jeg har et spørsmål om hvilke kategorier boten bør foreslå artikler fra. På både engelsk og norsk Wikipedia har vi seks hoved-kategorier med arbeid. På norsk er de: stubber, opprydning, fletting, uencyclopediske artikler, trenger utvidelse, og ufullstendige lister. På engelsk har vi wikify-kategorien i stedet for lister. Så tråden Wikipedia:Bybrunnen#Kvalitetsmätningen - juni, og lurte derfor på om kanskje det er mest hensiktsmessig å ta utgangspunkt i dem? Eller er det noen kategorier med typer arbeid som folk er mer interessert i å gjøre, men som jeg ikke har funnet ennå? Mvh, Nettrom11 juni 2011 kl. 18.28 (CEST)[svara]
Wikipedia har för många åtgärdsmallar i sina artiklar, vilket betyder att något inte står rätt till i dem. Den här tävlingen går ut på att åtgärda dessa problem, för att kunna ta bort mallarna. Har du frågor? Ställ dem på diskussionssidan.
Ja, då var det dags igen! Nu kommer jag, Green Yoshi, tillbaka till tävlingsscenen, med ett helt nytt koncept. Den här gången handlar det inte om att skapa nya artiklar (vilket kanske hade passat extra bra nu när vi är så nära 400 000), utan att åtgärda fel i artiklarna för att kunna ta bort alla åtgärdsmallar i dem. På grund av att alla olika typer av problem räknas (dock inte stubbmallar), så bör tävlingen passa alla OCH det är dessutom mycket enkelt att samla poäng med det nya poängsystemet. Problem som är svårare att lösa ger givetvis fler poäng än de lätta, men mer om det hittar du under rubriken "Poängberäkning" i tävlingen. Så bli inte rädd för att delta om någon har dragit ifrån mycket i början, det är lätt att ta sig ikapp!
Vi har just nu 2 583 852 artiklar på svenskspråkiga Wikipedia. Är artikel 400 0000 nåt som kommer uppmärksammas, finns nåt pressutskick eller liknande klart? Enligt gissningarna på Wikipedia:Milstolpar skulle vi ha nått 400 K för länge sen. Är det nån som har några beräkningar när vi kommer passera denna gräns, hur många nya artiklar om dan skriver vi numera? Det vore ju kul att vara med vid spurten, där alla sitter med ett gäng färdigskrivna artiklar och liksom lurar på varann och klickar på "spara" ;). Känns som ju jättenyss vi passerade 300K, men det var ju i december 2008... / Elinnea11 juni 2011 kl. 20.27 (CEST)[svara]
Antalet artiklar ökar med ca 3000 per månad, så ca 100 per dag i genomsnitt. Fast några får säkert för sig att bidra just runt gränsen, så det kan kanske gå på någon dag kortare. Kanske 19-21 juni någonting. (För övrigt är gissningarna på den där arkiverade sidan gjorda 2006, vilket nog var lite före fokus skiftade från kvantitet till kvalitet.) Tomas e11 juni 2011 kl. 21.53 (CEST)[svara]
Bara ingen får för sig att massradera samtidigt. Jag lyckades flera gånger pricka in nr 120 000 på dawp. Jag var nog inte ensam. Samtidigt pågick en storstädning, då en administratör rensade friskt. Den som till slut fastställdes ha passerat gränsens var skriven långt efter de tjugo artiklar jag producerade den dagen. Efter den erfarenheten har jag givit upp försöken att bli den lycklige vinnaren, i varje fall genom ansträngningar utöver det vanliga. Fernbom211 juni 2011 kl. 22.03 (CEST)[svara]
Jag tycker det är tämligen uppenbart att det ibland har varit så att användare har skrivit artiklar och sparat dem på datorn för att sedan kunna kopiera och klista in på wikin artikel efter artikel när vi är nära gränsen. Rätt oseriöst och barnsligt tycker jag, och jag tycker inte det ska uppmuntras med utmärkelser eller liknande. Obelix11 juni 2011 kl. 22.10 (CEST)[svara]
Nu var det inte så jag gjorde men det spelar mindre roll. Jag anser inte att det är mer oseriöst och barnsligt än övriga tävlingar vi har här på wikin (som jag inte heller deltar i). Fernbom211 juni 2011 kl. 23.44 (CEST)[svara]
Obelix, det är just det som du tycker är barnsligt och oseriöst som jag tycker är roligt. Att alla sitter där med sina artiklar "på hand" och försöker få de andra att lägga ut sina så att man själv ska kunna lägga ut nån av sina artiklar, det blir lite som ett spel. Varför måste det vara så seriöst och vuxet hela tiden, huvudsaken är väl att artiklarna som läggs in är bra? Att folk har lite roligt är väl inget att se ned på och förakta på det där sättet? Är det något som motiverar folk att skapa artiklar så är det ju något positivt i mina ögon. / Elinnea12 juni 2011 kl. 00.18 (CEST)[svara]
Beträffande redigeringskommentaren har jag inte sagt att någon är barnslig eller oseriös utan att det är oseriöst och barnsligt e.m.m. att göra så. Det som skulle ha varit roligt vore om alla verkligen tävlade om att skriva artiklar för att bli den som når ex. 400 000, genom ett flitigt artikelskrivande. Då hade det varit något att lägga på minnet, men inte om folk fuskar och har artiklar sparade redo. Obelix12 juni 2011 kl. 01.45 (CEST)[svara]
Fuskar? Obelix, jag ber dig att ta ett steg tillbaka och fundera på vad du egentligen vill åstadkomma med dina inlägg. Har dina inlägg i den här diskussionen lett till något gott och fördelaktigt för Wikipedia? Eller finns tvärtom risken att inläggen får användare att inte lägga ned sin fritid här? I alla fall för mig är det viktiga att någon tar sig tid att författa välskrivna och neutrala artiklar här utan att ha något ekonomiskt intresse av att göra så, inte om de gör det för att de vill kunna skriva på sin användarsida att de skrev artikel 400 000. Hur de går tillväga kunde jag inte bry mig mindre om då det viktiga för mig är att artiklarna blir skrivna.
Slutligen, om du skriver att ett beteende är barnsligt och oseriöst så implicit så att de som sysslar med det är barnsliga och oseriösa, vilket knappast är särskilt trevligt att få slängt i ansiktet. Jopparn12 juni 2011 kl. 02.42 (CEST)[svara]
Jag tog visserligen åt mig när du kallade detta roliga för "barnsligt och oseriöst", men det kan jag ta, men kommentaren om fusk tycker jag är betydligt värre. Att bearbeta artiklar och spara i den egna datorn, är det fusk? Jag tycker att det är ett helt normalt arbetssätt, och så som jag tror många av oss gör när vi skriver en artikel. För att undvika att det skrivna försvinner så sparar man det på den egna datorn, det är ett arbetssätt som tvärtom bör uppmuntras, inte föraktas. "alla verkligen tävlade om att skriva artiklar för att bli den som når ex. 400 000, genom ett flitigt artikelskrivande.", skriver du. Hur tror du att artiklarna kommit till, om inte genom flitigt artikelskrivande? För att lyckas med det jag kallar för taktik, och du för fusk, så behöver man ju ha ett antal, flitigt författade, artiklar. Det är ju ingenting som man fuskat sig till. På vilket sätt är man mindre flitig för att man skriver 20 artiklar och väntar in rätt tidpunkt än om man skriver exakt samma 20 artiklar och klickar på spara när de är klara oavsett tidpunkt, det är ju exakt samma flit som lagts ned? / Elinnea12 juni 2011 kl. 14.05 (CEST)[svara]
Det Obelix menar, såsom jag förstår, är inte att uttala något motstånd mot att ni sparar artiklarna på datorn innan ni publicerar dem på Wikipedia. Så har han heller inte skrivet sitt inlägg, men däremot uttalat ett motstånd mot man sparar dussintal artiklar på lager för att kunna publicera dem är vi är nära att nå 400 000. Undertecknad kan bara skriva under på Obelix mening att det skulle vara mycket roligare om alla skrev artiklarna och publicerade direkt så att mer intensivt skrivande vid den tidpunkten avgjorde vem som "vann". Det vore en bedrift och något som skulle kunna vara värt att uppmärksamma enligt undertecknads mening.Didrick12 juni 2011 kl. 14.12 (CEST)[svara]
I mina ögon är det enorm skillnad att skriva "Att göra på det här sättet tycker jag vore allra roligast!" och "att göra inte göra exakt så som just jag tycker är roligt är att fuska". Skrivandet är ju lika intensivt oavsett på vilket sätt man än gör. / Elinnea12 juni 2011 kl. 15.26 (CEST)[svara]
Det enda jag tycker att man bör undvika att uppmärksamma är en direkt dålig artikel; alla lagliga och icke alltför omoraliska medel som uppmuntrar folk att skriva fler OK artiklar (och förbättra existerande) bör användas! Så om det är aktuellt att uppmärksamma artikel 400 000, ställ vissa minimikrav (t.ex. ej en källös substubb med fler åtgärdsmallar än kategorier och wikilänkar) eller uppmärksamma istället diskret 400 001 eller 400 002, om de istället håller måttet. Tomas e12 juni 2011 kl. 13.18 (CEST)[svara]
Det låter som en klok tanke. Var ser man f ö på svenska Wikipedia hur många artiklar som finns? På danska står det i anslutning till nya artiklar hur många som finns, men här kan jag aldrig minnas var. Det kanske står på huvudsidan, men den besöker jag praktiskt taget aldrig. Fernbom214 juni 2011 kl. 06.24 (CEST)[svara]
Nu såg jag att det låg väl synlig just där jag under mitt inlägg kom på att det kan stå. Jag upptäckte också att Elinnea lagt in en länk som gör att siffran ständigt uppdateras i början av denna tråd. Snyggt! Det visste jag inte ens att man kunde. Man lär sig hela tiden nya saker när man redigerar på Wikipedia. Fernbom214 juni 2011 kl. 06.27 (CEST)[svara]
Jag tyckte det var roligt att vara med när det sköttes av bot, men att själv lägga in är i mina ögon inte värt besväret. Jag prioriterar annat (helst artikelredigering, just nu för mycket diskussioner). Fernbom214 juni 2011 kl. 15.20 (CEST)[svara]
Jag tycker absolut inte att vi ska uppmärksamma fel artikel bara för att det blir bekvämare. Om artikel nummer 400k råkar vara lite bristfällig är jag säker på att Wikipediagemenskapen kan hjälpas åt att förbättra den (i sann wiki-anda). /-nothingman-14 juni 2011 kl. 08.51 (CEST)[svara]
På tal om 400 000 artiklar - brukar man fortfarande ha lite festligare loggor vid sådana här tillfällen (typ "400 000 artiklar!")? Blåmes14 juni 2011 kl. 18.05 (CEST)[svara]
Trycksaker på Google Books/Archive.org som inte kan laddas ned från Sverige[redigera | redigera wikitext]
Apropå Projekt Runeberg-diskussionen ovan:
En del äldre svenska publikationer på Google Books är endast tillgängliga som "snippet view", vilket gör att den digitaliserade filen inte kan användas som källa. En sak som tyder på att en fullständig digital version trots allt verkligen föreligger på nätet, är att Archive.org gjort vissa av dessa filer tillgängliga på sin sajt.
Ett exempel är Kyrkohistorisk årsskrift, vars äldsta volymer från 1900-talets första decennium finns inskannade av Google och tillgängliga i olika format från Archive.org. Jag kan komma åt dem genom djvu-versionen (som har ett "förord" från Google som visar digitaliseringens ursprung) men kan inte klura ut hur den skulle kunna laddas ned, vilket skulle behövas om man skulle vilja ladda upp den någon annanstans. För PDF-versionen länkas man vidare till Google, där den inte alls är tillgänglig.
Min tolkning är att Google av överdriven copyright-relaterad försiktighet inte gör dessa filer tillgängliga för användare i Sverige. Den tolkning som Google utgår ifrån är i så fall strängare än den som vägleder Projekt Runeberg, där ju tidskriftsårgångar av betydligt senare datum finns tillgängliga. --Hegvald12 juni 2011 kl. 08.23 (CEST)[svara]
Även med tillägget är det svårt eller omöjligt att ladda ner pdf-versionen, men man kan läsa källan som den visas hos Google-Books. Vill man ha pdf-version är det nog enklast att utgå från Archive.org:s version.Edaen12 juni 2011 kl. 08.59 (CEST)[svara]
Nja, en tanke jag hade var även att komma åt en version, oavsett format, som kan laddas ned för att sedan laddas upp på PR eller Wikisource. OCR-läsningen hos Google/Archive.org är undermålig och en svensk korrekturläsning skulle behövas. --Hegvald12 juni 2011 kl. 09.16 (CEST)[svara]
Testar just nu tillägget ("GoogleSharing") men många äldre svenska publikationer är fortfarande snippet view trots att de borde kunna vara tillgängliga om man skulle tillämpa Projekt Runebergs tolkning av svensk copyright-lagstiftning. (PR kanske utmanar lagstiftningen på denna punkt; Wikim/pedia-sajter tycks snarast verkar vara överdrivet ängsliga.)
En fråga: GoogleSharing fungerar tydligen genom att användare delar på en genemsam proxy-pool. men borde inte tillgänglingheten i så fall bli beroende av om man för tillfället får en proxy som befinner sig inom EU alternativt i USA eller någon annanstans? Om jag alltså råkar få en proxy i Sverige eller EU blir det ingen skillnad ifråga om tillgänglighet. --Hegvald12 juni 2011 kl. 09.16 (CEST)[svara]
Googles försiktighet kanske snarare har att göra med brist på avtal med europeiska författare? Om jag har förstått saken rätt så är det vad deras arbete i USA bygger på. - Runeberg kan ha med ofritt material där man har en överenskommelse med upphovrättsinnehavaren. Det är mer sällsynt hos Wikimedia. Wikisource måste ta hänsyn till hur läget ligger i USA för europeiska verk, det behöver inte Runeberg alls. -- Lavallen12 juni 2011 kl. 09.35 (CEST)[svara]
Jag har nu laddat ned de första årgångarna av Kyrkohistorisk årsskrift som PDF från Google Books. Bör jag ladda upp dem på Wikisource eller är det någon som har en bättre idé? Det finns djvu-filer på Wikisource, men jag förstår inte hur man skall kunna ladda ned djvu-versionen från archive.org. --Hegvald12 juni 2011 kl. 12.31 (CEST)[svara]
För att göra det krångligt så ska det laddas upp på Commons under commons:Category:Scanned Swedish texts. Om du istället först vill göra om det till djvu så finns det instruktioner här, men PDF är inget problem (så länge filen inte är för stor). Om det inte finns OCR redan, eller om den är väldigt usel, så är vi några på WS som kan hjälpa till. -- Lavallen12 juni 2011 kl. 12.43 (CEST)[svara]
Tyvärr uppfattar jag fortfarande upphovsrättsfrågan som oklar (vid en snabb sökning finner jag inga andra så sena periodiska publikationer i sin fullständighet uppladdade på Commons utom en, the Condor, som är utgiven i USA och kan stödja sig på regeln om att allting tryckt där före 1923 är PD. I första bandet av KHÅ finns en artikel av Henrik Schück, som dog 1947, och en recension av Nils Edén, som dog 1945. Jag tror att det finns en risk att dessa filer blir raderade och att allt arbete som läggs ned på bildbearbetning och korrekturläsning därmed blir bortkastat.
Projekt Runeberg är nog ett säkrare kort, men jag förstår inte hur uppladdning där skall gå till. Jag lyckas inte ens komma till en registreringssida för att registrera ett användarkonto. --Hegvald12 juni 2011 kl. 13.25 (CEST)[svara]
Du kan blanka sidor som inte är fria (än). (Vi har ngt exempel på en sådan bok.) Det går att komplettera i efterhand. Inget försvinner på Wikisource, eftersom vi kategoriserar material som vi raderat pga upphovsrätten, och återställer igen, den dagen det blir fritt. -- Lavallen12 juni 2011 kl. 13.36 (CEST)[svara]
Jag tänker börja ladda upp saker jag hittar på Google Books men börjar med några saker där jag känner mig säkrare på att upphovsmannen/kvinnan/männen/kvinnorna är avliden/avlidna. Tyvärr finns Googles "förord" och därmed deras logo med i början av filerna. Jag kan inte redigera färdiga PDF-filer. --Hegvald12 juni 2011 kl. 16.05 (CEST)[svara]
Bläddra gärna igenom böckerna innan du laddar upp dem! Google är duktig på att missa sidor, eller göra ett urval sidor helt oläsliga!-- Lavallen12 juni 2011 kl. 16.22 (CEST)[svara]
Logo-frågan är ett större problem. Jag har sökte efter relevant info på Commons och finner t.ex. denna radering av en fil (en text tryckt 1616) enbart p.g.a. Google-loggan, men även denna fil som har med Google-förordet och allt. Den senare diskuterades här redan 2007 men ser fortfarande likadan ut. --Hegvald12 juni 2011 kl. 16.45 (CEST)[svara]
Ja, loggan ska bort. Det brukar funka att ladda upp böcker och sedan be om hjälp med att få bort sidorna. -- Lavallen12 juni 2011 kl. 16.50 (CEST) (Tyvärr är jag inte mer kunnig än du i just det.)[svara]
Jag hade det problemet här. I det fallet löste det sig genom att jag använde demoversionen från Adobe. Men den är ju tidsbegränsad. Edaen12 juni 2011 kl. 17.21 (CEST)[svara]
En demoversion av vilket program? Acrobat? Photoshop? Tidsbegränsningen kan man kanske hantera om man planerar projektet väl och gör många filer i följd så fort man har installerat programmet. Finns det någon annan begränsning? --Hegvald12 juni 2011 kl. 17.54 (CEST)[svara]
Hegvald, det bästa du kan göra är att sammanställa en lista över årgångarna: Vad finns hos Google? Vad finns hos Internet Archive? Vilka är bra inscanningar? Vilka saknar några sidor? Vilka har suddiga bilder? Hos Google kan man ge feedback som på sikt förbättrar resultaten. Se mina sammanställningar på commons:Category talk:Svenska Akademiens handlingar och commons:Category talk:Vetenskapsakademiens handlingar. Även om jag som grundare talar i egen sak, så tror jag att moderna tidskrifter är bäst på Projekt Runeberg, där vi törs gå ända fram till 1940 (+70 år). På Commons och Wikisource tolkas upphovsrättslagen kanske snävare än så. Jag lade Svenska Akademiens handlingar och Post- och Inrikes Tidningar hos Wikisource, eftersom jag har intresserat mig mest för de äldre årgångarna där upphovsrätten inte är något problem.
Sedan, när vi vet vilka årgångar som har tillräckligt bra inscanningar för att gå vidare, kan vi ta de praktiska detaljerna med uppladdning och OCR-kvalitet. Om någon amerikan har laddat ner Googles PDF och laddat upp till Internet Archive, så går man in under "HTTP" och laddar hem deras Djvu. Den innehåller en OCR-text (skapad hos Internet Archive, eftersom OCR-text saknas i Googles PDF), och den är ofta tillräckligt bra för korrekturläsning. Sedan kan man ladda upp Djvun direkt till Commons och använda den i Wikisource (jag brukar först klippa bort Googles försättsblad och alla textlösa sidor före titelsidan), eller så kan man stycka upp den som TIFF- och TXT-filer för uppladdning i Projekt Runeberg. Det senare är lite bökigare och visst vore det bättre om även Projekt Runeberg klarade att ta emot Djvu-filen direkt. Någon som vill hacka ihop en sådan lösning? --LA212 juni 2011 kl. 19.38 (CEST)[svara]
Jag har nu lagt in de äldsta årgångarna på http://runeberg.org/kyrkohist/ eftersom jag tyckte att både sidbilderna och OCR-texten var tillräckligt bra.
Jag hade missat att kolla vad som dolde sig bakom "HTTP"-länken på Archive.org och hade inte sett att det där kan finnas nedladdningsbara djvu-filer. Som ett test har jag laddat upp Bror Emil Hildebrands Minnespenningar öfver enskilda svenska män och qvinnor från 1860 både som pdf och som djvu. Mest därför att det var den första publikation jag stötte på under mitt botaniserande på archive.org som inte var skannad av Google (och där jag därför inte behövde bekymra mig om att redigera filerna) och där jag dessutom kände mig helt säker på att upphovsrätten hade gått ut. Jag har även gjort en sida på Wikisource Index:B E Hildebrand, Minnespenningar öfver enskilda (1860).djvu.
Tipset att katalogisera och gå igenom filerna är värdefullt. Har du länkat dina sammanställningar av Handlingar från någonstans på Wikisource? Diskussionssidor till kategorier är lätta att missa och de finns inte länkade från någonstans på Commons. För att placera mig säkrare ur copyright-synpunkt laddade jag ned en något äldre tidskriftsårgång än de KHÅ-volymer jag nämnde ovan, nämligen årgång 5 (1885) av Historisk tidskrift (en viktig tidskrift som saknas på Projekt Runeberg men som delvis finns på Google Books/Archive.org). Jag har börjat gå igenom filen sida för sida. Det finns en anmärkningsvärd mängd större och mindre problem med filen. Efter att ha gått igenom en tredjedel, har jag funnit nedanstående (jag har antecknat på engelska för att kunna meddela Google):
Jumping from p. 11 to 18.
Pp. 15-16 after p. 19.
P. 18-19 repeated (here, p. 18 is unreadable)
P. 18-19 repeated (again)
P. 21 damaged in the corner
P. 19-26 repeated again after p. 26 (P. 21 in better quality this time)
P. 34 partly unreadable (blurry)
P. 41 lower left corner unreadable, part of two lines of a footnote
P. 57, lower right corner unreadable (covered?)
P. 64 lower part of page blurry
P. 66 upper part of page blurry
P. 69 upper left partly covered
P. 68-69 repeated, 69 good here
P. 75-76 repeated
P. 98 partly blurry and unreadable
P. 115 lower right corner covered and unreadable
P. 129 repeated (after 130), immediately followed by p. 132
P. 131 missing
P. 175 repeated (after p. 176) (second p. 175 is damaged), immediately followed by p. 178
P. 177 missing
P. 184: left side blurry and partly unreadable
P. 207: lower right corner damaged/covered, unreadable
P. 209: lower right corner damaged/covered, unreadable
P. 215: lower right corner blurry/covered by something semi-transparent, unreadable
P. 226: Marginal note (printed) on left side partly obscured by binding, prob. needs checking with other copy.
(P. 231 appears to be mispaginated as 331 in the original.)
Hittills har jag alltså bara gått igenom en tredjedel av volymen! Jag undrar hur representativ denna fil är för Googles övriga digitaliseringar.
Vad Projekt Runeberg beträffar, förstår jag inte hur man skall registrera sig. Jag hittar en "register"-länk här (och den saknas på de flesta andra sidor), men när jag klickar på den kommer jag bara tillbaka till samma sida (med Firefox) eller till huvudsidan (med IE). Varken mailinglistan eller forumet tycks uppvisa någon nämnvärd aktivitet. --Hegvald14 juni 2011 kl. 10.27 (CEST)[svara]
Du behöver inte "registrera" dig hos Projekt Runeberg. Att korrekturläsa och även ladda upp nya böcker går bra utan registrering. Det finns en registrering och inloggning i vårt forum, som också ger vissa extrafunktioner på resten av sajten, men det är snarare överkurs än normalt.
När det gäller böcker från Google, så rättas felen efter hand. (Just därför är det viktigt att anmäla de fel man ser.) Om du hittar en Google-bok som laddades upp till Internet Archive för några år sedan, så kan det finnas en färskare och korrektare version hos Google. Därifrån kan man (för äldre böcker) ladda ner en PDF, som dock saknar OCR-text. Denna PDF kan man ladda upp till Internet Archive, varvid de kör OCR och skapar en Djvu. Men om alltför många fel återstår, är det bättre att vänta med den boken och börja med någon som har färre fel.
Böcker som är inscannade av Internet Archive har nästan aldrig några fel. Ett sådant exempel på Wikisource är src:Svenska teatern (8 band, 1913-1927), varav 2 band nu är korrekturlästa.
Jag tror inte att PR har en överenskommelse med alla medarbetare i Nordisk familjeboks sista supplementdelar eller alla artikelförfattare i Samlaren 1935 eller Scandia 1936 (av vilka de yngre kan ha levt till 1900-talets slut och någon enstaka kanske ännu är i livet). De har nog endast bestämt sig för tolkningen att kollektiva arbeten av detta slag inte har skydd mer än 70 år efter publiceringen och att de enskilda bidragens författares dödsår därmed är irrelevant. Författarna eller deras avkomlingar klagar inte, eftersom det i alla fall inte ligger någon profit i en nyutgåva av 1930-talsartiklar om satsrytmen hos Saxo Grammaticus eller den unge Atterboms världsåskådning. --Hegvald12 juni 2011 kl. 09.58 (CEST)[svara]
Om det inte går att avgöra vem som skrivit vad, kan jag ha viss förståelse för den tolkningen. Commons kanske har ngt liknande fall, men jag vet inte om vi har det på svenska Wikisource. -- Lavallen12 juni 2011 kl. 10.12 (CEST)[svara]
I de fall som jag nämnde är det inte alls svårt att avgöra vem som har skrivit vad. Det gäller även Nordisk familjebok, vars artiklar oftast är signerade. Det tycks även vara den tolkning som svenska Wikipedia tillämpar. Svenska Wikipedia har förmodligen tiotusentals artiklar som är klipp-och-klistra-kopior av signerade artiklar ur Nordisk familjebok. De flesta av dessa artikelförfattare har antagligen ännu inte varit döda i 70 år. --Hegvald12 juni 2011 kl. 10.23 (CEST)[svara]
Många av dessa artiklar tycks bara ha genomgått en språklig överarbetning. Om detta initialt var ett problem, tvivlar jag på att en bearbetning av detta slag hjälper. Det är ungefär som att ta en tidningsartikel ur dagens SvD, byta ut ett antal ord mot synonymer, förändra meningsbyggnaden på ett par ställen och sedan låtsas att man har skrivit en ny artikel som endast har den ursprungliga som källa. Det är en typ av plagiarism som nog är beklämmande vanlig i skolan idag (eftersom det är lättare att klippa och klistra text idag än det var före internet-åldern) och som tyvärr är vanligt förekommande även på Wikipedia, vid sidan av metoden att klippa-och-klistra utan efterföljande bearbetning.
Om och endast om man accepterar Projekt Runebergs premiss att allt inom ramen för "kollektiva arbeten" publicerade för mer än 70 år sedan är fritt är detta inte ett brott mot upphovsrätten. Om man ifrågasätter denna tolkning eller menar att den endast gäller svensk men inte amerikansk lagstiftning och att Wikipedia måste följa den senare, då måste man nog ifrågasätta dessa artiklars fortsatta berättigande. --Hegvald12 juni 2011 kl. 10.55 (CEST)[svara]
P.S: Detta är en intressant diskussion men något vid sidan av vad som avsågs med den ursprungliga rubriken. Den borde kanske brytas ut? --Hegvald12 juni 2011 kl. 10.57 (CEST)[svara]
Om bearbetningen inte är större än så tar användaren samma risk som Projekt Runeberg, ja. Jag tror det blir svårt att samla opinion för att få sådant material raderat härifrån. Då är det nog bättre att lägga mer arbete på texterna och därigenom skapa ny upphovsrätt. -- Lavallen12 juni 2011 kl. 11.22 (CEST)[svara]
I skrivningen om Upphovsrätt i Sverige så står det att Ett alster måste vara tillräckligt originellt (ha verkshöjd) för att räknas som ett verk.. När det gäller faktaorienterad info är detta inte givet. Jag läser mycket om sockeninfo i NE, Svensk Uppslagsbok, Nordisk Familjebok och två till böcker, och skrivningarna är snarlika då det ju beskriver samma fakta xx ligger vid Kalmarsund sydväst om Kalmar, I xx finns 10 boplatser från stenåldern. Jag brukar alltid ändra något ord i dessa texter, så det inte är direkta kopior, men kan inte se formuleringarna omfattas av skydd 70 år efter författarens död.Yger12 juni 2011 kl. 11.57 (CEST)[svara]
Jag tror inte att det föreligger några risker i reell mening, inte av rättsligt slag i alla fall. Men det gäller ju även många gränsfall på Commons, t.ex. 1800-talsfotografier vars upphovsman möjligen kan visa sig ha levt till för mindre än 70 år sedan. Den enda risken är väl att en skärpt tolkning här, baserad på t.ex. amerikansk lagstiftning, skulle tvinga fram en radering av dessa artiklar. Om Commons ibland lider av en "copyright-paranoia" tycks i huvudsak text-inriktade projekt som wikipediorna ha en väldig generös inställning till hur mycket man kan låna ur de texter man utgår ifrån vid artikelarbetet. --Hegvald12 juni 2011 kl. 12.19 (CEST)[svara]
Intresset för texter är ganska minimalt bland de mest aktiva Commonisterna. De vet knappt om att det finns ngt annat än Commons och Engelska Wikipedia. Ngn anmälan om radering för upphovsrätt har jag aldrig sett när det gäller texter, om inte uppladdaren själv upptäckt saken. (Det förekommer dock troligen.) Raderingsanmälan för Out of Scope har jag dock sett, då de ansett att det inte är användbart för Wikipedia. (Och Wikipedia är ju självklart enda stället utanför Commons.) -- Lavallen12 juni 2011 kl. 13.41 (CEST)[svara]
Upphovsrätt är alltid krångligare än man först tänker sig. När det gäller avskrivning av signerade artiklar ur ugglan, är man dock rätt trygg. Hur många artiklar i Svensk uppslagsbok, Stora Focus eller Bra Böckers Lexikon tror ni inte är baserade på lättare omskrivningar av artiklar ur ugglan? Och hur många artiklar i ugglan är inte lättare omskrivningar av artiklar ur Meyers Konversationslexikon (på tyska)? Det är så man skriver uppslagsverk. Just i den aspekten är nog Wikipedia mycket mer likt traditionella uppslagsverk än vi vanligen inbillar oss. Vill man hitta unika uttryck av en upphovsman, så är nog tidskriftsartiklar mycket bättre än artiklar i uppslagsverk eller nyhetsartiklar i dagspress. --LA212 juni 2011 kl. 19.19 (CEST)[svara]
LA2 slår huvudet på spiken! Vid en jämförelse mellan texterna i flera uppslagsverk från 1900-talets början (eller rent av första hälft)hittar man så stora likheter att det inte kan vara en tillfällighet. Ända sedan genren encyklopedi uppstod på 1700-talet har man arbetat på det sättet. Man har lånat av varandra, översatt och bearbetat friskt. Nu har vi en annan syn på upphovsrätt och därför kan vi inte ta artiklar ur NE och lägga in här rakt av. Men vi kan fortsätta praxis att hämta texter från äldre uppslagsverk. Att sedan behovet av språklig modernisering och ny faktakontroll ökar med avstånde från det ursprungliga författandet är en annan sak. Det sistnämnda kan ofta ske genom en jämförelse med andra språkversioner. Det man då skall ha i minnet är att källorna där många gånger är lika gamla, men ibland har nyare forskning lyfts in. Fernbom214 juni 2011 kl. 06.05 (CEST)[svara]
Nu kommer jag dragandes med en till källfråga, anledningen är att boten här la in rubriken för en källa till enwp. Jag har tidigare raderat dessa, är det lämpligt att göra så (för hand, inte med boten), eller ska man leta reda på bakgrundskällan först? I detta fall är det någorlunda enkelt eftersom det finns en källa i enwps artikel. Men om jag inte kan hitta en bör det då mallas upp med en åtgärdsmall, och i så fall vilken? Anledningen till att jag tog med projekt var att jag raderat wikispecies som källa vid ett tillfälle på slutet så informationen kommer inte enbart från andra språkversioner. GameOn13 juni 2011 kl. 09.41 (CEST)[svara]
Ett annat exempel är Secret of Mana där enwp använts som källa. Det stycket och informationen har raderats på enwp. Genom att rota i historiken där hittar jag att de hade en källa till påståendet. Men hur mycket tid skall läggas ner på att hitta rätt källa egentligen? Ta bort källan och märka med kb-mallen istället kanske? I just det här fallet så innehöll enwps källa inget om det den skulle verifiera så jag raderar meningen, men det var kanske inte riktigt poängen med min fråga utan vad ska jag göra när jag ramlar på dessa? Boten kommer ju trots allt gå igenom en hel massa artiklar just på jakt efter externa länkar och fixa ex. webbref-mall och titel till dem så det vore bra att veta om det är värt att den uppmärksammar mig på dessa så jag fixar till dem sedan, men då behöver jag lite vägledning om vad som skall göras. GameOn13 juni 2011 kl. 10.01 (CEST)[svara]
(redigeringskonflikt) En Wikipedia-artikel kan aldrig vara källa till en annan Wikipedia-artikel. Det går utmärkt att använda en annan wikipedia-artikel för översättning men en en källhänvisning till en annan Wikipedia-artikel innebär inte att det berörda stycket är verifierat. Jag skulle föredra att dessa exempel märks upp med lämplig mall för att någon gång kunna bytas ut mot en "riktig" källa. Vilken mall som ska användas är då frågan, kanske skapa en ny specifikt för detta? /-nothingman-13 juni 2011 kl. 10.12 (CEST)[svara]
Jag är väl inne på samma linje som -nothingman- men tänker inte dra igång en ny åtgärdsmall och kategori utan diskussion. Vad ska den då ha för namn? Mall:Annan språkversion som källa säger ju en hel del, men blir lite väl långt kan jag tycka. Mall:Byt källa är kortare. Helst ska man ju inte behöva motivera varför när man lägger in mallen. GameOn13 juni 2011 kl. 10.18 (CEST)[svara]
Låt gå för det (även om förklaringen då kanske borde vara "Wiki olämpligt som källa", men artiklarna hamnar bland de med ifrågasatta uppgifter . Det är ju inte uppgiften i sig som är ifrågasatt utan källans trovärdighet, men det problemet finns väl för mallen som helhet kan jag väl tycka. GameOn13 juni 2011 kl. 11.18 (CEST)[svara]
Enligt min åsikt bör alla åtgärdsmallar motiveras, så att det klart framgår vad som avses. Annars är det svårt att veta när bristen är åtgärdad och mallen kan tas bort. Det som sätter in en mall bör också känna visst ansvar för att efter en tid se om problemet åtgärdats. --Xauxa13 juni 2011 kl. 11.58 (CEST)[svara]
Om jag minns rätt så fanns det en WP:PK om att separera ut just den mallen ur "ifrågasatta uppgifter", men som vanligt har det väl försvunnit ner i det stora arkivet. -- Lavallen13 juni 2011 kl. 12.11 (CEST)[svara]
Att ta bort källan (permanentlänk till Wikipedia-artikel) ser jag som helt kontraproduktivt. Genom den länken kan man dels se huruvida källan (eller "källan" om ni så vill) stöder påståendet och huruvida det finns kvar där och eventuellt diskuterats, dels hitta eventuell ursprungskälla. {{Verifiera trovärdighet}} tycker jag motsvarar vad som avses. Att påståendet klassificeras som ifrågasatt skadar sällan: det är ju påståenden som kan ifrågasättas som skall källbeläggas. --LPfi14 juni 2011 kl. 09.05 (CEST)[svara]
Nu råkar det vara så att det inte är permanentlänkar tråkigt nog, men det har ju jag redan tagit på mig att fixa i enwp-mallar etc. så det kommer jag väl till tids nog också. GameOn14 juni 2011 kl. 09.11 (CEST)[svara]
Ibland när jag redigerar artiklar stöter jag på grejer som jag inte hinner med just nu. Då har jag ofta önskat att det finns ett verktyg som gör det enkelt att komma ihåg artikeln till dess jag får mer tid. (Man kan ju alltid skriva upp det någonstans.) Ett kort omnämnande av det önskemålet till Sertion senare är idén förverkligad. Nu klickar jag bara på pilen bredvid bevaka-stjärnan, och väljer "Att göra", så läggs artikeln (med datum) på en undersida till min användarsida. Vips slipper jag hålla alla artiklar jag håller på med i huvudet.
Om du vill ha den här funktionen, lägg bara in följande text i din personliga .js-fil:
Jag la precis till saker på min också, känns som man sällan får bort något, skönt att veta att man inte är ensam om att ta på sig saker att fixa som man sedan inte hinner med så fort man skulle vilja. GameOn13 juni 2011 kl. 16.57 (CEST)[svara]
Texten "så finns den nu där två gånger" bör ändras till "så finns den nu där en gång till". Fast det vore ännu bättre om det fungerade så att sidan togs bort från todo-listan när man tryckte en andra gång (som bevakningen gör). Men det kanske är svårt/omöjligt. För övrigt mycket bra verktyg! – GeMet [diskussion] 13 juni 2011 kl. 21.18 (CEST)[svara]
Jättebra verktyg! Tack! Jag hittade dock en liten bugg: Om man klickar på att-göra-fliken på en kategori, så blir ens att-göra-lista kategoriserad i den kategorin :) Hur svårt skulle det vara att fixa verktyget så att det lägger till ett kolon på rätt ställe? Lsj13 juni 2011 kl. 21.46 (CEST)[svara]
Alltid kul med buggar! Nu är kategori-buggen åtgärdad och formuleringen som GeMet nämnde är även den ändrad. Om att ta bort saker: Det går, men det blir till att skriva om mycket och kanske till och med lägga in en gräns på hur många saker som kan ligga i listan. ｢Sertion♥｣ 13 juni 2011 kl. 22.18 (CEST)[svara]
Det finns ju en engelsk version av sidan så jag skulle kunna skriva en inledning i alla fall. Vad ska sidan heta? Ska det vara det isländska namnet?? B.Odins14 juni 2011 kl. 09.30 (CEST)[svara]
Möjligt men jag ser inte riktigt hur de menar. Den med korta namnet har ju kategori "långa namnet", medan artikeln med "långa namnet" är märkt byggningar i island. Och inledningstexten kändes inte så tydlig (obs jag gör en flukt i google translator...) Ingen av artiklarna har diskussionssida så de verkar inte ha grubblat på artiklarna. Vet ej om detta anses som något problem, om vi skulle ha skapat fel artikel för fel sak.. B.Odins14 juni 2011 kl. 10.18 (CEST)[svara]
Första meningen på is:Landsbókasafn Íslands lyder "Landsbókasafn Íslands var þjóðbókasafn Íslands frá stofnun þess (sem Íslands Stiftisbókasafn) árið 1818 þar til það sameinaðist bókasafni Háskóla Íslands og myndaði Landsbókasafn Íslands - Háskólabókasafn í Þjóðarbókhlöðunni 1. desember 1994", vilket betyder att Islands landsbibliotek var nationalbibliotek från det att det bildades 1818 tills dess att det slogs ihop med universitetsbiblioteket 1994, och bildade "Islands landsbibliotek – universitetsbiblioteket". /Julle14 juni 2011 kl. 10.13 (CEST)[svara]
Så, då borde svenska wikipedias artikel om biblioteket heta det långa "national- och universitetsbibliotek2 fast på isländska? Någon som kan ändra? B.Odins14 juni 2011 kl. 10.21 (CEST)[svara]
Jag tycker inte att man bör säga att Landsbókasafn Íslands är Islands national- och universitetsbibliotek, nej. Då bör man ha med Háskólabókasafn i namnet – det är trots allt det som gör att det är universitetsbiblioteket. /Julle14 juni 2011 kl. 10.22 (CEST)[svara]
Jag har väldigt ont om tid den här veckan, men om ni vill kan ni ju annars låta artikeln vara tills jag kan ta tag i den, i och med att jag hjälpligt kan översätta från isländska – annars kanske någon som kan språket bättre hinner först. /Julle14 juni 2011 kl. 10.29 (CEST)[svara]
Jag svarar fast jag inte begriper riktigt. Fanns den svenskspråkiga artikeln sedan förut? Den var inte märkt med kategorin så den visste vi inte om isåfall. Ni gör som ni tycker är bäst. B.Odins14 juni 2011 kl. 10.22 (CEST)[svara]
Julles förslag att ta en ordentlig fundering låter mycket snällt. Om ingen annan med samma kompetens gör det samma innan dess. Jag petar inte mer. B.Odins14 juni 2011 kl. 10.32 (CEST)[svara]
Det underlättar mycket för oss som redigerar artiklarna om all kod och text verkligen är på svenska och vi har väl en svensk wikipediaversion för att det skall vara på svenska? Högaktar din bots arbete.Didrick11 juni 2011 kl. 16.46 (CEST)[svara]
Det blir dubbelarbete, en gång då man lär sig mallnamn och parameternamn på WP-en. Och en gång till för en obskyr variant på WP-sv. Om WP-sv varit nog progressiv så hadde det varit tvärtom. Dessutom är det enklare att skilja engelska kommandon från svensk brödtext. Och det som visas för läsarna torde vara det viktigaste. Schh11 juni 2011 kl. 19.41 (CEST)[svara]
Du tycks inte gilla de svenska orden. Visst är det då bra att du slipper skriva dem och att den bot sköter det åt dig? Låter helt fantastiskt i mina öron. ｢Sertion♥｣ 11 juni 2011 kl. 19.48 (CEST)[svara]
Praktiskt exempel med Ergosterol där inte bara mallen "Chembox" (Kemibox) utan även parametrarna är inkompatibla med WP-en med konsekvensen att det är massa extrajobb att översätta.Schh15 juni 2011 kl. 12.48 (CEST)[svara]
Jag hjälper gärna till att försöka göra Template:Chembox mer kompatibel med Mall:Kemibox. Mina kunskaper sträcker sig dock bara till en fyrapoängskurs som egentligen var riktad till ingenjörer. Gå gärna in på Malldiskussion:Kemibox så kan vi försöka para ihop de engelska parameter-namnen med de svenska. -- Lavallen15 juni 2011 kl. 13.00 (CEST)[svara]
Det är i princip fritt fram att importera mallar från enwp. Botens arbete hindrar det inte, det snarare underlättar det, eftersom användaren i detta fallet inte behöver göra översättningen själv. Det har kommit upp som förslag att vi ska ha en gemensam site, likt Commons, att hämta mallar ifrån. Nyligen var det en omröstning på Commons, att just Commons skulle bli hemadress för sådana mallar. JAg röstade emot just att Commons skulle bli den platsen, men tanken är intressant, om man genomför det rätt. Men att lägga det på Commons, är inte rätt enligt min åsikt. -- Lavallen15 juni 2011 kl. 15.04 (CEST)[svara]
Om översättning av templates/källmallar hadde varit så underbart. Så hadde det fungerat rakt av utan att man ska spendera 30 minuter på att översätta varenda parameter. Det tar energi från artikelns innehåll. Således en av anledningarna till att WP-sv laggar efter WP-en med en faktor 20 eller mer. Uppenbart är det viktigare att wikikoden är på Svenska än att det presenteras intressant innehåll på Svenska. Men det kanske är vanligt att folk läser wikikod istället för den renderade artikeln numera.Schh15 juni 2011 kl. 18.27 (CEST)[svara]
När jag frsökte ta mig in på Sveriges allmänna konstföreningswebbsida, frågade Firefox mig om jag verkligen ville öppna den binära filen NN (glömde skriva ned filnamnet innan jag stängde ned). Om sidan har blivit hackad och försedd med "malware" borde den t.v. kanske inte länkas från Wikipedia.
Problemet borde åtgärdas genom att webbläsaren inte överhuvudtaget kör sådant den tolkar som malware, och i osäkra fall ger en mycket tydlig varning. Att en fil är "binär" har ingenting med saken att göra; nu brukar du väl se på ("öppna") bilder, PDF och kanske också ljudfiler? Alla de räknas som binära och också som ordinär webbanvändning. Körbara filer är suspekta, liksom eventuellt word, excel etc. som kan innehålla makron. Men varnar alltså Firefox för att någonting är binärt? (I Unix-världen kan man kalla programfiler för "binary", antagligen i motsats till källkoden, men det hör knappast hit) --LPfi12 juni 2011 kl. 18.26 (CEST)[svara]
Så tröttsamt med "farliga" sidor. Om folk hadde vett att använda vettigt operativsystem och program vore det ett ytterst marginellt problem. Schh14 juni 2011 kl. 12.41 (CEST)[svara]
Antagligen sant i övrigt, men jag tror att "folk" ofta har svårt att göra ett sådant val. Om man inte råkar ha datorer som arbete eller hobby är det svårt att veta vilka operativsystem och program som är vettiga (och dessutom tillfredsställer ens behov). Att i skolor och vid universitet lära ut datoranvändning med utgångspunkten att det endast finns ett operativsystem och att dess brister är en följd av naturlagar är kriminellt - men en miljon flugor kan ju inte ha fel. --LPfi14 juni 2011 kl. 21.40 (CEST)[svara]
Diskussionen borde redan ha arkiverats. Ja, Firefox eller möjligen något av de anti-malware-program jag har installerat varnade mig som om det var en fil som jag skulle kunna befara vara farlig; varningsmeddelandet kallade den binär och den hette något på .bin eller möjligen något.bin.någotannat. Det var dumt av mig att inte notera detta när jag hade chansen. I stället stängde jag snabbt ned allt. Eftersom varken jag själv eller någon annan har kunnat replikera problemet måste det ha varit något tillfälligt problem i kommunikationen mellan min dator och webbplatsen ifråga. I brist på den exakta varningstexten kommer ingen att kunna förklara vad det var som hände, och jag kan inte se att det är meningsfullt att fortsätta diskussionen. --Hegvald15 juni 2011 kl. 19.43 (CEST)[svara]
Är det någon som vet hur dessa hänger ihop? För mina sockenartiklar ser jag det är av värde kunna lista föremål som kommer från den angiven socken (se tex Jämjö socken) och jag har funnit:
DigitalMuseum är det lätt ge en söksträng i Urlen(när sockennamnet inte är unikt krävs dock en utökad sträng, vilket fortfarande är hanterbart) och den ger en distinkt uppsättning träffar. Och visst är det kul att när man hittar foton i söken så finns dessa redan uppladdade på commons, så bara lägga in dessa i artikeln. Men är DigitalMuseum utgående?
Kringla ger fler träffar då fler objekt är inlagda, men jag har inte hittat sätt att ange ett bra sökbegrepp i Urlen. Och träffbilden blir rörig och oöverskådlig. När DigitalMuseum ger 15 konkreta träffar, ger Kringla 270 träffar, bl.a. ett 20 tal suddiga foton av kyrkan, ett antal bilder av fornfynd (som ges bättre i Historisk museet sök) och ett antal svårtolkade dokument. Dvs svår använda med oklart resultat.
Europeana Ännu virrigare är Kringla och här saknas också objekten från Nordiska museet. tex återfinns här många av posterna (tex de olika kyrkoböckerna) från NAD som det är betydligt bättre visa genom sök i den. Dvs än mer oanvändbart.
Digitalt museum är ett samarbetsprojekt genom länsmuseerna för att digitalisera samlingarna, och har pågått sedan början av 1990-talet även om det dröjde länge innan det blev användbart. Vad jag vet är det inte utgående.
Kringla är utarbetat av Riksantikvarieämbetet. Söker av ATA, FMIS, men importerar även träffar från digitalt museum, och möjligen några andra platser. Där vet jag att det pågår ett utvecklingsprojekt, göra sökträffarna tydligare och även möjliggöra träffar från andra håll, oklart dock hur fort det kommer att gå.
Europeana har jag väldigt lite kunskaper, du vet säkert mer.
Tack för svaret. Det verkar som det bredvid museispecifika databaser som denna det växt upp initiativ som tror på att samla på sig överstora databaser där man blandar vilt mellan objekttyper och som heller inte fungerar sökmässigt. Jag satsar på DigitaltMuseum, och länsmuseernas databaser (när sådana finns).Yger13 juni 2011 kl. 17.02 (CEST)[svara]
I de samtal vi har haft med museer så framhåller de flesta "sin egen" webbplats (de tre Yger nämner ovan är bara några exempel) som den bästa källan för deras material. Det är fortfarande ganska klent med övergripande samarbeten som ger en riktigt bra översikt och underlättar för besökaren. Vissa hoppas på Europeana, men som LA2 skriver på annan plats här finns det bara en handfull länkar dit på svenskspråkiga Wikipedia, och det finns orsaker till det, varav nog ingen är att det skulle vara en slump. Men, eventuellt kommer det mer nyheter om Europeana och Wikipedia så småningom (kan inte berätta särskilt mycket just nu). Jag tror att en som kan svara på den här frågan är Sven på Nordiska museet. Jag skickar ett mail och frågar.//Hannibal14 juni 2011 kl. 09.33 (CEST)[svara]
Digitalt museum är en publik utsida för museisystemet Primus som utvecklas och drivs av det norska företaget KulturIT (http://www.kulturit.no). Digitalt museum visar ett urval av information från de museer som använder Primus. I Sverige är det t ex Nordiska museet, Armémuseum och fler länsmuseer som använder Primus.
Kringla är ett sökgränssnitt som söker i och använder information från ett öppen kulturarvsdata-API som heter K-samsök (http://www.ksamsok.se) som drivs av Riksantikvaieämbetet (samma API används av många andra webbplatser, bl a Historiska museets, Västarvets, Tekniska museets sök i samlingarna). K-samsök skördar upp information från många museer (http://www.ksamsok.se/om-k-samsok/anslutna-institutioner/), däribland information från Primus/digitalt museum, till ett gemensamt sökindex (teknik: OAI-PMH, RDF). K-samsök innhåller ett urval av information från lokala samlingsdatabaser från de museer som är anslutna. När data visas från Digitalt museum i Kringla hämtas data alltså från K-samsök. Informationen är mindre rik och fyllig i K-samsök än i de system som förvaltar informationen. K-samsök aggregerar information som levereras vidare till Europeana.
Wikipedia borde skapa länkar till objekt K-samsök.
Europeana innehåller endast ett urval av information från K-samsök.
Mest och bäst information finns alltid i ursprungssystemet där informationen förvaltas. För Nordiska museets del är det i Primus. Digitalt museum innehåller ett mycket bra urval, K-samsök endast ett (ganska fattigt) urval och Europeana ännu mer urvattnad info. Vi inom museisektorn jobbar naturligtvis med att göra informationen bättre och mer tillgänglig hela vägen ut i de öppna API:erna.
När Wikipedia fyllde 10 år (i januari) kallades den för "mogen", med tanke på att Wikipedia på många språk nu är ett fullstort uppslagsverk som täcker många områden. Visst finns det luckor, men med all sannolikhet kommer de med tiden att fyllas igen. Men det finns stora domäner av kunskap som inte är representerade varken i Wikipedia eller andra uppslagsverk. Jag tänker nu främst på sådant som är svårt att sätta ord på.
När vinprovare kommer igång, använder de ord som blommig, jordig, solig, fruktig för att beteckna smaker, men vardagsspråket har bara ord för några få smaker. Hur får man in sådan kunskap i Wikipedia?
Vi har ord för några grundläggande färger, men exakt vilka nyanser som är gräddvitt, citrongult eller himmelsblått är osäkert. Olika färgkalibrering hos datorskärmar gör det också osäkert att återge färgnyanser i Wikipedia. Det som är himmelsblått på min skärm kan vara gredelint på din.
Bara de enklaste geometriska formerna har egna ord (kvadratisk, cirkulär, ...) i vardagsspråket, men vilka ord används för att beskriva skillnaden i form på en talgoxe och en domherre?
För musik finns notskrift, men även om många kan sjunga och spela efter noter, så är det mycket få som kan skriva ner noterna för en melodi de just har hört. Det finns några försök till musiksöktjänster, där man ska vissla en melodi som datorn sedan kan identifiera, men så vitt jag vet finns inget som är "open source" eller "fri kunskap".
Om alla vore överens om att en ladusvala har en "spolformig" kropp, så kunde vi kategorisera bilder som föreställer spolformiga föremål och sedan söka på det ordet för att hitta bilderna. Men hur gör vi för alla områden där vi saknar ord? Ett sätt är kanske att ta en bild på en ladusvala och be datorn hitta liknande bilder. Eller går det att klicka sig fram genom ett schema av olika former, för att hitta fram till rätt modell?
Till att börja med: Finns det någon vetenskapsgren som sysslar med de här frågeställningarna? Kanske språkvetenskap? Kanske utveckling av handikapphjälpmedel? Och vilka forskare är aktiva där? Vi kan ju börja med att skriva artiklar i text om forskarna och deras landvinningar. --LA214 juni 2011 kl. 19.56 (CEST)[svara]
Jag forskar inom datorseende och sökning med former är ett aktivt forskningsområde. Att få det att skala upp till Internet-stora databaser är inte lätt. Sökning efter bilder har de senaste åren blivit möjligt, se till exempel Google Goggles. --Petter 14 juni 2011 kl. 20.55
Google tillkännagav detta idag också. --Petter 14 juni 2011 kl. 22.25
Aromtermerna faller inom sensorik, som väl i princip är en del av området perceptionspsykologi, men som nog oftare studeras av livsmedelskemister och -tekniker. Allt som oftast handlar nog verksamheten om experimentdesign av "konsumentförsök" som används för kvalitetskontroll eller produktutveckling på livsmedelsområdet (nya joghurtsmaker och liknande) i specifika fall, snarare än skapar någon "allmängiltig" kunskap, men undantag finns. En av de mest kända sensorikinsatserna på vinområdet gjordes av prof.em. en:Ann C. Noble vid UCDavis, som skapade det s.k. Wine Aroma Wheel, där hon försökte lista de flesta väldefinierade ("objektiva") vinaromer i kategorier. I vissa fall finns det väldefinierade kopplingar mellan aromer och kemiska föreningar (enskilda föreningar eller ämnesklasser). Risken finns väl bara att artiklar med sådan vinkling snabbt blir väldigt specialiserade och håller ett detaljerat naturvetenskapligt innehåll som ger många huvudvärk, om man ska ner på nivån enskilda aromer och skriva med källhänvisningar. Sannolikt är t.o.m. många inbitna vinnördar rätt ointresserade av att läsa om att det "gröna" arominslaget i viner på Sauvignon Blanc oftast kommer från metoxipyraziner... :-) Tomas e14 juni 2011 kl. 23.13 (CEST)[svara]
Ja, jo, jag såg någon dokumentär som beskrev hur man hade kommit fram till att en viss vinsorts karatär kom från bakteriekulturen i trakten, snarare än från jordmånen. Att det skulle bero på något så oromantiskt som bakterier var inget vinodlarna ville ta till sig... -- Lavallen15 juni 2011 kl. 09.05 (CEST)[svara]
Det finns som bekant ett mycket stort antal biografiska artiklar om forskare på svenska Wikipedia. En användare nu börjat med att kategorisera enskilda forskare som exempel "tyska fackboksförfattare" och "tyskspråkiga fackboksförfattare". Uppenbarligen har ingen användare sett något behov av detta tidigare, då författandet av facklitteratur kan ses som en naturlig del av en forskares arbetsuppgifter och inte något som behöver markeras med ytterligare kategorier.
Med tanke på det mycket stora antal artiklar som berörs ifrågasätter jag om det är meningsfullt att införa en sådan ny kategorisering, som kanske endast en eller mycket få användare är intresserade av att tillämpa. Det finns ju redan nu många forskarbiografier som är ofullständigt kategoriserade i förhållande till de befintliga kategorierna. En möjlighet vore kanske att göra exempelvis "tyska forskare" till underkategori till "tyska fackboksförfattare". Jag skulle därför vilja ha synpunkter från fler användare om detta. Är det vettigt att börja lägga till ytterligare två kategorier i forskarbiografierna?/Annika11 juni 2011 kl. 20.53 (CEST)[svara]
Det är ett bra förslag. På min arbetsplats är det flera som har önskat att det vore lättare att hitta forskare som har skrivit böcker för att kunna hitta tyngre facklitteratur lättare på Wikipedia. Didrick11 juni 2011 kl. 21.03 (CEST)[svara]
Medhåll. Forskargruppen är ju ganska bred och sådana kategorier kan nog underlätta, precis som Didrick anför, att hitta forskare som faktiskt gett ut böcker. Obelix11 juni 2011 kl. 21.53 (CEST)[svara]
Annika har en poäng i att forskningspublikationer är en självklar del i att vara forskare, och det borde därför inte ge upphov till någon författarkategorisering. Däremot kan det finnas en poäng i att forskare som ger ut böcker som inte är rena forskningsmonografier författarkategoriseras. Lsj11 juni 2011 kl. 22.28 (CEST)[svara]
De allra flesta forskare som har artiklar ha skrivit ett antal böcker. Om alla dessa forskare placeras i de aktuella kategorierna få vi nya jättekategorier med tusentals engelsk- och tyskspråkiga fackboksförfattare inom alla upptänkliga ämnen, eller, mer troligt, mindre kategorier med ett slumpmässigt urval, för att få bryr sig om att lägga in artiklarna i dessa kategorier. I båda fallen har jag svårt för att se hur denna kategorisering underlättar sökning. /Annika11 juni 2011 kl. 22.56 (CEST)[svara]
Jag vet inte exakt hur man gör, men nog kan man kombinera "Botaniker" och "Fackboksförfattare" och därmed få en mer hanterbar lista? Fernbom211 juni 2011 kl. 23.46 (CEST)[svara]
Så vilka är då i ditt tycke rimliga krav Fernbom2? Då du skapat kategorin hoppas jag att du kan ta dig tid och skriva en liten specifikation på vilka artiklar som är lämpliga och lägga till på kategorisidan! För exempel på hur det kan göras, se Kategori:Möjligen levande personer. Detta är något som jag tycker vore bra om det gjordes i större omfattning då diskussioner liknande denna oftast försvinner ned i de enorma arkiven. Jopparn12 juni 2011 kl. 02.47 (CEST)[svara]
Jag ställde för flera år sedan en fråga på någon diskussionssida om vilka personer som är tänkta att inkluderas i dessa kategorier, men fick inte något svar. I en gammal diskussion, som jag inte minns var den finns, ansågs det dock inte att forskare behöver placeras i några särskilda författarkategorier då det ingår i forskares normala verksamhet att författa vetenskapliga alster. /Annika12 juni 2011 kl. 11.50 (CEST)[svara]
Förutom de problem Annika nämner har vi de allmänna lands- och språkproblemen: skall en person anses som svenskspråkig fackboksförfattare om han är svenskspråkig och fackboksförfattare men aldrig publicerat sig på svenska? Då kan man fråga sig vilken hans relevans är i den kategorin. Om man istället går enligt språk forskaren använt kommer alla nordiska forskare inom många discipliner att klassificeras som engelskspråkiga. Jag hoppas problematiken kan beaktas i kategoridefinitionerna. --LPfi12 juni 2011 kl. 18.16 (CEST)[svara]
Det finns ju faktiskt parallella system för språk och nationalitet (se t.ex. August Strindberg och Joseph Conrad för ett par intressanta kategoriseringar). Jag tycker samma princip bör gälla även författare av facklitteratur, så att Carl von Linné blir både latinsk- och svenskspråkig författare.
Vill man ha en princip för denna kategorisering känns det inte omöjligt att använda diverse andra relevanskriterier: böcker med egna artiklar? Pris i egenskap av fackboksförfattare? Ovanlig uppmärksamhet just för denna gärning?
Om någon aldrig har publicerat något på sitt modersmål är vederbörande inte författare på det språket. En forskare kan behärska många tungomål utan att någonsin skriva en rad på dem (mer än möjligen i privat korrespondens). Det enda som skall vara avgörande är böckerna. Och det kan mycket riktigt betyda mer än en kategori. Priser kan möjligen vara intressant för nutiden, men det fungerar inte historiskt och därför ser jag det som ett trubbigt instrument för att avgöra vem som platsar. Jag gör ett utkast som andra kan bearbeta. Fernbom212 juni 2011 kl. 22.16 (CEST)[svara]
För övrigt så är "fackboksförfattare" ett så brett begrepp att kategoriseringen av denna anledning blir meningslös. Om man skall börja med en sådan kategorering är den enda möjligen jag ser att låta "fackboksförfattare" bli en överkategori till vetenskapliga författare, populärvetenskapliga författare, läroboksförfattare, kokboksförfattare, hobbyboksförfattare, hembygdsförfattare etc. /Annika13 juni 2011 kl. 19.09 (CEST)[svara]
Detta är en kategori som finns på de flesta språk, men visst håller jag med om att en ytterligare differentiering vore av värde. Den kan dock till en början ske samlad (det vill säga utan språk- och/eller nationalitetsuppdelning). Finns inte kokboksförfattare redan? Läroboksförfattare vore mycket bra, men den skulle egentligen delas upp mellan sådana som skrivit för skolan och sådana som gjort det för universitetet. Så kan vi fortsätta i det oändliga. Vad gäller kategorisering av våra artiklar är vi bara i början. Fernbom214 juni 2011 kl. 06.18 (CEST)[svara]
Förekomsten av överbefolkade kategorier har ofta blivit kritiserad och det finns redan många dylika på svenska Wikipedia. Om du har tänkt dra i gång en sådan här kategorisering bör du från början tänka ut lämpliga underkategorier i stället för att skapa nya oöverskådliga kategorier som kan komma att innefatta tusentals artiklar./Annika14 juni 2011 kl. 10.17 (CEST)[svara]
Jag håller inte med. Låt dem bli överbefolkade först! Någon (detta är inte en kritik av en enskild användare, jag minns inte vem det var och det är ointressant) delade upp "Operatonsättare" härförleden. Det finner jag fortfarande helt onödigt även om jag inte har tagit strid om saken. De flesta tonsätter mer än operor. Att då i så gott som varje fall behöva skriva både "Italienska operatonsättare" och "Italienska kompoistörer" är en dubbelkategorisering av ett slag vi helst undviker. Då borde även ala andra genrer, som är ännu mindre, delas upp. Vi tar ett steg i taget, det brukar vara bäst. Fernbom214 juni 2011 kl. 15.16 (CEST)[svara]
Vad är då vitsen med att ha kategorier med tusentals personer som hamnat där för att de skrivit en eller par böcker som räknas som facklitteratur i någon form? På vilket sätt underlättar det sökning? Jag fick aldrig något svar på detta ovan. /Annika14 juni 2011 kl. 20.26 (CEST)[svara]
En eller två böcker bör normalt inte räcka för kategoriseringen. Generellt anser jag att ju fler sätt att hitta till en viss artikel det finns desto bättre. Fernbom215 juni 2011 kl. 21.13 (CEST)[svara]
På vilket sätt har du tänkt skilja mellan dem som enligt din uppfattning är "fackboksförfattare" och andra forskare? Hur skall du avgöra om de skrifter som nämns i biografierna är att betrakta som "fackböcker" enligt din definition eller andra typer av vetenskapliga skrifter?
Med en sådan kategori som du avser att skapa anser jag för övrigt att man lika gärna kan använda slumpsidefunktionen för artikelsökning. Om exempelvis vill söka efter tyskar som skrivit filologiska verk söker man naturligtvis under "Tyska filologer" och inte i en jättekategori där alla möjliga ämnen blandas. /Annika16 juni 2011 kl. 21.42 (CEST)[svara]
[avindenterar] Det är en skillnad mellan kategorier där de dithörande artiklarna ännu är få och kategorier dit det hör massor av artiklar. Om man tänker skapa en kategori som passar för några hundra existerande artiklar bör man också tänka på huruvida man själv tänker göra jobbet eller om man lyckas skapa en fungerande struktur så att andra känner sig hugade att göra det.
Om endast en bråkdel av artiklarna om ett ämne hamnar i den avsedda kategorin försvårar den sökande istället för att underlätta det. Om kategorin måste splittras när artiklarna väl kategoriserats blir det dubbelarbete. Det är en helt annan sak när man funderar på huruvida floder i Paraguay behöver delas in i kategorier - där kan de finare indelningarna vänta.
Så kan man givetvis se på saken. Vid uppdelningar på nationaliteter av befintliga kategorier anser jag att man har något av en skyldighet att fullfölja det hela. Med kompletterande indelningar anser jag det vara annorlunda. De kan fyllas på efterhand. Fernbom215 juni 2011 kl. 21.13 (CEST)[svara]
Är det någon som upptäckt och korrigerat organisationer eller företag som skönmålat eller censurerat artiklar på WP-sv? Schh14 juni 2011 kl. 12.47 (CEST)[svara]
Är det någon admin som inte har varit med om att representanter för organisationer/företag försökt lägga in reklam eller ta bort kritik? Händer ju jämt. För det mesta är det småhandlare som gör det i oförstånd, men inte alltid. Allt från Ayurveda till Max Hamburgerrestauranger. Lsj14 juni 2011 kl. 15.07 (CEST)[svara]
Resurs Bank och Resursgruppen är väl de jag kommer ihåg på rak arm som mest flitiga i att redigera sina egna artiklar. Men som Lsj säger, vi har väl i stort sett alla hamnat i diskussion med någon som velat göra reklam för sig själv eller sitt företag. Jag undrar precis som Hannibal vad som föranleder frågan. GameOn14 juni 2011 kl. 15.22 (CEST)[svara]
Såg en artikel som kan tänkas vara föremål för sådant i någon lista. Men minns inte vilken just nu. Däremot är det ju intressant som fenomen. Reklam är förvisso också negativt, men i stort sett mest ett irritationsmoment och lätt att åtgärda. Medan kritiken från Flodström ang Akademiska hus är högst relevant och viktig att inkludera. Eftersom det innebär att man kan "höja anslagen" till utbildning utan att göra det reellt. Schh14 juni 2011 kl. 15.41 (CEST)[svara]
Som sagt undrar jag vilka företag som INTE gjort det: Posten, SJ och Telia är några företag jag i brådrasket kommer på. Onoffs friseringar blev ju kända, annars tror jag att de går att hitta egna reklamredigeringar om i stort sett varenda större svensk företag.--FBQ14 juni 2011 kl. 17.24 (CEST)[svara]
Jag gillar inte rubriken "fingrarna i syltburken", eftersom den antyder att rätt medicin vore smäll på fingrarna och att företagen i fortsättningen bör hålla sig borta. Tvärtom, tycker jag att de ska lära sig hur man bidrar till Wikipedia på ett konstruktivt sätt. Bonniers och Miljöpartiet har bidragit med fotografier av författare respektive politiker. Flera arkiv och museer har donerat historiska bilder, eller nya bilder av historiska föremål. Konstruktiva bidrag av text i stor skala är än så länge sällsynta, om man inte räknar gamla inscannade böcker från Projekt Runeberg och liknande. Det kan ibland vara olämpligt att direkt redigera en artikel som man har "intressen" i, men man är alltid välkommen att påpeka fel och brister på diskussionssidan. För bilder gäller att man kan publicera dem på sin egen webbplats eller Flickr med angivande av licensen CC-BY-SA (eller friare), så att det blir tillåtet att kopiera till Wikipedia. --LA214 juni 2011 kl. 18.50 (CEST)[svara]
Tänkte på dom gånger företag strategiskt raderar all kritik och framställer sig som superbra utan belägg. Att bidra med neutral information är däremot något riktigt bra förstås. Schh15 juni 2011 kl. 01.13 (CEST)[svara]
Och att redigera under eget namn är ju något vi bör uppmuntra. Det är inte "harmlöst puts" utan "bidrag som inte strider mot WP:IK" (om jag tolkar dig rätt). --LPfi15 juni 2011 kl. 19.51 (CEST)[svara]
Jag har sagt det förrut men kan säga det igen, jag anser det omöjligt att stoppa att företagen från att redigera sina artiklar, och jag tycker det är bättre att de redigerar öppet. Om vi tar fallet SJ så är det exempel på att de större företagen som jag upplever det kommit underfund med att det är bättre att satsa på konstruktiva förbättringar i artikeln snarare än, sådant som förekom tidigare - att man försöka lägga in information om hur fantastiska deras planerade förändringar var och vilka fantastiska tåg man hade och hur välutvecklad resegaranti man hade. Sådana förändringar ger ju bara negativ reklam är de upptäcks. Sedan skall man ju inte inbilla sig att de kommer att dra sig för att ta bort även motiverade skildringar av negativ natur.--FBQ16 juni 2011 kl. 09.37 (CEST)[svara]
Jag tittade på artikel Flickbok och funderade på huruvida den kategoriseringen beskrivs på andra wikipedior. Genom att leta mig fram utifrån författare/boktitlar som räknas till flickboken hittade jag de:Mädchenliteratur. Då var det genom att söka på Clementine Helm. På engelskspråkiga wikipedia såg jag inget när jag snabbt tittade på böckerna Unga kvinnor och Pappa Långben. Men det behöver ju inte betyda att det inte finns någon artikel. Vad tror ni andra om den tyska artikeln? Är den motsvarande? B.Odins15 juni 2011 kl. 19.51 (CEST)[svara]
Det beskrivs som historiskt med pojk- och flickböcker, men gäller det alla länder eller bara vissa? Det bör artiklarna skriva. J 198216 juni 2011 kl. 14.34 (CEST)[svara]
Finns det någon här som vet något om följande titel: The Times literary supplement. The Times literary supplement index 1940-1980. - 1982. - ISBN: 0-903713-94-2. Den finns i Libris databas, men endast på fyra bibliotek och jag vet inte om den innehåller alla texter som publicerats mellan 1940-1980. Jag är inte i samma stad som något av de biblioteken så jag kan inte knalla förbi och titta. Det jag är intresserad av är en recension av Little Trulsa som ska ha varit publicerad 1965. När jag sökte på TLS så blev det en träff på just Little Trulsa, inte författarnamnet Ester Ringnér-Lundgren, 17 juni. Är det någon idé att jag tar en tur förbi ett av de fyra biblioteken någon eventuell gång i framtiden, eller kan det vara blankträff??? Vänligen B.Odins15 juni 2011 kl. 22.11 (CEST)[svara]
Ordet "index" i boktiteln indikerar i min a öron att det nog bara är ett renodlat register med årgångs-, nummer- och sidhänvisningar. Skulle förvåna mig mycket om verket även innehåller själva artiklarna i fulltext - det skulle nog i så fall vara enormt omfattande. /FredrikT16 juni 2011 kl. 09.49 (CEST)[svara]
Ah! Tack för svar. Den är på 2994 sidor. Det ser ju väldigt maffigt ut. Nästan orimligt maffigt.... Jag får nog låta det bero. B.Odins16 juni 2011 kl. 09.52 (CEST)[svara]
Jag ramlade in på sidan Shapley-Curtisdebatten och möttes som första information av en mall som talade om att en namngiven användare deltog med denna artikel i astronomitävlingen. Jasåminsann, tänkte jag, och vad i helsefyr gör denna information högst upp i artikeln snarare än på diskussionssidan? Av denna sida att döma finns samma mall på artikelsidan i hela 36 artiklar. Är det bara jag som har en märklig åsikt, eller borde inte dessa mallar förpassas till artiklarnas diskussionssidor, i den mån de inte ska tas bort helt och hållet en viss tid efter tävlingens slut? Artikeltävlingar i all ära, men information om dessa är väl praktexempel på metamaterial som inte har på uppslagsverkets utåtriktade artikelsidor att göra? Slår jag upp Shapley-Curtisdebatten vill jag veta vad denna debatt handlade om, inte vem som bidrog med artikeln i vilken tävling när... Tomas e15 juni 2011 kl. 23.36 (CEST)[svara]
Vilket i och för sig innebär att mallarna ändå kunde legat på diskussionssidan från början. Raderas en artikel eller på något sätt blir diskad skulle det vara möjligt att ta bort mallen oavsett var den låg. Jag tror att den hamnade på artikelsidan från början dels som reklam för tävlingen och dels som information motsvarande "arbete pågår" under tiden tävlingen pågick.--LittleGun16 juni 2011 kl. 16.49 (CEST)[svara]
Men tycker vi skulle kunna testa några dagar och se hur det blir. --Civilspanaren 26 maj 2011 kl. 17.07 (CEST)
--Gunst(D) 7 juni 2011 kl. 13.47 (CEST)
AlphaZeta 8 juni 2011 kl. 07.57 (CEST)
-- Lavallen 8 juni 2011 kl. 22.00 (CEST)
wikimedia.se) eller min diskussionssida.//Hannibal 9 juni 2011 kl. 18.55 (CEST).svg){kind=small}
Utfört Mallarna flyttade till diskussionsidan.--LittleGun 16 juni 2011 kl. 09.55 (CEST)
