Motala kommun

Version från den 28 november 2017 kl. 07.36 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Utländsk bakgrund: enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (2), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
Motala kommun
Kommun
Vapen för Motala kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Östergötlands län
Landskap Östergötland
Läge 58°32′11″N 15°2′15″Ö / 58.53639°N 15.03750°Ö / 58.53639; 15.03750
Centralort Motala
Areal 1 266,75 km² (2015-01-01)[1]
88:e största (av 290)
 - land 982,99 km²
 - vatten 283,76 km²
Folkmängd 43 728 (2023-12-31)[2]
61:a största (av 290)
Befolkningstäthet 44,48 invånare/km²[2][1]
103:e högsta (av 290)
Geonames 2690959
Kommunkod 0583
Tätortsgrad (%) 85 (2015)[3]
Organisationsnummer 212000-2817
Antal anställda 4 225 (2014-11)[4]
Webbplats: www.motala.se/kommun
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Motala kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Motala.

Kommunen ligger vid sjön Vätterns östra strand i landskapet Östergötlands nordvästra del. I öst-västlig riktning sträcker sig Motala ström och Göta kanal genom sjön Boren. Den gränsar i norr till Askersunds och Hallsbergs kommuner i Örebro län, i öster till Finspångs och Linköpings kommuner, i söder till Mjölby kommun samt i sydväst till Vadstena kommun, alla i Östergötlands län. Den sistnämnda ingick åren 1974-1979 i Motala kommun. I väster har kommunen även en maritim gräns till Karlsborgs kommun i Västra Götalands län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Ask, Brunneby, Ekebyborna, Fivelstad, Fornåsa, Godegård, Klockrike, Kristberg, Lönsås, Motala, Styra, Tjällmo, Varv, Vinnerstad, Västra Ny, Västra Stenby och Älvestad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Klockrike och Brunneby landskommun, som upplöstes 1868, för de två socknarna. 1863 bildades även köpingskommunen Motala köping som 1 april 1881 ombildades till Motala stad. Stadskommunen utökades 1917 och 1948 med resterande delar av Motala landskommun och 1948 införlivades även Vinnerstads landskommun.

Borensbergs municipalsamhälle inrättades 24 oktober 1919 och upplöstes vid årsskiftet 1949/1950.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Aska (av de tidigare kommunerna Hagebyhöga, Fivelstad, Orlunda, Styra, Varv och Västra Stenby), Boberg (av Ask, Ekebyborna, Fornåsa, Lönsås, Normlösa, Skeppsås, Vallerstad och Älvestad), Borensberg (av Brunneby, Klockrike och Kristberg) samt Godegård (av Godegård och Västra Ny) medan Tjällmo landskommun och Motala stad inte påverkades.

Motala kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Motala stad, Borensbergs och Godegårds landskommuner samt delar ur Bobergs landskommun (Asks, Ekebyborna, Fornåsa, Lönsås och Älvestads församlingar). 1974 införlivades kommunerna Aska, Tjällmo och Vadstena. 1980 utbröts den del som utgjort Vadstena kommun samt församlingarna Hagebyhöga och Orlunda och (åter)bildade Vadstena kommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2002 i Motala domsaga och kommunen ingår sedan 2002 i Linköpings domsaga.[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av silver en blå balk, åtföljd ovanför av två emot varandra vända nedåtriktade svarta örnvingar, vilka upptill utformats som markattehuvuden, och nedanför av en fyrbladig propeller.

Motala stads vapen 1881–1949.
Tingshuset i Motala.

Motala blev stad 1881 och fick då också sitt av konungen gillade vapen vars blasonering löd Två gånger styckad av silver, vari två motvända nedåtriktade svarta vingar, blått och rött, vari en propeller av silver överlagd två korslagda merkuriestavar av guld. I maj 1949 fastställdes istället den blasonering som nu används.[7] Efter kommunbildningen 1971 kom vapnet ur bruk. Såväl Östgöta-Dal (som 1967 gått upp i Vadstena) som Godegård och Vadstena hade haft egna vapen. Någon enighet om vilket vapen kommunen skulle föra kunde inte uppnås. 1980 bröts Vadstena ut ur kommunen och efter delningen beslöts att kommunen skulle återanvända stadens vapen. Detta registrerades hos PRV 1984.

Sedan 1995 använder Motala kommun en annan kommunlogo [8] i stället för vapenskölden som bara får användas av kommunfullmäktiges ordförande i Motala vid speciella tillfällen.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Motala kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
41 175
1975
  
41 577
1980
  
41 965
1985
  
41 350
1990
  
41 994
1995
  
42 949
2000
  
42 175
2005
  
41 912
2010
  
41 955
2015
  
42 903
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 6 719, eller 15,79 % av befolkningen (hela befolkningen: 42 556 den 31 december 2014).[9]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Motala kommun 42 556 personer. Av dessa var 5 277 personer (12,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]

Indelningar

Distrikt inom Motala kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[11]:

Tätorter

Nr Tätort Befolkning 2015
1 Motala &&&&&&&&&&030944.&&&&&030 944
2 Borensberg &&&&&&&&&&&02942.&&&&&02 942
3 Tjällmo &&&&&&&&&&&&0518.&&&&&0518
4 Fornåsa &&&&&&&&&&&&0460.&&&&&0460
5 Nykyrka &&&&&&&&&&&&0392.&&&&&0392
6 Österstad &&&&&&&&&&&&0324.&&&&&0324
7 Fågelsta &&&&&&&&&&&&0293.&&&&&0293
8 Klockrike &&&&&&&&&&&&0248.&&&&&0248
9 Västanvik &&&&&&&&&&&&0201.&&&&&0201

Kommunikationer

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunens västra del av riksväg 50 och i väst-östlig riktning av riksväg 34, varifrån länsväg 211 avtar norrut i kommunens östra del. Nord-sydlig riktning har även järnvägen Godsstråket genom Bergslagen mellan Hallsberg och Mjölby. Den trafikeras av regiontågen Tåg i Bergslagen och Östgötapendeln.

Politik

Solidariskt Motala

Solidariskt Motala (S, V, Mp). Till valet 2006 började Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Motala ett samarbete under namnet Solidariskt Motala. Efter valet 2010 bildade Solidariskt Motala åter majoritet i kommunfullmäktige efter 4 år av borgerlig majoritet i kommunen. Strax efter valet valde även Miljöpartiet att ingå i majoriteten i Solidariskt Motala.

Mandatfördelning i Motala kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPÖVRSPISDFRPCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970231994
31994
5589,0
4510
19733431558
3431558
6591,1
5312
19763431468
3431468
6591,1
5312
19792324106110
32410610
6589,9
4421
198223184210
318410
5790,7
3819
19852321679
32679
5788,8
3522
198823046717
304677
5784,8
3324
1991228256410
2856410
5784,9
3126
199443045428
4304548
5785,5
2928
1998824432610
82443610
5779,49
3423
2002427233648
42733648
5778,00
3423
200642322235313
42335313
5780,25
3522
20104262234214
4263414
5783,70
3522
20144233634212
423363412
5784,82
3225
  • Övriga 1973–1979 var Alternativ kommun
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sevärdheter

Rundradiomuseet i Bondebacka.


Vänorter

Motala kommun har tre vänorter. Det är Eigersund i Norge, Hyvinge i Finland och den senast tillkomna är Daugavpils i Lettland.[12] Kontakten med de nordiska ländernas vänorter sträcker sig tillbaka till 1950-talet då man värnade om fred och god kontakt mellan de nordiska länderna. Då var det framför allt vänorternas politiker som träffades. Numera betonar man vikten av att ha utbyte mellan ungdomar, ledare aktiva i föreningar samt skolor och att utbytet ska vara av sportslig eller kulturell karaktär.[13]

Se även

Litteratur

Källor

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Motala tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  8. ^ Bild på Motala kommuns nya logotyp
  9. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 18 januari 2016)
  10. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ Vänortssamarbete, Motala kommuns webbplats
  13. ^ (citat från motala.se)

Externa länkar