Slaget vid Poltava
Slaget vid Poltava | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av stora nordiska kriget | |||||||
Slaget vid Poltavas slutskede. Målning av Pierre-Denis Martin, på uppdrag av Peter den store. | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Sverige Zaporogiska kosacker |
Tsarryssland Zaporogiska kosacker Kalmucker | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
Carl Gustaf Rehnskiöld (tillfångatagen) Adam Ludwig Lewenhaupt Carl Gustaf Creutz Hugo Johan Hamilton (tillfångatagen) Axel Sparre Berndt Otto Stackelberg (tillfångatagen) Carl Gustaf Roos (tillfångatagen) Anders Lagercrona Karl XII (frånvarande) Ivan Mazepa |
Peter den store Aleksandr Mensjikov Boris Sjeremetev Anikita Repnin Michail Golitsyn Ludwig Nicolaus von Hallart Carl Ewald von Rönne Christian Felix Bauer Jacob Daniel Bruce Ivan Skoropadskyj | ||||||
Styrka | |||||||
Svenska armén: 24 000 svenska soldater (ca. 13 000 ryttare ca. 11 000 fotsoldater)[1][2] ca. 6 000 irreguljära trupper 1 000 polska valackryttare 3 000–7 000 kosacker[3][4] 34 kanoner Totalt: upp till 30 000 man[5][6][7] Deltagande i slaget: Totalt: ca. 16 500 man Belägringstrupper: |
Ryska armén: 52 100 ryska soldater (ca. 33 500 fotsoldater ca 18 600 ryttare)[1] 23 000 irreguljära trupper[1] (Kosacker och kalmucker, 3 000 kalmucker anlände under slutet av slaget) 102 kanoner Totalt: ca. 75 000 man[1] Deltagande i slaget: Totalt: ca. 42 000 man Garnisonen i Poltava: | ||||||
Förluster | |||||||
Enligt svenska källor: 6 900 döda, sårade eller försvunna 2 800 tillfångatagna.[8][9][10]
|
1 345 döda 3 290 sårade[14][9][12] |
Slaget vid Poltava utkämpades den 28 juni 1709 (enligt den svenska kalendern; 27 juni enligt den julianska och 8 juli enligt den gregorianska) och var en av de mest betydelsefulla militära drabbningarna i Sveriges historia. Slaget vid Poltava framstår som en kollaps från den svenska härledningen.
Bakgrund
År 1700 förklarade tre stater (Danmark, Sachsen-Polen och Ryssland) krig mot Sverige. Hela kriget hade sedan gått Sveriges väg och alla staterna hade dragit sig ur, utom Ryssland. Karl XII:s armé som planerade att gå in i Ryssland var betydligt större än den som slogs vid Poltava. Karl XII:s första mål var att utmana tsar Peter med strid i Moskva, men kylan och den hårdnande ryska taktiken i Vitryssland (som då hörde till Polen) utmattade den svenska armén. Ryssarna brände vitryska byar och allt svenskarna fann var aska. De hittade ingen mat och många soldater dog av svält, köld eller sjukdomar. Karl XII tvingades då att avbryta marschen mot Moskva och tågade istället söderut mot Ukraina där det var meningen att armén skulle vila ut. Under tiden i Ukraina överraskades svenskarna av en oerhört hård vinter vilket resulterade i att många soldater frös ihjäl.
På våren 1709 beslöt sig Karl XII att tvinga tsaren till ett avgörande slag och inledde därför en belägring av den strategiskt viktiga fästningsstaden Poltava. Karl XII hoppades att locka tsar Peter till att undsätta fästningen för att då kunna besegra den ryska armén i ett avgörande förintelseslag. Den 17 juni sårades dock Karl XII av en kula i ena foten och kunde därför inte leda de svenska styrkorna i det kommande slaget
Den svenska armén, som 18 månader tidigare lämnat Sachsen med 60 000 erfarna, välutrustade krigare, kunde inför slaget bara ställa 17 000 soldater mot ryssarnas över 40 000. Det rådde brist på mat, ammunition och moral; ammunitionen skulle bara räcka för en drabbning. Trots det försökte man överraska de ryska utposterna, vilket misslyckades.
På grund att kungen var sårad hade Carl Gustaf Rehnskiöld utsetts till överbefälhavare. Det svenska infanteriet bestod av 8 170 man under ledning av Adam Ludwig Lewenhaupt. Det svenska kavalleriet bestod av 8 930 man under ledning av Carl Gustaf Creutz och Hugo Johan Hamilton. Det fanns dessutom 1 330 soldater vid Poltavas belägringsverk, 2 064 ryttare i trossen vid Pusjkarovka samt 1 800 ryttare i olika posteringar vid floden Vorskla.
Ryssarna hade byggt 4 nya redutter (mindre försvarsskansar) som placerats i vinkel mot 6 skansar som fanns på linje. Bakom dem låg det öppna fältet fram mot det ryska lägret. Totalt fanns 4 000 ryssar i skansarna. Bakom skansarna fanns det ryska kavalleriet som bestod av 10 000 ryttare. Inne i lägret fanns den ryska huvudstyrkan på 25 500 man. Den ryska armén bestod av sammanlagt 30 500 man infanteri och 10 000 man kavalleri. Överbefälhavare var tsar Peter den store. Infanteriet leddes av fältmarskalk Boris Sjeremetev och kavalleriet leddes av furst Aleksandr Mensjikov.
Slaget
Inledningen
Den svenska stridsplanen var enligt följande: Den svenska armén skulle snabbt och smidigt ta sig förbi de ryska redutterna utan större drabbning. Fokus var att konfrontera den ryska huvudarmén. Att stanna och försöka bryta ner redutterna skulle bara leda till tidsfördröjning och onödiga förluster. Faktum var också att den svenska armén saknade belägringsutrustning och tungt artilleri. För att lyckas med detta var man tvungen att anfalla i tystnad och total diskretion. Det var då tänkt att de svenska trupperna skulle marschera förbi de ryska redutterna i skydd av natten, och vid gryning vara redo att ta sig an den ryska huvudstyrkan.
Den svenska styrkan som skulle angripa de ryska redutterna skulle delas i fyra kolonner; vilka stod under befäl av generalmajorerna Axel Sparre, Berndt Otto Stackelberg, Carl Gustaf Roos och Anders Lagercrona.
Det otroligt viktiga överraskningsmomentet gjorde hela processen väldigt problematisk. Ordergivningen hade skett väldigt diskret till officerarna under natten, och på grund av detta hade även en del missförstånd skett. Bl.a. fick Carl Gustaf Roos uppfattningen att han skulle stanna och bekämpa redutterna på sin kant. Man ställde även upp de svenska trupperna under natten. Det blev ett mindre kaos och vissa regementen hamnade fel i ordningen. På grund av tidsbristen (det hade redan börjat ljusna) blev svenskarna tvungna att starta marschen.
Till en början gick planen som väntat, och svenskarna hade inte blivit upptäckta av de ryska styrkorna i redutterna. Men, någon gång när morgonsolen började titta fram utbröt skottsalvor från ryska redutter. Det är osäkert vad som utbröt det hela, men troligt är att någon rysk utkikspost observerat blänkande bajonetter eller utrustning i den tidiga morgonsolen.
Reduttstriderna
Svenskarna inleder ett angrepp mot de ryska redutterna klockan 4 på morgonen. De två första bataljonerna i den andra och tredje kolonnen skulle anfalla och samtidigt uppehålla redutterna så att flyglarna kunde ta sig förbi skanslinjen och upp mot fältet framför det ryska lägret. Så fort dessa har samlats skulle svenskarna marschera nordost och slå ut de ryssar som låg i postering runt Petrovka och skära av de ryska reträttvägarna. Rehnskiöld fick uppdraget att genomföra planen medan Kungen bars på bår i den högra kolonnen ihop med Adam Ludwig Lewenhaupt.Tsar Peter var dock medveten om det svenska anfallet och ställde sitt kavalleri bakom redutterna. Han placerade även sina kosackryttare i södra och västra delen av slagfältet för att förhindra svenska överflygling-manövrar.
Den första redutten intogs snabbt av Dalregementet och Västerbottens regemente. Medan Dalregementet fortsätter mot den andra redutten förlorar Västerbottens regemente kontakten med Dalregementet och fortsätter mot den tredje redutten. Den andra redutten var bättre förstärkt men intas så småningom av Dalregementet. Under tiden som Dalregementet anfaller den andra redutten uppmärksammar de tre sista bataljonerna i första kolonnen att den högra kolonnen drar sig åt höger. Även de drar sig nu åt höger, vilket leder till att de går rakt mot den tredje redutten. Bataljonerna utförde tre anfall mot redutten, men slogs tillbaka med betydande förluster. Västerbottens regemente kommer dock fram till den tredje redutten förenar sig med de övriga styrkorna här och anfaller redutten. När Dalregementet är klar med den andra redutten fortsätter de framåt. Eftersom svenskarna saknade rätt utrustning och artilleri för en belägring blev anfallet ett blodbad. Av de 6 bataljonerna som försökte storma redutten stupar 2/3. Bland de stupade var överste Siegroth som var chef för Dalregementet. Kvar av de 2 600 fanns nu endast 1 500 man och slutligen retirerar Roos med sin styrka mot Jakovetskijskogen.
Mensjikov leder sitt kavalleri till att anfalla de svenska trupperna, men blir stoppade av Hamiltons ryttare. Mensjikov uppmanar Peter att skicka fler infanteritrupper för att hålla reduttlinjen, men Peter gav istället upprepade order till Mensjikov att retirera, då han inte ville riskera att förlora sitt eget kavalleri. De ryska ryttarna blir sedan beskjutna av svenska prickskyttar, och det svenska kavalleriet passar samtidigt på att göra ett direkt anfall. Mensjikov drar sig tillbaka mot den norra och södra delen av det ryska lägret. Det svenska kavalleriet inleder en fullständig jakt efter de ryska ryttarna och förföljer dem mot slätterna, åtföljt av infanteriet. Förföljande av det ryska kavalleriet pågick i flera kilometer, och de svenska ryttarna höll på att driva huvuddelen av det ryska kavalleriet mot några branta raviner norr om slagfältet. Men Rehnsköld, som blev rädd att förlora kontrollen över sitt eget kavalleri, beordrar de svenska ryttarna att avbryta jakten och återvända till hären. Svenskarna avbryter jakten, vilket gör att det ryska kavalleriet kunde återhämta sig. Klockan har nu blivit sex på morgonen.
Det svenska infanteriet kommer förbi skansarna och beger sig norrut. Två bataljoner från 3:e kolonnen tvingas gå mellan två skansar och förlorar många man där. Under tiden försöker Rehnskiöld att lokalisera resten av sin armé. Lewenhaupts och hans sex bataljoner befann sig i en ravin och förberedde sig för att själva anfalla det ryska lägret, men Rehnskiöld för syn på dem och ger strikta kontraorder till Lewenhaupt om återsamling. En tredjedel av infanteriet saknades fortfarande; Roos och hans 6 bataljoner var försvunna. Roos försökte att återförenas med huvudarmén, men han visste inte var den stod utan drar sig tillbaka till skogen för att omgruppera och sedan lokalisera den. Peter hade observerat svenskarnas avskilda styrka och skickar därför 5 bataljoner infanteri samt 5 dragonregementen för att förinta Roos och hans styrka.
Ryssarna finner Roos styrka vid 7-tiden och en övermäktig styrka forcerade Roos och hans manskap. Roos bataljoner kunde inte stå emot anfallet och tvingades retirera genom Jakovetskijskogen till en övergiven skans i närheten av ett kloster. De var hela tiden förföljda av de ryska styrkorna, och Roos och hans bataljoner tvingades fly nordost till några övergivna skansar. Vid Poltava fanns två svenska belägringsbataljoner vilka också blir anfallna av ryssarna. Till slut tvingas Roos att kapitulera runt klockan 9 på morgonen; då hade endast 400 man överlevt de föregående striderna.
Huvudstriden
Rehnskiöld hade nu tre alternativ: antingen att försöka bryta sig igenom norrut och blockera ryssarnas tillgång till Petrovka, angripa de förtöjda ryska infanteriet, eller att dra sig tillbaka. Rehnskiöld beslutar att dra sig tillbaka och beordrar armén att samla sig i sänkan vid Budisjtjenskijskogen. Armén var uppe och gjorde sig redo för slutstriden vid ryska lägret och i väntan på att kavalleriet och Roos bataljoner skulle anlända. Kavalleriet kommer på plats kl 6.30 på morgonen. I två timmar väntade man på Roos, och expeditioner sändes ut för att leta men man hittar dem ej.
Efter ett tag stod det klart för ledningen i huvudarmén att Roos bataljoner ej gick att vänta. Vid samma tidpunkt marscherade ryssarna ut ur lägret mot svenskarna. Ryska artilleripjäser bombarderade svenskarna, vilket tvingar hela armén att förflytta sig västerut. Rehnskiöld skickar bud till trossen om att skicka artilleriet och förstärkningar. Det skulle dock ta 5-6 timmar för dem att komma fram varför man ej kan ha räknat med att anfalla förrän på eftermiddagen.
Rehnskiöld placerar infanteriet i en smal linje i ett försök att matcha längden på de ryska linjerna. Det svenska kavalleriet är i fullständig oordning i den sumpiga terrängen: Creutz ryttare var mestadels bakifrån infanteriet medan Hamiltons ryttare var upptagna med kosackerna i norr. Rehnskiöld planerar att krossa den ryska vänsterflygeln med en rask attack och slå ut de oerfarna ryska trupperna från tidigare strider. Peter placerar infanteriet i två grupperade linjer - vilka var dubbelt så stora som den svenska - med en reservtrupp i lägret. Det ryska kavalleriet intog flankposition, och det ryska artilleriet fördelades mellan frontlinjen och fästningsvallen. Peter planerar att stå emot den svenska attacken och sedan utföra en förkrossande motattack.
Rehnskiöld gav order för strid medan det ryska artilleriet bombarderar den svenska linjen. Creutz leder sitt kavalleri mot den ryska vänsterflygeln, men Mensjikov anfaller honom bakifrån. Svenskarnas högra flygel med Livgardet i spetsen avancerade och tryckte ryssarna bakåt på den sidan. På den vänstra flygeln var det svårare; ryssarnas elittrupper fanns nämligen här. Den svenska vänstern förlorar halva sin styrka innan den når den ryska linjen, en stor lucka öppnas då mellan den svenska vänster- och högerflygeln. Hamiltons kavalleri stod stillastående på den svenska yttersta vänsterflygeln.
Creutz försöker nu att slå tillbaka Mensjikovs ryttare medan de svenska och ryska linjerna slogs med bajonett och värja. Det ryska infanteriet hejdar de svenska attackerna efter motattacker från andra linjen och börjar utnyttja den stora luckan mellan de svenska flyglarna. Den ryska högerflygeln trycker snabbt tillbaka den svenska vänsterflygeln. Hamilton leder sitt kavalleri till strid, men de blir genast hindrade av rysk musköt- och kanoneld, och råkades sedan av våldsamt fäktning med Christian Felix Bauers kavalleri. Creutz jagar iväg Mensjikovs ryttare, för att sedan upptäcka att infanteriet håller på att retirera. Den svenska vänsterflygeln var först med att göra detta, vilka blir förföljda av ryska och även kosackiska ryttare. Den svenska högerflygeln retirerade i en viss ordning. De begav sig tillbaka söderut genom redutterna, åtföljda av kavalleriet, tillsammans med Kungen och Lewenhaupt. Rehnskiöld och delar av vänsterflygeln flyr in mot Budisjtjenskijskogen. Där blir han och flera andra svenska militärer fångna av Peters segerrika styrkor.
Den svenska armén hade innan reträtten varit närmare det ryska lägret än vad man innan trott, och med några tusen soldater till hade man förmodligen säkrat en vinst den dagen. Hade Roos bataljoner anslutit sig med huvudarmén hade Ryssland mött ännu större påfrestningar och till slut gett vika för karolinernas framfart. Men utfallet av slaget blev annorlunda.
Efter slaget
I kaoset under stridens slutskede lyckades man dock samla upp några trupper och började marschera mot trossen vid Pusjkarjovka. Snart tätnade linjerna och man lyckades komma tillbaka dit till trossen och där stora delar av artilleriet fanns. Därifrån började man på kvällen den 28 juni marschera ned längs floden Vorskla.
För första gången på mycket länge hade den ryska armén vunnit en stor seger mot en stor svensk armé. Slaget var betydelsefullt på många sätt då man både stoppade svenskarna, och dessutom väckte mycket moral i de ryska trupperna som nu såg att svenskarna faktiskt gick att slå. Svenskarna hade hamnat i ett sårbart läge eftersom man nu började få ont om manskap och ammunition.
Slaget har gett upphov till det ryska talesättet "Slagen som en svensk vid Poltava" (Бит как швед под Полтавой) för att beskriva någon som är helt handfallen och maktlös.
Perevolotjna
Man nådde sent på kvällen byn Novyje Senzjary. Vilan blev inte lång för på morgonen nästa dag fortsatte man längs floden till Kobeljaki. Man nådde Tasjtajka och Perevolotjna på morgonen den 30 juni. Där fanns en övergång av Vorskla man tänkte försöka använda. Men man hade få båtar tillgängliga och det var ont om virke. På natten till den 1 juli korsade Karl XII och Ivan Mazepa floden Dnepr med ett antal soldater. På morgonen den 1 juli anlände 9 000 man ur den ryska armén under Aleksandr Mensjikov.
De svenska soldaternas stridsmoral var mycket låg efter förlusten vid Poltava. Befälhavaren av armén Adam Ludwig Lewenhaupt frågar först officerarna och sedan soldaterna om de vill slåss eller ge sig. Han får svaret att männen vill slåss men bestämmer sig trots det för att ge upp och kapitulera. Lewenhaupt hade sedan tidigare avgett ett löfte till Karl XII och efter denna kapituleringen skulle Karl XII aldrig förlåta honom. Något försök att få Lewenhaupt fri gjordes aldrig och han skulle dö i rysk fångenskap.[15]
Truppstyrkor
Svenska armén
Svenska armén | ||||
---|---|---|---|---|
Truppslag | Deltagande regementen[16][17][18][19] | Antal[16][17][18][19] | Fördelning[16][17][18][19] | Befälhavare[16][20] |
Infanteriet | Västmanlands regemente | 1 100 man | 2 bataljoner | Axel Sparre och Erik Sparre af Sundby |
Närke-Värmlands regemente | 1 200 man | 2 bataljoner | Axel Sparre och Carl Gustaf Roos | |
Jönköpings regemente | 300 man | 1 bataljon | Axel Sparre och Georg von Buschwaldt † | |
Västerbottens regemente | 600 man | 2 bataljoner | Berndt Otto Stackelberg d.ä. och Gideon Fock | |
Östgöta infanteriregemente | 380 man | 2 bataljoner | Berndt Otto Stackelberg d.ä. och Anders Appelgren | |
Upplands regemente | 690 man | 1 bataljon | Berndt Otto Stackelberg d.ä. och Gustav Stiernhöök † | |
Dalregementet | 1 100 man | 2 bataljoner | Carl Gustaf Roos och Gustaf Henrik von Siegroth † | |
Livgardet | 1 800 man | 4 bataljoner | Carl Gustaf Roos och Anders Lagercrona | |
Kalmar regemente | 500 man | 1 bataljon | Anders Lagercrona och Gustaf Ranck † | |
Skaraborgs regemente | 500 man | 1 bataljon | Anders Lagercrona och Carl Gustav Ulfsparre † | |
Kavalleriet | Drabantkåren | 100 man | 1 skvadron | Carl-Gustaf Hårdh |
Livregementet till häst | 1 000 man | 12 skvadroner | Carl Gustaf Creutz | |
Upplands ståndsdragonregemente | 420 man | 8 skvadroner | Anders Wennerstedt | |
Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente | 800 man | 8 skvadroner | Fritz Wachtmeister | |
Smålands kavalleriregemente | 510 man | 8 skvadroner | Johan Valentin von Daldorff | |
Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente | 525 man | 8 skvadroner | Anders Torstenson † | |
Östgöta kavalleriregemente | 800 man | 8 skvadroner | Hugo Johan Hamilton | |
Norra skånska kavalleriregementet | 600 man | 8 skvadroner | Gustaf Horn af Marienborg | |
Södra skånska kavalleriregementet | 540 man | 4 skvadroner | Carl Gustaf Örnestedt | |
Livdragonregementet | 100 man | 4 skvadroner | Carl Gustaf Rehnskiöld Filip Örnestedt | |
Skånska ståndsdragonregementet | 500 man | 8 skvadroner | Maximilian Emanuel | |
Vallackregementet | 1 000 man | 12 skvadroner | Sandul Koltza | |
Enspännarkompaniet | 130 man | |||
Gyllenstiernas dragoner | 300 man | 8 skvadroner | Nils Gyllenstierna | |
Taubes dragoner | 530 man | 8 skvadroner | Gustaf Adam Taube | |
Dückers dragoner | 265 man | 4 skvadroner | Carl Gustaf Dücker | |
Hielms dragoner | 530 man | 8 skvadroner | Nils Hielm | |
Poltavas belägringsverk | Södermanlands regemente | 450 man | 1 bataljon | Gabriel von Weidenhaijn † |
Kronobergs regemente | 450 man | 1 bataljon | Johan Cronman | |
Livgardet | 200 man | 1 bataljon | Gustaf Johan Lagerhielm | |
Livdragonregementet | 200 man | 4 skvadroner | ||
Fältvakt vid förstaden | 30 man | 1 skvadron | ||
Trossen vid Pusjkarovka | Adelsfanan | 260 man | 4 skvadroner | Anders Ramsvärd |
Livländska adelsfanan | 68 man | 1 skvadron | ||
Karelska kavalleriregementet | 312 man | 4 skvadroner | Carl Gustaf Kruse | |
Upplands ståndsdragonregemente | 299 man | 4 skvadroner | Carl Gustaf Kruse | |
Schlippenbachs dragoner | 497 man | 4 skvadroner | Wolmar Anton von Schlippenbach | |
Schreiterfeldts dragoner | 305 man | 4 skvadroner | Karl Gustaf von Schreiterfeldt | |
d'Albedyhls dragoner | 323 man | 4 skvadroner | Henrik Otto von Albedyhl | |
Posteringar vid Vorskla | Meijerfelts dragonregemente | 1 000 man | 8 skvadroner | Johan August Meijerfeldt den äldre |
Funcks avdelning | 300 man | 4 skvadroner | Tomas Funck | |
Silfverhielms avdelning | 500 man | 5 skvadroner | Göran Silfverhielm |
Ryska armén
Ryska armén | ||||
---|---|---|---|---|
Truppslag | Deltagande regementen[21][22] | Antal[21][22] | Fördelning[21][22] | Befälhavare[21] |
Infanteriet | Preobrazjenskijregementet | 2 000 man | 4 bataljoner | Michail Golitsyn |
Semjonovskijregementet | 1 500 man | 3 bataljoner | ||
Bieltz grenadjärregemente | 1 000 man | 2 bataljoner | ||
Buschs grenadjärregemente | 1 000 man | 2 bataljoner | Ludwig Nicolaus von Hallart | |
du Bois grenadjärregemente | 1 000 man | 2 bataljoner | Samuel Rentzel | |
Repnins grenadjärregemente | 1 000 man | 2 bataljoner | Anikita Repnin | |
Apraksinska regementet | 500 man | 1 bataljon | Samuel Rentzel | |
Astrachanska regementet | 1 000 man | 2 bataljoner | Michail Golitsyn | |
Butyrska regementet | 1 000 man | 2 bataljoner | Anikita Repnin | |
Belgorodska regementet | 1 500 man | 3 bataljoner | Savva Vasilievich Aigustov | |
Netjaevs streltserregemente | 1 050 man | 3 bataljoner | ||
Nekludovs regemente | 700 man | 2 bataljoner | ||
Titovska regementet | 700 man | 2 bataljoner | ||
Vologodska regementet | 1 000 man | 2 bataljoner | Ludwig Nicolaus von Hallart | |
Ingermanländska regementet | 1 500 man | 3 bataljoner | Michail Golitsyn | |
Kazanska regementet | 1 000 man | 2 bataljoner | Ludwig Nicolaus von Hallart | |
Kievska regementet | 1 500 man | 3 bataljoner | Anikita Repnin | |
Koporska regementet | 1 000 man | 2 bataljoner | Samuel Rentzel | |
Leforts regemente | 1 000 man | 2 bataljoner | ||
Moskovska regementet | 1 500 man | 3 bataljoner | Ludwig Nicolaus von Hallart | |
Narvska regementet | 1 500 man | 3 bataljoner | Anikita Repnin | |
Nizjegorodska regementet | 1 000 man | 2 bataljoner | Ludwig Nicolaus von Hallart | |
Novgorodska regementet | 1 000 man | 2 bataljoner | Anikita Repnin | |
Pskovska regementet | 1 000 man | 2 bataljoner | Ludwig Nicolaus von Hallart | |
Rentzels regemente | 1 000 man | 2 bataljoner | Samuel Rentzel | |
Rostovska regementet | 1 000 man | 2 bataljoner | ||
Sibirska regementet | 1 000 man | 2 bataljoner | Ludwig Nicolaus von Hallart | |
Tobolska regementet | 1 000 man | 2 bataljoner | Samuel Rentzel | |
Troitskis regemente | 1 000 man | 2 bataljoner | ||
von Fichtenheims regemente | 500 man | 1 bataljon | ||
Schlüsselburgska regementet | 1 000 man | 2 bataljoner | Anikita Repnin | |
Kavalleriet | Menschikovs Livskvadron | 125 man | 1 skvadron | Schaumberg |
Livregementet | 400 man | 4 skvadroner | Carl Ewald von Rönne | |
Kosackiska lansiärer | 1 200 man | 30 skvadroner | Ivan Skoropadskyj | |
Kropotovs hästgrenadjärer | 400 man | 4 skvadroner | Christian Felix Bauer | |
Roshnevs hästgrenadjärer | 400 man | 4 skvadroner | Schaumberg | |
von der Roops hästgrenadjärer | 400 man | 4 skvadroner | ||
Azovska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | Johan Kristian Heinske | |
Archangelgorodska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | Schaumberg | |
Belozerska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | Christian Felix Bauer | |
Vladimirska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | ||
Vologodska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | Carl Ewald von Rönne | |
Vjatska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | Christian Felix Bauer | |
Ingermanländska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | Carl Ewald von Rönne | |
Kievska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | ||
Moskovska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | Schaumberg | |
Narvska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | Johan Kristian Heinske | |
Nevska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | Christian Felix Bauer | |
Nizjegorodska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | ||
Novgorodska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | Carl Ewald von Rönne | |
Novotroitska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | Johan Kristian Heinske | |
Permska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | ||
Ryazanska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | ||
Sibirska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | Schaumberg | |
Tverska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | Johan Kristian Heinske | |
Jaroslavska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | Carl Ewald von Rönne | |
Pskovskis dragonregemente | 400 man | 4 skvadroner | Grigory Semenovich Volkonskij | |
St Petersburgska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | ||
Ustiuzhska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | ||
Jamburgska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | ||
Kargopolska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner | ||
Rostovska dragonregementet | 400 man | 4 skvadroner |
Bildgalleri
-
Slaget vid Poltava, av Pierre-Denis Martin.
-
Slaget vid Poltava, mosaik av Mikhail Lomonosov.
-
Mosaik på Peter den store under slaget vid Poltava av Mikhail Lomonosov.
-
Slaget vid Poltava, av Louis Caravaque.
-
Ryska trupper korsar floden Vorskla.
-
Den svenska armén kapitulerar. Målning av Aleksey Danilovich Kivshenko.
-
Ryssarna gör krigsråd. Målning av E. Lubimov.
-
Peter den store under slaget vid Poltava, av Johann Gottfried Tannauer.
-
Erövrad fana från den svenska armén, med Karl XII:s namnchiffer.
-
Minnesbegravning för de ryska soldater som stupade i slaget vid Poltava.
-
Minnessten på slagfältet till minne av de stupade svenska soldaterna med texten (på ryska och svenska): "Till evig åminnelse af de tappre svenske krigare som fallit i slaget vid Pultava den 27 juni 1709."
I populärkultur
- Slaget skildras i John W. Brunius film Karl XII (1925), med Gösta Ekman den äldre som kung Karl XII och Nicolai de Seversky som tsar Peter I[23].
- Slaget skildras också i den ryska filmen Slaget vid Poltava (rysk: Слуга Государев (Sluga Gosudarev), eng: The Sovereign's Servant)[24].
- Berättelsen om slaget, skildrad av en döende soldat, återberättas i Al Stewarts sång "The Coldest Winter in Memory"[25].
- Det svenska power metal-bandet Sabaton har skrivit en låt om slaget vid namn "Poltava"[26]. Låten finns i deras album Carolus Rex som släpptes i maj 2012.
- Det svenska rockbandet ultima thule har skrivit en låt om slaget vid namn "Poltava". Låten finns med på deras album För fäderslandet (1992).
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e f g] Moltusov, Valerij Aleksejevitj (2009). Poltava 1709: Vändpunkten. SMB. sid. 93. ISBN 978-91-85789-75-7
- ^ Omkring 2 000 sjuka och skadade soldater stannade kvar i lägret i Pusjkarovka
- ^ De exakta antalet zaporogiska kosacker som Mazepa disponerade är okänt men har oftast räknats mellan 3 000-7 000. De var stationerade i Pusjkarovka och deltog inte i slaget.
- ^ [a b] (ryska) О составе русской и шведской армий в Полтавском сражении
- ^ Ericson, Lars (ed) (2003). Svenska slagfält. Wahlström & Widstrand. sid. 297. ISBN 91-46-21087-3
- ^ (ryska) Istorīia Petra Velikago, by Nikolai Alekseevich Polevoi, 1843, sid. 38
- ^ Ryska källor citerar den tillfångatagne fältmarskalken Rehnskiöld, som konstaterade att hans kombinerade armé innan slaget bestod av upp till 30 000 soldater.
- ^ Englund (1988), sid. 215
- ^ [a b] (svenska) Christer Kuvaja: Karolinska krigare 1660–1721, sid. 192. Schildts Förlags AB 2008. ISBN 978-951-50-1823-6.
- ^ Derek Wilson (March 9, 2009). ”Poltava : the Battle that Changed the World”. History Today (London) 59 (3): sid. 23–29.
- ^ (ryska) Битва под Полтавой
- ^ [a b] Encyclopedia of Ukraine
- ^ (ryska) Istorīia Petra Velikago, sid. 355
- ^ Englund (1988), ss. 281-284
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 april 2011. https://web.archive.org/web/20110425003454/http://www.peterenglund.com/andrabocker_poltava_svearme.htm. Läst 5 oktober 2012.
- ^ [a b c d] Högman, Hans. ”Poltava 28 juni 1709”. www.hhogman.se. http://www.hhogman.se/sve_slag_poltava-1709-a.htm.
- ^ [a b c] ”Svenska arméns styrka och förluster i slaget vid Poltava”. Tacitus.nu. http://tacitus.nu/karoliner/slag/Poltava/svensk-styrka.htm.
- ^ [a b c] ”The Swedish Force”. www.hastur.net. http://hastur.net/wiki/The_Swedish_Force.
- ^ [a b c] Englund, Peter. ”Ordre de Bataille för den svenska armén inför Slaget vid Poltava”. www.peterenglund.com. Arkiverad från originalet den 25 april 2011. https://web.archive.org/web/20110425003454/http://www.peterenglund.com/andrabocker_poltava_svearme.htm.
- ^ Högman, Hans. ”Svenskt persongalleri, Poltava 1709”. www.hhogman.se. http://www.hhogman.se/sve_slag_1700_pg.htm.
- ^ [a b c d] ”The Russian Force”. www.hastur.net. http://hastur.net/wiki/The_Russian_Force.
- ^ [a b c] Englund, Peter. ”Ordre de Bataille för den ryska armén under Slaget vid Poltava”. www.peterenglund.com. Arkiverad från originalet den 21 november 2008. https://web.archive.org/web/20081121110159/http://www.peterenglund.com/andrabocker_poltava_ryskarme.htm.
- ^ Filmen i Internet Movie Database
- ^ Filmen i Internet Movie Database
- ^ ”Al Stewart Lyrics " The Coldest Winter In Memory "”. www.lyricstime.com. Arkiverad från originalet den 9 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120209093212/http://www.lyricstime.com/al-stewart-the-coldest-winter-in-memory-lyrics.html.
- ^ ”Sabaton - Poltava (Swedish Version) Lyrics”. LetsSingIt.com. http://artists.letssingit.com/sabaton-lyrics-poltava-swedish-version-2zdxhts.
Tryckta källor
- Englund, Peter (1988). Poltava: Berättelsen om en armés undergång. Stockholm: Atlantis. Libris 751738. ISBN 91-7486-834-9 (inb.)
Vidare läsning
- Bidrag till det carolinska tidehvarfvets vittra literatur ur Lunds universitets handskriftsamling. 1, Sånger af en svensk fånge i Simbirsk. Lund. 1868. Libris 1842773. http://runeberg.org/svsf/11/0003.html
- Christensen, Else (2009). ”Döden vid Poltava”. Världens historia (nr. 10): sid. s. 64-71. ISSN 0806-4709.
- Eriksson, Bo (2009). ”Poltava 1709: här sänkte ryssarna stormakten Sverige”. Allt om historia (nr. 6): sid. 22-27.
- From, Peter (2007). Katastrofen vid Poltava: Karl XIIs ryska fälttåg 1707-1709. Lund: Historiska Media.
- Moltusov, Valerij A. (2010). Poltava 1709: Vändpunkten. Stockholm: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek.
- Åselius, Gunnar (2003). ”"Avbräck uti ett fältslag": Poltava 1709”. Svenska slagfält (2003): sid. 294-304 : ill.. Libris 8870950
- Konovaltjuk & Lyth, Pavel & Einar (2009). Vägen till Poltava. Slaget vid Lesnaja 1708. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-14-6
- Larsdotter, Anna (2009). ”Slaget vid Poltava”. Populär Historia (Sverige) (5). http://www.popularhistoria.se/artiklar/slaget-vid-poltava/.
- Mykhailo Hrushevskyi, Illustrated history of Ukraine. Donetsk, 2003. ISBN 966-548-571-7
- Angus Konstam, Poltava 1709, Russia Comes of Age. Osprey Campaign Series #34. Osprey Publishing, 1994, 96 pages. ISBN 1-85532-416-4
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Slaget vid Poltava.
- Slaget vid Poltava hos Tacitus.se
- Berömda svenska slag, Poltava 28 juni 1709. Av Hans Högman