Upplands Väsby kommun

	Upplands Väsby kommun
	Kommun
	Vapen för Upplands Väsby kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Upplands Väsby kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Stockholms län
Landskap	Uppland
Läge	59°31′N 17°54′Ö / 59.517°N 17.900°Ö
Centralort	Upplands Väsby
Areal	83,82 km² (2015-01-01); 275:e största (av 290)
- land	75,01 km²
- vatten	8,81 km²
- storstadsområde	6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd	50 110 (2023-12-31); 50:e största (av 290)
- storstadsområde	2 454 821 (2023)del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet	668,04 invånare/km²; 16:e högsta (av 290)
- storstadsområde	377 invånare/km²
Geonames	2666237
Kommunkod	0114
Tätortsgrad (%)	98 (2015)
Antal anställda	1 725 (2014-11)
	Webbplats: www.upplandsvasby.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Upplands Väsby kommun (före 2002 officiellt Upplands-Väsby kommun)^[5] är en kommun i Stockholms län. Centralort är Upplands Väsby.

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland vid sjön Mälarens östra strand. I söder gränsar kommunen till Sollentuna kommun, i väster till Järfälla kommun och Upplands-Bro kommun, i norr till Sigtuna kommun, samt i öster till Vallentuna kommun och Täby kommun, alla i Stockholms län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Ed (större delen), Fresta och Hammarby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades Upplands-Väsby landskommun av landskommunerna i området samtidigt som området Stäket överfördes till Järfälla landskommun.

Upplands-Väsby kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Upplands-Väsby landskommun.^[6] Den 19 september 2002 ändrades kommunens namn till Upplands Väsby kommun.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1976 i Sollentuna och Färentuna domsaga, från 1977 till 2007 i Sollentuna domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.^[7]

Kommunvapnet

Blasonering: I blått fält en med kors krönt kyrka av silver visande en med blått spetsbågsfönster försedd gavel samt sakristia och vapenhus, och däröver en ginstam av silver belagd med tre blå kuggkransar.

Vapnet skapades i samarbete mellan Riksarkivet och kommunen och fastställdes av Kungl Maj:t 1961. Eftersom kommunen bildats av tre tidigare socknar ville man först ha tre kyrkor i vapnet. I stället valde man en kyrka och tretalet fick representera industrin genom de tre kuggkransarna. Förebilden till kyrkan är Hammarby kyrka.

Kommunnamnet

När kommunen bildades 1952 togs namnet från tätorten Upplands Väsby. Detta namn hade skapats av Postverket 1919, då poststationens namn ändrades från Väsby till Upplandsväsby (sammanskrivet). ^[8] Järnvägsstationen ändrades från Väsby till Upplands Väsby (särskrivet) 1939, varvid posten också justerade stavningen. Vid kommunbildningen fick kommunen dock formellt stavningen Upplands-Väsby (med bindestreck), vilket slutligen ändrades till Upplands Väsby 2002.

Historia

Att kommunen sedan gammalt är gammal kulturbygd vittnar inte minst de talrika fornlämningarna om. Kommunen är tredje runstenstätast efter grannkommunerna Täby och Vallentuna. I Runsa fornborg finns en av Sveriges största skeppssättningar.

Ursprunget till namnet Väsby är slottet Stora Väsby som ägs av den adliga släkten De Geer. När järnvägen drogs mellan Stockholm och Uppsala var De Geers och Stora Väsbys ägor tvungna att korsas. Stationen som öppnades 1866 fick namnet Väsby. Detta blev också namnet på det samhälle som växte fram runt stationen. I särskiljande syfte fick postorten och senare även järnvägsstationen namnet Upplands Väsby. Det blev 1952 namnet på den nya kommunen. Kommunen är alltså uppkallad efter sin järnvägsstation och inte tvärt om. Närheten till järnvägen ledde till att Optimusverken etablerades under ledning av Anton Tamm. En villastad växte fram på det gamla godset Vilundas ägor. De tidiga 1900-talet präglades av småskalig industri, arbetarrörelse, nykterhetsrörelse samt frikyrkorörelse. I samband med Arlandas tillkomst växte kommunen väldigt fort under 1960- och 1970-talen. 1913 skedde ett mycket berömt och uppmärksammat mord i Hammarby apotek. Gustav Adolf Löwenström lät i början av 1800-talet resa Löwenströmska lasarettet. Löwenström var bror var till Jakob Johan Anckarström, mannen som mördade Gustav III på operans maskerad bal 1792.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Upplands Väsby kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			19 032
1975			28 810
1980			31 961
1985			33 912
1990			35 963
1995			36 277
2000			37 576
2005			37 624
2010			39 289
2015			42 661
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 14 634, eller 35,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 41 816 den 31 december 2014).^[9]

Indelningar

Kommundelar

Kommunen är indelad ^[10]i fem kommundelar, med följande invånarantal år 2014:

Runby 6 707
Smedby 4 662
Vilunda 11 707
Vik/Fresta 6929
Odenslunda/Bollstanäs 11 725
Restförda 85

För befolkningsrapportering

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[11]:

Tätorter

Huvuddelen av kommunens tätbebyggelse utgörs av tätorten Sollentuna och Upplands Väsby. Norr därom ligger tätorten Löwenströmska lasarettet

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Sollentuna och Upplands Väsby	41 066
2	Löwenströmska lasarettet	636

Centralorten är i fet stil

Kommunikationer

Från norr till söder genomkorsas kommunen av E4 och Ostkustbanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg mellan Stockholm och Märsta respektive Arlanda och Uppsala. Centralt i kommunen avtar länsväg 268 från europavägen åt öster. Genom kommunens sydöstra flik löper länsväg 265.

Politik

Kommunfullmäktige har sedan 1988 51 platser. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Väsbys bästa utgör majoritet sedan valet 2014 med sammanlagt 27 av mandaten. Kommunstyrelsens ordförande är Mattias Bohman (S).

Mandatfördelning i Upplands Väsby kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

21

6

8

4

2

21

6

8

4

41

88,7

29

12

1973

3

19

9

4

6

3

19

9

4

6

41

91,2

28

13

1976

3

19

7

5

7

3

19

7

5

7

41

88,3

27

14

1979

4

23

1

6

5

10

4

23

6

5

10

49

86,3

30

19

1982

3

24

1

4

3

1

13

3

24

4

3

13

49

87,2

29

20

1985

3

23

2

6

13

3

23

2

6

13

49

84,5

28

21

1988

3

23

4

2

7

12

3

23

4

7

12

51

81,0

27

24

1991

3

18

2

3

2

6

2

15

3

18

3

6

15

51

81,8

28

23

1994

3

24

3

2

4

1

14

3

24

3

4

14

51

82,0

28

23

1998

5

18

2

1

2

4

3

16

5

18

4

3

16

51

75,52

27

24

2002

4

20

2

1

2

8

3

11

4

20

8

3

11

51

75,12

27

24

2006

3

16

3

1

2

6

3

17

3

16

3

6

3

17

51

76,21

29

22

2010

2

15

5

2

6

2

17

15

5

6

17

51

79,35

29

22

2014

4

16

5

3

2

4

2

13

4

16

5

3

4

13

51

79,21

27

24

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Upplands Väsby kommuns valdistrikt
Mandat i kommunfullmäktige 2014-2018

Intressanta byggnader och omgivningar

Gunnes gård, en rekonstruktion av en vikingagård från början av 1000-talet
Runsa fornborg och gravfält
Runsa skeppssättning, en av Sveriges största skeppssättningar
Runsa slott
Torsåker slott
Edsby slott
Eds, Fresta och Hammarby kyrkor med ursprung från 1100- till 1200-talet

Bilder

Se även

Referenser

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b c] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Indelningsändringar från 1974 till 2006; sida 35 Läst 25 december 2015
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306043408/http://www.mittvasby.se/blog/mitt-vasby/2012/1/31/fran-wasby-till-upplands-vasby.aspx. Läst 5 mars 2016.
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 11 december 2015)
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402024108/http://upplandsvasby.se/2/kommun-och-politik/kommunfakta/befolkning/kommundelarna.html. Läst 7 april 2015.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar

Upplands Väsby kommun

Wikimedia Commons har media som rör Upplands Väsby kommun.
Bilder & media

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b c] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[Indelnändr19742006-5] [a b] Statistiska centralbyrån: Indelningsändringar från 1974 till 2006; sida 35 Läst 25 december 2015

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[7] Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[8] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306043408/http://www.mittvasby.se/blog/mitt-vasby/2012/1/31/fran-wasby-till-upplands-vasby.aspx. Läst 5 mars 2016.

[9] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 11 december 2015)

[10] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402024108/http://upplandsvasby.se/2/kommun-och-politik/kommunfakta/befolkning/kommundelarna.html. Läst 7 april 2015.

[11] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]