Vänersborg
- För andra betydelser, se Vänersborg (olika betydelser).
| Vänersborg | |
| Tätort Centralort | |
 Gamla Hamnkanalen och Hamngatan
| |
| Smeknamn: Lilla Paris | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Vänersborgs kommun |
| Distrikt | Vänersborgs distrikt |
| Koordinater | 58°23′N 12°19′Ö / 58.383°N 12.317°Ö |
| Area | 1 131 hektar |
| Folkmängd | 23 119 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 20,44 inv./hektar |
| Grundad | 1641 Stadsprivilegier 1 februari 1644 |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Vänersborg |
| Postnummer | 462 XX |
| Riktnummer | 0521 |
| Tätortskod | T5132 |
| Geonames | 2665171 |
  Vänersborgs läge i södra Sverige
| |
| Wikimedia Commons: Vänersborg | |
Vänersborg är en tätort i Västergötland och centralort i Vänersborgs kommun, Västra Götalands län samt kansliort för Vänersborgs tingsrätt. Vänersborg var före länssammanslagningen 1998 residensstad i Älvsborgs län och är numera säte för den politiska ledningen i Västra Götalandsregionen (numera regionhuvudstad i Västra Götaland). Sjöfarten har alltid varit av betydelse för Vänersborg, då staden är belägen mellan Sveriges största sjö, Vänern, och hamnstaden Göteborg via Göta älv. Författaren, tillika kompositören och trubaduren Birger Sjöberg, är upphovsman till Vänersborgs populärnamn Lilla Paris.
Historia
De tidigaste kända planerna på en stad i Vassända härrör från 1544.[2] På 1580-talet får marknadsplatsen Brätte, mellan nuvarande Onsjö och Öxnered, stadsprivilegier.[3] 1641 grundades Vänersborg och 1 februari 1644 utfärdade Drottning Kristinas förmyndarregering stadsprivilegier för staden.[4]
Den 19 juni 1644 anfaller Hannibal Sehested och bränner ned staden[5] under kriget mellan Danmark-Norge och Sverige. I början av februari 1645 anfaller trupper under överste Henrik Bjelke, efter tre misslyckade försök ger de sig av,[5] se Sammandrabbningen vid Vänersborg 1645. Den 25-26 juni 1676 anfaller norska trupper under ståthållare Ulrik Fredrik Gyldenlöve staden som satts i brand av svenskarna. Den svenske befälhavaren Hans Mörner kapitulerar, och Gyldenlöve låter släcka elden som tack vare gatornas bredd inte hunnit ställa till någon större skada, se Slaget vid Vänersborg. Den 10 september 1676 lämnar Gyldenlöve staden efter att ha plundrat och bränt den. Ett av krigsbytena var en kyrkklocka som idag finns i Vor Frelsers Kirke i Köpenhamn.[6][7]
År 1679 blir Vänersborg residensstad i Älvsborgs län.[5]
År 1727 får staden sitt första apotek.[8] 1752 invigs Brinkebergskulle sluss.[8] 1753 får staden sin första stadsdoktor,[8] som även utses till provinsialläkare, den förste i Älvsborgs län. Den 16 november 1756 tas stadens första fattighus i drift.[8] 1783 tillkommer staden första sjukhus.[8]
Natten mellan den 24 och 25 september 1777 utbryter en brand som ödelägger kyrkan, skol- och kaplanshusen och ytterligare 52 hus, totalt en tredjedel av staden
Den 3 oktober 1788 ockuperar danskarna under generalmajor Johan Fredrik von Mansbach Vänersborg, man var förvarnad och hade utrymt staden. Ockupationen hävs den 5 november utan att några övergrepp eller plundringar förekom.[8]
Den 14 augusti 1800 invigs Trollhätte kanal och Vänersborg får sjöfartsförbindelse med Göteborg.
År 1816 sker den sista officersduellen i Sverige med dödlig utgång äger rum i Lockerudsskogen utanför Vänersborg.[9]
År 1822 grundas Wenersborgs sparbank, en av de första i landet.[10]
Den 4 oktober 1834 utbrytes brand och inom 10 timmar hade bebyggelsen så gott som utplånas.[10]
År 1848 grundas tändsticksfabriken som sedan läggs ned 1932. År 1853 tillkommer första telegrafen och 1855 sätts Norge i telegrafförbindelse med yttervärlden över Vänersborg och stationen blir en av landets största
År 1860 startas en av landets största skofabriker av Anders Fredrik (A.F.) Carlsson som sedan läggs ned år 1969.[10]
Den 27 april 1864 börjar Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg byggas och järnvägen invigs den 17 maj 1867.[10] Den 26 februari 1878 öppnas sträckan Göteborg-Öxnered på Bergslagsbanan, 21 juni 1879 öppnas sträckan Öxnered-Mellerud och hela banan den 1 december 1879.[10] Samma år öppnas Dalslandsbanan och anslutning till det norska järnvägsnätet
Den 13 september 1864 beviljar Kungl. Maj:t oktroj för Enskilda Banken i Wenersborg med rätt att ge ut egna sedlar. Bankens verksamhet startar 1 februari 1865. De uppgår senare 1943 i Svenska Handelsbanken
Den 16 april 1877 startas första dövstumskolan[11] och 1905 öppnar ett sinnessjukhus vid Restad.
1924 införs elektrisk gatubelysning införs,[12] 1952 tillkommer första trafikljuset[13] och 1977 sätts de första parkeringsautomaterna upp,[14] som ersätts med system med P-skiva 1994.[15]
År 1967 läggs sista tegelbruket ned och i december 1987 stängs lasarettet men verksamheten fortsätter på det nybyggda NÄL i Trollhättans kommun.[15]
Högskolan Väst lämnar 2004 Vänersborg för att flytta till grannstaden Trollhättan.
Arena Vänersborg invigs 2009 och används vid Bandy-VM 2013.[16]
Residensstaden
Vänersborg blev år 1680 blir residensstad i Älvsborgs län. I samband med Västra Götalands län bildades som ett storlän den 1 januari 1998 av Älvsborgs län, Göteborgs och Bohus län och större delen av Skaraborgs län. Kommunerna Mullsjö och Habo som tidigare ingick i Skaraborgs län ingår sedan dess istället i Jönköpings län, kom staden att upphöra som residensstad. Som kompensation för denna förlust, så förlades huvuddelen av Västra Götalandsregionens (landstingets) administration till Vänersborg, och staden blev formellt regionhuvudstad.
Militärstaden
År 1685 förlade Västgöta-Dals regemente sin mötesplats till Nygårdsängen, strax söder om Vänersborg. Där kom regementet att samlas och vapenövas fram till den 5 maj 1863, då de flyttade sin mötesplats till Grunnebo hed. Vid sidan om sin mötesplats på Grunnebo hed, hade regementet en expedition inne i staden. Genom 1901 års härordning beslutades det att förlägga Västgöta-Dals regemente i nyuppförda kaserner i Halmstad. Som en del av detta, började en av regementet bataljoner år 1902 att vapenövas vid Skedalahed. Samma år, 1902, namnändrades regementet till att heta Hallands regemente. Den 1 oktober 1906 flyttade hela regementet in på det nya regementsområdet i Halmstad.[17][18][19]
Som kompensation och i syfte att få fart på Vänersborgs långsamma utveckling, beslutades det år 1906 att förlägga Västgöta regemente till staden. I gengäld fick staden upplåta Holmängen och landerierna Källshagen och Niklasberg till regementet för dess kaserner och skjutbanor. Den 15 december 1916 stod det nya kasernetablissemanget färdigt, och regementet flyttade från sin tidigare mötesplats på Axevalla hed in på sitt ny kasernområde. Ett området vilket bestod av ett kanslihus, tre bataljonskaserner, kök och matsal, gymnastikhall, förrådsbyggnader, stall, sjukhus och bostäder för underofficerare. Totalt hade regementet nu en kapacitet att förlägga och utbilda drygt 3.000 värnpliktiga.[20]
Genom försvarsbeslutet 1925 beslutades att regementet skulle avvecklas efter repetitionsövningarna år 1927. Den 31 december 1927 halades fanan på regementet för sista gången, och regementet var avvecklat. Flertalet av de som tjänstgjorde vid Västgöta regemente förflyttades till Skaraborgs regemente, vilket även var det regemente som bevarat Västgöta regementes minnens och traditioner.[20]
Efter regementet hade avvecklats, öppnades Källhagens sinnessjukhus den 1 juli 1930 inom de tidigare kasernerna. Vilket från 1971 döptes om till Norra klinikerna. Den 31 september 1982 revs den kasernen som låg i vinkel. Och 1983 döptes sjukhuset om till Norra sjukhemmet. Genom psykiatrireformen 1988 lades sjukhusverksamheten ned, och området stod sedan tomt ett par år. År 1992 hade området renoverats till lägenheter, kontor och skola.[21]
Administrativa tillhörigheter
Vänersborgs stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1945 införlivade den en del av Vassända-Naglums socken/landskommun och 1952 Väne-Ryrs socken/landskommun. 1971 uppgick staden i Vänersborgs kommun med Vänerborg som centralort.[22]
I kyrkligt hänseende hörde orten från 1642 till 1947 till Vänersborgs stadsförsamling och från 1947 till 2010 till Vänersborgs församling. Från 2010 tillhör Vänersborg Vänersborg och Väne-Ryrs församling.[23][23]
Orten ingick till 1971 i domkretsen för Vänersborgs rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Vänersborg i Vänersborgs tingsrätts domsaga.[24]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Vänersborg 1960–2015[1] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 17 125 | |||
| 1965 | 18 295 | |||
| 1970 | 19 465 | |||
| 1975 | 20 510 | |||
| 1980 | 19 852 | |||
| 1990 | 21 014 | 1 145 | ||
| 1995 | 20 915 | 1 150 | ||
| 2000 | 21 383 | 1 154 | ||
| 2005 | 21 672 | 1 157 | ||
| 2010 | 21 699 | 1 157 | ||
| 2015 | 23 119 | 1 131 | ||
Stadsdelar
|
Näringsliv
Hantverk, handel, sjöfart och dess tidigare ställning som residensstad i Älvsborgs län har gynnat Vänersborgs utveckling. Ända sedan 1600-talet har stadens invånare bestått av en dynamisk blandning av administratörer, affärsmän, hantverkare och skickliga yrkesmän. Idag präglas kommunen mer av högteknologiska verkstadsföretag, IT och elektronikindustri, utbildning och kvalificerade tjänsteföretag. Offentlig förvaltning spelar fortfarande en stor roll.
Vänersborg ingår i Fyrstad, som består av Vänersborg, Trollhättan, Uddevalla och Lysekil. Målsättningen för Fyrstad är att fungera som en stad för boende, arbete, näringsliv, utbildning och service. Vänersborg är sedan 1999 säte för Västra Götalandsregionens regionfullmäktige (landstingsfullmäktige) och regionstyrelse.
Kommunikationer
- Se även Kollektivtrafik i Tvåstad (Vänersborg och Trollhättan).
Västtågen, NSB och SJ är de operatörer som kör tågen i Vänersborg.
- Vänersborgs station i centrala Vänersborg, med tåg till bland annat Göteborg, Trollhättan, Uddevalla, Herrljunga, Stockholm och Borås
- Öxnereds station i västra delen av Vänersborg, med tåg till bland annat Göteborg, Uddevalla, Herrljunga, Borås, Oslo och Karlstad
Media
Tidningar
- Wenersborgs Tidning 1828–1841
- Wenersborgs Weckoblad 1841–1849
- Tidning för Wenersborgs stad och län 1849–1898
- Wenersborgs-Posten 1866–1872 (redaktör: Johannes Swedborg)
- Elfsborgs Läns Annonsblad 1885–1984, bytte namn till Elfsborgs Läns Allehanda som gavs ut till 2004
- TTELA, sedan 4 december 2004 efter sammanslagning av Elfsborgs Läns Allehanda och Trollhättans Tidning
- Vänersborg just nu 2010–2011, gratistidning för hela Vänersborgs kommun.
- Vänersborgaren, gratistidning
Radio
- Mix Megapol Trestad - 106,9 MHz
- Lite FM 101,1 MHz
- Rix FM Trestad - 105,0 MHz
- SR Väst - 103,7 MHz
TV
Sport
- Blåsut BK – Bandy
- IFK Vänersborg – Bandy *
- IBK Vänersborg – Innebandy
- Kumgang – Tae Kwon Do * startad 1986
- OK Skogsvargarna – Skidor / Orientering
- Onsjö GK – Golf
- SK Vänersborg – Simning
- Vargöns BK – Bandyklubb hemmahörande i Vargön,
- Vänersborgs HC – Ishockey
- Vänersborgs judoklubb - Tränar i samma lokaler som Kali Sikaran och MMA
- Vänersborgs KK – Konståkning
- Vänersborgs BS – Badminton
- Vänersborgs FK – Fotboll
- Vänersborgs GF – Gymnastik
- Vänersborgs IF[25] – Fotboll. Hemmaplan är Vänersvallen. 2013 spelar A-laget i div 3 Nordvästra Götaland.
- Vänersborgs RF – Ridning
- Vänersborgs RK – Rugby *
- Vänersborgs roddklubb – Rodd
- Vänersborgs SS – Segling
- Vänersborgs SK – Skidor / Orientering
- Vänersborgs TK – Tennis
- Wargöns IK – Fotbollsklubb hemmahörande i Vargön,
- HK Brätte – Handboll
- CK Wänershof – Cykel
Vänersborg i populärkultur
Vänersborg är skådeplats i filmerna En man som heter Ove, Storm, Livvakterna, Linas kvällsbok, I taket lyser stjärnorna, Patrik 1,5, Farsan, Tjenare kungen, Den osynlige och Små citroner gula (film).
Sevärdheter
- Brätte, Vänersborgs föregångare
- Vänersborgs museum, med unik afrikansk fågelsamling
- Halleberg
- Hunneberg
- Kungajaktmuseet Älgens Berg
- Arena Vänersborg
Kända vänersborgare
- Arne Andersson, löpare
- Margareta Arvidsson, Miss Universum (17 juli 1966)
- Anna-Lisa Berglund, bågskytt
- Mats Blomgren, skådespelare.
- Agnes Carlsson, sångerska, vinnare av Idol 2005
- Division of Laura Lee, rockband
- Bror Fock, löpare
- Emma Hamberg, författare och illustratör
- Bo Knutsson, expert i tv-serien Antikrundan
- Britta Pettersson, skådespelare
- Birger Sjöberg, poet
- Erik Saedén, operasångare
- Birgitte Söndergaard, skådespelare och programledare.
- Fredrik Wikingsson, journalist, författare, programledare
Stadssamarbeten
- Vänersborg är en del av "Tvåstad" tillsammans med Trollhättan.
- Vänersborg är en del av "Trestad" tillsammans med Trollhättan och Uddevalla.
- Vänersborg är en del av "Fyrstad" tillsammans med Trollhättan, Uddevalla och Lysekil.
Se även
- Vassända-Naglums socken
- Väne-Ryrs socken
- Lista över fasta fornminnen i Vänersborg (för omfattning av detta område, se Vänersborgs stad#Sockenkod)
Referenser
Noter
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Corin, Carl-Fredrik. Vänersborgs historia: Tiden till 1834. sid. 16. ”Den tidigaste av dessa kan dateras till 1544. Av ett brev från Gustav Vasa den 27 november detta år till ståthållaren på Älvsborg Gustav Olsson Stenbock får man veta, att brevmottagaren jämte riksrådet Svante Sture och "byggmästaren" besiktigat en plats i Vassända "vid Edet", där de funnit förutsättningarna goda för ett fast slott och en stad. [...] Konungen önskade nu ett sammanträffande med de höga herrarna vid juletiden [...] för ytterligare överläggningar i såväl denna sak som om Lödöses befästigande.”
- ^ Corin, Carl-Fredrik. Vänersborgs historia: Tiden till 1834. sid. 31. ”år 1582 talas i en besvärsskrivelse från Nylödöse om "Brätte, Jöneköpinge, Boesund och alle andre städer i Västergötland", och året därpå nämnes Brätte i ett kungligt brev som stad. Ännu 1580 förekommer dock icke Brätte i städernas skattelängder; första gången så veterligen är fallet är 1586.”
- ^ Corin, Carl-Fredrik. Vänersborgs historia: Tiden till 1834. sid. 59–60. ”Den 1 februari 1644 lades äntligen den rättsliga grundvalen för den nya staden genom utfärdandet av det bland huvudnäsborna säkerligen med spänning motsedda privilegiebrevet”
- ^ [a b c] ”Årtal i Vänersborgs historia, 1600-talet”. vanersborg.se. http://www.vanersborg.se/uppleva--gora/arkiv-och-slaktforskning/arkiv-kommunens-historia/historia/artal-i-vanersborgs-historia/1600-tal.html. Läst 24 mars 2017.
- ^ ”Vänersborgs kyrka”. Visit Trollhättan Vänersborg. http://www.vastsverige.com/visittrollhattanvanersborg/b/50033/Vanersborgs-Kyrka/. Läst 24 mars 2017.
- ^ ”Verdens største musikintrument – De svingende klokker” (på danska). Vor Frelsers Kirke. http://www.vorfrelserskirke.dk/klokkespil. Läst 24 mars 2017.
- ^ [a b c d e f] ”Årtal i Vänersborgs historia, 1700-talet”. vanersborg.se. http://www.vanersborg.se/uppleva--gora/arkiv-och-slaktforskning/arkiv-kommunens-historia/historia/artal-i-vanersborgs-historia/1700-tal.html. Läst 24 mars 2017.
- ^ Beskrivning av duellen 1816
- ^ [a b c d e] ”Årtal i Vänersborgs historia, 1800-talet”. vanersborg.se. http://www.vanersborg.se/uppleva--gora/arkiv-och-slaktforskning/arkiv-kommunens-historia/historia/artal-i-vanersborgs-historia/1800-tal.html. Läst 24 mars 2017.
- ^ ”Skolans historia”. Specialpedagogiska skolmyndigheten. http://www.spsm.se/Vi-erbjuder/Undervisning-i-specialskola/Om-specialskolorna/Skolor-for-elever-som-ar-dova-eller-har-en-horselnedsattning/Vanerskolan/Om-Vanerskolan/Skolans-historia/. Läst 31 oktober 2015.
- ^ ”Årtal i Vänersborgs historia år 1900-1929”. vanersborg.se. http://www.vanersborg.se/uppleva--gora/arkiv-och-slaktforskning/arkiv-kommunens-historia/historia/artal-i-vanersborgs-historia/ar-1900-1929.html. Läst 24 mars 2017.
- ^ ”Årtal i Vänersborgs historia år 1930-1959”. vanersborg.se. http://www.vanersborg.se/uppleva--gora/arkiv-och-slaktforskning/arkiv-kommunens-historia/historia/artal-i-vanersborgs-historia/ar-1930-1959.html. Läst 24 mars 2017.
- ^ ”Årtal i Vänersborgs historia år 1960-1979”. vanersborg.se. http://www.vanersborg.se/uppleva--gora/arkiv-och-slaktforskning/arkiv-kommunens-historia/historia/artal-i-vanersborgs-historia/ar-1960-1979.html. Läst 24 mars 2017.
- ^ [a b] ”Årtal i Vänersborgs historia år 1980-1999”. vanersborg.se. http://www.vanersborg.se/uppleva--gora/arkiv-och-slaktforskning/arkiv-kommunens-historia/historia/artal-i-vanersborgs-historia/ar-1980-1999.html. Läst 24 mars 2017.
- ^ ”Årtal i Vänersborgs historia år 2000-”. vanersborg.se. http://www.vanersborg.se/uppleva--gora/arkiv-och-slaktforskning/arkiv-kommunens-historia/historia/artal-i-vanersborgs-historia/ar-2000-.html. Läst 24 mars 2017.
- ^ Holmberg (1993), s. 12-13
- ^ Kjellander (2003), s. 329
- ^ Braunstein (2003), s. 73-75
- ^ [a b] Werner
- ^ BRF Hagaparken
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Vänersborgs IF
Tryckta källor
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
Webbkällor
- Werner, Suzanne. ”De sista på Västgöta regemente, I6”. TTELA. http://ttela.se/familj/1.1086617-de-sista-pa-vastgota-regemente-i6. Läst 30 april 2014.
- ”BRF Hagaparken-Fastigheten”. BRF Hagaparken. http://www.brfhagaparken.se/index.php?page=fastigheten. Läst 30 april 2014.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Vänersborg.
| ||||||||||||||||
| ||||||||||
|