Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2012/Juni

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Innehåll

Rimligt att kategorisera teaterpjäser efter premiärort?[redigera | redigera wikitext]

I natt kategoriserades samtliga (?) teaterstycken på Wikipedia som "Kultur i {staden där den hade världspremiär}" och "{Premiäråret} i {landet där den hade världspremiär}", och jag undrar om det är vettigt? Blir inte en läsare som söker efter information om exempelvis München högst förvånad av att finna Ibsens klassiska pjäs Hedda Gabler i kategorin Kategori:Kultur i München bara för att den råkade ha premiär där? Eller är det bara jag? Diskussion har förts här, men en principdiskussion förs kanske bättre på annat ställe (här, till exempel). /jssfrk (d|b) 9 maj 2012 kl. 07.34 (CEST)

Nej. Att kategorisera dem som "Teaterpremiärer i X" den kategorin i kategorin "Kulturhändelser i X" och det i sin tur i "Kultur i X" vore kanske rimligt, men att kategorisera alla händelser som har med kultur att göra och som inträffat i X direkt under "Kultur i X" känns inte vettigt. - Tournesol (disk) 9 maj 2012 kl. 08.45 (CEST)
"Kultur i X" låter som en kategori jag skulle titta i om jag tänker åka till X och vill göra något där; d.v.s. något tämligen permanent eller återkommande. Artiklar om teatrar, eller pjäser som sätts upp på en plats flera år i följd känns OK (nu finns det väl snävare kategorier för London, men Råttfällan skulle nog annars kunna platsa i en kategori om kultur i London). Enskilda uppsättningar av en pjäs kräver något exceptionellt.
andejons (disk) 9 maj 2012 kl. 08.51 (CEST)
En teaterpjäs har väldigt liten koppling till den stad där den råkade ha premiär. Jag håller med: nej. /Julle (disk) 9 maj 2012 kl. 09.08 (CEST)
Jag tänkte först skriva ett inägg med intressanta men konstruerade exempel på temat att det går att hitta mer eller mindre krystade sammankopplingar mellan i stort sett alla företeelser i världen och en enskild ort. Men jag låter bli och försöker istället vara lite resonerande: Kategorierna kan, om de fungerar bra, både hjälpa den som söker information att hitta enskilda artiklar och uppgifter i dem, och ge ett stöd för den som söker helhetsbilder. De artiklar som samlas i en kategori bör höra ihop som logiska teman, inte i första hand med utgångspunkt från strikt formella kopplingar, utan även - och viktigare - med utgångspunkt från relevanta kopplingar. Varje kategorisering bör därför bygga på en bedömning, och varje ny kategori bör bygga på ett tydligt behov. Användare:Jssfrk ställer denna fråga på Användare:J 1982s diskussionssida [1]: "Vad ska man använda kategorierna till? För att hitta information eller för att försöka tvinga in världen i små fack där allt har sin lilla plats?". Mitt eget svar på den frågan är att vi bör göra allt som är möjligt för att motverka fragmentisering av helheter. Därför bör vi också försöka motverka kategoriseringssystem som bygger på nästan molekylära beståndsdelar av samlande begrepp. Det arbete som nu görs med schabloniserad kategorisering av pjäser bara för att de råkar ha en lös koppling till en ort gynnar inte helheten. Janders (disk) 9 maj 2012 kl. 09.27 (CEST)
Det Janders skriver håller jag med om, och jag anser att det bör tillämpas generellt.Sjö (disk) 9 maj 2012 kl. 11.47 (CEST)
Varje gång detta tas upp tycks det råda tämligen bred konsensus om att fragmentisering är ett problem. Då är ju nästa fråga vad man bör göra för att motverka detta. Vi har åtminstone två synnerligen aktiva användare som skapar dessa fragmenterade kategorier, och det blev stort debacle senast frågan togs upp. Vi har även ytterst små kategorier om årtal och småstäder, som Kategori:1885 i Norge och Kategori:Personer från Dorotea. De kommer förmodligen aldrig att bli meningsfulla för läsarna och borde väl närmast ersättas av överskådligare kategorier som Kategori:Norge under 1880-talet respektive Kategori:Personer från Västerbottens län eller Kategori:Personer från Lappland, men det skulle krävas en enorm arbetsinsats för att rensa upp bland dessa, och det verkar dessutom väldigt svårt att få dessa båda att sluta upp med fragmentiseringen, eftersom de helt enkelt inte håller med om att det är ett problem. Därför vore det bra med tydliga riktlinjer för hur kategoriseringsarbetet ska se ut, men det verkar hittills alltid rinna ut i sanden. /jssfrk (d|b) 9 maj 2012 kl. 12.42 (CEST)
Alla kategorier bör definitivt inte splittras upp, men kompletterande kategorier (typ "Personer från..." eller årtalsuppdelningar) kan mycket väl vara små och ändå ha en funktion. Men visst kan man tänka sig en viss begränsning i sammanhanget. Jag har själv raderat en hel del som det aldrig kan bli något av. De nämnda exemplen tycker jag dock är fullt rimliga. Fernbom2 (disk) 9 maj 2012 kl. 20.33 (CEST)

Tack för bra feedback. Jag tycker att Tournesols lösning känns elegant och intuitiv, även om risken finns att kategorierna blir väldigt små. Var en pjäs har urpremiär kan ju faktiskt ha visst historiskt intresse, men som Andejons säger krävs permanens för att det ska vara motiverat att lägga en pjäs direkt i "kultur i ort"-kategorin. /jssfrk (d|b) 9 maj 2012 kl. 10.20 (CEST)

Att "Kultur i X" bara skulle användas för de som skall åka till platsen är lite väl enbart-nutidsfixerat, Wikipedia skriver om både nutid och förr (och ett och annat år in i framtiden med). Jag har föreslagit att vi skapar kategorier "Teater i x ort" för större orter, där det finns en hel del pjäser att stoppa (musikteater stoppas även i "musik i x-ort"). Jo, var den hade premiär första gången är en viktig del av kulturlivet på platsen. J 1982 (disk) 9 maj 2012 kl. 13.25 (CEST)
Nej. Att en pjäs första gången sattes upp i en stad är kanske viktigt för pjäsen, men att en känd pjäs första gången sattes upp på en viss plats är inte en viktigt del av kulturlivet på platsen om inte pjäsen är mer känd än orten (ex. om I väntan på Godot hade uruppförts i Fagersta). Att en halvkänd musiker inspirerats av Hendrix är relevant för artikeln om artisten, men inte för artikeln om Hendrix. Att en organisk molekyl till största delen består av grundämnet kol är relevant för artikeln om molekylen, men inte för artikeln om grundämnet kol. - Tournesol (disk) 9 maj 2012 kl. 13.51 (CEST)
@J 1982: Har du tänkt dig att det bara är urpremiärer på kända pjäser som bör kategoriseras på detta sätt? Hur är det med enskilda uppsättningar? Nationella premiärer av internationellt spridda verk? Filmer? De konsertturnéer som bedöms så relevanta att de har artiklar? Janders (disk) 9 maj 2012 kl. 14.59 (CEST)

Jag anser att konsensus har nåtts och börjar så smått avlägsna kategorierna ur artiklarna. /jssfrk (d|b) 12 maj 2012 kl. 09.58 (CEST)

Konsertturnéer kategoriseras efter land om de går genom ett eller några få länder. Går turnén genom massor av länder är det världsdelsvis som gäller. Premiären är ändå oftast mest anmärkningsvärd. J 1982 (disk) 14 maj 2012 kl. 20.35 (CEST)
J 1982, du kommer inte med några särskilt tunga argument utan säger bara hela tiden att premiären är "en viktig del", "mest anmärkningsvärd" osv., utan att förklara varför du anser att det är på det viset. Vi är sex personer i den här diskussionen som inte håller med dig, och det är ingen som har uttalat sitt stöd för den här sortens kategorisering. Förklara för mig varför du trots detta lägger tillbaka Gengångare (pjäs) i Kategori:1882 i USA etc. Här finns en lista över uppsättningar av Gengångare, vilket ytterligare understryker vilken enorm skillnad det är mellan en pjäs som sätts upp över hela världen under lång tid med olika skådespelare, regissörer och scenografi och en konsertturné som håller på i max 1,5 år, med samma artist, scenografi etc. /jssfrk (d|b) 14 maj 2012 kl. 21.48 (CEST)
Det kan jämföras med en politisk skandal i ett land som börjar ett år, men sedan pågår in under kommande år. Då räknas den ju också vanligtvis efter ursprungligt årtal. J 1982 (disk) 18 maj 2012 kl. 10.53 (CEST)
Nej, det kan inte jämföras. En sådan händelse är fortfarande isolerad i tid, och bör väl dessutom kategoriseras som både 2010 i Västsyldavien och 2011 i Västsyldavien? /jssfrk (d|b) 18 maj 2012 kl. 14.12 (CEST)
Det beror väl på hur mycket skandalen tonat av vid årsskiftet. J 1982 (disk) 18 maj 2012 kl. 15.12 (CEST)

AWB[redigera | redigera wikitext]

Hej! Just nu sitter jag och ändrar br till br / med AWB. När jag ändrar på vissa bilder med fel så vill den ändra Small från fotona, jag vet att man inte ska ha small i foton men där det står tex small Foto: Fotografens Namn small, ska man låta det stå kvar eller ska man ta bort small från fotot? Vart svårt att förklara då man inte kan vissa dom korrekta tecknen men se tex här. Kanske inte rätt ställe att fråga men nu får det bli här.--Hastaro (disk) 17 maj 2012 kl. 13.49 (CEST)

Det ses som ett syntaxfel att använda small-tag i filbeskrivningarna, troligen därför AWB plockar bort dem. -- Lavallen 17 maj 2012 kl. 14.22 (CEST)
(redkonfl) I de diskussioner om fotograf vi har haft, så har jag för mig att en liten majoritet har varit emot att ange fotograf överhuvudtaget, såvida inte fotografen är väldigt relevant i sig själv. Men i övrigt tror jag small-taggar inte uppmuntras i bildtexter. Bοⅰⅵе 17 maj 2012 kl. 14.25 (CEST)
Då tar jag bort dom helt och hållet från bilder, tack för svaren. Alltså Small-tags. --Hastaro (disk) 17 maj 2012 kl. 14.27 (CEST)
Small-taggar ska helst undvikas eftersom de gör texten svårläsbar. Överdriven användning av small-taggen i ishockyrelaterade artiklar är något som har irriterat mig länge. Personligen anser jag att vi kan ha foto-bylines eftersom CC-BY-licensen säger att man ska uppge upphovsmannen när bilden används, men konsensus säger att vi inte bör ha det eftersom all sådan information finns på Commons. För övrigt behöver det inte vara något mellanslag mellan br och /. /ℇsquilo 17 maj 2012 kl. 14.30 (CEST)
Finns inget krav att 'br' ska ändras till 'br/' heller, det sköter programvaran åt oss. Jag tänker dock inte förbjuda det. -- Lavallen 17 maj 2012 kl. 14.33 (CEST)
Jaha, då är det bara helt onödigt att jag sitter och gör det. Trodde man var tvungen att fixa sånt manuellt. Men har även för mig att syntaxen säger att det ska vara mellanrum mellan br och /, men nu överlämnar jag detta till programmen och gör något vettigare ;)--Hastaro (disk) 17 maj 2012 kl. 14.37 (CEST)
Men du får gärna fortsätta att ta bort <small> ur artiklar... /ℇsquilo 17 maj 2012 kl. 18.01 (CEST)
Just nu sorterar AWB interwikilänkarna någonstans åt Tiveden, men det vore synd att förbjuda användning bara därför. -- Lavallen 17 maj 2012 kl. 18.10 (CEST)

Man brukade ha ett mellanslag innan / för bakåtkompatibilitet om jag minns rätt. Hur relevant det är i dagens läge vet jag inte men bruket sitter kvar.. Moberg (disk) 18 maj 2012 kl. 10.04 (CEST)

Okategoriserad artikel[redigera | redigera wikitext]

Om en okategoriserad artikel kategoriseras, borde inte mallen automatiskt försvinna då, ungefär som på Wikimedia Commons? J 1982 (disk) 9 maj 2012 kl. 13.37 (CEST)

Nej, vi har ingen bot (vad jag vet) som städar bort {{okategoriserad}} från artiklar med kategorier. /ℇsquilo 9 maj 2012 kl. 13.56 (CEST)
Är det en bot som sköter det på Wikimedia Commons? Har för mig man bara kunde kategorisera, så försvinner mallen automatiskt. J 1982 (disk) 9 maj 2012 kl. 13.59 (CEST)
Hur svårt är det att ta bort mallen samtidigt som man ändå lägger dit de relevanta kategorierna? Tror inte att det är så bra om detta sköts på något automatiserat sätt, utan någon människa som kollar vad det är för kategorier som lagts till. / Elinnea (disk) 9 maj 2012 kl. 14.04 (CEST)
Commons har ju nåt bra magiskt system som automatiskt tar bort okat-mallen när man kategoriserar en okategoriserad fil, men jag har inte den blekaste hur det fungerar. Det finns även en mall "check categories" som läggs in där kategoriseringen verkar konstiga, och som man kan klicka på med HotCat och bekräfta att kategorierna är rimliga. Den sistnämnda är väl inte supertillämplig på WP, men den första vore inte dum. /jssfrk (d|b) 9 maj 2012 kl. 17.53 (CEST)
Du tror inte det beror på hur uppladdningen sker? Tittade nu på ett par exempel, och commons-okat-mallen dök upp direkt när "Uploadwizard" hade använts, men inte när det inte hade använts. -- Lavallen 9 maj 2012 kl. 20.00 (CEST)
Gammal käpphäst Det finns faktiskt ett "standardsystem", där automatiskt okategoriserade sidor listas, men de automatiskt tas bort när de kategoriserats. Jag syftar på Special:Okategoriserade sidor, och motsvarande specialsidor på andra wikipedior.
Tyvärr har nyttan med detta system på svwp kraftigt minskats av att användare lägger på {{okategoriserad}} på okategoriserade sidor - och därigenom formellt sett kategoriserar dem. Själv tycker jag (fortfarande) att det praktiskaste och smidigaste vore att vi toge bort den mallen helt och hållet, och i stället använde standardspecialsidan. Jörgen B (disk) 14 maj 2012 kl. 22.59 (CEST)
Ännu ett problem är att vi har en massa kategorier som inte i sig själva beskriver relevans, såsom Kategori:Män, Kategori:Födda, "Kategori:Åtgärdskategori" mfl, varför den sidan inte fungerar. Inte heller tycker jag väl att "Kategori:Personer från..." särskilt ofta bekriver relevans. Dock tror jag EnDumEn har ett toolserver-verktyg för att skapa en lista som ersätter special-sidan. -- Lavallen 18 maj 2012 kl. 11.11 (CEST)
Nu är Wikipedia:Okategoriserade sidor/Alla bokstäver uppdaterad. /EnDumEn 20 maj 2012 kl. 11.17 (CEST)

Peter Mangs[redigera | redigera wikitext]

Hej, under lång tid har det varit rättegång om Peter Mangs, vad jag har märkt har ingen artikel skapats på Wikipedia. Är han tillräckligt relevant? Han har uppmärksammats mycket i media på senaste tiden. Egon Eagle (disk) 17 maj 2012 kl. 20.07 (CEST)

Jag tycker att det är relevant med en artikel om honom, oberoende av rätteångens utfall. Det har diskutterats lite grand här: Diskussion:Skottlossningarna i Malmö#Uppdatering.--LittleGun (disk) 17 maj 2012 kl. 20.17 (CEST)
Jag ser inget skäl att WP ska följa rättegången, och tycker också att det vore olämpligt. Det finns det andra forum, främst de traditionella nyhetsmedierna, som klarar av sådant betydligt bättre. Tills vidare räcker det gott att ge en bakgrund och beskriva de brott som han är misstänkt för, d v s det som står i artikeln Skottlossningarna i Malmö. Janders (disk) 17 maj 2012 kl. 20.19 (CEST)
Jag håller med om att vi inte ska rapportera från rättegången men att vi ska ha en biografisk artikel, även om det är en stub, om den misstänkte gärningsmannen.--LittleGun (disk) 17 maj 2012 kl. 20.23 (CEST)
Jag är i allmänhet tveksam till att vi skall ha artiklar om personer som är anklagade för brott. Jag håller med Janders om att händelserna är viktigare än personen. Däremot finns det nog inget hinder mot att nämna honom vid namn i den artikeln.
andejons (disk) 17 maj 2012 kl. 20.43 (CEST)
Jag noterar att Hufvudstadsbladet valt att tala om 40-åringen. Också om till exempel Dagens Nyheter gått ut med namnet är det inte självklart att vi skall göra det (faderns släkts bekanta följer inte nödvändigtvis svenska medier). --LPfi (disk) 17 maj 2012 kl. 21.36 (CEST)
Svenska YLE har dock publicerat namnet på den misstänkte. [2]. /Annika (disk) 17 maj 2012 kl. 21.42 (CEST)

Jag citerar det jag skrev i Diskussion:Explosionen i Oslo 2011 den 24 juli 2011 kl. 02.03: Jag kan inte fatta att den här diskussionen ständigt återkommer. Hur många gånger har vi inte tröskat detta, och alltid med samma resultat, nämligen att avstå från publicering innan dom? Så fort ett brott får större uppmärksamhet dyker det bums upp krav på att den/de misstänktes/as namn skall publiceras på Wikipedia. Tar man bort det dyker bums diskussionen om censur upp. På svenskspråkiga Wikipedia har vi sedan länge principen att vi inte hänger ut folk innan de dömts och detta publicerats och den principen, oavsett om den är policy, riktlinje eller en rincip, skall vi enligt min ringa mening förbanne mig följa (ursäkta kraftuttrycket). Som Elinnea skriver: Wikipedia är inte en tidning utan ett uppslagsverk. För den som nödvändigtvis måste publicera namn eller liknande detaljer finns alltid Wikinews att jobba med. Det är nog dags att skriva in principen i de relevanta riktlinjerna, så kanske vi slipper detta ältande. Jag har inte ändrat åsikt sedan dess. Riggwelter (disk) 17 maj 2012 kl. 21.45 (CEST)

Vilket är tämligen ironiskt med tanke på att Behring Breivik faktiskt har en egen artikel. Ja, vi är försiktiga med namnpublicering. Men det innebär främst att vi väntar tills (nästan) alla större medier har publicerat det. Se Wikipedia:BROTT#Brottslingars namn
andejons (disk) 17 maj 2012 kl. 21.59 (CEST)
EMRÅ: Wikipedia ska aldrig vara först, eller ens bland de första av etablerade media. Brott som väcker stor uppmärksamhet och där misstänkta väcker stor uppmärksamhet och där dessa namnges i lejonparten av etablerade media så kan inte jag känna Riggwelters indignation. Det finns flera exempel än Breivik där endast misstanken om brott gör och gjort artikelsubjekt relevanta eller där det varit relevant att nämna misstanken om brott hos ett artiklesubjekt. Det finns andra exempel med t.o.m fällande dom där det inte varit det. Behövs exempel så kan jag ordna det, men i åtminstone andra fallet blir det olycklig uthängning.--LittleGun (disk) 17 maj 2012 kl. 22.13 (CEST)
När det gäller artiklar om händelser som inträffat nyligen så har jag varit en förespråkare för att de skall finnas men i det här fallet då vi har en i media visserligen namngiven misstäkt gärningsman så är jag dock ganska skeptisk. Om det nu skulle visa sig att han inte fälls så står vi här med en artikel om honom som vi då kanske måste radera för varför ska en friad person finnas med i ett uppslagsverk där han anges som brottsmisstänkt. Tycker också att det är fel att skriva in ett namn i allmänhet i en artikel då det går att hitta i historiken om inte annat. Så nej, jag tycker inte att vi ska förhasta oss och ta med honom innan han är dömd i alla fall. --Rasmus 28 17 maj 2012 kl. 22.34 (CEST)
Anledning att en friad person är med är den uppmärksamhet som väckts kring personen under rättegången. Om Mangs blir fälld i tingsrätten, och därför plötsligt blir relevant och får en artikel, men sen blir friad i hovrätten blir han irrelevant igen. Därför ska vi bedömma från fall till fall. Ibland räcker misstanken om svart städhjälp, ibland räcker inte ens fällande dom för mord.--LittleGun (disk) 17 maj 2012 kl. 22.42 (CEST)

För den som brinner för att skriva om brottslingar finns det gott om historiska personer att fylla uppslagsverket med fram tills nutiden blir historia. Vivo (disk) 20 maj 2012 kl. 10.03 (CEST)

Japp, men det påverkar inte relevansen för nu levande misstänkta gärningsmän.--LittleGun (disk) 20 maj 2012 kl. 10.07 (CEST)
Vänta nu... - Har det här med "relevans" att göra egentligen? Att vara åtalad för mord är av en sådan dignitet att det borde i sig kunna ge 'relevans' för en artikel, men innan det finns dom och den vunnit kraft, så kan vi inte pga BLP skriva ngt. Separera begreppen, tack. -- Lavallen 20 maj 2012 kl. 10.34 (CEST)
Vad på WP:BLP säger att vi inte kan skriva att en person blivit åtalad?? AlphaZeta (disk) 20 maj 2012 kl. 10.53 (CEST)
Det här handlar uteslutande om relevans. Alla mord, morddömda eller åtalade för mord (dvs misstänkta gärningsmän) är inte relevanta för en artikel. En del är. Breivik är ett solklart fall. Mangs är inte solklart att ha artikel om innan dom, eller ens efter, men jag tycker att det räcker redan. Brotten han misstänks för har självklar relevans.
Det finns inget i vår egen riktlinje BLP som hindrar, annat än relevans. Det finns inget i lagen som hindrar eftersom det är offentlig handling. Det betyder, fortfarande, att bara för att vi får skriva så måste vi inte skriva.
Jag är inte särskilt intresserad att skriva om brottslingar och kommer förmodligen inte starta artikeln om Mangs om konsensus blir att det är OK.--LittleGun (disk) 20 maj 2012 kl. 17.24 (CEST)

Klotter[redigera | redigera wikitext]

Kan administratörerna portförbjuda en adress som stoppar in onödiga obsceniteter i en biografi (se rubr.)? Se: Carl August Gosselman. Luke (disk) 19 maj 2012 kl. 22.45 (CEST)

IP-numret klottrade en gång den 16 maj, vilket inte är något som föranleder blockering./Annika (disk) 19 maj 2012 kl. 22.49 (CEST)
Bra att veta: Det finns en specell sida där man kan begära blockeringar m.m. WP:BOÅ. Du kan prova den nästa gång. mvh AlphaZeta (disk) 19 maj 2012 kl. 23.05 (CEST)
Och genom att ta upp det här så sprider du ju bara tramset vidare... /Grillo (disk) 20 maj 2012 kl. 04.46 (CEST)

Föreningen Vetenskap och Folkbildning[redigera | redigera wikitext]

Föreningen_Vetenskap_och_Folkbildning Situationen har inte urartat ännu, men då jag mest läser Wikipedia och inte på många år redigerat i nämnvärd omfattning så lämnar jag det hellre till er att lösa än att försöka själv. Jag uppmärksammade för en tid sedan en artikel som anklagade VoF för att försöka styra Wikipedia och som ett test la jag till en rubrik kritik under VoF. Det skapade en del irritation och bit för bit har den decimerats. Argumenten som använts är att Newsmill och bloggar inte duger som källor, jag menar dock att man kan publicera sig var man vill och att det är kvalitén på det man skriver som är avgörande. Ett argument jag också mötte är att det rörde sig om rena angreppssidor, men källor under kritik kommer givetvis ha en debatterande karaktär - kritik innebär ju debatt. Samtidigt har mina referenser till Berghorns artiklar i Tidningen Kulturen också raderats. Duger inte tidningen Kulturen heller? Eller är problemet kritik mot VoF ö.h.t. Berghorn skriver bra och publicerar sina källor på sin blogg och jag har svårt att se vägran att ta med denna kritik som något annat än osakligt. Ännu starkare reagerar jag på att VoF även verkar driva ett Projekt skepticism http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Projekt_Skepticism Skepticism är en ideologi och jag undrar om det är OK att försöka omskapa artiklar efter ideologi? Kan jag starta projekt islamism eller projekt socialism också? Borde inte Wikipeida försöka stå över sånt här och sätta en gräns för VoF:arnas inflytande över sajten. 212.85.88.162 21 april 2012 kl. 17.57 (CEST)

Vof har inget inflytande över Wikipedia mer än att Wikipedia, liksom Vof, gillar vetenskap... Det är inte det minsta konstigt att flera användare på Wikipedia också är engagerade i Vof. /Grillo (disk) 21 april 2012 kl. 19.02 (CEST)
Den omtalade projektsidan är redigerad av en enda användare (jag räknar då inte Höstblommas tillägg av en kategori). -- Lavallen 21 april 2012 kl. 19.16 (CEST)
Jag har faktiskt också fått bilden av att Voffare är inne och redigerar en hel del i "egna syften". Kanske inte rena vinklingar, med tanke på att själva syftet med föreningen handlar om vetenskap, men kanske lite väl POVigt ibland. I artiklar som evolution till exempel är väl en vetenskaplig syn bara bra, men i deras egen artikel kan jag tänka mig att det finns en viss risk för vinkling. Jag har dock inga källor alls och kan lika gärna ha influerats av mer eller mindre tveksamma personer som har en tendens att hamna i konflikt med VoF och linkande organisationer.
Angående projekt islamism och projekt socialism så är det såvitt jag vet fritt fram. Projekten är väl till som bas för personer med liknande intressen ska kunna organisera arbetet och hitta nya artiklar i ämnet, etc. -Laxskinn (disk) 21 april 2012 kl. 23.23 (CEST)
Det jag främst har reagerat på är att en förening som säger sig främja och värna om vetenskapliga metoder och dessutom kallas sig "skeptiker" har en så dogmatisk inställning till frågor som global uppvärmning och växthuseffekt. I de frågorna lyser skepticismen verkligen med sin frånvaro. /ℇsquilo 22 april 2012 kl. 10.24 (CEST)
Till grundfrågan igen. Får man länka in kritiska källor som de som raderats från VoF:s sida? Är skäl som vad de publicerats eller att de skulle vara angreppssidor OK skäl att radera dem från en sida? Så en länk till att VoF faktiskt organiserar sig för att bevaka artiklar på Wikipedia: http://www.vof.se/forum/viewtopic.php?f=16&t=1916 212.85.88.162 22 april 2012 kl. 15.23 (CEST)
Man får skriva kritiskt om VoF. Där gäller samma källkrav som för andra artiklar. Bloggar är sällan bra och brukar ogillas. Det finns många intressenter som bevakar sina intresseområden på wp. Oavsett vem avgörs redigeringar från fall till fall. Jag tycker inte de redigeringar som togs bort/ändrades efter ditt "test" var felkatiga.--LittleGun (disk) 22 april 2012 kl. 15.56 (CEST)
Jag tror "grundfrågan" är att du ogillar VoF. Redigeringar ur ett sånt perspektiv brukar fungera dåligt på grund av de mekanismer som det redovisas för i wp:intressekonflikt. På samma sätt som redigeringar ur pespektivet "VoF regererar" fungerar dåligt.--LittleGun (disk) 22 april 2012 kl. 16.00 (CEST)
Vi är i allmänhet restrikta med att tillåta kritik över företeelser i artiklar. Det central är att beskriva vad A är, inte recensera eller återge en diskussion om artikelämnet (sagt generellt).Yger (disk) 22 april 2012 kl. 16.09 (CEST)
Angående källorna som ip-162 skriver:Newsmill skrivs inte på ett vetenskapligt sätt, inte heller bloggar gör det. Jag kan uttrycka mig väldigt bra ibland i text, men skulle någon använda mina blogginlägg om katolska kyrkan till som källa till kritikavsnittet skulle jag genast ta bort det. (Däremot kan man använda mina källor) Detta för att det är skrivet av privatpersoner med egna intressen. Om du följer med lite i debatten som råder här på wp så ser du ganska snart att det även diskuteras vilka nyhetstidningar man skall kunna använda sig av som källa. Ofta kritiseras Expressen och Aftonbladet, av olika anledningar.Adville (disk) 22 april 2012 kl. 23.49 (CEST)
Tittar vi sedan vidare på att VoF har en lista med artiklar som deras medlemmar "bör" bevaka så ser jag inget konstigt i det. De är en organisatition som vill se vetenskapliga bevis till saker, och då finns det vissa avsnitt, som homeopati som de vill bevaka för att inte felaktigheter och direkt icke-vetenskapliga saker skrivs in. Det skulle förvåna mig otroligt mycket om inte de politiska partierna också bevakar "sina egna" artiklar så att det inte blir felskrivningar. Inget fel i det. Sedan som info: Jag är inte med i VoF, men jag stödjer dem i mångt och mycket. Adville (disk) 22 april 2012 kl. 23.49 (CEST)
VoF har en viktig funktion, men voffare sammanblandar ibland skepticism och religionskritik med vetenskap och källkritik. När jag började skriva på svwp för några år sedan hittade jag flera väldigt "voffiga" artiklar, men de har blivit mer balanserade med tiden. Då framställdes Jesusmyten som om det vore etablerad vetenskap, exempelvis i Jesu historicitet, socknar beskrevs tvärsäkert som ett förkristet fenomen, och artiklen Intelligent design tog avstånd från fenomenet redan i första meningen, utan att förklara vad det är man kritiserar. Att svwp:s artikel om Energy Catalyzer är mer skeptisk än enwp:s artikel är bra, den är fortfarande balanserad. Mange01 (disk) 25 april 2012 kl. 11.50 (CEST)
Jag avslutar diskussionen för min del med detta inlägg. Adville, du har helt fel. En välskriven artikel kan inte avvisas för att den publiceras på Newsmill eller en blogg. Artikeln måste bedömas i sig. Det borde vara viktigt för Wikipedia att förstå eftersom akademiker ofta resonerar som du gör och avvisar hela WIkipedia utan att bedöma enskilda artiklar. För dem är Wikipedia i samma båt som Newsmill och bloggarna så därför finns det ett ganska stort värde för er att förstå skillnaden mellan form och innehåll. I det här fallet gällde det dessutom artiklar publicerade i tidningen Kulturen, men det verkar ingen tänka på. Utöver detta så kan jag inte med hur VoF refererar till sitt anti-homeopatikajippo i somras. Det beskrivs antydningsvis som lyckat, men anses av andra som ett fiasko och utsattes för mycket kritik. Egentligen borde raden bara strykas, alternativt få en egen artikel som är mer balanserad. Detta är hur som helst ett tydligt exempel på vinkling som inte är OK. Slutligen tycker jag att de som har synpunkter på wikipediaartiklar bör diskutera dem på wikipedia och inte i forum för särintressen. Det säger sig självt att det blir bättre om alla får vara med. Annars kunde jag hittat något obskyrt forum någonstans och uppviglat till redigeringskrig om VoF istället för att ta diskussionen här. Hur konstruktivt hade det varit? 212.85.88.162 25 april 2012 kl. 15.22 (CEST)
->ip.162:Jag tolkar Newsmill, precis som många andra som redigerar på det sätt som det står om i Trovärdiga_källor i rutan "ledare, debattartiklar: Det berättar en persons åsikter, och kan vara viktigt i en artikel som tar upp just var personen står, men det är inte en faktakälla om forskning (Vilket akademikerna och jag med för den delen som akademiker även anser att Wikipedia är. Här står andrahandsinformation, och vill man skriva en vetenskaplig uppsats skall man använda källorna i artiklarna istället). Att läsa Wikipedia för att lära sig går alldeles utmärkt, men man måste läsa kritiskt (precis som med all faktatext och framför allt dagstidningar som skriver om vetenskapliga saker utan att noga ange källan). - Homeopatikens artikel, liksom alla andra artiklar måste följa relevanta källor. Om de som är positiva till H. har källor som bevisar att det fungerar (på samma vetenskapliga grunder som när man forskar om ex alvedon och verkligen kan påvisa dess verkan i oberoende test) så är det ju jättebra. Då är det bara att införa i artikeln. Har de inte det så hjälper inte bloggar som bevis. - Att VoF har en tråd på deras öppna forum som tar upp att de skall "bevaka" artiklar som ligger inom deras område är inget problem, eftersom det inte bara är de som får redigera i de artiklarna. Det skall ju bli koncensus i artikeln (utifrån wikipedias kvalitetskrav). Det som är extra bra är ju att de inte har någon hemlig agenda och smyger med det utan de säger öppet "Vår förening arbetar för XX och därför kommer vi att se till att följande artiklar följer vetenskaplig standard". Själva artikeldiskussionen sker sedan just på artikelns diskussionssida. Adville (disk) 25 april 2012 kl. 16.16 (CEST)
har VoF sagt att "Vår förening arbetar för XX och därför kommer vi att se till att följande artiklar följer vetenskaplig standard"? --NERIUM (disk) 25 april 2012 kl. 16.41 (CEST)
Adville (generellt): inflytelserika personers åsikter, eller experters åsikter, om ett ämne är som jag ser det ganska självklart potentiellt relevant att ha med i artiklar. Även om åsikterna inte baserar sig på någon slags vetenskaplig studie.
Jag är lite skeptiskt lagd, antar jag, och ser därför också lite ett problem i när en intressegrupp engagerar sig på Wikipedia. Intressegrupper har en agenda. Det finns en risk för något slags otillbörligt inflytande och att en gruppering får någon slags makt över utvecklingen. Jag har därför också ibland reflekterat över VoF:arnas engagemang här. (Sedan är förstås ingen neutral i grunden, men vi andra enskilda personer är ofta just det redan sagda.) –flinga 25 april 2012 kl. 17.50 (CEST)
Kort:Nerium:Inte rakt så, men de säger vad de står för, och sedan har de en öppen trtåd för vilka artiklar de anser viktiga att bevaka...på samma sätt som jag antar att alla politiska partier gör...så indiretk gör de det.- Flinga: Just det, deras ÅSIKTER kan skrivas, men det skall skrivas just som ÅSIKT och inte som sanning (annars skulle ju påvens uttalanden om hur skadligt preventivmedel vara anses som fakta pga att han är inflytelserik... Adville (disk) 25 april 2012 kl. 19.04 (CEST)
Jag ser inget problem med att wikipedia inte ses som en vederhäftig källa av akademierna, däremot ses den säkert som en ingång till vederhäftiga källor. Och wikipedia ska alltid ha vederhäftiga källor till de uppgifter som står. Det betyder inte att de måste vara sanna. Det finns säkert (enstaka) artiklar på tex newsmill som är både bättre skrivna och sannare än artiklar, rapporter och undersökningar som wikipedia har använt som vederhäftig källa. Eftersom jag tror att att sanningen så småningom segra så kommer detta så smånigom hamna i vederhäftiga källor, kan wikipedia publicera det, inte förr.--LittleGun (disk) 25 april 2012 kl. 22.06 (CEST)
Ja, och inte heller uppfattningar på annan grund än blott åsikter behöver ju alltid presenteras som sanningen: ofta är det bästa att bara redogöra vilka uppfattningar på vilken grund som finns, även i en del faktafrågor saknas ju konsensus. Gränsen mellan faktauppgift och åsikter är ju alltså liksom inte glasklar alltid, experters analyser och uppfattningar, vetenskapliga ståndpunkter osv kan ju sägas ligga däremellan.
Jag skulle nog inte ha något problem med att plocka uppgifter från Newsmill i andra fall, men det beror förstås på texten och om uppgifterna alls är relevanta. Frågan gällde väl kritik. Tvivlar vi verkligen på att person X hyser åsikt Y för att åsikten är framförd på Newsmill? Är det inte personens kunskapsmeriter som borde vara avgörande? –flinga 9 maj 2012 kl. 16.40 (CEST)
Eftersom jag var inblandad i senaste redigeringen av föreningens kritikavsnitt, vill jag kommentera den. Generellt har jag inget emot att kritik lyfts fram. Problemet med den kritik som framfördes i artikeln var att den grundades på ett påstående om att en tidigare professor i alternativmedicin fuskat. Inga bra källor till att detta påstådda fusk verkligen inträffat gick att uppbåda. Eftersom det är en allvarlig anklagelse bör det finnas goda källor, och finns det det så ska de in i artikeln om professorn och inte smygas in bakvägen via VoFs artikel. Om och när fusk etablerats kan det möjligen vara befogat att kritisera VoF i relation till det. Mick3 21 maj 2012 kl. 13.10 (CEST)

Autopatrullerade användare?[redigera | redigera wikitext]

Vore det inte hög tid att ersätta Patrullroboten med en riktig användargrupp? Har sätt på flera andra projekt att man har den här gruppen. Min tanke är att det då får effekt direkt när man skapar en ny sida så att man inte behöver patrullera sidan i alla fall (man kanske inte har koll på exakt vilka som är uppsatta på listan) vilket är fallet med Patrullroboten. --Rasmus 28 14 maj 2012 kl. 17.06 (CEST)

Ett par tidigare diskussioner i ämnet som referens: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/Maj#Ny användargrupp? och Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/Juli#Ny Patrullrobot? (relativt korta).
En spontan fråga som jag har är om det finns något problem med nuvarande lösning som behöver lösas? Nuvarande lösning tillåter även oinloggade att bli automatiskt efterpatrullerade. --MagnusA 14 maj 2012 kl. 17.40 (CEST)
Jag samlar numer lite statistik över hur Innocent bot patrullerar. Det är ovanligt att boten hinner efterpatrullera ip-numren före ngn annan varit emellan. -- Lavallen 14 maj 2012 kl. 18.45 (CEST)
Vad jag kan se av den tidigare diskussionen så var utfallet ganska positivt. Den enda "nackdelen" som jag kan se det är ju som sagt att ipnr inte kan bli patrullerade men jag har inget emot detta då jag personligen inte tycker att oinloggade ska ha några särskilda befogenheter, inte eftersom att jag tror att alla oinloggade skulle vara opåltiliga utan därför att de kan delas av olika personer behovet av detta ser ju inte heller ut att vara så stort enl Lavallens statistik. --Rasmus 28 14 maj 2012 kl. 20.26 (CEST)
I mina ögon har utfallet varit ganska ointresserat, varför jag inte kännt att jag kunnat gå vidare. -- Lavallen 14 maj 2012 kl. 20.31 (CEST)
Nu menar jag givetvis bland de som deltog i diskussionerna och f.öv. så tror jag att vetskapen om Patrullroboten är ganska liten och att det är därför intresset har varit magert och tror samtidigt att det skulle bli mer känt om det fanns en specefik användargrupp som har den befogenheten och därmed undvika att dela ut tillbakarullarbefogenheter till alla som vill bli autopatrullerade. --Rasmus 28 14 maj 2012 kl. 20.58 (CEST)
Detta är väl åndå en ganska viktig fråga är det verkligen ingen som har någon åsikt i frågan? --Rasmus 28 17 maj 2012 kl. 14.27 (CEST)
Jag vill minnas att flera användare talade mot att skapa fler användargrupper, dels för att undvika byråkrati, dels för att inte ge intryck av en hierarki. Jag tycker att Patrullroboten verkar som en smidig och diskret lösning. --LPfi (disk) 17 maj 2012 kl. 21.42 (CEST)
Dessutom har jag för mig att samtliga nya sidor automatiskt blir markerade som patrullerade efter en viss tid, storleksordningen några månader. Jag minns dock inte var jag läst det någonstans eller ens om det stämmer. --MagnusA 20 maj 2012 kl. 11.22 (CEST)
De patrulleras inte, men de går inte längre att patrullera och försvinner från "Nya sidor" efter att de helt ramlat ur SÄ, vilket normalt sker efter ngn månad. -- Lavallen 21 maj 2012 kl. 14.09 (CEST)

Omdirigeringar av kemiska ämnen?[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar vad som gäller, jag började lite löst med att skapa några slumpmässiga omdirigerar av ett fåtal ämnen, dels korta systematiska namn, samt vardagliga namn. Men nästan direkt stötte jag på artikeln BM3 som blivit raderad tidigare. Det finns ju tusentals ämnen med olika namn, ska vi inte ha omdirigerar för att underlätta för den som söker så man hamnar i en artikel direkt om möjligt? Långa krångliga systematiska namn bör givetvis inte omdirigeras eftersom det förmodligen är liten risk att någon skulle söka på t.ex. (2S)-2-[(-)-(5R,6R,7R,14S)-9α-cyklopropylmetyl-4,5-epoxi-6,14-etano-3-hydroxi-6-metoximorfinan-7-yl]-3,3-dimetylbutan-2-ol. Men korta systematiska namn som är mer lättskrivna bör väl omdirigeras, precis som BM3 (vardagligt namn för 4-Acetoxy-DET). Ska jag fortsätta arbetet? isåfall kanske det också kan vara passande med en notis om detta under Projektkontoret? --C.Nilsson (disk) 19 maj 2012 kl. 17.39 (CEST)

Såg efter lite grävande i diverse artiklar att det var vanligt med omdirigeringar av produktnamn till olika substanser, främst läkemedel, så jag kör vidare och skapar fler omdirigeringar tills någon har något att invända. Mvh C.Nilsson (disk) 19 maj 2012 kl. 22.58 (CEST)
Jag har kollat de raderade versionerna av BM3. Det var inte någon seriös omdirigering till kemikalien som raderades. Kör du på! Lsj (disk) 19 maj 2012 kl. 23.07 (CEST)
Gött, jag kör vidare, många kemiska ämnen, läkemedel och E-ämnen att omdirigera. Det kan nog gynna många att hänvisas rätt i denna jungel av substanser. C.Nilsson (disk) 19 maj 2012 kl. 23.11 (CEST)

E-nummer och europavägar[redigera | redigera wikitext]

Hur ska vi skriva e-nummer och europavägar? Ett exempel på vad jag menar: E 472 a, E472 a eller E472a. Jag har stött på omdirigeringar av alla varianter. Ska vi helgardera oss och skapa omdirigeringar så vi täcker alla varianter? Livsmedelsverket skriver t.ex. E 472 a om e-nummer. När det blir förgreningar med europavägar, vilken variant ska vi då omdirigera till? Europaväg 20 tror jag för det mesta skrivs E20 men ibland stöter man på E 20 osv. Det handlar inte om jättemånga e-nummer så det är säkert inget större jobb att skapa omdirigeringar för alla varianter, jag vill mest ha lite klarhet i vad som egentligen gäller. Mvh C.Nilsson (disk) 20 maj 2012 kl. 01.36 (CEST)

För att slippa den här situationen helt vore det väl enklast med hatnotes till e-vägarna i artiklarna om e-nummer, och lägga e-vägarna under Europaväg 20 osv? /Grillo (disk) 20 maj 2012 kl. 04.43 (CEST)
E-numren börjar på E100, så just E20 är inget problem. Men även för de högre är jag tveksam till vad som är MMF. Sedan finns det ju luckor i båda serierna.
andejons (disk) 20 maj 2012 kl. 07.54 (CEST)
Vi hade en diskussion om precis detta för två år sedan här. Konsensus blev ungefär som Grillo föreslår. Se vidare Wikipedia:Projekt_länkutredning/E-nummer. Lsj (disk) 20 maj 2012 kl. 09.30 (CEST)
Oj, ber om ursäkt att jag tog upp samma fråga igen (eller det kanske kan få fart på projektet?), jag missade iaf att söka i arkivet efter frågan, men tack för länkarna, ska kolla igenom dem. C.Nilsson (disk) 20 maj 2012 kl. 10.02 (CEST)
Inte lätt att ha koll på allt som någonsin diskuterats på svwp. Jag råkade komma ihåg det bara för att jag var inblandad. Lsj (disk) 20 maj 2012 kl. 11.24 (CEST)
Jag är för flytt till Europaväg 20, eftersom det blir smidigast att skriva ut. Finns så många andra ämnen där vi skriver ut förkortningar (sport, politiska organisationer). J 1982 (disk) 20 maj 2012 kl. 11.49 (CEST)
Om du verkligen konsekvent skulle undvika förkortningar, så borde titeln i första exemplet väl snarare bli Europavägen med nummer fyrahundrade och sjuttiotvå, delsträckan markerad "a", eller hur? Vi har ju ingen platsbrist, så den titeln är helt möjlig:-) men olämplig.
När vi förkortar så gör vi det för att det blir mer lättläst så, och ibland för att anpassa oss till vad läsarna är vana vid. Hur mycket vi förkortar bör avgöras av liknande skäl. I det här fallet tycker jag gott att POMMF kan få avgöra hur långt vi driver förkortningen: Söker läsarna sannolikast efter E 472 a eller efter Europaväg 472 a? Jörgen B (disk) 20 maj 2012 kl. 15.27 (CEST)
Jag tycker det som står under "mål" i projektet är ett lämpligt sätt att hantera E-nummer och Europavägar. Men för de artiklar som handlar om väg(del)ar i enskilda nordiska länder, till exempel E20 (Sverige), så tror jag det blir bättre (ur POMMF-synpunkt) att inte skriva ut "Europaväg" i titeln. Bοⅰⅵе 20 maj 2012 kl. 16.22 (CEST)
@ JoergenB, E 472 a hänvisar till ett livsmedel i detta fallet inte en motorväg, och just det handlade om hur omdirigeringar ska se ut, inga kemiartiklar bär dessa namn utan enbart omdirigeringarna. Att det bör heta Europaväg XXX är främst för att få plats med förgreningssida på EXXX. Jag fick iaf mer klarhet i hur det ska se ut via projektsidan. Jag var tydligen redan på rätt spår enligt tidigare konsensus innan jag tog upp det här på bybrunnen så jag kommer köra vidare och rätta till saker nattetid när det är mindre aktivitet, så SÄ inte spammas. C.Nilsson (disk) 20 maj 2012 kl. 17.07 (CEST)
Ahum. *Harklar mig och rodnar* Jaha; detta kanske trots allt kunde vara ett argument för att litet bättre förtydliga vad förkortningen står för. Jörgen B (disk) 21 maj 2012 kl. 12.13 (CEST)

Från en till två dimensioner[redigera | redigera wikitext]

Hej Har ide om att utveckla Wiki från löpande text med bilder till en ny dimension med tankekartor. Löpande text är ju att betrakta som endimensionell medan tankekarta är tvådimensionell. Naturligtvis kan jag ladda upp tankekarta som .pdf men undrar om ni har ngt annat förslag eller om ni kan lägga in ett sådant redigeringsverktyg. Ett redigeringsverktyg är väl mer i linje med Wiki-iden. Anser att på sikt bör alla artiklar vara kompletterade med en tankekarta. -- MVH Roger

Din personliga tankekarta är det nog ingen idé att du laddar upp till commons, det är nog bättre att du behåller den på din dator. Men jag antar att det här var menat som ett skämt?--FBQ (disk) 20 maj 2012 kl. 00.19 (CEST)
Hela poängen med inlärning via tankekarta är att man skapar den på egen hand. Att läsa en sådan ger ingen kunskap eftersom den ofta är obegriplig och försedd med pedagogiska metoder som bara en själv är medveten om. Hur som helst kan vi inte införa sådana här helt egna idéer lokalt på svenska Wikipedia, utan det är något som skulle behöva tas upp på högre nivå. I så fall skulle säkert ett helt projekt tillägnat tankekartor vara vettigare. Dock, enligt min första invändning, ser jag inte poängen. /Grillo (disk) 20 maj 2012 kl. 04.48 (CEST)
Det här är kanske inte alls vad du menar, men den kan ändå ge en liten överblick av en stor artikel. En automatgenererad tankekarta baserad på länkarna i artikeln, exempel med Norrköping. Ainali (disk) 20 maj 2012 kl. 09.04 (CEST)
Jag ser inte det som ett skämt, utan en möjlighet till en fortsättning (även om tankekarta inte är helt rätt ord). Kanske något mellanting mellan wiki och open street map... om man tittar på diplomatstaden finns det en "tankekarta" över betydelsefulla hus. Det är ett bra sätt om man inte rikgit vet vad det heter som man vill läsa om. Skulle även fungera med tidslinjer som bryts ner i mindre linjer och slutligen leder till rätt artikel. Det blir ett nytt sätt att hitta rätt... Adville (disk) 20 maj 2012 kl. 15.12 (CEST)
Mja, LA2 hade några liknande tankar för ett tag sedan på Wikisource, när han hittade två referenser till en och samma händelse, en i en dagstidning och en i facklitteratur, om att kungen gjorde ett besök på Operan el dylikt ngn gång på 1800-talet. På en slags tid och rum-karta (fyra dimensioner?) hade dessa två artiklar hamnat på exakt samma plats. -- Lavallen 20 maj 2012 kl. 15.21 (CEST)
Dina funderingar är bra Roger! Flera artiklar är försedda med Naviveringsruta med underrutor, exempelvis Sveriges indelning, men det är en hierarkisk trädstruktur. Wikipedias kategoristruktur har däremot liknande egenskaper som en associativ icke-hierarkisk tankekarta. Det skulle behövas bättre verktyg för att visualisera den. Funktionen "relaterade artiklar" (dvs artiklar som länkar till och från en artikel) skulle kunna visualiseras i flera nivåer, vilket Ainalis tankekarta ovan delvis verkar göra. Mange01 (disk) 20 maj 2012 kl. 16.21 (CEST)
Kan tipsa om CatGraph som är hyfsat duktig på att rita kategoriträd. --MagnusA 20 maj 2012 kl. 16.26 (CEST)
Beklagar om jag missförstod. Naviveringsruta med underrutor, upplever jag mer som en tabell eller innehållsförteckning än en tankekarta.--FBQ (disk) 20 maj 2012 kl. 17.26 (CEST)


Tack för alla kommentarer. Om jag får ta mig friheten att kommentera de som jag tror förstår vad jag menar så träffar Ainali helt rätt även om just den tankekartan inte är genomtänkt och kan göras mkt bättre. Använder Freemind till det mesta ex dagordning. Freemind i Wiki vore underbart. Min inriktning är mest inom artiklarna, ej så mkt mellan, men det kanske kommer. Adville och diplomatstaden samt Mange och Sveriges indelning är också användbara exempel.

Låt mig ta ett annat exempel. När jag undervisar om datakommunikation får eleverna en läsebok. Vi kommer överens vilket kapitel är lämpligt att börja med. Vi samtalar om det kapitlet och sedan går eleverna hem och gör en tankekarta som de sänder till mig innan nästa lektion. Jag tittar igenom dessa och visar några olika med projektor och sedan kommer vi överens om att någon representerar kapitlet bättre än de andra ev. med kompletteringar. Det blir en hierarkisk tankekarta. Det går att komma överens om en generell karta i en klass. Så här fortsätter vi med boken. När eleverna lämnar mig får de ej behålla boken men den har bara varit en krycka som de kastar när de går vidare i livet ty de tankekartor som de har täcker kunskapsmassan flera år framåt ty kunskapen förändras bara i de yttre noderna och är lätt att kolla med Wiki eller annat på nätet. Detta om att det går att komma fram till en generell tankekarta och att denna diskussion om tankekartor som kompletterar viss artikel skulle kunna ske på Wiki.

En tankekarta som kompletterar löpande text skulle också visa på ofullkomligheter i texten eller tankekartan. MVH Roger

Väldigt intressant arbetssätt, Roger. Har du sett att Wikimedia fundation även har ett projekt som heter Wikiversity och ett som heter Wikibooks? Där kan du i samarbete med dina studenter arbeta fram kurser inom dina ämnen. De kurserna kan sedan komma andra till godo med och bli ett dynamiskt läromedel. Tyvärr så är det inte så använt ännu, men som kuriosa så har dekanen på KTH gått ut med att det är fritt fram för lärarna att använda dessa två verktyg i sin undervisning (Jag har gått via THS, KTH:s kår, så att vi tillsammans har fått det beskedet.). Du kan gärna kontakta mig på min användarsida, eller skicka ett wiki-mail till mig om du vill veta mer. (Tryck på min profil så kommer du dit) MVH Adville (disk) 21 maj 2012 kl. 01.21 (CEST)

Intressant kommentar Adville, skall kolla detta. Din kommentar väcker nya frågor! Vem skall skapa tankakartan över alla delar i Wiki eller vill man inte att besökarna skall få en överblick bara vara förvirrade? Dessutom om det ligger ngt i det jag vill åstadkomma hur går vi/man vidare, vem äger rätten att göra dessa ändringar? Som ni märker så är det fler frågor än svar som har dykt upp i denna fråga. På ngt sätt verkar ni bekväma/belåtna med nuvarande status, så länge det skrivs endimensionell text är alla nöjda, ingen verkar vilja lyfta sig själv i håret och åstadkomma en abstraktion vilket är målet med en tankekarta. (Naturligtvis går det att åstadkomma abstraktioner på annat sätt) Tänk att kunna söka på skivbroms i Sverige och se löpande text och en tankekarta, växla till England där den uppfanns och vidare till Tyskland Frankrike Italien Ryssland Kina och bara jämföra tankekartorna för att hitta skillnader, slippa lusläsa texten, med hjälp av tankekartorna kunna gå direkt till rätt textavsnitt för att hitta ngt intressant! Detta är en utmaning för er som bestämmer. Med vänlig hälsning, Roger

En fråga är om detta ändringsförslag skall diskuteras här eller i Wikimedia? Kanske ännu bättre på Wikipedias engelska tekniksida? Ni som är erfarna kan väl ha en åsikt?

Kanske passar nedanstående citat från boken "Herodotos" av Sture Linnér in på problemet. I en essä om Tolstoy, "The hedgehog and the fox", citerar Isaiah Berlin en versrad av Arkilokos: "Räven vet många saker men igelkotten vet en stor sak." Orden tjänar som metafor för en av de skarpaste skillnaderna som delar forskare i två grupper: "Rävarnas" tankar rör sig på många nivåer och tar fasta på en mängd olika erfarenheter utan att försöka passa in dem i ett allomfattande mönster eller system. "Igelkottarna" hänför allt till en enda central vision: en universell organiserande princip. Isaiah Berlin räknade Herodotos som en "räv" tillsammans med Shakespeare, Aristoteles, Montaigne och ytterligare några. Platon, Lucretius och Hegel ser han som "igelkottar". MVH Roger

Svårt att hitta Wikifika[redigera | redigera wikitext]

Wikifika-logotyp.jpg

När det gäller Wikifika så tycker jag att det är väldigt beklagligt med krångligheten i hittandet utav det på hemsidan! Om man inte alls vet hur man skall söka efter det så kanske man gör som jag gjorde, skriver in ordet "Wikifika" i sökmotorn. Det fungerade inte alls, likaså med mitt försök med begreppet "Kategori: Wikifika". Till slut hittade jag det efter mycket letande och lång tid. Hur många nybörjare ger upp i sina försök att leta efter det begreppet? Speciellt nybörjare skulle troligtvis kunna ha mest att tjäna på att delta i Wikifika och stärkas i att delta i gemenskapen. Varför har man inte ordet "Wikifika" mer lätttillgängligt på svWikipedia? Föreslår att det begreppet är klickbart på första sidan (kanske direkt under begreppet "Bybrunnen"?!). Detta för att stärka gemenskapen på svWikipedia. Heder åt dem som tar sig tid att organisera Wikifika!!! Jag har tyvärr saknat möjlighet att kunna delta på Wikifika, men hoppas någon gång i framtiden kunna göra det! Vad tycker ni andra om mitt förslag om att marknadsföra Wikifika bättre? Mvh --Allexim (disk) 15 maj 2012 kl. 20.47 (CEST)

Att göra Wikiträffar mer tillgängligt tycker jag är en mycket bra idé! Exakt hur det ska göras är jag dock inte säker på. Själv söker jag alltid på WP:WT, men det är ju klart att en som aldrig har varit på sidan förut känner till den. Ainali (disk) 15 maj 2012 kl. 22.20 (CEST)
Skriver man in det i sökmotorn så får man ju upp Wikipedia:Wikiträffar som första träff [3]. Bybrunnen är ju främst en plats för diskussion, inte en länksamling, vill man ha länkar för att hitta saker, så gör man ju det på Wikipedia:Deltagarportalen, där syns ju Wikipedia:Wikiträffar tydligt i rutan Wikipedianer. / Elinnea (disk) 15 maj 2012 kl. 22.25 (CEST)
Jag uppfattar ditt; Elinneas svar som att det är mycket enkelt och självklart hur man gör för att hitta Wikifika. Jag påstår motsatsen! När man skriver in begreppet Wikifika i sökmotorn så kommer svaret - "Inga resultat matchade frågan." , så det är felaktigt att man får upp Wikipedia:Wikiträffar som första träff. Klickar man på den länken som du lagt upp, [4], så blir svaret detsamma - "Inga resultat matchade frågan.". Iaf så är det så på min dator/internetanslutning. Kanske är det olika på olika datorer? Om inte, så bör man underlätta avsevärt för att hitta Wikifika. Helt klart är Bybrunnen främst en plats för diskussion, inte en länksamling. Jag tror att du Elinnea missuppfattade mig. Mitt förslag är att Wikifika-begreppet skall finnas med på "Huvudsidan", kanske under rubriken "Navigering", i vänstermarginalen där bl.a. rubriken "Bybrunnen" och "Deltagarportalen" finns, kanske allra bäst nedanför rubriken "Hjälp". Begreppet/Rubriken "Deltagarportalen", som också finns på Huvudsidans vänstermarginal är högst troligtivs svårtydda för många nybörjare och är det iaf för mig. Även begreppet "Bybrunnen" var inget som jag klickade på de första åren som jag var inne på svWikipedia. När jag väl gjorde det var det svårt att förstå hur man gjorde för att skriva på Bybrunnen. Efter många år lyckades jag börja bidra på svWikipedia. Som tur är så har en del sett mina misstag och hjälpt mig och visat mig hur man skall göra när instruktionerna har varit för tekniska för mig. Många saker kan jag fortfarande inte göra men jag bidrar med det lilla som jag iaf KAN göra. Bättre med något bidrag än inget alls! Blir man då uppmuntrad till att fortsätta genom att träffa andra Wikipedianer på Wikifika, så är det ju mycket bra! Ju fler vi blir desto bättre! Bättre göra allt för att uppmuntra andra till deltagande på svWikipedia, än att göra tvärtom. Därför tycker jag vi skall "pusha" för Wikifika. Som det är nu är det alldeles för krångligt att hitta Wikifika. Tack Ainali för ditt stöd! Mvh --Allexim (disk) 16 maj 2012 kl. 11.35 (CEST)
Vad man får upp för resultat beror på vilka namnrymder man ställt in att man ska söka i som standard i sina inställningar. Som oinloggad får jag inte upp något resultat när jag söker på "Wikifika". –flinga 16 maj 2012 kl. 15.47 (CEST)
Om man vill vara med på en wikiträff är det nog större chans man letar i Deltagarportalen, än att man skriver ordet "wikifika" i sökfältet. Men det finns säkert många sätt att leta på, så det är kanske inte fel om vi gör det lättare att hitta dit på olika sätt. Bοⅰⅵе 16 maj 2012 kl. 11.46 (CEST)
Jag tror att nybörjare gör som jag, söker i sökmotorn efter Wikifika, om man ens vet om att det begreppet existerar. De flesta som använder internet numera är bekanta med sökmotorer så det verkar vara den mest troliga sökvägen som då leder ingenstans. Tack Bοⅰⅵе för ditt stöd om att vi (läs:ni, eftersom jag inte vet hur man gör det rent tekniskt) bör göra det lättare att hitta till Wikifika på olika sätt! Mvh --Allexim (disk) 16 maj 2012 kl. 12.48 (CEST)
Om man är intresserad av ett wikifika bör man väl vara initierad nog för att hitta sidan som behandlar det och känna till de olika namnrymderna? Vi bör inte omdirigera mellan namnrymder. /Grillo (disk) 16 maj 2012 kl. 13.29 (CEST)
Man kan inte vara intresserad av wikifika om man inte vet att det existerar. En tydlig länk på första sidan kan få fler att komma på wikifika och kan även vara ett sätt för nybörjare att träffa etablerade användare för att få tips och råd. 212.181.63.190 16 maj 2012 kl. 13.50 (CEST)
Varför inte lägga till Wikifika i mallen deltagarsidor längst upp till höger under kontakta och diskutera? --NERIUM (disk) 16 maj 2012 kl. 14.00 (CEST)
Eftersom jag har varit här på svwp sedan 2005 men ändå fortfarande tycker att det kan vara djäkligt knepigt att på ett smidigt sätt hitta och söka bland de sidor som inte ligger i artikelnamnrymnden har jag den största förståelse för Allexims synpunkt. /FredrikT (disk) 16 maj 2012 kl. 15.51 (CEST)
Tycker att det verkar finnas ett stort stöd för en förändring. Föreslår att vi provar en ändring och ser om det leder till det bättre i jämförelse med hur det är nu. Detta kan man lätt se genom att studera om deltagarantalet ökar på framtida Wikifikor. Nu på sommaren lär det väl normalt sett bli ett minskat deltagarantal men till hösten kan man se om det ökar eller minskar. Dessutom skulle man istället kunna kalla rubriken för "Wikiaktiviteter" vilket skulle kunna innefatta undergrupperingarna Wikifika, Wikipub, Wikifoto o.s.v.. Det är dags att prova nya grepp för att få ett ökat deltagarantal på svWikipedia. Dessutom så kostar det ju inget att pröva detta under en tidsbestämd period för att sedan utvärdera det, eller hur?!! --Allexim (disk) 16 maj 2012 kl. 16.27 (CEST)
Jag förstår inte hur bättre marknadsföring av en ganska infrekvent tillställning som dessutom förekommer på rätt få platser kan göra att vi får fler bidragsgivare. Wikiträffar kan vara trevliga tillställningar, men de är knappast ett sätt att locka nya användare. /Grillo (disk) 16 maj 2012 kl. 16.47 (CEST)
Jag tycker absolut inte att det ska lägga in på vänsterkanten. Det bör hållas så ren och enkel som möjligt för att inte försvåra navigerandet mera. Jag har gjort som NERIUM föreslog, lagt in det i navboxen Deltagarsidor. Jag har också på prov lagt in sökfunktioner längst ner på Wikipedia:Deltagarportalen, vilket kanske underlättar letandet lite. AlphaZeta (disk) 16 maj 2012 kl. 18.26 (CEST)
Grillo, som jag skriver här ovan så kan man istället för rubriken Wikifika ha rubriken Wikiaktiviteter klickbar på Huvudsidan. På den kan man sedan ha undergrupperingarna "Wikifika", "Wikipub", "Wikifoto", "Wikisafari" o.s.v.. På det hela taget är det ju faktiskt redan en hel del som deltager (dock ej undertecknad än så länge pga olika randiga och rutiga skäl) i dessa Wikiaktiviteter. Om man marknadsför det bättre så tror jag att det definitivt skulle innebära ett högre deltagarantal än att ha det undangömt på svWikipedia. Som man kan läsa här ovan så är det fler än jag som tycker att det nuvarande systemet är krångligt. Det kan ju också innebära att fler får upp ögonen för att det är möjligt att organisera Wikipediaaktiviteter som ex. Wikifika och Wikipub på fler orter i Sverige. Om man dessutom gör en utvärdering ex. i december 2012 så kan man se effekten utav det. Kanske kommer man fram till att det är bättre med att försöka bara ha begreppet "Wikifika" med bilden på en kaffekopp svWikipedias Huvudsida? Begreppet Wikifika verkar för mig vara en aktivitet som är mer tillänglig för fler svWikipedianer än andra aktiviteter, men kanske har jag fel. Låter man det vara som det är nu så kan man ju aldrig få veta om det kan bli en förbättring med högre deltagarantal.Allexim 16 maj 2012 kl. 18.30 (CET)
Instämmer med AlphaZeta. Absolut inte i vänsterkolumnen. Den bör primärt vara till för läsare av info i wp. Wikiaktiviteter vänder sig till redan aktiva och deltagarsidor och där en lämplig ingång för att hitta sådan info, där det sedan säkert finns möjligheter att tekniskt hitta infon enklare.Yger (disk) 16 maj 2012 kl. 20.08 (CEST)
Inledningsvis: Wikifikor är trevliga och bra för att lära känna andra Wikipedianer. Jag tror att det är ett ypperligt sätt att skapa ett bra samarbetsklimat, då man lär känna personerna bakom signaturerna och därigenom förstår hur de agerar i sitt arbete med Wikipedia.
Så över till själva frågan för denna diskussionen. Synliggörandet av Wikifikor/Wikiträffar kan säkert förbättras. För en nybörjare, som aldrig hört talas om att dessa finns, så är troligen sökfältet inte rätt väg då man måste veta vad man söker. För den som väl hört eller sett begreppet är sökfältet däremot naturligt. Eftersom den sidan ligger i Wikipedia-namnrymden så måste man dock skriva "Wikipedia:" alternativt "WP:" först, eller så ändrar man sökinställningarna i sin användarprofil; detta tar ett tag att lära sig och är ett generellt problem här på Wikipedia - man måste känna till de olika namnrymderna. Jag håller dock till fullo med Grillo om att omdirigering mellan namnrymder inte skall ske. På sidan Deltagarportalen kan man nu hitta det antingen genom navboxen som AlphaZeta just utökat, eller genom rutan "Kommunicera med Wikipedianer", vilken tyvärr ligger lite långt ner. Ett förslag är att lägga in en ny rad i "Jag vill..." med lydelsen "...träffa andra Wikipedianer → Wikipedia:Wikiträffar".
Ett sätt att uppmärksamma inloggade användare om kommande träffar är att lägga in det i Geonotice, vilket gör att ett meddelande kommer upp på användarnas bevakningssidor, om de befinner sig i ett visst geografiskt område. Därifrån kan man länka sig över till aktuell träff och anmäla sig.--Historiker (disk) 16 maj 2012 kl. 20.34 (CEST)

Yger, du skriver "..redan aktiva..". Menar du sådana som är registerade, som har ett användarnamn? Även för vissa av oss är det mycket svårt att manövrera på svWikipedia för att hitta begreppet Wikifika. Dessutom så är det så att om man har kunnat komma så långt i handhavandet utav svWikipedia att man har kännedom om systemet med "Wikipedia:" och försöker med Wikipedia: Wikiaktiviteter i sökmotorn så ger det svaret - Inga resultat matchade frågan. Bara begreppet "Wikiaktiviteter" ger svaret - Menade du: Fritidsaktiviteter. Är det meningen att det skall vara lätt att hitta Wikifika på svWikipedia så måste man ha det direkt synligt med en kaffekopp på Huvudsidan, inte dolt bakom något annat begrepp. Samma sak om man väljer att istället använda ordet "Wikiaktiviteter". --Allexim (disk) 16 maj 2012 kl. 20.52 (CEST)

Med redan aktiva menar jag att man skriver i artiklar (i motsats till de som bara läser). Deltagarportalen är enligt min mening platsen att söka sådan info, då deltagare indikerar mer än bara läsa. Hur det sedan visas på den siden eller hittas vi sökrutan ha jag ingen åsikt om.Yger (disk) 16 maj 2012 kl. 21.16 (CEST)
Nu har jag lagt in en omdirigering från Wikipedia:Wikiaktiviteter till Wikipedia:Wikiträffar, så nu hittar man det den vägen, om man känner till principen med namnrymderna.--Historiker (disk) 16 maj 2012 kl. 21.24 (CEST)
Vad sägs om att lägga in Wikifika-bilden (som finns överst i denna diskussionen) i rutan "Kommunicera med wikipedianer" på Deltagarportalen? Det skulle skapa lite uppmärksamhet åt det, då det inte finns några andra bilder på den sidan.--Historiker (disk) 16 maj 2012 kl. 21.33 (CEST)
Mycket bra förslag, Historiker! Mycket bra att du också har gjort en omdirigering från Wikipedia:Wikiaktiviteter till Wikipedia:Wikiträffar. Mvh --Allexim (disk) 16 maj 2012 kl. 21.47 (CEST)

Skall man hitta något i någon annan rymd t.ex. wikipediarymden så får man gå till avancerat sök och klicka i den rymd man vill söka i istället för redan ikryssade huvudnamnrymden. Avancerat sök kommer man om man klickar på sök uppe i vänsterspalten och sedan på avancerad längst ner till höger. --NERIUM (disk) 16 maj 2012 kl. 22.08 (CEST)

Tack så hjärtligt för alla tips från dig NERIUM och alla andra om hur man gör på svWikipedia! Det är verkligen snällt utav er! Jag inser att ni har en språklig jargong som är självklar för er. För mig är det rena grekiskan med begrepp som "rymd", "wikipediarymden", "namnrymder", "omdirigera mellan namnrymder", Geonotice och "navboxen". "Avancerat sök" försökte jag hitta genom att klicka på "sök uppe i vänsterspalten". Problemet var bara att jag hittade aldrig sök uppe i vänsterspalten ..... Nu skall jag ta mig en välförtjänt vila efter att själv ha försökt hjälpa en annan stackare med en förklaring om hur man refererar till en tidningsartikelkälla på Brittiska imperieorden. Gissar att den personer blir lika förvirrad som jag känner mig just nu! ;) God natt! --Allexim (disk) 16 maj 2012 kl. 22.48 (CEST)
Jag har nu lagt in bild och text om Wikifika på Wikipedia:Deltagarportalen. Ändra gärna. AlphaZeta (disk) 17 maj 2012 kl. 00.59 (CEST)

Söker man efter "Wikifika" så får man upp förslaget "Wikiwiki" som är en omdirigering till "Wiki" som handlar om wiki generellt. Således svårt att hitta. Även om man söker med de olika webbsökartjänsterna får man anstränga sig. Så det är något av ett kommunikationsproblem. Så jag har skapat artikeln "Wikifika" som både beskriver fenomenet och informerar. Hoppas det uppfyller eventuella notabilitetskriterier. Wikipedia är ju rätt känt, och att folk som redigerar det träffas i IRL, det där verkliga utanför datorskärmen borde vara av intresse ;-) Schh (disk) 17 maj 2012 kl. 02.02 (CEST)

Och jag anmälde den till snabbradering. Självklart kan vi inte ha en artikel i artikelnamnrymden om en sådan intern företeelse. /Grillo (disk) 17 maj 2012 kl. 07.00 (CEST)
Varför då? Schh (disk) 17 maj 2012 kl. 07.17 (CEST)
Om man inte tycker det är tillräckligt relevant så skulle man kunna omdirigera "Wikifika" och "Wikiträff" till artikeln om "Wikipedia". Och sedan flytta texten dit. AlphaZeta (disk) 17 maj 2012 kl. 07.25 (CEST)
Ska vi passa på att lägga in NE-reaktionens fredagsfikor och pubkvällar i den artikeln? /Grillo (disk) 17 maj 2012 kl. 09.22 (CEST)
Vi kan inte göra undantag i relevanskriterierna för oss själva och våra aktiviteter samtidigt som vi raderar material om annat pga bristande relevans, det vore väldigt osnyggt. Gör gärna wikifikorna mer synliga, men inte i artikelnamnrymden. Njaelkies Lea (d) 17 maj 2012 kl. 09.30 (CEST)
Huruvida "Wikifika" är av tillräckligt (externt) allmänintresse eller inte diskuteras just nu på Diskussion:Wikifika. --MagnusA 17 maj 2012 kl. 16.50 (CEST)

Just Deltagarportalen tycker jag är ett dåligt länknamn. För man förstår inte direkt vad det är. I alla fall gjorde inte jag det, och jag såg nån mer skriva detsamma tidigare här. Hur som helst, här är ett lästips om Wikipedias namnrymder: Wikipedia:Namnrymder.

Ett annat problem är att man kanske inte vet att man behöver använda avancerad sökning för att hitta allt på Wikipedia. Ofta brukar avancerad sökning på andra webbsidor vara till för att exkludera vissa ord ur sökningen eller kombinera sökord på diverse sätt m.m. När en artikel inte hittas kanske man borde lägga till en notis i stil med: "Söker du kanske information som inte är en artikel i uppslagsverket? Använd då avancerad sökning för att söka igenom hela svenska Wikipedia." Moberg (disk) 17 maj 2012 kl. 10.08 (CEST)

Tack AlphaZeta för ändringen i Deltagarportalen! Jag har nu förtydligat ytterligare genom att komplettera "Jag vill..." med lydelsen "...träffa andra Wikipedianer → Wikipedia:Wikiträffar" både i inledningen av Deltagarportalen och inledningen av Bybrunnen, då de för övrigt har samma struktur.
Jag skulle vilja fråga gemenskapen om ni tror att information om wikifikor söks utanför Wikipedia, det vill säga genom söktjänster? I så fall skulle det kunna ordnas sidor som länkar hit.--Historiker (disk) 17 maj 2012 kl. 11.02 (CEST)
Vill man hitta allt på wikipedia är det enklare att söka "allt" än att söka "avancerad" och kryssa i alla namnrymder. 217.210.57.95 17 maj 2012 kl. 12.17 (CEST)
När man skriver in "Wikifika" i sökrutan och endast får upp "Wikiwiki" som förslag, ej träff så har man misslyckats med att presentera möjligheten! Jag kände inte till "avancerad sökning" förrän det nämndes i denna tråd nu. Vad är länken dit?, hursomhelst finns det ett djupt pedagogiskt problem. Den nuvarande strukturen är mycket oklar för de som ej fördjupat sig i Wikipedias interna struktur. Schh (disk) 17 maj 2012 kl. 14.34 (CEST)
Knappen för att komma till avancerad sökning försvann för ett par år sedan och ersattes av förstoringsglaset till höger om sökrutan. Mindre bra tycker jag själv, men det är inte jag som bestämmer trenderna i hur programmakarna utformar gränssnitten. Nasko (disk) 17 maj 2012 kl. 14.41 (CEST)
Var hittar man denna knapp för avancerad sökning? För jag hittar den inte iaf. Söker man med Google på "wikiträff" så hittar man rätt på första träffen iaf. På "wikifika" blir 3:e träffen rätt. Men det borde inte behövas.. Schh (disk) 17 maj 2012 kl. 15.56 (CEST)
Klicka på förstoringsglaset (som Nasko nämner). Då får man upp ett antal kryssrutor där man kan välja vilka namnrymder man ska söka bland. Det är "Avancerad". Strax ovanför kryssrutorna finns en rad "Artiklar Multimedia Hjälp- och projektsidor Allt Avancerad". --MagnusA 17 maj 2012 kl. 16.13 (CEST)
Avancerad sökning
Bild!? Schh (disk) 17 maj 2012 kl. 16.50 (CEST)
Tackar ;) men navigeringen är uppenbart snårig. Schh (disk) 17 maj 2012 kl. 18.11 (CEST)
Nu kommer man rätt iaf när man söker på "wikifika" eller "wikiträff". En klar förbättring jämfört med tidigare. Schh (disk) 17 maj 2012 kl. 17.23 (CEST)

Intressanta diskussioner. Jag tycker att wikfikor är viktiga. Möten med wikipedianer har flera gånger fått tveksamma att bli mer aktiva, både på och utanför Wikipedia. Historiker är ett exempel. Nu är han en av de mer aktiva i att se till att wikifikorna blir av i Göteborg regelbundet och blev dessutom invald till styrelsen i Wikimedia Sverige.

Ån andra sidan är det bara omkring 0.2% (eller något sånt) av alla som läser på Wikipedia, som faktiskt bidrar på något sätt. Det jag märker av när jag pratar om Wikipedia för... alla typer av grupper... är att över 50% inte skulle kunna peka ut redigera-knappen, att 60% inte skulle kunna peka ut diskussions-knappen, och 70% inte skulle kunna visa var historik-knappen sitter (eller vad den knappen gör). Nästan ingen har varit inne på Bybrunnen. Wikipedias fem grundpelare är lika okända som användarsidorna, som i sin tur är lika okända som Senaste ändringarna. Och även om de kände till allt det där, så skulle de inte våga bidra. Det handlar inte om tid, utan om mod. Sådant mod kan man bygga upp genom att träffa wikipedianer. Man kan också bygga upp det genom att få uppleva wikipedianerna på Wikipedia (till exempel genom personporträtt, intervjuer eller videor).

Med allt det sagt, tror jag att Wikipedias problem är att vi vill ge folk för mycket information, och särskilt information som de inte ber om. Om vi kunde rensa bort femtio procent av alla länkar och göra huvudsidan och de andra sidorna renare skulle det bli lättare för "vanligt folk" att hitta sånt som faktiskt är det viktiga. Rent konkret tycker jag att wikiaktiviteter är en sådan sak som tar mer plats. Det blev snyggt på Deltagarportalen (vars namn jag inte heller fastnat för, och sällan använder). Jaja, nu blev det ett långt inlägg. Jag har semester, som sagt, och hjärnan är inte riktigt påslagen. Hoppas att det ändå fanns något där som någon kan ha användning för.//Hannibal (disk) 17 maj 2012 kl. 16.16 (CEST)

Det är inte mängden som det är fel på utan navigeringen, och vad som presenteras var. T.ex sökte man på wikifika för att man hört talas om det fick man irrelevant förslag av sökmotorn. Medans om man t.ex söker på "Deltagarportalen" som leder till wikisource som inte leder någonstans. Men telepatiskt ändå kommer på att det är Wikipedia:..Deltagaportalen och då hittar till deltarportalen så är det ändå rätt ostrukturerat. Men kommer man på att söka på "träff" så hittar man rätt till "Wikipedia:Wikiträffar". Informationen finns men är i praktiken gömd för de som ej fördjupat sig och ej förmår ta sig igenom ostrukturerad information. Schh (disk) 17 maj 2012 kl. 17.23 (CEST)
Håller med om att vi bör rensa bort lite länkar från huvudsidan, men ungefär en gång i halvåret dyker det tyvärr upp såna här kommentarer om att "Blablabla-sidan är svår att hitta" och krav på att det ska läggas en länk till den på huvudsidan. Nu handlade det om Wikifika, senast var det Wikipedia:Hjälp och Wikipedia:Kontakt har jag för mig, vilket har lett till att när man kommer till huvudsidan nu, så finns det inte mindre än tre länkar tillWikipedia:Kontakt och minst två till Wikipedia:Hjälp. På många sidor finns dessutom Mall:Navigering deltagarsidor. Vi hade redan två länkar till Wikipedia:Wikiträffar på Deltagarportalen, men nu lades det till dessutom till en ruta och ytterligare en länk dit. Det blir ju bara gyttrigare för varje gång nån vill ha ytterligare en länk och ytterligare en ruta. Känns inte som man ser helheten utan bara vill att just det där sidan som man själv har i åtanke ska synas bättre, men för varje gång detta sker så blir det bara rörigare och rörigare. Jag tycker att det räcker med en länk till Wikipedia:Kontakt på huvudsidan istället för tre, jag tycker det räcker med en länk till Wikipedia:Hjälp istället för två, jag tycker det räcker med en länk till Wikipedia:Wikiträffar istället för tre. Varför tror man ständigt att lösningen för att folk ska hitta lättare är att lägga till ytterligare en länk, fastän det redan finns en, eller flera? / Elinnea (disk) 17 maj 2012 kl. 17.16 (CEST)
Håller med. Det är ett klassiskt fenomen att man tror att mest information alltid är bäst information. Se en:Instruction creep. /Grillo (disk) 17 maj 2012 kl. 18.40 (CEST)
Jag tog bort länken till Wikiträffar i rutan Kommunicera med wikipedianer på Deltagarportalen, då Wikifika/Wikiträffar fått en egen mycket tydlig ruta.--Historiker (disk) 17 maj 2012 kl. 18.53 (CEST)
Grillo och Elinnea, ni borde vara glada istället för att klaga eftersom ni har vunnit! Det blir ju så som ni vill ha det och inte så som jag vill ha det, dvs en klickbar bild på Wikifika alternativt en klickbar länk med texten Wikiaktiviteter/Wikiträffar på Huvudsidan. Tror ni att fler nu kommer uppmärksamma att det finns möjlighet till Wikifika? Mitt svar är att jag i hjärtat hoppas det medan hjärnan har motsatt åsikt. Jag är däremot både i huvudet och hjärtat glad över att det blev en sådan bra diskussion under denna rubrik med många olika ämnen som har blivit behandlade. Det trodde jag aldrig igår. Dessutom är det också glädjande att flera, bl.a. Schh har uttryckt hur svårt de uppfattar manövrerandet och brukandet utav Wikipedia. Mycket modigt gjort! Det känns genast mycket bättre för mig att det inte är bara jag som har problem med SvWikipedia trots många års användande.
Tack Hannibal! Läser man statistike (procentsatserna) i ditt inlägget här ovan så bör man ta sig en rejäl funderare över vart SvWikipedia är på väg. Vill vi ha det så? Är vi nöjda med det? Tack Historiker och alla andra som är snälla och ordnar Wikifika och andra Wikiaktiviteter! Mycket bra gjort! Hoppas att jag någon gång skall ha möjligheten att komma på en Wikifika och träffa ex. Grillo och Elinnea! Tack så hjärtligt alla som har deltagit i debatten som nu t.o.m. lever vidare i Diskussion Wikifika[5]. Tack också så mycket för att man numera kan svWikipediasöka på begreppet Wikifika! Mvh --Allexim (disk) 17 maj 2012 kl. 21.40 (CEST)
Vunnit? Är detta en tävling för dig? På deltagarportalen är det hela tre länkar till Wikipedia:Wikiträffar. På vilket sätt skulle det vara "en vinst" för mig, som tycker att det räcker bra med en, att ha tre? / Elinnea (disk) 17 maj 2012 kl. 22.46 (CEST)
Hur vet man att man ska kika på Wikipedia:Deltagarportalen för att hitta Wikifika mm?, och hur vet man att deltagarportalen är det som man söker för att kunna hitta det man egentligen söker? Schh (disk) 17 maj 2012 kl. 23.54 (CEST)
Är man intresserad av just deltagande så faller det sig väl ganska naturligt att titta på just den portalen, eller hur? När man pekar på deltagarportalen står det ju dessutom "Om projektet, vad man kan göra, var man kan hitta saker". / Elinnea (disk) 18 maj 2012 kl. 01.21 (CEST)
Man kanske är intressad av just aktiviteter och undrar var aktivitetssidan är, eller aktivitetsprojektet eller mötesprojektet. Eftersom folk tänker olika så lär de inte följa den "naturliga" vägen dit. Schh (disk) 18 maj 2012 kl. 02.36 (CEST)
Exempelvis Nationalencyklopedins interna aktiviteter för sin personal, eller för all del aktiviteter för att locka fler läsare eller mer personal, borde alltså stå i deras artikel Nationalencyklopedin? eller borde beskriva den interna företagskulturen på den arbetsplatsen? --MagnusA 18 maj 2012 kl. 09.32 (CEST)
Det är väl ändå inte jämförbart? Jag förstår problematiken som båda sidor för fram, men det här är bara raljerande. /jssfrk (d|b) 18 maj 2012 kl. 23.32 (CEST)
Om man är intresserad av just aktiviteter och undrar var aktivitetssidan är tycker jag det naturliga vore att gå till deltagarportalen för att hitta länken. Tvärtom blir det hopplöst att hitta någonting alls om man har Deltagande, Aktiviteter, Möten, Diskussioner och gud vet vad som egna portalsidor (annat förstås, än om de är länkade från deltagarportalen). Däremot kan förstås deltagarportalen förbättras och vid behov byta namn. --LPfi (disk) 22 maj 2012 kl. 06.01 (CEST)

Pågående administratörsval[redigera | redigera wikitext]

Just nu pågår det administratörsval för Dnm, J 1982 och Lavallen2. Ju fler som gör sin röst hörd dessbättre. /90.132.237.20 19 maj 2012 kl. 02.37 (CEST)

Trevligt att det läggs blänkare här om viktiga omröstningar. Inte lika trevligt att en uppenbarligen etablerad användare gör detta utloggad. Var det ett misstag, eller ett avsiktligt val av anonymitet? Lsj (disk) 19 maj 2012 kl. 10.08 (CEST)
Tråkigt som du säger då det verkar vara någon av dom nominerade, första redigeringen brukar inte handla om sånt här. Förhoppningsvis var detta ett misstag och den som gjorde det går ut med det. --Hastaro (disk) 19 maj 2012 kl. 10.22 (CEST)
"då det verkar vara någon av dom nominerade" - det pekar i praktiken ut bara en enda användare, var det nödvändigt? Skapa inte en hönsgård, snälla! -- Lavallen 19 maj 2012 kl. 12.05 (CEST)
Det pekar inte alls ut någon enskild användare, men stryker det då det riktas mot tre användare och jag har inte några som helst bevis. Var helt taget ur luften och ber om ursäkt till de tre nominerade, då jag som sagt inte har några bevis.--Hastaro (disk) 19 maj 2012 kl. 12.16 (CEST)
Detta är ett tillfälle där IP-kontroller kan användas. Jag vill inte bli förknippad med det här, men kan säga att förra året dök det upp massa anonyma kommentarer som gjorde det man inte förknippar med nykomlingar. De ställde lite konstiga frågor. Sedan avtog det runt augusti-september. Men nu är det på väg tillbaka igen. J 1982 (disk) 19 maj 2012 kl. 18.45 (CEST)
Din kommentar här, J1982, tycker jag räcker för att du skall vara frikänd. Det är nog ingen av er tre etablerade användare. Det skulle vara konstigt. MVH Adville (disk) 19 maj 2012 kl. 20.29 (CEST)
Sök på IP-nummret, ersätt det sista numret med '*', så leder det snart till en helt annan användare än de tre. Den användaren signerar precis om IP-numret med snedstreck före signaturen. Han hade helt enkelt glömt att logga in, no big deal. AlphaZeta (disk) 19 maj 2012 kl. 21.24 (CEST)

Det var en bra notis, alldeles oavsett vem som skrev. För egen del vill jag uppmana alla att fundera på vilka som eventuellt skulle kunna vara lämpliga som administratörer och fråga om de vill bli nominerade. Obelix (disk) 20 maj 2012 kl. 01.20 (CEST)

Japp, jag har en alldeles särskild person i åtanke. MÖRKERMAN 22 maj 2012 kl. 22.10 (CEST)

Wallner igen[redigera | redigera wikitext]

De flesta etablerade användare som engagerat sig i artikeln Jacques Wallner har varit överens om att vissa saker inte ska stå i artikeln. Nu står väldigt mycket av detta ändå på diskussionssidan. Borde inte det raderas, och det för gott?--Skogsfrun (disk) 19 maj 2012 kl. 14.22 (CEST)

I så fall kommer vi bli tvungna att dra den diskussionen från början igen om ett halvår. Det blir svårt att påvisa konsensus om bevisen för att konsensus har uppnåtts raderas. /ℇsquilo 20 maj 2012 kl. 12.36 (CEST)
Jag tror det händer ibland att "vissa saker" som inte platsar i artikeln men som ändå publiceras på diskussionsidan rensas bort, men inte "för gott" så de försvinner ur historiken. --MagnusA 20 maj 2012 kl. 13.00 (CEST)
Christer Pettersson gjorde sig skyldig till ett liknande brott i början på 1970-talet, och har trots att han frikändes för Palmemordet kvar detta i artikeln. I Sverige har vi stora krav på att all ska behandlas lika. När en journalist blir särbehandlad och får en mer friserad artikel än en gammal pundare sticker det givetvs i ögonen på många. Slå in "Jaques Wallner" i valfri sökmotor. Mord och mördare finns bland de första träffarna, så den informationen kommer inte att undgå någon. Istället för att läsa om dådet på wikipedia får vi läsa om det på Flashback och andra ställen på nätet med sämre krav på källor och med mer onyanserade diskussionssidor. Nu har ett skelett dykt upp i Wallners 80-tals garderob. Tråkigt för honom. Hade han gått ut med de på 1990-talet så hade det inte varit så stor grej nu. Det är ingen mening att censurera sådant som är allmänt känt. Finns det bra källor och det är relevant för artikeln så ska det stå där - kort och sakligt, ungefär som knivdådet i artikeln om Christer Petterson. Nasko (disk) 20 maj 2012 kl. 14.04 (CEST)
Nu handlar den här diskussionen ju strängt taget om vi ska dölja informationen på debattsidan eller ej, medan ovanstående inlägg mer är ett generellt ifrågasättande av det som står i Wikipedia:Artiklar om nu levande personer, och borde nog snarare föras på artikelns egen diskussionssida. Artiklar om nu levande personer tror jag dessutom är en policy som de flesta bejakar, och det av goda skäl: Börjar vi tillämpa vad jag tror kan riskeras att betraktas som kändisjournalistik med motiveringen att "det är bättre att vi skriver om det än någon värre källa" tror jag vi snart kommer att få väldigt svårt med avvägningar, och i förlängningen betydande problem att förhindra rena förtalsartiklar – "bättre stämma i bäcken än i ån", som ordspråket säger. Att vi inte är helt konsekventa i artikeln om Christer Pettersson är knske olyckligt, men jag undrar om en sådan inkonsekvens kan tas som argument för att göra den till regel. Dessutom finns det ju en klar skillnad: Christer Pettersson är enbart känd för sin brottsliga verksamhet, det är inte Wallner. Jag accepterar Esquilos argumentation och tror även jag att det blir svårt att dölja infrmationen på diskussionssidan, men som generell regel tror jag det är viktigt att inte förfalla till sensationsjornalistik – vi är en encyklopedi, och bör för vårt anseende uppträda som en sådan. / TernariusD 20 maj 2012 kl. 15.44 (CEST)
Det borde ju vara så att om någon information inte anses relevant för en artikel, eller till och med direkt olämplig, så ska den inte heller torgföras på diskussionssidan. Det blir en smygväg att få ut den. Jag accepterar resonemanget om att det inte är lämpligt att ta bort informationen för gott. Men är det OK att gå in och radera den? Jag har aldrig petat i andras diskussionsinlägg förut.Skogsfrun (disk) 20 maj 2012 kl. 17.11 (CEST)
Problemet är, som jag ser det, att Esquilo har alldeles rätt i att ett borttagande riskerar att leda till att diskussionen blommar upp igen om ett tag. Samtidigt känner jag en klar olust, det medges, i att låta den här typen av uppgifter ligga framme för en var att ta del av. Skulle vi kunna arkivera de älsta delarna av diskussionen? Det borde ju i alla fall hindra att "slötittare" får reda på mer än avsett; samtidigt kan "seriösa" debattörer se vad som diskuterats tidigare. Vad tycker ni andra – är det tillräckligt för att stoppa fortsatt uppblommande av samma tråd? Eller meningslöst? Eller rent av censur? / TernariusD 20 maj 2012 kl. 22.11 (CEST)
Arkivering av diskussionssidor är knappast att betrakta som censur. Det är ju ett standardförfarande som vi tillämpar på alla diskussioner som blir tillräckligt långa. /ℇsquilo 20 maj 2012 kl. 23.19 (CEST)
Det finns ju vissa typer av uppgifter som inte alls får förekomma på Wikipedia – nämligen sådant som uppfyller kraven för oversight. Sådana uppgifter ska tas bort även från diskussionssidor. Och jag tycker gränsen bör gå just där – uppgifter som inte ska oversightas, ska inte heller suddas ut från diskussionssidor, utan bara arkiveras. (Klotter och annat som inte "diskuterar artikeln" brukar tas bort, men det är ju inte vad saken gäller här.) Frågan är nu om "oversight" egentligen borde tillämpas på den aktuella diskussionssidan. Det vore väl då enligt punkt 2 i oversightpolicyn: "Removal of potentially libelous information either: a) on the advice of Wikimedia Foundation counsel or b) when the case is clear, and there is no editorial reason to keep the revision." /NH 21 maj 2012 kl. 15.21 (CEST)
En passerande surfare tittar säkert inte på diskutionssidorna. Så den informationen syns nog inte för många. De som klarar att hitta till diskutionssidan, klarar säkert att goog:la, och där finns ju mer info. Så man uppnår inte målet med radering, utan man uppnår bara interna konflikter inom wikipedia. För de som vill 'censurera', så tycker jag att arkivering är tillräckligt. Radering, det tycker jag är i det närmaste censur. Det finns dessutom ingen klar regel/konsensus för sådan radering. I detta fall tycker jag egentligen att domen bör refereras, men eftersom det finns någon sorts drev från viss vinkel så kanske man inte bör ha med det i texten. Den ursprungliga regeln om biografier skapades förmodligen mer med tanke på att kommunalpolitikern Andersson eller Professorn Eriksson inte skulle bli uthängda för mindre brott som fortkörning eller svartbygge, även om det fanns en offentlig dom (källa). Tanken var nog aldrig att skydda riktigt grova brott. Janwikifoto (disk) 21 maj 2012 kl. 23.50 (CEST)

Wiki Takes Norrköping, nu som Veckans tävling![redigera | redigera wikitext]

Strykjärnet, innehållandes Arbetets museum, i Norrköping

Veckans tävling är en fortsättning på fototävlingen Wiki Takes Norrköping som jag och Arild ordnade förra helgen. Tävlingen passar både bildfixare, artikelskrivare, kategoriserare och alla andra.

Varmt välkomna att vara med och tävla om fina rosetter, biocheck och Wikipediamuggar!

/Haxpett (disk) 21 maj 2012 kl. 01.02 (CEST)

Boberger behöver lite motstånd! Trots att han har gjort ett rejält ryck och redan fått en lila rosett är tävlingen fortfarande öppen. Var med du också! /Haxpett (disk) 23 maj 2012 kl. 00.35 (CEST)

Jag uppmärksammar pinsamheter[redigera | redigera wikitext]

Jag har alltid kollat ofta vilka nya sidor och kategorier som kommit in. Jag har märkt att en hel del nya artiklar de senaste månaderna antingen (ibland allt det här):

  • Saknar källor (om man ser att den är översatt borde i alla fall översatt-mallen läggas dit)
  • Saknar externa länkar
  • Saknar länkar till Wikimedia Commons om ämnet finns där (fast jag visste först inte heller vad Wikimedia Commons var, så det kanske inte är så konstigt, men det var på den tiden då vi fortfarande hade lokal uppladdning även om Wikimedia Commons fanns då)
  • Saknar språklänkar (egentligen kan man bara kräva att man kan svenska om man skriver på svenskspråkiga Wikipedia) men om det är till exempel ett namn på en plats eller person är det oftast inte jättesvårt. Fast alla kanske inte vet hur smidigt språklänka är för de vet inte hur våra botar funkar.
  • Saknar kategorier

Kategorier och språklänkar brukar dock fixas ganska fort.

De flesta har nog hoppas över källor ibland, speciellt om ämnet är välkänt och okontroversiellt (då är inte källor det första vi ropar på), men det pinsamma här är att artiklarna översatts från andra språk, och tagit med allt annat än just detta, och det kan handla om väletablerade användare som skapar flera sådana artiklar, och artiklarna är oftast inte så där jättekorta.

För 1-2 år sedan såg jag nästan inget sådant, och vi var på väg bort från det. Nya artiklar hade alltid källor, och gamla artiklar gicks igenom igen och försågs med källor. (däremot var problemet med nya artiklar som var maskinöversättningar nog lite större då, och några år tidigare var det upphovsrättskränkningar). Men det minskade i alla fall till slut. Ibland är artiklar dåligt skrivna, men utan maskinöversättningar, och då lägger jag dit språkvårdsmallen men det är inte så ofta längre och inget större problem.

Visserligen bygger Wikipedia på att vi städar upp efter varandra, men jag börjar tröttna, och påpekar numera ofta på användarnas användarsidor. Vissa börjar då lägga dit det här, andra verkar inte veta hur man gör (en del kanske inte ens bryr sig). Ingen annan verkar ha tänkt på detta (utan tror att det bara rör nykomlingar). Om jag inte brytt mig om det här hade snart hälften av svenskspråkiga Wikipedias artiklar sett ut som om det vore 2004-2005 igen. Pinsamt att många inte ens verkar försöka.

Hur kan man nå ut med detta till flera användare? J 1982 (disk) 21 maj 2012 kl. 19.24 (CEST)

När jag själv gör nya artiklar brukar jag inte ha med någon länk till commons, dels för att jag inte trott att det varit viktigt (verkar vara det då du tar upp det), dels för att jag halvt inte förstår hur man exakt ska göra. Lade heller inte in språklänkar innan du sade åt mig att göra det, trodde att Wikipedias robotar fixade det automatsikt, det kan nog väldigt många nya tro att robotarna sköter. Vilket dom tydligen inte gör om man inte lägger in minst en länk.
En sak man skulle kunna göra för att motverka detta är att om man trycker på Skriv en ny artikel eller bara helt enkelt trycker på en rödlänk så står det att man ska kolla om det finns någon kategori i Commons man ska länka till, att man ska kolla om artikeln finns på andra språk. Det ska även stå hur man gör detta, sen medans man endå håller på kan man ha med kategorier osv.
Såg nu att det tydligen redan fanns när man tryckte Skriv en ny artikel. Dock så skulle man ju fortfarande kunna ha med den där mallen när man trycker på rödlänkar, sen bara att man lägger in commons i mallen satt man vet hur man gör också.
Om det är möjligt att göra såhär eller inte, har jag ingen aning om. Det får bättre vetande svara på, detta var bara ett förslag.--Hastaro (disk) 21 maj 2012 kl. 21.32 (CEST)
Commonslänkar är bra för att de leder direkt till ett bildgalleri. Då blir det lättare om man vill byta bild till en mer passande som kanske dykt upp sedan man tittade sist. J 1982 (disk) 22 maj 2012 kl. 00.17 (CEST)
@J 1982, när du skriver att bland annat kategorier brukar fixas ganska fort, menar du att de fixas på riktigt, eller bara försvinner från specialsidan över okategoriserade artiklar därför att någon har lagt på mallen {{okategoriserad}} (och därmed tyvärr formellt tilldelat sidan Kategori:Artiklar som bör kategoriseras)? Jörgen B (disk) 22 maj 2012 kl. 01.25 (CEST)
Jag tycker att kategorierna hör till det självklara då man wikifierar en artikel och mitt intryck är att kategorierna kompletteras snabbt på artiklar jag skriver. Men om etablerade användare brukar lämna bort något av det nämna är det nog skäl att dels se över våra instruktioner, dels påpeka personligen. Det är ju inte svårt då man en gång lärt sig. --LPfi (disk) 22 maj 2012 kl. 06.26 (CEST)
Om man hittar en sida som är okategoriserad och man inte har tid, lust eller kunskap att kategorisera den så ska man lägga till åtgärdsmallen {{okategoriserad}} eller {{brister|okat=ja}} om man tycker den är bättre. Då får man dit en ruta som talar om att artikeln har en brist, vilket ökar chansen att någon faktiskt åtgärdar den. Det är mycket bättre än att förlita sig på någon specialsida som knappt någon hittar till. /ℇsquilo 22 maj 2012 kl. 09.49 (CEST)
Specialsidan luras dessutom lätt av sådana kategorier som Kategori:Män mfl som inte är en tillräcklig kategorisering. -- Lavallen 22 maj 2012 kl. 09.57 (CEST)
Det tog ett par år innan jag upptäckte att specialsidan inte gick att använda på svwp som den kan användas på andra språkversioners wikipedior, så åtminstone för min del var det precis tvärtom: Specialsidan var lätt att hitta, men däremot inte kategorin Artiklar som bör kategoriseras. Jörgen B (disk) 22 maj 2012 kl. 10.21 (CEST)
Ja, Special:Okategoriserade sidor är lättast att hitta så den brukar jag beta av lite då och då. Mallade artiklar tycks försvinna in i glömskan. --NERIUM (disk) 22 maj 2012 kl. 10.31 (CEST)
Jaha, är det så den heter? Den hade jag aldrig hittat om den inte hade nämnts här. /ℇsquilo 22 maj 2012 kl. 12.58 (CEST)
Special:Specialsidor i menyn verktygslåda är den bästa utgångspunkten för att förbättra wikipedia. Katergorier som sammlar mallade artiklar är alltid lite slumpmässiga med blandat bra och dåliga artiklar, felaktigt mallade artiklar, artiklar som redan är korrigerade m.m.. --NERIUM (disk) 22 maj 2012 kl. 13.24 (CEST)
Många av listorna på den sidan är tyvärr värdelösa eftersom de inte uppdateras. Exempel: Special:Sidor utan länkar och Special:Gamla sidor. Listor som kräver underhåll, manuellt eller av bottar, ska inte ligga i Special-namnrymden utan i Wikipedia-namnrymden. Special-namnrymden är till för verktyg som söker i databasen direkt, till exempel Special:Bidrag och Special:Senaste ändringar. /ℇsquilo 22 maj 2012 kl. 14.19 (CEST)
Jag skulle lägga till dålig länkning till listan. Då menar jag inte länkar i artikeln utan snarare till den. Jag tycker mig lite nu och då se mer eller mindre etablerade användare skapa artiklar med efterled och sedan inte länka till dem, inte ens från "grundartikeln" med namnet utan efterled. -Laxskinn (disk) 22 maj 2012 kl. 12.17 (CEST)
Ja, inlänkar är mycket viktiga. --NERIUM (disk) 23 maj 2012 kl. 00.23 (CEST)
Varför skulle det vara pinsamt om en artikel saknar externa länkar? Att det är pinsamt om en artikel saknar källor instämmer jag till fullo i och det är något som vi bör bli mycket noggrannare med och istället för nånslags "jaja, det läggs nog till nångång framöver kanske"-attityd, men externa länkar? Det kan man ju lägga till om det finns några bra som rör ämnet, men det är ju absolut inget krav. Särskilt pinsamt tycker jag inte heller att det är om en artikel saknar länk till commons, det är ju nåt som man kan lägga till så småningom när man upptäcker att det finns bilder där. Jag tycker att vi bör fokusera på det viktiga, källorna och radera sånt som inte kunnat källbeläggas under längre tid. / Elinnea (disk) 22 maj 2012 kl. 13.20 (CEST)
Jag menar mest artiklar som saknar källor, och väl ändå kunde haft 1-3 externa länkar. Och Jörgen B, jag menar att kategorierna ofta språklänkas ganska fort. J 1982 (disk) 22 maj 2012 kl. 13.44 (CEST)
Jag kan endast se avsaknad av källlor (referenser) till påståenden som dåligt och i andra hand länkar från andra artiklar eller kategorier. Dock skall detta ses som ett minimum. Länkar till andra språk kan vara knivigt då det inte alltid är ett 1:1 förhållande, samt att veta vad det egentligen heter på annat språk kan vara rätt bakvänt ibland. Schh (disk) 23 maj 2012 kl. 19.48 (CEST)

Aktuella händelser under en viss tidsperiod[redigera | redigera wikitext]

Här är en fråga som kommit in till "Bibblan svarar", och svaret på den, nämligen var på nätet man hittar aktuella händelser från en viss tidsperiod. Wikipedia nämns på slutet, men dessförinnan flera andra källor. Är våra årtalsartiklar verkligen inte den naturliga och självklara startpunkten? Eller är de bäst, men dåligt kända? Vem kan göra en objektiv bedömning? --LA2 (disk) 21 maj 2012 kl. 23.36 (CEST)

Väldigt fint svarat och går in på engelska siter i början. (Varför inte börja med de svenska, hon har förutsatt att den som frågar kan engelska). Sedan länkar hon fint till alla siter...utom till Wikipedias årtal... hmmm undar varför då? Jag tycker att Wiki är ett bra sätt att hitta på, på svenska, men är kanske svårt att hitta dit första gången. Adville (disk) 22 maj 2012 kl. 07.36 (CEST)
Frågaren efterlyser bara "någon form av tidsaxel", och man kunde ju tro att en bibliotekarie då skulle hänvisa till böcker. Det finns gott om sådana på vanliga bibliotek, t.ex. När Var Hur. Och för ett visst datum erbjuder ju biblioteken fortfarande dagstidningar på mikrofilm, som ännu inte finns i digital form. Men i stället är svaret helt inriktat på webbsidor. Därtill kommer inriktningen på engelskspråkiga webbsidor, vilket kanske är ett tecken på att årtalsartiklarna i svenskspråkiga Wikipedia saknar svenskspråkiga konkurrenter på webben. Borde vi lägga in ordet "tidsaxel" i mallen för årtalsartiklarna, så att det ger träff när folk söker på webben efter tidsaxlar? --LA2 (disk) 22 maj 2012 kl. 13.47 (CEST)
Ja, det vore väl ett jättebra experiment att göra. Så kan man senare se på access-statistiken vilken effekt det har. Ettrig (disk) 22 maj 2012 kl. 14.33 (CEST)
Om man söker på ordet "tidsaxel" på google så är redan de tre första träffarna på svenska wikipedia. Vi har ju flera artiklar där ordet tidsaxel ingår, tex Tidsaxel över Sveriges historia. Kan bli lite krystat och onödigt att sätta in det sökordet i årtalsartiklarna. AlphaZeta (disk) 22 maj 2012 kl. 15.12 (CEST)
När jag tittar runt på andra språk, så ser 1914 lika tråkig ut på engelska, franska, italienska, ryska, spanska och tyska. De flesta har någon sorts mall/faktaruta i övre högra hörnet, som länkar till 1913 och 1915 och mer specialiserade teman för 1914, men ingen av sidorna känns som "oj, härligt att upptäcka året 1914". Finns det verkligen inga exempel på en mer inbjudande utformning? --LA2 (disk) 22 maj 2012 kl. 15.57 (CEST)
Det gjordes ett försök att göra 1809 till något som mer liknade en artikel, men intresset verkar inte ha varit jättestort. Tror det finns (fanns?) något liknande försök på enwp också.
andejons (disk) 22 maj 2012 kl. 16.44 (CEST)
Tiden går, lutning 45° (kl. 1:30 pekar uppåt), bildformat 5:3
Tiden går, lutning 60° (kl. 2 pekar uppåt), bildformat 2:1
Borde man inte, åtminstone, kunna lägga in en liten bild överst i faktarutan? Och en länk till "Portal:Tidslinjer" eller något i den stilen? --LA2 (disk) 22 maj 2012 kl. 17.40 (CEST)
Snyggt! Samma eller annan bild kan ligga i alla årtalsmallarna, Mall:Årtal fkr, Mall:Årtal 1-799 och Mall:Årtal 800-1599. --NERIUM (disk) 22 maj 2012 kl. 20.57 (CEST)
Instämmer, det blev mycket bra. Ett bra initiativ. Ännu bättre hade det kanske varit med en kalender istället, men jag hittade ingen som passade. AlphaZeta (disk) 22 maj 2012 kl. 21.06 (CEST)
Jag letade efter bra bild på solur för artiklar f.Kr. men hittade inget passande så jag lade in klockan även där. Det går att byta om man hittar något mer passande. --NERIUM (disk) 22 maj 2012 kl. 21.19 (CEST)

Ett förlag: Årtalsartiklarna är inte roliga att läsa. De är bra om man letar efter vad som hände ett visst datum. Om man vill få en överblick över vad som hände det året är de väldigt svåra att hitta något vettigt i. Bästa vore att skriva en kort intro i början av varje år. Det är ett rätt stort jobb. Jag har istället lagt in en förslag på artikeln 1963 med ett litet bildgalleri i början av artikeln, inspirerat från tysk wikipedia. Bildgalleriet går snabbt att lägga in. Ger en enkel överblick över året och lockar till läsning. Vad tycks? AlphaZeta (disk) 22 maj 2012 kl. 19.09 (CEST)

Jag tycker bilderna skall komma i artikeln medan man läser den (månadsvis). Jag gjorde ett enormt förbättringsarbete på årtalsartiklarna förra året (bilder och källor), och då blev det mer eller mindre standard att lägga bilderna så (innan fanns knappt några bilder i årtalsartiklarna). Men det är roligt med fler bilder, och de representerar verkligen 1963. J 1982 (disk) 22 maj 2012 kl. 23.32 (CEST)
Jag håller med, bilderna bör inte ligga överst, det är bättre om de ligger i kanten i anslutning till händelsen till höger på sidan. Ska man ha bildgallerier så bör de läggas längst ned som vanligt. Det vore bra om varje årtal hade en sammanfattande inledning, men jag tror inte att det realistiskt att det skulle bli gjort, det blir för omfattande att skriva tusentals sådana./ Elinnea (disk) 22 maj 2012 kl. 23.47 (CEST)
Jag tycker 1963 var utmärkt. Det lilla bildgalleriet lyfter verkligen artikelns utseende, utan att det blir ett övermäktigt arbete att införa detta. Men sikta då i första hand på att täcka 1960-2010 och bygg sedan ut ett årtionde bakåt i taget. Så småningom kanske någon orkar skriva utförligare inledningar till varje år, men det går inte att förutsäga vilket år något sådant ska inträffa. --LA2 (disk) 22 maj 2012 kl. 23.58 (CEST)
Jag tyckte också att förslaget i 1963 var bra.--LittleGun (disk) 23 maj 2012 kl. 12.23 (CEST)

Jag gjorde nu ett utkast till en tidsportal, nämligen Portal:Tid. Den är lite barnsligt överförenklad, men jag tror det är vad som behövs som en ingång för den läsande allmänheten. --LA2 (disk) 23 maj 2012 kl. 22.20 (CEST)

"Externa källor"[redigera | redigera wikitext]

Detta är tydligen en rubrik som förekommer i närmare 400 artiklar[6]. Den är ju helt obegriplig, så det borde ändras. Tyvärr verkar den både kunna betyda "Källor" och "Externa länkar", så jag tvivlar på om det går att göra med en bot. Om någon känner för att hjälpa till med lite halvautomatiskt arbete finns här dock en chans.

andejons (disk) 22 maj 2012 kl. 07.53 (CEST)

Några av dem innehöll ordet "externa källor" i artikeltexten såsom begreppet egentligen skall användas - i motsats till internkällor.--FBQ (disk) 22 maj 2012 kl. 09.40 (CEST)
Vad menar du med externa resp. interna källor? Ymer (disk) 22 maj 2012 kl. 11.05 (CEST)
En extern källa är just en utomstående källa. Eftersom wikipedia aldrig kan vara källa till sig självt är alla källor externa och begreppet ointressant, men i artikeltext kan det av olika skäl vara intressant att tala om externa källor.--FBQ (disk) 22 maj 2012 kl. 11.59 (CEST)
Artikeln Trycksvarvning talar om interna och externa (kraft)källor.--FBQ (disk) 22 maj 2012 kl. 12.02 (CEST)
Gör man en sökning på ==Externa källor== eller == Externa källor ==, så får man upp de artiklar som bör åtgärdas. Jag har redan satt igång och börjat snygga till en del av dem. C.Nilsson (disk) 22 maj 2012 kl. 12.05 (CEST)
Stopp i maskin! @C.Nilsson: i exempelvis artikeln Richard Ayoade så ändrade du Externa källor > Externa länkar, vilket troligen innebar att artikeln tappade en källa. Extern källa bör omvandlas till (i detta fallet) Webbkälla. Ymer (disk) 22 maj 2012 kl. 12.13 (CEST)
IMDB länkar brukar väl alltid ligga under externa länkar? C.Nilsson (disk) 22 maj 2012 kl. 12.19 (CEST)
Ja. --NERIUM (disk) 22 maj 2012 kl. 12.22 (CEST)
Utom om databasen används som källa för en enskild uppgift! Alltså i de fall då en fotnot är på sin plats (vilket gäller också andra källor som oftast ligger som extern länk). --LPfi (disk) 22 maj 2012 kl. 12.24 (CEST)
"Brukar väl alltid..." förstår jag inte. Det är bidragaren som ska avgöra vad som använts som källa resp. ska vara vidare förkovran i form av Externa länkar. Tror dessutom att det är vanligt att IMBD används som källa i artiklarna, men att man snubblar på rubriksättningen. Att slentrianmässigt ändra enl. ovan menar jag därför blir riskfyllt. Ymer (disk) 22 maj 2012 kl. 12.32 (CEST)
Jo självklart är det en sak om det används som källa med <ref>taggar för att specificera vart viss information är hämtad, men så var ju inte fallet i denna stubbartikel, jag anser att den hör hemma under Externa länkar eftersom det dessutom var en IMDB mall, inte en webbref mall.~Jag har inte ändrat Externa källor till externa länkar i en enda artikel utan att ha övervägt hur det bör utformas, i flera fall har jag tagit bort det och ersatt Externa länkar med Källor, i några fall med dödsannonser har jag lagt in länken som referens i inledningen osv. C.Nilsson (disk) 22 maj 2012 kl. 12.37 (CEST)
Med det resonemanget kan man flytta alla IMDB-länkar till rubriken källor eftersom det alltid finns information i artiklar som styrks av IMDB sidan. Tidigare har jag uppfattat att IMDB inte har tillräckligt tyngs som källa. --NERIUM (disk) 22 maj 2012 kl. 12.46 (CEST)
Jag håller med dig angående det, imdb sidor ändras hela tiden, knappast bra för en källa. Jag kan heller inte komma på att jag sett IMDB som källa referenstaggat, men det finns det med största sannolikhet gott om. C.Nilsson (disk) 22 maj 2012 kl. 12.54 (CEST)
Problemet med föränderlighet är lösbart med arkivering. Ett problem med IMDB kan dock vara att den delvis ungefär som WP är en produkt av läsarna. -- Lavallen 22 maj 2012 kl. 17.38 (CEST)

Skyways artikeln har fått 181 ggr fler visningar senaste dygnet[redigera | redigera wikitext]

Såg att artikeln Skyways besöksstatistik gått från 21 maj - 19 besök per dag, till 22 maj - 3451 besök per dag! wikipedia används tydligen ;) Schh (disk) 23 maj 2012 kl. 13.36 (CEST)

Det var inte en illa ökning det, och visar just på behovet av uppslagsverket! :) dnm (d | b) 23 maj 2012 kl. 13.55 (CEST)
Lampan lyste på wikipedia, hur såg det ut i ljuset? Gav artikeln förtroende? Det mesta av texten skrivet utan källhänvisningar. Maundwiki (disk) 23 maj 2012 kl. 14.42 (CEST)

Hur lång tar det innan en blockering "tar"?[redigera | redigera wikitext]

Jag blockerade idag ett (nåja) vandalkonto, och blev en aning förvånad att se att användaren gjorde en redigering tio-femton sekunder senare.

Vad kan det bero på? Och om förklaringen är utpräglat teknisk (jag gissar att det kan ha varit någon liten glitch i en server eller mellan servrar som gjorde att en redigering registrerades innan användaren blockerades men processades och "dök upp" några sekunder senare) och inte ett handhavandefel - hur lång tid efter att man fått en bekräftad-blockering-skärm är det risk att det fortsätter ramla in redigeringar från ett konto?

Jag har tidigare antagit att om man blockerar ett konto och omedelbart efteråt drar upp en ny webbläsarflik med listan över kontots alla "bidrag" räcker det att kolla av den listan för att vara säker på att man följt upp allt. Borde man egentligen dra upp den listan, skumma bidragen och sedan ladda om listan innan man stänger den? - Tournesol (disk) 9 maj 2012 kl. 14.22 (CEST)

Vet inte, men om du berättar vilket konto det rör sig om kanske jag kan titta lite i de loggar som ger mer detaljer än den "vanliga" bidragshistoriken. (Det kan jag dock inte om bidraget är i raderad sida.) -- Lavallen 9 maj 2012 kl. 16.02 (CEST)
Tror jag hittat det: Blocken gjordes "12:00:44" och sista redigering "12:00:57", dvs tretton sekunder efter blocken. Dessutom triggade redigeringen ett missbruksfilter. Hur är det filtret konstruerat? Är det ett filter som kräver en bekräftelse av användaren? -- Lavallen 9 maj 2012 kl. 16.13 (CEST)
Ursäkta, jag såg inte frågan. Tillfället du hittat stämmer. - Tournesol (disk) 9 maj 2012 kl. 16.14 (CEST)
Du angav att ip't skulle blockeras, men jag kan inte se att ngt sådant har blockerats i det här fallet. Det gör det dock inte alltid... -- Lavallen 9 maj 2012 kl. 16.29 (CEST)
Nej, det taggar bara redigeringen som möjligt klotter, ingen bekräftelse behövs. Njaelkies Lea (d) 10 maj 2012 kl. 07.08 (CEST)
Innocent bot håller på att titta på en hög blockeringar, och fallet är inte unikt, även om jag hittills inte hittat ngn som lyckats redigera efter 13 sekunder. Återkommer när boten är färdig. -- Lavallen 10 maj 2012 kl. 07.50 (CEST)
Resultatet av en undersökning av 5000 infinit-blockeringar sedan mars 2009, visar att 6 användare kunde redigera åtminstone en gång efter att blockeringen lagts. I tre fall 1 sekund efter, i ett fall 2 sekunder efter, i 1 fall 5 sekunder efter och i detta enda fall 13 sekunder efter. Observera att jag inte har haft möjlighet att undersöka raderade bidrag. -- Lavallen 10 maj 2012 kl. 08.35 (CEST)
Kanske också kan vara så att blockeringen verkar på en gång men redigeringarna "bokförs" först lite senare än de har gjorts? Schh (disk) 24 maj 2012 kl. 02.02 (CEST)

Wikipedia:Önskade artiklar inte uppdaterad på 3 år[redigera | redigera wikitext]

Den här potentiellt väldigt användbara sida är i dagsläget värdelös då den inte uppdaterats på ca 3 år. Enligt diskussionssidan tycks den danske wikipedian som skapat sidan inte längre vara aktiv. Är det någon tekniskt kunnig som skulle ha möjlighet att generera en aktuell lista och ersätta denna, och hålla löpande uppdaterad? Tack på förhand Entheta (disk) 21 maj 2012 kl. 02.50 (CEST)

Jag kan nog fixa ihop något lite senare idag. --Petter 21 maj 2012 kl. 12.16
Et lignende spørsmål kom opp i oktober i fjor (ref: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/November#Angelägna artiklar - går det att skapa en sådan robot?), og jeg skrev en løsning som så genererte listen over artikler som starter på Användare:FörslagsBot/Listor/Engelska saknade artiklar (1-100) og fortsetter opp til artikkel nr 1000. Jeg kan fint oppdatere den listen, om det er ønskelig. Dette med å finne slike artikler er for øvrig noe som jeg er interessert i, så om noen har features ved en slik liste de gjerne skulle sett er det bare å komme med forslag! Mvh, Nettrom (disk) 21 maj 2012 kl. 16.22 (CEST)
Uppdatera gärna Engelska saknade artiklar (1-100). Listan är praktisk både för att se vilka artiklar som saknas samt om det finns någon fel på iw-länkar. Wikipedia:Önskade artiklar ger antalet inlänkar till en artikel så listorna fyller var sin funktion. 21 maj 2012 kl. 18.16 (CEST)
Da er Användare:FörslagsBot/Listor/Engelska saknade artiklar (1-100) oppdatert. Jeg skal etter hvert sørge for at oppdateringene skjer automatisk, for eks. en gang i uken. Mvh, Nettrom (disk) 24 maj 2012 kl. 13.10 (CEST)
Nu skrev jag ihop ett litet program och uppdaterade listan. --Petter 21 maj 2012 kl. 17.11
Imponerad, efter att ha samlat info ur den levande databasen, så har jag efter 6 timmar bara kommit till Ankism, så jag ger upp. -- Lavallen 21 maj 2012 kl. 18.36 (CEST)
Fast kategorierna försvann. – GeMet [diskussion] 21 maj 2012 kl. 17.16 (CEST)
Ja det gjorde dem visst. Jag lade tillbaka dem. --Petter 21 maj 2012 kl. 17.27
Och "Utnämning" står överst på listan med 335 röda länkar, något som aldrig kan bli annat en ordboksartikel. Ett resultat av överdriven nit vad gäller länkning. /Annika (disk) 21 maj 2012 kl. 18.30 (CEST)
Absolut inte! Det finns en artikel på dawp. Fernbom2 (disk) 23 maj 2012 kl. 17.03 (CEST)
Tackar! Entheta (disk) 21 maj 2012 kl. 18.41 (CEST)
Fint jobbat! Det finns en massa länkar till böcker som Sverige 1900-talet osv. Är det rimligt att konstatera att artiklar inte kommer att finnas om varenda faktakälla som kan användas till att skriva om årtal? De verkar alla länkas av slentrian. /Grillo (disk) 22 maj 2012 kl. 02.23 (CEST)
Artiklarna med flest inlänkar brukar vara de som hänvisas till från någon mall (och anger snarare att en mall är överanvänd än att artikeln är intressant). Är det möjligt att rensa bort mallänkarna? --LPfi (disk) 22 maj 2012 kl. 06.12 (CEST)
Mallänkar är inte med. Programmet som räknar [[]]-länkar expanderar inte mallar. --Petter 22 maj 2012 kl. 09.45
Finemang! Det hindrade mig i tiderna från att utnyttja sidan (eller en relaterad sida). --LPfi (disk) 22 maj 2012 kl. 12.21 (CEST)

Hur har [[[[Taiwan]] smygit sig in? Moberg (disk) 22 maj 2012 kl. 02.49 (CEST)

Vet inte. :-) Troligen någon skum variant av wikisyntax någonstans som jag glömt ta hänsyn till eller helt enkelt en sida med felaktig syntax. --Petter 22 maj 2012 kl. 09.45
Felet ligger i de robottillverkade fågelartiklarna. Har korrigerat de jag hittat. --NERIUM (disk) 22 maj 2012 kl. 23.07 (CEST)

Stöd Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Igår bytte Användare:Pgehres länken till "Stöd Wikipedia" i vänsterpanelen. Jag kollade igenom och gjorde några ändringar i översättningen. Skulle någon annan kunna ta en titt på översättningen med? Är det någon som vet hur man får den nya versionen att visas på donationssidan? Mvh – GeMet [diskussion] 23 maj 2012 kl. 23.40 (CEST)

Montera ner rubriken Externa länkar?[redigera | redigera wikitext]

Eftersom två trådar ovan tangerar detta ämne, så tänkte jag ta upp mina tankar om detta generellt. Jag går ju dagligen igenom massor med ortsartiklar, och det som är mest problematiska är de externa länkar i dessa artiklar. Mer än 50% är redan efter 2-4 år icke-fungerande och det är väldigt ofta jag ser "länksamlingar*, lokala campingen, lokala fotbollslaget etc i strid mot riktlinjen för externa länkar. Jag skulle vilja att externa länkar mer liknade Vidare läsning men till webbbaserad info, medan det i dag ofta ses som motsvarande Se även men med webblänkar (som då snabbt blir icke fungerande). Under Referenser har vi Fotnoter, Tryckta källor och Webbkällor. Kunde vi inte ta bort rubriken Externa källor helt och istället ha "Ytterligare information" med underrubriken Tryckta information och Webbaserad information?.Yger (disk) 22 maj 2012 kl. 13.36 (CEST)

Det finns redan == Se även ==. Tycker att externa länkar är en bra rubrik som finns på alla språkversioner och länkar som slutat fungera gör det oberoende på vad rubriken heter. --NERIUM (disk) 22 maj 2012 kl. 13.46 (CEST)
Jag förstår tanken, men menar att den nuvarande rubriken är mer lätthanterlig. Vad gäller funktionen håller jag helt med. Det är så jag använder möjligheten. Att en officiell hemsida finns med är naturligt - där finns ju (oftast) mer att läsa. Fernbom2 (disk) 22 maj 2012 kl. 13.49 (CEST)
Det känns inte mindre jobbigt att betala Fastighetsavgift än Fastighetsskatt, så jag tror inte det hjälper att byta namn på de externa länkarna heller. -- Lavallen 22 maj 2012 kl. 14.03 (CEST)

Jag skulle vilja rubriken gjorde det tydligare att det inte är en plats för länksamlingar. Och jag tycker det är en viss asymmetri i förhållande till angivande av tryckt information, dessa lägga antingen in under Referenser/källor/trycktakällor alternativt Vidare läsning och där brukar jag inte återfinna "diverse"länkar under Vidare läsning. Om namnbyte inte är gångbart kanske det vore idé att göra skrivningarna om webblänkar än mer distinkta (de är ganska bra redan iof, men är ej så kända).Yger (disk) 22 maj 2012 kl. 14.16 (CEST)

Jag tror du får lika svårt att upprätthålla disciplinen (regeln: Wikipedia är ingen länksamling) oavsett vad rubriken kallas. Rubriken "Externa länkar" är väl inarbetad och en direkt översättning av den som dominerar på engelska, tyska och andra språk. Att ändra den, skulle leda till förvirring. --LA2 (disk) 22 maj 2012 kl. 15.43 (CEST)
Jag instämmer med LA2. Det bör upprätthållas en restriktivitet med externa länkar, men ett rubrikbyte löser inte problemet. Sedan finns det problem där externa länkar ibland innehåller faktiska källor till artikeln och där krävs det lite eftertanke vid eventuella åtgärder.--Historiker (disk) 22 maj 2012 kl. 21.42 (CEST)
Jag förstår inte hur ni kan vara så bergis på att det inte skulle göra nån skillnad med namnbyte. Ordet länkar gör att jag personligen aldrig tänkt tanken att skriva en bok där. "Externa länkar" känns också mindre seriöst än "vidare information". Att Externa länkar är en direkt översättning av de:wp eller en:wp's rubrik ser jag inte som något helst argument, utveckla.
Många av dessa länksamlingslänkar som ni inte vill se, tror jag läggs in av oinloggade användare, visst är det ofta så? Jag tror att rubriken ger olika inbjudningar beroende på vad det faktiskt står där. Jag är alltså med på Ygers spår. Moberg (disk) 24 maj 2012 kl. 10.58 (CEST)
Böcker som inte finns utlagda på nätet skall givetvis inte stå där. Ygers tanke är god, men i dagsläget ser jag att det skulle komplicera mer än det löser problem. Fernbom2 (disk) 24 maj 2012 kl. 11.00 (CEST)
Jaha. Är det så? Nästan alla böcker finns väl nåt sätt på nätet, menar du utlagda fritt/öppet/gratis på nätet? Har vi nån annan rubrik för vidare läsning för sånt vi vet/tror inte finns på nätet? Vill vi ha en sån rubrik? Moberg (disk) 24 maj 2012 kl. 11.09 (CEST)
Ordet "Extern länk" implicerar att det är en webbsida. För annat finns rubriken "Vidare läsning" och liknade.--LittleGun (disk) 25 maj 2012 kl. 14.06 (CEST)
En bok vars text är publicerad på nätet (givetvis fullt tillgänglig för alla), vilket många äldre skrifter inte är, fungerar som "extern länk", den som inte är det gör det inte. Fernbom2 (disk) 25 maj 2012 kl. 14.52 (CEST)

Hemliga rum 26 maj![redigera | redigera wikitext]

Det har tidigare noterats, men jag tänkte påminna om att det nu på lördag kommer att finnas möjlighet att besöka ett flertal topphemliga platser. Somliga av dem visas för allmänheten för första gången någonsin. En del av dem kommer efter visningen att stängas igen för gott. Detta är ett tillfälle till att skaffa bilder till WP som bara inte får missas. Själv bor jag tyvärr långt ifrån de aktuella städerna men jag uppmanar alla som har möjlighet att ta sig dit. Jag hade väldigt gärna gjort det själv om jag haft möjlighet, det känns som en väldigt spännande upplevelse och det skulle kunna vara riktigt värdefullt för WP. Se http://hemligarum.se/. Alla platser, spridda i ganska många städer, finns även listade artikel på DN. Om någon tar sig till någon av platserna och fotar för WP så vore det väldigt roligt om de sedan kunde posta här eller på något annat lämpligt ställe så att man kan ta del av dem. The User 567 (disk) 24 maj 2012 kl. 15.27 (CEST)

Och det är inte självklart att fotoförbud råder, om rummen nu är så hemliga? - Tournesol (disk) 24 maj 2012 kl. 15.46 (CEST)
Jag är inte säker, det kan säkert skilja sig mellan olika platser också. Hur som helst så är de säkert ganska tydliga med det när man kommer dit isåfall. Jag skulle väldigt gärna ha besökt någon av platserna oavsett eventuella fotoförbud, det känns onekligen spännande att få se en plats som "ingen" har sett eller kommer att få se mer. Men att kunna ta "omöjliga" bilder till WP om det nu är tillåtet skulle ju kännas oerhört värdefullt. The User 567 (disk) 24 maj 2012 kl. 15.59 (CEST)
Det står ingen om fotoförbud under "praktisk information" för resp. plats iaf, och jag hittar inget om förbud någon annanstans på sidan heller. The User 567 (disk) 24 maj 2012 kl. 16.06 (CEST)
Jag hade redan planerat att besöka Tingstäde fästning, få se om jag skall passa på att ta några bilder. Men det blir nog bara med mobilen i sådana fall.--FBQ (disk) 24 maj 2012 kl. 20.28 (CEST)
Baaah, jag hade gärna tagit mig till citadellet i Landskrona om det inte vore för att jag har upplärning på ett nytt jobb just då (ja, på en lördag)... Irriterande, har länge velat besöka Gråen. /Grillo (disk) 25 maj 2012 kl. 05.57 (CEST)

Sökfunktionen[redigera | redigera wikitext]

Hur kommer det sig att när man söker på "gamla"... i sökfunktionen så kommer första alternativet att bli "Gamla Testamentet" och andra är "Gamla stan" (och sedan i bokstavsordning. T kommer efter s och därför bör det komma längre ner i listan, väl? (Religionen har väl inte förtur?) Adville (disk) 24 maj 2012 kl. 15.35 (CEST)

Jag är ganska så säker på att den inte bara utgår ifrån bokstavsordning utan i första hand hur populärt ett ämne är. Exakt vilka kriterier som används vet jag inte men jag tycker att den är hyffsat träffsäker faktiskt. Att den skulle ge förtur till religion (eller något annat specifikt) har jag otroligt svårt att tänka mig. The User 567 (disk) 24 maj 2012 kl. 15.38 (CEST)
Den förklaringen köper jag. Adville (disk) 24 maj 2012 kl. 16.22 (CEST)
Efter antalet inlänkar vill jag minnas att svaret var, senast frågan kom upp. -- Lavallen 24 maj 2012 kl. 16.37 (CEST)
På Wiktionary märkte jag ibland att alla böjningsformer kom upp som sökförslag, men inte huvudordet. Jag frågade efter orsaken på den tekniska mailinglistan wikitech-l och fick en förklaring om att det är sidor med många länkar som ges som sökförslag, men av någon outgrundlig anledning räknades inte länkar som skapas genom mallar (och det är ofta så huvudorden i Wiktionary får sina länkar). Allt tyder på att vi ännu lever i en inte helt perfekt värld. --LA2 (disk) 24 maj 2012 kl. 16.49 (CEST)
Många länkar i texten eller många inlänkar? --NERIUM (disk) 24 maj 2012 kl. 20.07 (CEST)
Borde man inte kunna välja (bokstavsordning, popularitet, nyaste artiklarna och liknande). J 1982 (disk) 24 maj 2012 kl. 20.13 (CEST)
Så vitt jag förstod, prioriteras de artiklar som har många länkar pekande till sig. Att kunna välja är nog bara aktuellt för en mycket liten minoritet av användarna. Jag gissar att WMF struntar i en så liten grupp. Sökfunktionen är ju där för alla läsare av Wikipedia, inte bara för de inloggade (som kan göra personliga inställningar). --LA2 (disk) 24 maj 2012 kl. 21.45 (CEST)
Kan det beror på att sorteringen sker efter ALT-numret, då sorteras stora bokstäver före små. 212.181.63.190 25 maj 2012 kl. 08.46 (CEST)
En irriterande detalj är att om man söker på Alm får upp alla träffar på Älm och Ålm också.--FBQ (disk) 25 maj 2012 kl. 11.03 (CEST)

Tolfte plats[redigera | redigera wikitext]

Någon gång den 4, 5 eller 6 maj har kinesiska Wikipedia vuxit sig större än den svenskspråkiga, enligt listan på m:List of Wikipedias. Vi är numera 12:e största. Det har gått fyra år sedan vi förlorade tiondeplatsen till ryska Wikipedia i maj 2008. Nu har vi ett gott avstånd till den trettonde största, som är vietnamesiska Wikipedia. --LA2 (disk) 16 maj 2012 kl. 21.16 (CEST)

Jaså, det har inträffat nu. Jag funderade just härom dagen när detta skulle ske. Och då har vi ändå bot-skapat många artiklar under det här året. Men frågan är hur länge vi behåller tolfteplatsen - hur snabb tillväxt har vietnamesiska WP jämfört med svenskspråkiga?--Historiker (disk) 16 maj 2012 kl. 22.20 (CEST)
Tack och lov. Svenskspråkiga Wikipedia skall inte vara större än mandarinspråkiga Wikipedia. /Julle (disk) 16 maj 2012 kl. 22.41 (CEST)
Så resonerar de inte på NLWP. --NERIUM (disk) 16 maj 2012 kl. 22.45 (CEST)
Jag kan bara meddela att så gott som alla språkversioner har någon form av masskapande av artiklar (med eller utan robot), så svwp kommer med stor sannolikhet att falla långt ner på listan snabbare än vad många anar. Följer man iw-länkarna till andra språkversioner kan man ibland se artiklar som skapats med robot. Om 5 användare på en mindre språkversion bestämmer sig för att masskapa 50'-100' artiklar var så blir vi snabbt omåkta. Vi kan kallt räkna med att på 5 års sikt att vara akterseglade av de flesta halvstora språkversionerna. Att svwp är långt upp på listorna är för att Sverige är ett rikt land som datoriserades tidigt. De senaste 5 åren har datorerna sjunkit i pris med 70 % och antalet människor som tagit sig ur fattigdomen och som fått ett drägligt liv med el, telefoner och datorer har ökat radikalt tack vare globaliseringen och ekonomiska avregleringar, så vi får vara glada om vi befinner oss på 20 i topp om 5 år. Kvantitet är en kvalitet i sig, fast bara ibland... Nasko (disk) 17 maj 2012 kl. 00.28 (CEST)
Jag håller med Nasko. Vi har vid flera Wikifikor diskuterat hur utvecklingen av de olika språkversionerna återspeglar olika länders levnadsstandard, datormognad och läs-/skrivkunnighet, men även deras kulturella stolthet - jämför katalanska WP som är mycket stor i förhållande till folkmängden. Det är naturligt att svenskspråkiga Wikipedia blir mindre relativt de stora språken. Men vi skall naturligtvis utöka vår språkversion så mycket det går.--Historiker (disk) 17 maj 2012 kl. 11.33 (CEST)
Det finns något annat också, som sv-wp kan vara stolt över och som är värt att odla. Sverige är ju inte det enda landet med rik och välutbildad befolkning. Vi är klart större än finska, bokmål och danska, och var det länge också i förhållande till antal talare. Jag ser inte någon formell förklarande variabel, utan antar att det helt enkelt snabbt uppstod en bra gemenskap. Jag vet inte om det beror på svensk kultur, någon viss subkultur eller en handfull eller några dussin enskilda personer. --LPfi (disk) 17 maj 2012 kl. 11.52 (CEST)
Det ligger mycket i det, och det kan mätas i hur antalet accesser utvecklas - det "enda" reella måttet på förtroende, som i botten beror på hur communitien fungerar. Esperanto rasar trots massor av automatgenerade artiklar. Även ca:wp och jp:wp visar minskande siffror. I vårt närområdet går det dåligt för nn:wp där jag också sett rent bedrövliga stubbar (aa är en församling i sverige). Mer anmärkningsvärt verkar det också gå dåligt för fi:wp, medan sv:wp fortfarande visar på hälsosamma tillväxtsiffror. Vi har en enorm utmaning att både bygga upp encyklopedin kvalitativ och kvantitativt, men än mer att lyckas neutralisera de nedbrytande krafterna. Och här tänker jag inte främst på klotter utan välvilliga tillskott ibland med källor, som ändå successivt ger oseriösa helheter om och när ingen orkar rensa/städa/börja om från början med artiklar (och här tycker jag en:wp som i mycket är långt före oss är en varningsklocka med ofta förskräckande pladdriga, överlånga och ofokuserade artiklar, men källbelagda). Yger (disk) 17 maj 2012 kl. 13.46 (CEST)
Förra året, när vår aktivitet minskat på fem år, trodde jag bokmål snart skulle gå om oss. Det var ofta så när man skapade en artikel på svenska, att den redan fanns på bokmål. De hade då börjat översätta alltmer från andra språk. Nu ser det inte ut att var aktuellt på ett tag, eftersom vi började använda botar för att skapa massor av artiklar under tidigt 2012, så länge de inte gör likadant. Men det finns fortfarande mycket att översätta från bokmål. Självklart skall vi vara större, inte bara för att den norsktalande världen är mindre än den svensktalande, utan dessutom uppdelad i nynorsk eller bokmål. Vi skall vara större än nynorsk och bokmål tillsammans. J 1982 (disk) 17 maj 2012 kl. 13.57 (CEST)

Vi är fortfarande tre gånger så stora som danska Wikipedia, vilket är mer än vad som motiveras av antalet svensktalande i relation till danskspråkiga. Jag kan inte minnas att Danmarks utveckling i internets barndom låg efter den svenska. Fernbom2 (disk) 17 maj 2012 kl. 14.21 (CEST)

Positionerna avgörs i stort sett av den (internet)-kultur som skapats i landet samt teknisk utveckling relativt tidpunkt och kostnadsbild. I Danmark är det fortfarande relativt dyrt och krångligt med internet jämfört med Sverige. TDC:s dyra ADSL-abbonemang är en hämmande faktor. Att Tyska wikipedia nästan slår Engelska wikipedia i fråga om både kvalitet och mängd är något att fundera på. Schh (disk) 17 maj 2012 kl. 14.55 (CEST)
Danmark hade aldrig några löntagarfonder som behövde avvecklas, och fick därför heller aldrig någon IT-miljard som gjorde att tusentals svenska hushåll kunde köpa "hemdatorpaket" skattefritt på 1990-talet. Det var en effekt som vi fortfarande kan surfa på svallvågorna av. /ℇsquilo 17 maj 2012 kl. 14.59 (CEST)
Tror att de då jag sist kollade 50% högre priserna. Samt inställningen till informationsteknologi inverkar också. Kanske satsnig på IT i skolan fungerat olika bra? Schh (disk) 17 maj 2012 kl. 15.06 (CEST)
@Esquilo:Sveriges ekonomiska kris på 1990-talet gjorde att alla importvaror blev 30-40 % dyrare, så effekterna av internetmiljarden är överskattad. Hade krisen inte varit hade euron stått i 6:50 och alla, inte bara de med förvärvsinkomst, hade kunnat köpa datorer till "rabatterat pris". Nasko (disk) 17 maj 2012 kl. 16.00 (CEST)
Hade krisen inte varit så hade de flesta antagligen köpt andra varor i stället. Hem-PC satsningen gjorde att datorer billiga i jämförelse med andra varor som inte var skatterabatterade. För de som hade förvärvsinkomst som sagt. /ℇsquilo 17 maj 2012 kl. 17.59 (CEST)
Det jag tänkte på var antalet hemsidor mot slutet av 1990-talet. Jag minns ingen avgörande skillnad. Fernbom2 (disk) 26 maj 2012 kl. 18.59 (CEST)
Vi borde i alla fall kunna skapa många fler ariklar om vi blev mer aktiva. Jag har konstaterat att jag skapat ungefär 1,8 % av alla wikipedias artiklar. Jag har sett att vissa botar skapat mer än dubbelt så många. Jag har letat efter statistik, men är övertygad om att under 50 personer skapat mer än hälften av wikipedias artikar. Det är inte bara för att få fler artiklar det vore en god idé om det såg annorlunda ut - innehållet kommer ju i hög grad att styras av dessa 50 personers intressen.--FBQ (disk) 17 maj 2012 kl. 18.43 (CEST)
Svwp ligger bara på 20:e plats i fråga om artikeldjup. Dock låg vi på 22:a plats i början av 2008. Jag tycker det är mycket viktigare att avancera där än att försvara vår plats ifråga om antalet artiklar. Vanligt folk klagar inte på att det är för få artiklar på svwp, men jag har hört flera muttra över att det finns så många väldigt korta artiklar. Stubbarna ser illa ut. Vilken strategi kan vi ha där?
Vi har få registrerade användare, jämfört med andra wikier av samma storlek. Där ligger vi på 17:e plats. Men vi ligger på 13:e plats i fråga om antalet aktiva användare, och på 9:e ifråga om antal admins. Mange01 (disk) 17 maj 2012 kl. 23.24 (CEST)
Jag tycker personligen att saknade artiklar är ett större problem än korta. Om jag tar min NE - utgåva från 2000 och undersöker de drygt 200.000 artiklarna där saknar wikipedia fortfarande omkring 30% av dem. Sedan finns det givetvis massor med artiklar om viktiga ämnen som är pinsamt korta - frågan är om det är fler som arbetar med detta? Jag tror dessutom att artiklar - om de rör ett intressant område kommer att byggas ut efterhand. Vissa i huvudsak förklarande begrepp behöver inte heller vara särskilt långa.
Angående redigeringsdjup tycker jag att det är viktigt att ta den siffran med en nypa salt. Tio gånger så hög aktivitet som på artikelsidorna som i artiklarna ge tio gånger bättre redigeringsdjup än om aktiviteten är lika hög i själva wikipedian som i andra namnrymder. Det viskar visserligen på aktivitet på wikipedian - men förbättrar nödvändigtvis inte artiklarna. Dessutom betyder fler redigeringar per sida högre artikeldjup, oavsett vad det är för slag av redigering. Flera småredigeringar ger ett högre artikeldjup än om artikeln når samma resultat genom ett fåtal större redigeringar. Men visst kan den ge en viss ledtråd till aktiviteten på en wikipedia.--FBQ (disk) 18 maj 2012 kl. 01.52 (CEST)
Jag håller helt med FBQ. Jag brukar lämna stubbar därhän och koncentrera mig på att skriva nya artiklar inom samma område. Jag tittade på meta:Wikipedia article depth och tycker att det förefaller vara ett rätt krystat mått på kvalitet. /ℇsquilo 18 maj 2012 kl. 09.56 (CEST)
Hebreiska brukar ha högt artikeldjup, och jag har en känsla av att det beror mer på konflikter, än god kvalite. -- Lavallen 18 maj 2012 kl. 10.06 (CEST)

Gallerier[redigera | redigera wikitext]

Vad har dessa för funktion? Räcker det inte med en hänvisning till commons? Fernbom2 (disk) 24 maj 2012 kl. 10.31 (CEST)

Jag kan nog tycka att gallerier kan ha funktion. En kategori på commons kan rymma bilder med perifer anknytning, eller bilder man inte vill ha med. Commonsbilderna har ofta inte heller någon förklarande text - eller i flera fall en felaktig sådan. Gallerierna ger ju möjlighet att ge en mycket bättre och tydligare information eller att välja ut särskilda bilder för ett renodlat tema.--FBQ (disk) 24 maj 2012 kl. 10.57 (CEST)
Gallerier utan bildtexter kan (nästan) ersättas med en commons-länk. Om bilderna däremot kompletteras med förklarande bildtexter så ingår de i sammanhanget i artikeln. Det är inte alltid som ett galleri är bästa sättet att dispositionera bilder i en artikel, men ibland kan det vara det. /ℇsquilo 24 maj 2012 kl. 13.10 (CEST)
Resonemanget om värdet av bildtexter kan jag förstå. Min avsikt var inte heller att avskaffa dem helt, endast att lyfta fram värdet av att få våra besökare att gå vidare till Commons. Fernbom2 (disk) 24 maj 2012 kl. 13.18 (CEST)
Gallerier är trevliga dessutom syns knappt inte commonslänken lägre när loggan är borta. --NERIUM (disk) 24 maj 2012 kl. 13.15 (CEST)
Jag använder alltid den vackra asken, men jag kan förstå problemet med länken utan logotyp. Fernbom2 (disk) 24 maj 2012 kl. 13.18 (CEST)
Var det någon diskussion innan logotyperna togs bort från commonslänkarna? Jag kommer inte ihåg det men det var nog ett par år sedan. AlphaZeta (disk) 24 maj 2012 kl. 13.32 (CEST)
Ja, det var en rätt lång diskussion. Den handlade främst om att logotypen inte är upphovsrättsligt fri och därför bröt mot grundprincipen i allt som finns i en artikel bör vara det. /FredrikT (disk) 24 maj 2012 kl. 13.35 (CEST)
(Redigeringskonflikt)Ja, det var utdragna diskussioner innan logotyperna flyttades (inte togs bort) till vänstermarginalen i närheten av iw-länkarna. /Dcastor (disk) 24 maj 2012 kl. 13.38 (CEST)
Kanske någon kan hitta och länka till den diskussionen. Har för mig att den var på bybrunnen. --NERIUM (disk) 24 maj 2012 kl. 13.44 (CEST)
Malldiskussion:Commonsbox#Dags att ta sista steget i avskaffandet av ofria bilder i våra artiklar?. /ℇsquilo 24 maj 2012 kl. 14.16 (CEST)
Tack men jag tänkte på diskussionen innan som tog bort bilderna från syster-inliners. [7]. --NERIUM (disk) 24 maj 2012 kl. 14.35 (CEST)
Har kollat upp det. Efter redigeringskrig på mallarna där loggorna togs bort och lades tillbaka så blev det kompromiss att ta bort loggorna från text men behålla i mallarna, Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/April#Försök till avslut. En sak som borde förbättras är möjligheten att hitta gamla beslut. Det är väldigt svårt nu med olika trådar på massor av olika sidor. Kanske samla alla beslut till en parlamentsida? AlphaZeta (disk) 24 maj 2012 kl. 15.09 (CEST)
Jaha, jag kan inte heller hitta någon diskussion innan förändringen gjordes. --NERIUM (disk) 24 maj 2012 kl. 15.34 (CEST)
Nej diskussion kom nog mest efter diffen som du länkade till. Loggan togs sedan slutligen bort 29 mars 2010 [8]. AlphaZeta (disk) 24 maj 2012 kl. 15.43 (CEST)
Jag upprepar: loggan har inte tagits bort. Den har flyttats. /Dcastor (disk) 26 maj 2012 kl. 17.57 (CEST)
Många gallerier ger mig en känsla av övermättnad. Som gräddtårta efter potatisgratäng! Men se artikeln Shakerstil för exempel på ett galleri som verkligen tillför något. "Massan" av bilder ger en helt annan förståelse än vad vanliga bilder kunnat göra – på samma skärmbild som själva artikeln. /NH 24 maj 2012 kl. 19.07 (CEST)
Gallerier kan ofta förstärka innehållet i artikeln på ett bra sätt.Wikipedia är en blandning av text och (för få) bilder, där bilderna används i ett sammanhang. Commons är i mina ögon ett struktuerat bildarkiv, och det är något annat. Jag blev t ex glad häromdagen när jag upptäckte att Kavelgrisen hade lagt in några trevliga och representativa bilder i ett galleri artikeln Hjorthagen, Mariefred. En fördel är att de talar för sig själva och beskriver miljön i anslutning till texten. Jag tror inte att en intresserad läsare hade hittat dem som hon/han hänvisats vidare till bilder på Commons. Janders (disk) 26 maj 2012 kl. 08.16 (CEST)
Shakerstil är ett bra exempel. Utan bildtexterna hade det kännts svårt att försvara användandet av så mycket bilder i galleriet. Nu är det dock inget problem alls. -- Lavallen 26 maj 2012 kl. 09.03 (CEST)

Nya förbudsmärken ang farligt gods sedan 2012-01-01[redigera | redigera wikitext]

Den 1 jan 2012 infördes nya förbudsmärken (se Diskussion:Förbudsmärken). Kan någon med rutinerad .SVG hand skapa skyltarna för de relevanta artiklarna? Schh (disk) 25 maj 2012 kl. 05.01 (CEST)

File:C9.svg Gjorde ett av de nya märkerna (C9). Om ingen annan hinner före så kanske jag lyckas skapa de andra också. C.Nilsson (disk) 25 maj 2012 kl. 20.30 (CEST)
Behöver de skapas? Det går väl lika bra att ta det som redan finns [9]? AlphaZeta (disk) 25 maj 2012 kl. 20.53 (CEST)
Ah, dum man är som inte söker. C.Nilsson (disk) 25 maj 2012 kl. 21.02 (CEST)
Fil:1 2 66.svg Ursäkta om jag strör salt i såren, men det tycks dessutom ha funnits en sedan 2006... /jssfrk (d|b) 25 maj 2012 kl. 23.09 (CEST)
Hehe, solsting idag :) satte en raderingsmall på min. C.Nilsson (disk) 25 maj 2012 kl. 23.16 (CEST)
Märkena för olika tunnelklasser (A–E) verkar dock inte finnas. /ℇsquilo 26 maj 2012 kl. 13.25 (CEST)
Nu finns märkena i artikeln Förbudsmärken‎. Fast de är nog inte helt proportionelliga enligt TS normer ;-) Schh (disk) 26 maj 2012 kl. 15.23 (CEST)

De auctoribus, nominibus et categoriis secretis biologiae in vicipaedia suecica.[redigera | redigera wikitext]

Jag har "tvättat" en handfull av de robotskapade fågelartiklarna, och noterat några bitvis mindre smidiga lösningar vad gäller auktorer och latinnamnskategorier. Grundproblemen här är nog inte roboten, tyvärr (för den verkar ju Lsj ha rätt lätt att ändra), utan hur vi valt att organisera detta på svwp. Effekterna är dock dels att "nästan alla" länkar till auktorbeteckningarna i de nya artiklarna verkar att vara röda eller att leda till fel artikel, och dels att det smidigaste kategoriträdet som byggs upp är praktiskt taget oåtkomligt för vanliga användare, och är svårtillgängligt även om man känner till det, så att det inte är till mycket stöd i redigeringen heller.

Medellång bakgrundsbeskrivning: (kan hoppas över, om man är bekant med biologisk nomenklatur) De vetenskapliga namn som vi ger levande organismer på våra wikiprojekt följer nästan alltid Linnés modell. (För ett alternativ som än så länge inte är så viktigt för oss, se Kladistik.) Det betyder att varje organism anses tillhöra en art, som i sin tur utgör en del av ett släkte, som i sin tur utgör en del av en familj och så vidare. Alla dessa har namn på latin. Man ger inte artnamnet ensamt, utan alltid i kombinationen släktnamn+artnamn (kursiverade). Artnamnet är en "bestämning" till släktnamnet och kan återanvändas för helt olika arter; exempelvis är artbestämningarna vulgus, vulga och vulgum allmänna. Däremot skall i princip släktnamn+artnamn vara unikt för varje art.
Sedan Linnés tid har det tillkommit fler nivåer (som underfamiljer), och en hel del organismer har "stuvats om", men i princip har man behållit trädstrukturen. Bland annat därför är det viktigt att veta vem som har beskrivit en viss art, och också givit namnet. En sådan person kallas en auktor. I ett fullständigt artnamn skall man ge både släktets namn, artbestämningen och en standardiserad förkortning av auktornamnet. Auktorsnamnförkortningen är ofta (men inte alltid) helt enkelt auktorns efternamn.
Linnés namngivningssystem är avsiktligt konstruerat bl. a. för att möjliggöra "manuell databehandling" av stora mängder information, och det gick rätt smidigt att överföra detta till modern (automatisk) databehandling (Källa: Muntlig uppgift från en gammal lumparkamrat på Naturhistoriska riksmuseet.) Man kan alltså med visst fog säga att den som först började utveckla den mjukvara som exempelvis Riksmuseet använder hette Carl von Linné.
De latinska namnen är lika i alla länder. Våra språkvårdande biologer försöker se till att det finns svenska namn ("trivialnamn") som motsvarar de latinska till betydelsen,alltså namn på arter, släkten, familjer och så vidare.

Biologisk terminologi på svwp: Våra artiklar om arter anges med de svenska namnen (om det finns några), men ger direkt också släktnamn+artnamn på latin. Våra biologiska faktarutor ("taxoboxar" på svengelska) anger de latinska namnen på alla nivåer, och ger också auktorbeteckningen, som i princip länkas till vår artikel om auktorn. Vi har (eller tänker oss att så småningom ha) separata artiklar också för varje släkte, familj, ordning o. s. v. (Ett undantag utgörs av exempelvis släkten som innehåller en enda art, eller familjer med ett enda släkte; vi låter då samma artikel beskriva bådadera.) Underarter brukar vi inte ha egna artiklar om. utan vi beskriver dem alla i artartikeln. Artartiklarna är förstås inlagda i biologiska kategorier, som normalt återger någon högre nivå i trädet; hur hög nivå vi går till beror litet på hur många artiklar vi har om just dessa slags organismer. Kategorinamnen följer förstås så långt som möjligt de svenska namnen. Motsvarande gäller våra artiklar om släkten, familjer och andra organismgrupper i det linneanska systemet.

Samtidigt bygger vi ett parallellt kategoriträd, som i princip(avvikelser tycks förekomma, antagligen av misstag) är helt konsekvent uppbyggt efter de latinska namnen på de olika taxonomiska nivåerna, och därför väldigt effektivt (om man inte skräms av litet latin): artartiklar i släktkategorin, släktkategorierna och släktartiklarna i familjekategorin, etcetera. Tyvärr är detta kategoriträd praktiskt taget hemligt. Jag har aldrig förstått varför. Trädets konstruktion bygger på det faktum att man utan problem kan lägga hänvisningssidor ("redirects") i kategorier. För varje artikel vi skriver om en art (eller släkte eller...) med en svensk titel skapar vi också en hänvisningssida från det latinska namnet. Denna hänvisningssida läggs sedan in på plats i "det hemliga latinska kategoriträdet".

Vill man komma åt detta träd, så går det; men jag har ännu inte hittat något enkelt och naturligt sätt att göra det på. (Om det finns något uppenbart sådant, som jag har missat, så tala om det för mig, någon som vet!) Vill jag titta på exempelvis svanar i det hemliga trädet, så kan jag göra så här:

  1. Gå till någon svanartikel, exempelvis Knölsvan.
  2. Ta reda på det latinska namnet för arten, i detta fall Cygnus olor.
  3. Sudda ut Knölsvan i URLen för artikeln, och kopiera in Cygnus olor i stället. Tryck på Enter. (Alternativt, om du har någon direkt wikipediaartikelsökare uppe, sök där rätt på svwpartikeln med namnet Cygnus olor.)
  4. Du är nu tillbaka i artikeln Knölsvan, men nästan överst där står det i liten stil (Omdirigerad från Cygnus olor). Klicka på detta latinska namn!
  5. Du får nu upp själva hänvisningssidan Cygnus olor, och kan konstatera att den ligger i Kategori:Cygnus. Klicka på kategorinamnet!
  6. Du är nu (äntligen) inne i det hemliga kategoriträdet, och kan där manövrera uppåt och nedåt på normalt sätt.

Som alternativ kan man titta på faktarutan och pröva att direkt skriva in (t. ex.) Kategori:Cygnus. Eftersom namnen i det hemliga trädet såpass väl överensstämmer med de latinska namnen, kommer man oftast rätt även på detta sätt. Däremot är det svårare att klicka sig fram. Det finns totalt fyra länkar till Cygnus olor, samtliga ifrån långa listor: från Lista över fågelarter observerade i Sverige, Alfabetisk lista över fåglar i Sverige, Lista över fåglar och Användare:Tanzania/fågellista/1. Det finns ingen länk till kategorin Cygnus.

Jag skulle mycket gärna vilja att detta kategoriträd gjordes mindre hemligt. Vi skulle exempelvis kunna länka de latinska namnen i faktarutorna direkt till motsvarande kategorier; eller lägga in en standardiserad kommentar och länk till den "hemliga kategorin" som en artikels med svenskt namn latinska motsvarighet ligger i. Å andra sidan, om vi inte vill att våra läsare skall kunna komma åt dessa kategorier på något vettigt sätt, vad skall vi då ha dem till?

För att vi - och våra läsare, och våra robotar - skall kunna identifiera ett auktornamn direkt, har vi några olika auktorslistor, nämligen Lista över auktorsförkortningar inom växttaxonomin, Lista över auktorer inom fågeltaxonomin och Lista över auktorer inom fisktaxonomin. Åtminstone fågelauktorslistan är betänkligt defekt. Dessutom förstår jag inte alls vitsen med att ha en lista för fåglar och en för fiskar. På enwp har man dels en:List of botanists by author abbreviation (för botaniker) och dels en:List of authors of names published under the ICZN (för zoologer). Skillnaden mellan botanik och zoologi förstår jag hjälpligt; vissa auktorer förkortas av någon orsak olika av botaniker och zoologer. (Mästaren själv har auktorbeteckningarna L. respektive Linnaeus.) Jag har däremot inte hört talas om att det skulle vara någon skillnad vad gäller fågelauktorer och fiskauktorer. Jag skulle därför föreslå att vi slår ihop fågel- och fisklistorna och kompletterar dem, till en lista lika komplett som den engelska zoologiauktorlistan.

Detta har en klar betydelse även för våra robotskapade artiklar. Roboten kan nämligen (hjälpligt) identifiera auktorsnamnet i källmaterialet, söka rätt på det i auktorslistan (om den är komplett), och sedan länka till vår (existerande eller rödlänkade) artikel om auktoren.

Det finns också en mall {{botaniker}}, som är mycket praktisk; den engelska motsvarigheten är en:Template:Botanist. Jag vet inte varför enwp inte har någon motsvarande mall för zoologer, men tycker att vi bör skaffa det. Vidare bör den mallen automatiskt lägga in artiklarna i en Kategori:Zoologer med auktorsnamn, motsvarande Kategori:Botaniker med auktorsnamn.

Efter att vi har gjort detta, borde det vara möjligt att robotfixa auktorsnamnskonstigheterna i såväl de existerande som de nytillkommande robotskapade taxonomiska artiklarna. Det skulle bespara oss en hel del arbete.

M. v. h., Jörgen B (disk) 19 maj 2012 kl. 00.20 (CEST)

Intressant analys med många kloka tankar. Jag är så van att jobba mot det latinska trädet att jag inte tänkt på att det inte är så lätt att komma in i det om man inte vet vart man ska. Borde definitivt åtgärdas, och Jörgens förslag till lösning låter vettigt - länka de idag olänkade latinska högre taxa i taxoboxen, så att Anatidae leder till Kategori:Anatidae. Ganska lätt att botfixa om vi vill ha det så. Auktorerna är värre - boten har blint följt Lista över auktorer inom fågeltaxonomin och blint länkat namnet som det är om det saknas i listan. Och mycket mer kan en bot inte göra. När vi har en bättre lista eller mall kan boten göra om jobbet - men det hänger på att någon fixar lista/mall. Lsj (disk) 19 maj 2012 kl. 10.04 (CEST)
Jag vet inte hur man får tag på själva de officiella auktorslistorna. Tror du att en:List of authors of names published under the ICZN är rimligt pålitlig? I så fall bör det räcka med att försvenska den, vilket väl är en relativt enkel sak. Det enda väsentliga problemet vore om vissa artiklar om auktorer kunde ha ett något annorlunda namn på svwp än på enwp; men om man kontrollerar den översatta listan mot de två nu existerande listorna för fisk- och fågelauktorer, så borde man lätt kunna se och korrigera eventuella sådana fall.
Jag har börjat peta litet i en kopia av ovannämnda enwpauktorlista. Jörgen B (disk) 19 maj 2012 kl. 15.57 (CEST)
Det låter smart att länka högre indelningar (taxa?) i taxoboxen till respektive kategori. Eller blir man förvirrad av att inte komma till en artikel som man brukar göra? Räcker egentligen inte artikeln för det taxat för att lista undertaxa? Moberg (disk) 19 maj 2012 kl. 16.10 (CEST)
Jag har fixat kategorilänkar i Knölsvan nu. Vill vi ha det så? Lsj (disk) 19 maj 2012 kl. 22.56 (CEST)
Jag tycker att detta är smidigt och snyggt, så för min del svarar jag "Ja". Förhoppningsvis hör fler av sig med sina åsikter.
Jag har f. ö. påbörjat en försvenskad artikel Lista över auktorer inom djurtaxonomin. Jag läste också vår fågelauktorlista mot den nya listan, för bokstaven A, och fann litet mer avvikelser än vad jag hade väntat mig (även efter kompensation för att den nyöversatta artikeln alfabetiserar med avseende på efternamnen). Vi behöver nog göra ytterligare litet åt den innan den kan användas för botkörningar, är jag rädd. Jörgen B (disk) 20 maj 2012 kl. 00.48 (CEST)
Länkning till vetenskapliga kategorier i taxoboxen på det sättet kan kanske vara användbart så som ni skriver, men om det skall införas konsekvent undrar jag om det inte ibland kan hamna i konflikt med länkningen till artiklar i taxoboxen? Till exempel om en familj inte har ett svenskt namn så ligger artikeln under detta uppslag. I sådana fall borde det vara till artikeln som länken i taxoboxen i första hand ska gå. Om man också ska länka till kategorin är jag lite tveksam till hur det ska gå till? Ett förslag för att det vetenskapliga kategoriträdet ska bli lättare att hitta är att man gör tydligare länkningar mellan detta och kategoriträdet för svenska namn. Till exempel i kategorin fåglar lägger man högst upp en länk till kategorin Aves? Höstblomma (disk) 20 maj 2012 kl. 11.24 (CEST)
Utmärkt idé från Höstblomma med topplänk i kategorin. Dewp gör på det sättet, se t.ex. här. Borde också gå att lägga in med bot utan alltför mycket bekymmer. Men det ena utesluter inte det andra, vi kan ha både hänvisningar mellan kategorierna och länkar i taxoboxen. Vad länkarna i taxoboxen beträffar så är det ju helt riktigt att det emellanåt blir konflikt mellan artikellänk och kategorilänk - vad sägs om att lösa det som jag gjorde nyss med Anserinae och Anatidae i Knölsvan? Lsj (disk) 20 maj 2012 kl. 11.31 (CEST)
Exemplet i knölsvan är en möjlighet, det jag vid en första blick dock blir något tveksam till är om det kanske riskerar att bli plottrigt? I fall där det kanske blir många sådana länkningar är jag lite orolig för att det ska se rörigt ut (inom vissa djurgrupper finns ju tyvärr knappt några svenska namn alls ens för högre taxon). Jag vet att det kan vara en personlig uppfattning om vad som plottrigt och inte och det kontra nytta, men jag har svårt för tillägg med liten text i artiklar, de är inte lätta att läsa och plottrighet försvårar för mig alltid läsningen av resten av artikeln. Detta är en sak vissa andra infoboxar och tabeller tyvärr lider av, och det känns viktigt för mig att taxoboxen inte blir sådan utan är lättläst. Höstblomma (disk) 20 maj 2012 kl. 12.05 (CEST)
Problemet med plottrighet förstår jag inte; läsaren ser väl detsamma med eller utan länkningen, bortsett från att några ord blir blå eller svarta? Däremot får man förstås en viss inkonsekvens, om man länkar till en artikel när denna ersätter den ickeexisterande artikeln med trivialnamn, och annars länkar till kategorin. Eftersom artikeln bör ligga i kategorin, och kategorin ha artikeln som huvudartikel, blir det dock inte så besvärligt från manövreringssynpunkt.
Idén med topplänk i kategorin är dock som sagt utmärkt; och det tyska exemplet väl värt att ta efter. Man bör förstås ha en liknande länk från den vetenskapligt benämnda kategorin till trivialnamnskategorin också, om båda finns. (Vidare kan man gott iwlänka de vetenskapliga kategorierna på dewp och svwp.)
Jag tycker inte att de två metoderna motsäger varandra; och så länge som en hel del grupperingar har "vetenskapskategorier" men inte "trivialkategorier" så är det också till mycket stor hjälp med "knölsvalsmodellen". Annars måste jag upp till en överkategori, därifrån ta mig till den med motsvarande latinskt namn, och sedan leta mig nedåt i det latinska trädet genom att hålla ett antal latinska namnformer i huvudet (jag har ju vid det laget oftast inte längre den ursprungliga artikeln uppe med dess taxoruta).
Alltså: Gärna bådadera, tack! Jörgen B (disk) 20 maj 2012 kl. 17.19 (CEST)
Det är inte blå eller svarta ord jag har invändningar mot, som i det första exemplet. Det jag menade med risk för plottrighet är om det kommer stå kategori i liten stil upphöjt efter det vetenskapliga namnet på flera ställen. Om man konsekvent ska länka till vetenskaplig kategori i taxoboxen för varje taxon som har en motsvarande kategori och det inte finns något svenskt namn för gruppen används det vetenskapliga namnet som artikeluppslag och om det vetenskapliga namnet i taxoboxen länkar till artikeln (så som vi har det nu) kan man inte samtidigt att länka det till kategorin. När jag tänker mig en taxobox med brist på svenska trivialnamn är jag rädd för att det blir rörigt med detta efter varje rad i taxoboxen. Det är svårt att ens läsa den lilla texten och jag tycker den distraherar blicken. Höstblomma (disk) 20 maj 2012 kl. 18.10 (CEST)

Ursäkta sent inhopp men jag har helt missat denna diskussion. Kanske är jag konservativ, men jag tycker att förslaget i artikeln knölsvan är riktigt dåligt. Om man inte är en wikipedian så tror jag inte att man förstår vart de olika länkarna går. Om jag klickar på en länk med Vertebrata så vill jag komma till en artikeln som förklarar detta begrepp. En annan effekt är att det verkar som om exempelvis termen "Aves" skulle vara väsensskild från "fåglar" när det egentligen rör sig om synonymer. Jag förstår inte heller varför det är så eftersträvansvärt att kategoriträdet med de vetenskapliga namnen ska vara så åtkomligt? Det är väl bättre om de olika taxonen får egna artiklar istället där respektive lägre taxon listas - som i Anserinae!? Men mina invändningar kanske handlar om att jag inte förstår vad det är ni vill uppnå. Mvh --AHA (disk) 20 maj 2012 kl. 19.49 (CEST)

Några tankar till. Med detta förslag så blir det som om vi skapar ännu en artikelnivå. Vi har namnrymden med brödtextariklar om taxonen - sen har vi kategorirymd med vetenskapliga taxonomiska listor, och en annan kategorirymd med trivialnamnslistor - sen har vi ju även wikispecies fast i ett annat projekt. En annan sak är att om nu kategorilistorna med vetenskapliga namn ska få en så framträdande placering så måste vi källbelägga dessa kategorier - för taxonomierna är i ständig flux och vi bör isåfall redogöra för vilken auktoritet som just den kategorisidan följer. --AHA (disk) 20 maj 2012 kl. 20.02 (CEST)
Länkarna i Knölsvan skapades för att illustrera förslag i den här diskussionen. Men nu har både AHA och Höstblomma invänt mot det förslaget, så jag ser ingen konsensus för sådan länkning. Samtidigt tycker jag nog det fanns en poäng i Jörgens ursprungliga inlägg ovan, att det taxonomiska trädet är svårfunnet för den som inte är van Wikipedian. Och en viktig målgrupp för det trädet torde vara biologer och andra som är vana taxonomer men inte vana wikipedianer. Hur hjälper vi bäst dem att hitta rätt? Finns det konsensus för topplänkar som kopplar ihop det vetenskapliga och det triviala kategoriträdet a la dewp?
Däremot ser jag inte poängen med AHA:s invändning om att kategorierna måste källbeläggas. Självklart ska en taxonartikel kategoriseras utifrån den taxonomi som artikeln presenterar, och den taxonomin ska källbeläggas i artikeln. Att källbelägga samma sak en gång till i kategorin förefaller överflödigt. Lsj (disk) 20 maj 2012 kl. 23.56 (CEST)
@Höstblomma, den plottrigheten uppstår bara om man försöker att vara konsekvent. Se mitt förra inlägg.
@AHA: Argumenterar du för att vi skall avskaffa det existerande "hemliga" kategoriträdet, eller vill du bara att det förblir hemligt? Jörgen B (disk) 21 maj 2012 kl. 12.10 (CEST)
Min inställning är att jag inte finner det så viktigt att lägga ned en massa arbete på denna detalj när artiklarna i textrymden behöver så mycket arbete. Tpk så ändras taxonomierna hela tiden vilket resulterar i felaktigheter och diskrepanser i olika artiklar. Massor av manuellt arbete måste till för att upprätthålla detta. Wikispecies finns ju redan och fungerar utmärkt, se exempelvis [10]. Men som jag sa tidigare - jag kanske bara inte förstår vad det är ni vill uppnå, eller vilka fördelar detta skulle innebära. Mvh --AHA (disk) 21 maj 2012 kl. 16.35 (CEST)
Jag tror att länkar till artiklar kan förvirra. men helt med på linjen om topplänkar sinsemellan kategorierna ur de två träden. Vad betyder tpk (tror jag har frågat det förut)? Moberg (disk) 22 maj 2012 kl. 02.40 (CEST)
Åh, förlåt förkortning, det betyder "Till på köpet". Topplänkar är så klart bra om det hela tiden uppdateras gentemot gällande taxonomi - dvs ett stort manuellt arbete. Mvh --AHA (disk) 22 maj 2012 kl. 20.43 (CEST)
Topplänkarna är ju tänkta att vara mellan en vetenskaplig kategori och motsvarande trivialnamnskategori. Den kopplingen mellan trivialnamn och vetenskapligt namn är nog oftast stabilare än själva taxonomin. Fringillidae fortsätter nog att heta Finkar på svenska även om finkarnas taxonomi görs om då och då. Hur som helst ska detta gå att robotköra utan större problem, och då går det också att göra om det när taxonomin ändras. Lsj (disk) 22 maj 2012 kl. 22.03 (CEST)
Kopplingen mellan trivialnamn och vetenskapligt namn ändras också ganska frekvent - se exempelvis tärnor som ömsom behandlats som underfamilj och familj. Men om det finns många som tycker detta är en bra idé, och som kommer att uppdatera förändringarna så är det en jättebra idé. Mvh --AHA (disk) 26 maj 2012 kl. 06.55 (CEST)
Idén är utmärkt, men den kommer ju inte att ha så stor nytta i de fallen där bara "de vetenskapliga" och inte "de triviala" kategorierna existerar. Jörgen B (disk) 27 maj 2012 kl. 02.33 (CEST)

Fotnoter, Noter, Källor, Externa källor och Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Eftersom två trådar ovan har snudddat vid detta ämne vill jag för tydlighetens skull utveckla detta ämne. Detta med speciell inriktning mot begreppen "Noter":s och "Fotnoter":s fortlevnad eller ej. Det börjar bli väldigt förvirrande på svWikipedia vad det är som gäller beträffande begreppen "Fotnoter", "Noter", "Källor", "Externa källor" och "Externa länkar". I ex. artikeln Kongressen för demokratisk förändring den 22 maj 2012 har det ändrats från "Externa källor" till "Källor". I artikeln lyser begreppen "Fotnoter" respektive "Noter" med sin frånvaro. Är detta korrekt? Skall man numera avstå från att ref:a i alla artiklar och istället bara skriva sina referenser under rubriken "Källor" i alla svWikipdiaartiklar? Om svar "JA" så måste i så fall man ändra i instruktionerna för "Sandlådan" och "Wikipedia:Artikelmall".

I "Sandlådan" finns det bara med begreppet "Fotnoter". Det är ett begrepp som sällan används på svWikipedia, enligt min erfarenhet. Däremot finns "Noter" med som en underrubrik i Wikipedia:Artikelmall. Den brukas desto flitigare på svWikipedia. I texten till Wikipedia:Artikelmall nämns dock både "fotnoter" och "noter" med orden "En slags referens är fotnoter eller noter som.....".

I Wikipedia:Artikelmall finns också begreppet "Externa länkar" men inte "Externa källor". Därför torde det väl vara klart att i alla artiklar där det står "Externa källor" så skall det ändras till "Externa länkar", eller hur?!

Under rubriken "Referenser" i Wikipedia:Artikelmall finns rubriken "Webbkällor". Det är ett begrepp som måste vara väldigt ovanligt på svWikipedia, eller hur?! Skall man skriva in den rubriken i artikeln även om det saknas webbkällor för artikeln? När man läser om "Webbkällor" står det:

Under denna rubrik kan de internetbaserade källor som använts vid skapandet av artikeln samlas.

Om man skall använda denna rubrik i artikeln, varför skall man då använda rubriken "Källor" i artiklar?

"Tryckta källor" finns också som en underrubrik till "Referenser" i Wikipedia:Artikelmall. Innebär det att man skall skriva in det som underrubrik i alla artiklar, även om det saknas tryckta källor? Om "Tryckta källor" står det följande: "Om olika trycksaker fungerat som referenser, som böcker eller tidskrifter, kan de för tydlighetens skull läggas under en egen rubrik.". Är det så det skall vara?

Hur vill ni ha det gällande "Noter":s/"Fotnoter":s fortlevnad? Skall de finnas kvar eller skall begreppet "Källor" istället införas i Wikipedia:Artikelmall och "Fotnoter" resp. "Noter" strykas? --Allexim (disk) 26 maj 2012 kl. 19.31 (CEST)

Grundläggande är att inga rubriker som saknar innehåll skall finnas med. Jag vet att praxis skiftar i övrigt och ser det inte som något större problem, så länge rubrikerna inte är dubbeltydiga (typ "Externa länkar och källor"). Själv använder jag "Källor" i stället för "Referenser" och "Noter" som en underrubrik till denna. Fernbom2 (disk) 26 maj 2012 kl. 19.36 (CEST)
Det finns noter och det finns noter. Vissa noter är för källor, eller för att specificera källor till litteratur/siter som finna angiven under käll-rubrikerna. En annan typ av not är sådana som kommenterar texten, snarare än käll-belägger. Den senare är dock ganska ovanlig, men förekommer ibland.
Exakt hur en artikel-mall ska se ut beror därför på hur artikeln är källbelagd. Vissa artiklar har inga noter (än) och ska då inte ha ngn rubrik för det (förrän sådana satts in).
Vi vill inte ha en benhårt fast disposition som inte passar alla typer av artiklar.
Vad vi föredrar för namn på rubrikerna beror nog lite på om vi är Naturvetare eller något annat, och är heller inget som jag tror går att standardisera. -- Lavallen 26 maj 2012 kl. 21.18 (CEST)
Några rubrikförslag finns i Mall:Referenser som kan substas in i artiklarna. Jag har dock inte koll på hur bra den stämmer överens med Wikipedia:Disposition. --MagnusA 26 maj 2012 kl. 21.22 (CEST)
Externa källor ska aldrig användas – de artiklar som innehåller den rubriken bör gås igenom. Externa länkar är till för vidareläsning, och för att länka till sådant material som inte kan inkluderas på Wikipedia (statistiksamlingar, ofria filmer etc etc). Vad gäller de övriga rubrikerna håller jag med Fernbom2 – alla kan användas så länge det inte blir svårbegripligt eller dubbeltydigt. /NH 26 maj 2012 kl. 21.45 (CEST)
Jag själv tycker det är så många olika att det bara blir helt fel för mig. Har ingen kolla på vilka man ska andvända. Alldeles för många sorter. Bara för att säga att jag tycker det finns för många =)--Hastaro (disk) 26 maj 2012 kl. 22.10 (CEST)
Använd då bara en - källor eller referenser. Visst kan det se snyggare ut om noterna är under en egen rubrik, men det är ju inte nödvändigt.--FBQ (disk) 26 maj 2012 kl. 22.13 (CEST)
OBS OBS! med detta inkluderade jag inte externa länkar - men jag hoppades att det sade sig själv eftersom de inte är (eller alla fall inte bör vara) källor.--FBQ (disk) 26 maj 2012 kl. 22.15 (CEST)
Referenser, Källor är samlingsnamn på just referenser, Tryckta källor samt webbkällor platsar bra tillsammans som underrubriker när det finns referenser från olika typer av media. En fotnot, kan vara ett citat, eller en förklaring på en källa och utformning i artikeln. En fotnot behöver inte vara en källa, det kan vara en kort fördjupning av ett påstående eller en förklaring för att förtydliga det som inte alltid passar in i brödtexten. Externa källor ska bort! vad det ersätts med beror på artikel, men externa källor är inte alltid det samma som externa länkar. Precis som Externa länkar hänvisar läsaren vidare till webbsidor för fördjupning, så tycker jag att man kan använda Litteratur som rubrik för att hänvisa läsarna till relevanta böcker med fördjupning, kanske något att lägga till i Wikipedia:Artikelmall? C.Nilsson (disk) 26 maj 2012 kl. 22.17 (CEST)

"För tydlighetens skull" skrev Alexim ovan. Tycker ni det blev tydligare genom att lägga till ytterligare diskussion? I så fall måste Wikipedia vara ett underverk av tydlighet, så mycket som det diskuteras på Bybrunnen. Försvinner "externa källor" genom att man diskuterar den rubriken ett varv till, eller genom att man redigerar de artiklar, där rubriken förekommer? --LA2 (disk) 26 maj 2012 kl. 22.54 (CEST)

Men när folk ropar stopp! och ber om förklaringar varför redigeringarna görs, då är det läge att diskutera det tills alla hänger med. Annars lär det komma klagomål att man kör sitt eget race. C.Nilsson (disk) 26 maj 2012 kl. 22.59 (CEST)
Jag brukar använda tre av de nämnda rubrikerna för olika ändamål:
  • Referenser för referenser till källor. Består nästan alltid av en <references/> och inget annat.
  • Noter eller Fotnoter för just noter. Instickstext som inte är referenser till källor. I de fall jag använder den brukar den bestå av en <references group="not"/>
  • Källor för litteraturlista. Jag brukar inte skilja på tryckta och digitala källor utan allt går in under samma rubrik. Om jag behöver hänvisa till olika sidor i samma källa hamnar de fullständiga {{bokref}} och {{webbref}} här (dock utan sidnummer) och {{Harvnb}} eller motsvarnde hamnar under Referenser. Om inte så brukar jag inte bry mig om att skilja på källor och referenser utan hela källmallen hamnar i <ref>-taggar.
/ℇsquilo 27 maj 2012 kl. 01.20 (CEST)
Om man buntar ihop informationen som verifierar det som påstås i artikeln under "Källor" istället som individuella referenser som specifikt pekar ut vad som verifieras av vad så blir det väldigt svårt att kontrollera påståendenas överensstämmelse med källorna. Schh (disk) 27 maj 2012 kl. 03.20 (CEST)

Enligt senaste databasdumpen svwiki-20120525, när jag av teknisk bekvämlighet/lathet struntar i artiklar som har kolon i namnet, hittar jag 492.004 artiklar i huvudnamnrymden, varav 377.433 (76,7%) hade någon rubrik, och bland dessa var följande de 50 vanligaste rubrikerna (oavsett rubriknivå): Externa länkar (163.492 förekomster), Källor (140.457), Referenser (81.363), Se även (78.666), Befolkningsutveckling (25.037), Noter (23.074), Historia (15.962), Fotnoter (12.376), Låtlista (12.359), Diskografi (8.751), Handling (8.304), Geografi (7.791), Biografi (7.747), Bibliografi (7.204), Litteratur (7.060), Administrativ historik (6.753), Händelser (5.605), Historik (5.448), Avlidna (5.355), Födda (5.279), Tryckta källor (4.859), Filmografi (4.594), Filmografi (urval) (3.698), Om filmen (3.533), Meriter (3.511), Listplaceringar (3.037), Angränsande countyn (2.985), Bakgrund (2.915), Politik (2.857), Medverkande (2.838), Priser och utmärkelser (2.830), Webbkällor (2.814), Resultat (2.796), Karriär (2.772), Okänt datum (2.688), Övrigt (2.677), Utbredning (2.559), Singlar (2.535), Album (2.521), Vidare läsning (2492), Medlemmar (2.392), Kyrkobyggnaden (2.296), Utseende (2.227), Inventarier (2.214), Galleri (2.038), Namnet (2.015), Bilder (1.731), Slutställning (1.714), Utmärkelser (1.708), Administrativ indelning (1.639). Det är alltså nästan dubbelt så vanligt med "Källor" som med "Referenser". Rubriken "Externa källor" förekommer ingenstans, däremot följande kombinationer: Externa länkar och källor (501), Externa länkar och referenser (145), Externa länkar och källa (5), Externa länkar och litteratur (4), Externa länkar och källförteckning (3), Externa länkar och referensser (2), Externa länkar och webbkällor (1), Externa länkar och refernser (1). --LA2 (disk) 27 maj 2012 kl. 03.45 (CEST)

Att det inte fanns några "Externa källor" är för att jag och några andra gick igenom och bytte ut den rubriken till mer passande. "Externa länkar och källor" är inte heller speciellt lämpligt, men det är samma problem som med "Litteratur": det är svårt att avgöra vad som är vad.
Jag skulle dessutom gärna slippa uppdelningen i tryckta källor och webbkällor, då jag inte kan se vad den är menad att tillföra. Den är extra poänglös om man använder tidningar som källor, då artiklar ofta finns både tryckta och på nätet.
andejons (disk) 27 maj 2012 kl. 07.09 (CEST)

Organiserad hantering av plagiat från Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Jag googlade efter ett namn som förekom i en rödlänk och hittade denna sida som återanvänder text från Wikipedia-artikeln samtidigt som man satt ut ett litet © som om webbplatsens ägde texten. Jag skall i det här specifika fallet erkänna att jag inte kollat vem som plagierat vem, men det lär inte vara ovanligt att copywriters och liknande plagierar Wikipedia utan att släppa resultatet fritt.

Finns det i nuläget någon samlad ärendehantering av fall av icke-fria plagiat från Wikipedia? Borde vi sätta upp något slags informationssida som man kan skicka som URL till företag och andra som ful-använder fria texter? Borde vi ha en sida i stil med "Begäran om åtgärder" där man kan anmäla att någon borde kontaktas och skriva att (och hur) man kontaktat vederbörande och vad de svarat, om de gjort det?

- Tournesol (disk) 11 maj 2012 kl. 14.04 (CEST)

Så vitt jag vet så finns det ingen sådan. Jag håller helt med om att detta borde åtgärdas, exempelvis genom en sådan sida. Har själv stött på detta ett antal gånger och har för mig att de t.o.m. i något fall haft fräckheten att skriva Från:Wikipedia och sedan ett "litet ©". --Rasmus 28 11 maj 2012 kl. 14.08 (CEST)
Vi har haft den här diskussionen förut. Jag skrev ett mail man kunde ha som mall för att kontakta webbplatser den gången. Till saken hör ju att Wikipedia inte på något sätt äger texten: upphovsrätten ligger hos respektive skapare, som delar med sig av texterna under en licens som gör att (bland annat) Wikipedia kan använda dem. De behöver inte ens har skrivits för Wikipedia från första början. Vi kan ju lyfta in texter som ligger under licenser kompitabla med våra egna. Alltså måste upphovsrättsinnehavarna själva agera. Men visst kunde man organisera det för det, och påpeka för de som fått sina texter kapade att de kapats och vad de kan göra. /Julle (disk) 11 maj 2012 kl. 14.10 (CEST)
Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/September#Fastighetsbyrån följer inte licensen var förra omgången. /Julle (disk) 11 maj 2012 kl. 14.21 (CEST)
Tycker att det ser ut som att den diskussionen avstannade utan klart utfall. --Rasmus 28 11 maj 2012 kl. 14.28 (CEST)
Jag föreslår att man bygger vidare på den diskussionen och etablerar en anmälningssida för detta som exempelvis skulle kunna heta: Wikipedia:Begäran om åtgärder mot licensavvikelser eller något dylikt. Har lagt upp ett exempel på hur en sådan skulle kunna se ut här: Användare:Rasmus 28/Sandlåda 1. --Rasmus 28 11 maj 2012 kl. 15.57 (CEST)
Sammanställ gärna en text färdig att mejla iväg, men men men, fråga bidragsgivarna själva först innan ni skickar iväg någonting. Ett exempel: En bild jag fotat har använts av SVT och jag vill inte att ngn ska agera ombud för mig mot SVT, när jag personligen inte har ngnting emot deras agerande. - Lavallen 11 maj 2012 kl. 16.16 (CEST)
Har nu uppdaterat förslaget enl. Lavallens inlägg. --Rasmus 28 11 maj 2012 kl. 16.27 (CEST)
Ja, jag har ingenting emot att man uppmärksammar mig på någonting dylikt, men inte heller jag önskar att någon annan agerar i mitt ställe: även där jag personligen faktiskt har någonting emot det föredrar jag att ta hand om det själv. Vi har helt enkelt inget mandat att agera utan upphovsrättsinnehavarnas medgivande. /Julle (disk) 11 maj 2012 kl. 22.54 (CEST)

Jag har nu skapat mallen {{omväntplagiat}} efter mönster från enwp, som sådana artiklar kan märkas med, antingen i källförteckninge eller på diskussionssidan. Jag brydde mig inte om att skapa någon kategori för sådana artiklar. Det borde räcka att gå in på mallen och välja sidor som länkar hit. Mange01 (disk) 12 maj 2012 kl. 00.39 (CEST)

Men, Mange01, den mallen riskerar ju att i så fall böra placeras i alla artiklar! Det har ju förekommit att hela svenska wikipedia kopieras (vilket förstås är helt tillåtet) och sedan återges av företag, som ©-märkt hela innehållet som sitt eget.
Jag googlade fram två exempel på sådana tveksamma wikipediaspeglar, och testade att jag där kunde hitta en artikel för vilken jag vet att huvudinnehållet inte är avskrivet från någon annan svensk text (om än den delvis är översatt från andra wikipedior): I följande fall nämns inte ens wikipedia i copyrightnotisen:
http://encyclopedia.hougar.com/article.php?a=Tidningsanka&lang=sv
(byt ut "Tidningsanka" mot ett godtyckligt swwpartikelnamn); och i nästa fall nämns wikipedia visserligen som informationskälla, men företaget anger upphovsröttsligt skydd (till texten, förmodar jag) och förbehåller sig alla rättigheter:
http://www.balanssport.se/balanssport.php?title=Tidningsanka
(använd sidans sökfunktion för en godtycklig svwpartikeltitel). Jörgen B (disk) 12 maj 2012 kl. 22.06 (CEST)
Intressant. (c)-märkta hela kopior av Wikipedia börjar bli lite för många. Har nån kontaktat Hougar?
Har Balanssport verkligen rätt att skriva "Copyright © 2008 - 2010 Balanssport i Sverige. All rights reserved Wikipedia till Informationskälla"?
Mallen en:template:Backwardscopy används i cirka 800 artiklar. Den är egentligen mest användbar vid plagiat i auktoritativa källor som faktiskt kan vara källor i Wikipedia. För att förhindra rundgång mellan källor. Dit räknas varken mäklare i Husarviken eller balanssport. Exempelvis har jag lagt in den i artikeln om en:5G, som hade plagierats i en forskningsartikel. Mange01 (disk) 12 maj 2012 kl. 22.42 (CEST)
Om de två wpspeglarna: Jag vet inte riktigt vad praxis är. Jag försökte ta upp ett liknande exempel för något år sedan med några andra wikimedianer, men det verkade som om de tyckte att föreningen inte kunde agera, bara de enskilda copyrightägande bidragsgivarna. (Fast jag är inte riktigt säker på att jag fattade rätt.)
Om den nya mallen: OK, det är en vettig (och rimligt begränsad) potentiell användning för mallen. "Förhindra rundgång" kan vi dock behöva göra även i fall när det inte egentligen handlar om att de som citerat wp gjort fel; det kan hända att exempelvis ett stycke i inledningen informerar om att wp använts för faktaunderlag, men detta inte sedan har använts på varje enskilt ställe; och sedan wpredigerare tycker sig ha hittat oberoende bekräftelser av faktauppgifter. (När det handlar om ordagranna citat så tycker jag nog att de som använder wp alltid bör tala om att de citerar vår text, vilket ju också starkt skulle minska risken för felplagiatmärkning på wpsidan.)
När du utformar den svenska dokumentationssidan till mallen, så kanske du kan passa på att ta med ungefär det du skrev här om mallens syfte! Jörgen B (disk) 12 maj 2012 kl. 23.20 (CEST)
Här får man order. ;) Utfört! Mange01 (disk) 13 maj 2012 kl. 01.17 (CEST)
Just balanssport.se har jag för mig att var uppe här för ett par år sedan. Jag skrev ett antal e-brev till adresser som jag antog att kunde agera i frågan (angiven kontaktadress, samt postmaster och abuse för domäner kopplade till webbplatsen). Jag fick inget svar och var på väg att kontakta folk på nederländska Wikipedia (moderföretaget verkar vara baserat i Nederländerna), men annat kom i vägen. Det är möjligt att uppmärksamheten hade viss effekt, för jag har för mig att Wikipedia inte nämndes överhuvudtaget då fallet först uppmärksammades.
Wikipedia (och WMF) har ingen juridisk bas för att agera ifråga om upphovsrättsbrott; det är de enskilda upphovsmännens (upphovspersonernas?) sak. En del av oss tycker sig ha tid, ork och intresse att ta itu med upphovsrättsbrotten, men man råkar ju inte själv stöta på alla grova fall. Och åtminstone jag tänker inte börja processa utomlands (annat än eventuellt i Sverige). Det behövs alltså ett system där de som vill beivra upphovsrättsbrott blir uppmärksammade på fall där man kunde ingripa.
Det är en stor skillnad på plagiat ifråga om enskilda artiklar och speglar som bryter mot licensen. I det senare fallet är fördelen att det räcker att man själv är huvudförfattare till en enda artikel med verkshöjd så kan man göra sak i eget namn. Sedan finns det ju både oskyldiga fall (t.ex. använde ett universitet en kopia av Wikipedia för att testa tekniken) och de som helt kallt låtsas att artiklarna är deras egna verk.
--LPfi (disk) 13 maj 2012 kl. 16.16 (CEST)
Vet inte om bilddiskussioner hör hit då de ligger på wikimedia men skriver ändå. Jag har märkt att vissa svenska läroböcker från renommerade förlag har bilder som även finns på commons under copyleft-licenser. Ibland med en liten hänvisning om bildkälla wikimedia, ibland helt utan och jag har i de fall jag uppmärksammat inte sett något om upphovsman. Det handlar om förlag som själva är mycket noga med att påpeka att de har copyright på sina böcker och att kopiering beivras. Jag vill inte här ange en specifik titel eftersom jag inte kontrollerat med någon upphovsrättsinnehavare och det kan ju faktiskt finnas uppgörelser men det handlar om åtskilliga böcker från flera förlag. Hur är det med den ideella upphovsrätten, ska inte bilder följas av en åt av upphovsmannens namn oavsett om det finns en erkännande klausul i en licens eller inte? Läromedelsförlag med rennome som de är rädda om kanske är lättare att påverka. Det hör som sagt kanske inte till wikipedia sv men det är ju onekligen bland våra användare det finns reell chans att upptäcka plagiat i svenska böcker och kunna påtala det för upphovsrättsinnehavaren.
/Arvelius (disk) 17 maj 2012 kl. 23.17 (CEST)
Jag tycker diskussionen gott kan föras här, då det är få som är aktiva på Commons' svenska Bybrunn.
Och jag tycker att det är självklart att förlag som inte följer licensen (och inte ens försöker) skall betala normal ersättning för bilderna, som om de var köpta eller tagna enligt överenskommelse. Dessutom skulle man ha rätt till skadeståndet, men där är jag benägen att i första hand tänka på goodwill, så länge det inte är frågan om grova fall (medvetna upphovsrättsbrott).
De moraliska rättigheterna är mindre klara. Upphovsmannen eller fotografen skall anges enligt god sed, men jag antar att det inte behöver vara i samband med bilden. Det är väl rätt sällan man har byline i läroböcker.
--LPfi (disk) 21 maj 2012 kl. 21.15 (CEST)

Förslag; en separat databas upprättas dit upphovsmakare kan anmäla sitt intresse för om en viss artikel plagieras. I samma databas så anmäler vanliga användare upptäckta plagiat. Det borde ge upphovsmakarna bättre möjligheter att agera, och det utan att blanda in wikipedia mer än nödvändligt. Ev kan man ordna med någon fullmakt. Låter det vettigt? Schh (disk) 21 maj 2012 kl. 18.09 (CEST)

Det låter i alla fall bra i mina öron. --Rasmus 28 21 maj 2012 kl. 22.22 (CEST)
Kanske ett projekt, där man dels anmäler intresse för att hävda upphovsrätt, dels kan anmäla större upphovsrättsbrott, dels kan diskutera lämpliga åtgärder. Jag ser det inte som vettigt med en lista intresserade upphovsmän per artikel, då en produktiv wikipedian kan ha skapat många artiklar och antagligen är intresserad av alla eller inga. Då man ser illegal kopiering kan man jämföra historiken med listan på användare som anmält intresse och uppmärksamma intresserade författare. Vem som helst kan se listan på speglar som inte följer licensen och vidta åtgärder enligt eget förgottfinnande. --LPfi (disk) 22 maj 2012 kl. 05.38 (CEST)
Jag tror inte att de flesta skribenter/fotografer/illustratörer är så intresserade att de skulle anmäla sig till en separat databas på förhand. Min gissning är att det är fler som skulle vara intresserade av att veta när det verkligen har hänt att de blivit plagierade. Jag tror mer på att utverka en praksis med riktlinjer om vad man ska göra när man upptäcker misstänkta fall inom befintlig teknik. Kanske en liten mall att lägga in på diskussionssidan som säger att den här artiklen/illustrationen/det här fotot finns återgivet där och där med tillstånd av upphovsrättsinnehavaren som man kan lägga in för att slippa många anmälningar för samma sak. För artiklar känns det väl naturligt att ta upp på artikelns diskussionssida. För material på commons finns ju oftast en upphovsman och känns det naturligare med dennes diskussionssida. Finns det någon riktlinje idag? Arvelius (disk) 28 maj 2012 kl. 00.45 (CEST)

Mer om stubbmallar. Varför har vi dem egentigen?[redigera | redigera wikitext]

I anknytning till ovanstående tråd om stubbmallar... Varför har vi dem egentigen? Jag ser inget större problem med att en artikel är kort. Huvudsaken är hur den förklarar och beskriver ämnet. Som jag har sammanfattat min syn i ett annat sammanhang: "Alla artiklar måste, i alla skeden av sin utveckling, klara grundläggande krav på saklighet, balans och innehållsmässig relevans". Klarar de det bidrar de till att sprida relevant information. Artiklar som inte lever upp till detta ska överhuvud taget inte finnas med här, varken som utbyggda artiklar eller som stubbar. Stubbmallarna kan möjligen vara av intresse för oss (förhållandevis få) som är aktiva bidragsgivare (med den i sammanhanget märkliga beteckningen "användare"). Men den verklige användaren - den som använder uppslagsverket för att söka och hämta information - får inte något verkligt stöd genom informationen i stubbmall. Var och en som läser en artikel kan se om den är kort och summarisk, eller lång och uttömmande. Janders (disk) 23 maj 2012 kl. 07.46 (CEST)

EMRÅ: Förutom information om att det finns mer att säga i ämnet så är det väl något av en ursäkt till alla som läser den. Till den "verklige användaren" så uppmanar mallen att hjälpa till att fylla på i artikeln. Där tror jag att den är bra reklam.
För oss avändare som redan redigerar sulle det räcka med en kategori. Samma gäller för illustrationsbehov.
Men en rad räcker per artikel.--LittleGun (disk) 23 maj 2012 kl. 07.57 (CEST)
Stubbmallarna fungerar både som en liten brasklapp till läsare om att artikeln inte är komplett och/eller uttömmande samt som en uppmärkning för oss "användare" om att här finns det jobb att göra. Det brukar ju ordnas tävlingar lite nu och då för att bättra på stubbartiklar. Det har inte så mycket med storleken i bytes att göra. /ℇsquilo 23 maj 2012 kl. 09.17 (CEST)
Den frågan - att artikeln kanske inte är komplett - är precis det som jag lyfta. Ett ämne kan aldrig bli "komplett" och helt uttömmande beskrivet. Det finns alltid mer att säga, beroende på hur långt ner man går vad gäller detaljeringsgrad. På samma sätt kan i stort sett alla ämnen beskrivas mycket kortfattat på ett rättvisande sätt, enbart med hjälp av relevanta grundfakta. Men är det riktigt att vi publicerar artiklar som har så klen innehållsmässig kvalitet att vi måste skicka med en "disclaimer" eller brasklapp i form av en stubbmall som har syftet att påpeka att innehållet antagligen inte klarar grundläggande kvalitetskrav? Artiklarna finns trots allt i första hand för den som söker information, inte den som producerar texterna. Jag anser därför att det är bättre (och mer ärligt i förhållande till den informationssökande) att ställa hårdare innehållsmässiga krav redan från början, oavsett om det handlar om en lång artikel eller kort notisliknande text. Janders (disk) 23 maj 2012 kl. 10.01 (CEST)
Jag har sedan länge slutat att använda stubmallar just utifrån Janders resonemang. Jag ser inte att de tillför något annat än gränsdragningsproblem. /Dcastor (disk) 23 maj 2012 kl. 10.55 (CEST)
En tanke vore kanske - om man kopplar ihop några av åsikterna ovan - att låta stubbmallarna vara dolda, och bara synas för inloggade användare (som ju förstår vad åtgärdsmallarna har för syfte). --Xauxa (disk) 23 maj 2012 kl. 12.32 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Gränsdragningsproblemet är verkligt - utom att det är rätt oviktigt var vi drar gränsen. Därmed gäller det bara att vara djärv ifråga om onödiga mallar.
Men jag tycker att informationen till läsaren har betydelse, dels som en ursäkt, dels som ett påpekande att vi inte är nöjda med sådana här artiklar, men framförallt då artikeln inte fyller "grundläggande krav på [...] balans". Det finns ibland behov av att skapa en artikel för att slippa en omdirigering till något mindre relevant, för att kunna iw-länka, för att kunna förklara det viktigaste i förhållande till en annan artikels kontext - utan att man har tid eller möjlighet att skriva en artikel som uppfyller det kravet. --LPfi (disk) 23 maj 2012 kl. 12.41 (CEST)
Mallarna har nog mest betydelse för nya/oerfarna användare? Vi vana användare ser direkt om artikeln är en stubbe eller inte. Om det saknas bilder så vet vi att det borde läggas till några. Oerfarna användare däremot behöver nog mer upplysning om att de faktiskt kan bidra själva. Att gömma mallarna för de som mest behöver dem verkar fel. Likaså att lägga dem på diskussionssidan, där hittar bara vana användare det. AlphaZeta (disk) 23 maj 2012 kl. 12.44 (CEST)
Jag tar dagligen och stundligen bort stubmallar ur i ortsartiklar, men jag gör det inte (än så länge) när det bara finns infoboxar mm och texten begränsas till A är en tätort i b kommun. Jag har också själv lag in stubmallar i artiklar som Åsarp, Tranemo kommun som jag mest skapat för att sker och ting skall hänga ihop. Om det vore hårdare infokrav skulle den inte bli skapad och vi få "hål" i länkarna mellan artiklar. Och i dessa fall anser jag mallen bör synas, så att läsaren får klart att om h*n vet något mer att det läggs in.Yger (disk) 23 maj 2012 kl. 12.45 (CEST)
Vilket annat seriöst uppslagsverk skulle acceptera att det publiceras artiklar som inte "klarar grundläggande krav på (bl a) balans"? De borde raderas direkt enligt principen "Gör om - gör rätt". Och hur kan vi (det kollektiv som på olika sätt är aktiva i produktionen) förvänta oss att de som söker efter information ska acceptera så klena artiklar att inte ens de som producerar och publicerar dem tycker att de håller tillräckligt hög kvalitet för att (egentligen) platsa i det uppslagsverk som de tillhandahåller? Dessutom - diskussionen här och i den ovanstående tråden visar att vi nog måste bestämma oss: Är stubbmallarna signaler som i första hand berättar att artiklarna är korta? Är de signaler som varnar för att att de har ett bristfälligt innehåll? Eller är de uppmaningar som säger: Fyll på, skriv mer? Eller kanske allt detta...? Janders (disk) 23 maj 2012 kl. 12.56 (CEST)
Allt detta, ibland med mer tonvikt på något av elementen. Klena artiklar är ibland ett nödvändigt steg mot bättre artiklar, och framförallt kan de vara bättre än att lägga motsvarande information i en lång parentes i en annan artikel - den situation där jag framförallt är beredd att tumma på våra kvalitetskrav. --LPfi (disk) 23 maj 2012 kl. 13.29 (CEST)
En liten kommentar till Yger här ovan: Åsarp, Tranemo kommun är en i mina ögon helt OK artikel. Den är visserligen kort, men det som står där stämmer och ger info till den som söker. Att den är kort framgår direkt. Och det är en för WP helt grundläggande princip att den som vill arbeta vidare med texten är fri att göra det.Janders (disk) 23 maj 2012 kl. 13.03 (CEST)
@Janders: Om du med "seriösa uppslagsverk" jämför med traditionella uppslagsverk som publiceras först när de är färdigsskrivna så är inte jämförelsen relevant. Wikipedia är inte, och kommer troligen aldrig att bli, färdigskriven. /ℇsquilo 23 maj 2012 kl. 13.20 (CEST)
Med seriösa uppslagsverk menar jag helt enkelt uppslagsverk som har produktionsrutiner som inte accepterar felaktigheter, obalans och ej relevant information. I den meningen är möjligheten att uppdatera kontinuerligt en "konkurrensfördel" för oss. Vi har större möjligheter att vara aktuella och korrekta i varje situation. Men innebär också att kraven i en mening är större. De måste ses i ett annat tidsperspektiv än vad som gäller publikationer som skickas till tryck vid en viss tidpunkt och som är omöjliga att underhålla därefter. Här har både läsare och "producenter" att förhålla sig till, och hantera, information som både utger sig att vara och uppfattas som realtidsinformation. En artikel kan utvecklas och förbättras vad gäller vilka aspekter som tas upp, hur språket ser ut, länkningar och mycket mer. Sådant arbete kan få den att växa och blomma ut. Men ett seriöst uppslagsverk kan trots den utvecklingspotentialen inte nöja sig med annat än att den som får del av information genom WP, också ska veta att det som presenteras (även om det är mycket kortfattad och begränsad information) alltid är korrekt och relevant information. Janders (disk) 23 maj 2012 kl. 14.16 (CEST)
Givetvis ska även kortfattade artiklar vara korrekta och relevanta. Däremot så kan viktig information vara utelämnad på grund av att författaren inte har haft tillgång till källor eller inte förmått formulera informationen i text. Han/Hon kan då stoppa dit en stubbmall för att dels informera eventuella läsare om att det fattas information, dels för att begära hjälp med att komplettera artikeln. Därför tycker jag att stubbmallar fyller en viktig funktion. För att göra stubbmallar mer användbara skulle de kunna kompletteras med ett kommentarsfält där det framgår vad som fattas, något som går att göra redan idag eftersom mallen glatt struntar i att visa parametrar den inte känner igen. Problemet är att folk både stoppar in och tar bort stubbmallar från artiklar utan att veta om någon viktig information fattas och i så fall vad. /ℇsquilo 23 maj 2012 kl. 14.45 (CEST)
Håller med ℇsquilo. Att det finns artiklar som är förkorta är en petitess i jämförelse med att det finns artiklar som är POViga. --NERIUM (disk) 23 maj 2012 kl. 16.39 (CEST)

I all korthet: finns det mer utförliga versioner på andra språk har de en reell funktion. Att dölja kategorierna ser jag dock inget problem med. Fernbom2 (disk) 23 maj 2012 kl. 14.49 (CEST)

Jag stödjer Lavallens idé ovan: "Jag skulle föreslå att en motivering ska vara obligatiorisk i en stubmall, precis som med andra kvalitetsmallar.". Krävs det en motivering så slängs inte stubbmallarna ut av "slentrian", utan bara där det finns tydliga brister. Bοⅳⅰе 23 maj 2012 kl. 15.36 (CEST)
Jag kan inte se behovet av motivering. Stubbmärkning talar för sig själv. Däremot skulle jag gärna önska att det fanns en större frimodighet att procka bort markeringen när texten utökats väsentligt. Fernbom2 (disk) 23 maj 2012 kl. 16.11 (CEST)
Ganska så onödigt eftersom kvaliteten är dålig på motiveringar och brukar ofta vara ett upprepande av mallens namn. T.ex. relevansmallsmotivering brukar vara är denna arikel verkligen relevant?. Föredrar det gamla systemet att artiklar under 512k alltid har stubbmall om inte det finns dold text som säger motsatsen. --NERIUM (disk) 23 maj 2012 kl. 16.44 (CEST)
Mallen {{Stubavsnitt}} kan ta en motivering som argument. Är det kanske bättre att skapa ett tomt stycke med en Stubavsnitt-mall i (som t.ex Elverket, Lidingö#Aktiviteter) än att malla hela artikeln? /ℇsquilo 23 maj 2012 kl. 16.54 (CEST)
Nej, det ser jag närmast som en styggelse! Det kan finnas undantag, men i regel bör det undvikas. NERIUM:s förslag med automatisk märkning är inte heller bra. Det torde bland annat leda till en enda stor kategori, som är helt oöverskådlig. Fernbom2 (disk) 23 maj 2012 kl. 17.01 (CEST)
512 byte (inte kilobyte, hela bybrunnen är just nu på omkring 300 kb) brödtext är i många fall tillräckligt för att täcka ett mindre ämne som en dussinartist eller en småort. I så fall har vi större problem med artiklar som innehåller en rad text men lider av byteinflation pga mallar. Här är geobox en jätteskurk. Jag har inte sett nyttan med stubmallar på väldigt länge. Om idén är att man ska hitta andra stubartiklar inom samma ämne att utöka ser jag inte alls poängen med att dölja kategorierna (det är svårt nog att hitta kvalitetskategorier nuförtiden...), och ska poängen vara att varna användare för att artiklarna inte är kompletta så vore det bäst med någon form av kvalitetsmall. Ska vi ha kvar stubmallarna är motivering en god idé. Då godtas naturligtvis inte uppenbara motiveringar som "artikeln är kort".
En snabb utvikning om döljning av kategorier: jag avskyr det! Poängen med kvalitetsmallar är att artikeln ska rättas till, och att man ska kunna hitta andra artiklar med samma problem. Är kategorierna dolda blir de i princip omöjliga att hitta, om man inte har mycket god vana av Wikipedia. Nu när mallar blivit så komplicerade är det ofta inte heller så enkelt som att kolla mallens wikikod utan att detaljstudera den. Det gör att fler artiklar med problem ligger kvar längre, eftersom bara de mest etablerade vet hur man hittar fler artiklar med samma problem. /Grillo (disk) 23 maj 2012 kl. 17.15 (CEST)
Själv har jag sedan länge markerat för visning av dolda kategorier, så för min del spelar det ingen praktisk roll. Just i detta fall kan jag även se nackdelar utifrån det som Luttrad och Elinnea anför nedan. Fernbom2 (disk) 24 maj 2012 kl. 06.29 (CEST)

Här är en lans för stubmärkningarna - jag gjorde min första oinloggade redigering för en massa år sedan på anmodan av en trevlig stubbe som tyckte jag skulle hjälpa till. På den vägen är det för mig. Och det är väl en viktig funktion, lockbete för de inte redan insålda redaktörerna? Luttrad (disk) 23 maj 2012 kl. 18.10 (CEST)

Jag tycker det Luttrad skriver är viktigt, att det är ett sätt att nå nya användare, som kanske läser en artikel i ett ämne där de själva kan mer, än vad som står i artikeln. Om det inte fanns en stubmall, så kanske de bara skulle vända sig bort besvikna, men finns där en inbjudan att vi vill att de ska dela med sig av den kunskap som de sitter inne med så kanske de vågar att börja skriva lite. Sen är stubmallar viktiga ur kategoriseringssynpunkt att man snabbt och enkelt kan hitta fler artiklar i samma ämne att utöka. Motiveringar i stubmallarna vore jättebra, så man kan skriva vad det är man saknar i artikeln. / Elinnea (disk) 23 maj 2012 kl. 18.18 (CEST)
Om det behövs en motivering till stubbmärkningen tycker jag den bör läggas på diskussionssidan. Annars kommer de att ta för stor plats. Just med anledning av möjligheten att hitta artiklar inom olika ämnen att utöka förespråkar jag att man som nu bör kunna lägga in upp till fyra mallar. Fernbom2 (disk) 24 maj 2012 kl. 06.34 (CEST)
Vad var det i mitt exempel ovan som tog plats? -- Lavallen 24 maj 2012 kl. 07.28 (CEST)
Nej inte en blaffig mall till överst i artiklar. Se t.ex. norska, en diskret lite remsa längst ner. NERIUM (disk) Mallen skall vara ett tips om att hjälpa till och inte att varna. --NERIUM (disk) 24 maj 2012 kl. 08.17 (CEST)
Återigen: Vad i detta är blaffigt? -- Lavallen 24 maj 2012 kl. 08.18 (CEST)
Den är stor och ligger överst = blaffig. Läsarna är inte dumma utan kan själv se om en artikel är kort. Det räcker med mall:Stub längst ner som är en lite reklambanner för att läsaren också skall hjälpa till att skriva. --NERIUM (disk) 24 maj 2012 kl. 08.29 (CEST)
Ser vi samma bild? -- Lavallen 24 maj 2012 kl. 08.30 (CEST)
Det har jag svårt att tänka mig. Det finns ingen mall överst i den artikeln. Vad som tar upp plats kan jag inte heller förstå. Jämfört med en okommenterad stubbmall är ditt exempel upp exakt noll pixlar större. /ℇsquilo 24 maj 2012 kl. 09.39 (CEST)
En motivering som inte syns mer än i redigeringsläge kan jag inte se någon poäng med. Fernbom2 (disk) 24 maj 2012 kl. 10.04 (CEST)
För att ta bort mallen måste man gå in i redigeringsläge, och då får man se varför mallen har lagts dit och förhoppningsvis fundera en gång extra över varför den finns där. /ℇsquilo 24 maj 2012 kl. 10.13 (CEST)
Det ger inte något seriöst intryck att 4-5 gånger upprepa uppmaningen om att hjälpa till att utöka artikeln. Detta leder inte sällan till att dessa stubbmallarna tar större plats än den befintliga artikeln. Jag anser därför att den slentrianmässiga stubbmärkningen av korta artiklar bör upphöra. De bör enligt min mening endast märkas då man kan ge en vettig motivering till detta, till exempel att information om en persons senare verksamhet saknas. /Annika (disk) 24 maj 2012 kl. 08.50 (CEST)
4-5 gånger? --NERIUM (disk) 24 maj 2012 kl. 09.10 (CEST)
Exempel på 4 gånger. -- Lavallen 24 maj 2012 kl. 09.30 (CEST)
Det har jag aldrig sett förut. Det är bara att ta bort tre av dem. Det har verkligen gått inflation i mallandet. --NERIUM (disk) 24 maj 2012 kl. 09.36 (CEST)
Tvärtom! För sökningens skull är det synnerligen värdefullt med tre-fyra mallar, i väntan på att några av dem kan slås ihop när kategorierna blir tillräckligt stora. Detta att beskylla andra användare för att göra saker "slentrianmässigt" bidrar inte till god stämning och befrämjar inte konsensussökandet. Jag är nog en av dem som märker flitigast, men jag gör det aldrig utan eftertanke, med hänsyn till vad som faktiskt är motiverat. Fernbom2 (disk) 24 maj 2012 kl. 10.01 (CEST)
Jag är en som ibland använder ett flertal mallar på en och samma artikel eftersom det är flera mallar som passsr (till exempel, det finns {{fotbollsspelarstub}} för användning åt vilken fotbollsspelare som helst, men det finns ytterligare tre "undermallar" (så att säga) {{fotbollsspelarstub-England}}, {{fotbollsspelarstub-Spanien}} samt {{fotbollsspelarstub-Sverige}}. Artiklar med den -Sverige-mallen hamnar i kategorin Kategori:Fotbollspersonstubbar-Sverige, som i sin tur hamnar i Kategori:Sportpersonstubbar-Sverige och slutligen Kategori:Personstubbar-Sverige, då kan man leta efter alla stubbar om svenskar, eller bara dom inom sport eller fotbool, men om man använder mallen {{fotbollsspelarstub}} så hamnar artikeln inte i någon landskategori, och då kan det vara svårt för folk som vill skriva om sportspersoner från att visst land att hitta artiklar. Jag håller med att det kan se rörigt ut när det är ett flertal stubmallar, speciellt i en kort artikel, och med denna anledning vill jag föreslå att man skapar någon "superstubmall" som kan användas när ett flertal mallar skulle passa. I supermallen skulle man kunna skriva i så många kategorier som helst, om vi tar Lavallens exempel, så skulle man skriva något som "{{superstubmall|Litteraturvetarstub|präststub|forskarstub-Skottland|historiepersonstub-Storbritannien}}, som skulle platsa artikeln i de relevanta kategorierna men visa bara en mall på artikelsidan. Dieselmotorvagnar (disk) 24 maj 2012 kl. 10.17 (CEST)
Jag förstår Dieselmotorvagnars tanke, men är rädd att det blir rörigt och svårredigerat. Dessutom går vi ju miste om alla de fina bilderna! Fernbom2 (disk) 24 maj 2012 kl. 10.23 (CEST)
Var inte min mening att vi skulle mista de enskilda stubmallarna, utan ha en supermall för använding vid tillfällen då fler mallar skulle passa, har skrivit lite om. ;) Dieselmotorvagnar (disk) 24 maj 2012 kl. 10.31 (CEST)
Artiklarna skall alltså ha många stubbmallar för att bilderna är "fina"? Då blir det ju omöjligt att ta bort dem även om artikeln har förlängts./Annika (disk) 24 maj 2012 kl. 10.46 (CEST)
Ja, jag får erkänna att jag drar mig för det av estetiska skäl, som jag skriver under föregående tråd, men givetvis är detta inte avgörande. När artikeln utökats väsentligt skall de givetvis tas bort. Även om detta inte är min huvudsysselsättning här på Wikipedia (jag sysslar främst med nyproduktion och småpet) har jag gjort detta betydligt mer än en gång. Fernbom2 (disk) 24 maj 2012 kl. 10.51 (CEST)
Om man märkt en artikel om en person som är känd som forskare som till exempel "Forskarstub-Tyskland", så kan inte jag förstå vad som är är vitsen med att att även märka den med "Historiepersonstub-Tyskland" för att personen råkar vara död och som "Politikerstub-Tyskland" för att personen hade en obetydlig roll som politiker. Om personen råkade vara prästvigd, men aldrig utövade detta yrke märks artikeln likväl som "Präststub". Om personen blev adlad så tillkommer "adelspersonstub" etc etc. Detta anser jag vara ett omotiverat okynnesmallande./Annika (disk) 24 maj 2012 kl. 10.22 (CEST)
Tack för svaret! Att Du anser det vara omotiverat kan jag förstå, men det är definitivt genomtänkt. Fler än fyra lägger jag för övrigt aldrig in, även om det i många fall finns goda skäl för det. Fernbom2 (disk) 24 maj 2012 kl. 10.25 (CEST)
Uppnås det konsensus för att man skall nöja sig med två böjer jag mig givetvis för det. Endast en (som det är på dawp) ser jag däremot som en mycket olycklig begränsning. Både sysselsättning och geografisk hemvist bör finnas med och ibland blir kategorierna för små om de splittras upp så. Fernbom2 (disk) 24 maj 2012 kl. 10.28 (CEST)
Exempel: I artikeln Hermann Karsten (mineralog) har du lagt in fem stubbmallar trots att det enligt min mening är fullt tillräckligt med "Fysikerstub-Tyskland". Dessutom är särskiljningen "mineralog" mycket illa vald. Att märka Gustav Karsten som "Mineralogstub" är helt ogenomtänkt då karl'n inte alls är känd som mineralog. /Annika (disk) 24 maj 2012 kl. 17.48 (CEST)
Enskildheter kan givetvis alltid ifrågasättas, men detaljfrågor av det slaget hör snarast hemma på respektive artikels diskussionssida. Jag kommenterar där. Fernbom2 (disk) 24 maj 2012 kl. 21.32 (CEST)

Bra och konstruktiv diskussion, tycker jag som drog igång den. Några enkla slutsatser för min egen del:

  • Det tycks finnas en allmän åsikt att stubbmallarna behövs och fyller en fuktion, kanske inte i första hand för att markera att en artikel är kort (vilket ju framgår när man läser den), utanför att de fungerar som signal åt både läsare och skribenter att "här finns det mer att säga - bidra gärna".
  • De spelar även en roll som stöd i jakten på "ofärdiga" artiklar.
  • Den allmänna uppfattningen är dock tydligen att vi ska försöka hålla nere antalet antalet stubbmallar generellt, och i alla fall undvika att de förekommer i ymniga skaror på artikelsidorna.
  • Ursäktsaspekten ("förlåt oss, men artikeln är inte bättre än så här") tycker jag personligen inte om. Enligt min mening ska artiklar som är så svaga att de behöver en sådan brasklapp överhuvud taget inte publiceras. Om de ändå finns här så bör de skrivas om/förbättras eller raderas på ett tidigt stadium. Vi bör enligt min åsikt ha en betydligt högre ribba för initiala kvalitetsbrister. Jag har speciellt svårt för "betaversioner", som publiceras utan en kvalitetssäkring som visar att artikeln inte innehåller mer eller mindre allvarliga fel och missuppfattningar.
  • Det vore bra om det kunde läggas med motiveringar i mallen.

Janders (disk) 24 maj 2012 kl. 11.22 (CEST)

Räknade lite på saken och hittade 161 209 artiklar (av 467 610) som innehåller åtminstone en stubbmall av något slag! -- Lavallen 24 maj 2012 kl. 14.33 (CEST)
Stöd för motivering i mallen har jag svårt att se konsensus för, men den som vill kan gärna för mig lägga dit den. Jag skulle dock föredra en kommentar på diskussionssidan (med själva märkningen i artikeln). Fernbom2 (disk) 24 maj 2012 kl. 21.32 (CEST)
Det verkar i varje fall finnas ett tydligt konsensus för att antalet stubbmallar skall hållas nere och att överflödiga dito bör tas bort./Annika (disk) 25 maj 2012 kl. 10.50 (CEST)
Det är redan möjligt att lägga in motivering i mallarna! -- Lavallen 25 maj 2012 kl. 10.53 (CEST)
Vi har i tidigare diskussioner (för länge sedan kommit fram till att det bara bör finnas en stubmall per artikel. När denna praxis glidit ur bruk är jag osäker på. Vidare: Janders sammanställning ovan visar att huvudsyftet är att tala om för nya användare att "just den här artikeln får du gärna redigera, det finns säkert mer att skriva". Varför skall mallen då någonsin plockas bort ur en artikel? Jag ser som sagt inget behov av mallarna. Om man har konkreta tips eller önskemål om vad som bör utökas skrivs dessa lämpligen på diskussionssidan. /Dcastor (disk) 25 maj 2012 kl. 12.49 (CEST)
Dcastors personliga motvilja mot mallarna är inte att ta fel på - särskilt mycket stöd i samtalet har den linjen dock inte fått. Vad gäller antalet hade en överneskommen praxis med endast en fallit ur bruk långt innan jag registrerade mig våren 2009. Som jag skrivit ovan krävs det ofta två för att få en rimlig täckning av aspekter. Jag noterar att det finns ett motstånd mot ännu fler och kommer därför att vara betydligt mer restriktiv framöver med att lägga in tre eller fyra. Fernbom2 (disk) 26 maj 2012 kl. 11.10 (CEST)
Jag har länge tyckt att stubbmallarna borde tas bort. Om de inte tas bort borde man åtminstone ersätta bilderna med de standardiserade ikonerna enligt förslaget ovanför. --Kildor (disk) 26 maj 2012 kl. 11.20 (CEST)
Min seriösa fråga får till svar att den bottnar i "personlig motvilja". Någon annan som fört resonemanget om att locka nya användare kanske kan förklara för mig varför dessa skall lockas endast till vissa artiklar. /Dcastor (disk) 26 maj 2012 kl. 12.05 (CEST)
STubmallarna finns i > 1/3 av alla artiklar. I vissa kategorier är det vanligare med stubmärkning än att artiklarna inte är stubmärkta. De har då emm egentligen spelat ut sin roll och kan avvecklas. Den uppmaning som finns i mallen kan läggas i sitenotice eller liknande. -- Lavallen 26 maj 2012 kl. 12.12 (CEST)
Jag delar inte alls Lavallens slutsatser. Många av de nya artiklar som skapas är extremt korta (en del skulle nog betrakta dem som substubbar). Detta gäller inte minst biografier (jag vill dock understryka att en del ännu mer intetsägande finns sedan gammalt, typ "NN var en italiensk konstnär" - dem ser även jag som substubbar). Märkningen har verkligen en funktion att fylla. En del av oss föredrar artikelskapande, andra att bygga vidare på gamla sidor. För det sista projektet ger dessa - trots Dcastors invändningar, vars saklighet jag gärna erkänner (jag beklagar om min formulering tydde på något annat) - en viss vägledning var man lämpligen kan börja. Fernbom2 (disk) 26 maj 2012 kl. 19.45 (CEST)

Fernbom2 drar fram argumentet att inga motargument hörs. Det kan bero på att de, som har insett att varken stubbmallar eller diskussioner om stubbmallar leder någonvart, undviker diskussionen. Att enbart lyssna på dem, som yttrar sig på Bybrunnen, blir helt vilseledande, en terapi för de närmast sörjande. Jag deltog i diskussionen under 2008 (fyra år sedan nu!), när projekt substubbar påstod att det fanns totalt 233 substubbar i svenska Wikipedia. Att argumentera lönade sig varken då eller nu. Att försöka nå konsensus genom diskussioner är meningslöst. Jag sammanfattade mina slutsatser i uppsatsen Great changes in Wikipedia (PDF), som jag redovisade på FSCONS i Göteborg, hösten 2008. Har någon liknande uppsats rörande svenskspråkiga Wikipedia publicerats senare? --LA2 (disk) 26 maj 2012 kl. 17.37 (CEST)

Stubbar och substubbar är inte samma sak. --NERIUM (disk) 26 maj 2012 kl. 17.58 (CEST)
Vi har många artiklar som av kvalitetsskäl bör betraktas som stubbar. I åtskilliga fall ligger mallen på i onödan, efter att artikeln väsentligt har utökats (till sakinnehållet, och ofta med bilder o. d.; oftast medförande men ej definierat som artikelförlängning). Jag misstänker att andelen stubbmalade artiklar skulle gå ned påtagligt, om vi systematiskt ginge igenom artiklarna som varit stubbmallade längst.
@Lavallen, din formulering ovan är rätt svepande; vad är det du har räknat? Har du t. ex. tagit med även artiklar som innehåller något avsnitt som är stubbmallat? Det är ett separat problem, EMRÅ.
Efter att vi har begränsat oss till stubbmallade artiklar, och om vi bortser från dem med sannolikt föråldrad stubbmallning, får vi nog ändå ett rätt stort antal kvar. Dessa bör åtgärdas genom att artiklarna kompletteras, eller i vissa fall ersätts med länkar till avsnitt i fylligare artiklar, inte genom att stubbmallarna tas bort eller görs osynliga för "vanliga läsare". Våra artiklar är av olika kvalitet. Vi har många fler aktiva läsare än redaktörer på svwp. De vanliga läsarna bör se stubbmallarna, dels för att lättare kunna bedöma kvalitetsskillnaden i olika artiklar, och dels för att uppmuntras att åtgärda de bristfälliga. Tycker Jörgen B (disk) 27 maj 2012 kl. 03.15 (CEST)
Visst borde det göras systematiska genomgångar av gamla märkningar, men jag kan inte se varför markeringen skall förbehållas artiklar med kvalitetsbrister. Att väsentlig information saknas behöver inte betyda att artikeln är undermålig, men mallen markerar att det finns mer att säga och att det inte endast handlar om ytterligare fördjupning. De flesta artiklar jag skapat ser jag själv som stubbar och det skäms jag inte för. Rom byggdes inte på en dag. Fernbom2 (disk) 27 maj 2012 kl. 05.34 (CEST)
Att väsentlig information, som borde vara med, saknas är en kvalitetsbrist; men denna brist gör naturligtvis i normalfallet inte stubben till en "undermålig" artikel. Jörgen B (disk) 28 maj 2012 kl. 18.45 (CEST)
Den definitionen av kvalitetsbrist innefattar de flesta av våra artiklar. Jag tänker på faktafel och andra allvarliga problem. Man kan uppenbarligen använda ord väldigt olika. Fernbom2 (disk) 29 maj 2012 kl. 12.24 (CEST)

Musik till artiklar om musikstilar[redigera | redigera wikitext]

Jag har under en längre tid tagit en paus från musikskapandet, men jag har sett på engelskspråkiga Wikipedia att det ibland förekommer ljud/musik som exemplifierar olika musikstilar och har därför funderat på att kanske "komponera" enkla musikstycken som exempel för våra artiklar. Går det att till Commons ladda upp musik och sedan lägga in i artiklar på svenskspråkiga Wikipedia? Vänligen, dnm (d | b) 27 maj 2012 kl. 14.44 (CEST)

Sådant är alltid uppskattat! Det finns redan flera musikfiler på Commons: Category:Audio files of music. -- jiˈesˌdeːo ] 27 maj 2012 kl. 14.48 (CEST)
Det går aldeles utmärkt. Jag har även varit i kontakt med musikhögskolan i Stokcholm om detta och fått ett positivt svar från kåren. De skall sätta upp lappar för att se om de kan locka hugade studenter att lägga upp musik och ljud. Exempelvis finns det ju på Luther, men de svenska skatterna bör med ha musik, och även instrumenten. Det skulle vara guld om någon kunde spela in på video hur man dansar olika typer av folkdans (stegen osv). Har frågat ett gille om det och fick svaret "Nätet, Wikipedia... det låter som om det är något med det där internet att göra..." det blidde ingen video där ;-)
Hjälp gärna til att förbättra denna instruktionen och se om ni kommer på fler exempel. Prata gärna med andra musikskolor och länka till denna sida. Adville (disk) 27 maj 2012 kl. 16.06 (CEST)
Den som är Stim-ansluten, eller skulle vilja kunna bli det i framtiden, ska noga kolla upp saken innan man släpper egen musik under fria licenser. /NH 27 maj 2012 kl. 22.32 (CEST)
Det har du rätt i NH. Samtidigt så kan något släppt verk under fri licens göra att ens musikaliska kvaliteter syns för en större publik så att man snabbare blir känd. Som ny musikartist kan man visa, när man söker jobb, på att man finns med i en encyklopedi. I den branschen måste man synas för att finnas, men det är en balansgång. Adville (disk) 28 maj 2012 kl. 10.11 (CEST)
Nu var väl inte Dnm:s tanke att använda Wikipedia för att "synas", utan för att förbättra uppslagsverket. Problemet är att man som Stim-ansluten slutit ett avtal som inte enkelt går att kombinera med att också släppa sina verk "fria". Så, den som i framtiden vill ha sina rättigheter bevakade av Stim (även för helt andra verk) bör noga kolla upp hur man ska gå till väga. Mer information. (Detta är ett sidospår till tråden -- ursäkta -- men jag tyckte det var viktigt att påpeka eftersom många inte känner till det.) /NH 28 maj 2012 kl. 16.52 (CEST)
Man behöver ju heller inte alltid framföra ett egenhändigt stycke. Att spela in ett litet utsnitt ur ett verk av en kompositör som varit död i minst 70 år kan väl knappast vara förbjudet för en STIM-medlem? /FredrikT (disk) 28 maj 2012 kl. 17.28 (CEST)

Kom ihåg att rösta på månadens nyuppladdade bilder[redigera | redigera wikitext]

Tre dagar kvar. Tar inte många minuter att titta igenom bilderna och sätta ut en stjärna. AlphaZeta (disk) 29 maj 2012 kl. 12.18 (CEST)

Det är många fina bilder att rösta på. Med den kvaliteten är det svårt att vinna, men det är kul att bilderna syns. Gå in och rösta, men glöm inte att ni med kan lägga till bilder!!! --Adville (diskussion) 29 maj 2012 kl. 19.56 (Signatur tillagd i efterhand.)

IW-länkar tunnelbanan[redigera | redigera wikitext]

När man söker på ex Fittja och Alby och kollar iw-länkarna så kommer man genom portugisiska ->tyska vidare till iw-länkar till tunnelbanestationerna Fittja (tunnelbanestation) (men ej om man går por->eng). Jag misstänker att det är samma sak på andra stationer med. Kan någon med bot och möjlighet att undersöka länkarna ordna det så att det stämmer. MVH Adville (disk) 29 maj 2012 kl. 20.03 (CEST)

Tyvärr är det bara en människa som kan avgöra vilken artikel som borde länka till vilken mellan språkversionerna. När klustren väl har blivit isolerade från varandra kan en bot hjälpa till att komplettera uppdateringarna. --MagnusA 29 maj 2012 kl. 20.14 (CEST)
Kollar upp det lite och har tittat på Norsborg-Fittja. Intressant att Hallunda redirects till Norsborg på svwp, men har en egen sida på enwp!! (Även om de är nära och man kan gå emellan så kanske de skall ha var sin artikel? Det ser bättre ut om hallunda tunnelbanestation finns i Hallunda än i Eriksberg (bäst är båda...). Bistå gärna med att kolla iw-länkarna. Det verkar bra vara bokmål och portugesiska som är problem och inte på alla stationer. Adville (disk) 29 maj 2012 kl. 20.34 (CEST)
Den portugisiska artikeln behandlar båda begreppen. Den börjar (om jag tolkar texten rätt) "Fittja är en del av Botkyrka och också namnet på en av Stockolms tunnelbanas stationer". Alltså ett exempel på den vanligaste orsaken till iw-trassel... Jörgen B (disk) 29 maj 2012 kl. 21.53 (CEST)

Telefonhelpdesk för mindre erfarna?[redigera | redigera wikitext]

Vi är inte bra på att föra in de mindre erfarna i vår gemenskap och teknik. Och föröka att uppmuntra dessa, via Wikibaserade stödsaker och andra som Wikifika verkar inte ge fler nya som kommer in i arbetet. Kunde en telefonhelpdesk vara något för dessa? Det vill säga ett telefonnummer man ringer och då når en erfaren Wikipedian som per telefon kan förklara hjälpa? Detta skulle ju behöva lösas rent praktiskt tex med en rullande schema och ett telefonnummer som vidarekopplas men det ser jag som en senare fråga om själva idén verkar vara värd arbeta vidare med. Vad tror ni?Yger (disk) 27 maj 2012 kl. 19.22 (CEST)

Ambitiös idé. Om den praktiskt går att genomföra är det förstås förträffligt. /Julle (disk) 27 maj 2012 kl. 20.24 (CEST)
Till att börja med kanske man kan göra IRC kanalen mer synlig för nybörjare så det blir mer aktivitet där. I en aktivare kanal skulle man snabbt få hjälp, dessutom är det en fördel med irc då flera kan svara om någon erfaren ändå inte skulle kunna svaret. C.Nilsson (disk) 27 maj 2012 kl. 20.46 (CEST)
Jag uppfattar inte irc så effektivt för de oerfarna, och då även tekniskt oerfarna som äldre vi gärna vill se här. Själv har jag tex aldrig varit bekväm med det mediet, de få gånger jag varit inne i det.Yger (disk) 27 maj 2012 kl. 20.53 (CEST)
Jag tror också att de användare som har svårast att förstå (och som är mest benägna att använda telefonen) är de som skräms mest av IRC. /Julle (disk) 27 maj 2012 kl. 22.29 (CEST)
Det behöver inte kosta så mycket. Men kostar gör det, så ordnas pengarna så kan säkert det praktiska ordnas. Kanske man kunde samarbeta med någon av dessa 118-nummren?, under förutsättning att det ekonomiskt schysst tillväga. Schh (disk) 27 maj 2012 kl. 21.29 (CEST)
Jag är övertygad Föreningen Wikimedia:Sverige kan stå för abonnemanget och kostnaden för det. OCh vidarekoppling finns det flera sätt fixa. Däremot tycker jag det borde vara vi aktiva som tog hand om att svara etc.Yger (disk) 27 maj 2012 kl. 21.39 (CEST)
Jag kan tänka mig att ställa upp, åtminstone med ett begränsat antal samtal - lite svårt att säga innan man vet hur mycket samtal det kommer att bli... Den andra biten är ju att inte gära offentliggör mitt telefonnummer här, men det antar jag går att ordna.--FBQ (disk) 28 maj 2012 kl. 08.44 (CEST)
Låter som en bra idé. Telefontiderna behöver inte vara alltför ambitiösa i början, kanske ett par timmar i veckan. Då är det lättare att få folk att ställa upp som rådgivare. Att många av oss (däribland jag) vill vara mer eller mindre anonyma är en viktig fråga att tänka på. AlphaZeta (disk) 28 maj 2012 kl. 18.40 (CEST)
Ja, att stå för kostnaderna för ett sådant här projekt är exakt vad Gemenskapens projekt är till för. Jag tycker att det är en mycket spännande idé och hoppas att det går att få ihop frivilliga så att det går att göra verklighet av det. Ainali (disk) 28 maj 2012 kl. 20.52 (CEST)

Rent tekniskt skulle man kunna ordna det med ett VoIP abbonemang till telefonväxelprogrammet Asterisk som då kan vidarekoppla till folks privata nummer inom de tider som man själv anger. Förbindelsen till VoIP leverantören måste dock ha en låg latens. Det bästa är om man kan styra växel som sitter med kretskopplad förbindelse istället för "best-effort" IP. Kanske kan t.om använda ett vanligt abbonemang vars vidarekoppling man kontinuerligt uppdaterar? dvs även under pågående samtal så att nästa anrop går någon annanstans? Schh (disk) 29 maj 2012 kl. 23.24 (CEST)

Almedalen[redigera | redigera wikitext]

Detta kanske har dryftats på något ställe redan. Har haft ovanligt ont om tid för Wikipedia senaste tiden, så ursäkta om jag lyfter en fråga som redan har lyfts.. Men kommer Wikipedia eller Wikimedia Sverige på något sätt anordna någon form av evenemang i Almedalen? Har frågan diskuterats? Har vi där att göra? Tanzania (disk) 31 maj 2012 kl. 17.05 (CEST)

Wikipedia:Veckans tävling/Svenska orter/Deltävling 4[redigera | redigera wikitext]

Pågår denna vecka men har bara en deltagare. Denna veckas deltväling handlar om Linköping så varför inte deltaga för att förbättra artiklarna som handlar om staden! --Rasmus 28 31 maj 2012 kl. 21.20 (CEST)

Kvalitetsmätningen - maj[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
Andel
2018-12-01 30 120 55 22 57 1 87 229 446 0 74 613 380 1 279 13 3 406 34 626 38 032 1,01 %
2019-01-01 27 122 48 15 49 0 67 210 379 5 78 601 384 1 288 6 3 279 35 338 38 617 1,03 %
2019-02-01 25 122 54 15 42 1 65 215 374 2 78 607 381 1 331 7 3 319 35 891 39 210 1,04 %
2019-03-01 25 118 51 15 41 0 68 237 386 2 72 615 384 1 345 4 3 363 36 115 39 478 1,05 %
2019-04-02 22 112 50 14 42 1 87 219 380 2 64 600 386 1 349 2 3 330 36 343 39 673 1,06 %
2019-05-13 17 118 48 21 43 1 106 207 387 0 74 595 390 1 355 1 3 363 36 904 40 267 1,07 %
2019-06-01 20 116 50 20 43 1 105 191 394 0 74 601 389 1 367 0 3 371 37 101 40 472 1,08 %
2019-07-01 16 95 49 19 35 0 83 184 391 0 69 531 391 1 383 1 3 247 37 346 40 593 1,08 %
2019-08-01 13 95 47 20 35 0 107 178 405 0 79 541 401 1 384 4 3 309 37 745 41 054 1,1 %
2019-09-01 14 96 50 7 38 1 136 178 397 1 81 542 404 1 436 4 3 385 38 196 41 581 1,11 %
2019-10-01 22 102 53 6 40 2 138 189 394 0 80 569 404 1 454 1 3 454 38 355 41 809 1,12 %
2019-11-01 25 99 51 10 41 0 157 145 408 0 90 556 400 1 486 0 3 468 38 879 42 347 1,13 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
556 artiklar
kvar att som behöver infogas eller delas upp!
Graf över sammanslagningar och delningar

Det är verkligen roligt att se att Månadens kvalitetsprojekt städa gick så bra i april. Vi lyckades inte riktigt tömma den, det finns 10 st kvar, men det var ändå en väldigt bra insats från alla medverkade! En applåd för er! Hoppas att vi kan fortsätta med samma entusiasm inför den här månadens kvalitetsprojekt. Vad ska vi ta? Kanske Projekt infogningar? / Elinnea (disk) 1 maj 2012 kl. 15.48 (CEST)

Det vore bra om vi kom igång med något så snart som möjligt, ska vi ta Wikipedia:Projekt infogningar, där finns en hel del att göra. / Elinnea (disk) 2 maj 2012 kl. 12.36 (CEST)
Låter som ett utmärkt förslag. Luttrad (disk) 2 maj 2012 kl. 14.38 (CEST)
Ok, då tar vi det. Vi har nu 576 artiklar i behov av sammanslagning eller delning. Senast när vi körde detta projekt minskade antalet med 232 artiklar. Tror ni att vi kan klara att slå det? / Elinnea (disk) 2 maj 2012 kl. 17.03 (CEST)
Den äldsta diskussionen om det ser ut att vara den om eka och öka. Skulle vara bra om det finns någon som kunnig kan tänka sig att hjälpa till med att reda ut det (se diskussionssidan för öka) då det fortfarande verkar förvirrat med motstrida uppfattningar. Höstblomma (disk) 5 maj 2012 kl. 09.25 (CEST)
 Fixat eller åtminstone flyttat frågan till en artikel.Yger (disk) 5 maj 2012 kl. 12.39 (CEST)

På bara några dagar har det minskat med mer än 100 artiklar i kategorin från startpunkten 576. Ambitionen är väl att vi ska ta oss bra nära noll med förra månadens projekt i minnet? Luttrad (disk) 7 maj 2012 kl. 03.48 (CEST)

Tycker att det är oerhört bra att vi har kunnat minska kategorin med mer än 100 artiklar redan! Jag kanske är pessimistisk, men till nära noll på en månad tror jag blir för svårt, det första delmålet kan kanske vara att få ned den under 364 vilket är vår lägsta siffra sen kvalitetsmätningen startade. Skulle vi lyckas få ned kategorin till ca 200 nånting så tycker jag att det vore jättebra. / Elinnea (disk) 7 maj 2012 kl. 20.48 (CEST)
Snabbkollade igenom kategorin och upptäckte att flera av artiklarna är boktitlar i Robert Jordans Wheel of Time-serie. Alla de böckerna gavs ut i två delar (med varsin titel) på svenska och motiveringen är att de bör infogas så att varje artikel följer originalets längd och inte de två separata titlarna som släppts här i Sverige. Frågan är då om inte det blir mycket svåröverskådligare med att sammanfoga alla böcker samt återstår frågan vilket namn artikeln ska få, engelska originaltiteln, svenska titeln på den första delen i varje bokpar eller titlarna för båda böckerna. Se exempelvis Vindarnas skål och En krona av svärd som i original är en titel under namnet A Crown of Swords. Icea (disk) 9 maj 2012 kl. 23.07 (CEST)
Jag hittar ingen diskussion om sammanslagningen av böckerna men tycker att den nuvarande strukturen är att föredra. presentationen av de svenskspråkiga böckerna är ganska fullständig och det faktum att de är uppdelade jämfört med orginalutgåvorna framgår klart både i artikeln om serien (med en pedagogisk tabell) och i respektive bokartikel. Interwikin är logisk. Den nuvarande strukturen har funnits sedan artiklarna skapades redan 2004. Så jag föreslår att infogningsmallarna tas bort utan åtgärd. Luttrad (disk) 10 maj 2012 kl. 13.38 (CEST)

Just nu 360 artiklar kvar så delmål ett ovan uppnått. Delmål två - få ner antalet märkta artiklar till under 200? Luttrad (disk) 11 maj 2012 kl. 00.38 (CEST)

Väldigt bra att vi nu har den lägsta uppmätta siffran sedan mätningarna inleddes! Bra jobbat! Vi har redan minskat kategorin med 229 artiklar! Vore oerhört bra om vi skulle kunna komma ned under 200 artiklar, problemet är att det brukar bli svårare och svårare, då man ofta tagit hand om de lättare fallen först, men jag tycker att det låter bra att ha detta som mål. Ett annat bra mål skulle kunna vara att försöka få bort de allra äldsta (oktober 2009, november 2009, december 2009). / Elinnea (disk) 11 maj 2012 kl. 13.05 (CEST)
Minskning med 250 artiklar! Bra jobbat allihop! / Elinnea (disk) 12 maj 2012 kl. 11.35 (CEST)
Inget kvar som varit märkt sen 2009! Jättebra! Nu är de äldsta från januari 2010, februari 2010 och mars 2010. / Elinnea (disk) 13 maj 2012 kl. 18.58 (CEST)
Minskning med 325, bara 249 kvar! Imponerande bra! Nu är de äldsta från april 2010, maj 2010 och juni 2010. / Elinnea (disk) 17 maj 2012 kl. 16.22 (CEST)
Några få kvar i de äldsta kategorierna. Någon som vill ta en titt på Linjär diofantisk ekvation, Drossel, Fonematisk, Gymnastikens historia, NES Sound Format, Osmanska Makedonien eller Dalby-Harlösa-Bjärsjölagård järnväg? Luttrad (disk) 22 maj 2012 kl. 15.33 (CEST)
OJ!!! Under 200! Riktigt bra jobbat! Detta trodde jag faktiskt inte skulle vara möjligt. Och två såhär lyckade kvalitetsprojekt på raken! Mycket mer än vad jag kunnat hoppas på! / Elinnea (disk) 23 maj 2012 kl. 00.02 (CEST)
En applåd för er!
Jag är riktigt imponerad över att vi fått ned antalet under 150, att det nu bara är 142 artiklar kvar att infoga. 17 av dem har tillkommit under månaden så det har verkligen gjorts en stor minskning och alla som har jobbat med detta förtjänar en applåd! Jag funderar på om vi kanske ska ta Språkvård nu i juni, vad tror ni om det?/ Elinnea (disk) 31 maj 2012 kl. 15.33 (CEST)
Låter som en bra idé, det var ett tag sen det projektet var utvalt sist. Icea (disk) 31 maj 2012 kl. 23.15 (CEST)
Håller med. Också en kategori som det borde gå att mala ner ordentligt om många engagerar sig som det varit de senaste månaderna. Vi borde ju nästan ha en nettominskning av åtgärdsmärkta artiklar i absoluta tal för första gången någonsin den här månaden? Kul! Luttrad (disk) 31 maj 2012 kl. 23.50 (CEST)

Kvalitetsmätningen - juni[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
Andel
2018-12-01 30 120 55 22 57 1 87 229 446 0 74 613 380 1 279 13 3 406 34 626 38 032 1,01 %
2019-01-01 27 122 48 15 49 0 67 210 379 5 78 601 384 1 288 6 3 279 35 338 38 617 1,03 %
2019-02-01 25 122 54 15 42 1 65 215 374 2 78 607 381 1 331 7 3 319 35 891 39 210 1,04 %
2019-03-01 25 118 51 15 41 0 68 237 386 2 72 615 384 1 345 4 3 363 36 115 39 478 1,05 %
2019-04-02 22 112 50 14 42 1 87 219 380 2 64 600 386 1 349 2 3 330 36 343 39 673 1,06 %
2019-05-13 17 118 48 21 43 1 106 207 387 0 74 595 390 1 355 1 3 363 36 904 40 267 1,07 %
2019-06-01 20 116 50 20 43 1 105 191 394 0 74 601 389 1 367 0 3 371 37 101 40 472 1,08 %
2019-07-01 16 95 49 19 35 0 83 184 391 0 69 531 391 1 383 1 3 247 37 346 40 593 1,08 %
2019-08-01 13 95 47 20 35 0 107 178 405 0 79 541 401 1 384 4 3 309 37 745 41 054 1,1 %
2019-09-01 14 96 50 7 38 1 136 178 397 1 81 542 404 1 436 4 3 385 38 196 41 581 1,11 %
2019-10-01 22 102 53 6 40 2 138 189 394 0 80 569 404 1 454 1 3 454 38 355 41 809 1,12 %
2019-11-01 25 99 51 10 41 0 157 145 408 0 90 556 400 1 486 0 3 468 38 879 42 347 1,13 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
145 artiklar
kvar att som behöver språkvårdas!

Månadens kvalitetsprojekt har gått oerhört bra under både april och maj, vilket man tydligt kan se på kvalitetsmätningen! Antalet Artiklar i behov av sammanslagning eller delning minskade från 574 till 140, dvs en minskning med 434 artiklar! Minskningen var egentligen ännu större eftersom artiklar även tillkom under månaden. Ett oerhört bra arbete av alla inblandade! Hoppas att det går lika bra nu i juni, då vi tar oss an Wikipedia:Projekt språkvård. Just nu finns det 336 artiklar att språkvårda. Förrförra gången Språkvård var Månadens kvalitetsprojekt minskade kategorin med 114 artiklar, förra gången med 113 artiklar, kan vi minska den med 112 artiklar denna gång? Eller kanske rentav mer? Med din hjälp är inget omöjligt, var gärna med! / Elinnea (disk) 1 juni 2012 kl. 00.22 (CEST)

Ortsfakta[redigera | redigera wikitext]

Skall man använda ortsfakta-infobox för stadsdelar, eller finns någon annan (annars kan man ju skapa en för stadsdelar)? J 1982 (disk) 1 juni 2012 kl. 16.54 (CEST)

För Stockholm finns {{Stockholmsstadsdelar}}.Yger (disk) 1 juni 2012 kl. 16.57 (CEST)
Men skall vi skapa en sådan för varje stad i hela världen? Den borde kunna användas för minst hela Sverige. J 1982 (disk) 1 juni 2012 kl. 17.07 (CEST)
Finns Mall:Stadsdelsfakta. -- Lavallen 1 juni 2012 kl. 17.17 (CEST)
Tack. Kan den användas för liknande "stadsdelar" på platser som aldrig varit städer? Tycker det bör funka. J 1982 (disk) 1 juni 2012 kl. 17.22 (CEST)
Vet inte, men du har ju alltid Mall:Geobox med massor av parametrar som bör funka även i väldigt udda fall. -- Lavallen 1 juni 2012 kl. 17.26 (CEST)
Jag ser inget skäl att begränsa användning av en mall baserat på ett arkaiskt svenskt begrepp (det gamla stadsbegreppet), så kör på med stadsdelsfakta i alla situationer som motsvarar vad som vi kan kalla ortsdel, om nu "stad" är ett så farligt ord. /Grillo (disk) 2 juni 2012 kl. 08.24 (CEST)

Aktiv patrullerare[redigera | redigera wikitext]

Ibland sitter jag och kollar senaste ändringar efter klotter. Ofta upptäcker jag att det är flera som sitter samtidigt och kollar senaste ändringarna. Jag tycker det skulle vara praktiskt om man kunde göra sig till "patrullerare" under några minuter så att andra kunde se att man just nu bevakade senaste uppdateringarna. Dessutom ser man om det inte är någon som har koll för tillfället. Dessutom vore det praktiskt med en historik, så att jag kunde se när det senast fanns någon som kollade efter vandalisering, för att avgöra hur långt bak jag själv ska gå. Vet inte om det blev begripligt vad jag ville ha fram. Är det möjligt att genomföra? Praktiska problem? Markus a (disk) 1 juni 2012 kl. 23.36 (CEST)

Jag är under större delen av min vakna tid inne minst någon minut per halvtimme, när jag kollar SÄ. Jag ser då om någon aktivt är inne och patruller och lämnar då, men om det verkar som klotter ligger kvar de 10-15 minuter SÄ visar så gör jag sanering/radering en tid tills jag ser andra dyker upp. Så utan att ha åsikt om idén är bra eller ej, så ser jag den inte stämmer för mitt agerande, för inte är jag patrullerare bara för jag tittar till ofta.Yger (disk) 2 juni 2012 kl. 08.21 (CEST)
Jag tycker förslaget låter byråkratiskt. Vi tittar delvis efter olika saker, så det är bara bra med dubbel- eller trippelkoll ibland. Vid vissa tidpunkter på dygnet (främst under skoldagar) händer det dessutom så mycket att det är bra med mer än en för att hinna med att bekämpa allt. Fernbom2 (disk) 2 juni 2012 kl. 09.41 (CEST)

Söklänk wp-en på wp-sv?[redigera | redigera wikitext]

Skulle man kunna ordna så att när man söker något på wp-sv så finns det en länk till att söka samma sak på wp-en då det där brukar finnas det mesta? Schh (disk) 2 juni 2012 kl. 03.42 (CEST)

En sådan länk finns på den sida där man hamnar om man på visst sätt säker nå en artikel som inte finns. Vi har några olika söksidor och jag har inte koll på vilken sida man hamnar på i vilka sammanhang. Hur de ser ut beror antagligen snarare på vilken sida någon administratör råkat ändra i än genomtänkta skillnader.
Sökning på engelska fungerar förstås bara i de fall man använder en engelskspråkig variant av sökordet. Ofta på namn och vissa förkortningar, men inte alls alltid.
--LPfi (disk) 2 juni 2012 kl. 07.18 (CEST)
Om man skriver en: före sökordet i sökrutan så kommer man till den engelska artikeln. T.ex. en:Göteborg eller valfri språkförkortning som fr: för franska. --NERIUM (disk) 2 juni 2012 kl. 09.22 (CEST)
Förvisso, men något à la MediaWiki:Noarticletext kunde vara nyttigt också i MediaWiki:Search-nonefound/sv (och själva sökformuläret, finns det ytterligare sidor?). Tricket med "språkkod:" är knappast känt för annat än dem som är någorlunda vana att redigera. Det kunde förstås vara värt att nämna det också. --LPfi (disk) 2 juni 2012 kl. 09.54 (CEST)
Om jag vill till en wp-en artikel direkt så hadde jag sökt på wp-en direkt. Poängen är att om wp-sv söket gick dåligt kan man snabbt & enkelt hoppa till samma sökning på wp-en. Schh (disk) 2 juni 2012 kl. 14.27 (CEST)

Tillgång till vetenskapliga journaler och monografier[redigera | redigera wikitext]

Nu stödjer vi dig som skriva högkvalitativa artiklar till Wikipedia! Du har möjlighet att få referensverk som kan hjälpa dig när du skapar nya artiklar, uppdaterar befintliga eller skriver om artiklar. Vi har målet är att fler artiklar källbeläggs med nya referenser.

Vad kan jag få för böcker?

Alla slags facklitteratur som kan användas till flera artiklar. De referensverk du kan få är sådana böcker, CD, DVD eller ebook som är t.ex.

  • Vetenskapliga tidskrifter
  • Uppslagsverk
  • Faktaböcker
  • Läroböcker
  • Monografier
  • Biografier
  • Vetenskapliga databaser

Priset ska vara rimligt i förhållande till nyttan/användbarhet, alltså normalt mellan 200 kronor och cirka 3 000 kronor.

Läs mer på Wikimedias sida om stöd till vetenskapliga journaler och monografier. --Jakob Hammarbäck (WMSE) (diskussion) 29 maj 2012 kl. 16.39 (Signatur tillagd i efterhand.)

Oj, det låter högintressant! Jätteroligt initiativ! /jssfrk (d|b) 29 maj 2012 kl. 17.13 (CEST)
Vill man få det riktigt smidigt vore det bra om man kan be personen med verket att slå en önskad sak (inom rimlig arbetsbörda). Schh (disk) 29 maj 2012 kl. 22.58 (CEST)
Det här rör inte WMSE eller detta projekt, men detta får mig att tänka, vi kanske skulle ha nånslags sida, typ Wikipedia:Lista över användare med källor där man kan lista sig och skriva upp vilka källor man har tillgång till och som man gärna slår upp saker i åt andra om de skulle behöva? / Elinnea (disk) 30 maj 2012 kl. 15.49 (CEST)
Jag tänkte på precis samma sak. Det vore bra information, och är nog värt att prova, men det kanske krävs för mycket underhåll i förhållande till hur värdefull informationen är? /jssfrk (d|b) 30 maj 2012 kl. 16.52 (CEST)
Det är en mycket bra idé. Kan man hitta något smart sätt att administrera det så kan det förenkla. Vi sparar ju en lista på alla böcker som köpts in (av Wikimedia) och vem som lånat dem. Men vi vet ju inte vilka böcker ni andra har. --Jakob Hammarbäck (WMSE) (disk) 30 maj 2012 kl. 18.30 (CEST)
Påbörjade en sån sida så smått. Vi får se om det funkar eller ej. Lägg gärna till er och era källor där. / Elinnea (disk) 30 maj 2012 kl. 18.59 (CEST)
Var hittar man den sidan? Schh (disk) 3 juni 2012 kl. 00.49 (CEST)
Här är den. / Elinnea (disk) 3 juni 2012 kl. 00.54 (CEST)

Lägger till att samtliga böcker i vårt bibliotek dokumenteras och kan lånas/ skickas till den som vill nyttja dem --Jakob Hammarbäck (WMSE) (disk) 30 maj 2012 kl. 20.26 (CEST)--81.233.103.67 30 maj 2012 kl. 13.49 (CEST)

Det vore trevligt om WMSE kunde logga in. --MagnusA 30 maj 2012 kl. 13.52 (CEST)
Så går det när man hämtar styrelsen utifrån... Det ger faktiskt ett rätt oseriöst intryck, eftersom vi inte kan veta om det är WMSE som ligger bakom inlägget eller inte. Dessutom vore det bra om Jakob Hammarbäck åtminstone kunde lära sig signera. /Grillo (disk) 30 maj 2012 kl. 15.15 (CEST)
Host! -- Lavallen 30 maj 2012 kl. 15.20 (CEST)
Det är mycket att lära sig när man är ny i gamet. Det vet alla, eftersom alla varit nya. Självklart skall Jakob signera och kommer att göra det i framtiden med. Om det ser oseriöst ut nu dessa gånger så hoppas jag att budskapet emottages som seriöst och positivt. Det är tänkta att hjälpa oss så att wiki blir bättre!!! Sedan är inte anställningen för att redigera på wikipedia utan det är andra saker som behöver göras och där finns det mycket att ge. MVH Adville (disk) 30 maj 2012 kl. 16.22 (CEST)
Jag håller med Adville, det var en tråkig reaktion på WMSE:s goda intentioner. Skräm inte nybörjarna gäller väl även om nybörjarna råkar vara WMSE-anställda? /jssfrk (d|b) 30 maj 2012 kl. 16.52 (CEST)
Ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag missade detta och försöker lära så länge jag lever. Jag tror alla verksamheter mår bra av att få in nya friska krafter, och alla har väl varit nya på Wikipedia någon gång? Jag har utökat presentationen av mig själv på min sida här. Hör gärna av er till mig om det är något ni behöver hjälp med. --Jakob Hammarbäck (WMSE) (disk) 30 maj 2012 kl. 18.30 (CEST)
Adville och jssfrk är rätt på det. Din ursäkt borde inte ha behövts.--LittleGun (disk) 31 maj 2012 kl. 00.37 (CEST)
Och jag får be om ursäkt för min något överdrivna reaktion ovan, att jag aldrig lär mig att det är sånt som drar till sig allehanda troll... Vad som dock vore trevligt hade varit att alla WMSE-konton är tydliga med vilka deras "normala" redigeringskonton är. Kul att du skapade en användarsida Jakob! /Grillo (disk) 31 maj 2012 kl. 01.56 (CEST)
Tummen upp för dig Grillo för det inlägget. Adville (disk) 31 maj 2012 kl. 19.20 (CEST)

Busslinje 727 (Stockholm)[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Jag tänkte dra igång ett litet järvt projekt mestadels för att ha något att motivera mig själv med när jag ska ut och jogga. Det jag tänkte på var att ta kort på ALLA bussstationer på linje 727 i Stockholm och sen göra en lista/artikel här på Wikipedia. Då jag inte har någon riktigt kamera och inte kan ta med mig en när jag joggar så tar jag kort med min mobil. Det blir inte super bra bilder men jag tycker dem är relativt bra ändå. Dagens mobiler har ganska bra mobiler. Är det värt att gå ut och ta kort på alla? Dem kommer inte kastas pga dålig kvalitet? Jag anser att det har tillräcklig relevans för Wikipedia, men det är jag. Är det relevant? Vill veta då det skulle kännas lite tråkigt att fixa det här för att den sen skulle tas bort.

Om någon vänlig förklarar lite snabbt kan jag lägga upp två bilder jag tog när jag var ute nyss. Glömde dock bort vad stationerna var kallade så det blir ingen text.

Tror jag har fått med allting jag undrade nu...

Med detta sagt är det inte säkert att jag kommer ut ändå, inte det roligaste att jogga, fast skulle vara lite motivationsökande! =)

Vi hörs! --Hastaro (disk) 1 juni 2012 kl. 22.50 (CEST)

Jag tror artiklar om enstaka busslinjer anses för smalt, så det är kanske svårt att hitta någonstans där det kommer till sin rätt på Wikipedia. Men jag gillar den sortens projekt! Lägg upp som en blogg eller nåt, eller kanske på någon av fotosidorna på nätet. Mvh NH 1 juni 2012 kl. 23.03 (CEST)
Bilderna kan läggas upp på Commons, men busslinjen 727 är troligen inte revelant för en egen artikel. /AleWi (disk) 2 juni 2012 kl. 08.01 (CEST)
Tunnelbanelinjer i storstäder finns på flera språk. De är relativt konstanta (spåren flyttar sig inte) men busslinjer har inte ansetts äga tillräcklig beständighet (det finns fler motargument vad gäller relevansen, detta är ett i mängden). Tidtabeller är alltid olämpliga att ha med, eftersom det kräver ständig uppdatering. Söker man uppgifter på nätet bör man dessutom gå direkt till trafikbolaget, där även störningar och andra förändringar finns med. Bilderna kan dock alltid vara av intresse. Fernbom2 (disk) 2 juni 2012 kl. 08.17 (CEST)
Inte ens stombusslinjerna har ansetts vara relevanta nog för egna artiklar, men de finns sammanfattade i artikeln Blåbusslinje. /ℇsquilo 2 juni 2012 kl. 09.31 (CEST)
Det finns mobiltelefoner med bra kameror och det finns förhållanden där man får hyggliga bilder med en dålig kamera. Däremot kan nog dåliga bilder komma att raderas. Det är därför viktigt att i bildbeskrivningen förklara ändamålet (och klart ange platsen). En dålig bild kan ändå vara nyttig i sammanhang där det viktiga är att känna igen något: "stig av här!" eller "reliefen finns vid portgången till höger, men syns bara på nära håll" - eller som tips på hur en bättre bild skall komponeras. Ett exempel på ett projekt där sådant kan vara nyttigt är b:Stadsvandringar i Skellefteå, i ett sådant projekts mer utvecklade fas bör förstås bilderna vara bra, men dåliga bilder kan användas som preliminära versioner.
Projektidén är rolig. Den är säkert värd att tänka på också för andra: vilka intressanta objekt finns på din arbetsresa? Skulle du hinna stanna upp en gång i veckan och fota något av dem? I synnerhet där man byter buss kan man vara tvungen att vänta en längre stund, men ofta räcker det att gå hemifrån fem minuter tidigare (och ta med kameran), eller tio minuter om man behöver gå en annan rutt.
Vad gäller artiklar om busslinjer tror jag att de generellt inte är relevanta, men det finns undantag. Åtminstone kan jag tänka mig artiklar om linje 1 (hamnen-flygfältet) och 3A/3B/3/30 (ringlinje i centrum) i Åbo, där man skulle följa linjen över tiden. För att en artikel som fokuserar på nutiden krävs det att linjen är stabil och mycket viktig eller speciell - och också då vore det historiska perspektivet intressant. Esquilo: har du länk till diskussionerna? Jag skulle gärna se huruvida där fanns argument jag inte kommer att tänka på nu.
--LPfi (disk) 2 juni 2012 kl. 09.45 (CEST)
Tråkigt att det verkar anses som för smalt område. Var förresten linje 742, inte linje 727. Fast det hjälper ju inte här. Linjen har endast 10 stationer såg jag på en av SL:s kartor, så den är ju inte stor, inte viktig heller skulle jag säga.
När Jag har varit ute har jag inte riktigt tänkt på vad som är vettigt att fota och vad som inte är vettigt att fota, får tänka lite extra på det nästa gång.
Vet inte riktigt vad jag ska säga, hittar inget som kan göra att det säkerligen skulle låta bättre i era öron.
Gud vilket dåligt svar av mig... Får skylla på att jag är trött. --Hastaro (disk) 2 juni 2012 kl. 10.40 (CEST)
Bara tio hållplatser på busslinje 742 kan inte stämma. Den är ju jättelång. Den går ju tvärs igenom hela Huddinge kommun från Skogås till Flemingsberg. /ℇsquilo 2 juni 2012 kl. 16.46 (CEST)
Måste ha varit riktigt trött.. Gud vad fel det var!--Hastaro (disk) 3 juni 2012 kl. 19.10 (CEST)

Mallarna illustrationsbehov och stubbe[redigera | redigera wikitext]

Ikonerna framför dessa mallar varierar beroende på ämne. Ofta är de en ful kombination av två ikoner, tex kamera+något annat och nu har det till och med kommit animerade ikoner! Vore det inte bättre att ge dem ett enhetligt utseende istället? Fördelarna med samma ikoner överallt skulle vara att det lättare känna igen att det är en stub- respektive illustrationsbehovsmall, vilket är anledningen man sätter ut ikoner överhuvudtaget. Det skulle dessutom bli mycket snyggare och ge ett mer proffsigt enhetligt utseende. Det ser väldigt amatörmässigt ut nu, enligt min åsikt. Ikonerna är ofta väldigt svårtolkade. Faktumet att det har lagts ned mycket tid att bygga upp dessa olika ikonkombinationer är inget skäl att ändra det till något bättre.

Exempel på ikoner nu..

Camera-photo.svg Abraham Lincoln head on shoulders photo portrait.png Denna biografiska artikel om en person från USA behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.
Camera-photo.svg Art animation.gif Denna konstrelaterade artikel behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.

Är det inte bättre att ersätta det med?

Camera-photo.svg Denna biografiska artikel om en person från USA behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.
Camera-photo.svg Denna konstrelaterade artikel behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.

Hälsningar AlphaZeta (disk) 22 maj 2012 kl. 21.07 (CEST)

Att det rör sig är inte så vackert men att det finns två bilder tycker jag inte gör något. Fulare är artiklar som har ett flertal stubbmallar som tar plats. --NERIUM (disk) 22 maj 2012 kl. 21.17 (CEST)
Jag kan tillägga att dessa mallar alltmer ligger tillsammans, se tex Jabar_Amin och Mats_de_Vahl. Så ofta är det 4 bilder och inte 2. Ser helvirrigt ut. AlphaZeta (disk) 22 maj 2012 kl. 21.34 (CEST)
Håller med, det ser hemskt ut! I tillexempel den här artikeln tar ju mallarna större plats än själva texten. Tycker verkligen detta borde fixas... Har inga fler argument än att det ser hemskt ut...--Hastaro (disk) 22 maj 2012 kl. 21.44 (CEST)
Det borde räcka med en mall per artikel. Minst viktig är illustrationsmallen eftersom alla artiklar där det är möjligt bör ha en illustration. --NERIUM (disk) 22 maj 2012 kl. 21.53 (CEST)
Det finns även artiklar som har 4-5 olika stubbmallar. Jag anser att det ser bedrövligt ut. /Annika (disk) 22 maj 2012 kl. 22.07 (CEST)
Den där som rör sig som skapades häromdagen bör inte användas, övriga tycker jag inte är problematiska. / Elinnea (disk) 22 maj 2012 kl. 23.14 (CEST)
Om bilderna görs mindre så tar stubbmallarna inte upp lika mycket plats. /ℇsquilo 23 maj 2012 kl. 07.23 (CEST)
En viktig poäng med illustrationbehovsmallen, eller i varje fall en illustrationsbehovskategori är information till fotografer vilka artiklar som saknar bilder. Det finns också verktyg som kopplar ihop artiklar i illustrationsbehovskategorin med en karta, ifall artikeln har koordinater. Men förmoinska gärna ikonerna och sträve efter en mall per artikel. Jag antar att någon lägger in konstnärsstub och någon annan illustrationsmall etc, utan att inse att det finns en gemensam som kan användas.LittleGun (disk) 23 maj 2012 kl. 08.04 (CEST)
Ja, krymp bilderna. --NERIUM (disk) 23 maj 2012 kl. 08.34 (CEST)
Jag minskade på illustrationsbehov-afrikan rätt rejält nu. Ibland läggs illustrationsbehov in på sidor där det är svårt att lätt få tag i en bild, exempelvis på just personer från Afrika. Jag förstår mallen när det gäller geografi i Norden, där de flesta svenskspråkiga fotografer befinner sig, och delvis när det gäller äldre personer där man kan rota i arkiv och gamla böcker, men att lägga in illustrationsbehov-mallen överallt där bilder saknas tycker jag är lite overkill. Man tar ju inte direkt svängen förbi Etiopien efter jobbet och fotar några statschefer. /jssfrk (d|b) 23 maj 2012 kl. 08.59 (CEST)
Det finns ju andra sätt att få tag på bilder än att ta dem själv. /ℇsquilo 23 maj 2012 kl. 09.21 (CEST)
Vilken funktion har då ikonerna framför mallarna? Ta som exempel den med amerikansk ishockeyspelare ovan. Informationen som fås från ikonerna i nuläget är att det handlar om USA och ishockey, detta måsta man rimligtvis redan veta när man sett artikeln - i många fall redan innan man kommit till artikeln. Den mer relevanta information man vill ge med ikonerna är istället att artikeln behöver utökas. Det är det som meddelandet handlar om. Den informationen ges bäst med en genomgående symbol som man känner igen, tex en pusselbit. Som det är nu har hela poängen med ikonerna gått förlorad, de illustrerar fel del av meddelandet. AlphaZeta (disk) 23 maj 2012 kl. 09.45 (CEST)
Just här försvinner intressant information ur ill-behov-mallen. Mallarna skulle få mycket bättre legitimtet om sådan information fanns i dessa mallar. Alla sidor går att utöka, de flesta artiklar går att illustrera, men med vad, är ofta en nyckelfråga. JAg har tex ofta frågat mig när jag kommit till en ort, "vad i h-e ska jag fota här?" I ett fall valde jag att åka utanför småorten, för att få ett vettigt motiv. -- Lavallen 23 maj 2012 kl. 10.00 (CEST)

De här mallarna berör utformningen av artiklar och tillför inget till innehållet. De är arbetsmallar. Som sådana tycker jag att de, i den mån de behövs, borde placeras på diskussionssidorna i stället för i artiklarna. /Dcastor (disk) 23 maj 2012 kl. 11.03 (CEST)

Jag säger nej till att ha mallarna i diskussionssidorna av en anledning; Diskussionssidan är till för att man ska diskutera, inte fylla med massa onödiga saker. När man går in på en artikel brukar man (åtminstonde jag) kolla om det finns en diskussionssida, om det finns kollar jag vad som har skrivivts om artikeln. Så som det är på enwp att sidan är full med mallar, tycker jag är helt fel. Det blir bara jobbigt. Ser hellre att det bara är en kategori om dem ska bort. --Hastaro (disk) 23 maj 2012 kl. 12.06 (CEST)
Precis, diskussionssidan är till för att diskutera hur artikeln bör/skall utvecklas. Det är precis vad de här mallarna gör. De är ett förenklat sätt att skriva "Är inte den här artikeln lite kort i relation till ämnets betydelse? Någon som skulle kunna fylla på lite?" resp. "Tycker ni inte att den här artikeln skull behöva lite bilder? Någon hugad fotograf?". Visst kan det vara trist om en diskussionssida bara berör sådant man är ointresserad av, men hellre där än i artikeln. /Dcastor (disk) 23 maj 2012 kl. 12.26 (CEST)
Är det, enligt din mening, OK att använda kategorisystemet för att påvisa illustrattionsbehov eller andra arbetsinsatsbehov? Det skulle ju i så fall vid behov kunna förtydligas på diskussionssidan.--LittleGun (disk) 23 maj 2012 kl. 12.30 (CEST)
Jag håller med om problemet med mallar på diskussionssidorna. Stubmallarna i själva artiklarna är längst ner där de gör mycket litet skada. Informationen att artikelförfattaren eller någon annan upplever artikeln som bristfällig kan också vara nyttig, till exempel i de fall artikeln belyser bara en viss del av artikelämnet. Pusselbiten är en bra idé; den väsentliga skillnaden mellan stubbmallarna är vilka stubbkategorier de lägger artikeln i. --LPfi (disk) 23 maj 2012 kl. 12.29 (CEST)~
Stubmallarna säger inget om artikelns kvalitet, endast om dess omfattning, vilket som sagt är tämligen uppenbart vid första anblicken. /Dcastor (disk) 23 maj 2012 kl. 12.37 (CEST)
Jag tycker tvärtom att man skall använda stubbmallarna just då kortheten innebär kvalitetsproblem, framförallt att de kan ge läsaren en skev syn på artikelämnet. En välbalanserad artikel som sammanfattar ämnet på två rader (som i ett traditionellt uppslagsverk) behöver inte stubbmärkas annat än om man tycker att artikeln är om något som borde ges prioritet eller lätt kunde utvidgas (varvid stubbkategorierna är nyttiga). --LPfi (disk) 23 maj 2012 kl. 12.46 (CEST)
Ja, men det är tyvärr inte så de används. Jag skulle föreslå att en motivering ska vara obligatiorisk i en stubmall, precis som med andra kvalitetsmallar. -- Lavallen 23 maj 2012 kl. 12.51 (CEST)
Jag ser inte en stubbmall som en kvalitetsmall i den meningen, det vill säga att det finns en brist som måste avhjälpas. Vad den säger är att det finns mycket mer att skriva om ämnet, som är relevant information för uppslagsverket. Det är alltså inte längden i sig som avgör om en artikel bör märkas. Fernbom2 (disk) 23 maj 2012 kl. 16.53 (CEST)
Jag är en av de användare som tycker det är svårt och ibland mycket omständigt att navigera i "stubbträsket" (vilken stubb ska man använda vart osv.). Jag hade gärna sett att man minskade ner på antalet stubbar, åtminstone rent grafiskt och gjorde bilderna mindre. I vissa artiklar utgör stubbarna rent ytmässigt mer av artikeln än själva texten som sådan. Det känns lite onödigt och ger inte ett helt igenom professionellt intryck. Däremot håller jag med om att stubbarna är en bra information till läsaren om att artikeln inte är fullständig, samt att den uppmanar läsaren att bidra med sin kunskap. Dessa underlättar även för oss som använder kategorier att hitta artiklar inom områden vi kan bidra. Vänligen, dnm (d | b) 23 maj 2012 kl. 14.00 (CEST)
PS. Jag anser att vi bör arbeta fram enhetliga iconer/illustrationer till våra stub-mallar DS.
LittleGun, ja, jag tycker att man borde använda kategorier, om det står mellan det och diskussionssidor. Dock så tycker jag inte kategori eller diskussionssidor. Man bör använda mallar, dock inte så många och stora som det är idag, i artiklarna. Ditt inlägg var väl riktat mot mig? Eller var det riktat mot Dcastor?--Hastaro (disk) 23 maj 2012 kl. 14.13 (CEST)
Det var menat till Dcastor. Jag tycker att det finns poänger med att använda kategoriseringen så, men det innebär att dessa "arbetskategorier" hamnar i artikelnanmnrymden. Jag menade kategori enbart, men vid behov ett förtydligande i diskussionen.--LittleGun (disk) 23 maj 2012 kl. 15.23 (CEST) (Kategorierna skapas idag, eftersom de ingår i mallarna. Arbetsbehovet hamnar alltså i kategorier).--LittleGun (disk) 23 maj 2012 kl. 15.26 (CEST)
Jag tycker att kategorierna stör mindre än mallar (men fungerar lika bra om de är på diskussionssidan) och har inga direkta invändningar emot dem, även om jag ställer mig tvivlande till nyttan. Av diskussionen framgår tydligt att olika användare använder stubmallarna på olika sätt och förväntar sig olika saker av en stubmärkt artikel. Resultatet blir då att man inte kan räkna med att finna det man söker med hjälp av systemet. Själv menar jag att syftet att påpeka att en artikel är kort är överflödigt; det syns direkt. Att artikeln har brister finns det andra mallar för att markera. Att det är fritt fram att lägga till och redigera gäller för samtliga artiklar, så om syftet är att markera detta så kunde stubmallarna placeras i varenda artikel. /Dcastor (disk) 23 maj 2012 kl. 15.48 (CEST)
OK, jag tänkte mest på behovet av illustration. Kategoriseringen är nyttig då, men det kvittar såklart om de ligger i diskussionsidan eller artikeln. Jag visste inte ens att diskussionsidr kunde kategoriseras.--LittleGun (disk) 4 juni 2012 kl. 12.39 (CEST)

Bannys artikel, som det hänvisas till ovan, ser jag som ett mönsterexampel på hur dessa mallar bör användas. Det enda som får mig att dra mig för att plocka bort dylika markeringar är att de är så estetiskt tilltalande och höjer läsvärdet (OBS! Jag är absolut inte ironisk. Detta är min uppriktiga åsikt. De pryder sin plats.) Fernbom2 (disk) 23 maj 2012 kl. 16.15 (CEST)

Ditt resonemang är bisarrt. I så fall borde ju även längre och uttömmande artiklar smyckas med stubbmallar tills de såg ut som julgranar./Annika (disk) 25 maj 2012 kl. 12.40 (CEST)
Jag förespråkar givetvis inte att mallarna bibehålls efter betydande utökning, trtos skönhetsvärdet. Fernbom2 (disk) 25 maj 2012 kl. 14.37 (CEST)
PS: Då störs jag betydligt mer av informationsboxar, som bara är i vägen. Fernbom2 (disk) 23 maj 2012 kl. 16.16 (CEST)
Urs! Man kan verkligen undra vem som hade det extremt dåliga omdömet att lägga in en animation i {{Illustrationsbehov-konst}}-mallen, och vilket stolpskott som laddade upp den hemska GIF-animationen.
Anyways... Jag föreslår en slags kombinerad stub- och illustrationsbehovsmall. Det finns ju löjligt många stubbmallar, men några av dem skulle ju kunna ha en parameter som man fyller i för att lägga till "Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den. Den behöver även illustreras" (exempelvis) genom att skriva typ {{stub|ill}} eller nåt. Jag har lite dålig koll på hur de där sakerna funkar. Dessutom hade det nog varit bra om man kunde lägga till en motivering/förklaring, som då "40-talsinteriören bör bevisas med bild" eller "En bild på hans berömda vårta hade suttit fint!"). /abbedabb diskussion  27 maj 2012 kl. 01.41 (CEST)
Numera använder de flesta stubbmallarna mallen {{Stubbmall}}. Det borde vara enkelt att lägga inn ett "Ill"-alternativ i själva denna mall, vilket på en gång skulle möjliggöra en begäran om komplettering med bilder i nästan samtliga stubbmallar.
Jag är dock inte säker på att det är en bra idé att göra det. Stubbmallar bör i allmänhet bara användas i artiklar som är påtagligt bristfälliga. Det borde då vara rätt lätt för läsaren att avgöra vad som brister. Är det oklart, så bör man kanske överväga en annan mer specifik åtgärdsmall än just en stubbmall.
Hur man ser på bilderna i stubbmallar är förstås i mycket en fråga om tycke ock smak. Själv tycker jag att det är befogat med en ikon per stubbmall, och anser att denna bör hållas liten och orörlig, samt i görligaste mån anpassas efter stubbmallsikoner på andra projekt (främst enwp). Stubbmallsikonernas funktion bör EMRÅ i första hand vara att vara informativa.
Det är förstås ett litet problem med "skärningsstubbkategorierna", som exemplet amerikanska hockeyspelarstubbar ovan illustrerar. Min åsikt är att man i detta fall bör välja den mest informativa bilden - vilket i det fallet är hockeyspelaren, inte flaggan - och tillåta olika stubbmallar i samma kategori att ha samma ikon. Att vi alls delar upp hockeyspelarstubbar på länder är mer en teknisk sak.
Därför skulle jag kunna tänka mik att vi helt sonika tar bort alternativet "bild2" från mallen Stubbmall. Jörgen B (disk) 27 maj 2012 kl. 03.01 (CEST)
Visst är det bra att utnyttja tekniska möjligheter, men vi bör inte göra saker alltför komplicerade. En kombination av flera mallar i en är svårhanterlig för oss som inte är tekniknördar och ännu mer för nybörjare som redigerar. Fernbom2 (disk) 27 maj 2012 kl. 05.29 (CEST)
Vad är tanken med {{illustrationsbehov}} egentligen? Är det...
1. ...att uppmuntra "vanliga besökare" att fotografera och/eller ladda upp bilder?
2. ...att uppmärksamma aktiva användare på att de kan ladda upp en illustration?
3. ...att helt enkelt kategorisera de artiklar som behöver bilder?
Om svaret är alternativ 3 kanske man helt enkelt ska strunta i illustrationsbehovsmallarna och bara ha kvar kategorierna. Behövs det en bild så lägger man in artikeln i en illustrationsbehovskategori. Då blir det mindre "kladd" (en massa små ikoner och bilder) och för de som är intresserade av illustrationsbehovsartiklar är det bara att kika i illustrationsbehovskategorierna. /abbedabb diskussion  27 maj 2012 kl. 11.54 (CEST)
Jag skulle säga att tanken är alla tre. Viktigast blir den tredje, för då kan hugade fotografer kolla listan och ge sig ut på fotosafari. Särskilt när artikeln har koordinat för då finns det verktyg som placerar den på en karta. Den första punkten tycker jag också är vettig, men vet inget om nyttan.--LittleGun (disk) 4 juni 2012 kl. 12.36 (CEST)

Språkvård som veckans tävling[redigera | redigera wikitext]

Att våra artiklar är välskrivna är alltid lika viktigt och den här månaden är språkvård i fokus som kvalitetsprojekt. Denna vecka är språkvård även ämnet för veckans tävling, välkommen att delta alla som vill hjälpa till! Skriv upp vilka artiklar du språkvårdat på tävlingssidan innan veckans slut, även artiklar som eventuellt språkvårdades idag innan tävlingen drog igång kan räknas med bland bidragen! Mvh Höstblomma (disk) 4 juni 2012 kl. 19.07 (CEST)

"Personer från" igen[redigera | redigera wikitext]

Är det relevant att kategorisera en person som till exempel Einar Ahlrot som "från Tyskland" eller liknande? Han föddes där 1897 av svenska föräldrar som redan 1899 flyttade tillbaka till hemlandet och aldrig återvände till Tyskland. Jag uppfattar sådan kategorisering som missvisande. /Annika (disk) 4 juni 2012 kl. 14.35 (CEST)

Det där kan diskuteras. Kategorier är till för att hjälpa läsaren att hitta artiklar, inte att vara exakta etiketter. Därför får man försöka tänka på inte bara vad som är "rätt" utan också vad som är användbart. Vår artikel om Georg Riedel har t.ex. kategorier av "Sverige-typ", trots att Georg Riedel föddes i (nuvarande) Tjeckien. Tyska Wikipedias artikel har både kategorin "Schwede" (svenskar) och "Person (Karlsbad)" som samlar personer från eller med anknytning till Karlsbad, Riedels födelseort. Och åtminstone för en tyskspråkig läsare är det kanske den vettigaste kategoriseringen? För mig är det inte självklart vilket som är bäst i exemplet du nämner. Och något bra generellt svar finns nog inte. /NH 4 juni 2012 kl. 14.57 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Att den här diskussionen återkommer gång på gång och aldrig leder till konsensus ser jag som tecken på att det är något grundläggande feltänkt i hela kategorihärvan kring "personer från". I just det aktuella fallet verkar det helt missvisande att säga att han är "från Tyskland", men att frågan alls uppkommer visar på ett djupare problem. Lsj (disk) 4 juni 2012 kl. 14.48 (CEST)
Vid rutinmässig kategorisering är det lätt att utgå från de orter, yrken och liknande som nämns i artikeln. Att göra en avvägning om vilka kategorier som är relevanta kräver att man bekantar sig med personen, vilket få ger sig tid med då de upptäcker att någon till synes relevant kategori saknas.
Vi har ett generellt problem med att kategorier i allmänhet inte beskrivs, åtminstone inte någonstans där man hittar det. Då kommer de flesta att tolka kategorin enligt eget huvud, inte enligt en eventuellt genomtänkt avsikt. Vi har bara ett kategoriträd enligt nationalitet, så "från" får representera "ursprungligen från", "uppfödd i", "relevant för" o.s.v., beroende på vilka av dessa attribut var och en upplever som relevanta. En {{personkategori enligt ort}} med hänvisning till ett genomtänkt resonemang skulle göra det möjligt att beakta andras synpunkter ens i den mån det finns någon konsensus.
För "från"-kategorierna finns dessutom problemet med att vi inte har någon konsensus att dokumentera. Jag tror inte ens att enskilda visioner om vad kategorierna är bra för presenterats i diskussionerna, utan de har snarast gällt vad som inte är lämpligt.
--LPfi (disk) 4 juni 2012 kl. 15.23 (CEST)
Så länge vi inte har definiterat vad "från" betyder ska vi naturligtvis inte använda sådana kategorier. Om vi inte själva vet vad vi försöker berätta med kategoriseringen (och agerar konskekvent med utgångspunkt från det) kan vi knappast förvänta oss att den som använder kategorisystemet ska ha någon glädje av det. Janders (disk) 4 juni 2012 kl. 15.26 (CEST)
Om det som LSj säger inte går att nå konsensus runt vad det innebär att en person är "från" någonstans kanske det är lika bra att aveckla det kategoriträdet och ersätta det med ett "Personer födda i"-träd? /ℇsquilo 4 juni 2012 kl. 15.39 (CEST)
Den enda person som jag upplever är relevant utifrån var han blev född är den jag inte minns namnet på, men som var den förste att bli född på Antarktis. -- Lavallen 4 juni 2012 kl. 15.45 (CEST)
Det är skillnad på om det är relevant var ett artiklesubjekt är född och vara relevant utifrån var man är född.--LittleGun (disk) 4 juni 2012 kl. 15.58 (CEST)
Tycker inte längre det är relevant att kategorisera utifrån ngt annat än det som gör att en artikel pryder sin plats här. -- Lavallen 4 juni 2012 kl. 16.00 (CEST)
Jag tycker verkligen det är relevant att kategorisera var någonstans folk är födda. Jag har förstått det som att det är vad vi gör genom kategorin "personer från". Men jag ser verkligen relevansen i att ha kategorier med vilka som är födda i vilka städer. Jag själv har sökt just det flera gånger till olika uppgifter, uppsatser, arbeten osv. osv. Att ta bort det vore mycket tragiskt. Vad kategorin egentligen ska heta är väl kanske dock en bra diskussion. Tanzania (disk) 4 juni 2012 kl. 17.36 (CEST)
Det viktigaste är att nå samförstånd om vad kategorierna skall beskriva. Den här diskussionen inleddes ju med att Annika tyckte att kategorin inte skall beskriva födelseort (om orten itne har annan relevans för personen). Sedan måste samförståndet beskrivas och beskrivningen göras lätt att hitta. --LPfi (disk) 4 juni 2012 kl. 18.36 (CEST)
Liknande tankegångar har tidigare framförts av andra. Någon (jag tror det var Andhanq) påpekade till exempel att det blir missvisande att hävda att Mikael Wiehe är från Stockholm och flera har ansett att bör krävas starkare koppling till en ort än att råka vara född där för att en sådan kategorisering skall vara relevant. /Annika (disk) 4 juni 2012 kl. 18.57 (CEST)

Jag föreslår att vi helt sonika avskaffar kategorierna "Personer från..." eftersom de uppenbart är tvetydiga och används inkonsekvent (och ger upphov till ständiga diskussioner), och istället ersätter dem med tydligare kategorier, t.ex. "Personer födda i..." och "Personer verksamma i...". Lsj (disk) 4 juni 2012 kl. 21.25 (CEST)

Bifall. Janders (disk) 4 juni 2012 kl. 21.40 (CEST)
Instämmer. /ℇsquilo 4 juni 2012 kl. 22.51 (CEST)
Kategorinamnen må låta litet klumpiga, men det låter trots allt som den bästa lösningen. /FredrikT (disk) 4 juni 2012 kl. 23.30 (CEST)
Vi ska också komma i håg att när det gäller Sverige så är det (från 1947) inte den fysiska nedkomstorten som avses med "född i" utan födelsehemorten. Att vissa orter är försedda med barnbördskliniker behöver inte ge dem en mängd "extra" kändisar som inte har någon annan koppling dit. --Andhanq (disk) 4 juni 2012 kl. 23.43 (CEST)
Jag anser att vi bör behålla "från"-kategorierna, men gärna komplettera dem med "födda i" et cetera. För mindre orter ser jag ingent behov av övertydlighet. Problemet blir under alla omständigheter interwikin, eftersom den är blandad. Man bör absolut vara någorlunda konsekvent där. Skall den delas upp? Fernbom2 (disk) 5 juni 2012 kl. 12.21 (CEST)
Om vi både behåller de luddiga "från"-kategorierna och dessutom skapar mer specifika kategorier, så är jag rädd att förvirringen bara blir ännu värre än vad vi redan har. Vad är det tänkt att "från" ska innehålla i så fall? Lsj (disk) 5 juni 2012 kl. 14.01 (CEST)
De skall i de flesta fall vara överkategorier. Jag kan dock i den funktionen tänka mig att ersätta dem med "Personer med anknytning till..." Fernbom2 (disk) 5 juni 2012 kl. 14.13 (CEST)
Ett alternativ kan vara att införa ett krav på att minst två av kriterierna: 1) Födelseort, 2) huvudsaklig uppväxtort, 3) huvudsaklig verksamhetsort, 4) huvudsaklig bostadsort och 5) dödsort skall vara uppfyllda för att man skall anses vara från en viss ort (jag läste denna regel på tyska Wikipedia). /Annika (disk) 5 juni 2012 kl. 16.01 (CEST)
Det låter vettigt, men jag skulle inte ha något emot en specialkategori "Födda i..." därutöver. Fernbom2 (disk) 5 juni 2012 kl. 18.00 (CEST)
Einar Ahlrot, som nämns högst upp i den här diskussionsomgången, är egentligen ett väldigt bra exempel på hur lustiga sådana här kategorier kan bli. Personen var svensk, född av svenska föräldrar. Dessa råkade under några år bo och arbeta Papenburg, som då tillhörde Preussen. Han flyttade med föräldrarna hem till Sverige redan långt före skolåldern. Niedersachsen som politisk enhet tillkom först 1946. Ändå kategoriseras Ahlrot under Kategori:Personer från Niedersachsen. Regeln ovan om att minst två kriterier ska uppfyllas för att knyta en person till en ort kan vara väl värt att pröva. --Andhanq (disk) 5 juni 2012 kl. 22.30 (CEST)
Mitt förslag är att vi gör som man gjort på bla den ryskspråkiga wikin, där man gjort flera kategorier. Kan ta Stockholm som exempel. En för personer födda i Stockholm (Категория:Родившиеся в Стокгольме), en för avlidna i Stockholm (Категория:Умершие в Стокгольме) och en för personer med samband till Stockholm (Категория:Персоналии:Стокгольм). Hitills är det endast den rysk-, ukrainsk- och vitryskspråkiga wikin som kategoriserat på detta sätt. Men kanske en idé för även den svenska? Då många verkar tycka att det är otydligt med endast en kategori. --Sverigekillen (disk) 16 augusti 2012 kl. 14.37 (CEST)

2011 Picture of the Year competition[redigera | redigera wikitext]

Dear Wikimedians, Wikimedia Commons is happy to announce that the 2011 Picture of the Year competition is now open. We are interested in your opinion as to which images qualify to be the Picture of the Year 2011. Any user registered at Commons or a Wikimedia wiki SUL-related to Commons with more than 75 edits before 1 April 2012 (UTC) is welcome to vote and, of course everyone is welcome to view! Detailed information about the contest can be found at the introductory page.

About 600 of the best of Wikimedia Common's photos, animations, movies and graphics were chosen –by the international Wikimedia Commons community– out of 12 million files during 2011 and are now called Featured Pictures. From professional animal and plant shots to breathtaking panoramas and skylines, restorations of historically relevant images, images portraying the world's best architecture, maps, emblems, diagrams created with the most modern technology, and impressive human portraits, Commons Features Pictures of all flavors. For your convenience, we have sorted the images into topic categories.

We regret that you receive this message in English; we intended to use banners to notify you in your native language but there was both, human and technical resistance. See you on Commons! --Picture of the Year 2011 Committee 5 juni 2012 kl. 20.41 (CEST) Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Fix here.)

Runinskrift(er)[redigera | redigera wikitext]

En oinloggad användare som går under flera olika IP-nummer har länge gjort bra språkvård och systematisering av våra runstensartiklar, och har då även ändrat exempelvis "Östergötlands runinskrifter XXX är en runsten..." till "Östergötlands runinskrift XXX är en runsten..." Det är ju tämligen ogrammatiskt att skriva att "runinskrifter är en runsten", men hur är det egentligen med dessa signum? På ett av IP-numrens diskussionssida har vi diskuterat frågan lite, men det vore fint om någon med mer kunskap i ämnet ville uttala sig i frågan. Det kanske skulle gå att ändra med bot om man vill ändra inledningen till alla artiklar, men samtliga artiklar skulle även behöva flyttas, vilket är ett styvt jobb som den oinloggade inte kan ta på sig eftersom hen inte vill logga in. (För arkiverbarhetens skull kanske vi bör ta diskussionen här i stället för att fortsätta på ett anonymt IP-nummers diskussionssida.) /jssfrk (d|b) 29 maj 2012 kl. 17.54 (CEST)

Man kan ju till att börja med fråga Riksantikvarieämbetet vilket beteckningssätt som är korrekt. /Lars Törnqvist (disk) 29 maj 2012 kl. 17.58 (CEST)
Det är tekniskt möjligt att flytta alla sidor som börjar med "Östergötlands runinskrift" mm till ngt annat med bot om man vill. Det är tom lättare än att redigera inledningen på alla artiklar. -- Lavallen 29 maj 2012 kl. 18.29 (CEST)
RAÄ/KVHAA har digitaliserat bokserien Sveriges runinskrifter och där kan man läsa dem i PDF. Den första boken i serien har även kopierats till Projekt Runeberg: Ölands runinskrifter. Det är alltså från dessa böcker titlarna och numreringen kommer. Att ha beteckningarna som artikelnamn är kanske inte helt lyckat, eftersom det blir pluralform på fel ställe. Men det är väl inte alla som har egna namn, som Rökstenen. --LA2 (disk) 29 maj 2012 kl. 21.10 (CEST)
Jag hävdar att det skall heta Östergötlands runinskrifter xxx. Det handlar inte om runinskrift xxx i Östergötland utan om Östergötlands runinskifter (alltså katalogen), nummer XXX. Kan man kanske formulera inledningen så att det låter bättre.--FBQ (disk) 29 maj 2012 kl. 22.17 (CEST)
Att katalogen heter Östergötlands runinskifter är ju naturligt eftersom en katalog oftast innehåller mer än en post. Att däremot varje post skulle stå i pluralis på grund av att katalogen heter så är inte grammatiskt. /ℇsquilo 30 maj 2012 kl. 18.37 (CEST)
Det är bara grammatiskt fel om man tänker sig namnet på stenen som en grammisk konstruktion i sin helhet. Namnet består av bokverkets titel och runstenens nummer i verket. Man böjer inte en boktitel grammatiskt.
Testa googlebooks. Upplands runinskrifter ger 4.120 träffar, många hänvisar till bokserien men vissa också till enskilda stenar. Upplands runinskrift ger tre engelskpråkiga böcker, samt en länk till wikipedia (vad nu den gör där). Testa samma sak med Östergötlands runinskrifter, 1800 träffar, Östergötlands runinskrift ger en träff som är wikipedia.--FBQ (disk) 30 maj 2012 kl. 23.37 (CEST)
Jag håller med om FBQ:s resonemang, fast själva beläggen för att något annat än förkortningarna U XXX, Ög XXX osv. används om enskilda stenar verkar väldigt tunna. Att singularisformen inte används står dock klart, man får bara ett fåtal träffar på singularisformen på Google, och inga från auktorativa källor. Jag har kontaktat RAÄ i saken men inte fått något svar än. /jssfrk (d|b) 31 maj 2012 kl. 08.12 (CEST)
Svar från RAÄ: "Ög + nr är den bästa beteckningen. Östergötlands runinskrifter + nr går också bra, det sista alternativet är dock fel." /jssfrk (d|b) 31 maj 2012 kl. 10.19 (CEST)
Och "det sista alternativet" är alltså "Östergötlands runinskrift". /jssfrk (d|b) 31 maj 2012 kl. 10.20 (CEST)
"Ög + nr" låter krystat som uppslagsord, men skulle nog duga i ingressen. "Östergötlands runinskrifter + nr" lägger jag min röst på. -- Lavallen 31 maj 2012 kl. 17.35 (CEST)
Av IP-numrets diskussionssida framgår att en sten kan innehålla mer än en inskrift, som i så fall brukar skiljas mellan med beteckningarna A, B etc. Men som jag förstår det betyder varje nummer endast en sten (dvs ingen sten har två olika siffervärden). Att man för respektive landskap sammanför runstenarna till en grupp kallad ”runinskrifter” och sedan lägger ett ordningsnummer efter är för mig naturligt. Har man problem med pluralformen kan man ju skriva så här: ”Östergötlands runinskrifter Ög XXX”, dvs ”stensamlingens gruppnamn” och stenens beteckning. --Xauxa (disk) 31 maj 2012 kl. 18.26 (CEST)

I och med RAÄ:s svar och diskussionens gång här anser jag att det bästa är att behålla alltsammans som det varit, eventuellt med ett förtydligande Ög någonstans. Jag börjar därför återställa "runinskrift" nu. /jssfrk (d|b) 31 maj 2012 kl. 22.21 (CEST)

Gör som du vill! Men du ska då veta att du återinför ett skrivfel som vid en närmare granskning ter sej anmärkningsvärt. Vad Raä menade var att hela samlingen betecknas med runinskrifter, inte de enskilda ristningarna som endast består av en inskrift. För egen del tycker jag dock inte det stör om huvudrubriken står typ: Östergötlands runinskrifter 43, underförstått kan åtminstone jag som är insatt i fadäsen, förstå att artikeln handlar om just inskrift 43. Mindre lyckat är det i ett uppslagsverk som ska förmedla en klarsynt information och att där påstå i varje ingress att artikeln ska handla om runinskrifter när den enbart ska beskriva en enda inskrift tycker jag är vilseledande. Vore det inte bättre om du Jssfrk istället bidrog med något konstruktivt än att gå in och peta söner ett redan fullgott material. De flesta runstensartiklarna skriker ännu röda och det är faktiskt där det verkliga "hästjobbet" finns att göra. Så behåll gärna huvudrubrikerna men även ingresserna typ: Östergötlands runinskrift 43, med signum Ög 43, är en runsten... Mvh *** --90.129.33.107 (diskussion) 3 juni 2012 kl. 11.09 (Signatur tillagd i efterhand.)
Nej, det var inte det RAÄ menade. Jag fick ett entydigt svar att det var Ög XX eller Östergötlands runinskrifter XX som gällde för enskilda runstenar, från två olika RAÄ-medarbetare. Som väldigt aktiv i att skapa och utöka artiklar tar jag det förresten enbart som en ganska låg förolämpning att jag ska göra "något konstruktivt" i stället för att "peta sönder" en felaktig skrivning. Sådana anklagelser gynnar inte arbetsklimatet på Wikipedia. /jssfrk (d|b) 3 juni 2012 kl. 12.31 (CEST)
Det gynnar heller inte arbetsklimatet när du gå in och ändrar alla mina ingresser, enligt mitt tycke totalt i onödan och särskilt nu när det finns så mycket annat att göra. Det du petar sönder är absolut inga felaktigheter utan helt korrekta inledningar, vilket var och en begriper som behärskar det svenka språket. Till och med en femteklassare kan skilja på singular och plural. Du borde vänta in fler svar i den här frågan innan du skrider till verket med dina nyss påbörjade ändringar. Jag har gjort ungefär tusen redigeringar sen årsskiftet men börjar nu tappa intresset, att inleda en artikel med att påstå att en runinskrift består av flera, vägrar jag bara att göra. Din version av Östergötlands runinskrifter, Ög XX, låter inte särskilt bra, rent ut sagt missvisande. Men visst alltig går och det är ju tillåtet att göra fel, åtminstone här i Wikipedia. Vad Runverket menar, som är en underavdelning inom Raä, är att det i själv verket går bra att infoga alla ristningar under en och samma huvudrubrik: Runinskrifter. Däremot bör givetvis de enskilda artiklarna presenteras var och en för sej med en inskrift i singular, vilket också är kontentan i deras respektive innehåll där man uppger "inskriften lyder" eller har den inre rubriken: Inskrift. Med hälsning från *** som ser fram emot ett bättre samarbete. --83.189.157.17 (diskussion) 4 juni 2012 kl. 11.10‎ (Signatur tillagd i efterhand.)
Jag vill uttrycka mitt stöd för Jssfrks redigeringar. Det är just att skriva korrekt i enlighet med vad den ansvariga institutionen anger som korrekt, som gör att Wikipedia blir trovärdigt. Att det sedan är lite icke-intuitivt för vi leva med.Yger (disk) 4 juni 2012 kl. 12.05 (CEST)
Samma här, särskilt efter FBQ:s inlägg och jssfrk:s konstruktiva, försiktiga och välunderbyggda agerande. Synd att IP-numret reagerar med taggarna utåt, jag har sett jättemycket fint jobb från IP-nummer i runartiklarna på sistone, och hoppas att det kan fortsätta i just ett samarbete.--LittleGun (disk) 4 juni 2012 kl. 12.48 (CEST)
Till IP-numret som tappar tappa intresset. Det blir ofta motigt, jag tror de flesta känner igen sig i det. Men man kan ju inte alltid få som man vill ha det även om man vet att man har rätt. Så det är bara att gå vidare och koncentrera sig på helheten istället.
Angående namndiskussionen. Jag är visserligen helt amatör inom området men efter en titt på det hela så verkar det felaktigt att kalla artiklarna typ "Östergötlands runinskrifter 8", det är inget officiellt namn som jag kan se det utan ett egetpåhitt här (rätta mig om jag har fel). I ursprungsboken så kallas inskriften helt enkelt "8". Sedan har det döpts om till "Ög8" = Östergötland 8. Så då borde väl det faktiska namnet Ög8 ingå i titeln istället för att hitta på ett nytt namn? "Ög8" "Runinskrift Ög8" "Ög8 (runinskrift)" eller något liknande. Jag skulle föredra "Runinskrift Ög8". AlphaZeta (disk) 4 juni 2012 kl. 14.11 (CEST)
Så fungerar språk, det är inte alltid fullsändigt logiskt och korrekt skapat. T ex heter det skåpätare, trots att de inte äter skåp. Det heter polis våld när det utövas av polis, kvinnovåld när det riktas mot kvinnor etc. I det här fallet använder ffa RAÄ ordet på det "felaktiga" sättet, de är en mycket tung instans. Wikipedia ska inte hitta på egna varianter.--LittleGun (disk) 4 juni 2012 kl. 15.53 (CEST)
@LittleGun. Jag förstår inte riktigt vad du menar. Säger du att RAÄ använder beteckningar såsom "Östergötlands runinskrifter 8"? I så fall är det inga problem, då kan förstås vi också använda det. Kan du ge en länk till en plats där de använder den typen av beteckningar? AlphaZeta (disk) 6 juni 2012 kl. 16.59 (CEST)
En sak som nog bör åtgärdas är att det finns runinskrifter med t.ex. Fv-signa (efter Fornvännen + årgång och sidnummer) som har fått "Östergötlands runinskrifter" (etc) tillagda framför Fv-signumet i artikelnamnet. Det tycks som om Rundata-databasen använder landskapsförkortningar (Ög etc) på detta sätt, möjligen för att få dem att sorteras med andra inskrifter från landskapet. Det är emellertid något oegentligt, eftersom dessa inskrifter har ett sådant signum just därför att de enbart har publicerats i Fornvännen och ännu inte i någon del av Östergötlands runinskrifter. --Hegvald (disk) 2 juni 2012 kl. 21.55 (CEST)

Jag gillar Xauxas förslag här ovan. "Östergötlands runinskrifter Ög XXX" - Vad har andra för åsikt om det? Moberg (disk) 6 juni 2012 kl. 19.33 (CEST)

HBT eller HBTQ[redigera | redigera wikitext]

Tydligen så röstade RFSL på sin kongress härom månaden för att ändra namn på akronymen HBT (homo-, bi- och transsexuella) till HBTQ (homo-, bi-, transsexuella och queer). Det väcker väl frågan hur vi bör göra här på Wikipedia, och om vi inte, enligt vad RFSL har gjort, bör flytta alla artiklar och kategorier från HBT till HBTQ. RFSL får väl ändå kallas rådgivande i sådana här frågor, och jag skulle vilja föreslå att vi följer deras språkbruk så långt som det går. I detta fallet, alltså byta ut "HBT" mot "HBTQ". Det är i alla fall bra om vi diskuterar frågan. Tanzania (disk) 4 juni 2012 kl. 14.35 (CEST)

Jag tycker inte Wikipedia ska ha för bråttom. Här likväl som i andra frågor ska Wikipedia följa utvecklingen, inte driva på den. Låt oss se om det extra Q:et får ett mer allmänt genomslag först innan vi ändrar. Lsj (disk) 4 juni 2012 kl. 14.44 (CEST)
Det är ju just däri den intressanta frågan ligger. TT förhåller sig neutrala i frågan och tycker att båda är okej att använda (även om de är skeptiska till båda pga svårt att förstå för oinsatta, men det är ju en annan sak). Där finns alltså ingen anledning. Däremot har Sveriges största förbund för den här gruppen bestämt sig för att ändra beteckning från HBT till HBTQ. Det har alltså redan skett en utveckling, som det är frågan om vi vill följa. Tanzania (disk) 4 juni 2012 kl. 15.00 (CEST)
Nja... jag tycker nog inte att den utvecklingen har skett förrän andra tongivande aktörer (myndigheter, media, etc.) följer efter och börjar välja HBTQ framför HBT. Där är vi inte än. Dags för oss att ändra när TT inte längre är neutrala. Lsj (disk) 4 juni 2012 kl. 15.04 (CEST)
Det stora problemet idag på Wikipedia är att vi använder de båda begreppen huller om buller. Emellanåt är det HBT, emellanåt HBTQ, utan någon rimlig anledning till det. Det går visserligen att rättfärdiga utifrån det faktum att TT godtar båda, men det hade underlättat om det hade rått någon slags enighet kring hur de skall användas här, så att i alla fall inte artikelnamn innehåller olika och så vidare. Tanzania (disk) 4 juni 2012 kl. 15.17 (CEST)
instämmer med Lsj. Inte akut och då bättre vänta till termen etablerats fullt ut.Yger (disk) 4 juni 2012 kl. 15.23 (CEST)
Att wikipedia använder båda beror väl just på att båda används parallellt i srpåket. Däremot tycker jag artikeln HBT borde få namnet HBTQ, och RFSL:s "beslut" redogöras för där.--LittleGun (disk) 4 juni 2012 kl. 15.40 (CEST)
Tidningen Metro verkar i alla fall använda HBTQ i dagens nummer. [11] /ℇsquilo 4 juni 2012 kl. 15.43 (CEST)
Jag - som med visst intresse följt dessa frågor inom bloggosfär och övriga nätvärlden - uppfattar att det inom rörelsen och även hos utomstående opinionsbildare blivit allt vanligare att använda HBTQ istället för HBT. Men hos media? Nja. Förvisso har queerfrågor lyfts mycket i den svenskspråkiga debatten på senare år, inte minst som följd av hen och mer jämställda daghem, men vad gäller begreppen används nog HBT i större utsträckning. En Googlesökning på HBT på dn.se ger 3 930 träffar; motsvarande sökning på HBTQ ger 1160 träffar. Skillnaden var visserligen inte så stor om jag trodde, och man ska minnas att Google indexerar även äldre online-DN-artiklar, men den finns, än så länge. Googlesökningar på några andra stora mediesajter: Svd.se: HBT: 861, HBTQ: 186. Aftonbladet.se: 32 900, HBTQ: 5 230. Expressen.se: HBT: 809, HBTQ: 31 700. Svt.se: 3 HBT: 1 190 000, HBTQ: 74 400. Hmm, nu när jag genomfört denna lilla undersökning börjar jag vackla; Expressens extremt avvikande resultat tyder på ett medvetet redaktionellt beslut, och förvisso är RFSL något av en auktoritet. NE använder konsekvent HBT ("HBTQ" ger inte ens några träffar då jag inloggad på deras sajt sökte...). Men Wikipedia försöker ju framställa sig som mer i takt med tiden. Ja, knepig fråga... Calandrella (disk) 4 juni 2012 kl. 15.53 (CEST)
@Calandrella, har du en möjlighet att göra om sökningarna för några av sajterna med flest träffar - jag tänker främst på SVT och Aftonbladet - men med någon sorts tidsspärr, så att du bara får träffar för exempelvis det senaste året? (Det kunde vara intressant att se om de uppvisar ungefär samma proportioner HBT:HBTQ nu som i sökningen på hela nätmaterialet för dem.) Jörgen B (disk) 4 juni 2012 kl. 22.18 (CEST)
En sökning i Mediearkivet för det senaste året ger 1846 träffar på HBT och 915 på HBTQ. /Julle (disk) 5 juni 2012 kl. 13.11 (CEST)
Nyare siffror från samma källa ger 447 mot 350 för de senaste nittio dagarna och 197 mot 192 för de senaste trettio dagarna. /Julle (disk) 5 juni 2012 kl. 15.03 (CEST)
Hmm. Nå, jag tycker ju i alla fall inte att vi ska byta begrepp enkom beroende på en organisations ställningstagande. Vad vi ska gå efter är väl ändå etablerat språk, och då återstår det ju att se om beslutet får genomslag i språket. Man kan väl också för den delen säga att båda varianterna används, och därmed ha skäl att ge båda utrymme. Antingen ses då det ena (HBTQ förslagsvis) som en variant av det andra (HBT), eller så ses de som två självständiga fenomen. (Jag tycker också det är lite märkligt att det ganska ofta blir diskussioner som går lite utanför det principiella om namngivning, när vi ändå emm. har en så klar och enkel princip: följ etablerat språk..?)flinga 5 juni 2012 kl. 16.52 (CEST)
Med det sista vill jag inte vara gnällig, förstås är det bra att ta upp saker till diskussion när det känns relevant. Men lite i allmänhet, mer.flinga 5 juni 2012 kl. 16.53 (CEST)

Jag trodde i min enfald att HBTQ sedan länge var det etablerade språkbruket. Fernbom2 (disk) 5 juni 2012 kl. 18.01 (CEST)

Det lustiga med att ha det som det är nu är till exempel att {{HBT-stub}} talar om "HBTQ-stubbar" men kategoriserar i HBT-stubbar. Det är en ganska stor blandning av begreppen som jag tycker blir olycklig. Tanzania (disk) 6 juni 2012 kl. 11.00 (CEST)

Notis om WPnotis i DN[redigera | redigera wikitext]

För intresserade: DN:s "Krönika. Tisdag" (2012-06-05) av Emmanuel Karlsten hette Proffsen kan höja standarden på Wikipedia och handlar om vårt samarbete med Riksarkivet och ev. framtida "akademiska" insatser på WP. (Detta är endast en "blänkare". Eventuell diskussion med anledning av denna krönika tages väl dock hellre på t. ex. Wikipediadiskussion:Press?) Jörgen B (disk) 6 juni 2012 kl. 00.07 (CEST)

Se Wikipedia:Wikipedia i media#DN: Emanuel Karlsten berömmer Riksantikvarieämbetets initiativ. -- jiˈesˌdeːo ] 6 juni 2012 kl. 00.18 (CEST)

Indexering / skördning från Projekt Runeberg[redigera | redigera wikitext]

Nyligen lade jag in ett känt danskt topografiskt uppslagsverk ("Trap-Danmark") i Projekt Runeberg, och danska Wikipedia startade omedelbart ett Wikipedia:WikiProjekt Trap Danmark. Sedan jag lade in Rosenberg, har Yger lagt in länkar i över 200 artiklar om olika socknar. Det här är två utmärkta exempel, men Projekt Runeberg scannar just nu snabbare än Wikipedia hinner tugga. Vid sidan av Rosenberg finns Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon i 7 band. Bland de biografiska uppslagsverken finns Svenskt författarlexikon i 6 delar. Nya årgångar av flera tidskrifter har tillkommit, liksom referensverk om fackföreningsrörelsen, minnespenningar och frikyrkorörelsen. Vi har tänkt fortsätta växa i samma takt eller snabbare. Så hur ska Wikipedia kunna välja ut det viktigaste och infoga det i encyklopedin? Är det bara hopplöst att försöka, eller finns det något smartare sätt än hittills, som vi inte har tänkt på än? --LA2 (disk) 2 juni 2012 kl. 11.37 (CEST)

Välj det som är viktigast? Schh (disk) 2 juni 2012 kl. 16.57 (CEST)
Några tankar: Det är möjligt att det redan görs, men jag tänker att de som skannar in böckerna och tidskrifterna måste ha en rätt god koll på vilken typ av material som finns i det inskannade materialet och det vore kanske möjligt att lägga till en samling med nyckelord (en:Index term) på Projekt Runeberg när de gör det. Därefter skulle vi kanske kunna skapa ett nytt Wikipedia-projekt som går igenom vilka andra Wikipedia-projekt som skulle kunna ha nytta av just det inskannade materialet (baserat på nyckelorden) och därefter lägger till länkar till det i projektens länksamlingar (exempelvis Projekt Afrika har en sådan lista med användbar litteratur). Det kanske kommer att dröja lite innan det inskannade materialet verkligen kommer till användning, men det gör det i alla fall lätt för personer som är intresserade av ett ämne att finna igen lämpligt material att söka i på Projekt Runeberg. Vore det värt ett försök? Jopparn (disk) 2 juni 2012 kl. 21.50 (CEST)
Hur gör du själv när du skriver artiklar? Brukar du söka efter nyckelord då? --LA2 (disk) 3 juni 2012 kl. 11.21 (CEST)
Runeberg är ett fantastiskt bra projekt, men är verkligen kopplingen till användning i sv:wp så viktig?. Om så borde inriktningen vara annorlunda - att man lyssnade efter vilka böcker som är efterfrågade av skribenter. Jag tycker själv Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon också är ett intressant exempel. Lexikonet vimlar av fel och återger skrönor som fakta. Jag misstänker det är därför Rosengrens verk gavs ut mindre än 20 år efter där man rensat bort dessa saker. Så i normala fall vore användandet av lexikonet som källa eller ens referens direkt oönskat, men det hindrar inte att boken är till nytta för oss skribenter utan att stoppa in länkar till den i artiklar. Vi kan göra extracheckar i den över det som hände på 1860-talet, och i något fall använda enstaka uppgifter ur artiklarna. Så bra den nu finns men några länkar i sv:wp är knappast att förvänta.Yger (disk) 3 juni 2012 kl. 12.00 (CEST)
Såväl Rosenberg och Svenska kulturbilder som Trap-Danmark har scannats in efter att wikipedianer har uttryckt önskemål om dem. Finns det någon lista över fler önskade verk att digitalisera? Att Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon inte borde ha digtaliserats, tror jag är en främmande frågeställning. Det skulle innebära att boken skulle finnas på någon censurönskelista och att den helst borde avlägsnas ur offentliga bibliotek eller förses med varningslappar. Sådana varningar kan nog utfärdas för de flesta tryckta verk. Den moderna CDROM-utgåvan av Rosenberg lär innehålla rättelser till den tryckta förlagan. Men för Wikipedia kanske det är intressant att skapa en artikel om Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon och återge kritiken där? --LA2 (disk) 5 juni 2012 kl. 20.07 (CEST)
Det kan nog vara jag som uttryck önskemål om Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon på projekt Runeberg, och jag tycker ju fortfarande att den är ett värdefull bidrag, även om min tanke inte var att man skulle kopiera över artiklar därifrån till wikipedia. Tror säkert att den kan bidra till att förbättra vissa artiklar på wikipedia också - wikipedia har källor som är sämre än så och vissa helt utan källor. Sedan är det ju helt sant att den inte är det mest tillförlitliga - särskilt uppgifterna om medeltiden innehåller massor med felaktigheter och sägner berättade som fakta. En artikel om verket på svenskspråkiga wikipedia kunde vara bra, men är lite tveksam att framhålla verket som särskilt dåligt - jag upplever det inte som särskilt mycket sämre än annan facklitteratur från mitten 1800-talet.--FBQ (disk) 7 juni 2012 kl. 15.33 (CEST)
Främsta problemet är att det finns en hel värld av information där ute att lägga in och Runeberg är en av otaliga bra källor. Samtidigt är vi ett högst begränsat antal människor som sitter och fyller på. Det tar sin tid detta. Informationen finns i alla fall digitaliserad och tillgänglig, det är det viktiga. Njaelkies Lea (d) 4 juni 2012 kl. 12.13 (CEST)
Man kan också välja att uppleva en hel värld av information där ute att lägga in som värdefulla möjligheter, snarare än som ett problem. Min åsikt är att vi alla bör göra en avvägning mellan vad vi bör göra sådant som vi själva tycker är roligt och som vi tror att många läsare kan ha god nytta och glädje av. Det är mycket svårt att ta reda på hur stor glädje och nytta respektive läsning åstadkommit. Men det är mycket lätt att ta reda på hur många gånger en artikel blivit nedladdad. Antalet nedladdningar tycks också vara ganska stabilt, så att historien ger en god prognos av framtiden. --Ettrig (disk) 4 juni 2012 kl. 14.04 (CEST)
Jo, givetvis är det egentligen något positivt, problem var ett kanske knepigt ordval syftande till att förklara varför all information på Runeberg inte kontinuerligt läggs in här också. Njaelkies Lea (d) 4 juni 2012 kl. 14.07 (CEST)
Det tar också tid att lära sig var man hittar olika uppgifter. Jag vet inte hur snabbt nya verk på Runeberg klättrar upp i Googles sökresultat, men kan tänka mig att de inte alltid är bland de första träffarna. Då måste man veta att det är värt att enkom söka på Runeberg eller titta i en viss bok man vet finns där. Påminnelserna här är nyttiga, men om böcker som nämns inte verkar matnyttiga eller roliga för ögonblicket krävs det att man stöter på dem senare. --LPfi (disk) 4 juni 2012 kl. 15.11 (CEST)

Skapad och bevakad artikel syns ej i bevakningslistan?[redigera | redigera wikitext]

Fråga flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Skapad och bevakad artikel syns ej i bevakningslistan?. --MagnusA 7 juni 2012 kl. 14.45 (CEST)

WMSE[redigera | redigera wikitext]

Får jag fråga, vilka är alla dessa människor som skapar konton med tillägget WMSE? Har de med Wikipedia centralt att göra? I så fall, varför har de inte redan konton? Jag är förbryllad... Jobbaren (disk|bidr) 30 maj 2012 kl. 15.42 (CEST)

Antar att det är något troll som är i farten. Edaen (disk) 30 maj 2012 kl. 15.42 (CEST)
OK... det finns dårar till allt, tydligen. Jobbaren (disk|bidr) 30 maj 2012 kl. 15.45 (CEST)
De som har konton med tillägget (WMSE) är de som är anställda av Wikimedia Sverige. Anledningen till att de inte redigerar under sina vanliga konton (i den mån de har sådana, till exempel Användare:Haxpett = Användare:Axel Pettersson (WMSE)) är att man ska veta vad som är gjort i tjänsten och vad som är gjort som privatperson.//Hannibal (disk) 30 maj 2012 kl. 15.48 (CEST)
Fast det skapades ett gäng såna konton alldeles nyss som inte hade någon sådan koppling. Dessvärre måste nog de "äkta" bekräftas på wikimedia sveriges sidor från och med nu.--LittleGun (disk) 30 maj 2012 kl. 15.51 (CEST)
Hur är det med Användare:Jakob Hammarbäck (WMSE)? Han som startade inlägget med titeln Tillgång till vetenskapliga journaler och monografier här ovan, men inte visste att man skulle signera sitt inlägg, inte har nån presentation på sin sida. Äkta eller falsk? Jobbaren (disk|bidr) 30 maj 2012 kl. 15.57 (CEST)
Äkta. -- Lavallen 30 maj 2012 kl. 15.59 (CEST)
Jag har nu uppdaterat min profil och ni är välkomna att ställa frågor eller be om hjälp om ni behöver det. Jag är inget troll alltså. --Jakob Hammarbäck (WMSE) (disk) 30 maj 2012 kl. 18.41 (CEST)

Det finns tre anställde (inklusive John som är projektanställd för Europeana awareness):

Någon annan personal finns inte.--ArildV (disk) 30 maj 2012 kl. 16.02 (CEST)

De här är också anställda, men av stiftelsen. -- Lavallen 30 maj 2012 kl. 16.06 (CEST)
De äkta WMSE-kontona kanske kunde länka till någon bekräftande presentation på WMSE:s wiki från sina lokala användarsidor här? Dels syns kopplingen bättre och dels kan det bli ett litet skydd mot fejkkonton, typ sådana som skapades i eftermiddags. Listan härovanför kommer ju att försvinna ner i något arkiv om ett par veckor. Plus förstås att vänja dem vid att logga in och signera om de gör diskussionsinlägg i tjänsten. --MagnusA 30 maj 2012 kl. 18.00 (CEST)
Uppfattat, och infört :-) --Jakob Hammarbäck (WMSE) (disk) 30 maj 2012 kl. 18.41 (CEST)
Kanske vore bra med en spärr som gör att endast WMSE kan skapa konton som slutar på ..(WMSE) ? Schh (disk) 2 juni 2012 kl. 20.49 (CEST)

Vi hade information om sekreteraren redan i WMSEs artikel, men det ansågs som ej relevant information. --Prolineserver (disk) 31 maj 2012 kl. 08.24 (CEST)

Förstår inte varför det inte kan få stå med där... /Grillo (disk) 31 maj 2012 kl. 10.37 (CEST)
Formen på WMSE-artikeln är misstänkt lik artiklar i huvudnamnrymden. De som återställde kanske (liksom jag först) missuppfattade vilken namnrymd artikeln ligger i. Bοⅰⅵе 31 maj 2012 kl. 11.53 (CEST)
Jo, så var det.Yger (disk) 31 maj 2012 kl. 13.35 (CEST)
Ett tips för att tydligt se vilken namnrymd man befinner sig i är att ställa in olika bakgrundsfärg, jag ser direkt att jag är i Wikipedianamnrymden nu t.ex för att för mig är den här bakgrunden ljusgul istf vit. Det är lätt att lägga in i sin css-grejs./ Elinnea (disk) 31 maj 2012 kl. 14.24 (CEST)
Nu har jag testat att lägga in lite bakgrundsfärger för olika namnrymder i Användare:Boivie/common.css. Det känns ovant i början, och är förmodligen ingen höjdare estetiskt. Men när man väl vant sig blir det väldigt tydligt vilken namnrymd man är inne i. Bοⅰⅵе 4 juni 2012 kl. 16.58 (CEST)

När jag är här privat så går jag under namnet Jopparn, en signatur som jag tror att rätt många av er känner igen :). Jag kommer säkerligen också att göra misstag, men då beror det nog snarast på kaffe- och/eller tidsbrist än på att jag är ny... Apropå att vara ny så ska jag se till att fixa så att den här signaturen inte är så irriterande röd i framtiden utan vackert blå. Det känns för övrigt väldigt konstigt att överge min tidigare (åtminstone upplevda) anonymitet på det här sättet, men det måste väl göras för att undvika förvirring. Jag kommer i alla fall att göra mitt bästa för att se till att min anställning och mitt privata engagemang går att hålla isär! Misslyckas jag med det hoppas jag att ni säger till!

Faktum är att innan jag träffade Jan, Holger och Lennart vid anställningsintervjuerna så hade jag inte träffat någon hyperaktiv wikimedian i verkliga livet, vilket gjorde det ytterligare lite pirrigare att delta i intervjuerna! Nu när jag inte längre försöker vara anonym så ser jag dock fram emot att träffa så många av er som möjligt och diskutera föreningens arbete! Jag ser verkligen fram emot att kunna jobba med Wikipedia på heltid och känner mig hemskt lyckligt lottad över att ha fått chansen! Allt gott, John Andersson (WMSE) (disk) 1 juni 2012 kl. 17.10 (CEST)

Med det IRL-namnet är du fortfarande ganska anonym. Värre för mig som det bara finns en med det namnet bland hela jordens befolkning. :) -- Lavallen 1 juni 2012 kl. 17.15 (CEST)
Det är trevligt att se att föreningen har anställda, det är förnuftigt att de anställdas yrkeskonton separeras från deras privata konton och det är fantastiskt roligt att detta dessutom kanske kommer leda till att jag får träffa Jopparn (om du kan dyka upp på en wikiträff i Stockholm...? :-) ), som länge jobbat ihärdigt och väl för Wikipedia och alltid givit ett mycket trevligt intryck. Calandrella (disk) 1 juni 2012 kl. 20.48 (CEST)

Tack så mycket Calandrella, det var snällt sagt :)! Chansen är stor att jag kommer att dyka upp på wikiträffar då och då när jag kommit på plats i Stockholm. Jag har faktiskt funderat på att ta mig till picknicken i morgon, men jag har lite grejer att fixa fortfarande, så vi får se om tid finns. Vänligen John Andersson (WMSE) (disk) 8 juni 2012 kl. 10.19 (CEST)

Antagande av riktlinjer[redigera | redigera wikitext]

På FOPOR finns f.n. 8 stycken förslag på riktlinjer, det äldsta från 2006 och det nyaste från 2011, samtliga diskussioner har dock avstannat, skall man om majoriteten varit positiva betrakta det som ett ja till att antaga den som riktlinje eller inte och vore det inte på sin plats att avsluta de här förslagen och antingen anta eller förkasta dem? --Rasmus 28 4 juni 2012 kl. 16.37 (CEST)

FOPOR? --MagnusA 4 juni 2012 kl. 17.39 (CEST)
WP:FOPOR? Tanzania (disk) 4 juni 2012 kl. 17.44 (CEST)
Dessa förkortningar... tack för länken. --MagnusA 4 juni 2012 kl. 17.52 (CEST)
Problemet är delvis att det är så oklart hur arbetet med att formulera riktlinjer bör gå till, och hur avslut skall se ut.
Jag har själv blivit "bränd"; jag gjorde ett försök att klarlägga vad jag uppfattade som samsynen i fråga om möjliga jävssituationer; tog upp förslaget på BB, där jag fick mycket begränsade (men positiva) reaktioner; och följde sedan den föreskrivna modellen. Jag lade alltså in {{Föreslagen riktlinje}}. Observera att mallen då föreskrev att förslaget också måste läggas in på FOPOR (som då hette Förslag om policy eller riktlinjer, och innehöll diskussion av förslagen); numera är detta nedgraderat till en rekommendation.
Det främsta resultatet blev att FOPOR omedelbart museimärktes. Den fortsatta diskussionen runt detta blev EMRÅ inte alls klargörande. (Mitt eget förslag klassades ett år senare om till essä, därför att mallen Föreslagen riktlinje hade legat på "jättelänge"; jag ville av naturliga skäl inte själv klassa upp förslaget till riktlinje, och en tung användare verkade negativ till förslaget. Vissa andra förslag har nu dock legat med mallen på betydligt "jättelängre" utan att avgöras.)
En konkret effekt blev att alla diskuterande partier flyttades bort från FOPOR till respektive förslags diskussionssidor; och att FOPOR senare ombenämndes "Lista". Jag vet inte om detta gjorde vare sig från eller till, vad gäller diskussionsdeltagandet. Jörgen B (disk) 4 juni 2012 kl. 20.20 (CEST)
Det enda sättet att få igenom en ny riktlinje är att försöka applicera det man vill allmänt ska appliceras, och se om folk accepterar det och fortsätter göra så. Att försöka diskutera sig till en riktlinje är dömt att misslyckas. Sidan som hänvisas till, och samtliga försök till "konsensusdiskussioner" (bara själva begreppet är ett fullständigt missförstånd av hur Wikipedia fungerar och en stor övertro till diskussioner) någonsin, är bevis nog för det. /Grillo (disk) 5 juni 2012 kl. 18.28 (CEST)
Skulle man inte kunna tänka sig att omformatera det hela så att det fungerade ungefär som på AN? --Rasmus 28 5 juni 2012 kl. 18.41 (CEST)
@Grillo, problemet är inte att "diskutera sig till en riktlinje", utan att "diskutera sig till en text som beskriver en riktlinje". Själva riktlinjen skall bottna i etablerad praxis. Frågor om vad som faktiskt är etablerad praxis, och hur denna bäst beskrivs, bör kunna diskuteras. Jörgen B (disk) 5 juni 2012 kl. 23.53 (CEST)
Ja, absolut. Problemet är att tillvägagångssättet som verkar föredras är att diskutera ihjäl sig om hur vi bör göra, och att inte våga göra något förrän vi "kommer överens" eller någon "modig" gör något och folk kommer på att "oj, det funkade ju" och diskussionen dör ut. Det bästa sättet att anta en riktlinje är att helt enkelt märka upp något som riktlinje och se om någon protesterar. Om man inte gillar riktlinjemallningen kan man passa på att redigera i texten så att den mer liknar hur vi brukar göra, och inte bara protestera med att uppmärkningen är ett "brott mot riktlinjerna", vilket brukar vara det vanliga när någon är djärv i WP-namnrymden. Jag vet inte riktigt vad Rasmus28 syftar på med att antagandet av riktlinjer bör likna WP:AN, men vi kan självklart inte rösta om vad som är riktlinje eller inte. Jag tror att de allra flesta wikipedianer vid många tillfällen frustrerats över fruktlösa diskussioner eller sådana som dör ut när alla åsikter ventilerats men som inte leder till något praktiskt. Det är troligen oftast för att ingen faktiskt vågar agera på vad de flesta tycker är en bra idé att genomföra. Visst kan man diskutera olika formuleringar, men det mest effektiva är troligen att man gemensamt försöker redigera sig fram till en optimal ordalydelse, och inte är rädda för att trampa på varandras tår vad gäller formuleringar. Det är först när något inte går att lösa i "textnamnrymden" som vi bör ta till diskussionssidorna. /Grillo (disk) 6 juni 2012 kl. 11.46 (CEST)
Jag formulerade mig nog ganska oklart, det jag menar är att man borde diskutera fram något slags konsensus och sedan ha en typ av omröstning där exempelvis 90-95% måste stödja förslaget. Rasmus 28 7 juni 2012 kl. 16.02 (CEST)
Om texten kan deklareras som riktlinje utan omröstning och utan protester är omröstningen onödig. För att omröstningen skulle fungera borde många delta i den. Det i sin tur förutsätter att den upplevs viktig. Jag är mycket frustrerad på Commons, där man (tydligen efter mönster på en-wp) startar en mängd initiativ och börjar rösta om dem innan någon ens brytt sig om att formulera dem vettigt. Något sådant skall vi inte ha här. --LPfi (disk) 8 juni 2012 kl. 20.13 (CEST)

Nedgradering av riktlinjen intressekonflikt till essä?[redigera | redigera wikitext]

En diskussion som startade på min diskussionssida och nu är flyttad till Wikipediadiskussion:Intressekonflikter#Göra om till essä? handlar om det är önskvärt tona ner Måstedelen i denna riktlinje, göra om substansen till en essä och föra över några få ord som är riktiga Måsteord till de redan existerande riktlinjerna som NPOV. Flera inbjuds att delta i den diskussionen. Yger (disk) 7 juni 2012 kl. 14.29 (CEST)

Det vore värdefullt med fler synpunkter. Svårigheten är att hålla samtalet på det principiella planet. Fernbom2 (disk) 8 juni 2012 kl. 18.31 (CEST)

Tävling inför OS 2012[redigera | redigera wikitext]

Jag har skapat ett utdrag till en tävling för att förbättra alla våra artiklar med anknytning till detta årets OS (Wikipedia:Veckans tävling/Olympiska sommarspelen 2012). Jag har preliminärt lagt upp tävlingen vecka 25, men det kanske vore en idé att göra tävlingen till en månadslång sak som sträcker sig fram till invigningen? Parallellt med de vanliga veckovis tävlingarna, alltså. Vad tycks? Diskutera gärna på tävlingens diskussionssida. -- jiˈesˌdeːo ] 8 juni 2012 kl. 22.14 (CEST)

Startade igårnatt diskussionen, eller åtminstonde delgav mina tankar om förslaget. Hoppas andra gör detsamma. --Hastaro (disk) 9 juni 2012 kl. 22.18 (CEST)

Flygfotografering[redigera | redigera wikitext]

Ett av Wikimedia Sveriges projekt i år är att skaffa fler flygfoton som kan användas i artiklar. Vi ställer alltså gärna upp med sponsring till den som vill genomföra en sådan aktivitet och ansökningsproceduren är väldigt enkel. Om önskelistan över objekt som skulle behöva flygfotograferas fylls på kan vi dessutom göra en prioriterad insats. Föreningen kommer också att undersöka det rättsliga läget och försöka påverka det till att bli enklare. Är det något mer som vi borde tänka på vad gäller flygfoton? Ainali (disk) 10 juni 2012 kl. 12.27 (CEST)

Noterar här att finska lantmäteriverkets flygfoton (och de transformerade ortofotona) är fria sedan i våras. De är ju inte tagna för att visa enskilda artikelämnen, men kan vara intressanta för artiklar om orter, öar och liknande. --LPfi (disk) 10 juni 2012 kl. 18.58 (CEST)
Jag skall i veckan skriva ett inlägg och förklara lite mer hur det ser ut rent rättsligt och hur vi alla tillsammans kan vara med att försöka påverka så att det blir lättare, men det kommer efter sista tentan. MVH Adville (disk) 10 juni 2012 kl. 19.29 (CEST)

Kategorier (för tusende gången)[redigera | redigera wikitext]

Har upptäckt att alla de nyskapade kategorierna inneburit att diverse personer stoppas in i underkategorier: Svenska konstnärer hamnar i svenska målare, tyska politiker hamnar i tyska jordbruksministrar, franska författarare stoppas in i franska romanförfattare, och brittiska skådespelare i brittiska filmskådespelare. Nu skulle det ju inte vara något större problem om inte de som skapade kategorierna ofta gjorde det för att de anser att huvudkategorin är överbefolkad och samtidigt tar bort dem. Samtidigt är det oftast så att konstnären också varit verksam som illsturatör, grafiker och skulptör; om jordbruksministern även varit hälsominister, kultusminster, riksdagledamot och talman; om författaren även gett ut dramatik, poesi, noveller och essäsamlingar; och om skådespelaren också spelat dramatik och komedi på scen, varit verksam inom TV, med mera. Jag det gör att jag åter vill ta upp frågan om vad kategorierna egentligen skall vara till för.--FBQ (disk) 6 juni 2012 kl. 00.05 (CEST)

Jag håller med om problemet. Det finns en ovilja mot att kategorisera i både över- och underkategori, men ibland är det befogat när de senare inte är ömsesidigt exkluderande.
andejons (disk) 6 juni 2012 kl. 08.40 (CEST)
Jag tar Carolina Klüft som exempel. Hon är, med rätta, placerad bland annat i kategorierna svenska mångkampare, svenska längdhoppare, svenska höjdhoppare, svenska kortdistanslöpare och svenska trestegshoppare. Eftersom alla dessa kategorier finns bör hon finnas i dessa. Om till exempel trestegskategorin hade saknats hade rimligen Christian Olsson och övriga svenska trestegshoppare i stället fått läggas i kategorin svenska friidrottare. Så även Klüft i egenskap av utövare av en gren som saknar egen kategori, trots att hon finns med i flera underkategorier på grund av att hon nått elitnivå i flera grenar. Så ser jag på placering i både över- och underkategorier. /Dcastor (disk) 6 juni 2012 kl. 09.04 (CEST)
Då det handlar om stora kategorier bör huvudkategorin (nästan) utan underkategorier eller (nästan) utan artiklar. Annars är det hopplöst att underhålla strukturen. Jag misstänker att idrottarkategorierna borde vara täckande för att fungera, och eventuellt ersättas med listor. --LPfi (disk) 8 juni 2012 kl. 20.26 (CEST)
Över- eller snarare återgång till listor vore djupt olyckligt. Vad gäller det problem som FBQ pekar på ser jag det som försumbart. Då är det långt mer besvärligt att vissa användare konsekvent lägger nyskapade artiklar endast i ett fåtal kategorier. Att man inte kan hålla reda på alla som kan vara aktuella är en sak, men "Danmarks utrikesministrar" bör inte ersättas av "Danska politiker". Råkar det vara så att vederbörande har haft en ministerpost som ännu inte fått en kategori motiverar inte detta ensamt att även överkategorin används (varken ministrar eller politiker). Antingen skapar man kategorin eller också kommer artikln att läggas in där med tiden. Kategoriseringen behöver inte i alla lägen vara heltäckande. Detsamma gäller konstnärer. Man kan mycket väl stå som dansk målare och sedan som enbart grafiker eller illustratör. Oftast finns dock alla kategorierna och man kan lätt läggas in i alla. En målare som börjat som bildhuggarlärling behöver dock inte stå som skulptör om vederbörande sedan helt gick över till måleriet. Detta får bedömas från fall till fall. Att avstå från precisering av dessa skäl är inte tillrådligt. Fernbom2 (disk) 9 juni 2012 kl. 14.19 (CEST)
Kategorier brukar anses bättre än listor för att de mer eller mindre underhåller sig själva: så snart artikeln kategoriserats finns den i kategorierna, utan merarbete. Men det förutsätter att artiklarna kategoriseras. Om det är olika mänskor som skapar kategorier och som kategoriserar artiklar (inom något område) är risken stor att detta går i otakt och kategorierna innehåller bara en del av de artiklar som hör hemma där. Det är också illa om artiklar kategoriseras i en mer marginell underkategori, till exempel en person berömd för sina skådespel i kategorin för poeter istället för överkategorin författare. Listor kan underhållas separat, om intresse finns. --LPfi (disk) 9 juni 2012 kl. 21.17 (CEST)
En person berömd för sina skådespel skall givetvis kategoriseras som dramatiker. Rent alfabetiska listor är och förblir en styggelse. Däremot ser jag gärna kronologiska och/eller systematiska. Fernbom2 (disk) 9 juni 2012 kl. 22.00 (CEST)
Problemet gäller om författarkategorierna är poeter och romanförfattare och man inte har lust att skapa den tredje kategorin, enligt resonemanget ovan om idrottsgrenar (jag utgick alltså från att den stora dramaturgen också skrivit poesi). Underkategorierna bör vara kompletta om man inte vill kategorisera dem som (också) hör till en saknad kategori i huvudkategorin. Däremot kan man ha listor för vissa typer av författare (eller idrottare) utan krav på listor för alla typer. --LPfi (disk) 10 juni 2012 kl. 18.53 (CEST)
Logiken i det resonemanget förstår jag inte. Man kan ju för övrigt alltid lägga in vederbörande i kategorin "Dramatiker" i väntan på den nationalietsbestämda. Fernbom2 (disk) 12 juni 2012 kl. 19.30 (CEST)

I artiklar om sportklubbar, t.ex. Bodens BK tas kategorierna bort och läggs in i en kategori med samma namn: Kategori:Bodens BK. Är det verkligen så smart? Enwp använder sig av dubbel kategorisering, alltså både kategorin med lagnamnet men även "Svenska fotbollsklubbar" och årtalet det bildades. Vilket är bäst att använda? Mvh Fredde 6 juni 2012 kl. 10.07 (CEST)

Kan det vara idé att stoppa Sverigekillen ett tag, i värsta fall med tvång? Under tiden diskussionerna pågår här på Bybrunnen fortsätter tydligen den till synes mekaniska uppstyckningen i små ifrågasatta kategorier i rask takt. --MagnusA 6 juni 2012 kl. 10.14 (CEST)
Man vill ibland ha en lista över alla fotbollsklubbar i X eller vadsom, och då är det bra om artiklarna ligger just där, och inte i en underkategori som är specialiserad för just den klubben. Artikelspecifika kategorier kan ofta vara användbara, men de bör inte utesluta att artikeln ligger direkt i rätt kategori. -- Lavallen 6 juni 2012 kl. 10.25 (CEST)
Vad gäller detta med en enda kategori för artikeln håller jag helt med om att det är olämpligt. Själv föredrar jag att huvudartikeln för en viss kategori inte läggs in i denna utan kategoriseras på samma sätt som sin kategori, men det är en smaksak. Hellre dubbelkategorisering än att man måste leta bland underkategorierna. Fernbom2 (disk) 9 juni 2012 kl. 14.19 (CEST)
Jag tycker absolut att artikeln i första hand bör ligga i "sin egen" underkategori när det finns en sådan eftersom det direkt i artikeln visar vägen till fler artiklar med direkt samröre med artikeln i fråga. Om det till exempel i artikeln om Liseberg finns en kategori Liseberg förstår jag att denna rimligen innehåller fler artiklar som kan vara intressanta inför mitt besök. Ligger artikeln bara i överkategorierna i stället så klickar jag mig nog inte vidare; jag är i sammanhanget kanske inte intresserad av att läsa om andra nöjesparker i Sverige eller företag med ägande av Göteborgs kommun. /Dcastor (disk) 10 juni 2012 kl. 12.17 (CEST)
Dcastor har en poäng. Det hela beror ju på om man börjar i kategorisystemet eller i artikeln. I så fall föredrar jag dubbelkategorisering. Dessutom bör kategorin "Liseberg" inte nödvändigtvis ligga i alla de andra kategorier som artikeln med samma namn tillhör. Fernbom2 (disk) 12 juni 2012 kl. 11.50 (CEST)

1734 års lag[redigera | redigera wikitext]

Om man vill skriva eller förbättra artiklar om juridik eller rättshistoria finns numera hela Sveriges Rikes Lag i ursprunglig lydelse på Wikisource.

Vill man länka till en viss § i lagboken? Då kan man lägga till src:Mall:Ankare i texten. Därefter kan man länka till ankaret som man länkar till rubriker här. Edaen (disk) 12 juni 2012 kl. 10.19 (CEST)

src:Mall:Kapitel har ungefär samma funktion, förutom att det inte blir någon synlig text. -- Lavallen 12 juni 2012 kl. 12.52 (CEST)

Är ett långt citat i en fotnot tillåtet?[redigera | redigera wikitext]

Jag har i artikeln Maj Sjöwall klippt ur ett långt citat från en mycket lång artikel på engelska (The Guardian). Jag valde att göra så för att man snabbt skulle hitta texten jag plockat fakta ur. Det kan väl inte klassas som plagiat? Tacksam för svar. Vänligen Pontuz (disk) 12 juni 2012 kl. 11.20 (CEST)

Tycker det ser ok ut. Jag bytte till {{webbref}}. Edaen (disk) 12 juni 2012 kl. 11.31 (CEST)
Det var bra! Tack för hjälpen. Har inte lärt mig att använda den mallen än, men det kanske kan bli så småningom. Pontuz (disk) 12 juni 2012 kl. 11.52 (CEST)
Plagiat är att använda annans text utan att uppge att det inte är frågan om egna formuleringar. Plagiat är det således inte så länge man anger källan. Citat är tillåtna så länge de är i enlighet med god sed och inte är längre än vad som motiveras av ändamålet. En bedömningsfråga som kan tillåta rätt långa citat, dock inte t.ex. hela verk. Så långa citat som här är knappast allmänt att rekommendera på Wikipedia, men möjliga i enskilda fall. --LPfi (disk) 12 juni 2012 kl. 19.49 (CEST)
Tycker du att det är okej i det här fallet menar du? --Pontuz (disk) 12 juni 2012 kl. 20.07 (CEST)
Ja, det tycker i alla fall jag. Det är precis sånt här som attributet citat i {{webref}} är till för. /ℇsquilo 12 juni 2012 kl. 21.11 (CEST)

Veckans tävling: Skåne och Blekinge[redigera | redigera wikitext]

Tänkte bara lägga in en liten påminnelse om veckans tävling för denna veckan, då jag inte hittade någon sådan. Denna veckan hålls första deltävlingen i följetången Landskapstävlingen och ämnet är Skåne och Blekinge. Alla med intresse är välkomna att delta på Wikipedia:Veckans tävling/Landskap/Deltävling 1! Tävlingsledare är Showman. -- jiˈesˌdeːo ] 13 juni 2012 kl. 21.09 (CEST)

Rasartiklar[redigera | redigera wikitext]

Jag råkade igen få syn på en artikel i Kategori:Rasbiologi och känner mig ganska tveksam till att vi noga skall redogöra för de gamla, numera avfärdade, beskrivningarna av varje ras och delras.

I varje artikel finns mer eller mindre samma avståndstagande text om att människoraser inte anses vetenskapligt intressanta, då skillnaderna är små och indelningarna inte sammanfaller med genetiska kluster. Men varför är det då intressant att redogöra för "raserna"? Om man är tvungen att använda de gamla källorna för de bitarna, är de då relevanta?

Skulle det inte räcka med Människoraser och att där kort nämna de "raser" folk kan tänkas stöta på i äldre litteratur. Kanske några av dem förtjänar egna artiklar, men knappast alla.

--LPfi (disk) 11 juni 2012 kl. 14.34 (CEST)

Jag tycker nog att föreställningar som haft så stor betydelse för mänsklighetens historia förtjänar en utförlig behandling. Att de flesta numera tar avstånd från dem och vetenskapen gått vidare motiverar inte att artiklarna infogas/omdirigeras. Fernbom2 (disk) 11 juni 2012 kl. 14.36 (CEST)
Borde inte flogiston och eter vara jämförbara? Den förstnämnda har en artikel, av de föråldrade betydelserna av den senare har den ena en egen artikel, den andra inte. // OlofE (disk) 11 juni 2012 kl. 15.41 (CEST)
Håller med Fernbom. Tomas e (disk) 11 juni 2012 kl. 16.24 (CEST)
Dito. Att det är svårt skall inte få oss att undvika ämnena, det krävs bara mer omsorg i arbetet att få till dem "korrekta".Yger (disk) 11 juni 2012 kl. 16.29 (CEST)
Absolut. Däremot konstaterar jag att artiklarna skulle behövas ses - särskilt artiklarna om rashygien och socialdarwinism. Charles Darwin har egentligen inget med dessa att göra, och Francis Galton myntar termen eugenik 1883 men hans användning var inte socialdarwinistism i egentlig mening. Det är Herbert Spencer som är den främste tänkaren där, Friedrich Nietzsche borde beskrivas som viktigare för tankegångarna. Jag vet inte om jag har tid att arbeta med artiklarna, men tycker det ser riktigt illa ut att någon lagt in kb på alla påståenden som ifrågasätter teorierna.--FBQ (disk) 11 juni 2012 kl. 19.25 (CEST)
Jag tycker det finns all anledning att samla artiklar om "människoraser" just för att vi ska kunna ta ett heltäckande perspektiv på ämnesområdet. Det är en viktig del av mänsklighetens historia som behöver kontexualiseras på ett bra sätt. Jag delar därför i huvudsak LPfi:s uppfattning i frågan. Som uppslagsverk tjänar vi inget på att ha artiklar om enskilda rasföreställningar (egenvärdet saknas helt enligt mig). Ifall vi samlar dessa skulle det för läsaren kunna ges en mer fullständig bild av ämnet, dess historia, nyanser med mera samt att dagens vetenskapliga konsensus kan slipas till ytterligare för att visa dagens perspektiv. När det ligger i flera artiklar med i stort sett samma information är inte bara nödvändigheten som enskilda artiklar att fundera över, men även risken med att något glider igenom vår uppmärksamhet, vilket kan skada Wikipedias trovärdighet. Vi har redan fått negativ publicitet på det här området (om mitt teflonminne inte helt spelar mig ett spratt). vänligen, dnm (d | b) 12 juni 2012 kl. 12.54 (CEST)
Jag instämmer. Omdirigerar vi de olika artiklarna till en stor, döljer vi ingenting. Däremot vinner vi, som dnm påpekar ovan, fördelar genom att vi kan ge ett helhetsbegrepp. Dessutom är den här typen av artiklar ofta utsatta för POV-editeringar av en typ som påtagligt skadar Wikipedia (se debatten nyligen om mediers kritik av oss). Samlar man artiklarna till en stor kan man lättare stävja den typen av sabotage. / TernariusD 12 juni 2012 kl. 13.19 (CEST)
Visst, fast rasbiologi är ett stort ämne. Är rädd att det kan bli svåröverskådligt i en enda stor artikel.--FBQ (disk) 12 juni 2012 kl. 17.29 (CEST)
Jag delar FBQ:s farhågor! Fernbom2 (disk) 12 juni 2012 kl. 17.35 (CEST)
Ingenting hindrar att man spjälker upp den stora artikeln då information tillförs. Till exempel innehåller Människoraser nu några olika exempel på system av rasföreställningar och rasdiskriminerande lagstiftning, som kunde brytas ut till skilda artiklar. De artiklar jag reagerade på är alla stubbar. --LPfi (disk) 12 juni 2012 kl. 18.28 (CEST)
Stubbar kan ofta med fördel infogas tills vidare i större artikel oavsett ämne, anser nog jag. Inget hindrar avknoppning. Jag vet inte konkret vilka artiklar, men säkert kan flera rasbegrepp ha potentiell relevans som egna artiklar, och vissa kanske inte. Inget som ändå hindrar infogning om den är till praktisk nytta ändå, däremot. --flinga 13 juni 2012 kl. 01.16 (CEST)

Många av de här stubbarna verkar att ha skapats av en relativt ny användare. De tycks redan från början att ha försetts med upplysningar om att detta handlar om numera vetenskapligt övergivna uppfattningar. Jag har en känsla av att en del av informationen, som faktiskt kan vara av värde, om man läser gammal litteratur, riskerar att falla bort, om artiklarna slås ihop.

I vilket fall är det (so i andra sådana här fall) artigt och vettigt att informera den användare som lägger ned arbetet på att skapa artiklarna om den diskussionstråd som öppnats här. Jörgen B (disk) 13 juni 2012 kl. 20.25 (CEST)

Det finns naturligtvis den risken som du lyfter upp (att information från gamla vetenskapliga verk går förlorat), däremot ser jag Wikipedia lika lite som en tipshörna för litteratur som det är en samling av internetlänkar. I vissa fall är även gammal litteratur inte önskvärd, vill jag mena, eftersom informationen i de flesta fall är helt out of date. Det är bland annat av denna anledning jag är starkt kritisk mot användandet av Nordisk familjebok (det smyger sig allt för ofta in grova felaktigheter när det uppslagsverket används). Det är bra att du uppmärksammat att det finns information där som du tror kan falla bort vid en sammanslagning. Vilken information är det som det i sådana fall rör sig om?
Jag tror det är viktigt att vid ett ihopslagande att relevant information flyttas med till dit den samlas. Det är som Jörgen B säger olyckligt ifall en användare som lagt ner ett arbete förlorar detta i en sammanslagningsprocess. En blänkare om denna diskussion kanske också skulle vara bra att lämna användaren, ifall det inte gjorts? Vänligen, dnm (d | b) 13 juni 2012 kl. 20.43 (CEST)
Blänkare: lade jag in en.
Förlorad information: Det är inte vetenskaplig information jag avser utan information om vad som då hävdades gälla (som vetenskap). Sådant kan man råka träffa på när man läser äldre litteratur; eller aktivt söka upp. Låt mig ge tre exempel på när det kan vara intressant att ta del av äldre (i dag av de flesta sedd som föråldrad) litteratur, på grund av frågeställningar som har betydelse i dag:
  1. . I DN har det förts diskussion om "postkolonialistisk analys". En ledarskribent har kritiserat en "postkolonialistisk" teoretiker för att kategorisera människor och föra in ett särartstänkande, när den hävdar att människor med olika bakgrund och kön har olika förutsättningar i dag. Teoretikern svarade bland annat att den helt håller med om att det inte finns någon biologisk motivering för sådana skillnader, men att detta vore en dyrt vunnen kunskap, som ledarskribenten hade antikolonialister och marxister o. d. att tacka för. Teoretikern menade att fortfarande kön, samhällsställning och ursprung styr mycket av förväntningarna på och bemötandet av olika individer, och att detta vore viktigt att analysera. Den hävdade också att ledarskribentens motstånd borde ses som en del i en nutida europeisk trend, där man försöker framställa kolonialismen som ett positivt projekt, och därför vill förneka och glömma den råa rasism som var den grundläggande legitimeringen av kolonialismen. För att kunna ta ställning till vem som har rätt, så har man god orsak att läsa de beskrivningar av olika raser som framställdes som vetenskap i Europa, fram till andra världskriget och litet längre.
  2. . För något år sedan framställde en partisekreterare det som att dess parti hade varit drivande i kampen för allmän och lika rösträtt i Sverige. Den fick kraftigt mothugg från politiska motståndare, som hävdade att det partiet i stället varit en uttalad motståndare mot den allmänna rösträtten, som fått genomföras i strid mot partiet. För att gå till grunden med den frågan, kan det vara bra att läsa vad olika partiers företrädare faktiskt sagt om allmän rösträtt - och att försöka förstå vilken allmän människosyn och samhällssyn de hade, hur de uppfattade existensen av olika sociala grupper i samhället, vad de såg som "verkligheten". Annars blir det alltför lätt så att de moderna företrädarna för ett visst parti blir trodda av just det partiets anhängare, men misstrodda av dess politiska motståndare.
  3. . På WP var jag för inte så länge sedan inblandad i en diskussion om vad egentligen "konstitutionell monarki" innebär. Där framkom bland annat att någon skribent i början av 1900-talet hävdade att Karl XIV Johan inte regerat på ett sådant sätt som "grundlagsfäderna" (1809 års män) avsett, utan i stället utövat personlig kungamakt. Detta stämmer inte med min minnesbild av vad jag sett av förarbetena till 1809 års regeringsform, där man varnar för att statsskicket "inte får urarta till demokrati". För att avgöra frågan ordentligt, kan man vilja sätta sig in i hur dåtidens motsvarigheter till "statsvetare" såg på monarkens roll och samspelet mellan olika samhällsgrupper.
I alla dessa tre fall bör svwp kunna vara till hjälp för läsare som försöker förstå de gamla texterna. Det är inte alls vår huvuduppgift, men en liten del av den, att beskriva hur folk tänkte, vad orden stod för, hur de dåtida begreppen var relaterade till varandra. Vi måste självklart då vara mycket noggranna med att klargöra skillnaden mellan att något uppfattats som en riktig beskrivning, och att det är en riktig beskrivning. Det tycker jag att ras-stubbarna gör.
M. v. h., och god natt! Jörgen B (disk) 13 juni 2012 kl. 23.24 (CEST)
Jag är normalt motståndare till att slå ihop småartiklar till en samlingsartikel, och jag tycker det JoergenB skriver är rätt och riktigt. Men jag ser ändå inte nyttan med att ha specifika artiklar för varje "ras". Wikipedia ska absolut sprida kunskap om hur begrepp har använts, men görs inte det bättre i en artikel om hur rasbegreppet har använts? Jag tror helt enkelt att jag inte tycker att varje enskild "ras" är relevant för en egen artikel. Bοⅳⅰе 14 juni 2012 kl. 12.17 (CEST)
Jag instämmer också med det JörgenB skriver i inlägget ovan men det var inte riktigt vad jag avsåg med kritiken mot gammal litteratur. Jag är själv en av dem som med stort vetenskapligt intresse följt exempelvis Irene Molinas arbete. Dock ser jag inte, precis som Boivie, varför vi ska ha stubbar av detta slag. Om vi vill ge en beskrivning över rasbegreppets tillämpning över tid och hur exempelvis "ras" idag appliceras på kulturella uttryck eller olikheter (som beskrivs som oförändligt, biologiskt nedärvda) görs detta bäst i en samlad artikel som visar helhetsbilden snarare än vad fragmentaliska "rasartiklar" förmår göra. Varje enskild "ras" är inte relevant för egen artikel, i synnerhet inte med tanke på den risk som flera tidigare reflekterat kring, och jag specifikt pekat på. Uppslagsorden försvinner inte och innehållet behöver inte gå förlorat när en sammanslagning sker. Antalet egna artiklar är av lägre relevans än en enhetligt bra och nyanserat genomförd artikel, på god vetenskaplig grund. Vänligen, dnm (d | b) 14 juni 2012 kl. 13.55 (CEST)
Om vi bara presenterar vad de nu tongivande forskarna står för riskerar vi att bli föråldrade betydligt fortare än vad Ugglan har blivit (minst 75 % av det uppslagsverket är fortfarande fullt användbart). Visst, vi kan lätt uppdatera oss, men de vetenskapliga resultatens preliminära karaktär måste ständigt framhävas. Jag bävar inför den bedömning vår tid får om hundra år. Fernbom2 (disk) 15 juni 2012 kl. 15.27 (CEST)

FSCONS 2012[redigera | redigera wikitext]

FSCONS (Free Society Conference and Nordic Summit) är en nordisk konferens som hålls varje höst i Göteborg. Årets konferens går av stapeln 9–11 november och konferensspåret om Wikipedia organiseras gemensamt av Wikimedia i Sverige, Norge och Danmark. Fram till den 1 juli går det att lämna in förslag till ämnen. Läs mer och lämna in ditt förslag på FSCONS 2012.--Historiker (disk) 12 juni 2012 kl. 21.24 (CEST)

Skulle vi kunna använda en sitenotice fram till och med 30 juni för detta? Evenmanget uppfyller Wikipedia:MediaWikinotisens exempel på stora Wikipediaevenemang då det storleksmässigt kommer att vara större än de Wikipedia Academy som tidigare har hållts i Sverige. Ainali (disk) 13 juni 2012 kl. 13.55 (CEST)
Jag tycker också att det uppfyller kraven på en SIteNOtice så jag tycker vi lägger upp den igen. --Rasmus 28 13 juni 2012 kl. 15.28 (CEST)
Just det här meddelandet var kanske mer riktat till aktiva användare, och skulle därför passa bättre i {{Meddelande}}? När det sedan är dags att anmäla sig till FSCONS kanske det är mer för allmänheten? Bοⅳⅰе 13 juni 2012 kl. 17.15 (CEST)
Nej det skall vara en sitenotice, för att den inte skall ses av allmänheten så lade jag vid den föra sitenoticen om ämnet in en kod i annonotice som gör att enbart inloggade användare ser det. --Rasmus 28 13 juni 2012 kl. 17.17 (CEST)
Jag tycker inte att en sitenotice passar för detta och absolut inte i 17 dagar! Missbruk av Mediawikinotiser KOMMER leda till att läsare och användare tröttnar på dem och hittar vägar att blockera dem. Då fyller de inte sitt syfte. Använd dem därför restriktivt och endast när det verkligen är motiverat. Överväg andra kanaler istället för att nå de användare som verkligen berörs av meddelandet. Här på bybrunnen eller anslagstavalan tex. --Bensin (disk) 13 juni 2012 kl. 18.20 (CEST)
Jag är öppen för att korta tiden något. Målgruppen här är inte enbart de högaktiva wikipedianerna som är inne på Bybrunnen ofta, utan även forskare eller studenter som skrivit om ämnet, och även lärare eller andra som har en annan infallsvinkel och kanske främst vill prata utifrån konsumentens syn, alltså egentligen inte ens bara inloggade användare. Om tillfället som sådant inte motiverar en sitenotice bör nog punkten om stora evenemang helt utgå från riktlinjen, något som jag hoppas inte händer. Ainali (disk) 13 juni 2012 kl. 18.43 (CEST)
Wikipedia är inte en anslagstavla för att "nå ut" med budskap och inbjudningar. Oavsett målgrupp. För varje användare på Wikipedia finns minst ett behjärtansvärt budskap som användaren desperat vill förmedla. FSCONS låter som ett jättebra event som jag helst skulle vilja att hela Sverige besökte. Men hela Sverige vill inte besöka det, och hela Sverige vill inte heller läsa om det. Inte ens om Wikimedia sverige har en programpunkt där. Jag förstår att evenemanget är av intresse för Wikimedia sverige, men då kanske det passar bättre med en sitenotice på deras sida? Dock verkar föreningen prioritera att pusha för en fotosafari på Hallwyllska. --Bensin (disk) 13 juni 2012 kl. 19.56 (CEST)
Sitenoticen lades ut med stöd av riktlinjen om stora evenemang. Om det inte är gemenskapens uppfattning att detta var korrekt bör riktlinjen ändras. För övrigt är sitenoticen på Wikimedia Sverige nu uppdaterad och annonserar om FSCONS 2012.--Historiker (disk) 13 juni 2012 kl. 21.42 (CEST)
Nu är det visserligen bara en föreslagen riktlinje, men bara för att ett evenemang är stort berättigar inte det till en sitenotice. Inte ens om Wikimedia Sverige har en programpunkt där. Man måste någonstans försöka föreställa sig hur enormt många människor som tvingas läsa notiserna och hur liten andel av de som läser en notis verkligen berörs av den. Notiserna bör istället vara relevanta för nästan alla som läser dem. 99% av läsarna bryr sig troligen inte det minsta om FSCONS. Notisen är troligtvis inte relevant ens för en försvinnande liten del av mottagarna som tvingas läsa den, ens av de inloggade användarna. Wikipedias notiser är högst troligen fel verktyg för att ragga deltagare till eventet. Jag fattar att Mediawikinotiserna är den snabbaste enklaste lösningen. Men är det verkligen den smartaste? Om någon istället vill lägga en notis om det på anslagstavlan så vore väl det helt OK. Där har Ainali senast istället tipsat om flygfotografering. Inget om FSCONS. --Bensin (disk) 13 juni 2012 kl. 22.05 (CEST)
Håller med Bensin. --NERIUM (disk) 13 juni 2012 kl. 22.39 (CEST)
Wikimedia Sverige har ingen egen programpunkt på FSCONS. Du säger troligen, men under de senaste åren har många aktiva Wikipedian varit på FSCONS (mycket mer än 1% och mer än på en vanlig wikifika i Stockholm) utan att där fanns någonting som fokuserade särskild på Wikipedia. I år är en track på konferens reserverat med fokus på Wikipediafragor som kan fyllas av gemenskapen med en större möte eller vad som helst. Wikimedia Sverige kommer stå för reskostnader och boende till de som vill gör någonting där, och om möjligheten finns också för de som är bara besökare. Likna evenemang har organiserats i flera andra länder, på nästa WikiCon i Österrike kommer förmodligen igen mer än 200 Wikipedianer deltar, som är en tredje del av den aktiva tyska gemenskapen. Hur drar du slutsatsen att en liknande evenemang inte är relevant för gemenskapen? Javisst, några Wikipedian vill stanna anonymt, och i genomsnitt lite mer nördig än allmänheten, men vill du säger att 99% är så låg social aktiv och har ingen interess på ett möte i verkligheten? I varken fall skulle man fraga sig om det är bra för samhället på Wikipedia. --Prolineserver (disk) 13 juni 2012 kl. 22.43 (CEST)
Angående riktlinjen: Det var ju du som skrev de största delarna och lade till WMSEs årsmöte och Wikimania, och inom ett halv år har dem inte varit kontroversiella. Varför skulle en evenemang som är likna Wikimania men fokussera på nordisk gemenskapen vara av mindre relevans för Svenksa gemenskapen? --Prolineserver (disk) 13 juni 2012 kl. 22.55 (CEST)
Jag inser att sitenoticen var otydlig och ser ut att marknadsföra ett externt evenemang utan koppling till Wikipedia, vilket inte alls är avsikten. En bättre lydelse skulle kanske vara "Vill du tala om Wikipedia på en konferens?". För syftet är att ha runt 20 föredrag om Wikipedia, att det råkar vara på FSCONS just nu och inte på ett Wikipedia Academy är lite av en tillfällighet. Ainali (disk) 13 juni 2012 kl. 23.14 (CEST)
Då kommer alltså notisen att ha varit relevant för de 20 personer som håller föredragen, förutsatt att ingen av dem kände till evenemanget innan de läste notisen. --Bensin (disk) 13 juni 2012 kl. 23.26 (CEST)
I så fall kommer notisen att ha varit relevant för alla som blir påverkade av de handlingar som det hundratalet åhörare till de 20 föreläsarna vidtar på grund av nyvunna kunskaper. Vilket poentiellt sett är alla användare av Wikipedia, kanske inte ens bara svenskpråkiga lite beroende på vilka presentationer som lyckas komma till stånd och hur inspirerade åhörarna blir. Ainali (disk) 13 juni 2012 kl. 23.49 (CEST)
Men en mediawikinotis är inte det enda sättet att nå dessa 20 föreläsare. --Bensin (disk) 14 juni 2012 kl. 00.36 (CEST)
Nej, det är inte det enda sättet, det är helt rätt. Det går ju att betala för annonser i tidningar med lärare och akademiker där andelen läsare kanske är högre. Den kostnaden får ställas mot "kostnaden" av att använda en mediawikinotis. Jag är inte övertygad om att den sista är en stor kostnad. I själva verket kan det vara ytterligare ett sätt att visa på att det är ett levande uppslagsverk, med riktiga människor bakom som gärna ser att fler hjälper till. Däremot kanske inte en sitenotice är rätt, det kanske borde göras som en centralnotice som är lättare att klicka bort efter att man har läst den. Ainali (disk) 14 juni 2012 kl. 08.22 (CEST)
Ja, det är jag som skrivit största delen av den föreslagna riktlinjen. WMSE och Wikimania skiljer sig från FSCONS eftersom de är event som faktiskt arrangeras av wikigemenskapen. Men även i de fallen skulle jag vara restriktiv med notiser. Skulle Wikimania komma till Sverige tycker jag det vore OK med en notis om det för alla, kanske även oinloggade. Då hoppas jag att vi har varit så restriktiva med notiserna att budskapet kan nå fram. Då när det verkligen gäller. --Bensin (disk) 13 juni 2012 kl. 23.26 (CEST)
Frågan här handlar inte om det är många eller få wikipedianer som besöker FSCONS. Det handlar om hur stor andel av de som tvingas läsa en MW-notis intresserar sig för det som står där OCH inte redan kände till det. Istället för att informera via anslagstavlan eller ens på sin egen hemsida hoppar man direkt till ett meddelande via en sitenotice som ALLA användare måste ta del av. Det är inte OK. Syftet må vara precis hur gott som helst, men det är spam. Evenemanget verkar absolut relevant för gemenskapen som helhet, men för de allra flesta enskilda användare är det högst troligen inte det. Och de användare för vilka evenemanget ÄR relevant känner högst troligen redan till det och har berättat om det för sina bekanta med liknande intressen att de tänker närvara. --Bensin (disk) 13 juni 2012 kl. 23.26 (CEST)
Jag förstår hur du tänker om relevansen. Jag är väldigt säker på att det finns personer som inte känner till detta men som det är relevant för. Så sent som i förra veckan kände jag inte till att Arwid Lund på Uppsala Universitet bedriver forskning om hur Wikipedia byggs (och han kände inte till att vi har ett spår på FSCONS). Jag kan bara gissa hur många till sådana forskare det finns på universitet i Sverige. Och då är jag inte ens inne på de som skriver C- och D-uppsatser eller alla lärare som förhåller sig till Wikipedia i sin undervisning. Så egentligen kanske detta ska vara just en Anonotice, så att vi inte stör de befintliga användarna som ändå har stor chans att känna till detta? Ainali (disk) 13 juni 2012 kl. 23.40 (CEST)
För de oinloggade läsarna är nog relevansen ännu lägre. Riktigt, riktigt låg faktiskt. Jag kan tycka att en notis riktad mot inloggade användare med en inbjudan till själva evenemanget 2-3 dagar innan anmälningstiden går ut kan vara OK om andra håller med, men inte en notis för att ragga föreläsare. Det måste finnas bättre sätt att hitta dem än att tråla på wikipedia med notiser :-) --Bensin (disk) 14 juni 2012 kl. 00.20 (CEST)
Visst är det FFKP som organiserar konferensen. Men varför vill du slösar bort ressurser genom att gemenskapen organisera en helt egen konferens om där finns redan en fri kunskaps konferens där wikigemenskapen behöver bara organisera sina föredrag själv? Tror du att det är viktig att rum, boende och mat organiseras av wikigemenskapen, eller är det viktig för dig hur konferensen heter? Om du bekymras att vi tvinga alla användare att läsa cfp igen och igen kan vi använder central sitenotice som har en button att dölja bannaren efter man har läst den. --Prolineserver (disk) 14 juni 2012 kl. 00.38 (CEST)
Jag är tvärtom mycket angelägen om att våra resurser används på allra bästa sätt. ALLA resurser! Mediawikinotiser är en resurs som kan verka obegränsad, men inte på något sätt är det. Används den för mycket förlorar den sin verkan. Som jag skrev ovan; Om det finns konsensus för en notis som bjuder in till själva evenemanget kan en notis med inbjudan ligga uppe 2-3 dagar, men den ska inte användas för att blint annonsera efter föreläsare. Det verkar dessutom som om frågan egentligen inte är särskilt angelägen. Anslagstavlan har fortfarande varken inbjudan till evenemanget eller efterlyser föreläsare... --Bensin (disk) 14 juni 2012 kl. 01.06 (CEST)
2-3 dagar kanske är en lagom längd, men de bör inte ligga de sista dagarna av ansökan då det tar en stund att snickra ihop en vettig sådan. Då skulle jag hellre se till exempel nu på söndag till tisdag. Möjliga utfall från konferensen skulle kunna vara ett par övertygande solskenhistorier från lärare med saklig argumentation och hårda data som går att använda i diskussioner med skolverket om att kunskaper om Wikipedia ska ingå i den allmänna läroplanen. Det kan på sikt verkligen få ett genomslag på Wikipedia. Ainali (disk) 14 juni 2012 kl. 08.22 (CEST)
Jag syftade på att en inbjudan till besökare är OK, inte att tråla efter potentiella föreläsare. Notisens relevans för mottagarna är alldeles för liten för det. Får jag fråga vilka andra kanaler ni har använt och övervägt innan ni gick på en sitenotice? --Bensin (disk) 14 juni 2012 kl. 10.45 (CEST)
En av fördelarna med Wikipedia är att det är så lite annonser. Ja, lite var ett medvetet val av ord, för helt fritt är det inte. Sitenotice är en av de mer uppenbara platserna där annonser kommer in. Värst var det nog när Jimbos nuna tog halva skärmhöjden i en mindre bildskärm. Jag har stängt av sitenotice, även om det blir på bekostnad av att jag inte alltid får info om vad spökena på meta hittar på.
Det finns även andra ställen som annonser kommer in, men börjar jag protestera mot det, kommer jag sannolikt att blockeras från ett visst projekt. -- Lavallen 14 juni 2012 kl. 08.51 (CEST)
Hade varit intressant att veta varför du skulle blockerats från Commons om du klagat på annonser (vilka annonser utöver Jimbos nuna?). /Grillo (disk) 15 juni 2012 kl. 10.12 (CEST)
Det finns en hel del användare som använder commons som annonsplats för "sina" bilder, som finns att köpa i högre upplösning eller andra motiv och vinklar direkt hos användaren på deras hemsida. Försök få bort det otyget, och det blir ett himla liv. -- Lavallen 15 juni 2012 kl. 15.03 (CEST)