Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2016-11

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kategorisökning[redigera | redigera wikitext]

Använde tidigare en trevlig sida där man skrev in en kategori i en ruta varpå man kunde få fler rutor att skriva in andra kategorier i (ursäkta övertydligheten) och sedan fick man en trespalterslista med sorterade relevanta artiklar. Nu måste jag fått hjärnsläpp för jag kan inte återfinna denna. Någon som kan lotsa mig rätt? Har kollat att jag kan använda typ incategory:"Svenskspråkiga översättare" incategory:"Avlidna 1987" fast det är lite bökigare och ger en vanlig lista med sökresultat, och inte i bokstavsordning. Tack på förhand. KlasHass (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 12.48 (CEST)

Kanske Wikipedia:CatScan? Jag tror den är ersatt av https://petscan.wmflabs.org (osäker på hur man wikilänkar dit). /NH 16 oktober 2016 kl. 13.09 (CEST)
Tack för tipset. Känns dock lite avancerat för undertecknad... KlasHass (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 13.17 (CEST)
Ja – jag trodde det var CatScan du menade, den tyckte jag var trevlig. Men det finns alltså inte längre. Om det inte var CatScan du menade, så finns verktyget förhoppningsvis kvar. /NH 16 oktober 2016 kl. 13.23 (CEST)
Jag har för mig den låg under Specialsidor och Listor över sidor men jag är inte säker. KlasHass (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 13.28 (CEST)
@KlasHass: Med PetScan kan du, genom att ändra under fliken Output, sortera resultatet på olika sätt, till exempel på artiklarnas titel. Här är en länk till ditt exempel enligt ovan. Klicka på Do it! för att starta sökningen. --Larske (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 14.01 (CEST)

KlasHass: Jag har tagit bort MediaWiki:Gadget-incategory.js och många andra finesser som bygger på jquery.ui.dialog. Som en heads-up till andra så betyder det att även MediaWiki:Gadget-RefToolbar.js kommer behöva tas bort om ingen vill skriva om den. Kan vara bra att vara mentalt förberedd på det. Nirmos (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 15.59 (CEST)

@Nirmos: Varför togs den bort? Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 21.24 (CEST)
Tostarpadius: Det är jquery.ui.dialog som håller på att fasas ut. Finesser som bygger jquery.ui.dialog måste antingen tas bort eller skrivas om. Jag har tagit bort många finesser som bygger på jquery.ui.dialog, däribland MediaWiki:Gadget-incategory.js. MediaWiki:Gadget-RefToolbar.js och MediaWiki:Gadget-AutoSave.js kommer också att behöva tas bort om de inte skrivs om.
Det grundläggande problemet är att det just nu laddas två olika ramverk för samma sak (jquery.ui och oojs-ui). Nirmos (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 22.41 (CEST)
@Nirmos: Har dessa förändringar och problem något att göra med att HotCat är så svajigt? [1] /Ascilto (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 17.58 (CEST)
Ascilto: Nej, serverproblem har inget att göra med utfasning av JavaScript-bibliotek. Nirmos (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 22.43 (CEST)
Tack för svaret! Din ursprungliga formulering lät närmast antyda att Du raderat för att det behagade Dig. Jag trodde givetvis inte att det var fallet, men det var bra att få en utförligare förklaring, även om jag inte hänger med i allt det tekniska vad gäller programmering. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 22.55 (CEST)

Just nu många företagsrelaterade artiklar[redigera | redigera wikitext]

Hej,

Just nu verkar det vara en kurs eller drive för att skriva artiklar om företagsrelaterade artiklar, se exempelvis användarna K700 och Aekonom910. Texterna är källbelagda, vilket är bra, men språket är i regel rätt medelmåttigt och texterna är lite för resonerande. Försök att behandla de nya användarna väl och hjälp dem att få till såväl språk som stil, är ni snälla, för artiklarna är i dagsläget inte särskilt bra, så vi behöver fler som skriver i ämnet. Tack på förhand.//Hannibal (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 10.19 (CEST)

Jag har observerat två eller tre kurser som nu pågår. En om psykologirelaterade ting är relativt bekymmersfria och ev en om läkemedel som är OK. Sedan är det en större kurs som handlar om marknadsföring ur företagsekonomivinkel. Här släpps deras alster just dessa dager ut i artikelrymden, och många av dessa har mindre eller större problem. Jag jobbar med att puts dem så de blir OK, men de har också stora delar som inte passar i encyklopediartiklar. Alltför detaljerade exempel, alltför stor fördjupning av vad just en bok inom området säger, avsnitt om kommentarer som är "intressanta". Hittills har de tagit mina förändringar/återkopplingar konstruktivt. Yger (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 12.05 (CEST)
Återkoppling: från läraren, och till mig.Yger (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 11.39 (CEST)
"Studenterna är imponerade och lite chockade över hur fort deras texter redigerades här på Wikipedia och att dålig text så som stoff inte fick ligga kvar så länge." Mycket roligt! Tack för dina insatser, Yger, även från mig. Jag försökte, men hann inte med mer än några få artiklar.//Hannibal (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 17.24 (CEST)

Önskelistan – 2015 & 2016[redigera | redigera wikitext]

Hej.

Förra hösten hade vi en process där Wikimedianer röstade fram en lista på Meta för framför allt WMF:s Community Tech-team att arbeta med. Även andra – andra utvecklare, WMF, WMDE – har arbetat en del med den. Här finns senaste rapporten, om man är intresserad. Om några veckor kommer processen påbörjas igen för att plocka fram en ny lista att arbeta med under kommande år. /Johan (WMF) (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 10.59 (CEST)

Estlandsvenska ortnamn[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av att LSJbot har skapat massa artiklar om geografiska platser i Estland uppmärksammade jag att vi saknar en ordnad rubriksättning för estlandsvenska ortnamn. Jag upptäckte också att Nationalencyklopedin hade en förträfflig tabell över båda (någorlunda) moderna estlandsvenska ortnamn och en för mer historiska ortnamn. Hur artiklarna om Ösel, Dagö, Runö och Hapsal ska rubriceras råder det nog ingen osäkerhet kring. Med hjälp av NE:s tabell ska jag nog kunna ordna ytterligare några andra estländska ortnamn så att vi får en (där det finns) svensk stavning här på svenskspråkiga wikipedia (även om estlandsvenskan inte har lika stark ställning som t.ex. finlandssvenskan). Jag är dock osäker på hur det moderna Estlands administrativa enheter ska benämnas, t.ex. Runö kommun (alternativt det estländska Ruhnu vald eller Ruhnu kommun som är en blandform som används för länen, t.ex. Saare län – som alltså inte heter Ösels län). Viss vägledning finns på Wikipedia:geografiska namn#Baltikum, Polen, Tjeckien m.fl., men ändå tacksam för kloka kommentarer på Diskussion:Harju län.--Gotogo (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 19.03 (CEST)

Lista över järnvägsstationer i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Man hann redan radera sidan Lista över järnvägsknutar i Sverige på grund av egen forskning och diskussionen är stängd. Jag ville bara säga att artikeln kunde ha bevarats om den hade förändrats till Lista över järnvägsstationer i Sverige. I Kategori:Järnvägsstationer i Sverige finns några men kanske inte alla järnvägsstationer. Det finns troligen också en mängd stationer som har blivit nedlagd. Sådan lista kunde innehålla länkar till artiklar över både station och ort, till exempel Katrineholms (järnvägs)station och Katrineholm på samma rad. Raksa123 (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 14.49 (CEST)

Termen järnvägsstation har man numera gått ifrån i JTF
Hållplats
Det ser alltså ut som det inte är riktigt så enkelt. Risken för OR kvarstår. -- Innocent bystander 18 oktober 2016 kl. 18.16 (CEST)
Förklara gärna vad originalforskning med järnvägsstationer att göra. /ℇsquilo 18 oktober 2016 kl. 20.20 (CEST)
Om den frågan var ställd till mig, så ser jag lite av samma problem här med begreppet "järnvägsstation" som beskrevs med "järnvägsknut" i den ovan länkade SFFR'en. I vad mån "Lista över järnvägsknutar i Sverige" verkligen innehöll OR, kan jag inte uttala mig om. Jag såg aldrig artikeln, och nu kan jag inte läsa den.
Lista över trafikplatssignaturer i det svenska järnvägsnätet innehåller en hel del "hållplatser". Många av dem har inte/har aldrig haft någon stationsbyggnad och en del ställen jag sett tåg stanna på för att ta upp passagerare, tex mellan Boden och Torneå, verkar aldrig någonsin ens haft en perrong. -- Innocent bystander 18 oktober 2016 kl. 21.44 (CEST)

Stationsbegreppets innebörd har ju varit över tid; både den interna betydelsen inom järnvägen och bland allmänheten. Detta kan man delvis se i den något virriga artikeln. I dag används oftast ordet station av Trafikverket och trafikföretagen för alla trafikplatser som har persontrafik. Det används inte längre inom trafikledning/säkerhetsarbetet inom järnvägen; där används driftplats. Går vi tillbaka 50 år så användes station på ett annat sätt. Jag ser ingen nytta med långa listor. Dessa blir oftast av dålig kvalitet. Det är ju en virrvarr av olika stationsbegrepp i artiklarna om olika linjer; hur ska då en lista bli korrekt? Det finns källmaterial för att skapa en lista - men över vad? Det som har störst relevans är nog en lista över alla trafikplatser som har persontrafik i dag; namn, kommun, linje, operatör med Samtrafikens tidtabeller som källa. Vill vi ha en sån lista? /Kitayama (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 21.59 (CEST)

Sidor som läses mycket[redigera | redigera wikitext]

Vissa sidor i SVWP läses väldigt mycket och används uppenbarligen i många skolor. Om vi ska kunna vinna och upprätthålla ett anseende som seriöst uppslagsverk och leva upp till det ansvar som det innebär så är nödvändigt att dessa artiklar, som läses av många, är korrekta, välbalanserade och källbelagda. Tyvärr är det inte alltid så. Jag hittade till exempel artikeln Antikens Grekland som enligt statistiken läses ungefär 500 gånger varje arbets/skoldag (mindre på helgerna). Den är kvalitetsmallad sedan i mars och har inte den kvalitet att den förtjänar att vara hundratals människors källa till "kunskap" om området. Jag undrar därför: Finns det något sätt att ta reda på vilka som är de mest lästa artiklarna på SVWP? I så fall skulle vi sedan kunna ha någon sorts kvalitetsprojekt - uppdrag - tävling för att underhålla och vid behov förbättra just dessa.--Chandra Varena (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 10.14 (CEST)

Chandra Varena: Den här sidan finns. Nirmos (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 10.47 (CEST)
Fast den ger dag för dag... för att få en bättre överblick skulle man ha en vecko- eller månadslista... Men kanske bättre per år för att kunna plocka ut de typ 100 mest lästa förra året och ha en fakta/käll-tävling om de artiklarna där man får poäng för att lyckas ta bort olka åtgärdsmallar eller bara sätta in källor. Adville (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 11.28 (CEST)
Ja, en sammanfattande lista skulle vara jättebra, så att vi ser det långsiktiga och gallrar bort sådant som läses just när det är aktuellt. Finns det en sådan lista? Eller annars, är det något som kan "beställas" från någon som kan sådant? --Chandra Varena (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 11.47 (CEST)
Instämmer, har funderat på detta länge. Det är viktigt att dessa sidor är godtagbara. /Nesse (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 11.58 (CEST)
En månadslista finns i alla fall här.--Thurs (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 12.18 (CEST)
Det finns också meta:List of articles every Wikipedia should have, som är ett liknande projekt.
andejons (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 13.05 (CEST)
Jättefint med dessa ingångar till att identifiera vilka artiklar som behöver extra omsorg. Jag reser bort ett par veckor nu men ser fram emot att, tillsammans med andra, ta tag i detta när jag är tillbaka. --Chandra Varena (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 13.54 (CEST)
@Chandra Varena: Olika wp-versioner arbetar olika. Jag vill minnas att katalanskspråkiga Wikipedia satsat särskilt på att fixa till meta:List of articles every Wikipedia should have-artiklarna. Via mitt surfande genom åren på svwp, har jag en känsla av att vi här är sämre än de flesta på att fixa till läsvärda basartiklar, åtminstone om allmänna begrepp. Förhoppningsvis kan veckotävlingar (där du själv har något på gång), skrivstugeprojekt, {{Nyligen utvalt}} (ännu lite ofärdig) etc bidra till att sätta fokus på just basartiklarna. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 19 oktober 2016 kl. 17.59 (CEST)
Ett problem med basartiklarna är att de definieras genom den engelskspråkiga artikeln. Jag vill minnas att det är flera för vilka vi endast har en stubb länkad till enwp-artikeln, medan substansen behandlas i en utförlig artikel om ett närliggande begrepp. Har någon rett upp den problematiken, så att man kan se vilka basartiklar som verkligen behöver skrivas? --LPfi (diskussion) 19 oktober 2016 kl. 22.46 (CEST)

Överkänsliga filter[redigera | redigera wikitext]

Just nu verkar märkena vara extra känsliga. En rättstavning fick nyligen följande märken: "(Märken: Enbart versaler, Sidnamnet inte inkluderat i texten, Stor borttagning av text, Borttagning av alla kategorier, Borttagning av Mall:Radera, Borttagning av tagg för referenslista, Möjligt klotter, Kontrollera redigeringen, Mycket kort ny artikel, Onormalt många upprepningar, Onormalt långt ord, Onormalt många blanktecken, Onormalt många konsonanter, Ovanliga tecken, Owikifierad ny artikel, Oönskad redigering av program, Smileys, Möjlig testredigering, Text efter kategorier, Text efter mall, Text efter rubrik, Text efter tagg för referenslista, Text före mall, Onormalt många skiljetecken, Upprepade tecken)" Jag har sett flera sådana överdrivna felmeddelanden. Någon mer som sett det, och någon som vet vad det beror på?//Hannibal (diskussion) 19 oktober 2016 kl. 22.29 (CEST)

Hannibal: Det är phab:T148673. Jag håller på att fixa alla filter här. Nirmos (diskussion) 19 oktober 2016 kl. 22.30 (CEST)
Tack för länken. Hoppas att problemet löser sig.//Hannibal (diskussion) 19 oktober 2016 kl. 22.38 (CEST)
Jag har fått ned antalet märken som visas från 25 till 5. Nirmos (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 00.12 (CEST)

Svensson1: Filter som behöver fixas är:

  1. 1
  2. 52
  3. 53
  4. 59
  5. 66
  6. 75
  7. 85
  8. 87

Nirmos (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 00.44 (CEST)

Jag har stängt av dessa åtta filter nu. Det verkar inte hända något på phab:T148673. Nirmos (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 01.15 (CEST)

Felet är alltså att
cond | cond & cond
tidigare har tolkats som
( cond | cond ) & cond
men nu tolkas som
cond | ( cond & cond )
Nirmos (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 02.22 (CEST)

Nu är gerrit:316364 tillbakarullad och ovanstående filter aktiverade, så allt är som vanligt igen. Nirmos (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 04.47 (CEST)

Vi behöver väl inte göra några ytterligare justeringar av redigeringsfiltren då, eftersom den felaktiga förändring i MediaWiki-programvaran som orsakade detta är tillbakarullad? Svensson1 (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 06.30 (CEST)
Svensson1: Helt riktigt. Vi behöver inte göra något nu =) Nirmos (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 06.34 (CEST)
Å andra sidan är det nog av godo att ordningen i logiska uttryck specificeras explicit med parenteser än att förlita sig på underliggande interpretators prioritering av logiska operatorer. /ℇsquilo 20 oktober 2016 kl. 07.58 (CEST)
Esquilo: Det är sant, men vi har ett mycket begränsat antal villkor som alla filter måste dela på, och varje parentesutveckling tar ett villkor. Nirmos (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 08.11 (CEST)
Tack för din insats, Nirmos.//Hannibal (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 09.34 (CEST)

Specialtecken i rubrik[redigera | redigera wikitext]

Varför får inte tecknet # förekomma på svenska Wiki i huvudrubrik (artikelord)?? Det är ju giltigt på engelska Wiki. Frustrerande att inte kunna återge titlar till 100 % korrekthet. --Christian47 (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 04.04 (CEST)

Det går inte på engelska wiki heller, se t.ex. en:C Sharp (programming language). Här finns förklaringar till vad som kan och inte kan finnas i rubriken. Lsj (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 07.50 (CEST)
Det är för att tecknet # är ett "ankare" för underrubriker och dylikt. Som exempel går #Specialtecken i rubrik till det här avsnittet och inte till någon artikel med det namnet. /ℇsquilo 21 oktober 2016 kl. 07.58 (CEST)
Om man vill att det ska se ut som # finns med i titeln, kan man använda det magiska ordet DISPLAYTITLE, exempel {{DISPLAYTITLE|C#}}. På engelska Wikipedia verkar det dock vara föredraget att använda mallen en:Template:Correct title. Ainali diskussionbidrag 21 oktober 2016 kl. 08.49 (CEST)
DISPLAYTITLE stöder många konstiga titlar, men inte specialtecken som #. Lsj (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 10.29 (CEST)
Där ser man, tack för rättningen! Ainali diskussionbidrag 21 oktober 2016 kl. 11.42 (CEST)
Jag tror att det är olämpligt att använda DISPLAYTITLE i de fall man inte kommer rätt om man använder rubriken som länk. Copy-paste av rubriken hör till de vanligaste sätten för mig att länka till artiklar som har komplicerade namn, och om jag då fick en rödlänk skulle det nog slösa en hel del tid för mig (och en länk till en annan artikel, såsom C för C#, skulle kunna leda besökare fel under lång tid). --LPfi (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 13.21 (CEST)
Sedan ett tag är det bara stilen som går att ändra med DISPLAYTITLE. Det går alltså att göra den kursiv och en del annat, men det går inte längre att mixtra med själva texten (tackochlov). -- Innocent bystander 21 oktober 2016 kl. 19.49 (CEST)

Uppladdningsmall GLAM-institution[redigera | redigera wikitext]

Goddag! Brunnsmuseet är ett museum för kurorten Sätra brunn i Västmanland. Vi är sju personer som arbetar ideellt och arrangerat tre sommarutställningar sedan 2014. I september fick vi 30.000:- kronor från Sala sparbank att använda för att tillgängliggöra vårt arkiv på nätet. Ett principbeslut har tagits för att tillgängliggöra särskilt angelägna bilder på Wikimedia Commons. För närvarande har vi drygt 13.000 bilder, som komplement till de drygt 250 bilder (nästan enbart byggnader) som idag finns tillgängliga på Wikimedia Commons. Eftersom de digitaliserade bilderna inte finns i någon databas så får det ske allt eftersom vartefter jag har tid. Jag har skapat ett dedikerat användarkonto för ändamålet, men undrar om någon har ambitionen att hjälpa till att skapa en grund för uppladdningsmall, i stil med Template:LSH cooperation project (men utan tre olika parametrar för olika museer). Syftet med mallen är att sätta materialet i kontext till en överordnad kategori och att länka till GLAM-projektet. Jag vore ytterst tacksam för detta! Jag ska snarligen äta middag och kommer vara afk under närmsta timmar, men återkopplar på eventuella inlägg snarast jag är tillbaka! / -- gulundin (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 18.09 (CEST)

Kontakta wikimedia Sverige, om inte de kontaktar dig på ditt konto. De kan hjälpa dig. Mvh Adville (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 19.19 (CEST)
Okej, tack! Då hör jag av mig till Användare:Axel Pettersson (WMSE) / --gulundin (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 21.34 (CEST)
Eller möjligen Användare:André Costa (WMSE) / --gulundin (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 21.54 (CEST)
Hej! Jag kan hjälpa dig sätta upp en grundmall. Dock hänger jag inte riktigt med på vilka de olika parterna i samarbetet är - Sätra Brunnsmuseum och vilken andra part? En sådan mall som finns för LSH bygger på att det finns en kategori på commons, typ "Media_from_Brunnsmuseet_Sätra_Brunn" och en institutionsmall på Commons á la institution:Brunnsmuseet_Sätra_Brunn. Tanken med den är också som du förstår att säga att en institution fått hjälp av någon annan förening etc att ladda upp bilderna, nu är väl ni institutionen själva dvs ni som driver den? Kanske räcker det med att ni skapar en kategori på Commons och en institutions:mall? Jag kan hjälpa er med båda i så fall. Eller har jag missförstått något?Mattias Östmar (WMSE) (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 14.15 (CEST)
Är det så här ni vill ha grundmallen? Brunnsmuseet testmall / Mattias Östmar (WMSE) (diskussion) 19 oktober 2016 kl. 10.58 (CEST)
Hej Mattias! Ursäktar sent svar! Jättefin mall, en utmärkt utgångspunkt för några mindre justeringar! Beträffande aktörer så är Brunnsmuseet den institution som digitaliserat och släppt materialet fritt, men själva arbetet gentemot Wikimedia Commons och de andra Wikiprojekten har vi valt att benämna 'Open Sources Sätra Brunn'. En anledning till detta är att vi inte velat släppa Brunnsmuseets logotype under fri licens, men likväl vill ha en logotype som associeras till Brunnsmuseets verksamhet. Jag loggar in och gör mina justeringar under morgondagen! Beträffande kategori så är en önskan att kunna skilja på bilder som digitaliserats av BM och bilder som är tagna från vår utställningsverksamhet. "Provided by' och 'Images from' kanske?
Hej igen! Tänker du att ni både vill ändra texten på mallen och också sätta olika kategorier så att ni kan hålla reda på besöksstatistik för de bilder ni digitaliserat själva respektive de som kommer från utställningarna? Det sistnämnda är väldigt bra för att kunna redovisa resultatet av jobbet och görs på alla samarbeten såsom LSH, Nationalmuseum etc. Jag är fortfarande ny på det här med wikisyntax så jag behöver nog knåpa ett tag för att få till det. Mattias Östmar (WMSE) (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 10.29 (CEST)
Besöksstatistik är förstås en mycket angelägen funktion! Det jag vill åstadkomma med kategorierna är att bilder/media Brunnsmuseets utställningar (2014-) och material som digitaliserats av Brunnsmuseet (främst public domain) hålls åtskillda i två olika kategorier, under den befintliga Category:Sätra brunn, såsom jag beskrivit på testmallens diskussionssida. Jag föreslår att vi tar den fortsatta diskussionen där! / --gulundin (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 11.52 (CEST)

Botskapade artiklar om högskolor[redigera | redigera wikitext]

Jag har de senaste dagarna av en slump hittat två botskapade artiklar om högskolor, École supérieure des beaux-arts d'Alger och Fachhochschule Joanneum, vilka saknar all relevant information om högskolorna och endast innehåller ovidkommande uppgifter. Hur vanligt förekommande är denna typ av högskoleartiklar? /Annika (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 16.05 (CEST)

Jag har hittat ytterligare fyra liknande artiklar, vilka märkts för kvalitetskontroll. /Annika (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 16.24 (CEST)

Det finns några hundra sådana "artiklar" [2]. De flesta borde kunna raderas eftersom de saknar relevant information om skolorna. 81.231.250.89 14 oktober 2016 kl. 16.44 (CEST)
Vart har gemenskapen diskuterat fram att Lsjbot ska börja skriva artiklar om högskolor?! Jag har i alla fall inte tolkat det så att wikigemenskapen har gett Lsj ett obegränsat mandat att skapa botartiklar om allt. Just om högskolor känns första tanken att det är dömt att misslyckas eftersom artiklarna inte blir uppslagsverksartiklar utan någon slags databasartiklar, som nog ingen skulle betala för....eller vara intresserade alls. Jag förstår inte hur ni tänkt, om någon har tänkt alls...Obelix (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 16.55 (CEST)
Se Användardiskussion:Lsjbot/Projekt_alla_platser#University_of_Juba Taxelson (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 16.56 (CEST)
Jag blev mycket glad när jag såg att University of Aberdeen hade fått en egen artikel. Utökning, inte radering, är vägen framåt. Tostarpadius (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 18.08 (CEST)
Men till vilken nytta? Artikeln ger inte läsaren någon som helst relevant information (förutom att det är ett universitet som ligger i Aberdeen men det kanske man kunde räkna ut själv), däremot ger det ett djupt oseriöst intryck att ha artiklar som kvalitetsmässigt är på en sådan låg nivå. Rasmus 28 14 oktober 2016 kl. 18.20 (CEST)
Boten är till för att ge användarna mer arbete, om de inte har nog med det redan... Hela botprojektet är utom kontroll. DIEXEL (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 18.28 (CEST)
Om man stryker den totalt irrelevanta informationen i dessa artiklar får man intetsägande mikrostubbar. Dylika brukar snabbraderas som oartiklar. /Annika (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 19.07 (CEST)
Jag kom också till artikeln om École supérieure des beaux-arts d'Alger. Den handlade ju inte på något sätt om högskolan i fråga utan en massa om landskapet runtomkring och klimat och annat ovidkommande. Det här borde stoppas. Vill man skriva något vettigt om den här skolan så kan man ta information från den franska artikeln. Vi ska nte bedriva någo jakt på högsta möjliga antal artiklar, även om de är helt intetsägande. Kvalitet bör gå före kvantitet --Andhanq (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 19.19 (CEST)
I augusti fördes en diskussion om Lsjbots artiklar om slott, borgar och byggnader, där vi var några som ansåg att den typ av omgivningsinformation, som återfinns i artiklarna, är irrelevant och inte är det man förväntar sig att finna i dessa artiklar. Slutsatsen var att en översyn behöver göras.--Historiker (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 19.31 (CEST)
Ett av Annika64:s exempel, Fachhochschule Joanneum har faciliteter på flera orter med flera mil emellan. Då blir det ju rent felaktigt, och nonsensartat, att skriva att högskolan ligger ett visst antal meter över havet och att närmsta ort är Graz några kilometer bort. /NH 14 oktober 2016 kl. 19.41 (CEST)
Ta artiklarna till WP:SFFR. Jag har redan en gång försökt sätta en gräns för Lsjbots artiklar när det gäller relevans och substans, nu är det någon annans tur att försöka. /ℇsquilo 15 oktober 2016 kl. 07.47 (CEST)

Just nu finns det 502 artiklar i skärningen mellan kategorigrenarna Kategori:Universitet och högskolor och Kategori:Robotskapade geografiartiklar. --Larske (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 08.39 (CEST)

En betydande del av dessa artiklar verkar handla om byggnader som tillhör något universitet, t.ex. VTU 5-ti korpus, Batelle building C, Sciences III, VUT Fakulta elektrotechniky a informatiky och Universiteit Gent / Fac. Psychologie En Pedagogische Wetenschappen, men de presenteras ändå som "universitet". /Annika (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 09.40 (CEST)
Annika64 pekar på ett av grundproblemen. Ett universitet är ingen plats, det är en organisation med verksamhet på en eller flera platser. Samma universitet kan därför förekomma flera gånger i Geonames, en gång per plats. Ett universitet kan inte beskrivas med geografiska data, koordinater, klimatdata etc. I en artikel om i ett universitet kan man ha geografiska data för huvudsätet, men var det ligger finns inte i Geonames. Det måste artikelförfattaren källbelägga på universitetets hemsida eller annat sätt. Jag vill ha robotskapade artiklar, men endast då de bygger på säkra och relevanta data, samt att de skapar relevanta (stubb)artiklar Kitayama (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 11.08 (CEST)

Det kan verkligen bli rejäla fel i robotskapade artiklar på basis av otillförlitliga databaser, och utan systematisk förhandsgranskning. I detta fall uppmärksammade jag i förteckningen av Larske Mørkefjord Station på Grönland, och undrade hur det kunde finnas någon institution, som platsade i kategorin Universitet och högskolor så långt upp på Grönlands nordkust. Det visade sig också vara en rejäl miss: en under åren 1939-41 använd expeditionsbas var enligt svenskspråkiga Wikipedia (men inte enligt någon annan version) en i dag existerande forskningsstation, medan den enligt (den av människor skapade) artikeln en:Mørkefjord Expedition i engelskspråkiga Wikipedia var övergiven sedan 1941 och numera en ruin.

Nu blev i och för sig slutet på historien i detta speciella fall en förhoppningsvis korrekt – och innehållsrikare – artikel på SVWP (enligt Tostarpadius appell), men man kan undra hur många rejäla problem med trovärdigheten som döljer sig bland de andra omkring 500 robotskapade artiklsrna i universitetskategorin och som troligen inte upptäcks. Ett omedelbart avbrytande av användande av Geonames är påkallat, samtidigt med ett försiktigare skapande av robotartiklar i framtiden. Boberger (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 23.03 (CEST)

Nu återstår de artiklar (286), i vilka namnet verkligen avser ett universitet eller högskola och inte något annat. Frågan är nu hur dessa skall hanteras; de innehåller endast minimalt med relevant information. Jag anser som sagt att dessa i nuvarande form kan klassas som oartiklar. /Annika (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 18.30 (CEST)
Jag tycker ni (du Edaen, Taxelson mfl) har gjort en excellent insats rensa ut skräp och se till att resten hänger ihop. Jag ser sortimentet av stort värde, att ha "alla" och att dessa också är länkade till andra språkversioner, det gör ju att man kan länka till dessa i anda artiklar som refererar till högskolor/universitet. Att låta dem vara kvar oförändrade eller göra dem till kortstubbar må så vara men radering känns inte bra tycker jag.Yger (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 18.35 (CEST)
Tack men jag ska inte ha någon ära för detta. Min insats inskränkte sig till att radera några av dem som Annika64 satt {{radera}} på! Taxelson (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 19.47 (CEST)
Jag instämmer helt med Yger. Radering av de övriga är inte en framkomlig väg, det är en återvändsgränd. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 19.50 (CEST)
Samtliga återstående är i akut behov av kvalitetskontroll. De flesta har dessutom endast interwiki till en botskapad artikel på cebuano. Är det någon som har energi till att ägna sig åt detta? /Annika (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 20.03 (CEST)
Jag arbetar varje månad någon timme med kk-mallade artiklar, så även om jag inte tänker fixa 286 omedelbart, så om de bara blir mallade, så betas de av successivt.Yger (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 20.09 (CEST)
@Yger: Ska det tolkas som en begäran om robothjälp för att lägga in mallen {{kvalitetskontroll}} i de kvarstående 286 artiklarna? --Larske (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 20.54 (CEST)
Ja om annika64 tycker det är den lämpliga nästa åtgärd.Yger (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 20.56 (CEST)
Vad säger Annika64, är det kanske mallen {{Brister}} med flaggan för substub satt som passar bättre för dessa artiklar? Så här alltså:
--Larske (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 21.16 (CEST)
Jag tycker nog en kkmall är bättre. Jag tycker nog de har fler informationselement än de 2-4 som gör det till en substub.Yger (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 21.24 (CEST)
Ja, kk-mall är nog mer lämpligt. Det handlar inte bara om brist på information, utan exempelvis även om att i många fall måste söka efter artiklar på andra språk för interwiki-länkning. /Annika (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 21.56 (CEST)
 Utfört Här är en lista på alla robotskapade geografiartiklar över universitet och högskolor som har antingen mallen {{kvalitetskontroll}} eller mallen {{relevanskontroll}}. --Larske (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 23.12 (CEST)
Vad är det vi ska ha alla av? Allt i geonames av typ S.UNIV? Tydligen inte, eftersom många av de fakulteter orch institut vid olika universitet som nu raderats var av den typen. Alla S.UNIV med University, Université, Universidad, ... i namnet? Kanske, men många sådana har också raderats eftersom artiklarna inte innehåller någon relevant information. Hur vet vi i så fall att alla relevanta varianter av de orden tas med? Hur avgörs om en School eller Ecole är en egen högskola eller en del i en större organisation? Hur har geonames gjort sitt urval? Varför är blålänkar till artiklar utan relevant innehåll bättre än rödlänkar som direkt visar att ingen yttterligare info finns? 81.231.250.89 16 oktober 2016 kl. 20.34 (CEST)
Geonames har inte gjort något urval. Det är användare som lagt in byggnader i sin närhet. Min erfarenhet av Geonames är att det är tämligen slumpmässigt vad som läggs in, hur de namnsätts etc. Det är ju användargenererat data på samma sätt som WP, men helt utan den kvalitetskontroll som finns inom WP. Det enda som är värt något i Geonames är det data som genererats genom import av olika källfiler från typ Lantmäteriet. Såna filer kan användas för botskapade artiklar, men hur hittar vi dom? Jag förstår för övrigt fortfarande inte varför det är OK att använda användar(de)genererat data som källa för artiklar. Kitayama (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 20.49 (CEST)
(redieringskonflikt)När jag skriver en artikel om en person är det klart styrka att en länk går till någon artikel även om kort, för därifrån går det att hoppa vidare till mer utförliga artiklar på andra språk, du kan kalla det en placeholder om du vill men det är ändå bättre än ingenting. Och varför har du invändningar att jag vill fixa till dem, misstror du min förmåga, eller har du synpunkter på vad jag spenderar min tid?Yger (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 20.54 (CEST)
Visst tror jag du (och andra) kan fixa artiklar. I de flesta enskilda robotskapade artiklarna kan man förmodligen med större eller mindre arbetsinsats antingen fixa den eller komma fram till att den är ofixbar och radera den. För ett par hundra universitetsartiklar borde det gå att göra på säg ett år. Men till det kommer en massa slott, flygplatser, obetydliga kullar/skogar/vattendrag, osv. Alltså hundratusentals artiklar som behöver gås igenom och fixas eller om det inte går raderas. När då universitetsartiklarna från geonames inte alls innehåller någon relevant information utan ändå måste skapas om från grunden, så är det kanske bättre att radera dem nu. Av de robotskapade substubbarna är det få som innehåller andra språklänkar än till robotskapade artiklar på cebuano. 81.231.250.89 16 oktober 2016 kl. 21.38 (CEST)
Denna tråd handlar om botskapade Högskolor och universitet och inget annat, för de allmänna synpunkter finns redan en tråd högra upp. Du skriver att du litar på mig fixa till dessa, samtidigt föreslår du de raderas. Hur vill du ha det, tillåter du jag fixar dem, och om ej varför "förbjuder" du mig göra det? Varför får dessa 280 artiklar inte finns enligt dig.Yger (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 21.52 (CEST)
Artiklar om universiteten och högkolorna får visst finnas. Att nuvarande substubbar raderas förbjuder inte på något sätt någon att fixa artiklar om universiteten. I nuvarande form handlar de inte om universiteten, utan om omgivningen till universitetets geografiska koordinat från geonames. Inget utom namnet (i några (kanske redan raderade) fall inte ens det) skulle behållas från robotartiklarna. Då är det bättre att radera artiklarna och låta de som vill fixa artiklarna göra det utifrån riktiga källor. Om det för några användare är jätteviktigt att inte radera artiklar kan jag tänka mig att de flyttas till användarundersidor tills någon fixar artiklar som faktiskt handlar om mer än en geografisk koordinat. 81.231.250.89 16 oktober 2016 kl. 22.32 (CEST)
Det råder konsensus bland etablerade användare till stöd för att de skall bibehållas. En flytt av det slaget skulle motverka sitt syfte. Det handlar inte om nybörjaralster utan om högst seriösa bidrag till detta uppslagsverk. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 22.59 (CEST)
Jag kan inte tycka att artiklar som blandar ihop institutioner med geografiska platser är seriösa. Jag tycker geografiprojektet verkar lida av övertro på vad som är möjligt att göra ifrån de data som finns, med usla artiklar som resultat. Att det sedan också skapats en del hyfsade artiklar bör inte göra att skräpet behålls.
andejons (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 08.19 (CEST)
University of Aberdeen finns på 36 andra språkversioner, har haft fem nobelpristagare, funnits sedan 1400-talet och rankas bland de allra främsta universiteten i världen och länkas till från ett 70-tal artiklar på svwp. Ett typexempel på en atikel som vi med högsta prioritet bör få till. Lsjbot artikle må vara svag/dålig, men den ger en input att fixa till denna brist. Radering istället för mallning ser jag närmast som sabotage.Yger (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 08.23 (CEST)
Jag tycker snarare det ser ut som dessa förvirrande sidor får oss att tappa lusten till att bidra! Är de modellen vi vill att nya bidragsgivare ska följa? -- Innocent bystander 17 oktober 2016 kl. 08.50 (CEST)
Artikeln Sverige finns troligen på de flesta språkversioner. Lik förbannat skulle jag radera den om allt den bestod av var en förteckning över riksrevisorer och klimatet under mesolitikum. Att ett ämne är relevant nog att ha en artikel på Wikipedia gör inte att varje tänkbar artikel om det ämnet är relevant. Vill man ha en artikel om Aberdeens universitet får man se till att skriva en artikel om Aberdeens universitet, inte låta en bot skriva ihop något om en plats där en av universitetets byggnader ligger på.
andejons (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 09.04 (CEST)
Du är välkommen att föra artikeln University of Aberdeen, eller någon av de nu kkmallade artiklarna till sffr. Men jag tycker det är lite dålig stil hacka på oss som vill göra det bästa av situationen och samtidigt se till att vi fyller en stor brist, avsaknad av artiklar om universitet.Yger (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 09.15 (CEST)
Det raderas massor av artiklar för att "relevans inte framgår". Dvs, det ska redan vara framgå av artikeln när den skapas att det finns nobelpristagare i organisationen. Det gör det aldrig här! Baklogen på Lsjbot-artiklar med problem är flera hundratusen artiklar lång. Så många artiklar har inte gemenskapen för hand fixat på över 10 år. -- Innocent bystander 17 oktober 2016 kl. 09.24 (CEST)
Du är välkommen diskutera detta och lägga fram förslag, men det finns redan en tråd för detta. Denna tråd är skapad för att diskutera hur bäst ta hand om ett antal problematiska artiklar som skapats om Universitet och högskolor. Och allmänt dissande av Lsjbot är ingen hjälp till oss, utan verkar snarast försvårande. Yger (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 09.53 (CEST)
Det försvårande här är att det inte längre ser ut att finnas någon konsensus till stöd för robotens fortsatta arbete. Att Tostarparn fortsätter hävda det, gör det inte till en sanning. Vi kan inte falla tillbaka på att vi i Wikipedias ungdom sket i källor, inte heller går det att falla tillbaka på det stöd som GeoNames-projektet hade när det startades. För det stödet finns inte kvar längre! -- Innocent bystander 17 oktober 2016 kl. 11.19 (CEST)
Dessa inlägg, som inte handlar om trådens ämne (att rädda 280 svaga artiklar), börjar likna Cato den äldre uttalande som framfördes oberoende av ämne: för övrigt anser jag xxxx bör förstöras'.Yger (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 12.13 (CEST)
Yger påstår att det finns konsensus för att dessa undermåliga artiklar behålls. Det är en konsensus som jag inte kan ställa mig bakom och det skulle förvåna mig ifall majoriteten av användarna har har såpass låga kvalitetskrav att de gör det. /ℇsquilo 17 oktober 2016 kl. 12.33 (CEST)
Jag har aldrig uttryckt detta. Min uppfattning att så länge konsensus om radering saknas (vilket avgörs på sffr) så är det bästa som kan göras fixa till dem.Yger (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 12.36 (CEST)
WP:RH står det uttryckligen: Uppdrag som inte kan anses vara helt okontroversiella utförs endast efter genomförd konsensusdiskussion.
Att det ständigt dyker upp trådar lite överallt med invändningar, inte bara här, utan även på andra projekt, visar att konsensus inte föreligger längre. -- Innocent bystander 17 oktober 2016 kl. 12.52 (CEST)
(Redigeringskonflikt)Yger har i princip rätt, förstås. Samtidigt är det nog viktigt att vi kan snabbradera felaktiga botartiklar utan alltför mycket väsen. Ett uppenbart fel är om ett objekt har fått fel typ i GeoNames. Minns att jag exempelvis raderat någon av typen "Xxxjärvi (berg i Finland)" trots att den uppenbart handlade om en existerande sjö, men arbetsinsatsen att fixa så att allt blev rätt, när boten trodde att den skrev om ett berg och inte en sjö, var för stor. Här är frågan om inte premissen för universitet, nämligen att de till sin natur är geografiskt bestämda, kan ses som en sådan raderingsgrundande felaktig premiss? Nu har de dock en mall, som gör att de förhoppningsvis kommer att antingen fixas eller raderas inom snar framtid, vilket är tillräckligt för mig. Om det inte redan är gjort bör Lsj se till att boten inte skapar fler universitetsartiklar. Taxelson (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 13.01 (CEST)
Jag håller med alla kritiker om allt som sägs. Projektet "alla platser" har spårat ut fullständigt och jag har försökt påtala för Lsj att köra FLERA projekt med specialanpassat information för varje istället för att köra bara ett enda enormt där samma information läggs in i alla artiklar, men det verkar inte vara intressant ur hans synvinkel. För övrigt varför inte ha en simpel omröstning om detta för att se om vilka som är för och vilka som är emot projektet? Jag förstår dock inte de som är för projektet när detta skadar sv.Wikis trovärdighet bland läsarna i längden när man har artiklar om till exempel universitet men i texten handlar det bara om nederbörd och hur kuperat det är i området. Det här är mer allvarligare än vad man många vill inse. DIEXEL (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 18.19 (CEST)

Jag har stor förståelse för båda sidornas argument, men massraderingar ger mig krypningar. Kompromissen med kk-mallning är tilltalande, åtminstone för de artiklar som har interwiki och wikilänkar från svwp. De artiklar som bara har interwiki till cebuano, eller inga alls och inga wikilänkar från svwp och som bara innehåller uppgifter om den geografiska koordinaten och inget om högskolan ifråga bör kunna raderas - men då helst först efter ett prejudicerande sffr-ärende. /Ascilto (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 14.23 (CEST)

Så fort man tar en sådan artikel till SFFR kommer någon att skriva om den, och då kommer det vara en vettig artikel som inte bör raderas. Grundproblemet är inte att vi råkar ha ett par hundra dåliga artiklar om universitet, utan att vi har en hel massa robotskapade artiklar där många potentiellt håller samma dåliga kvalitet och inget bra sätt att hantera dem. Att vänta sig att enskilda användare skall lägga tid på att rycka upp alla artiklar om slott, universitet, formlämningar eller vad det nu må vara är inte bra, om inte annat för att vi då under lång tid får leva med en massa substubbar. Jag ser två lösningar: antingen tillåter vi administratörer att ta bort den sortens artiklar ur artikelnamnrymden och ger ett enkelt verktyg för återskapande (antingen genom att de flyttats till en annan namnrymd eller genom att alla får tillgång till den del av koden som skapar artikeltext), eller så får skiten ligga kvar till dess någon orkar ta tag i den. Det senare ser jag som en klart sämre lösning, eftersom det innebär att vi ger upp alla kvalitetskrav.
andejons (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 15.11 (CEST)
Min föreslagna metod i diskussionen om SFFR ovan, om att bevara ett minimum av artiklar som tycks kunna vara relevanta ämnen, är kanske en möjlighet? Då finns informationen som botten (ja, jag provar att ändra stavning på det ordet) skapat kvar lättåtkomlig, särskilt om man förklarar det med någon tydlig redigeringskommentar. Dock är sådant kanske inte alltid möjligt, beroende på hur omfattande ett arbete är. flinga 17 oktober 2016 kl. 19.23 (CEST)
Den här diskussionen kan delas upp i två delar – dels huvudfrågan om universitetsartiklarna, dels en mer övergripande diskussion om de botskapade artiklarnas kvalitet. Båda delarna kan mycket väl diskuteras, då de är nära relaterade.
Beträffande universitetsartiklarna, så anser jag att de är en del av problematiken med byggnadsartiklar, som diskuterades i augusti, och där slutsatsen blev att informationen i artiklarna blev irrelevant och att en översyn behöver göras. Jag tycker det blir än mer tydligt i det nu aktuella fallet att Geonames är en direkt olämplig källa för att skapa artiklar om byggnader och universitet. Enligt min mening riskerar vi att läsarnas tilltro till svenskspråkiga Wikipedia minskar, om det man får läsa om universitetet är att omgivningen är platt, att havet ligger nära österut, att det finns ovanligt många namngivna skogar i närheten och att det råder kustklimat i närheten. Den informationen är totalt irrelevant beträffande byggnaden/universitetet, utan hör ihop med området Aberdeen. För att skapa denna typ av artiklar krävs andra källor än Geonames.
Det har redan anförts ovan att artiklarna rör byggnader som tillhör ett universitet, men ligger på olika platser. Skall man skriva en artikel om ett universitet, så får den omfatta helheten, det vill säga de olika campusområdena. Skulle det botskapats en artikel om Chalmers tekniska högskola, så hade resultatet troligen blivit en om campus Johanneberg och en om campus Lindholmen, där omgivningen runt den första är kuperad och för den andra platt och vattnet ligger nära båda (vilket är mer sant för Lindholmen).--Historiker (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 22.17 (CEST)
Senast vi hade frågan om det stora geografiska projektet uppe, vilket var helt nyligen, var stödet massivt. Hur kan det ha eroderat totalt på några veckor? Tostarpadius (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 13.16 (CEST)
Har du verkligen inte insett det, efter att ha läst hela denna tråd? Sanningen är ju att resultatet är undermåligt. Det finns ingen anledning att acceptera att oartiklar utan relevant information massgenereras, bara för att det är Lsjbot som gör det. Stigfinnare (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 13.42 (CEST)
För övrigt vill jag inte läsa en gång till att det finns konsensus för att generera sånt här skräp. Denna tråd visar med smärtsam tydlighet att konsensus för detta saknas. Stigfinnare (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 13.47 (CEST)
Jag har inte sett tillräckligt många etablerade användare uttala sig för att jag skulle vara beredd att dra en sådan slutsats. Jag är övertygad om att det främst är de missnöjda som yttrat sig hittills, men att det finns en tyst majoritet till stöd för detta vårt flaggskepp. Tostarpadius (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 13.56 (CEST)
Stödet är stort så länge det flyter på. Nu när fler och fler misstag och högst tveksamma artikelserier framkommer ökar missnöjet. Det är bara bra för projektet att folk ändrar åsikt när de märker att artiklarna inte är bra. Att basera universitetsartiklar på en geografisk databas och deras innehåll på klimatförhållandena runt en av universitetsbyggnaderna borde väl framstå som absurt för vem som helst?
Om denna tysta majoritet finns, varför låter de inte sina röster höras när så pass många uttrycker missnöje? I den här diskussionen kan jag bara se att du och Yger tycker de här artiklarna är en bra idé, och även Yger med viss tveksamhet. Ett par vill att artiklarna ska skrivas om men inte raderas, men visar inte på nån metod för hur det ska åstadkommas mer än ett hopp om att någon annan (Yger) kommer att göra det förr eller senare. /Grillo (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 15.39 (CEST)
Missnöjesstormar brukar blåsa över. Tostarpadius (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 16.14 (CEST)
Artiklar om institutioner som högskolor, universitet och liknande som bara innehåller totalt meningslös info om omgivningarna, höjdförhållanden och klimat bör rimligen raderas. Sedan är det en annan sak att många av dessa inrättningar borde ha en vettig artikel. Men de får väl komma med tiden. Det är bättre att det inte finns någon artikel alls än en erbarmlig utan vettigt innehåll. --Andhanq (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 16.34 (CEST)
Vad är egentligen problemet med att ställa krav på Lsj att han får använda sin bot att köra FLERA projekt och inte bara ett enda, som jag skrev längre upp men ingen verkar ha läst det? Då kan han specialanpassa informationen i alla sorters olika artiklar så det blir relevant för den specifika artikeln. Ett projekt för orter, ett för sjöar/floder/vattendrag, ett för utbildningsinstitutioner, ett för slott/borgar, ett för flygplatser etc. DIEXEL (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 18.03 (CEST)
Förstår inte heller detta. Jag och flera andra har länge försökt påpeka hur dålig Geonames är som källa men det verkar vara först nu som det börjar framgå på allvar. Det har alltid i Wikipedias historia varit robotkörarens ansvar att se till att redigeringarna är korrekta och okontroversiella. Tystnaden från Lsj i den här diskussionen är rätt så förvånande, speciellt när jag ser att Lsjbot fortfarande rullar åtminstone senast för en timme sedan. Roboten bör blockeras tills han har sett och reflekterat över det som skrivits här. /Grillo (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 18.07 (CEST)
En blockering av roboten kan knappast beslutas här. Då krävs en tråd på KAW. Själv ser jag inget behov av detta. Det är uppenbart att Lsj följer samtalet här. Tostarpadius (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 20.46 (CEST)

@Tostarpadius: Stödet har inte ändrats, det är bara att de som gnäller gör det mer högljutt. Det finns visserligen enstaka inlägg med konstruktiv kritik hos någon ovan också även om de inläggen tenderar att drunkna i gallan. --افيراتير (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 19.34 (CEST)

افيراتير: Var stödet också för att till exempel universitetsartiklar skulle bara bestå av text om geografin och ingen relevant information? DIEXEL (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 20.05 (CEST)
Har du konstruktiv kritik har det funnits, och finns fortfarande, mycket chanser att framföra den. Universiteten har diskuterats förr och det finns säkerligen många sätt att fylla ut de artiklarna. Du är varmt välkommen att hjälpa till. --افيراتير (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 20.54 (CEST)
Med den argumentationen går det inte att vara för radering av något av det som Lsjbot skapar. Man får bara framföra "konstruktiv kritik", och förslag på att något borde raderas är inte "konstruktivt". Jag tycker jag sett liknande fast inte lika tydliga åsikter i tidigare diskussioner om det här projektet. Det tror jag kan vara en orsak till att få negativa åsikter kommit fram om problem som inte varit lika stora eller tydliga som universitetsartiklarnas totala brist på relevant information. 81.231.250.89 18 oktober 2016 kl. 21.51 (CEST)
Det har inte handlat om att "spy galla", mig veterligt har ingen riktat lös och ogrundad kritik mot Lsj. Däremot har högst relevant och likaledes konstruktiv kritik framförts mot de stora och uppenbara brister som finns i artiklarna om universitet och högskolor (fler brister finns men de har som bekant inte berörts direkt i denna diskussion). Det handlar om att sätta projektets bästa i främsta rummet och när det gäller en vårt i särklass största projekt någonsin måste man få framföra kritik utan att viftas bort med hänvisning till att man "spyr galla". Det centrala är att artiklar skapade av Lsjbot tycks ha erhållit en annan måttstock än övriga artiklar, något som jag och flera med mig tycker är orimligt. Rasmus 28 18 oktober 2016 kl. 22.14 (CEST)
I mycket är kritiken grundlös eller kan i än högre grad än på Lsjbots artiklar tillämpas på vilka artiklar som helst. Ett flertal av ovanstående inlägg framstår inte på något sätt som konstruktiva utan verkar faktiskt mer handla om att spy galla. Jämför Taxelsons senaste inlägg (som är sakligt och konstruktivt) med andra inlägg så hoppas jag ni förstår vad jag menar. Detta handlar inte om att jag försvarar allt i hur just universitetsartiklar skapats utan om att kritik ska vara saklig och konstruktiv. --افيراتير (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 22.34 (CEST)
Det är inte bara bristen på relevant information som är ett problem i universitetsartiklarna, utan i många fall även den förvirrande namnsättningen som Lsjbot tillämpar. I dessa fall kan det vara svårt att klura ut vilket universitet som egentligen åsyftas och att komma fram till att exempelvis "Faculté Universitaire De Gembloux / Algemeen" bör flyttas till Gembloux Agro-Bio Tech. Då är det betydligt enklare att bortse från vad Lsjbot kokat ihop och skapa en källös ministubbe med utgångspunkt i utländska språkversioner, något som också innebär en betydande kvalitetshöjning jämfört med de befintliga artiklarna. /Annika (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 22.40 (CEST)
افيراتير: Wow. Du kallar min kritik att inte vara konstruktiv och att jag spyr galla. Mitt inlägg är definitivt konstruktiv kritik men eftersom jag inte deltar så aktivt här på sv.Wiki så är min röst/inlägg tydligen obetydlig och per automatik ej konstruktiv? Tack, افيراتير. Då vet jag hädanefter att det är tydligen bättre att hålla käft här även om man kunde påtala potentiella skador på sv.Wikis förtroende och tillit bland läsarna. Wow. DIEXEL (diskussion) 19 oktober 2016 kl. 18.51 (CEST)
Jag har inte sett något "massivt stöd" för robotskapade artiklar om geografiska platser på ganska många månader. Inte ens i maj fanns det någon konsensus och kvaliteten på de robotskapade alstren har inte förbättras sedan dess, snarare tvärt om. /ℇsquilo 22 oktober 2016 kl. 12.22 (CEST)
Tyvärr är diskussionen ovan onödigt polemisk, som den ofta blir, men jag tycker båda sidor i debatten har sina poänger. Det är en stor fördel för Wikipedia att få alla dessa botskapade artiklar, om de innehåller relevant information. Problemet med lsjbots alster är att de bygger på en mall som i allt för låg grad tar hänsyn till vilken information som bör ingå i artikeln, utgående från vilken typ av objekt som behandlas. Till exempel läggs klimatdata in i väldigt många typer av artiklar. Så sker normalt inte när motsvarande artikel skapas manuellt. Det som skulle behövas är betydligt mer anpassade mallar för vilken information som ska ingå för respektive typ av objekt. Dock inser jag att det skulle innebära ytterligare massor av jobb för Lsj, som redan har lagt ner massor av timmar på att ta fram sitt program. En försvårande omständighet är att det redan finns så många botskapade artiklar, och om man under arbetets gång ändrar förutsättningarna, riskerar vi att få väldigt olika artiklar, beroende på om de skapats före eller efter förändringen. // jorchr 21 oktober 2016 kl. 21.01 (CEST)

Åter till frågan om hur fixa[redigera | redigera wikitext]

Att kkmalla artiklarna är gjort. Frågan är sedan hur de bör se ut efter att fixats. Den enkla raka rensningen ger som resultat något som Acharya N. G. Ranga Agricultural University. Kanske är höjdangivelsen lite halvlöjlig men jag vill inte gärna ta bort den, då den är korrekt. Sedan har infoboxen en ref till geonamnes, återigen korrekt, men lite vid sidan av ämnet. Allvarligare är att infoboxen är en för en byggnad, ej universitet, vilket dock inte stör läsaren. Även om informationen är något knapp ser jag den som av stort värde som Placeholder för länkar och möjligheten länka till artiklar på andra språkversioner. Är det OK artikeln blir som denna eller borde man skapa en speciell mall och lägga dit som informerar att det är en placeholder artikel skapad av Lsjbot? (Att substubmärka den tycker jag kan övervägas, men den innehåller lite för mycket data för den mallen) Yger (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 20.00 (CEST)

Well, den botskapade artikeln anger mest bara var någonstans universitetet ligger. Det är bara det att artikeln anger ett helt annat distrikt och en helt annan delstat än vad som står i artikeln om universitetet på engelskspråkiga Wikipedia och på universitetets egen hemsida. Och om universitetet i bot-artikeln inte ens ligger i rätt delstat kan man ju undra om antal meter över havet stämmer (på vilket sätt är den korrekt?). Som det ser ut nu verkar det enda som är korrekt i bot-artikeln vara att det är ett universitet som ligger i Indien. Jag har snart tappat allt förtroende vad gäller användandet av geonames. //Vätte (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 20.38 (CEST)
Som du ser nedan verkar det som botartiklen skriver rätt och enwp artikeln föråldrat SMirC-smile.svgYger (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 21.29 (CEST)
Jag tycker att ditt exempel med Acharya N. G. Ranga Agricultural University ser mycket bra ut när all för ett universitet ovidkommande information rensats bort. En bra grund för att bygga vidare på med relevant information. Men det är ett stort arbete att göra detta manuellt för 267 artiklar. Kan det göras med robothjälp? Lsj är väl den som kan berätta om det är exakt samma struktur på alla robotskapade universitetsartiklar så att man helt enkelt kan ta bort allt från "Terrängen runt..." och fram till rubriken "Källor" samt allt i referensavsnittet från och med den referens som heter "vp" och till slutet. Kvalitetskontrollmallen kanske ska ligga kvar för att tas bort manuellt när resultatet kan granskas. --Larske (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 20.26 (CEST)
Det borde även göras för andra artikeltyper, som bergskedjor och floder, där man knappast kan förvänta att det är möjligt tala om ett enda klimat i "omgivningen".
andejons (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 20.31 (CEST)
Jag är skeptisk till att ta med höjdangivelsen. Citerar lite från hemsidan för Acharya N. G. Ranga Agricultural University:
"The Acharya N. G. Ranga Agricultural University is considered as the largest in India with an infrastructure of 15 Colleges … 46 Research stations distributed in 9 Agro-climatic zones of the State [delstaten Telangana], … . Thus, it is an unique multi campus University in the country having its units functioning all over the State [.]"
Säkert stämmer höjdangivelsen för någon byggnad, men kan man verkligen säga att den är meningsfull i en artikel om universitetet som organisation/lärosäte? Det verkar vara samma för många av artiklarna vi diskuterar, om man gör ett stickprov. /NH 21 oktober 2016 kl. 20.45 (CEST)
På universitetets hemsida anges Andrah Pradesh som delstat [3]. (Det blev tydligen redigeringskonflikt tidigare utan att systemet sade till, men se även min kommentar direkt under Ygers.)//Vätte (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 20.55 (CEST)
Det kan möjligen ha att göra med att delstaten Telangana fram till 2014 var en del av Andrah Pradesh. Google Maps mfl verkar placera adressen som universitetet uppgeri delstaten Telangana (se Hyderabad). /NH 21 oktober 2016 kl. 21.04 (CEST)
Men universitetet anger ju själva Andhra Pradesh i sin adress? (Även om det verkar vara ett väldigt stort universitet och utspritt med flertalet högskolor/institut, forskningsstationer m.m. i olika distrikt.) //Vätte (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 22.09 (CEST)
I artikeln en:Telangana står det att Hydrabad är huvudstad i både T och A i upp till tio efter delningen, fast A då är ett område öster om T. Det är nog en indisk kompromiss och universitet har väl tidigare sett hela det odelade A som sitt upptagningsområde, och ser det som en dålig grej skriva de bara avser staten T (som det faktiskt är belägen i).Yger (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 12.53 (CEST)
Universitet borde inte ha en geobox till att börja med, de borde ha {{universitet}}.
andejons (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 21.17 (CEST)
Ja, jag framförde det ovan, men att byta det är tungt som fixningsaktivitet och för läsaren är det inte så farligt. Det är bla av det skälet jag undrar om det borde finans kvar en stor mall i början som berättar den är ofullkomlig i åtminstone formatet.Yger (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 21.22 (CEST)
Jag provade nu med att lägga in en stubmall, anpassad för dessa artiklar. Det är ju en mycket mild upplysning och vi är ju lite på väg avskaffa stubmallar, men det kan ju vara lämpligt med någon sorts upplysning på dessa artiklar.Yger (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 13.13 (CEST)

Det är endast ett fåtal av parametrarna som Lsjbot har stoppat in i Geobox som kan användas i mallen {{universitet}}.

parameter i {{Geobox}} parameter i mallen {{universitet}}
name namn
country land
state provins
state_type -finns ingen motsvarighet-
region delstat
region_type -finns ingen motsvarighet-
elevation -finns ingen motsvarighet-
lat_d del av coor
long_d del av coor
map -finns ingen motsvarighet-
map_caption -finns ingen motsvarighet-
map_locator -finns ingen motsvarighet-
timezone_label -finns ingen motsvarighet-
utc_offset -finns ingen motsvarighet-
timezone -finns ingen motsvarighet-
geonames -finns ingen motsvarighet-

Mallen {{universitet}} saknar alltså parametrar för allt som Lsjbot har hämtat från Geonames och lagt in i Geobox förutom namn, land, delstat, provins och coor. Att konvertera infoboxen i Acharya N. G. Ranga Agricultural University skulle ge följande resultat som en robot skulle kunna fixa för de 267 artiklarna.

Acharya N. G. Ranga Agricultural University
Säte, Rangareddi, Telangana, Indien
17°19′13″N 78°25′06″Ö / 17.32037°N 78.41842°Ö / 17.32037; 78.41842

Sen behöver boxen fyllas på med mer för ett universitet relevant information som inte finns att hämta i Geonames utan behöver andra källor. Mallen {{universitet}} har inget stöd för kartor och verkar förutsätta att parametern stad alltid anges om delstat och/eller provins är angivna, därav det inledande kommatecknet vid etiketten Säte. --Larske (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 22.11 (CEST)

Det tycker jag är bra! Det är fullkomligt onödigt att ha information om t.ex. tidszon i en artikel om ett universitet. Och som det har påtalats tidigare så har ett universitet ofta filialer utspridda lite här och var varför en karta i infoboxen inte är helt lämplig. Om man vill pricka ut alla filialer är nog en separat karta att föredra. /ℇsquilo 23 oktober 2016 kl. 10.28 (CEST)
För att nå upp till acceptabel stubbklass bör artiklarna enligt min mening absolut utökas med åtminstone kortfattad relevant information hämtad från andra källor. I artikeln Acharya N. G. Ranga Agricultural University har ingen sådan information tillkommit; det nämns inte ens att det är ett lantbruksuniversitet. /Annika (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 11.37 (CEST)
Det går naturligtvis att göra, typ när det grundades, antalet studenter och typ av universitet. Annars är min fråga om det annars kan vara om det finns en lämplig mall, som markerar detta är en speciell sorts artikel som är kortfattat och botskapad. Om infoboxen ändras och jag lägger till info så är det annars inte en stub, utan en kort artikel manuellt skapad av mig.Yger (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 11.49 (CEST)

Steg 1, att ta bort den icke relevanta informationen om klimat och topografi, är nu genomfört. Jag avvaktat med Steg 2, att ersätta {{Geobox}} med {{universitet}} (enligt exemplet ovan) så att fler kan få uttala stöd för eller invändningar mot den lösningen. Hittills har jag noterat att Andejons, Yger och Esquilo skulle föredra {{universitet}} framför {{Geobox}}. --Larske (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 12.31 (CEST)

Hur ska artiklarna se ut i fortsättningen?[redigera | redigera wikitext]

De artiklar som nu finns går ju att fixa enligt ovan. Men om roboten skapar fler artiklar om universitet och högskolor, hur ska de då se ut? Förslag: Som den fixade versionen ovan när den diskussionen är färdig. Att artiklarna som de sett ut hittills inte funkar verkar vi ju i princip eniga om. (Vi diskuterar här bara artiklar om universitet/högskolor/etc). /NH 22 oktober 2016 kl. 12.03 (CEST)

Roboten skapar inte fler artiklar om universitet/högskolor. Lsj (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 12.32 (CEST)

Robotskapade artiklar en nackdel?[redigera | redigera wikitext]

Har vi tidigare diskuterat kring dessa spammande robotar som sammanställer och skapar artiklar hipp som happ? När ska det sluta? Jag har bl a skrivit om Vlorabukten och har istället få se denna och andra artiklar bli överkörda av Gjiri i Vlorës m fl. Snacka om att sänka lusten att skriva. Kan man nu rentav säga att robotskapade artiklar bryter mot de egna reglerna här och att robotskapade artiklar istället ska ha en egen wiki-sida/projekt(eget toppdomän)? Vi måste genast sätta stopp! för det här och flytta alla robotskapade artiklar till ett eget projekt. --Vannucci (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 13.34 (CEST)

Vi har diskuterat detta ett 10-tal gånger och det finns en mycket stor majoritet som ser positivt på LsjBots arbete, så inte aktuellt stoppa den. Om du har konkreta problem med enstaka artiklar, går det säkert att hitta n lösning på det.Yger (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 13.39 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Enligt kartorna och koordinaterna rör det sig om samma vik/bukt. Om så är fallet bör artiklarna slås ihop. Har bukten/viken verkligen ett svenskt namn som kan beläggas med källor? /Ascilto (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 13.45 (CEST)
Gjir, -i betyder vik/bukt på albanska. Vlorabukten nämns på svenska i Albansk utmaning. --Vannucci (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 13.57 (CEST)
De är nu sammanlagda som en utökning av din artikel. Så nettoresultatet är att den artikel du skapade har blivit bättre tack vare Lsjbot.Yger (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.06 (CEST)
I Svensk uppslagsbok, 1947–1955 års upplaga, står det under uppslagsordet för Vlora att staden ligger vid Valonaviken. Samma namn används under uppslagsordet Sase'no här. --Larske (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.19 (CEST)
Det räcker med att slå upp ordet gjir i en nutida ordbok. Man ska kanske inte använda alltför gamla texter. Valona är det italienska namnet på staden Vlora, som italienarna ockuperade och ämnade att införliva med Italien. För övrigt, för böjningar av ordet: gjir (bukt), gjiri (bukten). --Vannucci (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.38 (CEST)
Bukt och vik har snarlika betydelser som kan variera per språk. Om enda källan på svenska omnämner det som vik, är det att anse som det som bör användas.Yger (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.41 (CEST)
Artikelnamnet Vlorabukten är fullt tillräckligt och korrekt i det här fallet. Vad avser något begränsat som Albanien-relaterade artiklar räcker det inte att leta det man omöjligen kan hitta i svenska källor. Man bör förlita sig på andras kunskaper, förutom att man samarbetar med andra eller tillsammans. --Vannucci (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.47 (CEST)
Larske för fram två trovärdiga källor som anger vik. Du för inte fram någon källa för bukt. jag mallar artiklen så namnfrågan kan fortsätta i anknytning till artiklen.Yger (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 16.02 (CEST)
De två källor jag pekade på anger båda Valonaviken (inte Vloraviken). De källorna är gamla och vi behöver nyare källor, men vi får inte skapa nya namn själva då det är att betrakta som "egen forskning". De måste helt enkelt återfinnas i någon oberoende källa. --Larske (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 16.10 (CEST)
Vilket det är, i det här fallet, se igen på länken som jag gav dig. Att citera en trehundra år gammal bok som du gjorde är däremot att ta i. Valona är som känt det italienska namnet på staden Vlora. Egen forskning är också att ta i, då jag inte gör egen tolkning eftersom jag hämtar faktan ur exempelvis ordböcker. Känns som egen-forskning-stämpeln används lättvindigt och gränsen blir oskarp. --Vannucci (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 16.23 (CEST)
Ordböcker känns inte som relevanta källor för geografiska namn. Boken Albansk utmaning som du nämnde känns däremot som en relevant källa som är betydligt yngre än de som jag hittade. Jag har också noterat den på artikelns diskussionssida och ser därför ingen anledning att ändra namn på artikeln från Vlorabukten. --Larske (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 16.31 (CEST)
Jag bävar för samma sak när roboten kommer till Japan. Geonames innehåller för mycket fel och, för svwp, alldeles för mycket detaljer. Den dag det händer kämnar jag förmodligen Wikipedia. Det kommer aldrig att ha en relevant, korrekt och för läsaren förståbar, beskrivning av ett lands geografi när roboten varit framme. Jag ser hur folk kämpar med finska sjöar, kanadensiska sjöar etc.. Det känns inte lockande. Kitayama (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.04 (CEST)
Boten kommer inte skriva över de artiklar du skapat.Yger (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.08 (CEST)
Yger: Vad är det som har blivit bättre, det grafiska eller det innehållsmässiga? Besvara mig objektivt. --Vannucci (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.10 (CEST)
Du kan ju se det själv, en geobox, en karta där orten är inlagd, och nu också klimatinfo. Kartan med position ser jag som klar förstärkning.Yger (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.15 (CEST)
Informationen om klimatförhållanden var väl bra kan jag erkänna, men i övrigt var min artikeltext och -titel överlägset. Det för mig frågvis om vissa skrivmallar skapade av robotar, förutsatt att det är korrekt beskrivet, bör infogas i artiklar. Det grafiska åsido. Jag tänker mig statistisk information, vare sig geografisk eller demografisk sådan. Jag är dock emot att robotar ska ha rätt till att skapa nya artiklar, utan ska tjäna sitt syfte på ett annat sätt, som nyss nämnts. Som nu känns det som att robotar på svenskspråkiga Wikipedia löpt amok. Det vore klokt om Wikimedia Sverige tar upp denna fråga runt deras bord och se ifall robotskapade ska ha ett eget wikiprojekt. I längden blir situationen ohållbar och urholkar värdet av Wikipedia och till slut blir bördan och åtgärder alltför stora. --Vannucci (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 16.06 (CEST)
Just klimatdatan har ganska låg kvalitet. Det är få år med mycket saknade dagar i den data som roboten använder. Dessutom är nasas data markytetemperaturer, i stället för lufttemperaturer som är det som brukar användas för sådanan klimatdiagram. Jag är också osäker på om nasas dags- och natttemperaturer kan användas för att beräkna de genomsnittliga dagliga max- och mintemperaturer som diagramen ska via. 81.231.250.89 9 oktober 2016 kl. 16.20 (CEST)
Kartpositionen är ju bra, om den pekar rätt. Något som den allt för ofta inte gör. Kvalitetsbristerna i Geonames förskräcker. Med det bristfälliga underlag som Geonames utgör, är jag mycket stark motståndare till att Lsjbot fortsätter sitt arbete med geografiartiklar. Rent generellt är arbetet med automatskapade artiklar lite av att koka soppa på en spik. Vi får upp numerären på antalet artiklar rejält, men varje artikel är tämligen innehållslös. Till det kommer allt besvär med namnkrockar och felaktiga fakta. Hellre färre artiklar med kvalitativt bra innehåll, än ett Wikipedia fyllt med massgenererade skräpartiklar! Stigfinnare (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 15.18 (CEST)
(Koordinaterna i artikeln är människoskapade. /Ascilto (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 15.24 (CEST))
Det har väl ingen betydelse hur Geonames har fått sina fakta om position uppdaterade. Poängen i mitt resonemnang är att artiklarna kräver handpåläggning av Wikipediamedarbetare för att de ska bli rätt. Ett klockrent exempel är denna diff [4] där inte ens artikelnamnet är korrekt. Vilket värde tillför denna artikel, trots det besvär som den redan har orsakat Wikipediagemenskapen? Detta exempel tog mig cirka 10 sekunder att hitta, det var inget jag behövde leta efter. Stigfinnare (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 15.47 (CEST)
Vi hade en lång diskussion om Lsjbot etc bara för en dryg månad. Den mynnade ut i att, även om problem noterades, det fanns en stor majoritet som såg det önskvärt lsjbot fortsätter sitt arbete.Yger (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 16.00 (CEST)
Den diskussionen hade utgångspunkt i vad som borde förbättras och ändras när roboten fortsatte. Inte om roboten alls skulle fortsätta. I en sådan diskussion har inte de som är emot att roboten fortsätter mycket att tillföra. 81.231.250.89 9 oktober 2016 kl. 16.31 (CEST)
Ser att min systematiska genomgång av de finska sjöartiklarna (>5000) tas som argument mot Lsjbots artiklar. Då vill jag dels säga att det finska sjöartikelbeståndet nu har rätta koordinater, area, sjöid, kommun och landskap utöver växtlighet och klimatdata och ibland vad som finns i närheten. Ytterligare data skulle nu också kunna läggas till, såsom avrinningsområde (ligger kodat i sjöid), och andra data som bygger på sjöid eller koordinat när sådan blir tillgänglig. Detta artikelbestånd var visserligen undermåligt, men har emm nu genom en semiautomatisk uppdatering medfört bättre artiklar än de som hade kunnat åstadkommas med enbart järviwikidata av exempelvis mig eller någon annan med mera begränsad programmerarförmåga än Lsj (om någon annan nu gjort sig mödan - knappast jag). Dels vill jag säga att dessa artiklar inte skulle ha skapats enligt den policy som gäller efter Lsjbot-pausen p.g.a den låga upplösningen på koordinaterna: sådana poster sorteras numera bort. (För Finlands del verkar användandet av blott bågminutupplösning i geonames ha föranletts av att äldre kartmaterial använde en nationell standard, som inte adekvat kunde konverteras till wgs84, utan att avvikelsen istället nödtorftigt doldes genom kraftig avrundning.) Taxelson (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 17.59 (CEST)

Det som förvånar mig är att vi accepterat Geonames som källa. Vi accepterar ju inte Wikipedia som källa med argumentet "Kan redigeras av vem som helst.". Ett bra argument. Men, Geonames bygger på samma princip "Kan redigeras av vem som helst". Men, där finns ingen som kontrollera kvalitet, ingen som ifrågasätter inlagda data. Det som är styrkan med Wikipedia-gemenskapen finns inte i Geonames. Jag har städat svenska Geonames från påhittade platser, folks sommarstugor och andra typer av klotter. Jag har inget emot robotskapade artiklar i sig, (det som gjorts för växtriktet imponerar på mig) men de måste baseras på en källa som uppfyller våra krav på trovärdighet. Det som skapas nu är alltså ömsom vin, ömsom vinäger. En del är bra, en del är ... mindre bra ... Kitayama (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 18.46 (CEST)

Vi har gjort flera bedömningar av felprocenten av data i Geonames. För vissa länder är den hög och då skapas inga botartiklar. Generellt ligger den dock en bra bit under 0,5%, vilket ungefär är den felprocenten som gäller för manuellt skapade artiklar.Yger (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 18.50 (CEST)
Jämförelse befolkningssiffror i Geonames vs. Wikipedia
Jämförelse höjder från GeoNames med höjder från viewfinderpanoramas.org
Här är diagram över jämförelser mellan GeoNames och andra källor. I övrigt tänker jag inte delta i den här diskussionen, utan ägnar mig istället åt att förbättra Wikipedia. Lsj (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 20.39 (CEST)
Känns lite dejavue här. Jag har läst varianter av denna diskussionen ett par gånger sedan Ljsbot började. Eftersom den upprepas så har jag inte varit så aktiv i den. Jag prisar Lsj för det jobb han gjort, lika mycket som jag prisar De som gjort hästarbeten i Finland och Kina, men även alla andra som petat mer eller mindre i artiklarna efteråt. (Jag hänger själv inte med helt) visst krävs det en del jobb, men det skulle krävas otroligt mycket mer jobb utan boten. Vi blir mer heltäckande och vid olika katastrofer i världen så länkas det nu mera till svwp från nyhetssiter. Jag ser nästan bara fördelar, en nackdel är väl att boten gör ett så bra jobb att det blir många artiklar att gå igenom... Men det är mestadels kvalitet i det som görs. Adville (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 22.07 (CEST)
@Lsj: Exakt vilka ändringar gjordes som ett resultat av senaste diskussionen?
@Yger: 0,5 % av flera miljoner är så väldigt mycket mer än 0,5 % av några tusen, så ditt argument behöver vässas för att vara användbart! -- 78.73.94.165 10 oktober 2016 kl. 09.03 (CEST)
Utan roboten är det ingen som kräver att artiklar skapas. Men när roboten skapar artiklar krävs en väldigt mycket jobb för att se till att de håller godtagbar standard. 81.231.250.89 10 oktober 2016 kl. 17.52 (CEST)

Även jag ger mitt helhjärtade stöd till de många artiklar som är svenskspråkiga Wikipedias stolthet och som fått oss att växa oss stora. Tostarpadius (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 09.06 (CEST)

Du menar att vi växer av skräpartiklar som ger felaktig information allt för ofta? Obelix (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 09.08 (CEST)
@Obelix: Nej, det menar jag inte. Jag är verkligen stolt över denna tillväxt. Artiklarna tillför mycket. Dessa massiva angrepp från IP-nummer är inte seriösa. Tostarpadius (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 09.17 (CEST)
Tostarpadius: Jag är exakt på pricken lika seriös inloggad som jag är utloggad. Om du känner dig trollad så fort ett ip-nummer säger emot dig, så är det kanske ditt val? -- 78.73.94.165 10 oktober 2016 kl. 10.01 (CEST)
Det är mitt val och det står jag för. IP-nummer har inte i samtal av det här slaget att göra. Tostarpadius (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 10.05 (CEST)
@Tostarpadius: Sidan och tråden är öppen för vemsomhelst att redigera. Vill du hindra ip-nummer från att delta i diskussionerna här, så är du fri att föreslå att sidan skyddas! -- 78.73.94.165 10 oktober 2016 kl. 13.12 (CEST)
Det saknas tyvärr konsensus för en sådan åtgärd. Några fler kommentarer i det ärendet kommer jag inte att ge. Tostarpadius (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 13.17 (CEST)
Om du nu redan visste det, så ... -- 78.73.94.165 10 oktober 2016 kl. 13.41 (CEST)
(till IPnummer) I Användardiskussion:Lsjbot/Projekt_alla_platser#.C3.85tg.C3.A4rder_utifr.C3.A5n_diskussion_p.C3.A5_Bybrunnen återfinns åtgärderna. Och mitt argument och värden handlar om att kvaliteten på dessa artiklar är klart bättre än motsvarande som skapats för hand. Sedan är det korrekt att genom att väldigt många skapas så blir det ändå många felaktiga artiklar som skapas, men om vi vill ha noll fel så måste vi kräva noll nyskapade artiklar både manuellt och botmässigt, vilket inte är vad flertalet önskar.Yger (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 09.15 (CEST)
I alla andra botprojekt har det varit husses eget ansvar att korrigera det roboten gjort fel. Så fort fel har hittats, har boten korrigerats eller stoppats. Med Lsjbot har plötsligt det ansvaret dumpats över på gemenskapen, för Lsj har här inte en chans att göra det jobbet själv. Det är möjligt att det finns en majoritet för mycket av det roboten gör idag, men raden av allvarligt menade ifrågasättanden av det här projektet gör att jag inte tycker det ser ut som det finns det stöd som vi brukar kräva för botkörningar. De redigeringar som görs under radarn (utanför SÄ) ska inte vara sådana att de ständigt ifrågasätts.
Jag föreslog själv att stoppet skulle vara längre, så att den "backlog" av dokumenterade fel som finns skulle kunna åtgärdas. Det hörsammades inte alls, så jag avbröt mitt arbete med dessa artiklar helt. Så jag vet inte om det blivit bättre. Jag föreslog också att ADM'er skulle köras först och PPL'er senare. Det ser inte heller ut som det hörsammades. -- 78.73.94.165 10 oktober 2016 kl. 10.01 (CEST)
Jag anser din första mening är sakmässigt fel. Tex har Taxelson ändrat 100tals svenska sjönamn som varit fel i källan (SMHI). Däremot om det är fel i kodens som boten kör är det botägaren som bör åtgärda.Yger (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 10.11 (CEST)
Nej, ip-numret har helt rätt. Det har alltid varit botkörarens ansvar att se till att information som läggs in eller ändras är korrekt. Klarar man inte av att se till detta bör roboten stängas av och fråntas sina roboträttigheter. Det är också mycket märkligt att ingen vill svara på invändningarna om hur Geonames skapas. Vi har alltid varit tveksamma till användargenererade källor, och när Wikipedia används som källa raderas artiklarna rakt av. Nu består nära på en majoritet av våra artiklar av källor från en högst osäker användarskapad källa, och majoriteten verkar vara okej med det. Vad hände egentligen? Hur har vi kunnat acceptera att det här har hänt och hur har den person som skapat alla dessa artiklar inte ställts till svar under den här tiden? Istället för att svara på frågor skuldbelägger han de som kommer med invändningar om att han minsann bidrar till uppslagsverket istället. Den typen av argument brukar inte heller ses som okej men nu är det plötsligt det eftersom det lett till en massa positiv press? Som jag nämnt tidigare vore det enda vettiga att utgå ifrån nationella myndighetsdatabaser, och då de inte är tillgängliga göra något så revolutionerande som att inte skapa artiklar om platser i dessa länder. Vi klarade oss utan tusentals artiklar om kullar (!!!!) fram till för något år sedan. Varför är dessa så oumbärliga nu? /Grillo (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 10.40 (CEST)
Det är sant att hussen/matten normalt är ansvarig också för fel som beror på använda källor eller liknande. Det var också uppenbart, då Projekt alla arter och Projekt alla platser inleddes i full skala, att alla artiklarna inte skulle kunna gås igenom för hand, inte av hussen och inte av andra. Vi fattade det beslutet medvetna om att det skulle smyga sig in fel, och frågorna som kvarstår är en hurudan felfrekvens som är acceptabel, hur man kan minimera felfrekvensen, hur man kan undvika vissa typer av fel och hur man kan rätta systematiska fel som upptäcks. Eftersom du, Grillo, var skeptisk mot projektet från början, har du all rätt att fortsättningsvis kritisera det, men vi är många som upplever att Wikipedia är bättre med dessa artiklar.
En stor förändring är att man nu lätt kan komplettera artiklar som plötsligt blir eller upptäcks vara relevanta, istället för att försöka få fram grunddata om dem. Det går också att länka födelseorter; jag tycker att det är roligt att kunna länka Santa Cruz de la Sierra (kommunhuvudort), som gett namn åt Bolivias största stad. Det är överraskande att området uppges ha "kallt stäppklimat", men om det visar sig vara fel är det något som kan rättas, och rättas mycket lättare än om femtio människoskapade artiklar uppgav motsvarande med samma källa. Och till och med bland kullarna hittar vi sådant som Ailigas (kulle), som av namnet att döma är det dominerande fjället i Utsjoki (att ändra formuleringarna för att avspegla hur "kullen" ses ur ett mindre globalt perspektiv är enkelt, att skapa artikeln från grunden en hel del svårare).
--LPfi (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 11.41 (CEST)
Jag upplever att det finns fel och brister i mer eller mindre alla våra artiklar, och det är en naturlig del av ett uppslagsverk. Vad jag kunnat se är många botskapade artiklar ett skelett med bara grundläggande uppgifter och hur ofta sådana är felaktiga för mänskligt skapade artiklar är en bra fråga. Jag har noterat att fel förekommer även i dessa, och brister som är allvarligare än sakfel. Är 0,5 procent ett problem? Tja, kan vara, men det beror på vad det är för typ av fel. Generellt tycker jag att botskapade artiklar tillfört mer än det eventuellt "skadat". Det som avgör ifall fel hinns rättas till är i vilken takt boten kör. Jag ser ingen omöjlighet i att det kan rättas allt eftersom, problemet är väl att det inte finns något bra sätt att identifiera felaktiga artiklar utan att behöva kolla igenom alla artiklarna (eller har jag fel om detta?). dnm (d | b) 10 oktober 2016 kl. 12.09 (CEST)
Tyvärr hjälper det inte kolla igenom artiklarna för att hitta felen, då det ju är källuppgifterna som är fel. Det gäller detsamma för manuellt skapade, men där kan en koll stämma av det inte skett en felskrivning från källan, vilket ju inte är relevant när den är maskininsatt. För att hitta fel krävs en mindre utredning per artikel, där info på anda språkversioner och möjliga alternativa källor etc behövsYger (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 12.26 (CEST)
Med anknytning till diskussionen ovan (SFFR...) menar jag att oupptäckta fel i en botskapad artikel är mindre allvarliga än dito i en människoskapad, eftersom de botskapade har en mall som berättar hur de kommit till och som uppmanar läsaren/användaren att kolla om de är OK. Alltså en sorts Brasklapp. --Chandra Varena (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 12.39 (CEST)
Dessutom är fel i en artikel som inte läses inte särskilt skadliga. I artiklar till vilka jag är den enda läsaren finns fel i en på tvåhundra, så ser jag det inte som särskilt farligt i relation till att jag faktiskt hade tillgång till dem. Jag har tagit en titt på ett antal artiklar om sjöar jag känner här i trakten och ibland uppmärksammat fel, ibland lagt sjön i något slags sammanhang. Jag antar att andra gör samma sak, vilket betyder att fel och brister i de artiklar som faktiskt läses har ganska god chans att rättas till. Fel i artiklar som högst dyker upp som slumpartikel, för läsare som inte har lokalkännedom, kommer att kvarstå i överskådlig tid. --LPfi (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 16.32 (CEST)
Och om källan korrigeras så finns det ju ingen möjlighet för oss att uppdatera artikeln här, med mindre än att det görs manuellt, eller hur? Det är så grundläggande datalogiskt fel, hela den här idén. Det borde göras på ett annat sätt, så att presentationen verkligen är dynamiskt länkad till källan. Den här metoden är helt enkelt fel verktyg för uppgiften. Jag är kraftig motståndare till hela den här idén med masskapande medelst robot av många olika skäl, men det finns ju ingen poäng i att framföra sin avvikande åsikt igen och igen om nu gemenskapen har beslutat sig för något. Tyvärr är ju detta också ett skäl till att en så stor majoritet är positiva, vi som är mer skeptiska kanske inte låter så mycket (längre iaf). Marfuas (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 19.47 (CEST)
Med Wikidata finns en möjlighet att uppdatera automagiskt och dynamiskt. Det är dock meningslöst att införa detta i dessa artiklar, utan att först kolla att de är kopplade till rätt Wikidata-objekt. -- 78.73.94.165 10 oktober 2016 kl. 21.15 (CEST)
Fakta direkt från Wikidata har hittills bara ställt till problem. Jag hoppas att det aldrig får någon större utbredning. Tostarpadius (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 21.29 (CEST)
Märkligt hur folk försvarar fel i robotskapande artiklar genom att manuellt skapade artiklar minsann också innehåller fel. Ja, det gör de, men det är väl ändå inte ett argument för att även andra artiklar kan innehålla fel? Med tanke på alla konstigheter som upptäckts i Geonames material så är det förbryllande hur folk fortfarande kan försvara automatskapande av artiklar ur den databasen. Det är ju garanterat långt ifrån alla konstigheter som upptäcks och korrigeras. Det är också högst problematiskt att Lsjbot drar slutsatser baserat på uträkningar av objekt nära det som skapats och det är långt ifrån vad en robot är till för. Jag försökte varna för allt det här redan innan robotskapandet drog igång och återigen när ortskapandet drogs igång för drygt ett år sedan och jag vet att jag säkert låter gnällig men den enda anledning jag har nuförtiden att återkomma hit är när jag återigen upptäcker att det uppstått fel som ignoreras eller viftas bort. Jag ser det lite som att de röster som faktiskt tar problemen på allvar måste höras, och vet hur urjobbigt det är att stå ensam om en åsikt. /Grillo (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 00.12 (CEST)
Även om jag alltid varit en motståndare till robotskapade artiklar så har jag under längre tid undvikit de här diskussionerna av diverse anledningar, däribland den oförståelse man ofta möter om man framför kritik. Nu tycker jag dock att det börjar gå för långt, nog för att jag tyckte att det var relevant att fundera över nyttan att skapa artiklar om alla Jordens arter (varav de flesta knappast har något större allmänintresse), dessa artiklar innehöll dock inga större felaktigheter och kan ändå tänkas attrahera en någon specialintresserad läsare. När vi nu gått in i den nuvarande fasen så kan vi konstatera en rad bristfälliga artiklar: bra och relevanta artiklar skrivs över, goddag-yxskaft artiklar skapas och därjämte dubblettartiklar samt artiklar som är rent felaktiga. Vi måste ta dessa många och allvarliga brister på allvar. Dessutom förstår jag inte den brådska som gjort att vi har robotskapade artiklar överhuvudtaget, Rom byggdes inte på en dag. Min uppfattning är att alla ämnen med allmänintresse förr eller senare kommer få en artikel - nej, vi kommer inte bli en samlad databas över all världens kunskap på det sättet men det är inte heller vår ambition. Rasmus 28 11 oktober 2016 kl. 00.42 (CEST)

Till att börja med uppfattade jag denna tråd som mindre seriös, men efter de senaste inläggen anser jag att vi bör ta farhågorna på allvar. Jag känner väl igen mig i det Grillo skriver om "hur urjobbigt det är att stå ensam om en åsikt" efter den senaste KAW-diskussionen om den i mina ögon värdefulle medarbetaren SergeWoodzing. Jag delar inte Rasmus 28:s tveksamhet inför robotskapade artiklar utan anser att metoden är lämplig för fält som annars får en bristande täckning. När det gäller biografier har jag hittills sett det som ett område som bör undantas, men har numed anledning av ett pågående SFFR-ärende börjat fundera på om inte alla 110-åringar skulle kunna få artikel på detta sätt under förutsättning att det finns en lämplig databas. Det jag hittills sett av de geografiska artiklarna gör mig inte så bekymrad. Pausen i somras var säkert nyttig, men nu tycker jag att Lsjbot, vars husse ju är en högst meriterad användare, kan få köra på. Det som stör mig är de långa och konstlade artikelnamnen och de onödiga förgreningssidorna mellan ort och kommun på samma plats. Jag har valt att avstå från att lägga in tilläggen i dessa fall innan artikeln kommit till, men då har nitiska redaktörer genast ändrat länkarna, vilket jag beklagar. Min personliga bedömning är alltså att projektet på ett konstruktivt sätt bidrar till uppslagsverkets uppbyggnad, men jag vill inte tysta kritiker med goda avsikter. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 07.38 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Jag håller med om att detta börjar gå för långt. Ni hävdar att bristerna inte tas på allvar! Lsjbot blockerades när artiklar skrevs över. Detta projekt har diskuterats mycket både före och under tiden det pågått. Bristerna ni påpekar är klart färre än för de manuellt skapade. Det hävdas att det inte har funnits möjlighet att stoppa projektet trots att just det gjordes efter sommaren. Det startades igen då det finns stort stöd för det och då flera saker ändrades. --افيراتير (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 07.43 (CEST)

Lsjbot har tidigare gjort ett utmärkt arbete med både växter, djur och svenska sjöar. Kvaliteten på det som Lsjbot producerar verkar stå i direkt proportion kvaliteten på de källor som den använder. Tyvärr är Geonames inte någon bra källa och det märks på de artiklar som har Geonames som huvudsaklig källa. De är så substanslösa att de närmast är att betrakta som substubbar. I vad som förefaller vara ett desperat försök att ge artiklarna lite mer substans har i många fall även klimatdata från NASA tagits med. Data som gäller för att väldigt stort område och därför är identiskt i väldigt många artiklar. När det gäller Wikidata så tycker jag att det vore i det närmaste självklart att botten importerade datat till Wikidata först och därefter byggde artiklar baserat på Wikidata. Det skulle göra det oerhört mycket lättare för andra robothussar och robotmattar att skapa motsvarande artiklar på andra språk. Tostarpadius invändning att data från Wikidata bara har ställt till problem ger jag inte mycket för. /ℇsquilo 11 oktober 2016 kl. 09.33 (CEST)
Klimatavsnitten är de allra märkligaste. Om någon skulle lägga in samma information om Sveriges allmänna klimat (eller för all del regionalt klimat) i varenda artikel om platser i Sverige skulle det bli upprorsstämning, massåterställningar och blockering av användaren. Jag uppfattar att kritiska röster inte tagits på allvar. Flera har påpekat att källorna varit dåliga och kunnat underbygga detta, men än fler har bara sagt "jag tycker detta låter jättebra, kör på", utan att det verkar som att de utvärderat källans trovärdighet över huvud taget. Man kan inte lyssna på majoriteten om den mest består av ja-sägare, utan snarare på den minoritet som med faktiska sakupplysningar påpekar stora problem med ett projekt som i princip förändrar svenska Wikipedia (för att inte tala om stackarna ceb och war) till en databas istället för ett uppslagsverk. Det fanns problem även med artiklarna om växter, djur och sjöar men där var åtminstone källan betydligt mer trovärdig. /Grillo (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 10.38 (CEST)
Jag håller med Grillo för en gångs skull. Jag tror att anledningen till att Lsjbot har fått köra på så han har gjort, trots alla invändningar och särskilt om man tänker sig om någon annan - låt oss säga trådskaparen eller mig - skulle gjort något liknande. Permblock direkt på såväl boten som botägaren med all sannolikhet. Jag tänker så mycket på Säter sjukhus under 90-talet och Margits idéer om att man ska återuppväcka minnen med terapi. De avfärdade alla kritiker med att de inte hade kommit tillräckligt långt och att de själva hade kommit långt före alla andra. De var bäst i världen. Det är bilden som har återspeglats i media, men samtal med läkare som var med på den tiden bekräftar att det var så. Samma tänker jag här. Lsj, som är en mycket respekterad användare, har kommit med något helt nytt. Med en botkod som kan skapa artiklar i den omfattning Lsjbot kan och har gjort, och gör, gör att ett så litet projekt som svwp kan skapa artiklar i samma omfattning som de större projekten. Jag har fått intrycket av alla diskussioner om boten att många har blivit helt handfallna och prisat Lsj:s insatser som en Gud. Typ "Tack Lsj för att du lyfter vårt projekt till det bästa!". Vi är helt enkelt bäst i världen på att skapa artiklar [men enligt min bedömning; att skapa medelst skräp]...Obelix (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 11.00 (CEST)
Obelix beskrivning antyder att det hela handlar om kejsarens nya kläder. Det är definitivt inte min bild. Det hela har diskuterats noggrant och för- och nackdelar vägts mot varandra. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 11.08 (CEST)
Då har vi helt olika uppfattningar. Så fort kritiken blivit stor har Lsj deklarerat att han pausar all botverksamhet, varefter flera snyft-inlägg löper efter varandra fort med innebörden "Snälla återuppta botverksamheten". Kritikerna tystnar då och efter en kort stund är allt som vanligt igen. Obelix (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 11.33 (CEST)
Jag tillhör de som har varit entusiastisk över djurbotarna, och jag tycker fortfarande att de har varit till väldigt stor nytta – många, många av de humleartiklar som jag har fått ett visst beröm för har kommit till tack vare Lsjbot-stubbar. Utan dessa skulle de kanske inte ha utebilvit, men det hade helt klart tagit längre tid, mycket längre tid, att få dem gjorda. Men, speciellt klimatstubbarna och de geografiska stubbarna är så fyllda av fel att jag, mycket motvilligt, fått ändra uppfattning. Det ligger tyvärr en hel del i Grillos och Obelix påståenden om att en ny användare som kommit hit och massproducerat stubbar med samma utseende skulle fått ett helt annat – och inte minst kärvare – bemötande. Det borde man kunna säga utan att för den delen beskriva användaren som en dramaqueen som återkommer tack vare snytftinlägg. Lsj är en mycket duglig och produktiv användare och jag förstår fullkomligt att han blir ledsen om han helt plötsligt får en mängd kritik. Tyvärr tror jag det är viktigt att vi konsterar att nyttan med de senare artiklarna överskuggas – emm kraftigt överskuggas – av de problem de ger oss. / TernariusD 11 oktober 2016 kl. 12.01 (CEST)
Även om Obelix formulerar sig hårdare än vad jag skulle göra så får man väl ändå konstatera att inför man ett sånt här projekt så får man väl räkna med både hyllningar och sågningar, och till allra största delen saklig kritik mot det projekt man genomfört trots ett antal väldigt sakliga invändningar som aldrig fått några övertygande svar (att andra artiklar har fel rättfärdigar inte att nya fel införs, framför allt). Man har ju själv gjort sig till en offentlig person och den absolut mest kända sv-wikipedianen med möjligt undantag av Hannibal. /Grillo (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 14.33 (CEST)
Den detaljerade, petiga och ofta griniga kritik som riktas mot manuella artiklar har varit något man fått leva med i SVWP, men nu när robotskapade artiklar får åka i en gräddfil blir det oacceptabelt. Luke (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 22.34 (CEST)
Någon gräddfil för de robotskapade har jag inte sett skymten av. Tvärtom gnälls det ganska friskt över dem. Tostarpadius (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 14.08 (CEST)
När det nu är på tapeten, och jag har passerat här, så borde jag väl också uttrycka min åsikt. Jag tillhör också de som tycker att vi har skapat för många botskapade artiklar, då jag dels tycker att ingen information är mycket bättre än fel (och kanske även än småfel), att vi i möjligaste mån bör kunna sköta om våra artiklar (vi har nu över en miljon botskapade? och ungefär 100 aktiva användare..?), och att de botskapade artiklarna kan komma att utgöra ett problem för oss i framtiden. Jag tänker mig att man inte bör skapa botartiklar i för stora kvantiteter¹, och jag tänker mig att skapande gott kan göras med långa mellanrum, så att effekterna och utfallet hinner sjunka in ordentligt i gemenskapen.
Jag undrar om det fortfarande finns botskapade geografi-artiklar där namn eller liknande uppgifter är tagna från andra språkversioner av Wikipedia?
Jag är också i alla fall lite skeptisk till Geonames som källa, så som den beskrivs.
Skapar vi stora kvantiteter artiklar så bör de som jag ser det vara så nära felfria det bara går², och kräva så lite arbete som möjligt (särskilt med tanke på mängden aktiva). Hellre inga uppgifter än sådana som kan tänkas vara felaktiga eller innehålla subtila fel, är min utgångspunkt (nu är det väl förhoppningsvis just inte vanligt med fel som vilseleder, men okunskap är så att säga bättre än felinformation). Botartiklarna har också just gott om källhänvisningar och ger så sett ett solitt intryck.
På det sättet har jag högre krav på botartiklar än människoskapade. Människoskapade har mer unika fel. Botskapade fel kan ibland ändras med bot, men nog kan väl felen vara för oregelbundna/ändrade av människor, för att det knappt ska bli görbart?³
”I artiklar till vilka jag är den enda läsaren finns fel i en på tvåhundra” – hur vet vi det? Vad är det för slags?
Smärre fel hittar jag i de flesta artiklar (rent allmänt), tror jag, och relativt ofta, upplever jag, i botartiklarna. Dels ser man dem väl mindre ofta, dels brukar jag hålla mig lite borta från dem; om man hittar småfel så blir det ett sådant bryderi, dessutom till sådan liten nytta, eftersom samma eller liknande småfel sannolikt finns i ett otal artiklar till. Jag har tagit upp det konkretaste på bot-diskussionen, men för smådetaljer blir det lite av ett omak och känns förstås också lätt som att man är besvärande. (Se även PS.)
I korthet tycker jag alltså: vi kan skapa botartiklar med sådan info där vi vet att den nästan inte alls riskerar att kuna vara felaktig och där den inte kräver efterarbte; vi bör inte skapa så många botartiklar; och vi bör inte skapa dem så snabbt.
Noter:
¹ beroende på mängden volontärer som kan tänkas arbeta med dem, som de är nu har vi en mall som uppmanar till koll (men hur vet man när en artikel verkligen är fri från underliga fel? Jag uppfattar att de som kan finnas/en del av de jag funnit just är subtila.)
² just Geonames verkar ju gå att diskutera, och förstås att ha olika syn på.
³ eller för den delen för små för att det ska bli praktiskt?
PS:
Vid något tillfälle var jag inne i någon bot-insektsartikel, svjv – en art var det iaf, där en lite oklar käll-hänvisning som av en användare rättades till en nyare version av samma källa, eller något liknande.. vilket ju inte är korrekt emrå, och inte är bot:ens fel. Men dels skulle jag gärna återfinna diskussionen, dels undrar jag hur den källhänvisningen faktiskt såg ut. (Okej, jag erkänner, egentligen inte post scriptum, men parantetiskt.. :)).
flinga 13 oktober 2016 kl. 18.59 (CEST)
Hur bevisar en bot att ett ämne har betydenhet? Utan betydenhet kan ett ämne inte ha en fristående artikel. Har detta redan diskuterats så bortse ifrån denna kommentar. mvh AadaamS (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 10.21 (CEST)
Genom att botägaren gör ett urval och infogar källor i artiklarna. -- Innocent bystander 23 oktober 2016 kl. 10.28 (CEST)
Om vi tar den här bot-artikeln Dalaat Ouatiat om några kullar i Marocko så skulle jag anse att källorna endast har bevisat kullarnas existens men inte deras betydenhet. Borde det inte krävas några tidningsartiklar där kullarna är huvudämnet för artikeln eller kanske ett kapitel i en bok? Ett annat exempel är Adrar Ouatzloul. AadaamS (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 10.59 (CEST)
@Innocent bystander:, @Esquilo: och @Obelix:, vad tror ni om ämnenas betydelse för de artiklar jag ger som exempel? AadaamS (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 18.23 (CEST)
Chansen med hjälp av en bot åstadkomma bättre (bot)skapade artiklar som påvisar relevans ser jag som obefintlig. Bättre då att skapa manuella artiklar, som i de flesta ämnen. Obelix (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 18.27 (CEST)
Adrar Ouatzloul gissar jag är en av de högsta topparna i Anti-Atlas, men det vore ju kul om det framgick av artikeln. Dalaat Ouatiat verkar inte vara mer relevant än Bogrundet eller Benkobben som jag länge har tyckt borde raderas på grund av brist på om inte relevans så i alla fall brist på substans. /ℇsquilo 23 oktober 2016 kl. 19.35 (CEST)
@AadaamS: Jag är inte överens med relevansbegreppet som det används här. Men jag tycker GeoNames kan vara ett gott stöd i vissa fall. Men i alldeles för stor del av de artiklar som skapas är den inte tillräcklig. Istället borde vi bygga de här artiklarna på de källor som GeoNames bygger på. I alldeles för stor andel av fallen är det inte säkert att GeoNames har kopplat ihop rätt uppgifter från statistikdatabaserna med rätt punkt på kartan ens. När jag skapade artiklar om amerikanska städer hade jag koordinatuppgifter från myndigheterna. GeoNames verkar mest bara ha kopplat samman tryckta namn på en karta med listor och sedan hoppats att det är rätt plats som avses. -- Innocent bystander (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 20.08 (CEST)
@Esquilo:, det framgår inte i artiklarna Benkobben och Bogrundet varför de har encyclopedisk relevans, det stämmer. AadaamS (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 07.46 (CEST)
@Obelix: håller med. Jag tror inte någon wikipedian ännu förfogar över ett AI som kan göra research, hitta källor och sedan sammanställa till en artikel. Det botarna inte gör idag är att förklara varför dessa geografiska fenomen förtjänar en artikel i svwp. Har några större historiska händelser utspelats på platsen? Har någon geologisk expert uttalat sig om kullarna/dalarna/bergen? Dessa mängder av artiklar skulle i bästa fall göra sig bättre som tabeller i artiklar som "berg i massivet NNN" etcetera. AadaamS (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 07.46 (CEST)
@Innocent bystander: hur menar du att bot-artiklarnas encyclopediska relevans framgår? Enligt min mening är några fält i en databas på intet vis ett uppfyllt kriterie avseende betydenhet. Vad tror du om att samla ihop botartiklarna till tabeller? AadaamS (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 07.46 (CEST)
@AadaamS: Sa jag att dessa bot-artiklars relevans framgick? Jag tyckte jag sa precis tvärtom, att källorna inte är tillräckliga i alltför många fall. När jag själv bot-skapade artiklar använde jag källor från nationella statistik-databaser. -- Innocent bystander (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 08.33 (CEST)
Och vad gäller tabeller, så nej, jag tycker inte poster i den här databasen är tillräcklig att göra en list-artikel utifrån. Det kräver att någon går igenom listan post för post och kontrollerar om de påstådda öarna och bebodda platserna verkligen finns i verkligheten och inte bara är databas-spöken. -- Innocent bystander (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 08.38 (CEST)
@Innocent bystander: Ditt första svar till mig skrev du att du inte gillade hur relevansbegreppet används. Vad i relevansbegreppets användning är det du inte gillar? Dessvärre har jag inget att tillföra i en diskussion om Geonames kvalitet. AadaamS (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 08.45 (CEST)
En sak jag inte gillar är att diskussionerna alltför ofta handlar om vad en artikel skulle kunna vara, istället för vad den faktiskt är. En artikel av typen "Gustav VI Adolf var kung i Sverige" släpps då igenom, men inte välskrivna artiklar utanför de så kallade kriterierna. Vill du se exempel på sådana artiklar, tycker jag du ska titta på vår förstasida. De mest välskrivna artiklarna, de som fått stjärnor, är ofta om extremt snäva ämnen. -- Innocent bystander (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 08.55 (CEST)
En sådan artikel menar jag är mykcet ofullständig, men den innehåller inga sakfel. Det finns heller ingen brist på sekundära källor för det ämnet och därmed är ämnet relevant till den grad att det förtjänar en fristående artikel. Dock skulle jag hävda att en sådan artikel tills vidare infogas i en listartikel vid namn Sveriges Kungar med omdirigering dit. För egen del tycker jag det är utmärkt att det inte år att skapa fristående artiklar om irrelevanta ämnen på grund av att de saknar sekundära källor, det stoppar att det skapas artiklar om t ex obskyra superhjältar/skurkar. AadaamS (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 22.49 (CEST)
En av anledningarna till att vi överhuvudtaget använde relevanskriterier för att stoppa vissa typer av artiklar var ju att det skulle finnas en rimlig chans för gemenskapen att underhålla artiklarna och att artiklarna skulle kunna locka åtminstone ett litet antal författare. Det här är väl mer eller mindre överspelat nu, i och med att de robotgenererade artiklarna. Formuleringen här speglar ju inte praxis för fem öre, men jag vet inte hur man skulle skriva det i stället. Det primära är väl numera att det finns en allmänt tillgänglig källa, och sedan får artiklarna handla om i princip vad som helst. Alltså, det som gör att Benknobben är relevant (i vår tekniska mening) är att vi har bedömt att källan är tillräckligt ok, och sedan är det bara att tuta och köra. Jag tycker förstås att det här är helt uppåt väggarna, men så fungerar det faktiskt. Marfuas (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 23.56 (CEST)
Min tolkning av relevanskriterier, framförallt att relevans borde framgå av sekundära källor, är att avgörandet huruvida en artikel skall skapas inte borde ligga hos vare sig den primära källan eller en svwp-skribent, utan borde ligga i händerna på sekundära källor. Alltså ej direkt involverade som funnit ett ämne tillräckligt intressant att skriva om. Det är så enwp fungerar och enligt min mening minskar en sådan policy utrymmet för skribenters godtycke när det gäller att skapa fristående artiklar och göra stora artiklar om obetydliga ämnen i första hand. Att ha en brist på skribenter är förvisso ett problem för obetydliga ämnen, men än värre anser jag det vara med en brist på sekundära källor att skriva ifrån, då existerar inte ens förutsättningen för en artikel även om villiga skribenter funnes. AadaamS (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 08.03 (CEST)
Relevans som beskrivs i Wikipedia:relevans handlar om att undvika artiklar som om 50 år inte längre är korrekta beroende på att saker hänt, det är alltså ett kvalitetsbegrepp, men har egentligen inget med källor att göra, det är en separat frågeställning. Relevansen byggs sedan upp av de två parametrarna uppmärksamhet och beständighet. Uppmärksamhet säkrar att artikeln kommer uppmärksammas och då underhållas. Beständighet beskriver risken för att ändringar kommer ske och hur frekvent. En busstidtabell är urtypen för något som inte är relevant, den ändras ofta och är inte extremt uppmärksammad. Geografiska ting är motsatsen, de är ofta så beständiga att uppmärksamheten inte spelar något roll. Dock fann vi i senaste genomlysningen av Lsjbot att klippor/stenblock inte är relevanta, då de både är svagt uppmärksammade och faktisk kan förändras, ett stenblock kan sprängas för att ge plats för en väg, en klippa i havet kan "försvinna" på grund av havshöjning.Yger (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 08.31 (CEST)
Sedan finns begreppet existensberättigande för en artikel i Wikipedia. För detta krävs att källäget är säkrat, att ämnet är relevan~t och av encyklopedisk karaktär.Yger (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 08.36 (CEST)
Precis, det ska vara beständigt också, och uppmärksamheten spelar mindre roll. Exempel på tänkbara projekt är "alla himlakroppar", "alla böcker med ISBN-nummer" och "alla heltal mellan 0 och 10 miljarder". På allvar, alltså. Marfuas (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 09.06 (CEST)
Alla böcker med ISBN nummer diskuteras som bot projekt, och om det även inkluderar alla böcker i US congress library blir det 10-tal miljoner. För heltal blir det efter en stund så lite substans att de blir att se om oartikel, men visst kan även det diskuteras om du har ett konkret förlag, risken är dock att det anses utgöra icke-encyklopediskt material. Alla himlakroppar jobbas det redan med.Yger (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 10.58 (CEST)
Relevansbegreppet används olika av olika personer, det soom står i WP:Relevans är vad som nåtts någorlunda konsensus kring (och av det är "beständighet över tid" bara en mycket liten komponent.
Och jag har svårt att se vad poängen är med ett Wikipedia som i huvudsak är en snabbt föråldrad kopia av andra databaser. Tycker man ett sådant projekt är kul i princip borde man skriva något som kan hämta data när de eftersöks och presentera det.
andejons (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 11.14 (CEST)
Det är väl som med andra riktlinjer, det finns en viss klyfta mellan både vad som står och vad gemenskapens konsensus är, och mellan vad som står och praxis, och praxis vinner alltid. Håller med om att det är ett kul och intressant projekt att presentera data ur fria databaser på ett snyggt sätt, och att Wikipedia är helt fel verktyg för det. Marfuas (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 13.17 (CEST)
Jag skulle hävda att en bot har svårt att säkra källäget. Hur kan en bot veta om en havsvik har betydenhet? Att den finns i en geografisk databas tycker jag inte på något vis räcker. Havsviken måste väl vara omskriven av någon/några där ute som har publicerat verk om havsviken? Kanske en historiker eller geografisk expert? Vad gäller beständighet är jag nog liberalare ... säg att flintlåsmusketen är irrelevant idag, men för sin tid var den betydelsefull. Har den haft betydelse (+källäget säkrat) så anser jag fortfarande den vara relevant. För närvarande tycker jag irrelevanta artiklar är ett värre problem än artiklar med föråldrad information. Till exempel är Fingolfin en artikel som aldrig borde skapats eftersom denne fiktive alvkung saknar betydenhet i verkligheten. AadaamS (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 08.11 (CEST)
(avindenterar.) För botskapde artiklar gäller nog att relevansen för artiklar i ämnet som boten ska skriva om har diskuterats i förväg, och att man ansett att där finns en relevans på generell nivå.
Flintlåsmusköten som ett vapen som har varit betydelsefullt har självklar relevans som ämne i ett uppslagsverk. Jag tror inte att jag riktigt förstår det exemplet?
Om vi ska diskutera relevansbegreppet i stort i sig, så tror jag kanske att detta är fel tråd. Att ta upp sin syn på relevans för att diskutera botskapande av artiklar går förstås bra.
Det finns artiklar med föråldrad information som därigenom har ganska betydande faktafel. Att vi sprider felaktigheter är enligt min mening mycket allvarligare än att det finns artiklar om ämnen som eventuellt kan ses som struntiga. Det är nog en av de största riskerna med hela projektet. flinga 27 oktober 2016 kl. 22.57 (CEST)
Risken för felaktigheter är minst lika stor när artiklar skapas manuellt. Denna klappjakt på Lsjbot är inte seriös i mina ögon. Tostarpadius (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 23.16 (CEST)
Om det skrivs artiklar idag på Wikipedia om företeelser som kommer att förändras finns det en risk för att artiklarna föråldras (medan källorna förhoppningsvis uppdateras). Artiklar som skapas av en bot och som inte kommer att förändras är i detta avseende statiska. En "sanning" idag blir på detta sätt en "evig sanning", hur fel den än kommer att vara i framtiden (fram till den dag någon säger, om högst tio år eller så, förhoppningsvis, "Nä, pågar och töser, nu raderar vi all den skit som Lsjbot sprutade ut"). Den här typen av artiklar lurar läsare och när läsarna upptäcker att de lurats kommer de att tappa förtroendet även för seriösa artiklar här - skit är skit! Det finns idag en tro på att kvantitet är det som gäller - man vad i hela h*e skall vi med en artikel om "Flubbomariva (rev bland Marshallöarna)" till? Vilken nytta har mänskligheten eller den del av densamma som söker information på svenskspråkiga (och cebuanospråkiga) Wikipedia av denna artiel. Kommer denna artikel NÅGONSIN att läsas? Varför skapa något som kanske aldrig kommer att läsas och som kanske inte ens är sant när och om artikeln läses, och när och om så sker om 137 år, så är innehållet inaktuellt? Det ställs höga krav på människoproducerade artiklar (skrivna av folk, ofta med viss kunskap, som lägger tid på det de skriver) och dessa människor får ofta "stryk" för sina "värdelösa" artiklar. Men den heliga Lsjbot kan spruta ut skitartiklar (för det är vad den gör) bara för att få upp svenskspråkiga Wikipedia på listan över vilka språk som har flest artiklar. Men uppgifterna i de av boten skapade artiklarna är en blandning av rent blaha och felaktiga uppgifter. Försök skapa kvalitet i stället - kvalitet vinner över inaktuell kvantitet i längden. I måttlig ödmjukhet tecknat Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 23.49 (CEST)
Det fördes faktiskt långa diskussioner innan projektet började, och en hel del av den diskussionen var meningsfull (och bemötte bland annat en del av dina argument). Fastän jag förstår en del av din frustration, så verkar det svepande utbrottet på slutet som om du inte skulle ha följt diskussionerna då. Att läsa dem kunde vara nyttigt. --LPfi (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 12.34 (CEST)
Att det fördes långa diskussioner innan projektet började har jag hört många gånger, som ett slags "håll truten"-argument mot den som är tveksam till massbot. Kan vi inte komma överens om att inte spela ut det kortet igen? Man måste väl få framföra sin mening även om man kommit in sent i matchen, eller om man helt enkelt inte begrep vad det här skulle innebära. Eller om man inte var särskilt flitig läsare av Bybrunnen just då. Och man måste få chansen att ändra sig. Om vi nu ska fortsätta på den inslagna vägen tror jag att man måste acceptera ett mer eller mindre ständigt pågående tjafs om artiklarnas värde, att de gör att man tappar sugen som skribent, deras kvalitet, sakfel, bias, pålitliga källor, översättningsproblem, osv, osv. Det vore smutt om det fanns en sammanfattning av argumenten för och emot dit man kan dirigera användare med övergripande kritik, i stället för att hänvisa till "det har diskuterats på Bybrunnen" (vilket är lite som att säga "mer information finns på internet"). Marfuas (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 15.07 (CEST)
Nu skrev jag inget om boten i senaste inlägget (utan svarade förstås föregående argument/inlägg), men angående risken för fel, så är skillnaden den att 1) botartiklar ska underlätta arbete, och idealiskt inte lägga in någon information alls som kan behöva rättas 2) lite beroende på felets "art" så mångfaldigas fel i botartiklar, i människoskapade är de i alla fall "mer eller mindre" unika (en och samma felaktighet kan förstås manuellt läggas i några artiklar, troligen ofta näraliggande?). Botartiklar tror jag därtill ger ett solitt och tillitsskapande intryck. Och bättre ingen information än felaktigheter.
Därför menar jag att det är av yttersta vikt bland annat att källorna vid botskapande är så nära felfria det bara går. (Och artiklarnas grundutkast/grundstruktur; där kan det förstås i nuläget vara så att upplägget numera är nära perfekt, jag vet inte det i nuläget.)
På cebuano-wp tror jag det finns många basala geoartiklar eller artartiklar som det skulle kunna dröja mycket länge innan någon talare av språket lade in. Om jag inte har fel är cebuano ett språk med försvinnande lite litteratur (och låg läskunnighet?), där kan en ökning av mängden läsmaterial om åtminstone noterbara saker vara mycket positivt språksociologiskt. Där tror jag att botens bidrag åtminstone delvis kan vara ett än mer värdefullt bidrag, som jag är försiktigt positiv till och lite gladd åt. flinga 28 oktober 2016 kl. 15.06 (CEST)
Av det jag hittills sett av botartiklarna är mitt förtroende för dem mycket svagt. Att de ger ett solitt intryck kan jag inte hålla med om, i många fall är den information som står med helt befängd eftersom man sysslat mer med algoritmer än att tänka på hur de sedan skall användas. Det finns uträknade befolkningstätheter kring punkter i en bergskedjor som tagits som gällande för hela dessas sträckning, det finns fall där uppgifter om terrängen runtomkring direkt motsägs av bilder som lagts in, det finns märkliga höjdangivelser, klimatdata för byggnader, plaster på cypern som säggs ligga i sydöstra Storbritannien, och det har i alla fall funnits vansinniga finska sjöar.
Projektet verkar i många fall ha gått för snabbt framåt, med dåliga artiklar som resultat. En del av det som producerats är säkerligen helt OK, men har vi ens koll på vilket? Vad är planen för att rensa bort felaktiga data?
andejons (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 15.19 (CEST)
Det var värst vad jag var otydlig.. :) Att botartiklar med många källor kan ge ett tillförlitligt intryck oavsett kvalitet är en av de sakerna som jag ser som potentiella problem med botartiklar, om/i fall där informationskvaliteten faktiskt är dålig. Annars inget att invända angående Andejons inlägg. flinga 29 oktober 2016 kl. 17.58 (CEST)
Manuellt skapade kan också ange mängder av källor utan att vara mer tillförlitliga för det. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 08.13 (CET)
Visst är det så. På tiden som det skapas en människoskapad artikel kan däremot boten skapa tusenden, så skillnaden skulle vara den mellan ett kanske hanterbart problem och ett som knappast är hanterbart. Och att sluta skapa manuella artiklar skulle ju liksom ändå gå emot projektets själva grundidé, än sålänge. flinga 31 oktober 2016 kl. 13.39 (CET)

hipp som happ[redigera | redigera wikitext]

Jag har nu ett x antal sidor huller om buller, bland annat fem långa artiklar om Albaniens historia skriven på svenska. Har många olika dokument med innehåll rörande Albanien. Det finns en hel del text som jag tänker ta och lägga upp på Wikipedia men vill vara selektiv av mig. Hur ska jag göra med allt? Hur gör ni själva med innehåll- och dokumentsorteringen ur ett wikipediaperspektiv? --Vannucci (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 21.17 (CEST)

Om frågan gäller artikelstruktur, d.v.s. vad som ska delas upp till fördjupningsartiklar kontra vara avsnitt i en samlingsartikel, skulle jag rekommendera att snegla på större språkversioner för inspiration (engelska, tyska...). Det är i alla fall så jag brukar göra ibland. Tomas e (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 15.45 (CEST)

NE och Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Denna studie är, även om den är skapad av en känd NE kritiker, helt förödande mot NE. När jag började för 10 år sedan var jämförelsen "het" och alls inte självklart till Wikipedia fördel. Sedan dess verkar NE inte alls uppdaterats vilket gjort deras artiklar i mycket degenererat och också saknas många artiklar i områden som tillkommit. Samtidigt har Wikipedia bara blivit mer täckande och bättre och med enwp styrka som resurs i bakgrunden. Också verkar just källreferenser numera ses som viktigare för trovärdigheten än vem författaren är, tvärtemot hur det var för 10 år sedan. Det verkar också som skolor och bibliotek nu en masse säger upp sina abonnemang på NE. Yger (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 19.38 (CEST)

Mycket och intressant läsning. Självklart måste man ha i bakhuvudet att det är skrivet av en som kritiserar NE, men som helhet är det intressant läsning. Adville (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 21.22 (CEST)
Man kan inte se det så svartvitt. Den stora majoriteten artiklar på svwp är alltjämt bristfälligt källbelagda. Men vi konkurrerar inte med NE; NE och svwp kompletterar varandra. Nu när jag skriver teaterbiografier, hittar jag varje vecka biografier om aktuella personer på NE, som inte fanns med i pappers- eller DVD-utgåvan, så visst uppdaterar de och vi har fortfarande inte kommit ikapp, iallafall inte inom det här området.
Men såklart, när Den Store Danske Encyklopædi och Store norske leksikon kan vara fria så borde också NE kunna vara det. Tillgång till NE ser jag som en grundläggande rättighet för skolelever, men tyvärr är det många skolhuvudmän som inte vill lägga den summan på eleverna. Att enwp skulle vara bättre än svwp är också ett vårdslöst och svepande påstående. Enwp har fler källor, men ofta av sämre kvalitet. Vi skall dock inte slå oss för bröstet, worldstatesmen.org används t.ex. fortfarande som källa. Vi borde ha kommit längre. /Ascilto (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 23.26 (CEST)
Jag delar inte Ascilto beskrivning av att tillgången till NE är grundläggande rättighet för skolelever. Likvärdig information, i såväl tillförlitlighet och mängd, går att finna annanstans. Då är det inte ekonomiskt motiverat att betala NE för att eleverna ska få tillgång till information som går att finna annanstans på internet, och ofta, till och med mycket bättre. Obelix (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 12.09 (CEST)
Du arbetar kanske inte som lärare? /Ascilto (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 12.28 (CEST)
Nej, men har deltagit i diskussioner med lärare om NE. Det går emot allt vad källkritik berör genom att slaviskt sätta tilltro till vad som står på en webbplats just bara för att NE är trovärdigt i och för sig. Istället handlar det om att värdera information och jämföra källor med varandra. NE har, enligt min mening, i många delar tappat sin funktion. Wikipedia passar utmärkt för den som vill få ett "hum" om ämnet och kan fördjupa sig i ämnet med hjälp av källorna och de angivna fotnoterna. NE har ofta enbart kortfattad information och kan också vara föråldrad. Det gäller att ha en viss försiktig hållning, emm, om det här med "sanning". NE har inte sådan auktoritet att de kan göra anspråk på "sanningen". Obelix (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 12.39 (CEST)
Du avfärdar att använda encyklopedier som källor över huvud taget. Så som NE är redigerat är även Encyclopædia Britannica och Den Store Danske Encyklopædi redigerade med en redaktion som faktagranskar allt. (Store norske lexikon är noggrannare med att uppge författare och redaktörer.) Även monografier och annan facklitteratur utan akademisk notapparat och källförteckning faller bort som källor. Källvärdet hos väldigt mycket facklitteratur ligger hos upphovsmannens renommé. Då återstår inte mycket som vi kan använda för att bygga det här uppslagsverket på. /Ascilto (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 13.21 (CEST)
Där missförstod du mig lite. Naturligtvis kan NE användas som källa, men först efter en viss kontroll. Jag menade mer att om skolorna ger eleverna tillgång till NE och ger inloggningsuppgifter med andemeningen "Använd NE vid skoluppgifter" faller syftet att lära ut om källkritik bort. Alla källor bör kontrolleras innan man använder den. Även facklitteratur kan vara vinklad och omstridd. Det är en grannlaga uppgift det här med källhantering...Men du förstår hur jag menar nu, Ascilto? Obelix (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 13.45 (CEST)
Ja, man skall alltid bedriva källkritik. Det skall skolelever lära sig oavsett källa. Även NE:s författare kan vara mer eller mindre omdebatterade, t.ex. Dick Harrison som skrev mängder av artiklar som doktorand. /Ascilto (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 13.53 (CEST)
Det är ju rätt hopplöst för en skolelev att bedöma hur pålitlig en viss skribent är. Därmed gäller det mer att jämföra NE:s texter med andra källor. WP är ett ypperligt instrument för att lära källkritik, men inte så att man godkänner allt som har källor eller allt som används som källor på WP. Jag bedömer inte NE:s eller en vetenskaplig artikels trovärdighet som källa på basen av källhänvisningarna. Det gäller att gå ett steg vidare också i skolorna. Det kan hända att det är bra att använda också NE – medveten om dess begränsningar – för att undvika att bedöma pålitlighet enligt antal noter, såsom det kan gå om man endast använder Wikipedia. --LPfi (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 14.15 (CEST)
Det tråkiga är att Wikipedias begränsningar är större än NE:s och andra nationella encyklopedier. Det måste jag tyvärr konstatera då jag lär ut hur man kan använda wp källkritiskt. Och trovärdigheten är mindre, väldigt låg hos lärare kan jag säga, även om få avfärdar wp rakt av som för några år sedan. - Källkritik handlar aldrig om att konstatera antalet referenser och den kan inte heller stanna vid att jämföra olika källor med varandra - även där finns fallgropar. /Ascilto (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 16.42 (CEST)
Kan du förtydliga på vilket sätt "Wikipedias begränsningar är större än NE:s"?--LittleGun (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 16.49 (CEST)
Framförallt är väldigt många artiklar bristfälligt källbelagda (det är vanskligt att uppskatta andelen, men jag skulle tro att det är flertalet), och fortfarande finns gott om tveksamma nätkällor, ofta hämtade från enwp. Sådana källor slinker okritiskt med t.o.m. hos utvalda artiklar. Av längre artiklar är det bara de omkring 300 utmärkta artiklarna som är tillfredsställande källbelagda. När källfrågan kommer upp här på Bybrunnen eller på sffr så är det alltid några som tycker att det räcker med att googla. Så länge användare har den inställningen kommer wp stå och stampa på samma fläck. /Ascilto (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 17.26 (CEST)
Jag har svårt att se det som en begränsning. Visst finns det en massa artiklar som inte är särskilt bra, t.o.m. usla, men det är inte ett nödvändigt problem. Det går att skriva bra artiklar på Wikipedia, och det uppmuntras. Den kritiska läsaren kan söka sig till andra källor om Wikipedia inte har en bra artikel om ämnet.
Det går hundra gånger lättare att skriva en artikel om något man har ett hum om med halvbra källor från nätet än att sätta sig in i ämnet så att man faktiskt kan skriva på basen av goda källor som stöder det man vill ha sagt. Vi har en massa viktiga oskrivna artiklar, och bl.a. jag föredrar att skriva om dåliga artiklar så att de blir halvbra framom att skriva verkligt bra artiklar (med den insats det kräver). Om vi alla koncentrerade oss på att bara skriva bra skulle vi ha betydligt färre artiklar, kanske för få för att vara relevanta.
--LPfi (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 19.24 (CEST)
(Redigeringskonflikt) jag anser att wikipedia har stor trovärdighet, men håller med Ascilto att bristen på källor i flertalet handskrivna artiklar är ett problem. Dessa är ofta en kvarvara från starten. Sedan är källkritiken inte alltid bra så stt det slinker igenom dåliga källor, eller anvönds felaktigt (som i Junge freiheit). Där finns det mycket kobb att göra. Jag skulle till exempel bilja att alla artiklar som saknar källor eller ref mallades med "källor behövs" så att trovärdigheten ökade lite och det nlev lättare att se i statistiken hur källäget är. Adville (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 19.28 (CEST)
Det är inte så mycket svårare att ta en databasdump och söka efter artiklar med källor angivna. Mallen är till som varning för läsaren, inte för statistik (och vad skall du göra annorlunda om det kommer fram att det är 200 000 artiklar som saknar källor istället för 100 000?).
andejons (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 21.17 (CEST)
Jag uttryckte mig fel. Statistiken i sig är viktigt, men genom att malla de icke källbelagda artiklarna så visar vi läsarna att vi är medvetna om källbristen i de artiklarna. Det tycker jag är viktigt. Det är ärligare ön att låta det vara för "det ser fult ut med många mallar i alla artiklar". Då har vi något att jobba med, och kan kanske motivera fler att hjälpa till att källbelägga. Adville (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 22.01 (CEST)
NE är en bra källa och en bra tjänst. Visserligen tunn på vissa ämnen. Men ibland även ganska mättande information. Kortfattad information rör sig mest kring biografiska artiklar om mindre kända personer medan mer kända (världsberömda) personer har mycket information att läsa i. Artiklar om vetenskapliga ämnen varierar i längd och ibland önskar man sig att dessa vore längre. Tyvärr har NE ganska lite information om vissa länder, inte så mycket om Albanien till exempel (förutom huvudartikeln om Albanien). Annars, förutom frånvaron av många ämnen, håller uppslagsverkets sin språkliga skärpa, något som vi inte alltid kan styra över (ställa krav) på Wikipedia. --Vannucci (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 21.44 (CEST)
Wikipedias styrka är att vi snabbt kan utöka med artiklar som daknas om aktuella ämnen eller om man anser det saknas artiklar om vissa områden, vilket inte sker på NE. Adville (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 22.01 (CEST)
Tack Yger för länken till en intressant studie. Materialet ger mycket idéer framåt. Dock lyckas inte artikelförfattaren leva upp till sin inledning, att "på ett vetenskapligt acceptabelt sätt" jämföra NE och (Sv)Wp. Därtill har författaren alldeles för många förutfattade meningar - vilket flera av inläggen ovan också varnar för. Deryni (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 11.25 (CEST)
Som komplement och är denna rapport från IIS av stort intresse, den visar hur Acceptansen av Wikipedia på bara något år radikalt förändrats samtidigt som NE upplevs alltmer otillgängligt (=inte användbart i praktiken). Intressant sidor är sid 26, 41 och 69-72.Yger (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 12.08 (CEST)

För den som vill kan man faktiskt bidra med artiklar till NE om nu NE är så dåligt. Att jämföra oss med NE känns som ett dött lopp. NE är bra på sitt vis och Wikipedia är bra på sitt vis. Vi ska inte sjunka så lågt genom att ge vår förställda konkurrent ett dåligt rykte. Jag ser heller ingen nytta med denna diskussion. Vad är denna diskussion tänkt att leda till exakt? --Vannucci (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 21.47 (CEST)

Att vi får en gemensam insikt hur viktigt Wikipedia nu är för skolor och allmänhet. För 10 år sedan när jag började var Wikipedia en "kul ploj" bredvid de seriösa encyklopedierna, och om Wikipedia hade rasat ihop hade det noterats med en lätt axelryckning av samhället. Och att Wikipedia nu är så viktig gör enligt min mening att vi som gemenskap behöver ta vårt ansvar att förvalta, vårda och vidareutveckla vår encyklopedi på största allvar. Detta vårt gemensamma ansvar behöver dock inte falla på var och en det är fortfarande helt OK att som många gör bara tycke det är kul skriva här. Och saker som jag tänker på i ansvarsdimensionen är saker som redan nämns här, källkravet för artiklar. Men också att våra artiklar inte är vinklade, av typ skvaller och/eller integritetskränkande. Jag anser också vikten av en välfungerande klottersanering är central. det fungerar som det alltid gjort mycket väl tack vara et 20-tal entusiaster, men kanske måste vi ändå diskutera olika starkare tekniker för klottersanering, typ Ores som redan varit uppe här. Genom att veta hur verkligheten (här NE kontra WP) ser ut kan vi också agera rätt i vårt eget agerande. Att konstatera våra föräldrar blir äldre och svagare, gör inte att vi tycker illa om dem eller pratar nedsättande om dem, men vi måste var medvetna om det så vi inte förväntar oss de kan stötta oss om när vi var små, utan att vi också axlar fullt ansvar för våra liv.Yger (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 09.29 (CEST)
När det gäller "NE 3" så är det svårt att låta bli att notera att sajten tycks ha funnits i fem år och ännu inte tycks ha åstadkommit en enda artikel, bara storstilade planer på en encyklopedi som både ska vara bra och fri. Jag hoppas att upphovsmannen är på rätt väg, men hittills tycks det ha blivit väldigt mycket NE-kritik och väldigt lite encyklopedi. Tomas e (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 15.10 (CEST)
Instämmer med ovan. För några år sedan ringde NE3.se-människan upp mig i telefon och pratade om NE, Wikipedia och olika möjligheter (jag har frilansat för NE sedan 80-talet). En del intressanta åsikter, men det mesta verkade bygga på en utopistisk (?) idé om att slå ihop/kombinera NE och Wikipedia. Det var ganska mycket idé och lite verkstad då, och jag har inte hört om så mycket verkstad från NE3.se sedan dess heller. Länken från iis.se var dock klart intressant. Tack!--Paracel63 (diskussion) 2 december 2016 kl. 17.07 (CET)

Wikidata[redigera | redigera wikitext]

På tal on NE, så har jag nyligen gjort så att NE.se blivit en "property" på Wikidata (wikidata:Property:P3222). Denna "property" kopplar artiklar på NE.se med Wikidata-objekt. Här finns en lista med objekt på Wikidata med koppling till NE.se, men som saknar artiklar på svenska Wikipedia. Kanske dags att skapa dem? :) Josve05a (prata med mig) 23 oktober 2016 kl. 00.49 (CEST)

Här är samma lista kompletterad med respektive objekts etikett och beskrivning, sorterad efter etikett. --Larske (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 08.46 (CEST)
Bara 45 st? Sedan undrar jag varför homo sapiens finns på listan, eftersom den finns på wd-sidan länkad till människa. Är det för att det är en omdirigering? Adville (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 09.36 (CEST)
Bara ~500 objekt har länkats mellan NE och Wikidata hittills (hjälp gärna till - se instruktioner), därför den låga siffran av saknade artiklar. Ang. Homo sapiens så är det för att på många wikis (se wikidata:Q15978631) har de artiklar om båda namnen., t.ex. en:Homo sapiens och en:Human, och NE-artikeln om Homo spaiens har länkats till det vetenskapliga namnet. Josve05a (prata med mig) 23 oktober 2016 kl. 09.39 (CEST)

Folk gillar listor[redigera | redigera wikitext]

Nu känns det dags att på riktigt skapa ett större utrymme för listor. Vem gillar inte listor? Jag har tänkt att det finns en stor potential om vi lättar på kraven som i dagsläget förhärskar och hindrar någonting nyttig för alla som läser på Wikipedia. Hur ser det ut egentligen och hur kan vi breda ut det? Kan vi rentav få många engagerade utan att ställa strikta krav på varandra? Vi kan nå långt med detta. --Vannucci (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 18.48 (CEST)

Har du något exempel på en bra lista som inte tillåts idag? /Elzo 90 (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 19.19 (CEST)
Jag älskar väl underhållna listor och föreslår därför att vi avvaktar med förändringar av riktlinjerna för manuellt skapade listor tills att det har tagits fram bra verktyg för att skapa listor från värden på Wikidata (de som finns idag lider framför allt av brist på enkel redigeringsmöjlighet av värdena i listan). När detta väl finns på plats och det blir mycket enklare att skapa listor som uppfyller relevans i mängder kan vi känna efter om det verkligen finns ett behov av ytterligare listor med lägre relevanskriterier. Ainali diskussionbidrag 23 oktober 2016 kl. 19.21 (CEST)
Just listartiklar är väl de som har löper störst risk att raderas om de tas till WP:SFFR, oftast för att de inte är ordentligt avgränsade, inte är kompletta eller inte tillför mer information än vad en kategori gör. Faktum är att när jag skapade Lista över fyrar i Stockholms skärgård så var det just som en fallstudie i vad en lista behöver innehålla för information för att motivera sin existens. /ℇsquilo 23 oktober 2016 kl. 20.39 (CEST)
Många skapade listor, även de som är "hyfsade", har alldeles för mycket länkar som leder tokfel. När det inte är så, beror det på envist arbete av sådana användare som Maundwiki. (stort tack för det arbetet) Listor underhållna med hjälp av Wikidata har flera fördelar. (En är att sådan toklänkning undviks.) Men jag instämmer i att det nuvarande systemet som ni ser ListeriaBot utföra idag har vissa betydande brister. -- Innocent bystander (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 20.41 (CEST)
För att ta ett skräckexempel: Lista över flygplan/A-B med flera. Den är dåligt avgränsad (vad är ett flygplan? Ska glidflygplan, segelflygplan, autogyros och ekranoplan räknas med?), den är inte komplett (och har inte heller någon rimlig chans att någonsin bli det) och den tillför inte mer information än vad ett kategoriträd efter flygplanstillverkare skulle göra. Dessutom är många av länkarna röda eftersom han/hon som skrev listan hade en annan uppfattning om vad artikeln om respektive flygplan borde heta än vad han/hon som sedan skrev artikeln. /ℇsquilo 23 oktober 2016 kl. 20.51 (CEST)
Alfabetiska uppräkningar är totalt meningslösa som artiklar betraktade. Kronologiska listor kan däremot ha ett stort värde. Tabeller med olika parametrar är oftast ännu bättre. Tostarpadius (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 21.27 (CEST)

Veckans tävling - Videosprint[redigera | redigera wikitext]

I denna veckans tävling fyller vi på multimediautbudet i ett videosprint. Hjälp till att få artiklarna att bli lite mer livfulla! Ainali diskussionbidrag 24 oktober 2016 kl. 19.09 (CEST)

CEE[redigera | redigera wikitext]

Karta från sidan Wikimedia Central and Eastern Europe på Meta.

Bland wikipedianer i centrala och östra Europa (CEE) finns sedan några år ett aktivt samarbete, som främst tar sig uttryck i artikelskrivartävlingen "CEE Spring" (hållen 2015 och 2016 i mars-maj, detaljerad information på meta) och konferensen "CEE Meeting" som är en sorts regional mini-Wikimania i början av hösten (2015 i Estland, 2016 i Armenien). Sverige ingår inte i samarbetet. Finland hade tidigare en observatörsroll. Men både artikelskrivartävlingen och konferensen är öppna för alla och den som behöver resebidrag eller vill arrangera en skrivstuga kan ju säkert ansöka hos Wikimedia Sverige (speciellt nu när de har fått oväntat mycket pengar, se ovan). Vi skulle också kunna arrangera något evenemang i Sverige och bjuda hit någon CEE-deltagare som medverkande gäst.

Under CEE Spring 2016 (detaljerad statistik) skapades 379 nya artiklar om Polen, 350 om Estland, 332 om Bulgarien o.s.v. ner till 87 artiklar om Rumänien och 57 om Esperanto. Av dessa skapades 777 artiklar i belarusiska/vitryska Wikipedia, 651 i ukrainska Wikipedia, o.s.v. ner till 10 artiklar i bosniska och 4 i slovenska Wikipedia. Tävligen var organiserad med olika teman varje vecka under tio veckor. Den första veckan, 21-27 mars, skrev man artiklar om Serbien, Slovakien och Ungern, o.s.v.

Vannuccis arbete runt Albanien (ovan), Gotogos arbete med estniska ortnamn (ovan) och Lsjbots skapande av geografiska artiklar är sådant som skulle kunna redovisas på CEE Meeting. Jag besökte CEE Meeting 2015 i Estland. Det var en mycket trevlig konferens i det lilla formatet på en kursgård på landsbygden utanför Tartu. Och jag är sugen på att besöka CEE Meeting 2017 i Warszawa. Men vilka projekt finns att redovisa från svensk sida, utöver dem jag redan har räknat upp? Kanske något nytt projekt borde startas? Vilka typer av artiklar borde skapas? Har vi några möjliga samarbeten med museer? Sverige har ju flera gånger haft närkontakt med Östeuropa: kung Sigismund i Polen, Karl XII:s fältslag vid Narva och Poltava, finska kriget 1808-1809, svensk neutralitet under båda världskrigen, svenska företags (Ericsson, SKF, Kreugers tändsticksbolag) affärer i olika länder, Raoul Wallenbergs räddningsverksamhet, östeuropeiska flyktingar till Sverige under kalla kriget, östutvidgningen av EU 2004 som inleddes under Sveriges EU-ordförandeskap 2001. Och 2017 är ju framför allt hundraårsminnet av ryska revolutionen. Finns det något material som vi kunde gräva fram ur svenska museer och arkiv, som wikipedianer i Östeuropa kan ha nytta av? --LA2 (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 00.57 (CEST)

Ping@SunshineBanana21000, som kanske har idéer och/eller erfarenheter som kan vara intressanta i sammanhanget? //Vätte (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 02.35 (CEST)
@LA2: Det skulle kännas ypperligt spännande om mitt arbete runt Albanien redovisas på detta förträffliga östeuropeiska forumet. Albanien är ett av de länder i Östeuropa som skrivs minst om och kännedom och utbytet mellan Albanien och Sverige har historiskt som kulturellt varit blygsamt. Du skulle kunna lyfta fram fördelen med Wikipedia att minska gapet i ett sådant historiskt och kulturellt perspektiv. Kontakta mig via min diskussionssidan om du vill ställa frågor som underlag.--Vannucci (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 23.37 (CEST)

Fritidshusområden och Kommunal navigation[redigera | redigera wikitext]

Jag har så sakta börjat kolla upp våra artiklar om fritidshusområden. Det är ett begrepp som, om möjligt, är ännu obskyrare än småorterna. Min ambition är främst att märka upp de artiklar som vi redan har om dylika orter. Ganska stor andel av dem är nämligen samtidigt småorter (ungefär hälften om det i hela landet ser ut som det gör i Botkyrka och Ekerö). Samtidigt har det blivit lite nya stubbar om dylika orter, men jag vet inte om jag tänker fortsätta med det.

Min fråga här och nu: En handfull kommuner har löjligt många fritidsområden: Norrtälje >130, Värmdö >60, Haninge >40. Är det lämpligt att stoppa in dessa i kommunens navigationsruta i dessa fall? Norrtäljerutan ser redan löjligt stor ut, bara pga småorterna. -- Innocent bystander 23 oktober 2016 kl. 16.01 (CEST)

Ja det tycker nog jag. De är en va myndigheterna erkänd bebyggelseaggregation. Mallens storlek får så vara.Yger (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 17.20 (CEST)
Kanske kan man göra avdelningen som listar fritidshusområden kollapsad?--LittleGun (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 17.53 (CEST)
Kan inte påstå att jag själv gillar kollapsning någonstans. Det får sidorna att hoppa och studsa. Observera att detta bara är ett problem i ett mycket begränsat antal kommuner. Fritidshusområden i större mängder hittar vi främst i tätbebyggda kuster och i fjällen. I inlandskommunerna hittar vi enstaka områden och det finns exempelvis i Småland många kommuner som helt saknar fritidshusområden. -- Innocent bystander (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 20.31 (CEST)
Jag antar att jag inte är den enda som ibland använder Wikipedia med en långsam dator eller långsam förbindelse (och en del betalar per megabit). Då är det väsentliga inte hur lång artikeln ser ut, utan hur många oktetter som laddas ner. --LPfi (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 12.30 (CEST)
SCB har idag publicerat tätorterna för året 2015. Man har också publicerat Översyn av metod och definition för SCBs avgränsningar av koncentrerad bebyggelse som innehåller beskrivning hur man tänker definiera tätort, småort, fritidshusområde och arbetsplatsområde utanför tätort. Områdesgränserna finns på sidan Öppna geodata. Raksa123 (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 17.12 (CEST)

Wikimedia Foundation, gemenskaperna & teknisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

Gott folk,

mw:Technical Collaboration Guideline är en rad rekommendationer under utveckling som försöker hitta bra vägar för hur gemenskaperna och WMF kan arbeta med teknisk utveckling, någonting som ibland har fungerat bättre och ibland sämre och som vi alla skulle vinna en del på om det lite oftare kunde vara bättre. Om ämnen intresserar en får man gärna kika på dem och lämna en kommentar på diskussionssidan där. /Johan (WMF) (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 21.23 (CEST)

Bilder från vattendrag som släppts fria[redigera | redigera wikitext]

Jag hittade denna bildskatt med 4.0 licenser för bidlerna. Oändligt många peglar men däremellan finns också små guldkorn.Yger (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 11.43 (CEST)

@Yger: Snälla tagga all bilder från externa källor med c:Template:License review. :) Josve05a (prata med mig) 25 oktober 2016 kl. 12.55 (CEST)
Varför det? de har ju angett licensvillkoren tydligt. De är ju också så gamla så de är PD Yger (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 13.03 (CEST)
Externa källor kan när-som ändra sina licensvilkor, deras hemsidor kan dö, och då är det svårt för Commons-administratörer att justifiera att de är fria. Om de är PD, bör de använda PD-mallar och inte CC-licenser. :) Josve05a (prata med mig) 25 oktober 2016 kl. 13.07 (CEST)
"License review" är avsett speciellt för några sorters bildkällor (typ Flickr). Det finns ingen anledning att märka de här bilderna för "review". Vilken skatt, för övrigt. (Lustigt med några bilder över ett vackert landskap... med en liten pegel insmugen nere i ena hörnet.) /NH 25 oktober 2016 kl. 13.18 (CEST)

Bevakning av ett kategoriträd[redigera | redigera wikitext]

Under mitt arbete i Wiktionary, där alla ordboksartiklar finns i en stor kategori (t.ex. alla svenska ord i ryska Wiktionary), har jag vant mig vid att kolla "relaterade ändringar" till den kategorin för att se om det har hänt något nytt inom mitt område. I Wikipedia är kategorierna i stället djupt hierarkiska, så att jag skulle vilja hålla koll på stora kategoriträd. Finns det något sådant verktyg, någon variant av CatScan, kanske? --LA2 (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 23.50 (CEST)

@LA2: Ett par exempel med PetScan:
--Larske (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 00.11 (CEST)
Tack, det fungerar! --LA2 (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 00.56 (CEST)

Ny tätortsstatistik för 2015-12-31[redigera | redigera wikitext]

Idag har SCB släppt den nya tätortsstatistiken. Befolkningen i tätort har ökat med hela 440 000 (!!!!) och antalet tätorter har blivit förändrat då SCB har ändrat metod och lite hur de avgränsar. Verkar bli en del arbete med nya namn och tätorter. 210 tätorter har upphört och 233 tätorter har tillkommit. Helsingborg har nu mer än 100 000 invånare och den nya tätorten Sollentuna och Upplands Väsby är nu Sveriges femte största, större än Västerås. Gunnared och Hammarkullen är också en ny tätort med 45 106 invånare, den är utbryten ur Göteborg. Malmberget är nu uppdelat på två tätorter, Malmberget västra och Malmberget östra. /Portunes (disk) 25 oktober 2016 kl. 17.34 (CEST)

Det är väl de 20 Tätorter som upphör p.g.a. metodförändring som är mest oväntat. Borde vi skapa en arbetssida någon stans för detta arbete att få in datat, (och helst via Wikidata)?Yger (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 17.42 (CEST)
Det tycker jag. Jag tänkte ringa till SCB imorgon för att få lite mera information om metodändringarna. /Portunes (disk) 25 oktober 2016 kl. 17.56 (CEST)
Raksa23 har lagt in en länk lite högre upp på byrbrunnrnÖversyn av metod och definition för SCBs avgränsningar av koncentrerad bebyggelse.Yger (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 18.04 (CEST)
@Yger, Portunes, Raksa23, mfl: Jag har lagt en första "Bot request" på Wikidata (den första handlar om att "avsluta" de som inte längre är tätorter). En del saker måste göras "för hand", tex kolla upp all "nya" tätorter och se om vi har artiklar om dem. Vi behöver orientera oss om orter som delas: Malmberget, Sollefteå mfl. Antingen gör vi nya artiklar, eller så gör vi en Bispgården av dem. Utan att ha kollat kartorna så skulle "Sollefteå norra" kunna vara identisk med Remsle och kan infogas där, men det har jag inte verifierat ännu. En projektsida är absolut önskvärd! Wikipedia:Projekt geografi/Tätorter 2015? -- Innocent bystander (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 08.12 (CEST)
Notera också att SCB har en historik av att revidera sina tätortsnamn ett tag efter att de publicerats första gången. Det här gäller i praktiken enbart nya tätorter. -- Innocent bystander (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 08.32 (CEST)
@Portunes: Fråga gärna när Geodataportalen är uppdaterad! Just nu funkar inte tätorterna alls där. -- Innocent bystander (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 08.34 (CEST)
Geodataportalen är definitivt första steget, utan kartor blir det svårt. /Portunes (disk) 26 oktober 2016 kl. 14.13 (CEST)
Har varit i kontakt med en från SCB som jobbar med tätorter, dock inte Karin Hedeklint som har publicerat statistiken, hon var svår att få tag på. Geodataportalen fungerade på hans sida så det verkar vara de frisläppta tätortsgränserna som inte fungerar just nu - jag har mejlat Lantmäteriet (som har hand om geodataportalen) om att det behöver åtgärdas. Jag har dessutom kollat och det är exakt samma gränser som de själva använder. Yger länkade till översynen om metoden och det var ungefär det de sa också. De har alltså automatiserat mera än tidigare. Förr hade de en baktanke om regionala skillnader, dvs att vissa tätorter i Norrland är större till ytan och då tillät de större avstånd. Det har de slopat nu, och orter ska alltså försöka "hänga ihop" mer än tidigare. Sollentuna och Upplands Väsby satt tidigare ihop med Stockholm via två motorvägar, E4 och E18, och det verkar som om de har delats just på grund av att de inte anses vara samma ort om avståndet är så pass långt. En annan sak är att de hos SCB funderar på hur de ska göra med tätortskoder och småortskoder, och funderar på att skapa gemensamma koder för samma ort. Detta för att ge så bra historik som möjligt. En ort som gått från tätort till småort skulle därför ha samma ortkod, vilket skulle göra det lättare att hitta statistik. Småorterna släpps nu i december, men där är det tydligen inte så radikala förändringar som har uppstått här. Dessutom vill SCB publicera nästa tätortsstatistik för 2018-12-31, och tänker utvärdera 2020 hur det har fungerat. /Portunes (disk) 26 oktober 2016 kl. 14.13 (CEST)
Håll era hästar med artikelflyttar och liknande ett tag. Ortnamnsavvikelser som "Bjuv och Billesholm", "Svedala och Sjödiken" med flera stora kommunhuvudorter som fått sammanslagna ortsnamn lär ändras efter Lantmäteriets genomgång. Det är väl också möjligt att de har synpunkter på Sveriges numera femte största ort. Hur som helst torde pommf vara att låta dessa artiklar ligga kvar under sina gamla namn men med hänvisningar till den statistiska produktens namn högst upp. /Grillo (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 20.40 (CEST)
Absolut! Det framgår av rapporten att tätortsnamnen inte är granskade än! Då finns det inget att bygga några artikelflyttar på än. Och även om "Svedala och Sjödiken" verkligen blir det nya namnet på tätorten, bör kanske en ny artikel skapas om tätorten, bredvid centralortsartikeln. Sådant behöver diskuteras först. -- Innocent bystander (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 05.54 (CEST)
Jag har svårt att förstå varför "Svedala och Sjödiken" ska sättas som namn på tätorten. Sjödiken har drygt 400 invånare medan Svedala har över 10 000. Det rimliga namnet är Svedala. Följer man samma princip borde Malmö döpas om till "Malmö och Arlöv". Att ha tätortsnamn med flera orter i borde bara förekomma om de ingående orterna är någorlunda jämnstora. "Bjuv och Billesholm" kanske man får acceptera, eftersom Bjuv bara har dubbelt så många invånare som Billesholm, men jag gillar det inte. // jorchr 27 oktober 2016 kl. 19.40 (CEST)

It always rains in Monte Carlo?[redigera | redigera wikitext]

Noterade den i natt botskapade artikeln Monte-Carlo (det finns även en icke-botskapad Monte Carlo). Enligt denna påstås det regna orimliga 1714 mm per år. Den årliga nederbördsmängden ligger på mindre än hälften av detta värde (knappt 800 mm) (jämför exempelvis med denna sida, denna sida och engelskspråkiga Wikipedia). Även månadsnederbördsdiagrammet är missvisande - det regnar exempelvis enligt artikeln betydligt mindre i oktober än i november, medan det enligt andra källor förefaller som att oktober faktiskt är nederbördsrikare än november (liksom att juli är torrast och inte som anges augusti). Temperaturerna är även de för höga jämfört med andra källor. Samma uppgifter framförs i åtminstone en annan av Monacos bot-artiklar, Saint-Roman (del av en befolkad plats) (har inte kollat resten och har inte kollat andra länder). Monaco är 2 km2 stort, så det handlar inte om lokala klimatvariationer. I övrigt vet jag inte om man skall skratta eller gråta över resten av "artikeln", vars sakinnehåll i stort sett består av att det runt denna del av en befolkad plats finns många namngivna halvöar. --Episcophagus (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 13.16 (CEST)

Vad gäller nederbördsdata så verkar det handla om källan som använts. Se Användardiskussion:Lsjbot/Projekt alla platser#Nederbördsdata som inte verkar finnas i angiven källa, och bidra gärna till den diskussionen. Kanske är det så att man inte borde använda data från den källan för platser som inte ligger inom det snävare området kring ekvatorn. /NH 26 oktober 2016 kl. 13.25 (CEST)
Den data som roboten använder finns från jan 1998 (nederbörd) och jan 2000 (temperatur) och framåt. Data från andra källor är ofta observationer från väderstationer under trettioårsperioden 1960-1990, men kan vara andra perioder (enwp har två tabeller i Monte Carlo-artikeln, en med data från Nice 1960-1990 och en med data från Monaco 1911-1985). Jag vet inte hur stora skillnader som kan bero på det och effekter av global uppvärmning.
Botens temperaturdata är markytetemperaturer från satellitobservationer. Det är inte samma sak som lufttemperaturer uppmätta vid väderstationer, som brukar användas för att jämföra klimat. Så diagrammen kommer inte vara samma som i andra källor. Dessutom är inte satellitdatat fullständiga mätserier, för många platser saknas många dagar och kanske hela månader. Man borde även kolla om Nasas dag- och nattemperaturer motsvarar min- och maxtemperaturer som våra klimatdiagram ska visa. 81.231.250.89 26 oktober 2016 kl. 20.41 (CEST)
Att robotskapa artiklar om "orter" i en stadsstat som Monaco kanske inte var en jättelysande idé, speciellt då landet redan har god täckning användarskapade artiklar. /Grillo (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 20.43 (CEST)
För övrigt bör naturligtvis inte "del av en befolkad plats" vara länkat. /Grillo (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 20.45 (CEST)
Nu var jag ovanligt djärv och försökte reda upp rötan kring de robotskapade Monaco-artiklarna. Jag har gjort följande:
  1. Raderat eventuella dubblettartiklar om distrikten och lätt anpassat övriga till att handla om distrikten.
  2. Kraftigt förenklat kategoriträdet som var oerhört komplicerat i förhållande till antalet artiklar (utesluter inte ytterligare förenkling).
  3. Raderat samtliga artiklar om "halvöar", i samtliga fall var det i själva verket fråga om uddar med ringa betydelse. Det substansmässiga innehållet var i det närmaste obefintligt och i övrigt uppfyllde de knappast relevanskraven.
Skulle jag nu handlat helt mot konsensus är jag givetvis beredd att återställa dessa ändringar eller någon av dem. Rasmus 28 26 oktober 2016 kl. 23.09 (CEST)
Angående det här med "ovanligt många namngivna" vet jag att jag tagit upp det tidigare, jag trodde den informationen skulle plockas bort ur botartiklarna. Det finns inga belägg för att det finns ovanligt många namngivna platser där. Geonames innehåller poster beroende på hur många och hur aktiva personer det funnits som registrerat namn i närheten. På de flesta håll som jag tittat innehåller geonames mindre än 1 % av platsnamnen som egentligen existerar. Det går därför inte att säga om det verkligen finns ovanligt många namngivna enheter i närheten.FBQ (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 23.28 (CEST)
När man städar eller tar bort robotskapade artiklar till förmån för redan existerande människoskapade artiklar är det viktigt att man överför klimatdata och geografiska data till de artiklar som redan finns. Annars går det förlorat. Det är väl källbelagda data, och de är inlagda enligt konsensus i hundratusentals artiklar, så det finns inga skäl att undanhålla läsaren dem. /NH 27 oktober 2016 kl. 14.22 (CEST)
Om klimatdata uppenbarligen är grovt felaktiga bör de undanhållas läsaren, se nedan. --Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 15.30 (CEST)
Nederbördsdata från 1990-2012 enligt Climate Change Knowledge Portal (CCKP) och från 1998-2015? enligt NASA(?):
Mån CCKP NASA(?)
Jan 62,0 232
Feb 38,4 140
Mar 34,4 162
Apr 72,6 169
Maj 46,5 125
Jun 30,2 40
Jul 17,6 59
Aug 26,5 36
Sep 90,8 81
Okt 123,3 126
Nov 104,3 389
Dec 86,2 165
Tot 732,8 1724
Det är helt omöjligt att skillnaden mellan de uppmätta nederbördsmängderna för perioderna 1990-1997 och 2013-2015(?) (båda siffrorna innehåller ju de 15 åren 1998-2012 som ju bör vara lika) skulle ge ovanstående resultat (det måste ha regnat över 4,5 meter årligen, dubbelt så mycket som i Bergen!, de tre senaste åren för att det matematiskt skall gå ihop - och då får det inte ha regnat alls 1990-1997, annars måste det ha regnat ännu mer!). Uppgifterna från NASA(?) är helt enkelt fel, duktigt fel. Och om detta fel upptäcktes av en ren tillfällighet, hur många andra felaktiga uppgifter finns det då inte i övriga botartiklar? --Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 15.14 (CEST)
Motsvarande data från den "slumpvist" (botskapad artikel från litet område där det sannolikt finns jämförbara klimatdata) valda Kuwait Stad (det finns såklart en artikel Kuwait (stad) också, och även denna innehåller klimatdata - från WMO 1994-2008):
Mån CCKP NASA(?) WMO
Jan 23,7 42 30,2
Feb 12,5 11 10,5
Mar 13,9 5 18,2
Apr 13,6 8 11,5
Maj 5,3 8 0,4
Jun 0,4 1 0,0
Jul 0,8 1 0,0
Aug 0,6 1 0,0
Sep 0,4 1 0,0
Okt 1,7 2 1,4
Nov 14,8 65 18,5
Dec 14,7 18 25,5
Tot 102,4 163 116,2
Skillnaderna är inte lika absurda som för Monte Carlo, men NASA(?) ger ett värde som är nästan 60% högre totalt an vad CCKP gör. Man kan jämföra med årsmedelvärdena (enligt CCKP) för 1900-1930, 1930-1960 och 1960-1990, för att få ett hum om variationsbredden:
Mån 1900-1930 1930-1960 1960-1990
Jan 21,9 19,3 20,9
Feb 13,8 13,7 12,8
Mar 14,1 13,3 12,2
Apr 15,5 14,3 13,6
Maj 4,5 5,0 4,1
Jun 0,4 0,5 0,5
Jul 0,7 0,8 0,8
Aug 0,6 0,6 0,6
Sep 0,4 0,5 0,5
Okt 1,9 1,8 1,5
Nov 15,5 13,6 9,6
Dec 17,2 18,4 15,1
Tot 106,5 101,8 92,2
Årsnederbörden för 1990-2012 och de tre föregående 30-årsperioderna varierar alltså mellan 92,2 mm och 106,5 mm, att jämföra med totalerna för den botskapade Kuwait Stad 163(164) mm och den människoskapade Kuwait (stad) 116,2 mm. --Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 16.51 (CEST)
Man kan ju argumentera att möjligen felaktiga nederbördsdata är bättre än inga nederbördsdata. Så brukar resonemanget gå kring robotartiklar. Det blir ju konstigt om sådana data accepteras i hundratusentals artiklar – men samtidigt är fria att plockas bort. Vi får nog reda ut hur vi ska ha det. /NH 27 oktober 2016 kl. 19.35 (CEST)
Enligt min föga ödmjuka uppfattning är "inga data" bättre än "felaktiga data" och även bättre än "ungefär rätt data - för det mesta...". I de botskapade artiklarna framgår inte vad det är för data som anges. Det framgår ej att exmpelvis temperaturerna är värden på marktemperatur uppmätta av strålning med hjälp av satelliter (vilket antytts ovan), i stället för uppmätta av markbaserade standardiserade väderstationer (som alltid är det man anger när man talar om klimatet på en ort), eller för vilka år nederbördsobservationerna gäller (som det ser ut verkar det i bästa fall vara värden från ett enda oangivet år - och i så fall talar vi inte om klimatdata). --Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 20.08 (CEST)
Tog mig friheten att kopiera inläggen från och med den första tabellen ovan till Ephiscophagus senaste inlägg till robotens diskussionssida (länkad ovan). Jag tror inte Lsj läser alla diskussioner här, och det som just rör nederbördsdata kan då hållas samlat där. /NH 27 oktober 2016 kl. 23.55 (CEST)

Länkar till födelse- och dödsdatum[redigera | redigera wikitext]

Ska vi länka till födelse- och dödsdatum i artiklarna? Jag anser att dessa länkar är värdefulla och därför ska behållas. Anledningen till att jag tar upp frågan är att användaren Boberger i ett högt tempo raderar sådana länkar ur artiklarna. Frågan huruvida dessa länkar ska finnas eller inte har varit uppe till diskussion på Bybrunnen tidigare, t.ex. här. Kan vi komma fram till något i frågan? För närvarande riskerar vi att få massändringar fram och tillbaka. Svensson1 (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 06.13 (CEST)

Jag är emot dessa länkar, då det känns som överlänkning, och ger inte så mycker relevant information om ämnet man läser om. Man vill ha länkar som är relevanta, som man kunna "grotta ner sig i", och lära sig mer kring ett och samma ämne.
  • "USA > Delstater i USA > Washington > President > Obama" etc. är ett exempel på relevanta länkar som ger mer till läsaren om det de har läst.
  • "Person X > Datum > Annan person född samma datum" är ett exempel på ett länkschema som inte är så relevant för en läsare som läst om Person X.
Kanske bara är jag, som blivit "biased" när jag sett andra wikis, men föredrar att inte länka dem. Josve05a (prata med mig) 26 oktober 2016 kl. 07.38 (CEST)
Det framgår av diskussionen här, att konsensus innebär att födelse- och dödsdatum ska vara länkade. Disembodied Soul (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 08.11 (CEST)
Som tumregel brukar jag länka datum ifall den händelse man beskriver skulle passa in på sidan om datumet eller årtalet. Födslar och dödsfall för kända personer är typiskt sådana händelser. /ℇsquilo 26 oktober 2016 kl. 09.32 (CEST)
Håller med Esquilo. Varje prtal i en artikel behlver ej lönkas. Är jobbigt, men födelse och dödsdag, Ja. Adville (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 09.40 (CEST)
Jag ser inte vad dessa länkar tillför för nytta. I de flesta fall är det helt likgiltigt om någon föddes andra eller tredje juni. Länkar bör gå till artiklar som kan ge en djupare förståelse av någon aspekt av artikelämnet. För årtal är argumentet aningen tveksamt, men låt gå. För datum ser jag inte hur det kan vara så annat än i undantagsfall.
andejons (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 10.00 (CEST)
Jag håller också med i sakfrågan. Samtidigt var slutsatsen i diskussionen 2013 att vi inte skulle redigeringskriga om detta, utan låta det vara oberoende av länkning eller ej, vilket jag fortfarande tycker är vettigt.Yger (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 10.05 (CEST)
Jo, jag uppfattade också att det som framför allt gäller är att detta är något som vi inte ska ändra för ändringens skull och där vi ska tillåta olika modeller. Edaen (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 10.38 (CEST)
Jag länkar numera inte övriga årtal och datum annat än i undantagsfall, men dessa i inledningen ser jag som värdefulla. Jag brukar dock aldrig redigera enbart för att lägga in dem, om det inte handlar om en återställning av sådana okynnesaktioner som den som beskrivs i inledningen av denna tråd. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 10.42 (CEST)
Instämmer med Tostarpadius m fl. Dessa länkningar har ett praktiskt värde för dem som arbetar med våra datum- och årtalsartiklar. Bobergers redigeringar bör återställas. /FredrikT (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 10.51 (CEST)
I princip är det besvärligt att synliga länkar läggs in som verktyg för redigering i helt andra artiklar, men tills det finns bra alternativ tycker jag det är något som vi som inte arbetar med årtals- och datumartiklar måste acceptera (det finns alternativa sätt, men de jag sett verkar för klumpiga). Det finns uppenbart de som gärna läser datumartiklarna (via dessa länkar eller länken på huvudsidan), så vi skall inte i onödan sätta käppar i hjulet för dem som arbetar med dem.
Länkning av födelse- och dödsdatum i biografier tycker jag i praktiken är oproblematiskt, då länkarna finns på standardställen och därför lätt kan ignoreras. Man behöver inte läsa många biografier förrän man vet om man vill klicka datumlänkarna eller inte. Årtalslänkar längre ner är något mer distraherande, men inte heller dem följer man av misstag.
--LPfi (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 11.31 (CEST)
Jag håller med Tostarpadius, FredrikT och LPfi. Ataraxim (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 07.58 (CEST)
Jag är för länkar för födelse och död men är motståndare till att länka andra årtal i artiklarna. Gömda länkar är bara att krångla till det./Pontuz (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 17.18 (CEST)
Sedan jag ändrade uppfattning om övriga datum och årtal är det min bild att länkar till dessa saknar förespråkare bland aktiva Wikipedianer. Tostarpadius (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 17.24 (CEST)
Jag är för länkar i ingressen. Som Yger nämner blev konsensus 2013 att inga massändringar ska göras åt varken ena eller andra hållet. Detta har genom åren påpekats flera gånger för användaren som nämns i trådstarten, utan att vederbörande har tagit det till sig. Trist tycker jag, särskilt när det gäller en så pass etablerad och aktiv användare. /Ariam (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 19.11 (CEST)

Länkning av slumpmässiga datum kontra de som verkligen har betydelse för personen?[redigera | redigera wikitext]

Jag är lite förbryllad över vad ni här ovan tycker ska länkas. De slumpmässiga datum Albert Einstein föddes och dog är länkade, men inte de datum då han publicerade sina artiklar om fotoelektriska effekten eller sina artiklar om relativitetsteorin. Inte ens datumet om när han fick Nobelpriset är länkade! Den Einstein som enligt min mening gjorde en insats 14 mars 1879 hette Pauline Einstein inte Albert. 14 mars 1879 hade Albert inte gjort mer än någon av oss gjort under vårt första dygn i livet. Enligt WD dog Albert av aortaaneurysm, inte i någon händelse som i sig självt ansetts remarkabel nog för en artikel. Så varför då länka det slumpmässigt valda dödsdatumet? -- Innocent bystander (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 09.00 (CEST)

Det har inget med logik att göra. Det har med tradition att göra. Det är anledningen till att jul och påsk är de största högtiderna, men ingen bryr sig vilket datum Jesus gick på vattnet.--LittleGun (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 09.06 (CEST)
Jul har firats i långt över 1000 år och har överlevt Nordeuropas så kallade kristnade, sådan historik har inte Wikipedias biografier! -- Innocent bystander (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 09.13 (CEST)
Wikipedia uppstod inte i ett vakuum. Traditionen följer med användarna, användarna skapar Wikipedia. Varav de flesta firar sin födelsedag årligen men inte den dag de tog studenten eller liknande.--LittleGun (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 09.17 (CEST)
Men det är en tradition som går att ändra! Jag har de senaste 10 åren firat långt fler bröllopsdagar än födelsedagar! Det vi åstadkommer i livet borde vara värt långt mer än en slumpmässig händelse. -- Innocent bystander (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 09.45 (CEST)
Visst, traditioner är per definition föränderliga. Och du är inte ensam om din åsikt. Men då är du inte förbryllad länge.--LittleGun (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 10.34 (CEST)
Jag tror att en sådan inställning till födelse- och dödsdatum inte reflekterar vad många läsare är intresserade av. För min del är det enda intressanta med Marc Gené att han råkar vara född på samma dag som jag. /ℇsquilo 29 oktober 2016 kl. 09.55 (CEST)
Mitt motorsportsintresse är på ungefär samma nivå! Smiley.svg Men i just den artikeln är nyckeldatumen i hans karriär faktiskt länkade! -- Innocent bystander (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 10.11 (CEST)

De facto används väl länkarna för två ändamål: för kalenderbitare att hitta lustiga paralleller och för datumartikelredaktörer att hitta händelser att nämna i datum och -årsartiklarna. De viktigaste uppgifterna jag tycker länkarna och artiklarna som delvis skrivs med hjälp av dem kunde ha är att ge kontext för händelsen som länkar till årsartikeln, att locka läsare genom Dagens datum och att stöda personer som behöver inspiration eller åsnebryggor för morgonsamlingar, föredrag och liknande.

Kontextfunktionen fungerar inte. Att vissa uppfinningar gjordes samma år beskriver i någon mån vad som var möjligt vid den tiden, men långt viktigare är ju vilka uppfinningar som hunnit få spridning då (motsvarande med olika händelser). Det är möjligt att årsartiklar kunde skrivas så att de erbjöd denna kontext, men jag är inte säker. Åtminstone har jag inte sett någon riktlinje för hur detta kunde göras.

Återstår att få in intressanta eller lustiga sammanträffanden, vare sig det gäller år eller datum. Länkade datum ger inget mervärde för den som vill läsa artikeln där länkarna finns. Länkade årtal ger mervärde endast om årsartikeln lyckas erbjuda intressant kontext. Länkarna är alltså främst ett verktyg för redaktörer. Länkarna kan förstås fungera för den som vill klicka sig vidare.

Skulle det kunna fungera att arbeta andra vägen? När man skriver om en person, ett album, en bok, en händelse, så skulle man automatiskt klicka fram de relevanta årtalsartiklarna och lägga in händelsen (om den är tillräckligt intressant). Det arbetssättet kan kompletteras med att söka på datumet eller året då man skriver de artiklarna. Datum och år ges ju oftast i standardformat.

--LPfi (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 12.18 (CEST)

Jag klickar mig ganska ofta vidare till födelseår när jag läser biografier som intresserar mig, inte för att jag överhuvudtaget är en kalenderbitare utan för att det ger mig en bild av världsläget vad gäller utveckling och oroligheter med mera och ger mig mervärde kring förståelsen av biografin (i vilken tid man föds påverkar väl i allra högsta grad en person?). //Vätte (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 15.03 (CEST)

Saltslätter i Argentina - finns det någon som har lokalkännedom?[redigera | redigera wikitext]

För några dagar sedan gav jag mig på att försöka få ordning på de områden i Argentina som listas under Salinas Grandes. Men ju mera jag försöker desto mera förvirrad blir jag, eftersom några av de platser som boten har hittat inte nämns i några av de övriga källor jag har letat reda på (eller i enwp). Finns det någon i gemsnskapen som kan Argentina tillräckligt bra för att hjälpa mig reda ut det hela? Annars är det kanske bäst att jag gör mina ändringsförsök ogjorda och låter botens version stå tills någon annan ger sig på det hela. --Chandra Varena (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 22.06 (CEST)

Kan förgreningssidan på spanskspråkiga Wikipedia vara till någon hjälp? Thoasp (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 09.19 (CEST)
Tack Thoasp det tror jag! Jag tittar på den och försöker få ordning på det hela. --Chandra Varena (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 17.33 (CEST)

Veckans tävling Källor 2016 IV[redigera | redigera wikitext]

På måndag börjar veckans tävling Källor 2016 IV. Hjälp till i det viktiga arbete med att öka Wikipedias trovärdighet. Det finns nu över 28 700 artiklar, som mallats med att det saknas källor. Till detta kommer alla artiklar, som inte mallats, men ändå saknar källor. Jag hoppas många deltar, särskilt med tanke på debatten ovan om massmallning av källösa artiklar. Handling, vänner!--Historiker (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 19.09 (CEST)

Något att ha?[redigera | redigera wikitext]

Jag arbetar just nu med ett större arbete. Jag undrar om det är värt att lägga mer tid i. Arbetet hittar ni här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Användare:Vannucci/Sandlåda Jag undrar hur ni tycker att språket ser ut i förhållande till orginalet på norska: https://no.wikipedia.org/wiki/Enver_Hoxha Jag har försökt vara trogen till orginalspråket, kanske för mycket till och med. Vad poppar i ert huvud i en snabb jämförelse? Observera att jag tänker ge mig i kast med liknande översättningar av utmärkta artiklar från norska Wikipedia, allt mellan himmel och jord. Kan därför behöva konstruktiv kritik utifrån andras kunnande kring skapandeprocessen och översättningsarbeten (från norska till svenska i åtanke). --Vannucci (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 23.29 (CEST)

Hmm, vi har ju redan en ganska lång artikel om Enver Hoxha. Vad har du tänkt göra med den befintliga texten? --Ettrig (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 23.54 (CEST)
Det här är inget fel: Men jag är nyfiken på varför du har hoppat över nästan hela inledningen.--Ettrig (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 00.01 (CEST)
Jag hoppade inte över inledningen då någon på norska Wikipedia la till mer info efter att jag började översätta artikeln. --Vannucci (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 00.25 (CEST)
Vår nuvarande artikel om Enver Hoxha är inte tillräcklig lång men ser mer välskriven ut. Om jag ändå översätter färdig artikeln kommer jag inte omformulera meningarna i hög grad. I så fall blir det en ordentlig korrekturläsning och småfix. Det som man stöter på hur såpass lika svenska och norska är men man måste ha en viss försiktighet när man översätter. Annars blir det "ett svensknorskt språk" som genomsyrar översättningen. --Vannucci (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 00.25 (CEST)
Tar du hänsyn till tidigare bidragsgivares material i den artikel som redan finns, eller skriver du en helt ny version utifrån den norska artikeln? Och har du stämt av språket mot de falska vänner som finns mellan svenskan och norskan? //Vätte (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 00.30 (CEST)
Jag har stämt av en viss grad kanske. Men jag är såpass rädd att förstöra texten på originalspråket vid översättningen. Jag får kanske översätta om men med underlaget, alltså den redan översatta texten. Jag skriver en ny version utifrån den norska artikeln, ja. --Vannucci (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 00.37 (CEST)
Att ersätta en befintlig artikel (som inte är undermålig) med en översättning är jag principiell motståndare till. Att komplettera dem vi har med material från andra språkversioner ser jag däremot positivt på, om det görs med urskiljning. Själv skriver jag ofta artiklar på både danska och svenska om samma person som ser helt olika ut, beroende på att jag i första hand använt källor på det aktuella språket. Jag växlar ofta mellan sidor med hjälp av interwikin och uppskattar när de inte är likriktade. Tostarpadius (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 15.15 (CEST)
Håller med tostarpadius. Att bara ersätta en källbelagd artikel med en översättning är aldrig bra. Dock kan du utöka artikeln mycke och utgå från den du gör. Använd de källorna och skrivm med dina ord. Översättningar måste inte vara ordagrant, så länge det följer källorna. Adville (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 20.47 (CEST)
Principiellt är det ok att ersätta artiklar med översättningar eller med egna nyskrivna artiklar. Har alltid varit. Ibland är det enda vägen framåt. /NH 29 oktober 2016 kl. 21.09 (CEST)
Ja, det är inte förbjudet. Do burkar det vara bättre att försöka utgå från det som redan finns. Adville (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 21.18 (CEST)
Man skall ha respekt för det arbete andra lagt ner och behandla det varsamt. Det som är mindre lyckat kan man förstås ersätta. /Ascilto (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 21.20 (CEST)
(redigeringskonflikt)Jag återställer ofta totala överskrivningar. Dels om tydligt relevant info försvunnit men också då jag ser man inte visat tillbörlig respekt till de som skapat den tidigare texten, man bör tolka de tidigare inläggen bejakande. Och ibland kan man diskutera om komplicerade långa artiklar är bättre än kortare men mer lättförståeliga exempel men i de fallen återställer jag sällan. Sedan finns det många exempel där den tidigare artikeltexten varit slafsig/slarvig och då är naturligtvis en total omskrivning bara bra.Yger (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 21.27 (CEST)
Jag skriver färdigt översättningen förr eller senare så får vi se vad vi kan göra med den. Jag har för övrigt skrivit (översatt) över 30-35 sidor om Albaniens historia (fem dokument totalt) så om någon vill ha det och göra om det till en lång artikel kontakta mig via e-post (mejla mig)! --Vannucci (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 22.02 (CEST)

"Sjöar"[redigera | redigera wikitext]

Jag har tidigare noterat VISS-artiklarna med dämningsområden som räknas som sjöar med egennamn. Har inte haft tid att se över hur de gått med dem, om de förbättrats eller vad som skett, men råkade igår på Borsåns dämningsområde. Den borde egentligen inte heta Borsåns dämningsområde eftersom ån här heter Fröviån, men det är ju enkelt fixat. Mera är väl att jag kan tycka att informationen helst skulle ingå i en artikel om kraftverket. Sedan ställs ju också frågan om hur länge en damm skall ha funnits för att få ha en artikel. Vi raderar ju inte artiklar för ett företag läggs ned, personer dör eller avslutar sina karriärer eller dammvallar rivs. Kan de då infogas i artiklarna om kvarnarna, järnbruken eller kraftverksstationerna?FBQ (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 09.36 (CEST)

FBQ, Dessa är skapade inom ramen för Naskos svenska sjöprojekt, och just dessa namn lämnar ju en del övrigt att önska. Självklart kan historiska dammar ha artiklar bara de går att verifiera. Tyvärr har dessa sällan något namn som medtas i kso, varför jag valde att lämna dessa orörda. Att byta namn till något generiskt som Frövifors kraftverksdamm, eller ännu hellre skriva om Frövifors kraftverk, och infoga där är bra idéer. Vad som är lämpligast får nog avgöras från fall till fall. Taxelson (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 21.33 (CET)
Ok, jag skall fundera lite på det. Det är inget jag kommer att jobba med närmaste tiden. Men om du eller någon annan tar tag i någon liknande dammartikel ge mig en ping så jag kan titta på hur det gjorts där, så kanske jag får lite goda idéer för framtiden.FBQ (diskussion) 1 november 2016 kl. 00.28 (CET)
En damm är ett byggnadsverk och ett dämningsområde är en sjö som däms upp av dammen. De är 2 helt olika saker som hänger ihop. Lite som en kyrka hänger ihop med en socken. Jag har inget emot sammanslagningar av smala begrepp, men man ska ha klart för sig att en damm är en byggnad (+ ev jordvall) och att ett dämningsområde är en vattenvolym - som måste hållas isär när man beskriver olika saker i artikeln för att det inte ska bli begreppsförvirring. Nasko () 1 november 2016 kl. 06.11 (CET)

Skrivguider på Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Har vi sidor på Wikipedia om hur vi skriver artiklar från grunden, vad vi bör tänka på, vad ska man ha för förhållningssätt och hur själva skapelseprocessen ser ut? Att skriva en hel, över tio sidig lång artikel är ju en konst i sig. Jag brukar oftast översätta långa texter så jag behöver lite hjälpguider just nu. Jag tycker för övrigt att vi ska skapa en användbar länksamling som består av skrivguider. --Vannucci (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 21.43 (CEST)

Här finns lite skrivhjälp --Larske (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 21.47 (CEST)
Det var intressant information men hade behövt mer! Vem är det som håller i trådarna? --Vannucci (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 21.56 (CEST)
Många länkar finns här --Larske (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 22.01 (CEST)
Det är vi alla och ingen som håller i trådarna. Ainali diskussionbidrag 29 oktober 2016 kl. 22.07 (CEST)
Då kan alltså även jag skriva om, utvidga etcetera dessa skrivguider? Sätter jag själv upp kriterier utefter beprövad vetenskap (t ex böcker i form av skrivguider)? --Vannucci (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 22.12 (CEST)
Javisst, dina bidrag är välkomna. Innan du gör några större förändringar är det lämpligt att ta upp ditt förslag på diskussionssidan. Se även Wikipedia:Konsensus. --Larske (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 22.21 (CEST)
När man skriver i metasidor, guider och liknande, så är något som nog också är en viktig tumregel, att man beskriver praxis, och inte hur man anser att det bör vara. Allt som verkligen bättre beskriver praxis bör kunna läggas till utan diskussion, men om man inte är bergis så kan det nog oftast vara bäst att göra en koll. flinga 31 oktober 2016 kl. 13.31 (CET)

Guld, brons och silver[redigera | redigera wikitext]

Jag föreslår utmärkelser för tre typer av artiklar, de två nuvarande under samma kriterier som nu: utmärkt artikel (guld), rekommenderad artikel (fast med bronsfärg) och, here it comes, en kort och välskriven artikel med nyttig information (med silverfärgad stjärna). Kandidater för denna typ av sistnämnda utvalda artiklar vore (två exempel): Richard Wilson (konstnär) och David Cox (konstnär). Diskutera vad ni tycker! --Vannucci (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 17.58 (CET)

Hur är det bättre än nuvarande system med utmärkt - bra - rekommenderad? --Skottniss (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 18.22 (CET)
Om syftet vore uppmuntran till skribent kunde jag tänka mig det. Men nu är utmärkelsen till för att lyfta fram artiklar som kan fungera som föredömen och ideal för andra skribenter. Och då är nästan redan två nivåer för mycket, men OK då det finns några klara nyansskillnader, typ uttömmande eller ej, som gör att den lägre nivån ändå kan vara användbar. Rekommenderad nivån är därför lämplig då den just också kan fungera som en uppmuntranutmärkelse, och dess roll som föredöme är svagt (om den alls finns).Yger (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 18.27 (CET)
Vannucci, du vill med andra ord göra om kriterierna för Bra artikel och ändra färgen på stjärnan för Rekommenderad artikel - har jag förstått dig rätt då? //Vätte (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 19.41 (CET)
Ungefär så ja. Jag är inte helt och hållet insatt i alla dessa kriterier. Men jag ser det som att det ska finnas utmärkta artiklar, artiklar liknande utmärkta artiklar och likaså utmärkelser för artiklar med enklare och tunnare innehåll. Tanken är bland annat, som Yger nämner ovan, att uppmuntra andra skribenter. Färgerna som jag har lagt fram som förslag låter också vettigt och symboliserar skillnaden på de tre typer av artiklar som faktiskt finns på Wikipedia. Det är bara att komma fram till en bra formulering. --Vannucci (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 20.02 (CET)
Jag förstår inte riktigt vad ditt förslag innebär mer än att ändra färg på stjärnorna, skulle du kunna vara lite mer konkret? Rasmus 28 30 oktober 2016 kl. 20.19 (CET)
@Vannucci: Jag rekommenderar att Du först sätter Dig in i hur det fungerar nu, såväl teoretiskt som praktiskt (genom att delta i omröstningarna en tid framöver) innan Du kommer med förslag till ändringar av systemet. Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 20.28 (CET)
@Rasmus 28: Det som jag främst tänker på är "silvermedaljen", alltså en utmärkelse för artiklar som är korta och koncisa. Syftet är att lyfta fram dessa och uppmuntra varandra. Att skriva kort och koncist är en konst i sig. Jag har själv inte varit särskilt intresserad av rekommenderade artiklar och visste inte heller att bra artiklar ens finns. Däremot har jag haft koll på utmärkta artiklar och tycker om kriterierna kring utmärkta artiklar. Däremot verkar det som att det saknas utmärkelser för välskrivna och kortfattade artiklar som ger ett gott intryck och samtidigt är informativa. --Vannucci (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 20.34 (CET)
Om jag tolkar dig rätt anser du att Richard Wilson (konstnär) bör kunna bedömas som en Bra artikel. Du vill alltså slopa kravet på källhänvisningar vad gäller Bra artiklar? /Annika (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 23.03 (CET)
Problemet med den artikeln är en avsaknad av källhänvisningar som inte motiverar till en silver, förutom att artikeln är kort och koncist, vilket ger en hint om hur språket ska se ut. --Vannucci (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 23.23 (CET)
Förmodligen är jag för trött just nu, men jag begriper inte vad du pratar om. Disembodied Soul (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 23.28 (CET)
Vila ut dig och komma tillbaka i morgon. Dags även för mig att ha en god natt sömn. --Vannucci (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 23.32 (CET)
Tack! Imorgon förstår jag nog bättre. :) Disembodied Soul (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 23.39 (CET)

Månadens nya och utökade artiklar[redigera | redigera wikitext]

Ett flygplan och en litteraturtradition utmärkte sig när september månads bästa nya och utökade artiklar röstades fram: Hawker Sea Fury och Litteratur på engelska. Och av projektets 194 nya och 60 utökade oktoberartiklar har 19 respektive 12 blivit nominerade till den nu påbörjade omröstningen. Välkommen att bidra med röster eller att lista artikelbidrag. Eller att bara titta in – möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 1 november 2016 kl. 19.23 (CET)

Robotservicen för Flyttar, Snabbraderingar och UtanStandardsortering har upphört på grund av datorhaveri[redigera | redigera wikitext]

Datorkrasch...

Eftersom den dator på vilken LarskeBot, i stort sett utan avbrott sedan 2 maj 2016, har kört skript för att uppdatera sidorna Användare:HangsnaBot/Flyttar, Användare:HangsnaBot/Snabbraderingar och Användare:HangsnaBot/UtanStandardsortering idag har kraschat kommer den servicen inte att kunna fortsätta. Hoppas att någon annan robotägare kan ta över. --Larske (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 22.54 (CEST)

Larske: Är koden öppen källkod så kan jag säkert få Fluffbot att ta över, med eller utan översättning till WMF labs-kompatibelt språk. /Fluff?Fluff! 1 november 2016 kl. 15.27 (CET)
@Fluff: Kod i C# finns att finna på respektive sidas diskussionssida. -- Innocent bystander (diskussion) 1 november 2016 kl. 16.25 (CET)
Innocent bystander: Ah, tittade in på sidorna men inte så långt som till diskussionssidan, tack! /Fluff?Fluff! 1 november 2016 kl. 17.29 (CET)
Larske, då skall dessa script vara igång igen. /Fluff?Fluff! 2 november 2016 kl. 19.59 (CET)

CSS till Mall:Navbox?[redigera | redigera wikitext]

Engelska wikipedia har sin CSS till Template:Navbox i MediaWiki:common.css, men den svenska varianten av MediaWiki:Common.css har inget avsnitt för vår Mall:Navbox

Var kan jag hitta den? /Xyyx (diskussion) 1 november 2016 kl. 16.34 (CET)

Den finns i MediaWiki:Gadget-navbox.css. EnDumEn 1 november 2016 kl. 18.11 (CET)
Tack så mycket för infon! Kanske kan vara en idé lägga in den infon på mallens dokumentation, (engelskspråkiga wikin har en sektion med default styles, t.ex), men jag fattar inte riktigt hur man ändrar malldokumentation. Xyyx (diskussion) 3 november 2016 kl. 17.26 (CET)
Xyyx: Dokumentationen till Mall:Navbox finns på Mall:Navbox/dok. Nirmos (diskussion) 3 november 2016 kl. 18.58 (CET)

Förkortningar[redigera | redigera wikitext]

Skall vi inte undvika dylika? Är begränsning till en rad ett fullgott argument för att använda sådana? Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 22.47 (CET)

Du kan börja med att utveckla vad du menar? Vad för förkortningar syftar du på, i vilket sammanhang? --Vannucci (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 22.53 (CET)
Jag menar generellt. De enda vi bör använda är företagsnamn eller liknande som är vedertagna i alla sammanhang. Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 22.56 (CET)
Det var jag som tyckte denna redigering försämrade när det gällde faktarutan. Däremot ogillar jag förkortningar som "t. ex." och "m. fl." som nästan alltid är lämligare att skriva ut. /Pontuz (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 22.59 (CET)
Jag har oftast brukar lämna faktarutor ifred, men jag anser att ord som "gift" och "född" bör skrivas ut även där. Däremot kan det finnas skäl att förkorta exempelvis kilometer eller sammansättningar därmed i vissa tabeller. I brödtexten bör dock allt skrivas ut. Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 23.11 (CET)
Om vi redan har som praxis att skriva ut orden istället för att förkorta orden ska vi givetvis fortsätta på samma linje. Det gäller som ovan att i vissa fall förkorta orden. Detta faktum är vi ganska överens om och har väl aldrig varit ett starkt föremål för en diskussion? --Vannucci (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 23.18 (CET)
Just jur. kand. brukar ju även uttalas just så och är därför nästan lika mycket en synonym till juris kandidat som en förkortning därav. Men grundregeln är att förkortningar ska skrivas ut. /ℇsquilo 31 oktober 2016 kl. 11.16 (CET)
Jag anser att även examina bör skrivas ut. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 14.31 (CET)
Där är vi överens, Tostarpadius! / Pontuz (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 16.32 (CET)
Jag instämmer med Esquilo.--Historiker (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 20.33 (CET)
Jag håller också med, men man kan också med fördel behålla förkortningar i parenteser, fotnoter, formler, tabeller och annat som inte ligger på samma nivå som brödtexten. Det kan finnas risk för att det blir grötigt och svåröverblickbart annars. Initialförkortningar, SI-enheter och kemiska formler är några andra undantag. Marfuas (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 23.45 (CET)
Jag håller med om att förkortningar är okej i fotnoter, formler och tabeller - även i listor. /Ascilto (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 23.48 (CET)
När det gäller SI-enheter brukar jag skriva ut icke-sammansatta enheter som sekund och meter medan sammansatta enheter som km och m/s förkortas. /ℇsquilo 1 november 2016 kl. 08.30 (CET)
I brödtext ändrar jag alla "km" och "cm" jag upptäcker. Tostarpadius (diskussion) 1 november 2016 kl. 13.59 (CET)
Det låter som låter som att spotta i öknen med tanke på den här listan på "km". Viktigare än att det är på det ena eller andra sättet tycker jag är att det är samma skrivsätt inom en och samma artikel. @Lsj: Det ser inte så bra ut i mina ögon när Lsjbot blandar "km" och "kilometer" på det sätt som går att se i till exempel Lac du Zèbre. --Larske (diskussion) 2 november 2016 kl. 18.31 (CET)
Jag är medveten om att förekomsterna är för många för att man skall kunna göra det systematiskt manuellt, men att kombinera det med andra förbättringar känns ändå meningsfullt. Tostarpadius (diskussion) 2 november 2016 kl. 22.30 (CET)
Har svårt att se att ändringar som denna är språkligt motiverade, även om syftet var gott. (Förkortningen "el." blir ju helt omotiverad när "pga." skrivs ut.) /NH 3 november 2016 kl. 13.50 (CET)
Kilometrarna i de botskapade artiklarna går att botfixa. Ändrat koden redan för framtiden. Ska fixa de gamla vid tillfälle. Lsj (diskussion) 4 november 2016 kl. 10.47 (CET)

Kvalitetsmätningen oktober[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
Andel
2020-10-01 16 112 54 15 66 0 114 241 404 0 106 431 405 1 639 7 3 610 45 496 49 106 1,34 %
2020-11-01 13 111 57 15 64 0 165 246 414 2 112 435 413 1 642 36 3 725 45 963 49 688 1,38 %
2020-12-01 10 1 866 61 16 70 0 200 251 409 0 111 412 413 1 603 30 5 452 46 080 51 532 1,47 %
2021-01-01 12 1 330 65 15 72 0 188 256 409 0 103 429 413 1 632 37 4 961 46 447 51 408 1,49 %
2021-02-01 12 701 73 12 66 0 187 270 416 1 112 428 414 1 641 38 4 371 46 648 51 019 1,49 %
2021-03-01 13 365 70 10 41 3 177 269 424 0 114 417 415 1 647 28 3 993 46 994 50 987 1,5 %
2021-04-01 7 213 71 12 43 0 142 283 423 0 110 392 418 1 662 31 3 807 47 135 50 942 1,56 %
2021-05-01 5 188 60 9 42 0 107 250 394 0 97 403 421 1 673 23 3 672 47 421 51 093 1,59 %
2021-06-01 4 179 54 7 44 0 99 256 391 0 94 406 426 1 685 18 3 663 47 550 51 213 1,62 %
2021-07-01 7 175 55 8 51 0 84 275 414 0 102 396 431 1 686 22 3 706 48 053 51 759 1,69 %
2021-08-01 7 149 52 7 49 0 83 269 412 0 104 388 428 1 682 21 3 651 48 178 51 829 1,73 %
2021-09-01 8 130 52 7 52 0 104 261 406 0 109 362 431 1 609 16 3 547 48 216 51 763 1,76 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Städa har minskat, kk upp tacka vara botskapade universitet.Yger (diskussion) 1 november 2016 kl. 19.48 (CET)

Tack. Vi skulle teoretiskt kunna få ner städkategorin till 0 den här månaden, med om vi fick sju personer att fixa sju artiklar var. Är det möjligt praktiskt, tror ni? Fler nollor är ju trevligt i det här fallet. :-) //Hannibal (diskussion) 2 november 2016 kl. 10.45 (CET)
Låter bra, ska vi välja Städa som månadens åtgärdsprojekt (eller vad det nu kallas), så att det blir mer fokus på kategorin också? :) Icea (diskussion) 2 november 2016 kl. 14.22 (CET)
Finns det sådana numera? Jag har flera gånger föreslagit "Ouppdaterade" utan att få respons för det. Den har nu gått över tusen och mörkertalet är säkert stort, där som på andra håll. Tostarpadius (diskussion) 2 november 2016 kl. 14.29 (CET)
Den finns fortfarande kvar, vi länkar åtminstone till det på "Senaste ändringar". Sedan är det säkert så att personen som brukade uppdatera det där inte är särskilt aktiv längre/fokuserar på annat, så om man vill lägga in ett specifikt projekt som månadens kvalitetsprojekt får man nog ta tag i det själv. Ska vi välja Städa eller Ouppdaterat? Icea (diskussion) 3 november 2016 kl. 22.05 (CET)
Jag vet ju inte vilken betydelse det har längre, men spontant känns "Städa" som en för liten kategori, men den kanske är tillräckligt stor om färre engagerat sig. Tostarpadius (diskussion) 3 november 2016 kl. 23.39 (CET)
Jag har nu kontrollerat förhållandet och funnit att det endast varit igång tre månader det senaste året, i mars, april och maj. Endast första gången ledde det till en stor sänkning av antalet artiklar i kategorin, så "Städa" är nog lagom stor. "Uppdatering" valdes senast i oktober 2013. Tostarpadius (diskussion) 3 november 2016 kl. 23.45 (CET)

Sverige på engelska[redigera | redigera wikitext]

Hur ser läget ut för beskrivningen av Sverige i den engelskspråkiga världen, förutom på engelska Wikipedia? Efter en snabb granskning verkar det inte finnas mycket skrivet om stormaktstiden, trots att svenska folket håller epoken högt. Vad kan detta bero på? Det vore bra om ni som har sverigekunskaper kunde ge den beskrivning som jag letar efter. --Vannucci (diskussion) 4 november 2016 kl. 13.16 (CET)

@Vannucci: Artikeln en:Swedish Empire har > 40000 bytes. (Sedan håller inte jag en tid då svenskar mördade och våldtog halva Europa högt.) -- Innocent bystander (diskussion) 4 november 2016 kl. 13.54 (CET)
@Innocent bystander: Du blandar inte ihop stormaktstiden med vikingatiden, väl? Under stormaktstiden var Sverige i praktiken en lutheransk militardiktatur, kneckteriet var hårt hållna och i synnerhet Karl XII såg inte mellan fingrarna när det gällde excesser. /ℇsquilo 4 november 2016 kl. 14.34 (CET)
@Esquilo: Våld blir inte mer glamoröst för att det är sanktionerat av en blåblodig! -- Innocent bystander (diskussion) 4 november 2016 kl. 14.39 (CET)
Hur menar du då? Väpnad strid bygger på våld, det är inget unikt varken för Sverige eller stormaktstiden. /ℇsquilo 4 november 2016 kl. 14.45 (CET)
"Du tronar på minnen från fornstora dar", sjunger vi, men det är nog högst individuellt vad man lägger in i detta. Beroende på ålder kan det exempelvis vara fotbolls-VM 1958 eller 1994. Tostarpadius (diskussion) 4 november 2016 kl. 16.20 (CET)

Wikipedias Asienmånad startar![redigera | redigera wikitext]

Wikipedias Asien-månad är november!

Nu startar Wikipedias Asienmånad. 1-30 november är det flerspråkig online-skrivarstuga, för att utöka Wikipedias täckning av Asienartiklar. Förra året gav skrivarstugan 7000 artikelbidrag på 43 språk. Vårt svenskspråkiga Wikipedia blev dock dåligt representerat, eftersom nyheten nådde oss sent. Var med och förbättra fjolårets resultat! Börja med att läsa mera på Wikipedias Asien-månad 2016! Deryni (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 20.40 (CET)

Hur funkar vykortsgrejen, vart ska man uppge adressuppgifter? --Skottniss (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 21.10 (CET)
Med vykorten fungerar det så att den som bidrar tillräckligt mycket för att bli berättigad till uppvaktningen med vykort får mejl och möjlighet att lämna sin postadress. Ifjol fick jag vykort från fyra olika länder. Deryni (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 22.06 (CET)
Kan vi inte ha en Albanienmånad någon gång? --Vannucci (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 21.47 (CET)
Asienmånaden verkar koordinerad från "högt upp", så att säga. Alla språkversioner av wikipedia är ju med, och det faktum att fysiska vykort skickas ut till tusentals (?) wikipedianer världen över säger en del om hur stort det verkligen är. Tror det är lättare om du försöker få det till att bli veckans tävling eller liknande. --Skottniss (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 23.14 (CET)
Nja, det är vanliga användare som koordinerar det. Ett gäng som är drivna kan åstadkomma mycket. Ainali diskussionbidrag 31 oktober 2016 kl. 23.25 (CET)
Javisst, det förstår jag: men inflytelserika vanliga användare ;-) Tror inte 5 nybörjare skulle ha vidare lycka i att få igång ett såpass stort projekt. --Skottniss (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 23.32 (CET)
Det handlar nog mer om att en nybörjare saknar erfarenheten att kunna engagera andra wikipedianer snarare än inflytande som får folk att göra saker de inte har lust med. Fem drivna och erfarna användare på svenska Wikipedia skulle lätt kunna ordna en liknande tävling även om de saknar inflytande internationellt. Men det kommer att ta en del tid och arbete. Ainali diskussionbidrag 31 oktober 2016 kl. 23.56 (CET)
Att vara med i ett så pass internationellt projekt är en bra början till att bygga sådan erfarenhet. Notera dock att villkoren för godkända bidrag är tämligen tuffa i denna skrivarstuga. 3000 byte är kanske inte så märkvärdigt för en allmänintresserad wikipedian, men 300 ord är tuffare än det låter: Ord i faktamallar och bildgallerier räknas nämligen inte. Deryni (diskussion) 1 november 2016 kl. 21.58 (CET)
Första dagen, hittills har vi nio bidrag (mer än hela fjolårsmånaden) varav fem godkända. Deryni (diskussion) 1 november 2016 kl. 21.58 (CET)
Jag förstår inte varför vi ska ha reklam på huvudsidan rörande Asienmånaden eftersom de flesta som besöker huvudsidan antagligen vill hit för att läsa och inte få uppmaningar att bidra till detta kortvariga sidoprojekt eller vad det nu är. Huvudsidan borde vara förbehållet för att visa vägen för läsare för vidare läsning och vid insamlingar för att hålla Wikimedia Sverige vid liv. Det här ser mer ut som ett övergrepp mot båda sakerna. Ta bort det från huvudsidan! --Vannucci (diskussion) 4 november 2016 kl. 21.05 (CET)
Bannern visas på alla sidor – inte bara på huvudsidan. För inloggade såväl som oinloggade. På meta:CentralNotice/Calendar kan man se mer. /NH 4 november 2016 kl. 21.12 (CET)
Vi har som grundtanke att inte favorisera ett land eller ett geografiskt område. Priset Geografipriset instiftades lyckligtvis på grund av det inkluderade hela världens geografi. Därför finns inget pris enbart för Asien eller enbart för Europa. Och som jag nämnde ovan känns det mysko att ha information om Asienmånaden överallt. Åtminstone jag är inte intresserad av detta Asien-projekt, så varför ska jag och andra tryckas på detta? --Vannucci (diskussion) 4 november 2016 kl. 21.20 (CET)
@Vannucci: Den grundtanken har vi inte alls (vad gäller skapandeprocessen). Runt hälften av alla Veckans tävlingar har fokus på ett specifikt ämnesområde. Vill du förbjuda det? Ainali diskussionbidrag 4 november 2016 kl. 22.19 (CET)
Jag vill inte förbjuda det. Men jag vill hindra att Asien-månad-projektet poppar upp överallt. Det ska vara förbehållet t ex vid insamlingar. Om jag hade velat vara med i Asien-månad-projektet skulle jag skriva upp mig. Det känns fel att trycka på andra med denna annons. Jag vill bara att annonsen tas bort. --Vannucci (diskussion) 4 november 2016 kl. 22.36 (CET)
Jag håller inte med. Det är minst lika viktigt att engagera personer som bidrar med tid och kunskap som de som bidrar med pengar. Hur skulle en nybörjare veta om Asienprojektet utan en banner? Om du vill ta bort bannern, tryck på krysset i övre högra hörnet. Ainali diskussionbidrag 4 november 2016 kl. 23.04 (CET)
Resonemanget bakom att visa bannern är inte: "Hur skulle en nybörjare annars kunna få reda på Asienmånaden?". Bannrar är inte det normala sättet som nybörjare får reda på hur saker och ting fungerar. Istället provar de sig fram, letar och bläddrar, precis som alla andra. Däremot har Asienmånaden fått tilldelat en period där dess banner visas. Se mer i länken ovan. Det finns chans att påverka vilka bannrar som ska visas, och när. Men eftersom det inte sköts lokalt på sv.wikipedia (vilket också är något som man kan påverka) så är det inte en så stor poäng att klaga över det här. /NH 5 november 2016 kl. 12.22 (CET)

Månadens bilder[redigera | redigera wikitext]

Sedan i somras har omröstningarna på Wikipedia:Månadens nyuppladdade bilder gått i stå (igen). Med väldigt få röster har juni och augusti ingen enskild vinnare och för juli och september är marginalen minsta möjliga. Det finns inget lättare än att rösta på bilder, det är mycket mindre arbete än att t.ex. rösta på SFFR eller Månadens nya och utökade artiklar. Hur viktigt det är med bilder för att höja läsbarheten och attraktiviteten på Wikipedia, tror jag inte vi behöver diskutera. Man kan förstås tolka det vikande intresset som att inga bilder är tillräckligt bra, vilket var och en lätt kan avgöra på egen hand. /Ascilto (diskussion) 2 november 2016 kl. 18.13 (CET)

Många av bilderna är jättefina och användbara. Men proceduren känns lite oklar för den som är ovan. Är det alltså meningen att man nu - fram till den 15:e - ska nominera bilder bland dem som finns uppladdade under oktober, och att man sedan - efter den 15:e - ska rösta bland de nominerade? --Chandra Varena (diskussion) 2 november 2016 kl. 18.21 (CET)
Det är si och så med proceduren, den har ändrats ett par gånger senaste året för att locka fler röstande, med skralt resultat. Omröstningsperioderna förlängs ofta på enskilda användares initiativ då så få röstar. Jag tolkar den nuvarande situationen som att var och en är fri att lägga sin röst så länge inte någon annan avslutat omröstningarna. Var och en är också fri att nominera bilder månaden efter att de laddats upp. /Ascilto (diskussion) 2 november 2016 kl. 18.42 (CET)
Då inte ens de alla de som lägger in bilder bryr sig om att rösta själva (eller hjälpa till att driva processen) föreslår jag att vi pausar tävlingen ett par månader.
Vid tidigare tillfällen har röstande strömmat till när omröstningen flaggats på Bybrunnen. Det kan väl inte vara omöjligt att få till ett avgörande för de fyra oavslutade månaderna. Kanske känner sig fler osäkra på om de får rösta. Det får man så länge omröstningarna ligger kvar. /Ascilto (diskussion) 2 november 2016 kl. 21.31 (CET)
Själv ramlade jag av när nominerings- och röstförfarandet skulle göras om, det kändes som att luften gick ur, men jag försöker hitta tillbaka till att engagera mig i att rösta. Jag tror också att det skapade förvirring kring vad som gällde och att det fortfarande råder viss osäkerhet. //Vätte (diskussion) 3 november 2016 kl. 00.07 (CET)
Jag tror fortfarande att förfarandet skulle bli bättre om man bara nominerade den bästa av de bilder man själv har laddat upp den senaste månaden. Som det är nu så väljer det fåtalet engagerade ut var sin bild av alla nyuppladdade bilder och röstar på den. Resultat blir givetvis att varje nominerad bild får en röst, av den som nominerade den. /ℇsquilo 3 november 2016 kl. 13.16 (CET)
Omröstningarna på Månadens nya och utökade artiklar fungerar hyfsat, med reservation för snöbollseffekten - att de som redan fått röster har störst chans att få fler röster. Där är det bara en eller två användare som nominerar artiklar, fördelat på en per användare. Jag håller på att fotografer själva skall få nominera sin favoritbild och för övrigt att nomineringen är fri som för nya och utökade artiklar. Det viktiga är att få upp antalet röstande till lika högt som för nya och utökade artiklar. /Ascilto (diskussion) 3 november 2016 kl. 13.23 (CET)
Personligen känns det svårare att rösta på bilder än artiklar, eftersom det nu blir lite klvet kring: ska man rösta på den bild man tycker är snyggast, den bild man tror tillför mest till Wikipedia, eller något annat? I varje fall så, visste jag inte ens om att "Månadens bilder" fanns. Jag ska se till att rösta så mycket jag kan framöver, även om mitt intresse kanske inte är enormt. Det är ju ett bra projekt/bra uppmuntring för fler/bättre bilder. --Skottniss (diskussion) 3 november 2016 kl. 13.52 (CET)
Läs om tankar för kriterier här. Eftersom att det har varit inne lite folk nu känns det meningsfullt att fortsätta. Det verkar lämpligt att avsluta alla pågående månaders omröstningar vid den ordinarie avslutningen av innevarande omröstning, 15 november. In och rösta innan dess! Ainali diskussionbidrag 5 november 2016 kl. 19.42 (CET)

Mall för placeholder artiklar?[redigera | redigera wikitext]

Armenian National Agrarian University är till 95% skapad av Lsjbot (inklusive bilder), men jag ser också att i princip hela artikeln skulle kunna skapats från Wikidata. När jag ser artikeln tycker jag det är ett mycket värdefullt tillskott, inte för själva substansen, som är knapp, utan för existensen av den gör att det går länka till den från andra artiklar, hitta deras officiella webbplats och länka till artiklar på andra språkversioner. Universitet är ju vanligt länka till som var personer studerat och var akademiker verkat. Och tekniken att kunna skapa denna typ av skelettartiklar från Wikidata är nu inte långt borta. Och möjligheten botmässigt skapa artiklar som Roger Petit-Didier, nu manuellt skapad, i stora mängder. Då dessa alltid kommer vara lite ofullkomliga bör de märkas. Idag märks de upp av stubmallar, men bor det bättre vi istället märkte de med ett mer precist begrepp som motsvarar placeholderartiklar (botskapade, oberoende av källa)?Yger (diskussion) 2 november 2016 kl. 18.51 (CET)

Bilderna är inlagda av Narek75 och inte av Lsjbot.--Historiker (diskussion) 2 november 2016 kl. 21.29 (CET)
Biografier är jag alltjämt tveksam till att låta skapa med bot. Det sker med stor entusiasm manuellt och det skulle ta ifrån åtminstone mig arbetsglädjen. I så fall måste det vara inom tydligt definierade, begränsade områden. Tostarpadius (diskussion) 3 november 2016 kl. 07.36 (CET)
Botskapade artiklar lyfter fram denna frågeställning, men egentligen har den funnits länge även för manuellt skapade. Jag tänker på artikeln om en som var svenska mästare på 100 m 1908 och det var vad som stod i hans artikel. Men han hade senare blivit överståthållare eller annat stiligt, och inget av det stod i artikeln. Jag tycker nog att en stubmall inte tillräckligt varnar att viktig info kan saknas, utan att det kan behövas en starkare markering. Men man kan ju också renodla stubbegreppet till att bara avse artiklar som kan sakna väsentlig info.Yger (diskussion) 3 november 2016 kl. 08.33 (CET)
Jag ser inget behov av "placeholder"-artiklar. Det är bättre att länken är röd än att den går till en undermålig artikel. Platsen för dylik placeholder-data är Wikidata. /ℇsquilo 3 november 2016 kl. 10.02 (CET)
Bättre för vem? Ingen info är sämre än knapp för läsaren. Och om det är undermåligheten, och trovärdigheten för wp det handlar om, så är det just det jag vill se om det kan åtgärdas. Kanske inte bara en mall, utan något i mediaWiki som gör dessa artiklar visas med en dimma? För att markera de är lite svagare. Jag har för övrigt också börjat tänka i likartade banor för de artiklar som saknar källor, vilket diskuteras lite ovanför här. Kanske inte bara en mall utan något mer markant?Yger (diskussion) 3 november 2016 kl. 17.31 (CET)
Hello everyone ! Greetings to dear editors from the Swedish Wiki. Since I saw my name was mentioned in a conversation, is there anything I could help you with ? --Narek75 (diskussion) 4 november 2016 kl. 08.38 (CET)
You were mentioned as the user who added pictures to the article Armenian National Agrarian University, nothing problematic with that. User:Yger thought it was a bot who added the files. -- Innocent bystander (diskussion) 4 november 2016 kl. 09.52 (CET)
Mina snabba tankar: placeholderartiklar är väl alltså strikt talat stub-artiklar. Jag ser inget skäl emot att göra stub-artiklar (helst kärnfulla kring den väsentligaste informationen), det är okej. Däremot är jag en av dem som anser att vi bör vara restriktiva med att botskapa artiklar. Bot-/automatskapade artiklar baserade på Wikidata är jag evt lite positiv till. Mallar är jag lite skeptisk till, överlag, det blir lätt att de liksom bara ligger utan att göra nytta. Vi kommer aldrig att gå igenom alla botartiklar, och egentligen ska de bara vara av så hög kvalitet och göras på ett så icke putskrävande sätt att botartikelmallen inte borde behövas.. Gällande stubmallar så har de verkat vara lite på utgående, och där är väl också ett underförstått problem: artiklar kan normalt utökas, så att säga. Men visst, stubbmall som typ säger att "artikelns täckning av ämnet kan vara väldigt ofullständig", kanske vore användbart? flinga 4 november 2016 kl. 19.57 (CET)
Ja stubmallen är för intetsägande egentligen. Däremot anser jag en tydlig märkning av artiklar som medvetet skapats som bara "skelettartiklar" (men med iw-länkar och källor) kunde vara av värde. Definitionen av Wikipedia är egentligen summan av alla språkversioner, och jag anser vi bör vara förberedda och öppna för när tekniken ger möjlig härbärgera placeholderartiklar som leder till det som finns i andra språkversioner, troligen mha Wikidata.Yger (diskussion) 4 november 2016 kl. 20.22 (CET)

Personligheter[redigera | redigera wikitext]

Om man säger att någon är en personlighet, gör man en positiv värdering av vederbörande. Det finns ett antal kategorier, främst omfattande religiöst engagerade personer, som har namn av typen "Personligheter inom X". Sådana kategorier är ofta underkategorier till kategorin "Religiösa personligheter". Men det finns också en kategori "E-sportpersonligheter" om inte är religiös.

Jag menar att ordet "Personligheter" i kategoriseringar är olämpligt och bör ändras till "Personer", som inte är värderande. Om någon inte är enigi detta, kan man smaka op formuleringar som "Perspnligheter inom psedovetenskap" eller undra varför en religiös ledare som Jim Jones inte är en personlighet. L. Ron Hubbard är däremot en personlighet inom scientologin. Inom pseudovetenskapen är han bara en person.

Det skulle vara ett bra projekt fören robot att ordna upp i detta. En viss eftertanke krävs, så att de nya namnen blir språkligt korrekta. Roufu (diskussion) 4 november 2016 kl. 06.47 (CET)

Som jag förstått det är distinktionen person/personlighet gjord av pedagogiska skäl. Eftersom "personer" är vi allihopa, alla som t ex tror på pseudovetenskap, är socialdemokrater eller är mormoner, men vi vill inte kategorisera alla personer efter livsåskådning och politisk tillhörighet. "Personligheter inom" ska alltså tolkas som att det är av den anledningen till att artikeln är skriven om oss eller på annat sätt är en grund för livsgärningen. Till exempel är samtliga bröderna Herrey personer inom mormonkyrkan, men bara Lois borde kategoriseras som "personlighet" eftersom han även är relevant som biskop i den samma. Möjligen är den pedagogiska distinktionen onödig, men jag tycker mig ha märkt att den behövs.--LittleGun (diskussion) 4 november 2016 kl. 07.19 (CET)
De diskussioner jag hittade är ganska gamla och inte särskilt enhälliga, det verkar mest vara religiösa som kategoriseras som personligheter. Så det kanske är dags att byta. Jag reagerade på att Isaac Newton kategoriseras som "Personer inom pseudovetenskap" eftersom han höll på med alkemi. Det blir konstigt att en av världshistoriens mest berömda och framstående vetenskapsmän kallas det eftersom alkemi var etablerad vetenskap då, men det visar kanske mest hur usla kategorier är på nyansering överhuvudtaget som inte förbättras om han skulle kategoriseras som "personlighet inom pseudovetenskap".--LittleGun (diskussion) 4 november 2016 kl. 07.36 (CET)
Det är ohistoriskt att kategorisera tidigare tiders vetenskapsmän utifrån hur vi skulle se på deras verksamhet med dagens kunskap som bas. Och gjorde vi det så skulle nog de allra flesta kategoriseras som "pseudo". --Chandra Varena (diskussion) 4 november 2016 kl. 07.54 (CET)
Att Newton var kategoriserad som pseudovetenskapsman visste jag inte och bör ändras. Pseudovetenskap är ett modernt begrepp, som inte bör användas historiskt.
Men detta är något annat. Inom Frälsningsarmén finns av någon anledning inga personligheter, bara personer. Det tycker jag är bra och vill gärna se detsamma för andra religiösa riktningar. William Booth är således nu bara en personlighet inom metodismen.
Det finns relevanskrav för att få en religiös kategorisering, liksom det finns för idrottare. Jag ser inte något behov för att ändra dessa. Det jag inte tycker om är att man kallar mer eller mindre tvivelaktiga personer¨med relgiös huvudaktivitet för personligheter eller att man måste utelämna samfundstillhörighet för att undgå detta.
E-sportarna skiljeer sig vidare inte från andra sportpersoner och bör därför få en neutral beteckning, hur mycket de än idoliseras av sina unga fans, jämför detta om en ännu oskriven person. Roufu (diskussion) 4 november 2016 kl. 09.58 (CET)
Den definition av "personlighet" i Svensk ordbok som torde ligga närmast till hands är: "person som gör intryck genom särpräglade (och tilltalande) egenskaper." Jag tycker inte att den positiva laddningen i "personlighet" är såpass framträdande att den bör vara avgörande för hur kategorierna namnges, i synnerhet när person definieras som: "mänsklig varelse ofta med tonvikt på ställningen som en i mängden". Såväl "tilltalande" som "en i mängden" är associationer som vi helst skulle undvika.
andejons (diskussion) 4 november 2016 kl. 10.20 (CET)
Poängen är alltså inte att idealisera dem (och jag ser det inte som problematiskt att beteckna en suspekt person som "personlighet", jag uppfattar tydligen ordet på annat sätt än Roufu i denna kontext). Poängen är att i kategorinamnet tydliggöra att inte alla personer skall placeras i dessa kategorier, för att minska risken för att få fel människor kategoriserade. Vi är för få för att kontrollera alla sådana redigeringar, och därför är det viktigare att kategorinamnet inte kan misstolkas åt det hållet än att det är lyckat ur andra synvinklar. --LPfi (diskussion) 4 november 2016 kl. 10.25 (CET)
Jag tog bort hela Kategori:Alkemister ur Kategori:Personer inom pseudovetenskap. Så slipper Newton och de tidiga grekiska naturfilosoferna m.fl. hamna i dåligt sällskap. --Chandra Varena (diskussion) 4 november 2016 kl. 10.46 (CET)
Jag föredrar "personer", även om jag delar uppfattningen att den positiva bibetydelsen hos "personligheter" inte får överdrivas. Att inte alla medlemmar är "Personer i Svenska kyrkan" kan markeras på andra sätt om missförstånd uppstår. Tostarpadius (diskussion) 4 november 2016 kl. 11.43 (CET)
Jag brukar för övrigt bevaka kategoriseringen, i varje fall vad gäller religiösa personligheter. Med mer eller mindre jämna mellanrum går jag igenom och rensar bort dem som inte hör hemma där. Tostarpadius (diskussion) 4 november 2016 kl. 11.45 (CET)

Newton och alkemin[redigera | redigera wikitext]

(Rubriken insatt i efterhand för att skilja diskussionsämnena)Roufu (diskussion) 4 november 2016 kl. 18.15 (CET)

Angående sidospåret om Newton så var han kanske trots allt lite pseudovetenskaplig/okonventionell på sin tid. Nu var det ett tag sedan jag lyssnade på programmet, men en del av Newtons tänkande, som till exempel antagandet om krafter, bygger på en naturmagisk tradition, som ur många samtidas synvinkel ansågs ickevetenskaplig (eller något i den stilen). Newton studerade, kontrollerade och undersökte emellertid sitt 'naturmagiska' antagande minutiöst, och kom med det alltså fram till en förklaring av rörelserna som ingen kunde bestrida. Detta enligt "[Den siste magikern http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/148938?programid=4462]", om Newton, i radioprogrammet Människan och maskinen. (Att inte ha alla alkemister under pseudovetenskap är kanske dock generellt sett en bra ändring.) flinga 4 november 2016 kl. 17.10 (CET)

Jag tror att det är bra att skilja mellan dagens pseudovetenskap och äldre föreställningar som varit ifrågasatta på sin tid. En del av dem har visat sig vara felaktiga, medan andra med tiden blivit allmänt accepterade. Tostarpadius (diskussion) 4 november 2016 kl. 21.38 (CET)
Alkemin är en viktig del av kemins historia och skall inte föraktas, även om den byggde på antaganden som sedan länge förkastats. Den alkemiska traditionen gick emellertid mot sitt slut på Newtons tid, och Newtons arbete var ett försök att bringa reda i den alkemiska litteraturens begreppsvärld. Han misslyckades med d;etta, och jag har för mig att Newton själv inte publicerade något av detta.
Newton var definitivt inte en modern västerländsk naturvetenskaplig tänkare. Han hade till exempel ingenting emot att sätta in Gud som förklaring, till exempel när hans beräkning av Jupters och Saturnus påverkning av varandra inte stämde med de astronomiska iakttagelserna.
Jag menar att även andra äldre alkemister skall besparas den pseudovetenskapliga etiketten, också de sin stod längre från dagens vetenskapsbegrepp än vad Newton gjorde. Roufu (diskussion) 4 november 2016 kl. 21.35 (CET)
(Hitkopierat från ovan) Jag tog bort hela Kategori:Alkemister ur Kategori:Personer inom pseudovetenskap. Så slipper Newton och de tidiga grekiska naturfilosoferna m.fl. hamna i dåligt sällskap. --Chandra Varena (diskussion) 4 november 2016 kl. 10.46 (CET)
Om kategoriseringen verkar vi ha enighet (inget att invända mot det Tostarpadius skriver helller, så långt jag kan se nu). Roufu: jag tror att tesen i radioprogrammet som jag misslyckades med att länka på ett bra sätt ovan, är att delar av Newtons arbete med gravitationen bygger på det som jag tror de kallar den naturmagiska traditionen. Så jag vet inte, delvis blir det ju en tolkningsfråga: Newtons arbete i sig blir sedan accepterad vetenskap, förstås (en del i detta, som i mycket annat, är att det ur en aspekt handlar om tolknings- och beskrivningssätt – kan vi kalla bitar som blev vetenskapligt accepterade för del i den naturmagiska traditionen, eller ej? Osv. Programmets poäng är väl delvis att där inte finns någon egentlig rågång.). De talar också om att han arbetade mycket med att förklara ordningen också i mikrokosmos, men utan att lyckas komma fram till något om det som han ville publicera, typ. flinga 5 november 2016 kl. 16.05 (CET)

Förhand(s) Wikipedias Asienmånad[redigera | redigera wikitext]

Wikipedias Asien-månad är november!

November är Wikipedias Asienmånad. En förhands kan vara på sin plats. Ifjol missade vi på SvWp nästan halva månaden innan vi fick reda på evenemanget. Med denna förhands kanske vi kan förbättra fjolårsstatistiken!? Vill du vara med och förbereda dig, läs mera på Wikipedias Asien-månad 2016! Deryni (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 16.57 (CEST)

Knåpar in en signatur här främst för att EnBotEn ska hitta när inlägget ska arkiveras, men erkänn att ni blir nyfikna på vad en "förhand" är för något! Kan det ha något med Trexier att göra? -- Innocent bystander (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 20.53 (CEST)
Behövs verkligen en reklambanners för att uppmärksamma detta? Obelix (diskussion) 4 november 2016 kl. 12.45 (CET)
Jag sätter på "överfallslarmet", så att någon eventuellt tar bort den: Yger, NH, Nirmos, MagnusA och Hannibal.Obelix (diskussion) 6 november 2016 kl. 20.11 (CET)

Bot för åtgärdsmallar?[redigera | redigera wikitext]

Finns det något sätt att automatisera infogandet av källmallar med hjälp av en robot? I många fall är det säkert svårt för en robot att bedöma hur väl källbelagd en artikel är, men med artiklar som helt saknar källor överhuvudtaget borde det väl gå att fixa på något sätt? --Skottniss (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 15.39 (CEST)

Det har diskuterats innan, och jag tycker man skulle göra det. Ärligare mot läsarna. Alla tycker dock inte så. Adville (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 15.53 (CEST)
Jag håller med, det är en bra idé som visar läsarna att vi är medvetna om att allting inte lever upp till våra egna krav.--Chandra Varena (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 16.00 (CEST)
Det finns en länk till Allmänt förbehåll längst ner på varje sida. Det är gott nog! En bot kan inte med en motivering påpeka vad den tycker ska beläggas med källor! -- Innocent bystander (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 17.11 (CEST)
Allt i huvudrymden bör beläggas med källor. En artikel helt utan källor är lika trovärdig som flashback, och bör utan tvekan mallas för avsaknad av källor för att tydliggöra för läsare att artikelns trovärdighet är urusel. Robotar kan inte göra finbedömningar av artiklars verifierbarhet, men om en artikel helt saknar källor borde en robot kunna lägga in åtgärdsmall utan risk för felbedömning, då alla artiklar behöver källor. Den där länken om allmänt förbehåll verkar lika undangömd som finstilt text i TV-shop-reklam. Hur många läsare ser den? Länken verkar, likt liten text i tv-shop-reklam, mest vara till för att skribenter/Wikipedia ska kunna ursäkta sig om någon klagar, och inte för att faktiskt u?pplysa eller hjälpa läsare. Åtgärdsmallar missar ingen. --Skottniss (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 17.37 (CEST)
En artikel helt utan angivna källor behöver inte alls sakna trovärdighet. Finns interwiki är det ofta lätt att kontrollera uppgifterna. Det är däremot inte alltid fallet när någon hänvisar till tryckta verk. Då kan ibland inte ens vi som patrullerar nya sidor veta om det hela stämmer eller om det är en bluff. Tostarpadius (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 17.48 (CEST)
Artiklar inom icke-empiriska områden, som matte, är till stor del självrefererande (eller bör åtminstone vara det). Om någon uppger att "Pythagoras sats stämmer!" gör detta den varken mer eller mindre sann, det som gör den sann är "i denna artikel visas att den stämmer!" (den enda referens som behövs är att detta här visade faktum kallas "Pythagoras sats"). --Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 18.17 (CEST)
Ja, men denna referens om namnet/begreppet är viktig. Bland matematikartiklarna finns det många som definierar begrepp och där är referensen viktig för att man ska kunna kolla upp att det är just detta som kallas så som artikeln påstår. Annars skulle man ju kunna komma med andra kvadreringsregeln och påstå att den heter Pythagoras sats. --Chandra Varena (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 18.54 (CEST)
Jag håller med om att det skulle vara en fördel för trovärdigheten att malla artiklar som helt saknar källor. Ni som är mot; Vad skulle nackdelen vara? (ställt i proportion mot fördelarna) Mvh --Bairuilong (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 18.57 (CEST)
Man kan skriva en artikel "Förhållandet mellan längden på kateterna och hypotenusan hos en rätvinklig triangel"--Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 19.02 (CEST).
Visst, men eftersom detta är en encyklopedi så tycker jag att matematikartiklarna ska utgå från etablerade begrepp och förklara dem. Man går till en encyklopedi för att ta reda på "Vad är Pythagoras sats" snarare än för att få förklarat hur triangelns sidor förhåller sig till varandra. - Men detta om matematiken är väl egentligen ett sidospå i diskussionen om botskapade mallar som efterlyser källor. Chandra Varena (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 19.08 (CEST)
Jag sällar mig till de skeptiska. När jag ser ny artiklar utan källa så mallar jag inte alltid. Om den är mycket kort och har iwlänk tycker jag en källmall ger fel information till läsaren. Det finns också vissa listor och korta texter som av sitt sammanhang inte är bristfälliga ur källsynpunkt, de länkar som finns kan verifiera det som står etc. Yger (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 19.10 (CEST)
Man kan också skriva en artikel "Geometriskt bevis av Pythagoras sats": "Pythagoras sats kan bevisas geometriskt på detta sätt bla bla bla...". Nu är förvisso ett sådant bevis ganska kort och i fallet med Pythagoras sats bör det ingå i artikeln. Men, det finns långa kladdiga saker som man inte bör belasta huvudartikeln med och där det vore bättre med "se "bevis för...". Och, som Yger skriver mellan raderna, "som läsare bör man alltid vara skeptisk och det är upp till läsaren att bedöma sanningshalten". --Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 19.16 (CEST)
Medhåll till Episcophagus och Yger. Även vissa korta geografiartiklar kan nog vara sådana att {{coord}} kan vara verifiering nog. Taxelson (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 19.27 (CEST)
Artiklar helt utan källor tycker jag gott kan raderas rakt av eftersom de strider mot WP:Verifierbarhet som är en av våra grundprinciper. Jag inser dock att det inte är något som kommer att vinna konsensus, men att malla dem med åtgärdsmall tycker jag är det minsta vi kan göra. Interwiki ger för övrigt ger någon verifierbarhet alls, det kan ju stå något helt annat på tyskspråkiga Wikipedia. /ℇsquilo 27 oktober 2016 kl. 20.26 (CEST)
Det kan stå något helt annat i den angivna källan också. Artiklar på andra språkversioner kan man kontrollera, i värsta fall med hjälp av en maskinöversättning. Tostarpadius (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 20.31 (CEST)
En artikel som inte behöver källor/referenser alls är exempelvis: Infrarike är ett taxon inom den biologiska taxonomin som ligger mellan underrike och parvrike. I detta fall får de "överartiklar" (taxonomi och rike) som artikeln hänvisar till stå för referenserna. Artikeln bör finnas för att leda den sökande som undrar "vad i all världen är ett infrarike?" rätt. --Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 20.42 (CEST)
Ja, detta stå något helt annat i en angiven källa också, men då tar man bort den källan. Men vad gör man med interwikin om artiklarna på svenska och tyska handlar om samma sak men har helt olika innehåll? Och ja, en artikel som infrarike behöver en källa på att det faktiskt finns ett taxonomiskt steg mellan underrike och parvrike och att det inte är något påhitt. /ℇsquilo 27 oktober 2016 kl. 20.51 (CEST)
Du menar att taxonomi inte är ett "påhitt"? Men, taxonomin som sådan är faktiskt ett påhitt av oss människor. Naturen och verkligheten har inte en aaaning om den. ;-) Om man inte tror på att någon använder begreppet så kan man inte undra "vad är ett infrarike?" med mindre än att man har god fantasi. I artiklarna om rike och taxonomi (som inte lever upp till "standard" och också är mallad) bör det framgå. En artikel Infrarike är en hänvisningssida (den tänkta artikeln alltså - dagens sida "Infrarike" är en omdirigering till rike), ungefär som Golfboll (olika betydelser). Man får jobba sig vidare med de upplysningar man får (men man får åtminstone upplysningar utan att behöva tugga igenom en stor artikel efter dem). --Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 21.07 (CEST)
Ja, den som upptäcker den bristande överensstämmelsen kan ta bort källan eller artikeln, men under alla omständigheter visar risken att hänvisningar kan ge oss en falsk trygghet. Tostarpadius (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 23.22 (CEST)

Förse alla artiklar med texten "Det nedanstånde behöver inte vara sant bara för att det står på Wikipedia" i stället. Kanske med en svart ram liksom varningstexten på tobaksprodukter. (Vid närmare eftertanke saknar tobaksprodukternas varningstexter referenser, och sålunda är farligheten med rökning rent ljug enligt ovanstående resonemang, eller?) --Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 21.37 (CEST)

Om automatisering är så motbjudande får det bli manuellt då. Projekt åtgärdsmallar. Cigarettpaket är knappast jämförbara med encyklopedier, och som redan påpekats är verifierbarhet en av wikipedias grundprinciper. På Wikipedia:Verifierbarhet står det för övrigt att "verifierbarhet är ett krav". --Skottniss (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 00.03 (CEST)
Påståenden kan vara verifierbara oavsett källa. Man kan också hävda att de kan vara verifierade även om källan inte anges just här. Jag är av övertygelsen att mallarna inte gör någon som hellst nytta. Att däremot lägga till källor är givetvis ingen mot. Något som därför skulle vara ett utmärkt projekt är att göra just det. --افيراتير (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 08.07 (CEST)
Om det finns källor, men de endast källbelägger trivialiteter, så är artiklarna fortfarande bristfälliga. Det klarar inte en robot av att avgöra och det klarar inte heller ett manuellt massmallningsprojekt. Vill ni ha en varningsmall på varje sida, lägg det i sidhuvudet eller sidfoten, INTE i artiklarna. -- Innocent bystander (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 08.24 (CEST)
Precis! Vill man öka kvaliteten behövs sätt att dels identifiera tveksamma påståenden, dels sätt att para ihop kunniga skribenter med påståenden de kan göra något åt, inte en sprejmålning av artikelbeståndet med en nästintill intetsägande mall.
andejons (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 08.27 (CEST)
Det blir i så fall nästa steg. Att "identifiera tveksamma påståenden" höjer kvaliteten långt över "fullständigt okällbelagd". Att förse artiklar som helt saknar källor med källor, om det så bara är för trivialiteter, har högre prioritet än att jaga tveksamheter. Utan källor är Wikipedias artiklar inte mer trovärdiga än Flashback. /ℇsquilo 28 oktober 2016 kl. 08.30 (CEST)
Det är inte existensen av källor som avgör om en artikel är trovärdig eller inte, utan vad som källbelagts i den och med vilka källor.
andejons (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 08.40 (CEST)
Det är sant. Existensen av källor är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för trovärdighet. Men även källor för trivialiteter är nödvändiga märkte jag precis på Diskussion:Café moca. /ℇsquilo 28 oktober 2016 kl. 10.17 (CEST)
Att källa behövs för påståendet om anknytning till den jemenitiska staden håller jag med om. Då detta dessutom är en typ av påståenden som kan vara välspridda faktoider, behöver källan vara "tung".Taxelson (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 10.46 (CEST)
Det var inte det jag tänkte på utan snarare hur kaffedrycken stavas; moca, mocca, mocha eller mocka. /ℇsquilo 28 oktober 2016 kl. 11.38 (CEST)
Stödyta dök just upp på min bevakningslista. Innehållet är trivialt för alla som läst fysik på gymnasiet (högstadiet?). En källa i form av en valfri lärobok i ämnet, kanske några decennier gammal och kanske på ett annat språk, skulle formellt göra den källbelagd, men inte ett dugg mer verifierad. Är en artikel som denna fel, beror det sannolikt på att skribenten inte fattat fysiken, och då hjälper det inte med en trivial källa. Hade denna artikel varit en del av en större, så hade not på detta innehåll knappast behövts. Det samma om exempelvis grundläggande ords betydelser. "'Och', på grekiska και ..." är meningslöst att källbelägga, men kunde för formalitetens skull göras med ett grekiskt lexikon; för den som kan använda det är emellertid uppgiften trivial, och för den för vilket det inte är trivialt, är referensen inte läsbar. Taxelson (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 09.28 (CEST)
Jag tycker att diskussionen börjar spåra ur. Förslaget handlar inte om att förse källösa artiklar med godag-yxskaft-källor. Förslaget handlar om att märka upp källösa artiklar med mallen {{källor}} så att deras källöshet kan åtgärdas. /ℇsquilo 28 oktober 2016 kl. 10.32 (CEST)
Är det bevisat att ökat användande av mallen resulterar i ökat inläggande av källor? Boⅳⅰᴇ (🖉) 28 oktober 2016 kl. 10.37 (CEST)
Vad mitt inlägg avsåg att försöka illustrera var att då artikeln Stödyta uppenbarligen skulle höra till dem som skulle mallas genom ett sådant botprojekt, skulle den mallen knappast kunna tas bort med mindre än att just en meningslös källa (t.ex godtycklig skolbok) lades till. Taxelson (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 10.46 (CEST)
Jag tycker att det är två olika saker som diskuteras här.
1. Verifierbarhet via källor, lite mer filosofiskt om att även artiklar som har källor kan vara felaktigt källbelagda. Mitt favoritexempel är Junge Freiheit som var en "bra artikel", men där jag upptäckte att källorna inte beskrev vad som stod i artikeln, riktigt. Den artikeln visar även att antalet källor inte är avgörande för om artikeln är sann eller inte. Denna diskussionen bör föras under en annan rubrik.
2. Uppmärkning av artiklar som saknar mallar. Det är det trådskaparen ville diskutera.
Att märka upp att artiklar saknar källor är inget svårt företag för en bot, och eftersom vi redan nu har många artiklar uppmärkta med sådan åtgärdsmall så blir det konstigt för läsarna om inte alla källlösa artiklar har mallen. Undantag för grensidor. Jag förstår inte vad problemet med det är. Adville (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 11.30 (CEST)
Artikeln Stödyta behöver en källa, exempelvis en gammal lärobok, som verifierar att det faktiskt heter stödyta och inte normalplan eller något annat. /ℇsquilo 28 oktober 2016 kl. 11.35 (CEST)

Texterna i Wikipedia saknar namngivna avsändare i form av författare, redaktioner eller förlag som kan ge underlag för en allmän trovärdighetsbedömning. För oss är källhänvisningarna är det enda sättet att visa vår trovärdighet, och det betyder också att även "triviala" påståenden bör källbeläggas i mycket högre grad än i en bok eller signerad artikel. Om man mallar alla artiklar utan källor så är det en uppmaning till oss wikipedianer att kolla dessa artiklar mot trovärdiga källor, men viktigare är att det är en upplysning till läsaren om att detta inte har gjorts. Vad gäller risken att man fuskar när man lägger dit källor så är den inte unik för oss. Det som är en större risk är att vi lägger in källor utan att förstå dem ordentligt, detta en följd av att Wikipedia skrivs av människor som ine alltid är experter på sitt område. Men jag håller med Adville, det är en annan diskussion.--Chandra Varena (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 11.45 (CEST)

Källor är viktiga. Jag uppfattar ändå att ett överdrivet krav på källor kan vara farligt för projektet. Problemet illustreras av ett citat från diskussionen ovan: "Att förse artiklar som helt saknar källor med källor, om det så bara är för trivialiteter, har högre prioritet än att jaga tveksamheter." För mig är det viktiga att artiklarna ger god information, och källorna och källhänvisningarna endast ett redskap. Här har jakten på tveksamheter mycket hög prioritet.
Jag håller fullständigt med Andejons: "Vill man öka kvaliteten behövs sätt att dels identifiera tveksamma påståenden, dels sätt att para ihop kunniga skribenter med påståenden de kan göra något åt, inte en sprejmålning av artikelbeståndet med en nästintill intetsägande mall."
Mallar och kategorier som används för källbegäran för trivialiteter är oanvändbara för den som vill åtgärda tveksamma påståenden. Jag brukar för det mesta ägna åtminstone någon sekund åt {{källa behövs}} då jag stöter på den, för att se om uppgiften är tvivelaktig och borde tas bort eller omformuleras, eller eventuellt lätt kunde källbeläggas. Om mallarna börjar dyka upp alltför tätt går energin åt till att fundera på om mallen är befogad och om den kan tas bort utan att någon invänder. {{källor}} ignorerar jag redan.
Det är inte heller alltid en fördel att ha källangivelser. På en-wp är det ett problem att felaktiga påståenden med tveksamma källor är svåra att rätta: de är ju källbelagda. Motsvarande gäller förbättrande av artiklarnas språk: det är svårt att omformulera en text så att innehållet inte ändrar, man är alltså tvungen att läsa de gamla källorna eller hitta nya källor för de nya formuleringarna. Har ni lagt märke till att många artiklar på en-wp är strukturerade som en följd av källbelagda påståenden, utan flyt eller sammanbindande språk, ofta med upprepningar, och med rätt lätta källor. Försök läsa t.ex. en:Costa Concordia disaster.
Om man nöjer sig med källor för de centrala uppgifterna är det mycket färre källor som behöver kollas upp, och en mindre del av formuleringarna behöver lämnas orörda om man inte hittar eller ersätter källan.
--LPfi (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 12.04 (CEST)
Ja, kravet på att hänvisningarna skall ges i form av noter ställer ofta till problem för läsbarheten. Allmänna källor är långt bättre i det avseendet. Tostarpadius (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 15.06 (CEST)

Jaha, så är det avvecklande av Mall:Källor som gäller då? Jag kan inte instämma nog med @Adville: tidigare om att vi redan har mallen på en hel rad olika sidor, och ska vi vara konsekvent bör vi malla alla sidor som saknar källor. Eller så avvecklar vi mallen och tar bort den helt - många av er här verkar vara inne på en sådan linje. Eller så förändrar vi formuleringarna i Wikipedia:Verifierbarhet och Mall:Källor så att inte en grundpolicy säger "Verifierbarhet är ett krav" och "Policyn innebär att alla kritiserbara uppgifter inklusive citat kräver verifiering med källhänvisning.". Jag tycker Wikipedia:Verifierbarhet är mycket tydlig med att verifierbarhet defineras som att källor finns redovisade, inte att det finns interwiki-länkar eller liknande. Om än att jag gärna hade sett åtgärdsmallen nästan överallt, tycker jag det är betydligt viktigare att vi kommer fram till en förändring och att vi är konsekventa. Eller är det här en situation likt diskussionen om kriterierna för utvalda artiklar? Är åsikterna för olika för att kompromiss ska kunna nås? --Skottniss (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 13.58 (CEST)

Jag kan inte se att diskussionen utmynnat i ett stöd för avskaffande av källor-mallningen, snarare motsatsen. /Ascilto (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 14.02 (CEST)
Jag anser också diskussionen markerar vikten av den mallen. Men jag ser den primärt som en upplysningsmall till läsaren mer än en åtgärdsmall. Och upplysningen är Obs tänk på att texten här inte är verifierad på ett godtagbart sätt.Yger (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 14.11 (CEST)
Jaså? Då funderar jag kring vad jag missat... En snabb räkning ger mig omkring 7st som ställer sig tveksamma till massinförandet av mallen på artiklar utan källor, och 4 (med mig inräknat) som ställer sig för någonting sådant. De som tycker mallen är bra verkar vara aktiva i fortsatt argumentering (och givetvis tycker jag deras argument är goda), medan en del som tidigare uttryckt sitt motstånd inte sagt något mer. Jag tolkar inte deras tystnad som att de ändrat åsikt, så åter igen: vad är det jag missat? --Skottniss (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 14.43 (CEST)
Att vara emot botmallning är inte detsamma som att vara för att mallen avskaffas. /Ascilto (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 14.49 (CEST)
Hm, det är visserligen sant. Jag uppfattar det dock som att omkring ett flertal tycker mallen är onödig alternativt direkt skadlig, och resterande mestadels betonar undantag från när mallen behövs (om man bortser från de som argumenterar för mallen). Innocent bystander tyckte/tycker det räcker att vi har "allmänt förbehåll" längst ned på sidan. Tostarpadius argumenterar för att källor inte nödvändigtvis innebär verifierbarhet och att interwiki-länkar i vissa fall är viktigare än källhänvisningar för att bedöma äktheten i en artikel. Jag tolkar detta som att han menar att mallen kan uppmuntra till att fler "dåliga källor" placeras in i artiklar, vilket vore sämre än inga källor alls (med interwiki-länkar). Jag skulle spontant placera hans åsikt i att använda mallen betydligt mer restriktivt än den används idag. Averater anser att mallen inte gör någon nytta alls. Andejons anser att mallen är intetsägande. LPfi betonar att överdrivet krav på källor är skadligt för Wikipedia, och menar att han redan nu ignorerar Mall:källor. I övrigt lite likt Tostarpadius, tror jag. Till detta tillkommer några som betonar undantag där mallen inte behövs. Nu när jag mer grundligt gått igenom diskussionen igen så... Är majoriteten alltså för (mer) restriktiv användning av mallen än idag? Eller har jag åter igen missat/missuppfattat något? --Skottniss (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 15.15 (CEST)
Jag ignorerar för det mesta också mallen {{källor}} eftersom den inte ger någon heltäckande bild av vilka artiklar som saknar källor. Jag har massor av källor som letar efter artiklar, men eftersom jag inte kan hitta artiklar som saknar källor känns det poänglöst att ens försöka föra in dem. /ℇsquilo 28 oktober 2016 kl. 15.20 (CEST)
Förstår inte riktigt din poäng, om du argumenterar mot min tolkning av situationen eller inte, eller om det var någonting annat? På tal om ingenting borde jag också fixa en sån där lista, jag fattar inte varför jag gjort det tidigare... jösses så behändigt. Det finns en kategori för artiklar som har källmallen, men den verkar ofantligt dysfunktionell: Kategori:Artiklar som behöver källor. --Skottniss (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 15.34 (CEST)
Min poäng är att så länge den kategorin inte är komplett, dvs inte avspeglar verkligheten, så är den ganska värdelös. Sedan finns det andra poänger också, men för kvalitetsarbetet är det den viktigaste. /ℇsquilo 28 oktober 2016 kl. 16.47 (CEST)
Jag säger nog mycket/i stort sådant andra redan har sagt, men tror att jag råkade formulera mig från en annan vinkel:
Kvalitetsmallar är dels till för att underlätta arbetet för wikipediaskribenter att förbättra artiklar, och i vissa fall för att varna läsare.
Om alla källösa artiklar skulle mallas med källa behövs, så skulle de artiklar som har större behov och i större grad riskerar att ha dålig kvalitet och försåtlig text, drunkna i kategorierna för mallningen. Alltså mallar jag sådana artiklar när jag anser att de verkar ha dålig kvalitet, vara kontroversiella, ha i viss mån tveksamt innehåll, eller annat som gör att det är befogat att understryka källkravet extra, för skribenter och läsare.
Att allt egentligen ska ha källor är underförstått (och kunde kanske läggas till i allmänt förbehåll, eller liknande generell notis, om det inte redan står där?). Mall i varje källös artikel underlättar åtminstone inte arbetet här (utan riskerar att försvåra), och är ganska blaffigt (precis som robotskapad-mallarna; behövs de i botartiklarna så bör vi nog inte skapa sådana botartiklar... hellre mindre information och kanske inga bilder, och så en åtgärdskategori, i dagsläget, kanske?).
Och ja, allt ska källbeläggas, egentligen, även att termer inom taxonomin betyder det de anges betyda (men pragmatiskt ser jag Episcopalus exempel, med beläggande referenser i nära artiklar som jag tolkar det, som varande i tillståndet "fullt godtagbart tills vidare"). Och nej, att identifiera tveksamheter är mycket viktigare än att lägga till källor på saker som egentligen stämmer (om de verkligen gör det eller ej kan man förstås inte veta utan källa eller sakkunskap).
Verifierbarhet är vad jag vet att ett påstående är möjligt att verifiera. Stranden har drygt 1 239 368 570 sandkorn kan vara sant, men är inte verifierbart. Inte heller ämnen som det saknas litteratur om är möjliga att verifiera, men om rakapparat fortfarande saknar en del källor så finns det nog en del teknikhistorisk, ingenjörsmässig, eller liknande litteratur.
För att vara tydlig: jag tror att praxis ser ut såhär: vissa användare lägger in mallen i alla artiklar som helt saknar källor, andra (många?) ser det som poänglöst, och lägger in den som extra varning där behovet är extra befogat. Jag tillhör de senare. Ska alla källösa mallas som ett förbehåll, så tycker jag att vi bör designa om mallen till något mindre alarmerande, och införa någon annan som faktiskt är användbar för skribenter. Redan nu är det kanske faktiskt så som de senare inläggen antyder, att mallen har så dålig funktion och värde för skribenter, att systemet kanske borde designas om? flinga 28 oktober 2016 kl. 15.52 (CEST)
Utmärkt inlägg, tack för det. Jag instämmer till fullo i allt du skrev, och är för att systemet designas om. --Skottniss (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 16.07 (CEST)
Jag tar till mig det flinga skriver om mer och mindre akuta källbehov kanske inte bör blandas. Vad sägs om att botten lägger till en annan mall, t.ex. {{robotmallat källbehov}} så att de kan hanteras i en separat kategori under Kategori:Artiklar som behöver källor? /ℇsquilo 28 oktober 2016 kl. 16.54 (CEST)
En sådan mall kunde vara användbar, dels för statistik, dels för kategoriträd som hör till ens specialintresse. Om den skapas, hoppas jag att det görs med en formulering som visar att den skall finnas kvar om källor lagts in endast för triviala eller sekundära uppgifter. I själva verket tror jag att det väsentliga (och som alltså kanske borde vara kriteriet för den här mallen, och åtminstone för någon manuell källmall) är att artikelns centrala innehåll, så som det presenteras i inledningen, är källbelagt (inte allt i inledningen, men t.ex. att begreppet existerar och kan definieras som i artikeln). --LPfi (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 17.24 (CEST)
Jag är emot att malla alla artiklar som saknar källor med robot. Jag ser inte poängen med att varna läsaren för det. Jag ser däremot poängen med att kunna varna läsare för artiklar som man misstänker innehåller felaktigheter – men det gäller nog lika ofta källbelagda som källösa artiklar, och då är "kvalitetskontroll" eller liknande en mer relevant varning. Ser man tveksamma påståenden så är det ju inte i första hand källor till dessa påståenden som behövs (det går som bekant att hitta källor till väldigt mycket), utan att artikeln skrivs om. /NH 28 oktober 2016 kl. 17.39 (CEST)
Som flinga påpekade är det ett underförstått krav att allt ska ha källor till sig, även om vi kanske inte alltid lever upp till det kravet. Men jag förstår din poäng. Jag är mer för flingas förslag om att designa om systemet och så, men om ingen annan lösning hittar konsensus, kanske vi kan ha en robot som lägger till en dold kategori i alla artiklar som inte har källor, som sedan sorterar dessa efter ämne eller så? Då kan i alla fall kvalitetskontrollanter lättare hitta artiklar som eventuellt kan behöva flaggas/åtgärdas, kanske? Eller finns det kanske bättre lösningar som alla kan enas om? --Skottniss (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 18.15 (CEST)
Kraftigt emot Som NH och till ditt förslag – nej. I första hand bör bara artiklar som innehåller kontroversiella påståenden eller till sin natur är kontroversiella mallas, men då bör {{ifrågasatt faktauppgift}} och {{faktakoll}} användas istället för källmallarnas motsvarighet. Obelix (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 18.41 (CEST)
Så du är för avveckling av källmallen? Jag är för förändring i vilken riktning som helst, men det är bevisligen mycket svårt om inte omöjligt att hitta lösningar som alla kan enas om. Hur brukar saker lösas, omröstningar? Känns som att nuvarande sätt, att bara diskutera tills alla tröttnat, enbart gynnar de konservativa som är emot all form av förändring. --Skottniss (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 19.32 (CEST)
(Redigeringskonflikt)Ja. I övrigt så används omröstningar bara i extrema nödfall. De flesta är principiellt hårt emot det, se bland annat meta:Polls are evil, men onekligen leder det till att det är mycket svårt att åstadkomma någon förändring. Dock är detta något i princip bra med principen förändra inte det som fungerar, som är en av några viktigaste principer på Wikipedia. Obelix (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 20.22 (CEST)
Mitt inlägg mynnade inte riktigt ut i den tolkning/konsekvens jag tänkte mig, men därmed inte sagt att det är fel. Jag håller med om att andra mallar ofta är bättre än {{källor}} (använder den inte mycket själv), men jag tycker den kan stå kvar i dels oklara fall, och framförallt i fall där det finns ett extra starkt behov av att källor läggs in (det är alltså min tumregel som jag använt när jag redigerat, ingenting annat).
Vilka problem är det som du vill se lösta, om det inte enbart är att alla artiklar som kan behöva bättre källbelägelse är mallade? (Som sagt så är de så många, och problemet underförstått, att jag inte tycker att man med dagens mall bör malla dem. Kategorin blir för omfattande för att bli användbar, så sett, imo... även om jag försöker undgå det, osv, så finns också det problemet redan i viss mån.) (Tumme upp till Esquilos svar här ovan.) flinga 28 oktober 2016 kl. 20.18 (CEST)
När diskussionen nu blir bredare om åtgärdsmallar, så vill jag återkoppla jag lärt genom att jobba mycket med dessa. KK-mall, Faktakollmall och städamall fungerar mycket väl både i när de åsätts och att åtgärda dem, och som Obelix skriver rör inte till det som fungerar, genom att ändra hur dessa tre fungerar idag. Och det central för nya mallar är om de är läsarupplysning eller åtgärdmallar som då dkall vara åtgärdade inom max x år, och om inte kan artikeln/det besvärliga raderas. (och inte vill vi radera alla de artiklar som har haft källa behövs på sig i flera år)Yger (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 20.28 (CEST)
@flinga: Jag skulle vilja se konsekvens. Källmall på alla artiklar som saknar källor, eller inga källmallar alls (syftar på mall:källor och mall:fler källor, inte övriga källmallar). Eller så omformulerar man texten i mallen, eller skriver någon riktlinje för dess användning, så att mallen används mer restriktivt. Men om den ska användas mer restriktivt finns det nog bättre mallar ändå, faktakoll och liknande. Dessvärre blir det kanske för mycket jobb för lite nytta, att ändra på mallen eller börja använda den restriktivt. Bra att du frågade ändå, jag tror jag svävade iväg lite där. --Skottniss (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 20.38 (CEST)
@Yger: Jag upplever inte att det system vi har idag fungerar eftersom det är omöjligt att hitta alla artiklar som saknar källor. Det är därför jag är för en massmallning av källösa artiklar och har efterfrågat det länge. /ℇsquilo 28 oktober 2016 kl. 20.41 (CEST)
Min kommentar avsåg bara några korta kommenterar om att använda KK-mall eller FK mall (som jag alltså är emot)för att hantera det diskussionen här handlar om. Att differentiera och "döpa om" källa behövsmallen är jag helt öppen för.Yger (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 20.50 (CEST)
Jag tycker, som jag nämnt ovan, att vi snarare ska avskaffa källmallarna, men när de ändå finns – med oklar instruktion när en källlös artikel ska mallas eller inte – tycker jag att det är bättre att satsa på att källbelägga en eller två artiklar istället för att massmalla för att på så vis åstadkomma en förbättring av uppslagsverket. En läsare kan se själv om en artikel saknar källor eller inte och ska vi se mallen som en åtgärdsmall så kraschar vi totalt, eftersom vi inte har "resurser" för att åtgärda dessa "problem" inom rimlig tid. Det blir mallar som för stå i artiklar i all evighet. Det gagnar inte någon. Obelix (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 20.56 (CEST)
(avindenterar.) Skottniss: jag tror väl på ett ungefär att "restriktivt" är så som mallen används idag, huvudsakligen. Har konsekvensen någon stor nytta (annars kan vi liksom fortsätta som förut)? (Visst kan mallbeskrivnig osv ändras, i alla fall till vad som stämmer med praxis (lita inte på att min beskrivning är den rätta).)
Önskemål hittills:
  • en signal till läsarna att artikeln har en typ av kvalitetsbrist (dels källöshet, dels ett mer markant behov av källor där artikeltexten är tveksammare). (Min kommentar: här bör, beroende på lösning, gärna framgå att även artiklar med källor kan ha avgörande felaktigheter.)
  • ett verktyg för wikipedianer att hitta artiklarna med de största/värsta bristerna gällande källor.
  • ett verktyg för wikipedianer för att hitta samtliga artiklar som helt saknar källor.
Man kan också konstatera att vi både tycks anse att mallen används för mycket och för lite. Kan båda de problemen/önskemålen lösas med något system så hade kanske inte det varit dumt. flinga 28 oktober 2016 kl. 21.10 (CEST)
Diskussionen blev intressant i kväll. Det som mynnade ut ur flingas inlägg låter bra i mina öron. Att massmalla alla artiklar som saknar källor med en dold kategori. Då kan vi wikipedianer lättare hitta de källösa artiklarna inom våra områden, men de stör inte läsarupplevelsen för de som "bara" använder wiki för att lära sig mer. Det slulle vara bra om det kunde genomföras för att vara ett stöd i förbättringsarbetet. Vissa tycker det är kul att hitta källor till artiklar utan källor. Adville (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 22.33 (CEST)

Om man vill hitta alla källösa artiklar, t ex inom något visst område, så kan det göras med en databassökning, eller med hjälp av en robot om det rör ett mindre antal artiklar. För den sakens skulle behöver man inte märka upp artiklar med mallar. Ifall någon skulle efterfråga bara just det. /NH 28 oktober 2016 kl. 22.35 (CEST)

Varför denna rädsla att märka upp källösa artiklar? En dold kategori syns ju bara för de som vill se... Skadar det någon? Men vi dom vill se och inte har någon robot kan få se. Det är riktig öppenhet! Adville (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 00.19 (CEST)
"Rädsla"? Var snäll och argumentera i sak och inte i person. Vad jag ser har ingen hittills påstått att de som vill märka upp artiklarna med mallar drivs av någon "mani" eller liknande. Försök bemöta argumenten istället för att påstå att de som inte har samma åsikt som du är "rädda". /NH 30 oktober 2016 kl. 13.28 (CET)
I den här diskussionen tycker jag att jag dels ser ett glapp mellan wikipedianer och läsare, dels ett glappp mellan vad wikipedianer anser/tror att läsare tycker/agerar. Jag håller inte helt med om de bilder som målats upp. De gånger jag varit ute i skolor och pratat om Wikipedia är det flera gånger jag fått höra att källmallarna uppskattas av läsare och att mallarna dessutom gjort att läsaren i fråga spontant letat reda på en källa och lagt in (ibland tyckt att det varit roligt och gjort det vid fler tillfällen), och jag har då också fått frågor om varför en del artiklar som saknar källor inte är mallade medan en del är det och att det skapar förvirring (vilket jag kan instämma i). Mallarna har dessutom påverkat deras tankar kring källkritik och enligt de kommentarer jag fått ökar de Wikipedias trovärdighet (men det är där den stora förvirringen dyker upp när det då finns källösa artiklar som är helt omallade).
Vidare har jag också arbetat en hel del med nybörjare och då har uppgiften att lägga in en källa i en artikel som saknar källor varit en väldigt framgångsrik väg att gå för att få folk att hitta in på Wikipedia och hur man redigerar. Flera har rent av tyckt att det varit riktigt roligt och brustit ut i "åh, det här vill jag göra massor!" men har efter någon vecka hört av sig och klagat på att de tycker att det är svårt att hitta artiklar som saknar källor och som det inte ligger ett för stort arbete för en nybörjare att sätta tänderna i.
Jag tycker helt enkelt att det finns behov av källmallar inte bara i de fall där det behövs mer avancerade åtgärder (och där är det förmodligen, som någon annan uttryckte en bit högre upp, bättre med någon av de andra kvalitetskontrollmallarna än just att källor saknas), jag ser ett behov för mallar både bland läsare och bidragsgivare. Jag är med andra ord för mallning, både med och utan botkörning - och jag ser också ett behov av att det inte ska vara för svårt att hitta till artiklarna. //Vätte (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 00.51 (CEST)
Jag håller med Vätte att den långa diskussionen ovan allt för lite har handlat om läsarens perspektiv. Jag anser att det viktigaste är att reda ut om förtroendet för Wikipedia bland "vanliga läsare" ökar eller minskar när en läsare blir upplyst om att källor saknas. I vilken grad tillägget av den eventuella mallen underlättar kvalitetsarbetet för oss skribenter tycker jag är sekundärt i sammanhanget. (Dock inte för den skull oviktigt) Mvh--Bairuilong (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 05.30 (CEST)
Jag menar också att källmallarna i hög grad ska ses som en information till läsarna, ett "OBS denna artikel har inte det goda källstöd som vi inom Wikipedia strävar efter". Och därmed ska den sättas på alla artiklar som saknar källor. Sedan tycker jag också att vore bra med ett enkelt sätt att hitta källmallade artiklar och kunna åtgärda dem. Själva mallen kan locka till att någon tar sig an artikeln. Jag brukar källmalla artiklar som jag stöter på och som saknar källor, och i min bevakningslista ser jag till min glädje att de ofta åtgärdas nästan med en gång. Och tävlingen "gamla synder" som hölls för en tid sedan var populär och visade att det kan vara roligt att ge sig på att källbelägga (och ofta samtidigt förbättra) artiklar där man har tillräcklig ämneskompetens för att kunna bedöma källorna. --Chandra Varena (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 08.25 (CEST)
På måndag 31 oktober börjar Veckans tävling Källor 2016 IV och jag hoppas att alla som deltagit i debatten ovan, samt många andra, deltar i den för att åtgärda alla källösa artiklar.--Historiker (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 19.05 (CEST)
Om NH vet hur man använder databassökningar för att hitta artiklar utan såväl källor som åtgärdsmallar så får hen jättegärna berätta det. Mallarna för illustrationsbehov lider av samma problem, men där finns det externa verktyg för att hitta artiklar utan bilder. Finns motsvarande verktyg för artiklar utan källor? /ℇsquilo 30 oktober 2016 kl. 09.30 (CET)
I princip kan vem som helst kan ladda ner en databasdump och göra olika mer eller mindre avancerade sökningar i den. Då krävs såklart lite datorkunskaper utöver det som behövs för att redigera artiklar. Men jag vet att flera användare hjälpt till med att skapa listor över artiklar som saknat ett eller annat.
Det går också att använda den inbyggda sökfunktionen till ganska mycket, även om den är begränsad. Matar man t ex in
incategory:"Män" -insource:"Källor" -insource:"Referenser"
så får man alla biografiska artiklar om män, som inte innehåller orden "Källor" eller "Referenser". (Hur man på bästa sätt skiljer mellan källbelagda och icke-källbelagda artilar är en diskussion för sig, detta var bara ett enkelt exempel.) /NH 30 oktober 2016 kl. 11.24 (CET)
För 2,5 år sedan gick det 10 källösa (manuellt skapade) artiklar på varje mallad. Jag gick igenom 10000 artiklar med ett skript som letade efter någon form av källhänvisning. Som NH skriver finns det många metoder att hitta fel i artiklarna (databasdump, sökmotor, internt och externt skript, osv). De som vill genomföra ett projekt för att identifiera källösa får göra det på en projektsida som alla andra robotprojekt och försöka vinna gemenskapens stöd. De som gör ett bra jobb får nöjet att åtgärdsmalla åtminstone 250000 manuellt skapade artiklar. Nasko () 30 oktober 2016 kl. 11.35 (CET)
Intressant, tack för det. Det låter då inte särskilt roligt eller värdefullt att manuellt malla 250 000 artiklar. För intresserade finns det, utöver de mycket bra tävlingarna, Wikipedia:Projekt källhänvisningar. Projektet verkar något dött, men framöver ska jag försöka att åtminstone styra upp projektsidan så att länkar/dyl. fungerar. --Skottniss (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 12.32 (CET)
@NH: Hur gör man om man vill söka i ett helt kategoriträd då? Dvs en kategori med alla dess underkategorier? --Skottniss (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 14.59 (CET)
Jag har inte satt mig in i det, men det går. Se mw:Help:CirrusSearch. Kanske kan vi tillsammans reda ut hur man gör, och beskriva det på Wikipedia:Sökning, som behöver uppdateras? /NH 30 oktober 2016 kl. 15.35 (CET)
@NH: Hittar inget annat sätt än att använda sig utav deepcat, men det får väl duga. Hur ska det beskrivas på Wikipedia:Sökning? Om man kör lata vägen kanske det duger med en extern länk i slutet. --Skottniss (diskussion) 3 november 2016 kl. 03.20 (CET)

Jag har tyvärr inte haft tid att läsa så mycket sista dagarna, men svarar nu. med "rädsla" att malla menar jag: Vad skadar det att malla de källösa artiklarna? är det en dold kategori som blir mallen så skadar det inte läsupplevelsen, men förenklar för att hitta artiklar. Det blir även lättare för statistiken. Tänk på att mallar inte bara är till för läsarna utan ofta även för oss som skriver här.

Så till Naskos genomgång. Det var många artiklar som saknar källor... men det är inte ett oövervinnligt mål att de skall ha det (undantaget grensidor). Mitt problem är att jag inte vet hur man skriver en botkod för att malla artiklar utan "källor" eller "referenser". (Har dessutom inte så mycket tid att sätta mig in i det heller). Adville (diskussion) 3 november 2016 kl. 12.13 (CET)

Även om kunskap fanns för att en robot skulle malla artiklar verkar det inte finnas tillräckligt brett stöd för en sådan lösning. Om du önskar för eget redigerande söka upp artiklar utan källor, går det att använda sig av gadgeten deepcat. Exempelvis såhär: Deepcat:Medicin -insource:"Källor" -insource:"Referenser" Gadgeten har dock en begränsning på antalet kategorier att söka i samtidigt och djupet på kategoriträdet, men det är bättre än inget i alla fall. --Skottniss (diskussion) 3 november 2016 kl. 16.00 (CET)
Kanske skulle vi lyckas komma fram till något eller ett par förslag? Att malla artiklarna ska inte vara jättesvårt, när vi mallade alla biografiartiklar efter könsfördelning körde vi botarna i halvautomatiskt läge och kastade ett getöga på varjeartikel innan ändring. Men här kanske det är alltför många?
Kan vi verkligen ha 250k artiklar utan någon källa? Innan vi började botskapa artiklar hade vi äl en 2-300k artiklar, och det var långt efter att vi allmänt börjat ha skarpa målsättningar om att alla artiklar ska ha källor. Botartiklarna har ju källhänvisningar. 100k utan källor är kanske möjligt alla fall?
  • vissa vill ha ett meddelande till läsarna på alla källösa artiklar.
  • vissa vill ha en kategori för alla källösa artiklar för att underlätta wikipediaarbetet.
  • vissa vill ha en mall/kategori för endast de värsta fallen av källösa artiklar för att underlätta wikipediaarbetet.
"...tre önskningar i en. Det går ju faktiskt inte!" :p Eller? Nej, kanske har Kinderegg rätt i detta fallet, vi kanske behöver lösa önskemålen med olika verktyg och inte bara ett.
  • Ett första steg kunde vara att skärpa den gamla mallen och formulera om instruktioner/meddelande. Och kanske skapa en ny, lite mindre blaffig mall, kanske för sidfötter, för generellt (mindre "allvarligt") mallbehov? "Källhänvisningar garanterar inte att faktauppgifter är korrekta, men gör dem möjliga att kolla av. Denna artikel saknar helt källor, lägg gärna till hänvisningar till källor av god kalitet för att styrka artikelns innehåll." Något sådant?
(Eventuella nackdelar: fler mallar att hålla reda på. Mer blaffor i artiklarna; det finns artikelproblem som är lika uppenbara även om de är underförstådda, allt behöver inte mallas, många artiklar kommer aldrig bli "färdiga", osv.) flinga 4 november 2016 kl. 16.45 (CET)
Jag vill minnas att svwiki hade drygt 500 000 artiklar när de första riktiga botprojekten drog igång. När jag gick igenom 10k artiklar med robot för 2,5 år sedan saknade drygt 40 % av de manuellt skapade artiklarna källa. Det betyder att 200k-250k artiklar saknar källhänvisning. Om detta är bra, acceptabelt eller dåligt kan ju alltid diskuteras. Jag tror inte någon tycker att det är bra, men många är eller har varit av åsikten att det är acceptabelt att skriva mycket korta artiklar utan källhänvisning. Problemet är tvådelat: Hur ska vi se till att det inte skapas fler källösa artiklar, och vad ska vi göra med äldre artiklar som saknar källor?
Nya källösa artiklar skulle kunna identifieras av ett filter eller mallas med robot. Artiklar (skapade 2017 eller senare) som varit källösa länge skulle kunna flyttas ut ur huvudnamnrymden till en kuvös där de får ligga tills de åtgärdats. Antagligen blir de flesta av artiklarna inte fixade, utan kommer att bli ligga där i evighet.
Äldre artiklar skulle kunna identifieras med robot, men det vore orättvist att massmalla och flytta bort artiklar ur huvudnamnrymden som var ok när de skrevs.
Att hitta alla källösa artiklar kan vara halvlurigt då det inte finns några krav på artikelstruktur. Källorna kan ligga innanför reftaggar, i en punktlista i slutet, insprängda i (transkluderad) mallkod och på wikidata. Att tråla wikipedia med robot fångar inte bara källösa artiklar, utan får också med sig en del som inte borde fastna i nätet och några artiklar missas.
Den enda stabila grunden en artikel vilar på är källorna. Är dessa fel, av undermålig kvalitét eller inte finns - är artikeln inte värd att spara. Det första som borde göras är att nya artiklar inte skapas utan källor och blir en del av artikelfloran - utan städas bort eller åtgärdas efter en viss tid. Nasko () 4 november 2016 kl. 22.07 (CET)
Jag granskar i princip samtliga nyskapade artiklar och har gjort så i flera år. Och artiklar utan källor har svårt klara sig förbi mig, men som jag skrivit ovan så finns det flera nyanser i hur jag agerar, men man kan ändå grovt säga att nya källösa artiklar inte längre tillkommer (sedan hangsna på bybrunnen fick igenom detta som grundregel).Yger (diskussion) 4 november 2016 kl. 22.15 (CET)
I egenskap av botägare vill jag gärna föreslå att vi testar det hela genom att istället för att använda mallar använder oss av kategorier, de är mindre tydliga för läsaren, samtidigt som bidragsgivare lätt kan finna de artiklar som vars referenser kan behöva stärkas. --Abbe98 (diskussion) 6 november 2016 kl. 16.13 (CET)
Det är flera som anser att det är det källkritiska meddelandet till läsaren som är det viktiga. Som lärare kan jag inte nog understryka hur viktigt en tydlig källkritisk mallning är. /Ascilto (diskussion) 6 november 2016 kl. 16.21 (CET)
Instämmer helt men då automatisk mallning inte alltid är för det bättre, ser jag själv bottarna som assistans för att hjälpa bidragsgivarna, som sedan kan se till att de får en tydlig källkritisk mallning. Att genomföra detta helt automatiskt kan introducera fel och tvivelaktig mallning. --Abbe98 (diskussion) 6 november 2016 kl. 17.22 (CET)

Wikidata: Landshövdingar och länsråd[redigera | redigera wikitext]

Hej. Göran Enander tillträdde igår som landshövding i Uppsala län (Källa: regeringen.se). Nu när jag ska uppdatera denna uppgift så ser jag att det behövs i artiklarna Landshövding (Sverige), Landshövdingar i Uppsala län (2 gånger), Länsråd och på Wikidata. Jag förstår att syftet med Wikidata är just att detta multiplexa uppdaterande ska kunna undvikas, men som vi vet så är det arbetet långt ifrån implementerat (förmodligen kommer det aldrig vara fullt implementerat och accepterat, men det är väl en annan diskussion). Detta vore väl ett ypperligt tillfälle att implementera själva syftet med Wikidata, för den som är intresserad! Jag skickar ut denna som en uppmaning, tyvärr har jag inte för kommande tiden möjlighet att ägna mig åt denna uppgift. Sedan är väl en diskussion om inte denna förteckning borde innehålla start- och planerat slutdatum för respektive person? / --gulundin (diskussion) 2 november 2016 kl. 20.04 (CET)

För din sista fråga vill jag slå ett slag för mallen {{Bäst före}}. Uppgifter där vi har goda skäl för att misstänka ett specifikt datum för korrigering mår bra av att märkas upp så att vi i god ordning kan beta av dem. Ainali diskussionbidrag 2 november 2016 kl. 21.10 (CET)
Wikidata är en utmärkt samling fakta, men tiden är inte mogen att i större skala plocka data direkt därifrån. Vestigia terrent! Tostarpadius (diskussion) 2 november 2016 kl. 22.35 (CET)
Hur kan man lösa att artikeln Landshövding (Sverige) listar landshövdingar, men Länsråd både länsråd och landshövdingar? Antingen borde väl varje artikel endast lista sin egen yrkesgrupp (alltså artikeln Länsråd blir av med kolumnen med landshövdingar) eller att man slår samman dess till en slags lista över landshövdingar och länsråd, som ju uppenbarligen har en relevant koppling. Jag vet inte vad som vore lämpligt, men jag tycker nuvarande ordning fungerar tämligen dåligt med tanke på risken för haltande uppdateringar / --gulundin (diskussion) 3 november 2016 kl. 15.39 (CET)
Det är kanske lite oklart vilken property ett länsråd ska ha på Wikidata. -- Innocent bystander (diskussion) 3 november 2016 kl. 03.23 (CET)
Ämbete borde väl vara bra? Ainali diskussionbidrag 3 november 2016 kl. 07.34 (CET)
Ja, men den propertyn är för personen, inte för länet. -- Innocent bystander (diskussion) 3 november 2016 kl. 08.17 (CET)
Ja, för länet är det helt klart oklart vilken egenskap som vore lämplig. Ainali diskussionbidrag 4 november 2016 kl. 16.10 (CET)

Ett förtydligande: att föränderliga data i faktarutor som exempelvis invånarantal hämtas direkt från Wikidata inom en snar framtid motsätter jag mig inte, däremot att detta sker inne i artikeltexten eller i biografier, där infoboxen med extern koppling har ställt till stora problem. Tostarpadius (diskussion) 4 november 2016 kl. 11.35 (CET)

Att det inte ska ske i brödtext finns det nog konsensus om sedan tidigare, men att ha det i infoboxen i biografier är synnerligen lämpligt på sikt. Vad skulle problemen med det vara? Ainali diskussionbidrag 4 november 2016 kl. 16.10 (CET)
Jag är ingen vän av dessa faktarutor ö h t, men om de nu skall finnas kanske det på sikt är en god idé att tillåta överföring direkt från Wikidata. Då måste dock något göras åt de illa formaterade noterna. Dessutom måste materialet bli allmänt mer tillförlitligt. Om tio år är det måhända dags. Tostarpadius (diskussion) 4 november 2016 kl. 21.52 (CET)
Ja, just formatering (och även urval) är sådant som behöver lösas innan vi kan göra annat än enstaka experiment för att lära oss. Men tillförlitligheten är knappast sämre än Wikipedia, varför det inte är skäl att vänta. Om du har annat än anekdotisk bevisföring för det är jag mycket intresserad att ta del av den. Ainali diskussionbidrag 4 november 2016 kl. 22.08 (CET)
Tillförlitligheten kan upplevas som sämre då tidigare källös information helt plötsligt kan få källa om den går via Wikidata (granskar man källan så står då Wikipedia angivet, det har blivit rundgång, men intrycken när man ser faktan är att den är källbelagd. Detta har jag bland annat sett i ortsartiklar). Det kan även ställa till det när informationen i infoboxen och informationen i brödtexten i en artikel inte överensstämmer. Det påverkar i högsta grad en läsares intryck av artikelns tillförlitlighet. //Vätte (diskussion) 5 november 2016 kl. 14.15 (CET)
@Tostarpadius: Du får gärna berätta exakt vad du inte gillar med noterna. Att de inte är optimala är vi medvetna om, men få dem att se exakt ut som våra manuella käll-mallar blir nog mycket svårt. -- Innocent bystander (diskussion) 5 november 2016 kl. 09.10 (CET)
Jag skulle föredra att källorna redovisades i anslutning till brödtexten. Vi brukar inte ha noter alls i våra biografiska faktarutor. På sikt bör det dock finnas "riktiga" källor till alla fakta på Wikidata och då kanske vi kan hitta en elegant lösning. Tostarpadius (diskussion) 5 november 2016 kl. 09.15 (CET)
Det förutsätter ju att brödtexten och faktarutan bygger på samma källor och det gör de inte här. Och tittar du i många andra artikelsortiment, så finns det där noter i faktarutorna. I många fall är det bara delar av faktarutan som finns omtalad i brödtexten. Ytgravitationen på Neptunus finns exempelvis bara omtalad i faktarutan. -- Innocent bystander (diskussion) 5 november 2016 kl. 09.49 (CET)
När det gäller biografier gäller fortfarande huvudregeln att det som står i boxen också skall finnas med i brödtexten. Det kan dock finnas undantag bland utmärkelser eller i frågor som gäller succession. Själv ser jag det dock som önskvärt att åtminstone de förra redovisas även på annat håll. Man skall kunna få ut all väsentlig information utan att behöva läsa faktarutan. Tostarpadius (diskussion) 5 november 2016 kl. 14.08 (CET)
@Tostarpadius: den här huvudregeln du hänvisar till, var är den dokumenterad? Ainali diskussionbidrag 5 november 2016 kl. 16.30 (CET)
Jag vet inte om den är dokumenterad någonstans. Det är gammal praxis. Jag lärde mig en gång redigera utifrån hur andra artiklar såg ut och för mig är och förblir det viktigaste hur vi faktiskt gör. Om detta skrivs ned och redovisas någonstans är i mina ögon underordnat verkligheten. Terrängen är viktigare än kartan. Tostarpadius (diskussion) 5 november 2016 kl. 21.17 (CET)
Det är stor skillnad på genomtänkt praxis och "praxis" för att man inte har tänkt tanken om något nytt än. Om man blandar ihop de två så finns risken för argument som "vi har alltid gjort så här" och "det sitter i väggarna" som båda saknar saklighet. Därför är det bra att nedteckna sådant som har tänkts igenom och där det finns saklig grund för att göra på ett visst sätt. Då minskar man dessutom risken för att ha samma diskussion flera gånger. Ainali diskussionbidrag 5 november 2016 kl. 21.49 (CET)
En svårighet för Wikidata är att avgöra vad som är "signifikant". För någon som varit "Styrelseordförande i AstraZeneca", tagit "paralympiskt guld i Lerduveskytte för blinda" och fått "Nobels fredspris" är det kanske inte signifikant att också ta med att hn varit "ordförande i Bostadsrättsföreningen Tornseglaren" i en faktaruta. -- Innocent bystander (diskussion) 6 november 2016 kl. 09.58 (CET)

Veckans tävling Island[redigera | redigera wikitext]

Vid midnatt börjar Veckans tävling, som denna gång handlar om Island. Välkommen med att utöka, eller skriva nya, artiklar om ett land som ligger nära, men ändå så långt bort. Det kan handla om geografi, kultur, historia, politik, mat, arkitektur eller något helt annat. Välkommen att deltaga!--Historiker (diskussion) 6 november 2016 kl. 17.11 (CET)

Fotograf och intresserad av Fotomässan?[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Sverige har av Nikon fått två biljetter till Fotomässan som är i Stockholm 11-13 november, och dom tänker vi att fotointresserade, fotograferande, engagerade volontärer ska få. Intresserade får kontakta mig senast fredag 4 november klockan 12.00 med en kort motivering om fotomässeintresset. Om för många intresserade hör av sig kommer urvalet att ske baserat på motiveringen, och enfaldig och enväldig jury är i så fall undertecknad. Kamerorna från föreningens teknikpool är lediga och kan användas för fotograferande på mässan, och vid intresse kan Nikon hjälpa till att boka in fototillfällen med dom kända fotografer som är där också. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 1 november 2016 kl. 14.04 (CET)

Är tanken att åka dit och fotografera, göra reklam eller att vara besökare? --افيراتير (diskussion) 1 november 2016 kl. 14.12 (CET)
En kombination av att ta bilder till Commons på fotografer och utrustning samt att vara besökare på mässan och testa nya saker och lära nytt via föredrag och presentationer. Det uppskattas också väldigt om dom som ska dit har "Jag fotograferar för Wikipedia"-tröjor på och delar ut broschyrer och svarar på frågor. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 1 november 2016 kl. 14.27 (CET)

Det finns fortfarande en plats kvar till fotomässan, och Nikon måste få besked idag. Om någon är intresserad är det bara att säga till mig före 12.00, och ge mig en e-postadress som jag kan skicka till Nikon så dom vet vem som ska ha biljetten. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 7 november 2016 kl. 10.37 (CET)

Imponerande kategorier[redigera | redigera wikitext]

Jag håller mig kort. Hur skapar man imponerande kategorier på svwp för ett visst land? Tacksam för svar! --Vannucci (diskussion) 6 november 2016 kl. 23.25 (CET)

Vad menar du med "imponerande kategori"? --Skottniss (diskussion) 7 november 2016 kl. 02.29 (CET)
Hållbart och rikligt med kategorier som ger en bra överblick. --Vannucci (diskussion) 7 november 2016 kl. 16.57 (CET)
Förutsättningen för att det skall vara meningsfullt är att det finns ett ganska stort antal artiklar som har koppling till landet. Kategorier som endast innehåller en eller två sidor bör i allmänhet undvikas. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2016 kl. 20.07 (CET)

Gemenskapens önskelista 2016[redigera | redigera wikitext]

Förra året satte Wikimediagemenskaperna samman en önskelista för vad Wikimedia Foundations Community Tech-team skulle arbeta med. Den blev viktigare än vi egentligen hade trott: Den har inte bara varit fokus för Community Tech-teamet, utan också använts av andra utvecklare, varit fokus på Wikimediahackathons och så vidare. Nu har processen öppnat igen. Om ni har specifika tekniska förslag och förbättringar ni skulle vilja se: det här är bästa tillfället att påpeka det.

Ni föreslår genom att välja en kategori (ungefär rätt – ta den som verkar passa bäst, det är inte livsfarligt att posta i fel) på m:2016 Community Wishlist Survey. Är man bekväm med att föreslå på engelska får man gärna göra det, men det går också bra att skriva på svenska. /Johan (WMF) (diskussion) 7 november 2016 kl. 15.12 (CET)

Fråga om robotskapade artiklar[redigera | redigera wikitext]

Hämtat från en nu arkiverad diskussion. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2016 kl. 16.24 (CET)

Jag skrev en sammanfattning/ett förtydligande av mitt egna inlägg för ett tag sedan. Det kan ju bli relevant i en annan diskussion också, men för att det faktiskt ska ha blivit skrivet:
Sammanfattningsvis/tl;dr: jag tycker att vi kan skapa botartiklar med måtta, annars tror jag att vi delvis skapar framtida problem för oss själva. Ingen information är bättre än felaktig, är en allmän devis. Materialet som läggs in med bot bör vara så extremt säkert som det nästan bara går att få fram, och kräva nästan ingen översyn eller puts.
Jag kan inte se att vi har möjlighet att tillnärmelsevis gå igenom botartiklana i den mängd som de skapas och skapts idag.
Och en fråga: finns det fortfarande uppgifter i geografi-botartiklar, tagna från andra språkversioner av Wikipedia? Vad jag vet så har jag tidigare sett uppgifter tagna från iaf frwp. flinga 6 november 2016 kl. 22.29 (CET)
@flinga: Ja, det finns fall i GeoNames-projektet där data som folkmängd hämtats från andra projekt. -- Innocent bystander (diskussion) 7 november 2016 kl. 16.45 (CET)

Borttagning av mallen "källor"[redigera | redigera wikitext]

Är det OK att ta bort källmallen från en helt källös artikel trots att endast "Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia" lagts till i artikeln? /Annika (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 06.10 (CET)

Det menar jag bestämt. Se även mitt inlägg i Diskussion:Anne de La Vigne! Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 06.11 (CET)
Att andra språkversioner, som t.ex. enwiki, inte är godtagbara som källor har fastslagits vid otaliga tillfällen. /Annika (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 06.19 (CET)
Ja, principiellt är det så, men hur det skall tillämpas i praktiken råder det delade meningar om. Vissa anser att man kan översätta en artikel från en annan språkversion och ta med hela notapparaten utan att kontrollera något, eftersom vi måste lita på dem som skrivit där. Då är det enligt min mening bättre att faktiskt ärligt ange att källan är exempelvis enwp. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 06.28 (CET)
Det sista håller jag med om, fast det betyder ju inte att källmallen ska tas bort ur en källös artikel med ursprungsmall. Utan precis tvärtom, eftersom den ju saknar godtagbara källor.--LittleGun (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 07.19 (CET)
Jag anser att enbart källösa artiklar som inte går att verifiera med hjälp av den information vi har (inklusive interwiki och externa länkar) bör märkas. Däremot är det givetvis önskvärt att hitta bättre hänvisningar till dem som är märkta med ursprungsmallar av typen "enwp". Men de utgör inget hot mot vår trovärdighet så länge de inte ståtar med lånta fjädrar. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 07.36 (CET)
Jag får inte ihop det: Du anser att en sån artikel saknar godtagbara källor, men den ska inte märkas med att den saknar godtagbara källor.--LittleGun (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 07.46 (CET)
Vi har nyligen diskuterat nyttan med källmallar. För mig är de i hög grad - med tanke på placeringen högst upp - en signal till våra läsare att innehållet är tvivelaktigt eller i varje fall ifrågasatt. När så inte är fallet bör de inte läggas in. Nyskapade artiklar utan kontrollmöjligheter bör raderas omedelbart. De gamla kan märkas, men någon gång blir det dags att ta krafttag och börja rensa. Den tiden har dock inte kommit. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 07.52 (CET)
Det finns också {{Fler källor}}. Och jag vill också påminna Tostarpadius att våra systerartiklar på andra språk ofta inte alls innehåller samma information som våra artiklar. Detta är Wikipedia, inte Wikimedia translate! -- Innocent bystander (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 08.06 (CET)
Idag dök artikeln Sampo (namn) upp. Jag mallade den inte då den har en iw länk och bara har två faktaelement (det är ett namn & den återfinns i finska almanackan) av okomplicerad karaktär.Yger (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 08.13 (CET)
@Innocentbystander: Finns en artikel på flera språk brukar det som står hos oss gå att hitta någonstans. Jag tänker för övrigt i första hand på korta sidor med tämligen okontroversiellt innehåll. Den som skapar längre brukar ha ambitionen att de skall bli utvalda och då krävs angivna källor. Samtalet här föranleddes av Alfred de Bougy. Jag tycker Yger resonerar klokt. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 08.19 (CET)
Allt material skall vara verifierbart och för detta krävs trovärdiga källor. Att placera käll-mallen överst i artikeln är brukligt, men om du ogillar detta kan du ju flytta den till under rubriken "Källor" /Annika (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 08.26 (CET)
Verifierbart är en artikel om det kan förväntas gå att hitta källor för materialet medan med verifierad menas att allt är källbelagd. Det är just kravet på verifierbarhet vi har. Helt korrekt att ta bort mallarna. Obelix (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 09.23 (CET)
(Redigeringskonflikt) Med tanke på det samtal som nyss förts här (och som ännu inte har arkiverats) anser jag att mallen är obehövlig. Hade vi en osynlig som lade in artiklar i en dold kategori vore det en annan sak. Skall den enbart flyttas bör det förankras i gemenskapen att den kan ha en annan placering. Det vore en förbättring, men något mer radikalt borde göras. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 09.26 (CET)
Det är din personliga åsikt, men inget tyder på att du har stöd av konsensus. Det är viktigt att artikelskaparen får en signal om att artikeln behöver källbeläggas. /Annika (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 09.28 (CET)
Det är Din personliga åsikt, men inget tyder på att Du har stöd av konsensus (se samtalet ovan). Skall signalen gå till artikelskaparen är det bättre att gå direkt till användarens diskussionssida. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 09.39 (CET)
RE:Tostarpadius Diskussionen ovan gäller främst inlägg av mallen med robot eller en manuell massinläggning. Det är lite annat än en enskild mallinläggning med en motivering. -- Innocent bystander (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 10.11 (CET)
Ja, det var utgångspunkten för samtalet, men det framkom tydliga önskemål om en annan typ av mallning. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 10.14 (CET)
Just precis. Det finns ingen konsensus om att skräpa ner våra artiklar med dessa källmallar som verkligen nedvärderar läsarna. De kan själva se om en artikel saknar källor. Obelix (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 10.54 (CET)

Det faktum att denna ännu ej avslutade diskussion redan tas upp igen under annan rubrik tyder på att ämnet är viktigt för många av oss och att det inom gemenskapen finns flera olika uppfattningar om källmallarnas värde. Det skulle antagligen behövas en uppstramning av diskussionen med tydliga alternativ att ta ställning till. Tills någon orkar ta tag i detta (jag gör det inte för tillfället..) så menar jag att det är fel att ta bort källmallar om inte artikeln har belagts med källor. Den som lade dit den har gjort en bedömning i enlighet med sin tolkning av praxis i SVWP. Denna praxis kan uppenbarligen tolkas på olika sätt, låt oss för tillfället acceptera det och försöka lösa det hela genom klargörande diskussioner, och tills det är gjort låta ditlagda mallar ligga kvar om problemet inte åtgärdats. Vad gäller Ygers exempel Sampo (namn) så är den lilla artikeln ganska unik, eftersom den redan i texten ger en hänvisning till en källa. --Chandra Varena (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 10.18 (CET)

Redkonf Som jag har framfört tidigare; andra språkversioner är dåliga källor, men är det den källa som har använts för att skriva artikeln så ska det framgå. För min del spelar det föga roll ifall man använder {{enwp}} eller {{webbref}} för det ändamålet. Det är en källa och har artikeln en källa kan {{källor}} tas bort eller ersättas med {{fler källor}} eller {{kb}}. /ℇsquilo 31 oktober 2016 kl. 10.23 (CET)

Översätter man en artikel från en annan språkversion är det inte en källa utan en förlaga. Det är någonting annat. Det förekommer att t ex engelska Wikipedia anges som källa till enstaka faktauppgifter, och jag har faktiskt också sett källhänvisningar inom svenskspråkiga Wikipedia, från en artikel till en annan. För min del skulle jag betrakta sådana källor som likvärdiga med ingen källa alls – dvs en [annan] källa behövs fortfarande. /NH 31 oktober 2016 kl. 11.46 (CET)
I fallet Alfred de Bougy var det under alla omständigheter korrekt att källmalla eftersom även den lika korta engelska ursprungsartikeln saknar källor. Den franska utförliga originalartikeln har källor, men de är svåra att kontrollera. Jag kan tycka att det generellt kan vara korrekt att källmalla artiklar som inte har några andra källor än andra språkversioner. Men då skall man som Tostarpadius påpekat komma ihåg att vi har ganska många utvalda artiklar som är av det slaget, så det finns ingen konsensus om hur vi skall agera i dessa fall. Mycket kommer att behöva omvärderas om vi inför denna nya rutin över lag. /Ascilto (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 12.06 (CET)
Om man har kontrollerat uppgifterna i alla originalkällor, då kan jag gå med på att kalla den engelska artikeln en förlaga. Men har det inte skett, då är den källan. Det är därifrån uppgifterna är hämtade. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 12.28 (CET)
(Litegrann hårda ord tycker jag, i ett par inlägg längre upp i diskussionen.) Eftersom jag kommit med kritik tidigare känner jag mig lite påkallad att komma med synpunkt här. Jag tycker: visst, enwp kan i exemplet ovan sägas vara en källa, på ett sätt, men inte av den typ som vi ändå vill ha. Lite som att egen kunskap kan vara en källa, men inte gott nog för att verkligen anses verifiera texten.
Jag tycker inte heller att "trivialare" ämnen strikt taget ska vara utan källor (eller att man vid översättning kan 'lita på andra wikipediaskribenter/wikipediaprocessen' och lyfta över noter som man inte kollat, som vanliga referenser, vid översättning).
Jag tycker heller inte att Ygers exempel behöver mallas, och jag håller med Chandra Varena om att vi nog inte bör fram- och tillbaksändra källmallar som troligen är inlagda med annan syn på praxis, om inte artikeln faktiskt är/har blivit godtagbart källbelagd. Översättningsmallar ser jag alltså inte som en källa av den typ som mallen {{källor}} efterfrågar. flinga 31 oktober 2016 kl. 13.18 (CET)

Som NH påpekade bör vi skilja på förlagor och källor. EnWP är utmärkt som förlaga vid översättningar och precis som översättare av andra verk inte har krav på att faktagranska eller dylikt har inte översättare här det heller. Att ange EnWP som källa är däremot kass. Antingen används i sådana fall källan som finns i EnWP eller ingen alls. --افيراتير (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 16.23 (CET)

Självklart skall översättare granska källorna. Om man kopierar över källor från t.ex. enwp utan att granska dem ger man ett falskt intryck av att artikeln är mer källbelagd än den är. Så kan vi inte ha det. Man måste kunna lita på att de källor som anges i en artikeln också har använts när artikeln skrevs. /Ascilto (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 16.38 (CET)
Jag förutsätter att källorna granskades när artikeln skrevs, men inte när artikeln översattes. Det är två olika saker att skriva och översätta. --افيراتير (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 18.39 (CET)
Averater: För att förtydliga, för jag tror att det är oklart: menar du att man i en artikel som på ett eller annat sätt översatts, kan lägga in källhänvisningar utan att ha läst dem, eller ej? flinga 1 november 2016 kl. 14.08 (CET)
Om det är en ren översättning och angett som sådan bör man som vid alla översättningar översätta utan att ändra och då är källorna författarens ansvar och bör tas med. Det här är precis som vid alla översättningar, det är alltid författaren som ges cred och sällan översättaren i någon större grad. Det som Exempelvis ℇsquilo skriver om nedan tycker jag inte låter som en översättning utan som eget författande och då bör källorna som används granskas. Oavsett metod är det givetvis alltid bättre om källor granskas (av ju fler dess bättre). Jag har heller ingetmot att det anges i källor att de är lästa via en annan sida oavsett om det rör översättningar eller eget författande. --افيراتير (diskussion) 1 november 2016 kl. 14.20 (CET)
Okej, tack! Här skiljer sig vårt arbete från andra översättares på viktiga punkter, tänker jag. Vi översätter inte faktagranskade texter eller romaner, utan texter av i huvudsak amatörer som kan misstolka källor, på sidor där innehållet lätt kan ändras och vanställas. Att hitta faktafel i källbelagda svwp-artiklar, t ex, är tyvärr inte jättesvårt. Vanliga källnoter som är överlyfta vilseleder därför enligt min mening, på så sätt att det ger ett intryck av att uppgifterna är kollade mot källorna. flinga 2 november 2016 kl. 16.00 (CET)
Instämmer fullständigt med flinga (och Ascilto). //Vätte (diskussion) 2 november 2016 kl. 16.25 (CET)
Ingen säger emot att det är bra att faktagranska och källgranska oavsett om det är redan faktagranskade texter och oavsett vem som är författare. Det som är viktigt är att skilja på att vara författare och att vara översättare. Om en översättare översätter en text med faktafel är det författarens fel. Att granska texter på WP är allas/ingens ansvar oavsett om författaren satt på SvWP, EnWP eller någon helt annan sajt (även andra källor bör givetvis också granskas). --افيراتير (diskussion) 2 november 2016 kl. 16.55 (CET)
Vad jag inte köper är att vi behandlar översatta artiklar annorlunda. Flera gånger har jag sett artiklar bli raderade för att de enda källor de har är andra artiklar på svenskspråkiga Wikipedia och då trycks det mycket på argumentet att Wikipedia inte ska användas som källa till artiklar på Wikipedia. Men så fort någon petar dit en "Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från x-språkiga Wikipedia"-mall, då är det helt plötsligt ok att ange Wikipedia som källa. Jag förstår inte hur trovärdigheten av Wikipedia som källa ökar enkom för att man pekar på en annan språkversion. //Vätte (diskussion) 5 november 2016 kl. 14.29 (CET)
Håller med. Utförligare svar längst ner i tråden. /Ascilto (diskussion) 5 november 2016 kl. 17.21 (CET)
Om man själv granskar källorna förstår jag inte varför man ens översätter sidan, då kan man ju lika gärna själv formulera allt utifrån källorna man kontrollerar. Givetvis kanske det är något lättare, men knappast värt den lilla tid man sparar, då en artikel utan översatt-mallen ger ett betydligt bättre intryck. Personligen har jag tidigare gjort "fel" och översatt rakt av samt kopierat fotnoter/källor utan att kontrollera källorna. Håller dock till fullo med om att det inte är särskilt bra att göra så, och jag kommer inte göra så i framtiden, men jag tror många översatta artiklar är bearbetade på det viset. Jag tror det är bättre att bara ha "Helt eller delvis baserad på material från..." om man inte kontrollerat källorna. Men åter igen, om man ändå har tillgång till källorna förstår jag inte varför man inte bara skriver själv. --Skottniss (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 16.52 (CET)
Själv har jag aldrig översatt andra språkversioner rakt av, men använder dem ofta som förlaga. Då är jag dock noga med att alltid komplettera med andra tillgängliga källor. Jag hoppas och tror att resultatet är trovärdigt. Den biografi jag skrev igår, Ivan Vyrypaev är nog den som är mest beroende av förlagorna dewp och frwp. Tyvärr var det omöjligt att hitta kompletterande generella källor, men jag tycker ändå att han är en viktig person som bör finnas med på svwp. När det gäller farorna med att översätta rakt av, kan jag exemplifiera med den biografiartikel jag skall ta itu med strax, Nina Sadur. Hennes mellannamn är Николаевна och det har enwp transkriberat till Mikhailovna (en:Nina Mikhailovna Sadur). Helt uppåt väggarna. Rätt transkribering är Nikolajevna. Som väl är finns det i det fallet kompletterande källor. Poängen är att man alltid måste granska uppgifterna på andra språkversioner mot andra källor. /Ascilto (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 17.24 (CET)
PS. Jag hittade felkällan till enwp:s Mikhailovna i en av artikelns källor, Dictionary of Russian Women Writers [5]. Vilket ytterligare understryker att man alltid måste går till källorna. /Ascilto (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 18.25 (CET)
PS2. Gällande Ivan Vyrypaev så är dewp fritt översatt från ruwp medan frwp är en i stort sett ordagrann översättning. På ruwp finns gott om källor, som dessvärre är på ryska, och omöjliga att granska för min del. Nu har jag dock hittat en generell källa på franska som jag skall använda för att verifiera artikelns innehåll. /Ascilto (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 18.50 (CET)
Som Tostarpadius redan har påpekat; Om man översätter en artikel och verifierar dess källor är den en förlaga. Då ska den också vara källbelaggd med källorna från originalartikeln. Om man däremot skriver en ny artikel på svenska och hämtar vissa uppgifter från en annan språkversion utan att (ha möjlighet att) verifiera källorna så är den artikeln en källa och inte någon förlaga. /ℇsquilo 31 oktober 2016 kl. 17.30 (CET)
Ja, om man skriver en artikel på svwiki med annan språkversion som källa, så det naturligtvis den artikeln som är källa till den svenskspråkiga artikeln. Artiklar på andra språkversioner räknas dock inte som godtagbara källor och källmallning är därför motiverad. Att ta bort källmallen innan den artikeln försetts med godtagbara källhänvisningar är därför synnerligen olämpligt. /Annika (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 18.12 (CET)
Wikipedia:Wikipedia som källa på Wikipedia ger en bra insikt i ämnet. --Allexim (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 18.25 (CET)
Det stora problemet är att många har Averaters inställning. Vi har ett stort antal artiklar som ser ut att ha allmänt accepterade källor, men som helt bygger på andra språkversioner. Personligen anser jag att vi borde godta dessa, men det lär dröja innan det blir konsensus till förmån för det. Det viktigaste för trovärdigheten är att vi är öppna och ärliga med varifrån vi hämtat uppgifterna. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 20.04 (CET)
Om jag skriver en artikel om ett ämne som finns på andra språkversioner så tittar jag ofta på dem, i synnerhet om det finns ont om andra källor on-line. I de artiklarna kan jag då hitta påståenden som är källbelaggda med referenser till böcker som jag inte har tillgång till. Jag kan därför inte verifiera påståendet mot originalkällan. Men eftersom påståendet är källbelagt bedömer jag det som trovärdigt och använder då (den statiska versionen av) den utländskspråkiga artikeln som källa. Den som vill kan då kolla vilken källa den versionen av den utländskspråkiga artikeln har använt och till och med verifiera påståendet om han/hon till äventyrs skulle ha tillgång till originalkällan. Om påståendet på den andra språkversioneren däremot saknar källa fäster jag inget avseende vid det öht. /ℇsquilo 1 november 2016 kl. 08.00 (CET)
Det man bör göra är att skriva "källa X, efter enwp" eller liknande, för att markera att man tagit del av den i andra hand. Annars finns det risk att man översätter från enwp, som översatt från dewp, som översatt från frwp – helat tiden med samma angivna källa, men troligen med allt större skillnad mot originalet.
andejons (diskussion) 1 november 2016 kl. 08.07 (CET)
Någrad sådana referenser har jag aldrig stött på. Är det verkligen praxis? Dessutom, ifall enwp har översatt från dewp och angett det så kan jag givetvis själv kolla vad det står för källa på dewp eller frwp. Det är därför jag absolut är emot att kopiera källor rakt av utan att verifiera dem. /ℇsquilo 1 november 2016 kl. 08.26 (CET)
Det är inte praxis, men det är som jag kan se den bästa kompromissen (en annan variant, som jag föredrar om det gäller mer än enstaka källor, redovisas på riktlinjesidorna: Wikipedia som källa på Wikipedia#Okontrollerade fotnoter). --LPfi (diskussion) 1 november 2016 kl. 12.28 (CET)
Andejons, Esquilo: jag tror inte att Esquilo menade att man skulle lägga in en referensnot till en källa som man inte kollat i översättningen, bara att E ansåg att en sådan uppgift kunde vara värd att översätta, till skillnad mot uppgifter utan angiven källa. Eller? flinga 1 november 2016 kl. 14.26 (CET)
Precis. /ℇsquilo 1 november 2016 kl. 15.10 (CET)

I artikeln Jater, not 10, har jag hänvisat till enwp på ett sätt som kanske kan användas även i andra sammanhang.--Chandra Varena (diskussion) 1 november 2016 kl. 12.33 (CET)

Jag har aldrig sett på andra språkversioner att de gör liknande hänvisningar som är vanliga hos oss, att artikeln helt eller delvis bygger på material från en annan språkversion. Man ofta är det lätt att se att det är en översättning, som i exemplet med fr:Ivan Vyrypaev och ru:Вырыпаев, Иван Александрович ovan. Därför måste man själv detektera om en artikel på en annan språkversion är en översättning. /Ascilto (diskussion) 1 november 2016 kl. 13.09 (CET)
Apropå vad Användare:Vätte skrev idag men högre upp i tråden [6], så har jag den senaste månaden skrivit teaterbiografier och varje dag hittar jag grava faktafel i tätt källbelagda artiklar enwp när jag jämför med andra mer auktoritativa källor, t.ex. Encyclopædia Britannica, så jag håller med om att artiklar med andra språkversioner som källa absolut inte skall ha någon gräddfil. Att märka alla källösa artiklar via en botkörning, som diskuterats ovan, ser jag som önskvärt och körningen måste då inkludera artiklar med andra språkversioner som enda källa. /Ascilto (diskussion) 5 november 2016 kl. 17.21 (CET)
Jag förstår inte vad du argumenterar om. Ingen har hävdat att Wikipedia ska utgöra källa för artikelförfattande. Angående botmärkning så ser jag ingen nytta och ser inte heller vad det har med översättningar att göra. --افيراتير (diskussion) 5 november 2016 kl. 22.14 (CET)
Då får du läsa en gång till. Du slåss hårt för att översättare inte skall behöva granska källorna. Du har hittills fått alltför mycket gehör, det är skadligt för Wikipedias trovärdighet. /Ascilto (diskussion) 5 november 2016 kl. 22.24 (CET)
Det känns som om du medvetet struntar i skillnader på översättare och författare? Jag hävdar att vi ska ha källor från utanför Wikipedia och har aldrig skrivit något annat. Jag skriver också att det är bättre ju fler som granskar källor. Men kravet finns endast hos författaren. --افيراتير (diskussion) 5 november 2016 kl. 23.02 (CET)
Som jag skrev så är det fullt av fel i källbelagda artiklar på enwp, vilket är lätt att upptäcka. Men om man inte granska källorna så följer felen med till nästa språkversion, man sprider fel. Din inställning att översättare är utan ansvar för det är skadlig för Wikipedias trovärdighet. /Ascilto (diskussion) 5 november 2016 kl. 23.49 (CET)
Det är fullt av fel på SvWP och i alla andra verk också. Det innebär inte att vi ska sluta skriva eller översätta. Om du tycker att EnWP är så bristfällig att vi inte ska utgå ifrån deras texter alls så har du nog en rätt lång argumentationsuppförsbacke... Att sluta skriva vore skadligt liksom att kräva att alla ska granska. Vi ska uppmana alla att granska men ingen har plikter (utom författaren då). --افيراتير (diskussion) 6 november 2016 kl. 10.27 (CET)

Mitt svar är nej på frågan. Wikipedia i sig ska inte räknas som godtagbar verifierbar källa eftersom vem som helst kan skriva vad som helst här. Däremot kan artikeln som är översatt vara till hjälp när man ska finna källor. Innehåller artikeln på den andra språkversionen källor kan man eventuellt kontrollera källorna och flytta över dem till den svenska artikeln (glöm då inte att översätta parametrarna och märka upp vilket språk källorna är på). Då är den svenska artikeln inte längre att betrakta som källös. Eller som det står i riktlinjen: "Märkningen med ursprungsmall ersätter dock inte korrekta källhänvisningar. Om källorna i ursprungsartikeln kontrollerats eller andra källor används för att verifiera faktainnehållet anges de på vanligt sätt.". Jag kan förstå att användare missuppfattar det eftersom översattmallen trots allt ligger i källavsnittet. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 6 november 2016 kl. 00.47 (CET)

Jag har själv svårt för direktöversatta artiklar från t ex EnWP med den generella friskrivningen: "Den här artikeln är helt eller delvis baserad på...". Även om artikeln skulle vara korrekt vid översättningsögonblicket så kommer artikeln och vara levande efter översättningen, och då är mallen inaktuell. Även resonemanget att man vid översättning inte har ansvar för fel i originaltexten eftersom man bara är översättare håller kanske i ett annat sammanhang (utanför Wikipediavärlden) om någon anlitat en just för att översätta en text. Dock är det inte så när man på eget ansvar väljer att översätta en text från en annan språkversion till SvWP. Det man väljer att skriva på SvWP ska man själv se till är källbelagd. Använd gärna EnWP som inspiration, och hitta bra källor där, men skriv egna artiklar med egna ordval baserat på de källor som finns - inte baserat på rå-texten i EnWP. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 6 november 2016 kl. 11.07 (CET)
När man översätter en artikel så måste man av upphovsrättsskäl ange var ursprungstexten finns. När man översatt från engelska Wikipedia görs det oftast med mallen {{enwp}}. Den är då ur den aspekten inte en form av källhänvisning, och inte en form av friskrivning, utan behövs för att uppfylla villkoren i Wikipedias upphovsrättslicens. Att det behövs en sådan notering för att följa licensen tror jag alla är överens om. Om den sen också är att betrakta som källhänvisning råder det delade meningar om. /NH 6 november 2016 kl. 12.00 (CET)
@Bairuilong: Jag tänkte också på att artiklar förändras eller blir inaktuella med tiden. Man ska nog mest se mallen artikelursprung/översatt som en bekräftelse på att någon har översatt från en annan språkversion. Den säger inte heller hur mycket eller lite som är översatt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 6 november 2016 kl. 17.07 (CET)
Mallen betyder altså: Någon gång i artikelns historia har hela eller delar av artikeln blivit översatt från nämnd språkversion.
Är det vettigt att denna mallen ska hänga med även efter att artikeln förändras? Jag tycker inte det. Mvh --Bairuilong (diskussion) 6 november 2016 kl. 17.13 (CET)
Lika vettigt som att gamla källor kan ligga kvar när artikeln skrivs om. Upptäcker man att artikeln blivit helt omskriven går det naturligtvis att ta bort mallen.
andejons (diskussion) 6 november 2016 kl. 17.24 (CET)

Vi har användare som tycker att det är värdefullt att man här på svenskspråkiga Wikipedia har tillgång till artiklar översatta från bra artiklar på andra språk, och sådana som ser översättningarna som mindre viktiga och ställer krav som gör det mer eller mindre omöjligt att översätta bra artiklar. Bra artiklar använder så gott som alltid också bokkällor, som inte med rimlig ansträngning går att få tag på (fjärrlån är dyrt).

Jag tror att en majoritet av oss uppfattar översättningarna som värdefulla bidrag, åtminstone då ursprungsartikeln är bra och källorna hanteras så gott det går. Om översättaren klarar själva översättningsarbetet och gör en trovärdighetsbedömning av artikeln som helhet, av de använda källorna och av enskilda uppgifter (inklusive viss analys av artikelhistoriken) tror jag inte att vi har faktiska problem med kvaliteten på den översatta artikeln. I sådana fall torde felen inte vara fler eller värre än då motsvarande artiklar skrivs utan förebild (för att inte tala om artiklar i genomsnitt).

Det vi då bör göra är att utveckla praxis och riktlinjer för översättningsarbetet. Det är inte fruktbart att ställa omöjliga krav på principiella grunder. Vi kan förstås rekommendera eget författande (där de andra språkversionerna kan stå för inspiration och tips på källor), vi kan avråda från att översätta vissa typer av artiklar, och vi kan peka på problem, såsom svårigheten att översätta till god svenska. Men riktlinjerna skall vara användbara för dem som de facto översätter.

--LPfi (diskussion) 7 november 2016 kl. 11.08 (CET)

Jag har kollat upp källor i ett antal artiklar som varit uppe på Artikelnomineringar, och jag lovar, man blir förvånad över hur många av böckerna som finns i Libris och som därför är möjliga att låna hem till vilket folkbibliotek som helst och så vitt jag vet kostar det ingenting. Om man är så intresserad av ett ämne att man sätter sig och översätter en längre artikel är det jättekonstigt om intresset inte räcker till att gå till källorna istället för att behöva vara begränsad av andra användares filter och tillkortakommanden av olika grad. Jag har själv för vana att gå till källorna, och jag lovar, det ger alltid mycket mer. Wikipedia kan aldrig vara något mer än en ingång till ett ämne, det gäller alla språkversioner, alltså även när man översätter. /Ascilto (diskussion) 7 november 2016 kl. 14.50 (CET)
Jag hör till dem som anser att översättning av utvalda artiklar från andra språk är en sämre lösning än att lägga in text från äldre svenska uppslagsverk. Likriktning mellan språkversioner ser jag som något olyckligt och använder därför helst olika källor när jag skriver på svenska och danska om samma ämne. Att bygga upp artiklar från grunden är givetvis det optimala, men om alla våra sidor skulle ha tillkommit på det sättet skulle det ha dröjt mycket länge innan vi fick rimlig täckning. Oavsett vilken metod man använder är det ett ansvar för den som skapar att kontrollera uppgifterna på olika sätt. Det kan man inte fly undan genom att hänvisa till den ursprunglige författaren. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2016 kl. 16.12 (CET)
Jag tillhör delvis kritikerna av båda företeelserna (äldre uppslagsverk, översatt Wikipedia-material med överförda referenser). Jag är paradoxalt nog ändå rätt liberal med översatt (och för den delen, kanske till viss del även källöst) material – så länge som inte text som inte är kollad mot källor framstår som at den är kollad mot källorna.
Att inte lägga in källnoter vid översättning borde ju krasst uttryckt inte försvåra arbetet. Tanken kanske är att den som vill arbeta mer med artikeln ska ha lätt att hitta referensmaterial? Vill man det, så tycker jag att man bör markera skillnaden mot vanliga källor. Det vore mitt råd (eller alternativt, enklare, strunta i noterna och lägg inte in dem).
Konkreta krav, praktiskt möjliga att använda, efterfrågades. Jag skulle tycka att vi bör ha som krav att inte lägga in källnoter som ej kontrollerats, på ett sätt som gör att det ser ut som att de har kontrollerats. Kommentarnoter skulle t ex kunna användas för att kunna lägga in särredovisade noter under specialrubrik, där noternas status förklaras (hänvisningen kan fortfarande vilseleda lite, men inte alls på samma sätt). Wikipedia kan aldrig tas som faktagarant. Att översätta "färdigverifierad" text ser jag inte att det ingår i projektet (däremot text som visar att den ej kollats – OK med det, emm). flinga 9 november 2016 kl. 18.43 (CET)
Jag instämmer helhjärtat i flingas "inte lägga in källnoter som ej kontrollerats, på ett sätt som gör att det ser ut som att de har kontrollerats" och skulle vilja tillföra att jag tycker att det är av högsta vikt att vidta någon form av åtgärd för att inte detta ska fortsätta att ske. //Vätte (diskussion) 9 november 2016 kl. 18.54 (CET)
Jag håller också med i att det är viktigt att författaren kontrollerar källnoterna. Att översätta och då ta bort källnoter som författaren lagt in gör texten sämre och gör det svårare att kontrollera den. --افيراتير (diskussion) 9 november 2016 kl. 19.24 (CET)
Averaters inställning i denna fråga är direkt skadlig för projektet. Översättaren är att betrakta som författare då vederbörande rent faktiskt skapat artikeln här på svwp. Tostarpadius (diskussion) 9 november 2016 kl. 19.29 (CET)
Nej, det är den enda rimliga om översättningar skall vara möjliga och resultatet bra. Om man tar bort noterna är det efter en tid mer eller mindre omöjligt att se varifrån informationen kommit (eller borde ha kommit). Däremot ser jag ingen orsak att inte utforma notapparaten så att man ser vilka källor som kontrollerats (annat än tekniska problem, som kan lösas om de inte redan lösts). --LPfi (diskussion) 9 november 2016 kl. 20.38 (CET)
Eftersom en artikel kan vidareutvecklas åt olika håll inom de olika språkversionerna så tycker jag inte att man kan tala om en artikel som "översatt" även om det är dess ursprung. Jag håller med LPfi om att man inte bör försvaga en artikel som är översatt eller "delvis hämtad" från en annan språkversion genom att ta bort dess källor. Men lika viktigt är att visa vilka av dessa källor som faktiskt har eller inte har kollats i den svenskspråkiga artikeln. Kunde vi inte försöka hitta en standardformulering som vi lägger vid noter som hämtats från andra språkversioner och inte kontrollerats? Då är vi ju ärliga om vad som är vad, och det ser jag som viktigast.--Chandra Varena (diskussion) 9 november 2016 kl. 20.54 (CET)
Det är en möjlighet, men jag tycker att skilda referenslistor är en tydligare lösning (<references group=en-wp/> eller liknande, med lämplig rubrik i samband med ursprungsmallen). Om endast enstaka källor är okontrollerade kan man förstås använda "... genom [[Special:Permalink/xxx|Artikelnamn]] på engelskspråkiga Wikipedia" eller liknande, som då man refererar i andra hand med normala källor. --LPfi (diskussion) 9 november 2016 kl. 22.12 (CET)

Oavsett vilken teknisk lösning som väljs bör den endast vara ett provisorium. Att låta den typen av länkar ligga kvar år efter år är inte önskvärt. Någon form av datummärkning borde därför införas. Huvudsaken är dock uppnådd: att inte ståta med långa fjädrar. Tostarpadius (diskussion) 10 november 2016 kl. 06.42 (CET)

Kategori som anger en persons ursprung[redigera | redigera wikitext]

Nu har ju Wikipedia exploderat i olika sorters kategorier för bemärkta personer, bland annat kategorin Personer från x, etc. Är tiden mogen för att skapa en kategori för bemärkta personers etniska ursprung? Vilka hinder och/eller invändningar finns för en sån kategori? --Vannucci (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 15.46 (CET)

Absolut inte! ingen registrering av etniskt ursprung. Nationellt ursprung/tillhörighet är mer än tillräckligt problematiskt och svårdefinierat. Masskategiriseringarna görs av ett fåtal användare som inte lyssnar på den övriga wikipedia-gemenskapen. --MagnusA 30 oktober 2016 kl. 15.54 (CET)
Sådana kategorier har funnits men raderats vill jag minnas. För dem som själva uttalat sig om sådant är det kanske inget problem, men för många kan det vara känsligt då vissa etniciteter blivit förföljda. Enligt min mening är därför sådana kategorier olämpliga. Svenska Släktkalendern slutade ange judiskt ursprung, troligen efter andra världskriget. /Pontuz (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 15.58 (CET)
Jag är absolut emot en sådan karakterisering och har sett till att radera till exempel Kategori:Tamiler. --Chandra Varena (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 15.59 (CET)
Även jag motsätter mig detta. Tiden är inte mogen och blir förhoppningsvis aldrig det. Ataraxim (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 16.07 (CET)
Vet inte om jag hänger med eller inte. Jag tycker det är ok med kategorier som benämner vilket land/stad/etc man kommer ifrån (även om man inte bor/har medborgarskap i landet), men jag ser inte behov att kategorisera etnicitet. Är det enligt dagens praxis fel eller okej att kategorisera exempelvis Laleh med en kategori som "Personer från Iran" eller liknande? Eller är det för kategoriserande gällande etnicitet? --Skottniss (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 16.37 (CET)
Jag är skeptisk till kategorisering efter etniskt ursprung, av flera skäl. Men det finns redan Kategori:Samer efter yrke, Kategori:Kurder, Kategori:Assyrier/syrianer, Kategori:Personligheter inom romsk kultur samt Kategori:Personligheter inom judisk kultur. (Varför personligheter och inte som vanligt personer?) /Ascilto (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 16.53 (CET)
När det gäller personligheter inom en viss kultur är det inte själva ursprunget som leder till kategoriseringen, utan det krävs att man själv aktivt har gått ut med sin bakgrund och låtit den komma till uttryck i det offentliga livet. Det är alltså inte samma sak som "Romer" eller "Judar". Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 17.07 (CET)
Kategorierna Kategori:Kurder etc. bör, menar jag, raderas. En persons etniska ursprung är irrelevant så länge hen inte själv framhåller som en viktig del av sin relevanta verksamhet. Hänvisningarna till "romsk kultur" etc. kan, som jag ser det, vara berättigade, men i så fall endast innefatta personer som själva uttryckligen ser sig som representanter för den kulturen. Alltså inte aldrig så kulturellt framstående personer som bara råkar ha judiskt eller romskt ursprung.--Chandra Varena (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 17.16 (CET)
(Redigeringskonflikt) Jag kan vara öppen för att om personer som själva framhåller sin etniska tillhörighet så kan det vara okej med sådan kategorisering som vi talar om här. Etnisk identitet är ofta ett sätt att framhäva sin särart gentemot ett mer eller mindre förtryckande majoritetssamhälle, som för t.ex. samer eller kurder. Men gränsdragningen kan aldrig bli enkel, i den etniska kategorisering som faktiskt finns är olika etniciteter behandlade olika. För att ta ett grovt, men aktuellt exempel - hur skulle det se ut om någon av kulturpersonligheterna Bonnier kategoriserades som personlighet inom judisk kultur? /Ascilto (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 17.21 (CET)
Jag vet inte om det fortfarande finns någon Bonnier som är jude i någon rimlig mening av ordet. En är som bekant biskop i Svenska kyrkan. Någon framträdande roll inom specifikt judisk kultur i Sverige har de egentligen aldrig spelat. Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 20.32 (CET)
Då kan man alltså säga att det är okej med en kategori för Kategori:Personligheter inom albansk kultur då även Rita Ora, James Belushi, Eliza Dushku med flera anser sig tillhöra den albanska kulturen. Jag tror alltså helt ärligt att man har inte tänkt igenom när man har skapat den kategorin. Varför skulle inte det vara tillåtet skapa en kategori för personligheter inom albansk kultur när kategorin personligheter inom judisk kultur finns? Det låter lite som favorisering. För övrigt respekterar jag andras åsikter att inte skapa en kategori för bemärkta personers etniska ursprung. Något mildare hade varit en kategori för bemärkta personers nationella ursprung, som till exempel Svenskar av serbisk nationalitet. Frågan är samtidigt varför vi har den här Kategori:Svenskar av vallonsk härstamning? --Vannucci (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 17.45 (CET)
Ja Kategori:Svenskar efter nationellt ursprung är problematisk då också den behandlar olika etniciteter olika. I några av kategorierna finns biografier, medan det i andra endast finns företeelser. Den blandar även svenska förhållanden med estniska. Riktigt rörigt och grumligt. /Ascilto (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 17.54 (CET)
Håller med Ascilto, riktigt grumligt. Och vad gäller vallonsk härstamning - det var så länge sedan vallonerna kom till Sverige att en stor del av Sveriges befolkning lär ha åtminstone en ursprungligt invandrad vallonsk anfader eller - moder. Rensa bort sådana kategorier! --Chandra Varena (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 18.02 (CET)
@Chandra Varena: De flesta valloner blandade sig aldrig med svenskarna. De allra flesta återvände söderut utan att lämna några av sina gener här. Jag är därför mer benägen att tro att min "vallon" till morfar hade mer tattarblod än vallonblod i ådrorna. -- Innocent bystander (diskussion) 6 november 2016 kl. 16.41 (CET)
Ja, kulturkategorierna kan bli fler, men de andra bör rensas bort. Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 20.34 (CET)

Sidospår[redigera | redigera wikitext]

Något av ett sidospår, men jag tycker spontant att "personer från" är luddigt och kan skapa förvirring. Det skulle kunna syfta på exempelvis födelseplats, en plats där personen har vuxit upp eller en plats där personen är bosatt. Det finns visserligen människor som föds, växer upp och lever på samma plats hela livet och just då är det okomplicerat. Däremot tycks det vara ganska vanligt att människor exempelvis föds på en ort där man inte är bosatt, flyttar runt under uppväxten och sedan bosätter sig på någon helt annan plats eller rent av på flera i vuxen ålder. Hur länge en person är bosatt på en plats kan också variera kraftigt. Det kan vara allt från dagar eller veckor till hela livet. Det har säkert diskuterats tidigare, men jag tycker att det vore intressant att veta hur andra ser på det och hur diskussionerna har gått isf. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 19 november 2016 kl. 12.10 (CET)

Detta har diskuterats ett flertal gånger, med ungefär de utgångspunkter du skriver. Och många olika aspekter och förslag har tagits upp men alla diskussioner har runnit ut i sanden.Yger (diskussion) 19 november 2016 kl. 12.20 (CET)
Okej, tack för upplysningen. Är det inte en ganska ny kategori? Varför skapades den i så fall? /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 19 november 2016 kl. 13.49 (CET)
Den skapades av några entusiaster och mot konsensus. Men när de väl var etablerade så har de fått hänga kvar.Yger (diskussion) 19 november 2016 kl. 14.22 (CET)
Ja, ibland upplever jag att det går lite för snabbt. Det kan vara bättre att avvakta om det inte är akut, för att senare göra det ordentligt från början. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 19 november 2016 kl. 14.40 (CET)

defunct knapp för robotskapade artiklar[redigera | redigera wikitext]

Borde inte Wikimedia Sverige utveckla en knapp om man inte vill se eller läsa spammande (robotskapade) artiklar? Och borde inte Wikimedia Sverige ta upp frågan på årsmötet om robotskapade artiklar ska ha ett eget projekt (typ sv.wikirobotarticles.org) , ty robotskapade artiklar går stick i stäv med Wikipedias filosofi om människoskapade artiklar och därmed hotar stadgarna. Tacksam om vi kan bli av med spammande robotar! --Vannucci (diskussion) 4 november 2016 kl. 20.44 (CET)

  1. Nej, det tycker jag inte att de borde. Bättre spenderade pengar vore att köra en Bot academy till så att vi får fler duktiga bot-skötare.
  2. Nej det borde inte tas upp på årsmötet, dels för att din premiss är felaktig och dels för att det inte hotar stadgarna på något sätt även om din premiss var sann.
Ainali diskussionbidrag 4 november 2016 kl. 21.05 (CET)
Den "rätta vägen" att gå vore att aktivera en Inkubator-namnrymd och flytta alla robotskapade artiklar dit. De kan flyttas till Artikel-namnrymden när de har kontrollerats och kompletterats av mänskliga användare. För övrigt har Wikimedia Sverige inget med den saken att göra. Det avgörs här på Wikipedia och ingen annan stans. /ℇsquilo 4 november 2016 kl. 21.35 (CET)
Och det jag försöker föra fram lite ovanför är något liknande, att särskilja dessa på ett tydligt sätt, kanske även av mediawiki.Yger (diskussion) 4 november 2016 kl. 21.45 (CET)
Robotartiklarna är vår stolthet. Det skulle innebära slutet för svwp om de flyttades till en annan namnrymd. Tostarpadius (diskussion) 4 november 2016 kl. 21.47 (CET)
De skall inte flyttas. Det är genom att kunna länka till dessa i artikelrymden som en av dessa styrkor framgår.Yger (diskussion) 4 november 2016 kl. 21.49 (CET)
Ja, även om innehållet i de robotskapade artiklar ibland är minst sagt bedrövligt är det mycket positivt att t ex oansenliga(?) floder i Kina helt plötsligt finns när man söker efter dem. Som skribent triggar det att man då och då putsar upp dessa artiklarna, vilket kanske inte hade hänt om inte roboten gjort grunden. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 4 november 2016 kl. 22.06 (CET)
De flesta robotartiklar är inget att vara stolt över. De som är det har redan blivit av med sin robotmall. /ℇsquilo 5 november 2016 kl. 08.29 (CET)
Artiklarna i sig lämnar ibland mycket i övrigt att önska, men antalet rödlänkar har minskat markant. De hör definitivt hemma här och inte i en sandlåda. Tostarpadius (diskussion) 5 november 2016 kl. 09.21 (CET)
Det mesta robotar kastar ur sig är inget annat än utkast och hör hemma i en sandlåda eller motsvarande. Att röda länkar blir blåa är förvisso positivt, men att de sänker Wikipedias kvalltet överlag är det inte. Det är min bestämda åsikt att alster från robotar behöver granskas innan de publiceras. /ℇsquilo 5 november 2016 kl. 14.39 (CET)
Återigen, om vi säger vi har en draftnamespace liggande tillsammans med de andra artiklarna i artikelnamnspacet, då skulle de bli länkbara och frågan är bara hur de skulle markeras som tillhörande draftnamnspacet. (jag är mer ute efter möjligheten att "separera" än att säga all botskapade skall läggas in där).Yger (diskussion) 5 november 2016 kl. 17.39 (CET)
Jag tycker det låter toppen att dela upp mellan maskinellt och mänskligt. Det bästa vore om det maskingenererade materialet också genererades i läsögonblicket, men det kräver väl funktionalitet som inte finns idag. Låter inte jättekomplicerat att åstadkomma, däremot. Det är inte så lyckat att generera miljontals statiska sidor som ingen någonsin kommer att underhålla, det vore mycket bättre att plocka datat ur källorna när artikeln efterfrågas och sammanställa informationen á la minute. Då finns det en rimlig chans att hantera förändringar och korrigeringar av källdata, plus att alla fel som maskinen introducerar (t.ex. stavfel eller annat ytligt) kan rättas globalt genom att man bara ändrar på ett ställe -- i det genererande skriptet. Och ingen risk för att handknåpat material skrivs över, eller att boten inte kan göra maskinella uppdateringar eftersom det finns manuella ändringar som boten inte vågar ge sig på. Jag har letat i gamla diskussioner, men jag hittar ingenting om hur det är tänkt att vi ska hantera nya upplagor av t.ex. Geonames och Catalogue of Life. Hänger vi med när vetenskapen plötsligt inser att taxonomin för någonting måste ändras? Typ att det man trott tillhörde Tortricidae egentligen visar vara någonting i Lophocorona. Marfuas (diskussion) 7 november 2016 kl. 20.03 (CET)
Då en av den främsta fördelen är att det går länka till dessa från andra artiklar så behöver de finnas fysiskt, men de kan ju ha dynamiska länakr till Wikidata eller annat så faktainnehållet ändras utan att manuell uppdatering behöver ske.Yger (diskussion) 7 november 2016 kl. 21.47 (CET)
@Ainali:Varför frågan om dessa robotar som skapar massiva automatiska bidrag inte ska tas upp på årsmötet ser jag som ytterst mystiskt. Även om stödet för dessa förfärliga sätt att skapa artiklar är stort så är wikipediagemenskapen delad i frågan. Det är helt klart värt att frågan tas upp på årsmötet där man tar ställning om det är i samklang med stadgarna och där man undersöker möjligheterna att flytta dessa robotskapade artiklar till ett eget projekt som är mer klokt att göra. --Vannucci (diskussion) 7 november 2016 kl. 22.05 (CET)
@Vannucci: Vilken av stadgarna anser du egentligen att denna fråga behöver stämmas av mot? Och vilket mandat anser du att föreningen har över innehållet i projekten? Ainali diskussionbidrag 7 november 2016 kl. 22.43 (CET)
Förningen har inget som helst mandat över hur saker och ting sköts på Wikipedia, Gemenskapen är helt autonom så länge inga olagligheter sker (typ förtal, brott mot upphovsrätten PUL) och då är det WMF som är eskaleringspunkt inte den lokala föreningen. Stadgarna som du kan se här, och ingen av dessa paragrafer är relevant för din fråga.Yger (diskussion) 8 november 2016 kl. 06.34 (CET)
Jag vill ännu påpeka en orsak till att föreningen inte kan fatta sådana beslut: Svenskspråkiga Wikipedia är för alla som kan svenska, medan föreningen är bunden till Sverige. T.ex. jag kan inte bli medlem i föreningen. --LPfi (diskussion) 8 november 2016 kl. 08.30 (CET)
@LPfi: finns det något intresse hos Wikimedia Suomi för svenskspråkiga Wikimedia-projekt? Boⅳⅰᴇ (🖉) 8 november 2016 kl. 10.01 (CET)
WMFI jobbar mest på finska, men också med Commonsprojekt. Det är inga problem att vara med i Wikimedia Sverige eller engagera sig i föreningens projekt som boende i andra länder. Vi har medlemmar från både USA och Tyskland, och volontärer i olika projekt från ännu fler länder. I några fall har stöd till gemenskapen gått till personer som bor i Finland för deltagande i projekt eller konferenser, och vi har dessutom betalat biljetter för en fotosafari där svenskar åkte till Mariehamn och fotograferade. I övrigt instämmer jag i att Wikimedia Sverige inte har nånting med Lsjbots robotskapade artiklar att göra, utan det är helt en fråga för gemenskapen. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 8 november 2016 kl. 11.27 (CET)
OK. Jag övervägde i tiderna att bli medlem och vill minnas att något i proceduren hindrade mig. Jag hade för mig att det var något stadgetekniskt (föreningar med tillräckligt många utländska medlemmar kan behandlas annorlunda), men det kan ha handlat om ansökningsblankettens utformning. --LPfi (diskussion) 8 november 2016 kl. 12.14 (CET)

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────Jag kan bara understryka det som Ainali, Yger, LPfi och Axel Pettersson skrivit ovan – föreningen Wikimedia Sverige styr inte över innehållet på svenskspråkiga Wikipedia, utan det är gemenskapen. Många i gemenskapen är medlemmar i föreningen, men långt ifrån alla, och många medlemmar räknar sig nog inte till gemenskapen i den meningen att de är aktiva Wikipedianer. Sedan kan föreningen stötta gemenskapen på olika sätt, till exempel med teknisk utrustning, fotoackrediteringar och teknisk hjälp. Frågan om botskapade artiklar avgörs inte på årsmötet utan genom diskussioner på Wikipedias diskussionsforum.--Historiker (diskussion) 8 november 2016 kl. 19.39 (CET)

Innan man tog in robotar i Wikipedia borde man istället ha föreslagit ett projekt för det här. Istället har vi hamnat på sidospår. Jag behöver inte rabbla upp stadgar en efter en utan kan konstatera att robotskapade artiklar borde redan för början föreslagits som ett eget projekt. Jag ser inga hinder för att den svenska sektionen av Wikimedia Foundation tar upp det på ett årsmöte och jag kan med ett eventuellt medlemskap i föreningen se till att frågan tas upp. --Vannucci (diskussion) 9 november 2016 kl. 19.30 (CET)
Årsmötet och föreningen har inte mandat besluta om sådan saker. Så om du lägger en motion om detta kommer den in~te tas upp för behandling.Yger (diskussion) 9 november 2016 kl. 20.11 (CET)
@Vannucci: Du är välkommen som medlem i Wikimedia Sverige, men föreningen har inget med denna fråga att göra. En motion skulle behandlas, men den skulle anses besvarad med hänvisning till att detta är en fråga för gemenskapen på svenskspråkiga Wikipedia och inte en föreningsfråga.--Historiker (diskussion) 9 november 2016 kl. 20.18 (CET)
Hur driver man frågan vidare i gemenskapen på Wikipedia då där man behandlar frågan på en rättvis nivå? --Vannucci (diskussion) 9 november 2016 kl. 22.26 (CET)
Att generellt stoppa botskapande av artiklar. Att botskapa artiklar har flera gånger fått brett stöd (=bred konsensus) och påvisats att inte bryta mot våra grundprinciper. Det har därefter använts i nära tio eller fler olika initiativ. Att ändra på grundinställningen kräver då extraordinär bred konsensus, och även om några individer önskar ett generellt stopp, så saknas konsensus för en sådant beslut, och än säkrare saknas tillräckligt bred konsensus.
Att stoppa ett specifik botskapande intitiativ (som det som nu är aktuellt Lsjbot utifrån genamnes) kräver att det går att påvisa att skapade artiklar åstadkommer konkret, påvisbar skada som inte är/blir/kan åtgärdade. Dvs först ta upp konkreta fall, som först tas upp på LSj diskussionssida, sedan kan eskaleras till Bybrunnen. Och för att stoppa det arbetet generellt behövs det att det ät flera fall som bedöms skadliga och inte kan åtgärdas. Jag gjorde en sådan genomgång i augusti och då kunde alla fall avföras. Det är mycket osannolikt en ny sådan genomgång idag skulle ge annat resultat.
Yger (diskussion) 10 november 2016 kl. 07.53 (CET)
Bred konsensus för botprojekten? Nja ... Det konstiga är att det ska krävas extraordinärt bred konsensus för att stoppa det, men inte för att låta det köra vidare. Marfuas (diskussion) 10 november 2016 kl. 22.33 (CET)
Det var ju flera år sedan och om jag minns rätt var det ett 20-tal för och omkring 4 emot (jag minns att tex Grillo var tydlig emot). Anledningen det krävs extrabred konsensus för att nu ändra är att nu så mycket skapats. Och att ta bort dessa alster är ytterst vanskligt om ens möjligt. Många artiklar länkar nu till botskapade alster och boskapade artiklar har också kompletteras. Ta tex våra många artiklar om djurrelaterade maskinfektioner. De är uppbyggda på att det finns en separat artikel om själva masken (och de är i sin tur i vårt fall botskapade). Och artikeln om masksinfektionen blir ju närmast kollapsad om denna info om masken togs bort.Yger (diskussion) 11 november 2016 kl. 07.06 (CET)
@Yger: Du talar här om radering av befintliga sidor. Det är inte vad som krävas ovan, utan att projektet gör halt! Det gjorde halt en period tidigare, men det startade igen, och det lite för tidigt! -- Innocent bystander (diskussion) 11 november 2016 kl. 07.47 (CET)
Då tar du upp speccialfallet som jag nämner också ovan och inte ett generellt stopp för all typer av botskapde artiklar, som var det jag uppfattade Marfaus tog upp.Yger (diskussion) 11 november 2016 kl. 08.30 (CET)
Ja, vi behöver återskapa en procedur för när och hur robotar ska tillåtas användas. Den praxis som en gång i tiden fanns här, har helt fallit ur bruk. -- Innocent bystander (diskussion) 11 november 2016 kl. 08.45 (CET)
Konsensusläget är väl, som så ofta, några kraftigt emot, några kraftigt för och de flesta bryr sig inte eller orkar inte uttala sig. Och som alltid slår praxis konsensus.
Och det skulle inte vara så svårt att radera alla botartiklar som inte har några länkar till sig annat än från botskapade artiklar och som inte har blivit manuellt redigerade. Men är inte grundproblemet att botprojekten liksom är någonting annat, det kan väl vara kul och intressant och värdefullt på sitt sätt, men är det verkligen en Wikipedia-grej? Kvaliteten här bygger på att många olika människor med olika synpunkter, bakgrunder och inställningar tillsammans pusslar, lägger till, drar ifrån, bråkar, enas, tröttnar och håller på, så att artiklarna med tiden har en chans att bli bättre och så småningom stabiliseras. Det är det som är själva grejen, det är därför det är kul att hålla på och det är därför man åtminstone i viss mån kan lita på en artikel. Det handlar inte om att man extraherar ganska tunn information ur databaser till artiklar som det inte finns någon möjlighet för gemenskapen att underhålla och kvalitetssäkra. Det är inget principiellt fel i att göra det, men det är ett annat projekt.
Jag undrar också om det finns någon plan för hur vi ska hantera uppdateringar av Catalogue of Life och GeoNames? Mellan 2012 och 2013 försvann det (förstår jag det som) drygt 50000 arter ur CoL, hänger vi med i den typen av förändringar? Marfuas (diskussion) 11 november 2016 kl. 09.14 (CET)
Jag uppfattar du blandar konsensus läget för att botskapa artiklar i allmänhet, och hur inställning ser ut till Lsjbotinititivet utifrån geonames. Och den senae frågan är i grunden inte en fråga för konsensus.Yger (diskussion) 11 november 2016 kl. 09.55 (CET)
Den huvudsakliga anledningen till en eventuell radering av bot-artiklar anser jag är när de förstör läsarnas förtroende för Wikipedia. Dock har jag konstaterat att de bot-artiklar som berör mina intresseområden allt som ofta har ett namn som gör att de är helt harmlösa och sannolikt inte kommer att läsas av någon tills att man formaterat om dem till ett vettigt namn. Ex Jungheung-dong (socken i Sydkorea, lat 35,16, long 126,91). Dvs jag ser ingen mening att radera artiklar av den typen även om de har fånigt innehåll. När man väl vid något tillfälle eventuellt ser en anledning att länka till dem bör man dock rimligen först flytta dem till vettigt namn och putsa dem. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 11 november 2016 kl. 10.08 (CET)
@Yger: nä, jag tänkte nog på läget i allmänhet. Men strunt samma, nu är ju saken som den är och då är det väl bara att försöka göra det bästa av situationen. Att flytta botartiklarna till ett separat projekt vore en jättebra lösning, med bibehållna länkar till wp. Det vore väldigt bra om det kunde framgå redan av länken att den leder till en botskapad artikel, den kan ju vara grön istället för röd eller blå. Och när man kommer till sidan är det uppenbart att det är ett skelett som man gärna får fylla på med mer innehåll. Drömmen vore att det på den sida man kommer till fanns en knapp med texten "Generera", och när man trycker på den hämtas informationen från de underliggande databaserna. Det skulle kännas som en sund modell, tycker i alla fall jag. Marfuas (diskussion) 11 november 2016 kl. 10.42 (CET)

Det fanns tydligt stöd i gemenskapen för ett återupptagande av projektet efter pausen i somras. Ingenting tyder på att läget har förändrats. Tostarpadius (diskussion) 12 november 2016 kl. 22.59 (CET)

Nja, jag uppfattade det inte som att det fanns ett tydligt stöd i gemenskapen. Gemenskapen var och är splittrad, det finns många som är positiva men också några hel- eller halvetablerade användare som är negativa i varierande grad. I varierande grad: från dem som är mot hela idén som sådan, till sådana som har synpunkter på enskilda projekt på grund av kvalitetsbrister. Och även om det är så att en majoritet gillar det här med massbotartiklar så är det inget argument mot att man inte får diskutera saken fritt här på BB. Lägg av med det där att saken redan är avgjord! Låt folk ventilera sitt tvivel! Låt folk komma med konstruktiva förslag! Är det inte genom att älta saker om och om igen vi uppnår konsensus? Marfuas (diskussion) 13 november 2016 kl. 00.10 (CET)
Konstruktiva förslag är välkomna. Totalt ifrågasättande på tvivelaktiga grunder är något annat. Ältande är inte alltid av godo. Tostarpadius (diskussion) 13 november 2016 kl. 01.13 (CET)
Någon motion till Wikimedia Sverige är ingen framkomlig väg, förutsatt att inte Vannucci kan "kuppa" igenom en motion med en med t.ex. att-satsen av typen "Wikimedia Sverige ska verka för att all verksamhet med robotskapade artiklar skall upphöra". Skulle en sådan motion bifallas skulle det naturligtvis ge en tämligen skarp signal. Själv anser jag att Lsjbots verksamhet skall upphöra genast. Det ska inte behövas extraordinär bred konsensus för det, utan blotta konstaterandet att konsensus inte längre finns är tillräckligt enligt min mening. Ältandet beror på att en liten andel användare ger Lsj mandat att utföra botverksamhet som saknar stöd hos övriga gemenskapen. Obelix (diskussion) 13 november 2016 kl. 13.09 (CET)
Återigen det är två olika fall som hela tiden sammanblandas. Ett generellt stopp av all sorts botskapande av artiklar kräver extraordinär stark konsensus, och att ogöra Naskobots sjöar är i praktiken ogörligt. Att stoppa Lsjbot skapande utifrån geonamnes är en annan fråga, och här är inte konsensus det som gäller (efter starten). Här är det påvisad reell skada som inte adresseras som är utslagsgivande. Yger (diskussion) 13 november 2016 kl. 13.23 (CET)
Eftersom ingen skada har påvisats är det alltså bara att köra på! Så enkelt är det. Samma grundhållning som för oss vanliga användare. Tostarpadius (diskussion) 13 november 2016 kl. 13.29 (CET)
Som Yger. Till exempel den här artikeln som handlar om en byggnad: [7]. Artikeln hävdar att byggnaden är ett universitet. Vi hade aldrig accepterat mer än något sånt alster från en vanlig användare, och då i all välmening. Att det går att göra bra robotprojekt, som Naskos sjöar eller Lsj:s arter betyder det inte att det per definition blir bra.--LittleGun (diskussion) 13 november 2016 kl. 13.46 (CET)
Nu förstår jag ingenting! Har Yger påstått att reell skada påvisats? Så har inte jag uppfattat saken. Jag har i varje fall inte sett ett enda exempel där jag menar att så är fallet. Artiklarna bidrar till att stärka vårt refan starka varumärke och upprätthålla den höga kvaliteten på vår språkversion. Tostarpadius (diskussion) 13 november 2016 kl. 15.52 (CET)
Tycker du att det är god kvalitet att skapa artiklar om enstaka byggnader och som tyngsta fakta och enda relevans uppge att de är universitet, och att inte alls nämna att de är en av byggnaderna som tillhör ett universitet? T ex: [8], det finns fler kvar, många har raderats.--LittleGun (diskussion) 13 november 2016 kl. 17.31 (CET)
En artikel som säger att "Rhein är ett vattendrag i Österrike på gränsen till Liechtenstein" missar en hel del väsentlig information. Det blir inte bättre av att fylla på med information om just en punkt längs vattendraget (speciellt som klimatdatan är av tveksam kvalitet med temperaturdata som aldrig annars används på det sättet, och nederbördsdata för bara några få år). Det finns en hel del liknande som knappast bidrar till svwps höga kvalitet. Visst kanske just den enskilda artikeln är lätt att fixa, men när det blir hundratusentals artiklar är det alldeles för mycket jobb för att masskapa artiklar och hoppas att någon annan ska göra något åt dem. Dessutom är felen i många fall inte lika uppenbara och kräver mer arbete både att upptäcka och åtgärda. 81.231.250.89 13 november 2016 kl. 17.54 (CET)
Med "reell skada" menar jag betydligt allvarligare saker än så. Tostarpadius (diskussion) 13 november 2016 kl. 20.33 (CET)
I Wikipedia:Relevans står "Därigenom kan tillräckligt många författare med kunskap om ämnet förväntas vilja bidra till artikeln och därmed säkerställa en hög kvalitet." Vi saknar tillräckliga resurser för att ens verifiera allt det Lsjbot spottar ur sig. Därav: Mass-skapade artiklar som behöver efterkontroll är inte relevanta förrän de kontrollerats! -- Innocent bystander (diskussion) 13 november 2016 kl. 20.40 (CET)
Återigen ett ifrågasättande av själva robotskapandet. Det har som sagt ett överväldigande stöd i gemenskapen. Ett fåtal högljudda kritiker förändrar inte den saken. Tostarpadius (diskussion) 13 november 2016 kl. 20.47 (CET)
Jag är själv i huvudsak positiv till LSjbot-projektet, men det är alldeles uppenbart att det inte längre råder konsensus kring nyttan av projektet, det kan inte längre sägas ha massivt stöd. Det råder starkt delade meningar. /Ascilto (diskussion) 13 november 2016 kl. 20.58 (CET)
Som jag förstått Innocent bystander gäller ifrågasättandet inte enbart det nu pågående projektet, för vilket stödet verkar ha minskat, det medges, utan förekomsten av robotskapade artiklar över huvud. I det stycket är konsensus, som Yger påpekat, tydlig och det krävs oerhört många röster för att ändra på den saken. Tostarpadius (diskussion) 13 november 2016 kl. 21.17 (CET)
Tostarpadius Fram till detta projekt startade har VARJE användning av bot krävt konsensus både för att starta och att fortsätta köra projektet. Detta inkluderade även kravet att botägaren själv kontrollerade att inga tveksamheter introduceras. Alla de reglerna gäller uppenbarligen inte längre! Om vi inte ska hävda att särskilda regler gäller för Lsj och hans bot, måste vi tillåta vemsomhelst att skapa kvalitetsproblem för hela projektet en masse! Naskos sjöprojekt var också stort, tillika de franska kommunerna. Men de höll en helt annan kvalitet på källorna än det som nu produceras. Det var inte felfritt, men det höll sig till mycket auktoritiva källor. Lsjs argument om att i jämförbara data uppvisas låg andel signifikanta fel. Men hur det ser ut i de data vi inte har goda källor att jämföra med, har vi ingen aning. Och vi vet inte heller vilka artiklar som innehåller signifikanta avvikelser. De är inte uppmärkta, annat än med mallar som idag finns i mer än hälften av alla våra artiklar! Vi har inte folk nog att hantera det här. Då det saknas länkar till mer tillförlitliga källor, så blir det omöjligt att ens kontrollera denna data med robot. Lägga in kontroller och mer data baserat enbart på koordinaterna, säger ingenting om ingen har kontrollerat om koordinaterna stämmer. Vi har ett helt land som Geonames har placerat ute på Atlantens botten. Det var ungefär där som jag började fråga mig om det ens var möjligt att hantera alla felaktigheter som kommit in. Det finns ingen mening med att patrullera "SÄ" och "Nya sidor" om den mesta skiten kommer in genom bakdörren. Avflagga Lsjbot! Boten bör inte köra fortare än vi hinner patrullera bidragen! -- Innocent bystander (diskussion) 13 november 2016 kl. 22.00 (CET)
Tostarpadius: Jag håller helt enkelt inte med dig. En majoritet gillar stort upplagda botprojekt, visst, men det finns en del som inte gör det och som konsekvent har varit emot alla typer av projekt av den här typen. Ingen har mig veterligt velat förbjuda alla robotskapade artiklar, utan det är storleken, hastigheten och det urskillningslösa som har skapat frågetecken. Och det går förstås inte att ta frågan om stora botprojekt helt oberoende av de faktiska projekt som körs. En del av de kvalitetsproblem som drabbade geografiprojektet berodde väl på omfattningen och det omöjliga i att kvalitetssäkra det som lades ut. De problemen hade väl ingenting med att det var ett geografiprojekt att göra, utan kommer (tror i alla fall jag) att drabba alla liknande projekt. Marfuas (diskussion) 14 november 2016 kl. 23.48 (CET)
@Tostarpadius:Det är inte okej att kalla sina meningsmotståndare (med de man utbyter åsikter med) för högljudda kritiker och trampa på dem på det sättet. Vad avser stödet eller icke-stödet krävs bara en enkel majoritet för att behålla eller stoppa botprojekten eller något dylikt. --Vannucci (diskussion) 15 november 2016 kl. 16.38 (CET)
@Vannucci: "Argumenten tryter, höj rösten" är ett vanligt debattknep. Det har jag säkert själv tagit till någon gång. Det gäller att inte vara alltför snarstucken i samtal här. Min poäng är att kritikerna har varit få och haft litet att komma med i sak, men att de fått stort genomslag. Nu verkar de också ha fått som de vill. Det skulle jag vilja utvärdera i en annan tråd, så jag återkommer i ärendet. Tostarpadius (diskussion) 16 november 2016 kl. 09.27 (CET)
@Tostarpadius: Jag köper inte det, att de som har en kritisk hållning till en okontrollerad massproduktion av artiklar, skulle sakna argument. Jag har sett mitt arbete kring Albanien köras över av robotar. Det har verkligen förstört mycket, Lsjbot har verkligen våldfört sig på mitt arbete kring Albanien och mina ambitioner och mål kring Albanien-relaterade artiklar på svenskspråkiga Wikipedia. Jag vill inte ha arbetet kring Albanien nedklottrat med en massa felaktiga artikelnamn med likadan information rakt igenom, och i många fall data som är ohållbar. Det skapar inte trovärdighet hos läsarna kring exempelvis Albanien-relaterade artiklar och förstör lusten att fortsätta skriva. Det går att påstå att vi skrämmer många potentiella, duktiga skribenter på grund av denna fasansfulla robotverksamhet. Robotskapade artiklar är ett annat projekt och måste flyttas till ett eget projekt med eget domännamn. Där skulle den göra mer nytta. --Vannucci (diskussion) 20 november 2016 kl. 16.47 (CET)
@Vannucci:Du skriver att robotarna kör över ditt arbete. Betyder det att robotarna kan skriva över befintliga artiklar? I så fall låter det lite farligt. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 22 november 2016 kl. 16.41 (CET)
Det har aldrig handlat om en okontrollerad massproduktion. Det är djupt tragiskt att Ni drivit Lsj på flykten genom osakliga angrepp. Men det är ämnet för en annan tråd, som jag ämnar dra igång när tiden är mogen. Tostarpadius (diskussion) 20 november 2016 kl. 21.40 (CET)
Det är inte ett osakligt angrepp att vara mot denna robotverksamhet och man kan inte tvinga en att gilla det under hot för konsekvenser bara för att man är mot eller riktar skarp kritik mot denna robotverksamhet. Vi diskuterar i sak eftersom Lsj är en robot och just därför annorlunda från en vanlig användare. För min del förstör roboten mitt arbete kring Albanien och jag saknar tillit på att roboten gör ett bra jobb ifrån sig inom det området åtminstone. Att skapa hundratusentals artiklar är visst massproduktion och ur det omöjligt att kontrollera till fullo. Artikelnamnen i massproduktionen är också ett besvär och på grund av det skapas även artiklar som redan finns under annat namn och är ibland även felaktigt namngivet (ej enligt svenskt språkbruk). --Vannucci (diskussion) 21 november 2016 kl. 14.57 (CET)
Lsj är inte en robot. Lsj använder en robot som kallas Lsjbot. För min del är det tvärtom angående nyttan med botskapande. Jag hade aldrig orkat skapa artiklar om saker men har mycket lättare att redigera i befintliga. --افيراتير (diskussion) 21 november 2016 kl. 15.28 (CET)
Jag syftade på Lsjbot eftersom jag menade dennes robotverksamhet. Dennes vanliga användarnamn, Lsj, bryr jag mig inte om. Vi diskuterar kring robotens vara eller icke vara, dess fördelar och nackdelar. Som jag har nämnt innan hör robotverksamheten hemma i ett annat projekt. Dock är denna diskussion långdragen nu och ser inte vart den slutar. --Vannucci (diskussion) 21 november 2016 kl. 15.40 (CET)
Du får gilla eller ogilla vad du vill. Osaklig kritik eller ältande hjälper dock ingen. De farhågor du tar upp, till exempel tvivelaktig kvalitet och namngivning gäller alla redigeringar. Där är inte botskapade i någon egen kategori. Snarare i så fall tvärtom då botskapat material är mycket lättare att kontrollera och åtgärda än manuellt skapat. Var artiklarna hör hemma är en helt annan diskussion. Jag hade gärna sluppit alla artiklar om personer som skapats (oavsett metod). --افيراتير (diskussion) 21 november 2016 kl. 15.57 (CET)
Jag ogillar det, ur en saklig synvinkel, och ska verka för att robotverksamheten ska avskaffas på svenskspråkiga Wikipedia, eftersom jag är en av personerna på den sidan som anser att nackdelarna är överhängande. Jag hoppas på konsensus på den frågan och vi får ser hur utfallet blir. Vi får ta upp frågan för omröstning och respektera utfallet i slutändan. --Vannucci (diskussion) 21 november 2016 kl. 16.38 (CET)
Det är just den typen av generalangrepp som är osakliga. Vi avgör för övrigt inte saker genom omröstning, bortsett från personval och artikelnomineringar. Vi strävar efter konsensus genom samtal. Din oförsonliga attityd i denna fråga strider direkt mot andan här på Wikipedia. Tostarpadius (diskussion) 22 november 2016 kl. 06.39 (CET)
@Tostarpadius: Säg vad du vill. Jag har ingen anledning att acceptera dina häftiga anklagelser utan bryr mig mer om sakfrågan och tänker inte ingå i en polemik. En omröstning vore på sin plats då omröstningar förekommer även i andra fall. Om det anses att man ska lösa frågan genom samtal så kvarstår wikipediagemenskapen delad i frågan. --Vannucci (diskussion) 22 november 2016 kl. 19.46 (CET)
Omröstningar är inte en teknik som är relevant i fall som detta. Och absolut inte för att hindra skapande av artiklar som inre bryter mot några riktlinjer. Att skapa artiklar är hela syftet och kan inte begränsas efter tycke och smak.Yger (diskussion) 22 november 2016 kl. 20.09 (CET)
@Yger: vi pratar om stopp för robotskapade artiklar och inte av människoskapade artiklar. Det är en ganska stor skillnad. --Vannucci (diskussion) 22 november 2016 kl. 20.36 (CET)
Nej så länge ingen riktlinje skiljer dessa existensberättigande åt, så gäller samma regler, dvs tyckande och omröstningar är inte en gångbar teknik. För att få som du vill måste du alltså få igenom en ny riktlinje och för det krävs konsensus. Och det finns inte konsensus (överväldigande majoritet) för ett generellt stopp för botskapade artiklar.Yger (diskussion) 22 november 2016 kl. 20.43 (CET)
Jag har på sista tiden skrivit om tämligen detaljerade lokala händelser i Kina där jag ett flertal gånger har hittat robotskapade artiklar till floder, öar och berg som ALDRIG skulle ha blivit skrivna om inte en robot gjort det. Nu krävde det i stället bara några minuters puts för att få dessa artiklar till acceptabla stubbar som beskriver var den aktuella platsen finns. Jag har svårt att se att nackdelarna med dessa robotartiklar kan vara större än dess fördelar. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 22 november 2016 kl. 21.05 (CET)
@Bairuilong: hade du köpt en faktabok skriven av en robot(sammanställare) eller anser du att faktaböcker skrivna av robot(sammanställare) är lika med spam? --Vannucci (diskussion) 24 november 2016 kl. 20.59 (CET)
Som jag trodde framgick ovan och i det jag skrivit i några andra kommentarer i frågan så menar jag inte att de robotskapade artiklarna är färdiga. De är ofta att betrakta som en grundstomme för att med mycket enkla medel konvertera till en acceptabel stubbe. På grund av de namn de ofta har (Ex: Li He (vattendrag i Kina, lat 40,02, long 117,64) så kommer de sannolikt att ligga i träda och aldrig läsas förrän någon putsar upp dem och ger dem ett lämpligt namn och länkar till dem. På grund av att jag tror att ytterst få läsare hittar dessa artiklar innan de är putsade och länkade bedömer jag skadan på Wikipedias förtroende som litet. Ska dock för ordningens skull tillägga att mina erfarenheter i frågan till mycket stor del är baserad på de geografiska robotartiklarna om Kina. Det är möjligt att problembilden ser annorlunda ut i andra ämnesområden. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 24 november 2016 kl. 21.17 (CET)
@Bairuilong: Alla artiklar är kategoriserade och den som letar efter vattendrag i Kina via Kategori:Vattendrag i Kina kommer att "exponeras" även för de robotskapade artiklarna med "konstiga namn" och därmed kanske klickar sig in till en sådan artikel även om den inte är länkad från brödtexten i någon annan artikel. --Larske (diskussion) 24 november 2016 kl. 21.37 (CET)
Uppfattades det som jag skrev att artiklarna var omöjliga att hitta? Jag tyckte jag uttrycka mig nyanserat. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 24 november 2016 kl. 21.42 (CET)
@Bairuilong: Det var ordet "aldrig" i din formulering ...aldrig läsas förrän någon putsar upp dem och ger dem ett lämpligt namn och länkar till dem. som jag uppfattade som lite onyanserat. Men när jag läser ditt inlägg lite noggrannare ser jag att du i den följande meningen inte är lika kategorisk och ber om ursäkt för att jag läste slarvigt. --Larske (diskussion) 24 november 2016 kl. 22.06 (CET)
Det är dags att sätta streck för detta samtal. Inom kort kommer jag att snabbarkivera det, då det inte (längre?) är konstruktivt. Tostarpadius (diskussion) 24 november 2016 kl. 21.56 (CET)

Skriva sin egen levnadsteckning (biografisk artikel)[redigera | redigera wikitext]

Om man är en bemärkt person men om en artikel om sig själv saknas på Wikipedia får man skriva en artikel om sig själv (om sin professionella verksamhet och övrig biografisk data)? --Vannucci (diskussion) 5 november 2016 kl. 15.37 (CET)

Ja, men det avråds ifrån. Se Wikipedia:Intressekonflikter. Själv tycker jag det är självklart att vem som helst får skriva en artikel om vem som helst, inklusive sig själv, så länge neutral synvinkel, relevans, verifierbarhet och trovärdighet är uppfyllt.--LittleGun (diskussion) 5 november 2016 kl. 15.43 (CET)
Synnerligen olämpligt och dåligt omdöme att skapa artikel om sig själv. Det är ett ämne som det är omöjligt att hålla sig neutral inför. Om ingen annan vill skapa en artikel om dig, så är du inte så bemärkt som du tror. Lsj (diskussion) 5 november 2016 kl. 15.56 (CET)
Det är bara det att det finns hur många relevanta personer som helst, som ingen brytt sig om att skriva en artikel om. Jag skulle säga att i vissa segment är andelen egenskapade artiklar stor, om än inte av reguljärt aktiva wikipedianer. /Ascilto (diskussion) 5 november 2016 kl. 17.52 (CET)
Det är inte strikt förbjudet, men dylika artiklar blir ofta raderade då artikelskribenten inte lyckats framställa artikelsubjektet (sig själv) på ett neutralt sätt. //Vätte (diskussion) 5 november 2016 kl. 16.38 (CET)
Undra om Carl-Ingemar Perstad själv varit inblandad i sin självömkande biografi? (se speciellt under avsnittet om Trafikmagasinet). Mvh, --Bairuilong (diskussion) 5 november 2016 kl. 18.46 (CET)
Jag avpovad den delen 2010, men povversionen las in igen 2012. Jag har nu återlagt texten från 2010.Yger (diskussion) 5 november 2016 kl. 18.56 (CET)
Jag tänkte inte skriva mer än namn, födelsedatum, födelseort och utgivna verk. Inte en redogörelse över mitt liv och verk. Jag trodde att det var strikt förbjudet att skapa en biografisk artikel om sig själv även som en bemärkt person. --Vannucci (diskussion) 5 november 2016 kl. 19.10 (CET)
Om du med dina relevanta levnadsdata finns med i ett biografiskt verk, som Vem är vem, är det Ok du själv skapar en artikel där du skriver in dessa data med länk till det biografiska verkat. Fakta utan källor, och/eller ett egenartat urval av fakta är inte OKYger (diskussion) 5 november 2016 kl. 19.15 (CET)
Förutom att det skall vara neutralt skrivet är kriterierna oberoende källor och påvisad uppmärksamhet. Det tolkar jag som att det bör finnas recensioner av verken eller en intervju el.dyl. Om det är skriftliga verk skall de vara fler än ett och utgivna av etablerade förlag. Men på det kriteriet har det (tyvärr) tummats på senare tid, utgivning på eget förlag har gått igenom SFFR. /Ascilto (diskussion) 5 november 2016 kl. 19.21 (CET)
Relevanskriterierna är ju trots allt ett sätt att försöka fånga upp det som egentligen är det viktiga - att författaren fått uppmärksamhet av bestående slag. Då är ju inte typen av förlag egentligen viktigt - det kan ge en vink om relevansen men det är väl rimligt att det beaktas från fall till fall. Att en bok ratas av etablerade förlag kan indikera deras betydande men det finns ju exempel på författare som blivit erkända och berömda först efter att de själva valt att ge ut sina böcker. I andra fall har det handlat om konflikter med förlaget som gjort att författaren valt att själv ge ut sin bok - det bör rimligen inte påverka relevansen.
Vad gäller artiklar om sig själv säger jag att det är något att absolut avråda ifrån även om det inte finns något direkt avråda ifrån. Så länge artiklarna är helt sakliga och skrivna om en klart relevant och okontroversiell person går det ibland bra, men min erfarenhet är att om en person är tillräckligt engagerad för att vilja ha artikel om sig själv här så har man i allmänhet också synpunkter på vad som skall stå i artikeln och svårt att se att man själv inte är objektiv i ämnet när det uppstår kontroverser kring artikelinnehållet. Bättre då att låta bli.FBQ (diskussion) 6 november 2016 kl. 12.41 (CET)

Jag ser inga som helst problem med detta under förutsättning att personen verkligen är relevant. Bristande neutralitet är alltid något som måste bekämpas, men erfarna wikipedianer brukar ha förmågan att undvika fallgroparna. Mindre vana har ofta svårt att skriva sakligt oavsett vilket ämnet är. Tostarpadius (diskussion) 6 november 2016 kl. 14.25 (CET)

Intressekonflikt är ett diskussionsämne som är uppe med jämna mellanrum och alltid tycks väcka känslor och tankar hos användare. Enligt riktlinjen är det tillåtet att skriva om sig själv, sitt företag och dylikt, även om det framgår att man bör överväga andra alternativ. Det är definitivt möjligt att skriva neutralt om sig själv. Däremot har det visat sig att många inte klarar av det. Det kan ligga i att användaren framhäver sig själv, att den tar med sådant som inte är relevant eller att den inte anger några neutrala och verifierbara källor. Det kan ske omedvetet, utan ont uppsåt. Intressekonflikter kan medföra stora brister i artiklar och innebära mycket arbete för andra användare. Intressekonflikt förekommer även bland rutinerade användare, inte minst har jag upptäckt det i artiklar som är studentrelaterade på något vis. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 19 november 2016 kl. 13.16 (CET)

Hur skall vi göra med artiklar om vattendrag?[redigera | redigera wikitext]

Med utgångspunkt från Rrohdins inlägg som publicerades på Diskussion:Struga (kommun) bör vi diskutera hur vi skall göra med artiklar om vattendrag, ex. Ambariska Reka. I artikeln finns det bara en prick som markerar vattendraget. Dess utsträckning från början till slut finns inte med i Lsj:s robotskapade artiklar. I andra artiklar som ex. Rhen finns det en karta med dess utsträckning. Hur kan vi göra så att det blir så även i robotskapade artiklar?

Rrohdin skriver "....hur extremt olämplig geonames är som källa för vattendrag." Vad skulle vi kunna ha för någon annan källa för vattendrag?

I de robotskapade vattendragsartiklarna blir man även missledd som i ex. artikeln Svarta Drin. I den artikeln skrev roboten att "Crni Drim är ett vattendrag i Albanien, på gränsen till Makedonien. Det ligger i den norra delen av landet, 80 km nordost om huvudstaden Tirana." I verkligheten startar vattendraget i Struga som ligger i Makedonien och fortsätter sedan över gränsen till Albanien. I ex. artikeln Ambariska Reka står det att "Det ligger i kommunen Opsjtina Berovo, i den östra delen av landet, 130 kilometer öster om huvudstaden Skopje." Jag saknar kunskap om vattendraget men kan misstänka att detta också är felaktigt och att vattendraget kanske även existerar i någon av de närliggande kommunerna som i ex. Pehčevo (kommun) och/eller inne i det närliggande Bulgarien. Hur kan vi göra så att vi kan lita på robotskapade vattendragsartiklar? Eller skall vi följa Rrohdin uppmaning "Min slutsats är att Lsjbot måste sluta tillverka artiklar om vattendrag."? --Allexim (diskussion) 8 november 2016 kl. 21.46 (CET)

Vattendrag diskuterade ganska mycket i augusti/september se Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2016-09#Be Lsj pausa Lsjbots arbete med geografi?. Att den representeras som en punkt och dilemmat med det togs upp. Också att det är ett svårt område med svagt källäge (vi har alldeles för få artiklar om vattendrag), och att även med stora brister så kan det vara värt skapa dem. Återigen mer för att kunna länka till dem i andra artiklar. Och jag har nu flera gånger de sista dagarna tagit upp förslaget att vi ev borde markera dem ännu tydligare för att dessa är svagaYger (diskussion) 8 november 2016 kl. 21.59 (CET)
@Yger: Vad menar du med "markera"? Var snäll och förtydliga. --Allexim (diskussion) 8 november 2016 kl. 22.16 (CET)
Jag vet inte riktigt, men tex göra hela sidan gömd bakom en dimma, att göra en speciell ram för hela sidan. Yger (diskussion) 9 november 2016 kl. 02.23 (CET)
En möjlig åtgärd är att redigera botmallen. Den är mycket tydlig, men nu varnar den endast för "språkliga fel eller ett märkligt bildurval". Det vore antagligen enkelt att lägga till varningar för de ämnesspecifika svagheterna. För språkliga fel och bildurval är det OK att varningen är med liten text, men för svagheterna typiska för t.ex. vattendrag kunde man t.o.m. tänka sig fetstil. Listan på vad som måste kontrolleras innan mallen tas bort borde likaså kompletteras och kanske göras ämnesspecifik). --LPfi (diskussion) 9 november 2016 kl. 10.14 (CET)
Jag håller med om att botmallen skulle kunna användas för att mycket tydligare varna läsaren för eventuella fel och att det dessutom bör finnas en lista på vad den som redigerar artikeln ska kolla innan mallen tas bort. Som det är nu så länkar den till en checklista som rör "alla arter". --Chandra Varena (diskussion) 9 november 2016 kl. 10.42 (CET)
@Yger:@LPfi:@Chandra Varena: Kan någon av er (eller någon annan) åta sig att göra förändringen av botmallen? --Allexim (diskussion) 10 november 2016 kl. 20.31 (CET)
Jag antar att Lsj har en mycket tydligare bild av problematiken. Också en del andra har kommenterat sakkunnigt på projektsidan. Jag skulle förstås kunna göra ändringar, men jag är inte alls säkert på att jag skulle få med det mest centrala eller kunna dela upp länken på vettigt sätt. Dessutom är det antagligen vettigt att lägga in en parameter då man lägger in mallen, för att hänvisa till rätt checklista. I så fall måste Lsj vara införstådd i det. --LPfi (diskussion) 10 november 2016 kl. 20.41 (CET)
Självklart bör Lsj vara införstådd i det. --Allexim (diskussion) 10 november 2016 kl. 20.44 (CET)
Jag är alldeles för dåligt insatt i geografiprojektet och råkade bara snubbla över detta när jag såg ortnamnet Stuga på SÄ och blev nyfiken. Jag ger gärna synpunkter på någon annans förslag, ur ett utifrånperspektiv, men kan inte själv formulera något.--Chandra Varena (diskussion) 10 november 2016 kl. 21.05 (CET)

Antikens Rom[redigera | redigera wikitext]

Jag har börjat bearbeta artiklarna om antikens Rom, och har några förslag till omstrukturering och om kategorisering. Se Kategoridiskussion:Romerska riket och Diskussion:Romerska republikens inre utveckling. Jag skriver här på Bybrunnen för att bjuda in flera i diskussionen, men föreslår att vi inte diskuterar här utan på respektive diskussionssida.--Chandra Varena (diskussion) 12 november 2016 kl. 08.54 (CET)

Tvåstegsautentisering[redigera | redigera wikitext]

Konton med behörigheter nog att göra större skada (administratörer, byråkrater, IP-kontrollanter och censorer) kan nu aktiviera tvåstegsautentisering i Special:Inställningar. Det innebär i det här fallet att man använder en applikation som generar en kod man behöver, tillsammans med sitt lösenord, för att logga in på kontot – det räcker inte med det ena eller det andra, utan man behöver båda. Detta gör det mycket svårare för en angripare att ta över kontot. Själv tycker jag att det här är en av de bästa sakerna som har hänt oss tekniskt sedan jag började redigera.

Anledningen till att inte alla kan använda det här än är att det fortfarande finns frågor att lösa kring interface och återställning, inte minst eftersom risken ökar markant att folk tappar bort sin telefon och inte längre kan logga in. Om ni slår på det här kommer ni att ombes skriva upp en rad koder och förvara dem säkert. Jag rekommenderar att ni i så fall verkligen skriver upp dessa koder och förvarar dem säkert – om ni tappar bort den enhet ni använder för att identifiera er kommer ni inte åt kontot annars. Om ni kommer att bortom rimligt tvivel kunna identifiera er och a) visa att det är ert konto och b) att det är ni som ställer frågan kommer tvåstegsidentifieringen att kunna återställas, men det kräver att ni tidigare på något sätt har kopplat ert konto till en identitet (och kommer ta upp tid för folk som måste hjälpa till – ett av de stora problemen om det slås på för alla).

Oavsett om ni kan slå på tvåstegsautentisering eller inte, eller väljer att göra det, skulle jag vilja uppmana alla att ha ett unikt lösenord ni inte använder någon annanstans, säg minst åtta tecken långt och helst inte bara ett vanligt ord man kan hitta i en ordlista (en mening fungerar däremot bättre: "ÄrDetHärEttLösenord?" är ett rimligt starkt lösenord). Det absolut vanligaste sättet att ta sig in i någons användarkonto på olika webbplatser är att någon har hackat en sida någonstans och fått ut e-postadresser, användarnamn och lösenord för den sidans användare. Sedan har personerna använt samma lösenord på andra ställen, så man kan försöka logga in med deras e-postadress/användarnamn och lösenord.

(Relaterat: Wikimedia Foundations anställda har under dagen utsatts för attacker, där flera användarkonton har kapats. Exakt hur detta gått till utreds.) /Julle (disk.) 12 november 2016 kl. 19.50 (CET)

En bra sida är förresten Have I been pwned? där man kan kolla e-postadresser eller användarnamn mot större kända fall där folk kommit åt användarinformation. Jag får upp tre fall med bara en av mina e-postadresser, till exempel. Hade den e-postadressen använts med samma lösenord någon annanstans hade det alltså gått att ta sig in på det kontot. Det här är ingenting man behöver vara ett extra intressant mål för.
Att man inte får upp någonting på webbplatsen betyder inte att information man har angivit aldrig har spridits, bara att den inte finns i något av de fall som finns samlade där. Det kan vara en mindre webbplats, eller så är det faktum att informationen är på vift inte allmänt känd. /Julle (disk.) 12 november 2016 kl. 19.55 (CET)

Översättningsförslag[redigera | redigera wikitext]

Jag har gått igenom Featured articles i engelska Wikipedia för att hitta de som har motsvarigheter i svenska Wikipedia som många laddar ned och troligtvis läser. Jag tycker att dessa är extra angelägna översättningsobjekt. Länken nedan leder till en lista på de 200 mest lästa av dem jag tittat på. Många har jag snabbedömt som alltför osannolika att ha höga "tittarsiffror", så en del populära artiklar har jag nog missat. Siffrorna anger antalet nedladdningar per dag under den senaste tiden.

  • Nedladdningsstatistik
  • Användare:Ettrig/laesta_FA
  • Utmärkta Engelska Artiklar för översättning
  • Nedladdn. ___ Titel ___ Title ___ Kvalitet
  • 2017 ___ Sommartid ___ Daylight saving time ___ OK
  • 1312 ___ Hillary Clinton ___ Hillary Clinton ___ Bra
  • 1046 ___ Barack Obama ___ Barack Obama ___ Bra
  • 924 ___ Elizabeth II ___ Elizabeth II ___ OK
  • 728 ___ Tyskland ___ Germany ___ Bra
  • 598 ___ Australien ___ Australia ___ Bra
  • 566 ___ Olympiska spelen ___ Olympic Games ___ Bra
  • 539 ___ Periodiska systemet ___ Periodic table ___ OK
  • 490 ___ Kanada ___ Canada ___ Bra
  • 479 ___ Michael Jackson ___ Michael Jackson ___ Bra
  • 471 ___ Japan ___ Japan ___ Bra
  • 467 ___ Atom ___ Atom ___ Bra
  • 466 ___ Elvis Presley ___ Elvis Presley ___ OK
  • 420 ___ Indien ___ India ___ OK

--Ettrig (diskussion) 11 november 2016 kl. 19.57 (CET)

Vår artikel Indien är mycket ojämnt källbelagd, har ojämn kvalitet och är dåligt uppdaterad. Den behöver helt klart en översyn. Den används uppenbarligen mycket i skolor, för veckodagar (utom höstlovet) nu i höst har den enligt "stats" lästs över 500 gånger per dag. Att bearbeta den - i form av översättning eller på annat sätt - skulle vara en viktig insats. Trots mitt stora indienintresse kan jag inte ta på mig detta inom överskådlig tid, men är gärna med som "bollplank" om någon annan tar sig an uppgiften.--Chandra Varena (diskussion) 12 november 2016 kl. 09.09 (CET)
Som framhävts i andra sammanhang är det inte en bra idé att bara ersätta existerande artiklar med rena översättningar. Tostarpadius (diskussion) 12 november 2016 kl. 22.56 (CET)
Nej, översättningen kan vara ett första steg genom att skapa ett material som sedan arbetas in i den befintliga artikeln. Altenativt kan man ta en bit i taget och se var den passar in, kanske bara för att lägga till källor till befintlig text. Bara att jämföra med en text av hög kvalitet kan ge många olika impulser till förbättringar. --Ettrig (diskussion) 13 november 2016 kl. 12.56 (CET)

När inspirationen försvinner[redigera | redigera wikitext]

Jag har fastnat i vad jag vill skriva om och skulle behöva vägledning. Om det finns ett tomt rum av ämnen i svenskspråkiga Wikipedia, kan jag tänka att fylla i det området. Just nu är skapandet av Albanien-relaterade artiklar i viloläge för mig, då jag fokuserar på eget skapande i det området. Vad jag har sett så hjälper inte önskelistor tillräckligt för mig. Dessa behövs utrustas med större tips, som till exempel vart man inhämtar råmaterialet (ur vilka texter och källor är att föredra). Hur gör ni själva för att inspireras? --Vannucci (diskussion) 12 november 2016 kl. 20.17 (CET)

Har du tittat på månadens uppdrag? Där finns uppdrag av varierande sort och storlek. Annars brukar wikiprojekt ofta lista bra resurser. Ainali diskussionbidrag 12 november 2016 kl. 22.16 (CET)
Jag brukar utgå från mitt eget läsande. Har just läst en intressant bok om Rom och använder nu den som utgångspunkt för att förbättra våra artiklar om det ämnet. Bästa inspirationen tycker jag kommer när jag själv upptäcker ämnet off-wiki och tycker att det är så spännande att jag vill fördjupa mig - och att skriva är ett mycket bra sätt att fördjupa den egna kunskapen.--Chandra Varena (diskussion) 12 november 2016 kl. 22.21 (CET)
Glöm inte alla fina småprojekt, det är pyssel som är hanterliga storleksmässigt, väl utforskade och politiskt okomplicerade. Snöa in på något helt nytt, det är kul! Marfuas (diskussion) 12 november 2016 kl. 23.11 (CET)
WAM 2016 Banner.png
Just denna månaden är det extra lägligt att skriva om Asien. Se Wikipedias Asien-månad. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 13 november 2016 kl. 04.37 (CET)
@Vannucci: På måndag kan du delta i Wikipedia:Veckans tävling/Artiklar åt våra fina bilder V. Om du har några frågor om tävlingen kan du fråga tävlingsledaren Nordelch. Mvh --Allexim (diskussion) 13 november 2016 kl. 04.51 (CET)
Africa DeSTUBathon 01.svg
Och fram till 27 november pågår en Afrikaavstubbningstävling (där man kan delta på valfri språkversion). Ainali diskussionbidrag 13 november 2016 kl. 11.02 (CET)
Många bra tips, tack allihopa! --Vannucci (diskussion) 13 november 2016 kl. 13.53 (CET)
Det finns (fanns?) ett verktyg för att hitta saknade artiklar med flest länkar till sig. Någon som kan hjälpa mig att hitta det igen? /ℇsquilo 13 november 2016 kl. 14.01 (CET)
@Esquilo: Menar du Special:Önskade sidor? (Mycket i Modulnamnrymden där just nu vilket kanske är en artefakt av botskapandet av geografiartiklar. Någon som har bättre koll på det?) Ainali diskussionbidrag 13 november 2016 kl. 14.43 (CET)
Gå in på ett annat språks Wikipedia och slumpa fram artiklar tills du hittar nåt inspirerande att skriva om på svenska. bbx (diskussion) 14 november 2016 kl. 20.06 (CET)

Två engelska Gölar på enwp[redigera | redigera wikitext]

en:Stengöl och en:Svensgöl beskriver två byar i Karlskrona kommun. Det knepiga är att båda refererar till SCB-data om samma småort som omfattar delar av båda byarna: Stengöl och del av Svensgöl. Den hollänska länken i den senare artikeln tänkte jag flytta till den förstnämnda. Men jag vet inte riktigt hur jag ska förfara med dessa engelska artiklar. Jag har mer vana med att redigera på nlwp än jag har med det knepiga enwp. -- Innocent bystander (diskussion) 13 november 2016 kl. 20.23 (CET)

OK, hittade nu att vi också hade en artikel om Svensgöl, men utan SCB-koppling, som jag nu kopplat in. Återstår frågan vad göra med SCB-uppgifterna i engelska artiklarna. -- Innocent bystander (diskussion) 13 november 2016 kl. 20.30 (CET)

Lösenordsåterställning[redigera | redigera wikitext]

Vi är för tillfället utsatta för en attack från okänd tredjepart som försöker ta över konton med priviligierade användarrättigheter, som administratörer, byråkrater, IP-kontrollanter och censorer. Detta verkar vara möjligt på grund av svaga eller återanvända lösenord.

Medlemmar ur gemenskapen arbetar med Wikimedia Foundation för att åtgärda problemet.

Under tiden ber vi att alla funderar på de lösenord de har valt för sina wikikonton. Om du vet att du har använt ett svagt lösenord (till exempel ett kort, ett ord som finns i en ordlista eller en rad på tangentbordet som "123456" eller "qwerty"), vänligen byt lösenord.

Välja starka lösenord – minst åtta tecken långt, med bokstäver, siffror och skiljetecken. Joe Sutherland (Diskussion) / MediaWiki message delivery (diskussion) 14 november 2016 kl. 00.51 (CET)

Jag vill också gärna peka på vad som står om tvåstegsautentisering några rubriker ovanför. Men det första steget är att inte använda samma lösenord som man har någon annanstans, eller ett väldigt kort lösenord. Det är ett enkelt sätt för andra att kunna kapa kontot. Och strunta i myten att man måste byta lösenord hela tiden – det hade varit en god idé om vi hade varit maskiner med perfekt minne, men när vi inte är det är det sådant som leder till att man väljer enklare lösenord för att ha en chans att komma ihåg dem. Bättre med ett starkt lösenord med ett par år på nacken. Gärna längre än åtta tecken. /Johan (WMF) (diskussion) 14 november 2016 kl. 06.58 (CET)

"Back to top"-länkar[redigera | redigera wikitext]

Många webbplatser har back to top-länkar, det vill säga länkar som tar användaren högst upp på sidan. Är det något vi vill ha? En försiktig variant skulle vara att lägga en sådan länk i sidfoten. Det skulle vara okontroversiellt, men inte särskilt användbart. En mer aggressiv variant skulle vara att ha sådana länkar vid varje rubrik, men det skulle troligtvis uppfattas som "overkill". Det skulle vara möjligt att lägga till sådana länkar vid varje rubrik, men under ett godtyckligt villkor, till exempel att finns x eller fler rubriker, där x är 10 eller vad-vet-jag. Tankar? Nirmos (diskussion) 15 november 2016 kl. 12.41 (CET)

I mina öron låter det som onödigt plotter - inloggade användare kan välja att låta toppmenyn rulla med om så önskas (om det är för att snabbt komma åt menyerna en vill tillbaka till toppen) och alla som sitter vid en dator har en knapp på sitt tangentbord som tar en högst upp på sidor. Möjligtvis att det kan finnas ett annat behov på en telefon? //Vätte (diskussion) 15 november 2016 kl. 13.06 (CET)
Ja. Det är ett otyg att webbplatser börjar konstruera användargränssnitt för webbläsaren. Om <Home>-tangenten saknas (det finns sådana tangentbord) eller inte fungerar i ett textfält är det en sak för webbläsarkonstruktörerna och inte för webbplatserna. Som webbdesigner kan man förstås se till att länkar är välmarkerade, så att man lätt hittar ett tryggt ställe att klicka för att komma bort från textfältet. --LPfi (diskussion) 15 november 2016 kl. 13.15 (CET)
De flesta tangentbord som saknar dedikerad <Home>-tangent har andra tangentkombinationer som kan användas, frustrerande nog skiljer det sig dock mellan tangentbord vilka knappkombinationerna är. //Vätte (diskussion) 15 november 2016 kl. 21.31 (CET)
Bättre att göra toppmenyn "medrullande" som default. Det som jag saknade (och saknar på enwp, för jag har inte letat upp funktionen där) var sökrutan när jag var en bit ner, när jag inte hade den funktionen. Adville (diskussion) 15 november 2016 kl. 13.28 (CET)
Jag har ingen <Home>-tangent på min surfplatta. Medrullande toppmeny tycker jag är ett bättre alternativ, gärna vänstermenyn också. Ofta brukar jag bara klicka på en godtycklig länk för att komma tillbaka till top- och vänstermenyerna. /ℇsquilo 15 november 2016 kl. 19.52 (CET)
Esquilo, du vet att du redan nu kan ställa in det så att du har medrullande toppmeny? Btw, med min surfplatta kan jag "snärta" med fingret och komma högst upp eller längst ned på en sida, den funktionen är mycket trevlig (men lite frustrerande när plattan tolkar en vanlig scrollrörelse som snärt). //Vätte (diskussion) 15 november 2016 kl. 21.31 (CET)
Medrullande vänstermeny skulle vara bra, men är svårare eftersom den är mycket längre än skärmen är hög (alla språk och så). Adville (diskussion) 15 november 2016 kl. 20.12 (CET)
Medrullande toppmeny är ofta väldigt irriterande, då den stjäl en del av skärmutrymmet, i specialfall just så mycket att det man behöver arbeta med inte samtidigt ryms på skärmen. Ett klick och en tangenttryckning är väldigt litet besvär i jämförelse. --LPfi (diskussion) 16 november 2016 kl. 18.50 (CET)

Relevans - Torp och andra byggnader[redigera | redigera wikitext]

Jag sitter och går igenom Stockholmsområdet med Wikishootme. Då kommer jag ibland till artiklar om torp. Vissa har gett namn åt områden, ex Segeltorp (gård), medan andra är sedan länge försvunna torp såsom Istorp (Segeltorp). Det är intressant med lokalhistoria, men jag undrar om de torp som inte gjort några "historiska" markeringar är relevanta. (För mig får de gärna vara det)

Om jag skapar artiklar om torp och gårdar i Ebbalycke, eller den gamla lanthandeln som fanns i byn. Är de relevanta? (soldattorp är det väl?) Adville (diskussion) 16 november 2016 kl. 13.44 (CET)

Praxis har utvecklats till att vara relativt generösa med torp och gårdar. För Gotland är de ofta nämnda i listor i sockenartiklarna, se tex Lojsta socken. Runt Boxholm hitta man dem i artiklar om gårdarna de hörde till, se tex Bjälnäs. Egna artiklar finns ofta när de är uppmärksammade, som de ju är i storstäders närhet, men knappast ute på landsbygden. För gårdar har det ofta räckt med lång historia bak till 1600 eller 1700-talet, vilket också kan vara tillämpbart för torp. Yger (diskussion) 16 november 2016 kl. 13.54 (CET)