Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2016-11

Från Wikipedia

Kategorisökning[redigera | redigera wikitext]

Använde tidigare en trevlig sida där man skrev in en kategori i en ruta varpå man kunde få fler rutor att skriva in andra kategorier i (ursäkta övertydligheten) och sedan fick man en trespalterslista med sorterade relevanta artiklar. Nu måste jag fått hjärnsläpp för jag kan inte återfinna denna. Någon som kan lotsa mig rätt? Har kollat att jag kan använda typ incategory:"Svenskspråkiga översättare" incategory:"Avlidna 1987" fast det är lite bökigare och ger en vanlig lista med sökresultat, och inte i bokstavsordning. Tack på förhand. KlasHass (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 12.48 (CEST)[svara]

Kanske Wikipedia:CatScan? Jag tror den är ersatt av https://petscan.wmflabs.org (osäker på hur man wikilänkar dit). /NH 16 oktober 2016 kl. 13.09 (CEST)[svara]
Tack för tipset. Känns dock lite avancerat för undertecknad... KlasHass (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 13.17 (CEST)[svara]
Ja – jag trodde det var CatScan du menade, den tyckte jag var trevlig. Men det finns alltså inte längre. Om det inte var CatScan du menade, så finns verktyget förhoppningsvis kvar. /NH 16 oktober 2016 kl. 13.23 (CEST)[svara]
Jag har för mig den låg under Specialsidor och Listor över sidor men jag är inte säker. KlasHass (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 13.28 (CEST)[svara]
@KlasHass: Med PetScan kan du, genom att ändra under fliken Output, sortera resultatet på olika sätt, till exempel på artiklarnas titel. Här är en länk till ditt exempel enligt ovan. Klicka på Do it! för att starta sökningen. --Larske (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 14.01 (CEST)[svara]

KlasHass: Jag har tagit bort MediaWiki:Gadget-incategory.js och många andra finesser som bygger på jquery.ui.dialog. Som en heads-up till andra så betyder det att även MediaWiki:Gadget-RefToolbar.js kommer behöva tas bort om ingen vill skriva om den. Kan vara bra att vara mentalt förberedd på det. Nirmos (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 15.59 (CEST)[svara]

@Nirmos: Varför togs den bort? Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 21.24 (CEST)[svara]
Tostarpadius: Det är jquery.ui.dialog som håller på att fasas ut. Finesser som bygger jquery.ui.dialog måste antingen tas bort eller skrivas om. Jag har tagit bort många finesser som bygger på jquery.ui.dialog, däribland MediaWiki:Gadget-incategory.js. MediaWiki:Gadget-RefToolbar.js och MediaWiki:Gadget-AutoSave.js kommer också att behöva tas bort om de inte skrivs om.
Det grundläggande problemet är att det just nu laddas två olika ramverk för samma sak (jquery.ui och oojs-ui). Nirmos (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 22.41 (CEST)[svara]
@Nirmos: Har dessa förändringar och problem något att göra med att HotCat är så svajigt? [1] /Ascilto (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 17.58 (CEST)[svara]
Ascilto: Nej, serverproblem har inget att göra med utfasning av JavaScript-bibliotek. Nirmos (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 22.43 (CEST)[svara]
Tack för svaret! Din ursprungliga formulering lät närmast antyda att Du raderat för att det behagade Dig. Jag trodde givetvis inte att det var fallet, men det var bra att få en utförligare förklaring, även om jag inte hänger med i allt det tekniska vad gäller programmering. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 22.55 (CEST)[svara]

Just nu många företagsrelaterade artiklar[redigera | redigera wikitext]

Hej,

Just nu verkar det vara en kurs eller drive för att skriva artiklar om företagsrelaterade artiklar, se exempelvis användarna K700 och Aekonom910. Texterna är källbelagda, vilket är bra, men språket är i regel rätt medelmåttigt och texterna är lite för resonerande. Försök att behandla de nya användarna väl och hjälp dem att få till såväl språk som stil, är ni snälla, för artiklarna är i dagsläget inte särskilt bra, så vi behöver fler som skriver i ämnet. Tack på förhand.//Hannibal (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 10.19 (CEST)[svara]

Jag har observerat två eller tre kurser som nu pågår. En om psykologirelaterade ting är relativt bekymmersfria och ev en om läkemedel som är OK. Sedan är det en större kurs som handlar om marknadsföring ur företagsekonomivinkel. Här släpps deras alster just dessa dager ut i artikelrymden, och många av dessa har mindre eller större problem. Jag jobbar med att puts dem så de blir OK, men de har också stora delar som inte passar i encyklopediartiklar. Alltför detaljerade exempel, alltför stor fördjupning av vad just en bok inom området säger, avsnitt om kommentarer som är "intressanta". Hittills har de tagit mina förändringar/återkopplingar konstruktivt. Yger (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 12.05 (CEST)[svara]
Återkoppling: från läraren, och till mig.Yger (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 11.39 (CEST)[svara]
"Studenterna är imponerade och lite chockade över hur fort deras texter redigerades här på Wikipedia och att dålig text så som stoff inte fick ligga kvar så länge." Mycket roligt! Tack för dina insatser, Yger, även från mig. Jag försökte, men hann inte med mer än några få artiklar.//Hannibal (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 17.24 (CEST)[svara]

Önskelistan – 2015 & 2016[redigera | redigera wikitext]

Hej.

Förra hösten hade vi en process där Wikimedianer röstade fram en lista på Meta för framför allt WMF:s Community Tech-team att arbeta med. Även andra – andra utvecklare, WMF, WMDE – har arbetat en del med den. Här finns senaste rapporten, om man är intresserad. Om några veckor kommer processen påbörjas igen för att plocka fram en ny lista att arbeta med under kommande år. /Johan (WMF) (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 10.59 (CEST)[svara]

Estlandsvenska ortnamn[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av att LSJbot har skapat massa artiklar om geografiska platser i Estland uppmärksammade jag att vi saknar en ordnad rubriksättning för estlandsvenska ortnamn. Jag upptäckte också att Nationalencyklopedin hade en förträfflig tabell över båda (någorlunda) moderna estlandsvenska ortnamn och en för mer historiska ortnamn. Hur artiklarna om Ösel, Dagö, Runö och Hapsal ska rubriceras råder det nog ingen osäkerhet kring. Med hjälp av NE:s tabell ska jag nog kunna ordna ytterligare några andra estländska ortnamn så att vi får en (där det finns) svensk stavning här på svenskspråkiga wikipedia (även om estlandsvenskan inte har lika stark ställning som t.ex. finlandssvenskan). Jag är dock osäker på hur det moderna Estlands administrativa enheter ska benämnas, t.ex. Runö kommun (alternativt det estländska Ruhnu vald eller Ruhnu kommun som är en blandform som används för länen, t.ex. Saare län – som alltså inte heter Ösels län). Viss vägledning finns på Wikipedia:geografiska namn#Baltikum, Polen, Tjeckien m.fl., men ändå tacksam för kloka kommentarer på Diskussion:Harju län.--Gotogo (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 19.03 (CEST)[svara]

Lista över järnvägsstationer i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Man hann redan radera sidan Lista över järnvägsknutar i Sverige på grund av egen forskning och diskussionen är stängd. Jag ville bara säga att artikeln kunde ha bevarats om den hade förändrats till Lista över järnvägsstationer i Sverige. I Kategori:Järnvägsstationer i Sverige finns några men kanske inte alla järnvägsstationer. Det finns troligen också en mängd stationer som har blivit nedlagd. Sådan lista kunde innehålla länkar till artiklar över både station och ort, till exempel Katrineholms (järnvägs)station och Katrineholm på samma rad. Raksa123 (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 14.49 (CEST)[svara]

Termen järnvägsstation har man numera gått ifrån i JTF
Hållplats
Det ser alltså ut som det inte är riktigt så enkelt. Risken för OR kvarstår. -- Innocent bystander 18 oktober 2016 kl. 18.16 (CEST)[svara]
Förklara gärna vad originalforskning med järnvägsstationer att göra. /ℇsquilo 18 oktober 2016 kl. 20.20 (CEST)[svara]
Om den frågan var ställd till mig, så ser jag lite av samma problem här med begreppet "järnvägsstation" som beskrevs med "järnvägsknut" i den ovan länkade SFFR'en. I vad mån "Lista över järnvägsknutar i Sverige" verkligen innehöll OR, kan jag inte uttala mig om. Jag såg aldrig artikeln, och nu kan jag inte läsa den.
Lista över trafikplatssignaturer i det svenska järnvägsnätet innehåller en hel del "hållplatser". Många av dem har inte/har aldrig haft någon stationsbyggnad och en del ställen jag sett tåg stanna på för att ta upp passagerare, tex mellan Boden och Torneå, verkar aldrig någonsin ens haft en perrong. -- Innocent bystander 18 oktober 2016 kl. 21.44 (CEST)[svara]

Stationsbegreppets innebörd har ju varit över tid; både den interna betydelsen inom järnvägen och bland allmänheten. Detta kan man delvis se i den något virriga artikeln. I dag används oftast ordet station av Trafikverket och trafikföretagen för alla trafikplatser som har persontrafik. Det används inte längre inom trafikledning/säkerhetsarbetet inom järnvägen; där används driftplats. Går vi tillbaka 50 år så användes station på ett annat sätt. Jag ser ingen nytta med långa listor. Dessa blir oftast av dålig kvalitet. Det är ju en virrvarr av olika stationsbegrepp i artiklarna om olika linjer; hur ska då en lista bli korrekt? Det finns källmaterial för att skapa en lista - men över vad? Det som har störst relevans är nog en lista över alla trafikplatser som har persontrafik i dag; namn, kommun, linje, operatör med Samtrafikens tidtabeller som källa. Vill vi ha en sån lista? /Kitayama (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 21.59 (CEST)[svara]

Sidor som läses mycket[redigera | redigera wikitext]

Vissa sidor i SVWP läses väldigt mycket och används uppenbarligen i många skolor. Om vi ska kunna vinna och upprätthålla ett anseende som seriöst uppslagsverk och leva upp till det ansvar som det innebär så är nödvändigt att dessa artiklar, som läses av många, är korrekta, välbalanserade och källbelagda. Tyvärr är det inte alltid så. Jag hittade till exempel artikeln Antikens Grekland som enligt statistiken läses ungefär 500 gånger varje arbets/skoldag (mindre på helgerna). Den är kvalitetsmallad sedan i mars och har inte den kvalitet att den förtjänar att vara hundratals människors källa till "kunskap" om området. Jag undrar därför: Finns det något sätt att ta reda på vilka som är de mest lästa artiklarna på SVWP? I så fall skulle vi sedan kunna ha någon sorts kvalitetsprojekt - uppdrag - tävling för att underhålla och vid behov förbättra just dessa.--Chandra Varena (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 10.14 (CEST)[svara]

Chandra Varena: Den här sidan finns. Nirmos (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 10.47 (CEST)[svara]
Fast den ger dag för dag... för att få en bättre överblick skulle man ha en vecko- eller månadslista... Men kanske bättre per år för att kunna plocka ut de typ 100 mest lästa förra året och ha en fakta/käll-tävling om de artiklarna där man får poäng för att lyckas ta bort olka åtgärdsmallar eller bara sätta in källor. Adville (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 11.28 (CEST)[svara]
Ja, en sammanfattande lista skulle vara jättebra, så att vi ser det långsiktiga och gallrar bort sådant som läses just när det är aktuellt. Finns det en sådan lista? Eller annars, är det något som kan "beställas" från någon som kan sådant? --Chandra Varena (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 11.47 (CEST)[svara]
Instämmer, har funderat på detta länge. Det är viktigt att dessa sidor är godtagbara. /Nesse (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 11.58 (CEST)[svara]
En månadslista finns i alla fall här.--Thurs (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 12.18 (CEST)[svara]
Det finns också meta:List of articles every Wikipedia should have, som är ett liknande projekt.
andejons (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 13.05 (CEST)[svara]
Jättefint med dessa ingångar till att identifiera vilka artiklar som behöver extra omsorg. Jag reser bort ett par veckor nu men ser fram emot att, tillsammans med andra, ta tag i detta när jag är tillbaka. --Chandra Varena (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 13.54 (CEST)[svara]
@Chandra Varena: Olika wp-versioner arbetar olika. Jag vill minnas att katalanskspråkiga Wikipedia satsat särskilt på att fixa till meta:List of articles every Wikipedia should have-artiklarna. Via mitt surfande genom åren på svwp, har jag en känsla av att vi här är sämre än de flesta på att fixa till läsvärda basartiklar, åtminstone om allmänna begrepp. Förhoppningsvis kan veckotävlingar (där du själv har något på gång), skrivstugeprojekt, {{Nyligen utvalt}} (ännu lite ofärdig) etc bidra till att sätta fokus på just basartiklarna. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 19 oktober 2016 kl. 17.59 (CEST)[svara]
Ett problem med basartiklarna är att de definieras genom den engelskspråkiga artikeln. Jag vill minnas att det är flera för vilka vi endast har en stubb länkad till enwp-artikeln, medan substansen behandlas i en utförlig artikel om ett närliggande begrepp. Har någon rett upp den problematiken, så att man kan se vilka basartiklar som verkligen behöver skrivas? --LPfi (diskussion) 19 oktober 2016 kl. 22.46 (CEST)[svara]

Överkänsliga filter[redigera | redigera wikitext]

Just nu verkar märkena vara extra känsliga. En rättstavning fick nyligen följande märken: "(Märken: Enbart versaler, Sidnamnet inte inkluderat i texten, Stor borttagning av text, Borttagning av alla kategorier, Borttagning av Mall:Radera, Borttagning av tagg för referenslista, Möjligt klotter, Kontrollera redigeringen, Mycket kort ny artikel, Onormalt många upprepningar, Onormalt långt ord, Onormalt många blanktecken, Onormalt många konsonanter, Ovanliga tecken, Owikifierad ny artikel, Oönskad redigering av program, Smileys, Möjlig testredigering, Text efter kategorier, Text efter mall, Text efter rubrik, Text efter tagg för referenslista, Text före mall, Onormalt många skiljetecken, Upprepade tecken)" Jag har sett flera sådana överdrivna felmeddelanden. Någon mer som sett det, och någon som vet vad det beror på?//Hannibal (diskussion) 19 oktober 2016 kl. 22.29 (CEST)[svara]

Hannibal: Det är phab:T148673. Jag håller på att fixa alla filter här. Nirmos (diskussion) 19 oktober 2016 kl. 22.30 (CEST)[svara]
Tack för länken. Hoppas att problemet löser sig.//Hannibal (diskussion) 19 oktober 2016 kl. 22.38 (CEST)[svara]
Jag har fått ned antalet märken som visas från 25 till 5. Nirmos (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 00.12 (CEST)[svara]

Svensson1: Filter som behöver fixas är:

  1. 1
  2. 52
  3. 53
  4. 59
  5. 66
  6. 75
  7. 85
  8. 87

Nirmos (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 00.44 (CEST)[svara]

Jag har stängt av dessa åtta filter nu. Det verkar inte hända något på phab:T148673. Nirmos (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 01.15 (CEST)[svara]

Felet är alltså att
cond | cond & cond
tidigare har tolkats som
( cond | cond ) & cond
men nu tolkas som
cond | ( cond & cond )
Nirmos (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 02.22 (CEST)[svara]

Nu är gerrit:316364 tillbakarullad och ovanstående filter aktiverade, så allt är som vanligt igen. Nirmos (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 04.47 (CEST)[svara]

Vi behöver väl inte göra några ytterligare justeringar av redigeringsfiltren då, eftersom den felaktiga förändring i MediaWiki-programvaran som orsakade detta är tillbakarullad? Svensson1 (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 06.30 (CEST)[svara]
Svensson1: Helt riktigt. Vi behöver inte göra något nu =) Nirmos (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 06.34 (CEST)[svara]
Å andra sidan är det nog av godo att ordningen i logiska uttryck specificeras explicit med parenteser än att förlita sig på underliggande interpretators prioritering av logiska operatorer. /ℇsquilo 20 oktober 2016 kl. 07.58 (CEST)[svara]
Esquilo: Det är sant, men vi har ett mycket begränsat antal villkor som alla filter måste dela på, och varje parentesutveckling tar ett villkor. Nirmos (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 08.11 (CEST)[svara]
Tack för din insats, Nirmos.//Hannibal (diskussion) 20 oktober 2016 kl. 09.34 (CEST)[svara]

Specialtecken i rubrik[redigera | redigera wikitext]

Varför får inte tecknet # förekomma på svenska Wiki i huvudrubrik (artikelord)?? Det är ju giltigt på engelska Wiki. Frustrerande att inte kunna återge titlar till 100 % korrekthet. --Christian47 (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 04.04 (CEST)[svara]

Det går inte på engelska wiki heller, se t.ex. en:C Sharp (programming language). Här finns förklaringar till vad som kan och inte kan finnas i rubriken. Lsj (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 07.50 (CEST)[svara]
Det är för att tecknet # är ett "ankare" för underrubriker och dylikt. Som exempel går #Specialtecken i rubrik till det här avsnittet och inte till någon artikel med det namnet. /ℇsquilo 21 oktober 2016 kl. 07.58 (CEST)[svara]
Om man vill att det ska se ut som # finns med i titeln, kan man använda det magiska ordet DISPLAYTITLE, exempel {{DISPLAYTITLE|C#}}. På engelska Wikipedia verkar det dock vara föredraget att använda mallen en:Template:Correct title. Ainali diskussionbidrag 21 oktober 2016 kl. 08.49 (CEST)[svara]
DISPLAYTITLE stöder många konstiga titlar, men inte specialtecken som #. Lsj (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 10.29 (CEST)[svara]
Där ser man, tack för rättningen! Ainali diskussionbidrag 21 oktober 2016 kl. 11.42 (CEST)[svara]
Jag tror att det är olämpligt att använda DISPLAYTITLE i de fall man inte kommer rätt om man använder rubriken som länk. Copy-paste av rubriken hör till de vanligaste sätten för mig att länka till artiklar som har komplicerade namn, och om jag då fick en rödlänk skulle det nog slösa en hel del tid för mig (och en länk till en annan artikel, såsom C för C#, skulle kunna leda besökare fel under lång tid). --LPfi (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 13.21 (CEST)[svara]
Sedan ett tag är det bara stilen som går att ändra med DISPLAYTITLE. Det går alltså att göra den kursiv och en del annat, men det går inte längre att mixtra med själva texten (tackochlov). -- Innocent bystander 21 oktober 2016 kl. 19.49 (CEST)[svara]

Uppladdningsmall GLAM-institution[redigera | redigera wikitext]

Goddag! Brunnsmuseet är ett museum för kurorten Sätra brunn i Västmanland. Vi är sju personer som arbetar ideellt och arrangerat tre sommarutställningar sedan 2014. I september fick vi 30.000:- kronor från Sala sparbank att använda för att tillgängliggöra vårt arkiv på nätet. Ett principbeslut har tagits för att tillgängliggöra särskilt angelägna bilder på Wikimedia Commons. För närvarande har vi drygt 13.000 bilder, som komplement till de drygt 250 bilder (nästan enbart byggnader) som idag finns tillgängliga på Wikimedia Commons. Eftersom de digitaliserade bilderna inte finns i någon databas så får det ske allt eftersom vartefter jag har tid. Jag har skapat ett dedikerat användarkonto för ändamålet, men undrar om någon har ambitionen att hjälpa till att skapa en grund för uppladdningsmall, i stil med Template:LSH cooperation project (men utan tre olika parametrar för olika museer). Syftet med mallen är att sätta materialet i kontext till en överordnad kategori och att länka till GLAM-projektet. Jag vore ytterst tacksam för detta! Jag ska snarligen äta middag och kommer vara afk under närmsta timmar, men återkopplar på eventuella inlägg snarast jag är tillbaka! / -- gulundin (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 18.09 (CEST)[svara]

Kontakta wikimedia Sverige, om inte de kontaktar dig på ditt konto. De kan hjälpa dig. Mvh Adville (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 19.19 (CEST)[svara]
Okej, tack! Då hör jag av mig till Användare:Axel Pettersson (WMSE) / --gulundin (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 21.34 (CEST)[svara]
Eller möjligen Användare:André Costa (WMSE) / --gulundin (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 21.54 (CEST)[svara]
Hej! Jag kan hjälpa dig sätta upp en grundmall. Dock hänger jag inte riktigt med på vilka de olika parterna i samarbetet är - Sätra Brunnsmuseum och vilken andra part? En sådan mall som finns för LSH bygger på att det finns en kategori på commons, typ "Media_from_Brunnsmuseet_Sätra_Brunn" och en institutionsmall på Commons á la institution:Brunnsmuseet_Sätra_Brunn. Tanken med den är också som du förstår att säga att en institution fått hjälp av någon annan förening etc att ladda upp bilderna, nu är väl ni institutionen själva dvs ni som driver den? Kanske räcker det med att ni skapar en kategori på Commons och en institutions:mall? Jag kan hjälpa er med båda i så fall. Eller har jag missförstått något?Mattias Östmar (WMSE) (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 14.15 (CEST)[svara]
Är det så här ni vill ha grundmallen? Brunnsmuseet testmall / Mattias Östmar (WMSE) (diskussion) 19 oktober 2016 kl. 10.58 (CEST)[svara]
Hej Mattias! Ursäktar sent svar! Jättefin mall, en utmärkt utgångspunkt för några mindre justeringar! Beträffande aktörer så är Brunnsmuseet den institution som digitaliserat och släppt materialet fritt, men själva arbetet gentemot Wikimedia Commons och de andra Wikiprojekten har vi valt att benämna 'Open Sources Sätra Brunn'. En anledning till detta är att vi inte velat släppa Brunnsmuseets logotype under fri licens, men likväl vill ha en logotype som associeras till Brunnsmuseets verksamhet. Jag loggar in och gör mina justeringar under morgondagen! Beträffande kategori så är en önskan att kunna skilja på bilder som digitaliserats av BM och bilder som är tagna från vår utställningsverksamhet. "Provided by' och 'Images from' kanske?
Hej igen! Tänker du att ni både vill ändra texten på mallen och också sätta olika kategorier så att ni kan hålla reda på besöksstatistik för de bilder ni digitaliserat själva respektive de som kommer från utställningarna? Det sistnämnda är väldigt bra för att kunna redovisa resultatet av jobbet och görs på alla samarbeten såsom LSH, Nationalmuseum etc. Jag är fortfarande ny på det här med wikisyntax så jag behöver nog knåpa ett tag för att få till det. Mattias Östmar (WMSE) (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 10.29 (CEST)[svara]
Besöksstatistik är förstås en mycket angelägen funktion! Det jag vill åstadkomma med kategorierna är att bilder/media Brunnsmuseets utställningar (2014-) och material som digitaliserats av Brunnsmuseet (främst public domain) hålls åtskillda i två olika kategorier, under den befintliga Category:Sätra brunn, såsom jag beskrivit på testmallens diskussionssida. Jag föreslår att vi tar den fortsatta diskussionen där! / --gulundin (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 11.52 (CEST)[svara]

Botskapade artiklar om högskolor[redigera | redigera wikitext]

Jag har de senaste dagarna av en slump hittat två botskapade artiklar om högskolor, École supérieure des beaux-arts d'Alger och Fachhochschule Joanneum, vilka saknar all relevant information om högskolorna och endast innehåller ovidkommande uppgifter. Hur vanligt förekommande är denna typ av högskoleartiklar? /Annika (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 16.05 (CEST)[svara]

Jag har hittat ytterligare fyra liknande artiklar, vilka märkts för kvalitetskontroll. /Annika (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 16.24 (CEST)[svara]

Det finns några hundra sådana "artiklar" [2]. De flesta borde kunna raderas eftersom de saknar relevant information om skolorna. 81.231.250.89 14 oktober 2016 kl. 16.44 (CEST)[svara]
Vart har gemenskapen diskuterat fram att Lsjbot ska börja skriva artiklar om högskolor?! Jag har i alla fall inte tolkat det så att wikigemenskapen har gett Lsj ett obegränsat mandat att skapa botartiklar om allt. Just om högskolor känns första tanken att det är dömt att misslyckas eftersom artiklarna inte blir uppslagsverksartiklar utan någon slags databasartiklar, som nog ingen skulle betala för....eller vara intresserade alls. Jag förstår inte hur ni tänkt, om någon har tänkt alls...Obelix (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 16.55 (CEST)[svara]
Se Användardiskussion:Lsjbot/Projekt_alla_platser#University_of_Juba Taxelson (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 16.56 (CEST)[svara]
Jag blev mycket glad när jag såg att University of Aberdeen hade fått en egen artikel. Utökning, inte radering, är vägen framåt. Tostarpadius (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 18.08 (CEST)[svara]
Men till vilken nytta? Artikeln ger inte läsaren någon som helst relevant information (förutom att det är ett universitet som ligger i Aberdeen men det kanske man kunde räkna ut själv), däremot ger det ett djupt oseriöst intryck att ha artiklar som kvalitetsmässigt är på en sådan låg nivå. Rasmus 28 14 oktober 2016 kl. 18.20 (CEST)[svara]
Boten är till för att ge användarna mer arbete, om de inte har nog med det redan... Hela botprojektet är utom kontroll. DIEXEL (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 18.28 (CEST)[svara]
Om man stryker den totalt irrelevanta informationen i dessa artiklar får man intetsägande mikrostubbar. Dylika brukar snabbraderas som oartiklar. /Annika (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 19.07 (CEST)[svara]
Jag kom också till artikeln om École supérieure des beaux-arts d'Alger. Den handlade ju inte på något sätt om högskolan i fråga utan en massa om landskapet runtomkring och klimat och annat ovidkommande. Det här borde stoppas. Vill man skriva något vettigt om den här skolan så kan man ta information från den franska artikeln. Vi ska nte bedriva någo jakt på högsta möjliga antal artiklar, även om de är helt intetsägande. Kvalitet bör gå före kvantitet --Andhanq (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 19.19 (CEST)[svara]
I augusti fördes en diskussion om Lsjbots artiklar om slott, borgar och byggnader, där vi var några som ansåg att den typ av omgivningsinformation, som återfinns i artiklarna, är irrelevant och inte är det man förväntar sig att finna i dessa artiklar. Slutsatsen var att en översyn behöver göras.--Historiker (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 19.31 (CEST)[svara]
Ett av Annika64:s exempel, Fachhochschule Joanneum har faciliteter på flera orter med flera mil emellan. Då blir det ju rent felaktigt, och nonsensartat, att skriva att högskolan ligger ett visst antal meter över havet och att närmsta ort är Graz några kilometer bort. /NH 14 oktober 2016 kl. 19.41 (CEST)[svara]
Ta artiklarna till WP:SFFR. Jag har redan en gång försökt sätta en gräns för Lsjbots artiklar när det gäller relevans och substans, nu är det någon annans tur att försöka. /ℇsquilo 15 oktober 2016 kl. 07.47 (CEST)[svara]

Just nu finns det 502 artiklar i skärningen mellan kategorigrenarna Kategori:Universitet och högskolor och Kategori:Robotskapade geografiartiklar. --Larske (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 08.39 (CEST)[svara]

En betydande del av dessa artiklar verkar handla om byggnader som tillhör något universitet, t.ex. VTU 5-ti korpus, Batelle building C, Sciences III, VUT Fakulta elektrotechniky a informatiky och Universiteit Gent / Fac. Psychologie En Pedagogische Wetenschappen, men de presenteras ändå som "universitet". /Annika (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 09.40 (CEST)[svara]
Annika64 pekar på ett av grundproblemen. Ett universitet är ingen plats, det är en organisation med verksamhet på en eller flera platser. Samma universitet kan därför förekomma flera gånger i Geonames, en gång per plats. Ett universitet kan inte beskrivas med geografiska data, koordinater, klimatdata etc. I en artikel om i ett universitet kan man ha geografiska data för huvudsätet, men var det ligger finns inte i Geonames. Det måste artikelförfattaren källbelägga på universitetets hemsida eller annat sätt. Jag vill ha robotskapade artiklar, men endast då de bygger på säkra och relevanta data, samt att de skapar relevanta (stubb)artiklar Kitayama (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 11.08 (CEST)[svara]

Det kan verkligen bli rejäla fel i robotskapade artiklar på basis av otillförlitliga databaser, och utan systematisk förhandsgranskning. I detta fall uppmärksammade jag i förteckningen av Larske Mørkefjord Station på Grönland, och undrade hur det kunde finnas någon institution, som platsade i kategorin Universitet och högskolor så långt upp på Grönlands nordkust. Det visade sig också vara en rejäl miss: en under åren 1939-41 använd expeditionsbas var enligt svenskspråkiga Wikipedia (men inte enligt någon annan version) en i dag existerande forskningsstation, medan den enligt (den av människor skapade) artikeln en:Mørkefjord Expedition i engelskspråkiga Wikipedia var övergiven sedan 1941 och numera en ruin.

Nu blev i och för sig slutet på historien i detta speciella fall en förhoppningsvis korrekt – och innehållsrikare – artikel på SVWP (enligt Tostarpadius appell), men man kan undra hur många rejäla problem med trovärdigheten som döljer sig bland de andra omkring 500 robotskapade artiklsrna i universitetskategorin och som troligen inte upptäcks. Ett omedelbart avbrytande av användande av Geonames är påkallat, samtidigt med ett försiktigare skapande av robotartiklar i framtiden. Boberger (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 23.03 (CEST)[svara]

Nu återstår de artiklar (286), i vilka namnet verkligen avser ett universitet eller högskola och inte något annat. Frågan är nu hur dessa skall hanteras; de innehåller endast minimalt med relevant information. Jag anser som sagt att dessa i nuvarande form kan klassas som oartiklar. /Annika (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 18.30 (CEST)[svara]
Jag tycker ni (du Edaen, Taxelson mfl) har gjort en excellent insats rensa ut skräp och se till att resten hänger ihop. Jag ser sortimentet av stort värde, att ha "alla" och att dessa också är länkade till andra språkversioner, det gör ju att man kan länka till dessa i anda artiklar som refererar till högskolor/universitet. Att låta dem vara kvar oförändrade eller göra dem till kortstubbar må så vara men radering känns inte bra tycker jag.Yger (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 18.35 (CEST)[svara]
Tack men jag ska inte ha någon ära för detta. Min insats inskränkte sig till att radera några av dem som Annika64 satt {{radera}} på! Taxelson (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 19.47 (CEST)[svara]
Jag instämmer helt med Yger. Radering av de övriga är inte en framkomlig väg, det är en återvändsgränd. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 19.50 (CEST)[svara]
Samtliga återstående är i akut behov av kvalitetskontroll. De flesta har dessutom endast interwiki till en botskapad artikel på cebuano. Är det någon som har energi till att ägna sig åt detta? /Annika (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 20.03 (CEST)[svara]
Jag arbetar varje månad någon timme med kk-mallade artiklar, så även om jag inte tänker fixa 286 omedelbart, så om de bara blir mallade, så betas de av successivt.Yger (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 20.09 (CEST)[svara]
@Yger: Ska det tolkas som en begäran om robothjälp för att lägga in mallen {{kvalitetskontroll}} i de kvarstående 286 artiklarna? --Larske (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 20.54 (CEST)[svara]
Ja om annika64 tycker det är den lämpliga nästa åtgärd.Yger (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 20.56 (CEST)[svara]
Vad säger Annika64, är det kanske mallen {{Brister}} med flaggan för substub satt som passar bättre för dessa artiklar? Så här alltså:
--Larske (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 21.16 (CEST)[svara]
Jag tycker nog en kkmall är bättre. Jag tycker nog de har fler informationselement än de 2-4 som gör det till en substub.Yger (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 21.24 (CEST)[svara]
Ja, kk-mall är nog mer lämpligt. Det handlar inte bara om brist på information, utan exempelvis även om att i många fall måste söka efter artiklar på andra språk för interwiki-länkning. /Annika (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 21.56 (CEST)[svara]
 Utfört Här är en lista på alla robotskapade geografiartiklar över universitet och högskolor som har antingen mallen {{kvalitetskontroll}} eller mallen {{relevanskontroll}}. --Larske (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 23.12 (CEST)[svara]
Vad är det vi ska ha alla av? Allt i geonames av typ S.UNIV? Tydligen inte, eftersom många av de fakulteter orch institut vid olika universitet som nu raderats var av den typen. Alla S.UNIV med University, Université, Universidad, ... i namnet? Kanske, men många sådana har också raderats eftersom artiklarna inte innehåller någon relevant information. Hur vet vi i så fall att alla relevanta varianter av de orden tas med? Hur avgörs om en School eller Ecole är en egen högskola eller en del i en större organisation? Hur har geonames gjort sitt urval? Varför är blålänkar till artiklar utan relevant innehåll bättre än rödlänkar som direkt visar att ingen yttterligare info finns? 81.231.250.89 16 oktober 2016 kl. 20.34 (CEST)[svara]
Geonames har inte gjort något urval. Det är användare som lagt in byggnader i sin närhet. Min erfarenhet av Geonames är att det är tämligen slumpmässigt vad som läggs in, hur de namnsätts etc. Det är ju användargenererat data på samma sätt som WP, men helt utan den kvalitetskontroll som finns inom WP. Det enda som är värt något i Geonames är det data som genererats genom import av olika källfiler från typ Lantmäteriet. Såna filer kan användas för botskapade artiklar, men hur hittar vi dom? Jag förstår för övrigt fortfarande inte varför det är OK att använda användar(de)genererat data som källa för artiklar. Kitayama (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 20.49 (CEST)[svara]
(redieringskonflikt)När jag skriver en artikel om en person är det klart styrka att en länk går till någon artikel även om kort, för därifrån går det att hoppa vidare till mer utförliga artiklar på andra språk, du kan kalla det en placeholder om du vill men det är ändå bättre än ingenting. Och varför har du invändningar att jag vill fixa till dem, misstror du min förmåga, eller har du synpunkter på vad jag spenderar min tid?Yger (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 20.54 (CEST)[svara]
Visst tror jag du (och andra) kan fixa artiklar. I de flesta enskilda robotskapade artiklarna kan man förmodligen med större eller mindre arbetsinsats antingen fixa den eller komma fram till att den är ofixbar och radera den. För ett par hundra universitetsartiklar borde det gå att göra på säg ett år. Men till det kommer en massa slott, flygplatser, obetydliga kullar/skogar/vattendrag, osv. Alltså hundratusentals artiklar som behöver gås igenom och fixas eller om det inte går raderas. När då universitetsartiklarna från geonames inte alls innehåller någon relevant information utan ändå måste skapas om från grunden, så är det kanske bättre att radera dem nu. Av de robotskapade substubbarna är det få som innehåller andra språklänkar än till robotskapade artiklar på cebuano. 81.231.250.89 16 oktober 2016 kl. 21.38 (CEST)[svara]
Denna tråd handlar om botskapade Högskolor och universitet och inget annat, för de allmänna synpunkter finns redan en tråd högra upp. Du skriver att du litar på mig fixa till dessa, samtidigt föreslår du de raderas. Hur vill du ha det, tillåter du jag fixar dem, och om ej varför "förbjuder" du mig göra det? Varför får dessa 280 artiklar inte finns enligt dig.Yger (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 21.52 (CEST)[svara]
Artiklar om universiteten och högkolorna får visst finnas. Att nuvarande substubbar raderas förbjuder inte på något sätt någon att fixa artiklar om universiteten. I nuvarande form handlar de inte om universiteten, utan om omgivningen till universitetets geografiska koordinat från geonames. Inget utom namnet (i några (kanske redan raderade) fall inte ens det) skulle behållas från robotartiklarna. Då är det bättre att radera artiklarna och låta de som vill fixa artiklarna göra det utifrån riktiga källor. Om det för några användare är jätteviktigt att inte radera artiklar kan jag tänka mig att de flyttas till användarundersidor tills någon fixar artiklar som faktiskt handlar om mer än en geografisk koordinat. 81.231.250.89 16 oktober 2016 kl. 22.32 (CEST)[svara]
Det råder konsensus bland etablerade användare till stöd för att de skall bibehållas. En flytt av det slaget skulle motverka sitt syfte. Det handlar inte om nybörjaralster utan om högst seriösa bidrag till detta uppslagsverk. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 22.59 (CEST)[svara]
Jag kan inte tycka att artiklar som blandar ihop institutioner med geografiska platser är seriösa. Jag tycker geografiprojektet verkar lida av övertro på vad som är möjligt att göra ifrån de data som finns, med usla artiklar som resultat. Att det sedan också skapats en del hyfsade artiklar bör inte göra att skräpet behålls.
andejons (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 08.19 (CEST)[svara]
University of Aberdeen finns på 36 andra språkversioner, har haft fem nobelpristagare, funnits sedan 1400-talet och rankas bland de allra främsta universiteten i världen och länkas till från ett 70-tal artiklar på svwp. Ett typexempel på en atikel som vi med högsta prioritet bör få till. Lsjbot artikle må vara svag/dålig, men den ger en input att fixa till denna brist. Radering istället för mallning ser jag närmast som sabotage.Yger (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 08.23 (CEST)[svara]
Jag tycker snarare det ser ut som dessa förvirrande sidor får oss att tappa lusten till att bidra! Är de modellen vi vill att nya bidragsgivare ska följa? -- Innocent bystander 17 oktober 2016 kl. 08.50 (CEST)[svara]
Artikeln Sverige finns troligen på de flesta språkversioner. Lik förbannat skulle jag radera den om allt den bestod av var en förteckning över riksrevisorer och klimatet under mesolitikum. Att ett ämne är relevant nog att ha en artikel på Wikipedia gör inte att varje tänkbar artikel om det ämnet är relevant. Vill man ha en artikel om Aberdeens universitet får man se till att skriva en artikel om Aberdeens universitet, inte låta en bot skriva ihop något om en plats där en av universitetets byggnader ligger på.
andejons (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 09.04 (CEST)[svara]
Du är välkommen att föra artikeln University of Aberdeen, eller någon av de nu kkmallade artiklarna till sffr. Men jag tycker det är lite dålig stil hacka på oss som vill göra det bästa av situationen och samtidigt se till att vi fyller en stor brist, avsaknad av artiklar om universitet.Yger (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 09.15 (CEST)[svara]
Det raderas massor av artiklar för att "relevans inte framgår". Dvs, det ska redan vara framgå av artikeln när den skapas att det finns nobelpristagare i organisationen. Det gör det aldrig här! Baklogen på Lsjbot-artiklar med problem är flera hundratusen artiklar lång. Så många artiklar har inte gemenskapen för hand fixat på över 10 år. -- Innocent bystander 17 oktober 2016 kl. 09.24 (CEST)[svara]
Du är välkommen diskutera detta och lägga fram förslag, men det finns redan en tråd för detta. Denna tråd är skapad för att diskutera hur bäst ta hand om ett antal problematiska artiklar som skapats om Universitet och högskolor. Och allmänt dissande av Lsjbot är ingen hjälp till oss, utan verkar snarast försvårande. Yger (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 09.53 (CEST)[svara]
Det försvårande här är att det inte längre ser ut att finnas någon konsensus till stöd för robotens fortsatta arbete. Att Tostarparn fortsätter hävda det, gör det inte till en sanning. Vi kan inte falla tillbaka på att vi i Wikipedias ungdom sket i källor, inte heller går det att falla tillbaka på det stöd som GeoNames-projektet hade när det startades. För det stödet finns inte kvar längre! -- Innocent bystander 17 oktober 2016 kl. 11.19 (CEST)[svara]
Dessa inlägg, som inte handlar om trådens ämne (att rädda 280 svaga artiklar), börjar likna Cato den äldre uttalande som framfördes oberoende av ämne: för övrigt anser jag xxxx bör förstöras'.Yger (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 12.13 (CEST)[svara]
Yger påstår att det finns konsensus för att dessa undermåliga artiklar behålls. Det är en konsensus som jag inte kan ställa mig bakom och det skulle förvåna mig ifall majoriteten av användarna har har såpass låga kvalitetskrav att de gör det. /ℇsquilo 17 oktober 2016 kl. 12.33 (CEST)[svara]
Jag har aldrig uttryckt detta. Min uppfattning att så länge konsensus om radering saknas (vilket avgörs på sffr) så är det bästa som kan göras fixa till dem.Yger (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 12.36 (CEST)[svara]
WP:RH står det uttryckligen: Uppdrag som inte kan anses vara helt okontroversiella utförs endast efter genomförd konsensusdiskussion.
Att det ständigt dyker upp trådar lite överallt med invändningar, inte bara här, utan även på andra projekt, visar att konsensus inte föreligger längre. -- Innocent bystander 17 oktober 2016 kl. 12.52 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt)Yger har i princip rätt, förstås. Samtidigt är det nog viktigt att vi kan snabbradera felaktiga botartiklar utan alltför mycket väsen. Ett uppenbart fel är om ett objekt har fått fel typ i GeoNames. Minns att jag exempelvis raderat någon av typen "Xxxjärvi (berg i Finland)" trots att den uppenbart handlade om en existerande sjö, men arbetsinsatsen att fixa så att allt blev rätt, när boten trodde att den skrev om ett berg och inte en sjö, var för stor. Här är frågan om inte premissen för universitet, nämligen att de till sin natur är geografiskt bestämda, kan ses som en sådan raderingsgrundande felaktig premiss? Nu har de dock en mall, som gör att de förhoppningsvis kommer att antingen fixas eller raderas inom snar framtid, vilket är tillräckligt för mig. Om det inte redan är gjort bör Lsj se till att boten inte skapar fler universitetsartiklar. Taxelson (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 13.01 (CEST)[svara]
Jag håller med alla kritiker om allt som sägs. Projektet "alla platser" har spårat ut fullständigt och jag har försökt påtala för Lsj att köra FLERA projekt med specialanpassat information för varje istället för att köra bara ett enda enormt där samma information läggs in i alla artiklar, men det verkar inte vara intressant ur hans synvinkel. För övrigt varför inte ha en simpel omröstning om detta för att se om vilka som är för och vilka som är emot projektet? Jag förstår dock inte de som är för projektet när detta skadar sv.Wikis trovärdighet bland läsarna i längden när man har artiklar om till exempel universitet men i texten handlar det bara om nederbörd och hur kuperat det är i området. Det här är mer allvarligare än vad man många vill inse. DIEXEL (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 18.19 (CEST)[svara]

Jag har stor förståelse för båda sidornas argument, men massraderingar ger mig krypningar. Kompromissen med kk-mallning är tilltalande, åtminstone för de artiklar som har interwiki och wikilänkar från svwp. De artiklar som bara har interwiki till cebuano, eller inga alls och inga wikilänkar från svwp och som bara innehåller uppgifter om den geografiska koordinaten och inget om högskolan ifråga bör kunna raderas - men då helst först efter ett prejudicerande sffr-ärende. /Ascilto (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 14.23 (CEST)[svara]

Så fort man tar en sådan artikel till SFFR kommer någon att skriva om den, och då kommer det vara en vettig artikel som inte bör raderas. Grundproblemet är inte att vi råkar ha ett par hundra dåliga artiklar om universitet, utan att vi har en hel massa robotskapade artiklar där många potentiellt håller samma dåliga kvalitet och inget bra sätt att hantera dem. Att vänta sig att enskilda användare skall lägga tid på att rycka upp alla artiklar om slott, universitet, formlämningar eller vad det nu må vara är inte bra, om inte annat för att vi då under lång tid får leva med en massa substubbar. Jag ser två lösningar: antingen tillåter vi administratörer att ta bort den sortens artiklar ur artikelnamnrymden och ger ett enkelt verktyg för återskapande (antingen genom att de flyttats till en annan namnrymd eller genom att alla får tillgång till den del av koden som skapar artikeltext), eller så får skiten ligga kvar till dess någon orkar ta tag i den. Det senare ser jag som en klart sämre lösning, eftersom det innebär att vi ger upp alla kvalitetskrav.
andejons (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 15.11 (CEST)[svara]
Min föreslagna metod i diskussionen om SFFR ovan, om att bevara ett minimum av artiklar som tycks kunna vara relevanta ämnen, är kanske en möjlighet? Då finns informationen som botten (ja, jag provar att ändra stavning på det ordet) skapat kvar lättåtkomlig, särskilt om man förklarar det med någon tydlig redigeringskommentar. Dock är sådant kanske inte alltid möjligt, beroende på hur omfattande ett arbete är. flinga 17 oktober 2016 kl. 19.23 (CEST)[svara]
Den här diskussionen kan delas upp i två delar – dels huvudfrågan om universitetsartiklarna, dels en mer övergripande diskussion om de botskapade artiklarnas kvalitet. Båda delarna kan mycket väl diskuteras, då de är nära relaterade.
Beträffande universitetsartiklarna, så anser jag att de är en del av problematiken med byggnadsartiklar, som diskuterades i augusti, och där slutsatsen blev att informationen i artiklarna blev irrelevant och att en översyn behöver göras. Jag tycker det blir än mer tydligt i det nu aktuella fallet att Geonames är en direkt olämplig källa för att skapa artiklar om byggnader och universitet. Enligt min mening riskerar vi att läsarnas tilltro till svenskspråkiga Wikipedia minskar, om det man får läsa om universitetet är att omgivningen är platt, att havet ligger nära österut, att det finns ovanligt många namngivna skogar i närheten och att det råder kustklimat i närheten. Den informationen är totalt irrelevant beträffande byggnaden/universitetet, utan hör ihop med området Aberdeen. För att skapa denna typ av artiklar krävs andra källor än Geonames.
Det har redan anförts ovan att artiklarna rör byggnader som tillhör ett universitet, men ligger på olika platser. Skall man skriva en artikel om ett universitet, så får den omfatta helheten, det vill säga de olika campusområdena. Skulle det botskapats en artikel om Chalmers tekniska högskola, så hade resultatet troligen blivit en om campus Johanneberg och en om campus Lindholmen, där omgivningen runt den första är kuperad och för den andra platt och vattnet ligger nära båda (vilket är mer sant för Lindholmen).--Historiker (diskussion) 17 oktober 2016 kl. 22.17 (CEST)[svara]
Senast vi hade frågan om det stora geografiska projektet uppe, vilket var helt nyligen, var stödet massivt. Hur kan det ha eroderat totalt på några veckor? Tostarpadius (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 13.16 (CEST)[svara]
Har du verkligen inte insett det, efter att ha läst hela denna tråd? Sanningen är ju att resultatet är undermåligt. Det finns ingen anledning att acceptera att oartiklar utan relevant information massgenereras, bara för att det är Lsjbot som gör det. Stigfinnare (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 13.42 (CEST)[svara]
För övrigt vill jag inte läsa en gång till att det finns konsensus för att generera sånt här skräp. Denna tråd visar med smärtsam tydlighet att konsensus för detta saknas. Stigfinnare (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 13.47 (CEST)[svara]
Jag har inte sett tillräckligt många etablerade användare uttala sig för att jag skulle vara beredd att dra en sådan slutsats. Jag är övertygad om att det främst är de missnöjda som yttrat sig hittills, men att det finns en tyst majoritet till stöd för detta vårt flaggskepp. Tostarpadius (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 13.56 (CEST)[svara]
Stödet är stort så länge det flyter på. Nu när fler och fler misstag och högst tveksamma artikelserier framkommer ökar missnöjet. Det är bara bra för projektet att folk ändrar åsikt när de märker att artiklarna inte är bra. Att basera universitetsartiklar på en geografisk databas och deras innehåll på klimatförhållandena runt en av universitetsbyggnaderna borde väl framstå som absurt för vem som helst?
Om denna tysta majoritet finns, varför låter de inte sina röster höras när så pass många uttrycker missnöje? I den här diskussionen kan jag bara se att du och Yger tycker de här artiklarna är en bra idé, och även Yger med viss tveksamhet. Ett par vill att artiklarna ska skrivas om men inte raderas, men visar inte på nån metod för hur det ska åstadkommas mer än ett hopp om att någon annan (Yger) kommer att göra det förr eller senare. /Grillo (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 15.39 (CEST)[svara]
Missnöjesstormar brukar blåsa över. Tostarpadius (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 16.14 (CEST)[svara]
Artiklar om institutioner som högskolor, universitet och liknande som bara innehåller totalt meningslös info om omgivningarna, höjdförhållanden och klimat bör rimligen raderas. Sedan är det en annan sak att många av dessa inrättningar borde ha en vettig artikel. Men de får väl komma med tiden. Det är bättre att det inte finns någon artikel alls än en erbarmlig utan vettigt innehåll. --Andhanq (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 16.34 (CEST)[svara]
Vad är egentligen problemet med att ställa krav på Lsj att han får använda sin bot att köra FLERA projekt och inte bara ett enda, som jag skrev längre upp men ingen verkar ha läst det? Då kan han specialanpassa informationen i alla sorters olika artiklar så det blir relevant för den specifika artikeln. Ett projekt för orter, ett för sjöar/floder/vattendrag, ett för utbildningsinstitutioner, ett för slott/borgar, ett för flygplatser etc. DIEXEL (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 18.03 (CEST)[svara]
Förstår inte heller detta. Jag och flera andra har länge försökt påpeka hur dålig Geonames är som källa men det verkar vara först nu som det börjar framgå på allvar. Det har alltid i Wikipedias historia varit robotkörarens ansvar att se till att redigeringarna är korrekta och okontroversiella. Tystnaden från Lsj i den här diskussionen är rätt så förvånande, speciellt när jag ser att Lsjbot fortfarande rullar åtminstone senast för en timme sedan. Roboten bör blockeras tills han har sett och reflekterat över det som skrivits här. /Grillo (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 18.07 (CEST)[svara]
En blockering av roboten kan knappast beslutas här. Då krävs en tråd på KAW. Själv ser jag inget behov av detta. Det är uppenbart att Lsj följer samtalet här. Tostarpadius (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 20.46 (CEST)[svara]

@Tostarpadius: Stödet har inte ändrats, det är bara att de som gnäller gör det mer högljutt. Det finns visserligen enstaka inlägg med konstruktiv kritik hos någon ovan också även om de inläggen tenderar att drunkna i gallan. --افيراتير (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 19.34 (CEST)[svara]

افيراتير: Var stödet också för att till exempel universitetsartiklar skulle bara bestå av text om geografin och ingen relevant information? DIEXEL (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 20.05 (CEST)[svara]
Har du konstruktiv kritik har det funnits, och finns fortfarande, mycket chanser att framföra den. Universiteten har diskuterats förr och det finns säkerligen många sätt att fylla ut de artiklarna. Du är varmt välkommen att hjälpa till. --افيراتير (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 20.54 (CEST)[svara]
Med den argumentationen går det inte att vara för radering av något av det som Lsjbot skapar. Man får bara framföra "konstruktiv kritik", och förslag på att något borde raderas är inte "konstruktivt". Jag tycker jag sett liknande fast inte lika tydliga åsikter i tidigare diskussioner om det här projektet. Det tror jag kan vara en orsak till att få negativa åsikter kommit fram om problem som inte varit lika stora eller tydliga som universitetsartiklarnas totala brist på relevant information. 81.231.250.89 18 oktober 2016 kl. 21.51 (CEST)[svara]
Det har inte handlat om att "spy galla", mig veterligt har ingen riktat lös och ogrundad kritik mot Lsj. Däremot har högst relevant och likaledes konstruktiv kritik framförts mot de stora och uppenbara brister som finns i artiklarna om universitet och högskolor (fler brister finns men de har som bekant inte berörts direkt i denna diskussion). Det handlar om att sätta projektets bästa i främsta rummet och när det gäller en vårt i särklass största projekt någonsin måste man få framföra kritik utan att viftas bort med hänvisning till att man "spyr galla". Det centrala är att artiklar skapade av Lsjbot tycks ha erhållit en annan måttstock än övriga artiklar, något som jag och flera med mig tycker är orimligt. Rasmus 28 18 oktober 2016 kl. 22.14 (CEST)[svara]
I mycket är kritiken grundlös eller kan i än högre grad än på Lsjbots artiklar tillämpas på vilka artiklar som helst. Ett flertal av ovanstående inlägg framstår inte på något sätt som konstruktiva utan verkar faktiskt mer handla om att spy galla. Jämför Taxelsons senaste inlägg (som är sakligt och konstruktivt) med andra inlägg så hoppas jag ni förstår vad jag menar. Detta handlar inte om att jag försvarar allt i hur just universitetsartiklar skapats utan om att kritik ska vara saklig och konstruktiv. --افيراتير (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 22.34 (CEST)[svara]
Det är inte bara bristen på relevant information som är ett problem i universitetsartiklarna, utan i många fall även den förvirrande namnsättningen som Lsjbot tillämpar. I dessa fall kan det vara svårt att klura ut vilket universitet som egentligen åsyftas och att komma fram till att exempelvis "Faculté Universitaire De Gembloux / Algemeen" bör flyttas till Gembloux Agro-Bio Tech. Då är det betydligt enklare att bortse från vad Lsjbot kokat ihop och skapa en källös ministubbe med utgångspunkt i utländska språkversioner, något som också innebär en betydande kvalitetshöjning jämfört med de befintliga artiklarna. /Annika (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 22.40 (CEST)[svara]
افيراتير: Wow. Du kallar min kritik att inte vara konstruktiv och att jag spyr galla. Mitt inlägg är definitivt konstruktiv kritik men eftersom jag inte deltar så aktivt här på sv.Wiki så är min röst/inlägg tydligen obetydlig och per automatik ej konstruktiv? Tack, افيراتير. Då vet jag hädanefter att det är tydligen bättre att hålla käft här även om man kunde påtala potentiella skador på sv.Wikis förtroende och tillit bland läsarna. Wow. DIEXEL (diskussion) 19 oktober 2016 kl. 18.51 (CEST)[svara]
Jag har inte sett något "massivt stöd" för robotskapade artiklar om geografiska platser på ganska många månader. Inte ens i maj fanns det någon konsensus och kvaliteten på de robotskapade alstren har inte förbättras sedan dess, snarare tvärt om. /ℇsquilo 22 oktober 2016 kl. 12.22 (CEST)[svara]
Tyvärr är diskussionen ovan onödigt polemisk, som den ofta blir, men jag tycker båda sidor i debatten har sina poänger. Det är en stor fördel för Wikipedia att få alla dessa botskapade artiklar, om de innehåller relevant information. Problemet med lsjbots alster är att de bygger på en mall som i allt för låg grad tar hänsyn till vilken information som bör ingå i artikeln, utgående från vilken typ av objekt som behandlas. Till exempel läggs klimatdata in i väldigt många typer av artiklar. Så sker normalt inte när motsvarande artikel skapas manuellt. Det som skulle behövas är betydligt mer anpassade mallar för vilken information som ska ingå för respektive typ av objekt. Dock inser jag att det skulle innebära ytterligare massor av jobb för Lsj, som redan har lagt ner massor av timmar på att ta fram sitt program. En försvårande omständighet är att det redan finns så många botskapade artiklar, och om man under arbetets gång ändrar förutsättningarna, riskerar vi att få väldigt olika artiklar, beroende på om de skapats före eller efter förändringen. // jorchr 21 oktober 2016 kl. 21.01 (CEST)[svara]

Åter till frågan om hur fixa[redigera | redigera wikitext]

Att kkmalla artiklarna är gjort. Frågan är sedan hur de bör se ut efter att fixats. Den enkla raka rensningen ger som resultat något som Acharya N. G. Ranga Agricultural University. Kanske är höjdangivelsen lite halvlöjlig men jag vill inte gärna ta bort den, då den är korrekt. Sedan har infoboxen en ref till geonamnes, återigen korrekt, men lite vid sidan av ämnet. Allvarligare är att infoboxen är en för en byggnad, ej universitet, vilket dock inte stör läsaren. Även om informationen är något knapp ser jag den som av stort värde som Placeholder för länkar och möjligheten länka till artiklar på andra språkversioner. Är det OK artikeln blir som denna eller borde man skapa en speciell mall och lägga dit som informerar att det är en placeholder artikel skapad av Lsjbot? (Att substubmärka den tycker jag kan övervägas, men den innehåller lite för mycket data för den mallen) Yger (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 20.00 (CEST)[svara]

Well, den botskapade artikeln anger mest bara var någonstans universitetet ligger. Det är bara det att artikeln anger ett helt annat distrikt och en helt annan delstat än vad som står i artikeln om universitetet på engelskspråkiga Wikipedia och på universitetets egen hemsida. Och om universitetet i bot-artikeln inte ens ligger i rätt delstat kan man ju undra om antal meter över havet stämmer (på vilket sätt är den korrekt?). Som det ser ut nu verkar det enda som är korrekt i bot-artikeln vara att det är ett universitet som ligger i Indien. Jag har snart tappat allt förtroende vad gäller användandet av geonames. //Vätte (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 20.38 (CEST)[svara]
Som du ser nedan verkar det som botartiklen skriver rätt och enwp artikeln föråldrat Yger (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 21.29 (CEST)[svara]
Jag tycker att ditt exempel med Acharya N. G. Ranga Agricultural University ser mycket bra ut när all för ett universitet ovidkommande information rensats bort. En bra grund för att bygga vidare på med relevant information. Men det är ett stort arbete att göra detta manuellt för 267 artiklar. Kan det göras med robothjälp? Lsj är väl den som kan berätta om det är exakt samma struktur på alla robotskapade universitetsartiklar så att man helt enkelt kan ta bort allt från "Terrängen runt..." och fram till rubriken "Källor" samt allt i referensavsnittet från och med den referens som heter "vp" och till slutet. Kvalitetskontrollmallen kanske ska ligga kvar för att tas bort manuellt när resultatet kan granskas. --Larske (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 20.26 (CEST)[svara]
Det borde även göras för andra artikeltyper, som bergskedjor och floder, där man knappast kan förvänta att det är möjligt tala om ett enda klimat i "omgivningen".
andejons (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 20.31 (CEST)[svara]
Jag är skeptisk till att ta med höjdangivelsen. Citerar lite från hemsidan för Acharya N. G. Ranga Agricultural University:
"The Acharya N. G. Ranga Agricultural University is considered as the largest in India with an infrastructure of 15 Colleges … 46 Research stations distributed in 9 Agro-climatic zones of the State [delstaten Telangana], … . Thus, it is an unique multi campus University in the country having its units functioning all over the State [.]"
Säkert stämmer höjdangivelsen för någon byggnad, men kan man verkligen säga att den är meningsfull i en artikel om universitetet som organisation/lärosäte? Det verkar vara samma för många av artiklarna vi diskuterar, om man gör ett stickprov. /NH 21 oktober 2016 kl. 20.45 (CEST)[svara]
På universitetets hemsida anges Andrah Pradesh som delstat [3]. (Det blev tydligen redigeringskonflikt tidigare utan att systemet sade till, men se även min kommentar direkt under Ygers.)//Vätte (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 20.55 (CEST)[svara]
Det kan möjligen ha att göra med att delstaten Telangana fram till 2014 var en del av Andrah Pradesh. Google Maps mfl verkar placera adressen som universitetet uppgeri delstaten Telangana (se Hyderabad). /NH 21 oktober 2016 kl. 21.04 (CEST)[svara]
Men universitetet anger ju själva Andhra Pradesh i sin adress? (Även om det verkar vara ett väldigt stort universitet och utspritt med flertalet högskolor/institut, forskningsstationer m.m. i olika distrikt.) //Vätte (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 22.09 (CEST)[svara]
I artikeln en:Telangana står det att Hydrabad är huvudstad i både T och A i upp till tio efter delningen, fast A då är ett område öster om T. Det är nog en indisk kompromiss och universitet har väl tidigare sett hela det odelade A som sitt upptagningsområde, och ser det som en dålig grej skriva de bara avser staten T (som det faktiskt är belägen i).Yger (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 12.53 (CEST)[svara]
Universitet borde inte ha en geobox till att börja med, de borde ha {{universitet}}.
andejons (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 21.17 (CEST)[svara]
Ja, jag framförde det ovan, men att byta det är tungt som fixningsaktivitet och för läsaren är det inte så farligt. Det är bla av det skälet jag undrar om det borde finans kvar en stor mall i början som berättar den är ofullkomlig i åtminstone formatet.Yger (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 21.22 (CEST)[svara]
Jag provade nu med att lägga in en stubmall, anpassad för dessa artiklar. Det är ju en mycket mild upplysning och vi är ju lite på väg avskaffa stubmallar, men det kan ju vara lämpligt med någon sorts upplysning på dessa artiklar.Yger (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 13.13 (CEST)[svara]

Det är endast ett fåtal av parametrarna som Lsjbot har stoppat in i Geobox som kan användas i mallen {{universitet}}.

parameter i {{Geobox}} parameter i mallen {{universitet}}
name namn
country land
state provins
state_type -finns ingen motsvarighet-
region delstat
region_type -finns ingen motsvarighet-
elevation -finns ingen motsvarighet-
lat_d del av coor
long_d del av coor
map -finns ingen motsvarighet-
map_caption -finns ingen motsvarighet-
map_locator -finns ingen motsvarighet-
timezone_label -finns ingen motsvarighet-
utc_offset -finns ingen motsvarighet-
timezone -finns ingen motsvarighet-
geonames -finns ingen motsvarighet-

Mallen {{universitet}} saknar alltså parametrar för allt som Lsjbot har hämtat från Geonames och lagt in i Geobox förutom namn, land, delstat, provins och coor. Att konvertera infoboxen i Acharya N. G. Ranga Agricultural University skulle ge följande resultat som en robot skulle kunna fixa för de 267 artiklarna.

Acharya N. G. Ranga Agricultural University
Säte, Rangareddi, Telangana, Indien
17°19′13″N 78°25′06″Ö / 17.32037°N 78.41842°Ö / 17.32037; 78.41842

Sen behöver boxen fyllas på med mer för ett universitet relevant information som inte finns att hämta i Geonames utan behöver andra källor. Mallen {{universitet}} har inget stöd för kartor och verkar förutsätta att parametern stad alltid anges om delstat och/eller provins är angivna, därav det inledande kommatecknet vid etiketten Säte. --Larske (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 22.11 (CEST)[svara]

Det tycker jag är bra! Det är fullkomligt onödigt att ha information om t.ex. tidszon i en artikel om ett universitet. Och som det har påtalats tidigare så har ett universitet ofta filialer utspridda lite här och var varför en karta i infoboxen inte är helt lämplig. Om man vill pricka ut alla filialer är nog en separat karta att föredra. /ℇsquilo 23 oktober 2016 kl. 10.28 (CEST)[svara]
För att nå upp till acceptabel stubbklass bör artiklarna enligt min mening absolut utökas med åtminstone kortfattad relevant information hämtad från andra källor. I artikeln Acharya N. G. Ranga Agricultural University har ingen sådan information tillkommit; det nämns inte ens att det är ett lantbruksuniversitet. /Annika (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 11.37 (CEST)[svara]
Det går naturligtvis att göra, typ när det grundades, antalet studenter och typ av universitet. Annars är min fråga om det annars kan vara om det finns en lämplig mall, som markerar detta är en speciell sorts artikel som är kortfattat och botskapad. Om infoboxen ändras och jag lägger till info så är det annars inte en stub, utan en kort artikel manuellt skapad av mig.Yger (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 11.49 (CEST)[svara]

Steg 1, att ta bort den icke relevanta informationen om klimat och topografi, är nu genomfört. Jag avvaktat med Steg 2, att ersätta {{Geobox}} med {{universitet}} (enligt exemplet ovan) så att fler kan få uttala stöd för eller invändningar mot den lösningen. Hittills har jag noterat att Andejons, Yger och Esquilo skulle föredra {{universitet}} framför {{Geobox}}. --Larske (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 12.31 (CEST)[svara]

Hur ska artiklarna se ut i fortsättningen?[redigera | redigera wikitext]

De artiklar som nu finns går ju att fixa enligt ovan. Men om roboten skapar fler artiklar om universitet och högskolor, hur ska de då se ut? Förslag: Som den fixade versionen ovan när den diskussionen är färdig. Att artiklarna som de sett ut hittills inte funkar verkar vi ju i princip eniga om. (Vi diskuterar här bara artiklar om universitet/högskolor/etc). /NH 22 oktober 2016 kl. 12.03 (CEST)[svara]

Roboten skapar inte fler artiklar om universitet/högskolor. Lsj (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 12.32 (CEST)[svara]

Robotskapade artiklar en nackdel?[redigera | redigera wikitext]

Har vi tidigare diskuterat kring dessa spammande robotar som sammanställer och skapar artiklar hipp som happ? När ska det sluta? Jag har bl a skrivit om Vlorabukten och har istället få se denna och andra artiklar bli överkörda av Gjiri i Vlorës m fl. Snacka om att sänka lusten att skriva. Kan man nu rentav säga att robotskapade artiklar bryter mot de egna reglerna här och att robotskapade artiklar istället ska ha en egen wiki-sida/projekt(eget toppdomän)? Vi måste genast sätta stopp! för det här och flytta alla robotskapade artiklar till ett eget projekt. --Vannucci (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 13.34 (CEST)[svara]

Vi har diskuterat detta ett 10-tal gånger och det finns en mycket stor majoritet som ser positivt på LsjBots arbete, så inte aktuellt stoppa den. Om du har konkreta problem med enstaka artiklar, går det säkert att hitta n lösning på det.Yger (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 13.39 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) Enligt kartorna och koordinaterna rör det sig om samma vik/bukt. Om så är fallet bör artiklarna slås ihop. Har bukten/viken verkligen ett svenskt namn som kan beläggas med källor? /Ascilto (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 13.45 (CEST)[svara]
Gjir, -i betyder vik/bukt på albanska. Vlorabukten nämns på svenska i Albansk utmaning. --Vannucci (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 13.57 (CEST)[svara]
De är nu sammanlagda som en utökning av din artikel. Så nettoresultatet är att den artikel du skapade har blivit bättre tack vare Lsjbot.Yger (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.06 (CEST)[svara]
I Svensk uppslagsbok, 1947–1955 års upplaga, står det under uppslagsordet för Vlora att staden ligger vid Valonaviken. Samma namn används under uppslagsordet Sase'no här. --Larske (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.19 (CEST)[svara]
Det räcker med att slå upp ordet gjir i en nutida ordbok. Man ska kanske inte använda alltför gamla texter. Valona är det italienska namnet på staden Vlora, som italienarna ockuperade och ämnade att införliva med Italien. För övrigt, för böjningar av ordet: gjir (bukt), gjiri (bukten). --Vannucci (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.38 (CEST)[svara]
Bukt och vik har snarlika betydelser som kan variera per språk. Om enda källan på svenska omnämner det som vik, är det att anse som det som bör användas.Yger (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.41 (CEST)[svara]
Artikelnamnet Vlorabukten är fullt tillräckligt och korrekt i det här fallet. Vad avser något begränsat som Albanien-relaterade artiklar räcker det inte att leta det man omöjligen kan hitta i svenska källor. Man bör förlita sig på andras kunskaper, förutom att man samarbetar med andra eller tillsammans. --Vannucci (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.47 (CEST)[svara]
Larske för fram två trovärdiga källor som anger vik. Du för inte fram någon källa för bukt. jag mallar artiklen så namnfrågan kan fortsätta i anknytning till artiklen.Yger (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 16.02 (CEST)[svara]
De två källor jag pekade på anger båda Valonaviken (inte Vloraviken). De källorna är gamla och vi behöver nyare källor, men vi får inte skapa nya namn själva då det är att betrakta som "egen forskning". De måste helt enkelt återfinnas i någon oberoende källa. --Larske (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 16.10 (CEST)[svara]
Vilket det är, i det här fallet, se igen på länken som jag gav dig. Att citera en trehundra år gammal bok som du gjorde är däremot att ta i. Valona är som känt det italienska namnet på staden Vlora. Egen forskning är också att ta i, då jag inte gör egen tolkning eftersom jag hämtar faktan ur exempelvis ordböcker. Känns som egen-forskning-stämpeln används lättvindigt och gränsen blir oskarp. --Vannucci (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 16.23 (CEST)[svara]
Ordböcker känns inte som relevanta källor för geografiska namn. Boken Albansk utmaning som du nämnde känns däremot som en relevant källa som är betydligt yngre än de som jag hittade. Jag har också noterat den på artikelns diskussionssida och ser därför ingen anledning att ändra namn på artikeln från Vlorabukten. --Larske (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 16.31 (CEST)[svara]
Jag bävar för samma sak när roboten kommer till Japan. Geonames innehåller för mycket fel och, för svwp, alldeles för mycket detaljer. Den dag det händer kämnar jag förmodligen Wikipedia. Det kommer aldrig att ha en relevant, korrekt och för läsaren förståbar, beskrivning av ett lands geografi när roboten varit framme. Jag ser hur folk kämpar med finska sjöar, kanadensiska sjöar etc.. Det känns inte lockande. Kitayama (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.04 (CEST)[svara]
Boten kommer inte skriva över de artiklar du skapat.Yger (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.08 (CEST)[svara]
Yger: Vad är det som har blivit bättre, det grafiska eller det innehållsmässiga? Besvara mig objektivt. --Vannucci (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.10 (CEST)[svara]
Du kan ju se det själv, en geobox, en karta där orten är inlagd, och nu också klimatinfo. Kartan med position ser jag som klar förstärkning.Yger (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 14.15 (CEST)[svara]
Informationen om klimatförhållanden var väl bra kan jag erkänna, men i övrigt var min artikeltext och -titel överlägset. Det för mig frågvis om vissa skrivmallar skapade av robotar, förutsatt att det är korrekt beskrivet, bör infogas i artiklar. Det grafiska åsido. Jag tänker mig statistisk information, vare sig geografisk eller demografisk sådan. Jag är dock emot att robotar ska ha rätt till att skapa nya artiklar, utan ska tjäna sitt syfte på ett annat sätt, som nyss nämnts. Som nu känns det som att robotar på svenskspråkiga Wikipedia löpt amok. Det vore klokt om Wikimedia Sverige tar upp denna fråga runt deras bord och se ifall robotskapade ska ha ett eget wikiprojekt. I längden blir situationen ohållbar och urholkar värdet av Wikipedia och till slut blir bördan och åtgärder alltför stora. --Vannucci (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 16.06 (CEST)[svara]
Just klimatdatan har ganska låg kvalitet. Det är få år med mycket saknade dagar i den data som roboten använder. Dessutom är nasas data markytetemperaturer, i stället för lufttemperaturer som är det som brukar användas för sådanan klimatdiagram. Jag är också osäker på om nasas dags- och natttemperaturer kan användas för att beräkna de genomsnittliga dagliga max- och mintemperaturer som diagramen ska via. 81.231.250.89 9 oktober 2016 kl. 16.20 (CEST)[svara]
Kartpositionen är ju bra, om den pekar rätt. Något som den allt för ofta inte gör. Kvalitetsbristerna i Geonames förskräcker. Med det bristfälliga underlag som Geonames utgör, är jag mycket stark motståndare till att Lsjbot fortsätter sitt arbete med geografiartiklar. Rent generellt är arbetet med automatskapade artiklar lite av att koka soppa på en spik. Vi får upp numerären på antalet artiklar rejält, men varje artikel är tämligen innehållslös. Till det kommer allt besvär med namnkrockar och felaktiga fakta. Hellre färre artiklar med kvalitativt bra innehåll, än ett Wikipedia fyllt med massgenererade skräpartiklar! Stigfinnare (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 15.18 (CEST)[svara]
(Koordinaterna i artikeln är människoskapade. /Ascilto (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 15.24 (CEST))[svara]
Det har väl ingen betydelse hur Geonames har fått sina fakta om position uppdaterade. Poängen i mitt resonemnang är att artiklarna kräver handpåläggning av Wikipediamedarbetare för att de ska bli rätt. Ett klockrent exempel är denna diff [4] där inte ens artikelnamnet är korrekt. Vilket värde tillför denna artikel, trots det besvär som den redan har orsakat Wikipediagemenskapen? Detta exempel tog mig cirka 10 sekunder att hitta, det var inget jag behövde leta efter. Stigfinnare (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 15.47 (CEST)[svara]
Vi hade en lång diskussion om Lsjbot etc bara för en dryg månad. Den mynnade ut i att, även om problem noterades, det fanns en stor majoritet som såg det önskvärt lsjbot fortsätter sitt arbete.Yger (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 16.00 (CEST)[svara]
Den diskussionen hade utgångspunkt i vad som borde förbättras och ändras när roboten fortsatte. Inte om roboten alls skulle fortsätta. I en sådan diskussion har inte de som är emot att roboten fortsätter mycket att tillföra. 81.231.250.89 9 oktober 2016 kl. 16.31 (CEST)[svara]
Ser att min systematiska genomgång av de finska sjöartiklarna (>5000) tas som argument mot Lsjbots artiklar. Då vill jag dels säga att det finska sjöartikelbeståndet nu har rätta koordinater, area, sjöid, kommun och landskap utöver växtlighet och klimatdata och ibland vad som finns i närheten. Ytterligare data skulle nu också kunna läggas till, såsom avrinningsområde (ligger kodat i sjöid), och andra data som bygger på sjöid eller koordinat när sådan blir tillgänglig. Detta artikelbestånd var visserligen undermåligt, men har emm nu genom en semiautomatisk uppdatering medfört bättre artiklar än de som hade kunnat åstadkommas med enbart järviwikidata av exempelvis mig eller någon annan med mera begränsad programmerarförmåga än Lsj (om någon annan nu gjort sig mödan - knappast jag). Dels vill jag säga att dessa artiklar inte skulle ha skapats enligt den policy som gäller efter Lsjbot-pausen p.g.a den låga upplösningen på koordinaterna: sådana poster sorteras numera bort. (För Finlands del verkar användandet av blott bågminutupplösning i geonames ha föranletts av att äldre kartmaterial använde en nationell standard, som inte adekvat kunde konverteras till wgs84, utan att avvikelsen istället nödtorftigt doldes genom kraftig avrundning.) Taxelson (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 17.59 (CEST)[svara]

Det som förvånar mig är att vi accepterat Geonames som källa. Vi accepterar ju inte Wikipedia som källa med argumentet "Kan redigeras av vem som helst.". Ett bra argument. Men, Geonames bygger på samma princip "Kan redigeras av vem som helst". Men, där finns ingen som kontrollera kvalitet, ingen som ifrågasätter inlagda data. Det som är styrkan med Wikipedia-gemenskapen finns inte i Geonames. Jag har städat svenska Geonames från påhittade platser, folks sommarstugor och andra typer av klotter. Jag har inget emot robotskapade artiklar i sig, (det som gjorts för växtriktet imponerar på mig) men de måste baseras på en källa som uppfyller våra krav på trovärdighet. Det som skapas nu är alltså ömsom vin, ömsom vinäger. En del är bra, en del är ... mindre bra ... Kitayama (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 18.46 (CEST)[svara]

Vi har gjort flera bedömningar av felprocenten av data i Geonames. För vissa länder är den hög och då skapas inga botartiklar. Generellt ligger den dock en bra bit under 0,5%, vilket ungefär är den felprocenten som gäller för manuellt skapade artiklar.Yger (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 18.50 (CEST)[svara]
Jämförelse befolkningssiffror i Geonames vs. Wikipedia
Jämförelse höjder från GeoNames med höjder från viewfinderpanoramas.org
Här är diagram över jämförelser mellan GeoNames och andra källor. I övrigt tänker jag inte delta i den här diskussionen, utan ägnar mig istället åt att förbättra Wikipedia. Lsj (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 20.39 (CEST)[svara]
Känns lite dejavue här. Jag har läst varianter av denna diskussionen ett par gånger sedan Ljsbot började. Eftersom den upprepas så har jag inte varit så aktiv i den. Jag prisar Lsj för det jobb han gjort, lika mycket som jag prisar De som gjort hästarbeten i Finland och Kina, men även alla andra som petat mer eller mindre i artiklarna efteråt. (Jag hänger själv inte med helt) visst krävs det en del jobb, men det skulle krävas otroligt mycket mer jobb utan boten. Vi blir mer heltäckande och vid olika katastrofer i världen så länkas det nu mera till svwp från nyhetssiter. Jag ser nästan bara fördelar, en nackdel är väl att boten gör ett så bra jobb att det blir många artiklar att gå igenom... Men det är mestadels kvalitet i det som görs. Adville (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 22.07 (CEST)[svara]
@Lsj: Exakt vilka ändringar gjordes som ett resultat av senaste diskussionen?
@Yger: 0,5 % av flera miljoner är så väldigt mycket mer än 0,5 % av några tusen, så ditt argument behöver vässas för att vara användbart! -- 78.73.94.165 10 oktober 2016 kl. 09.03 (CEST)[svara]
Utan roboten är det ingen som kräver att artiklar skapas. Men när roboten skapar artiklar krävs en väldigt mycket jobb för att se till att de håller godtagbar standard. 81.231.250.89 10 oktober 2016 kl. 17.52 (CEST)[svara]

Även jag ger mitt helhjärtade stöd till de många artiklar som är svenskspråkiga Wikipedias stolthet och som fått oss att växa oss stora. Tostarpadius (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 09.06 (CEST)[svara]

Du menar att vi växer av skräpartiklar som ger felaktig information allt för ofta? Obelix (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 09.08 (CEST)[svara]
@Obelix: Nej, det menar jag inte. Jag är verkligen stolt över denna tillväxt. Artiklarna tillför mycket. Dessa massiva angrepp från IP-nummer är inte seriösa. Tostarpadius (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 09.17 (CEST)[svara]
Tostarpadius: Jag är exakt på pricken lika seriös inloggad som jag är utloggad. Om du känner dig trollad så fort ett ip-nummer säger emot dig, så är det kanske ditt val? -- 78.73.94.165 10 oktober 2016 kl. 10.01 (CEST)[svara]
Det är mitt val och det står jag för. IP-nummer har inte i samtal av det här slaget att göra. Tostarpadius (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 10.05 (CEST)[svara]
@Tostarpadius: Sidan och tråden är öppen för vemsomhelst att redigera. Vill du hindra ip-nummer från att delta i diskussionerna här, så är du fri att föreslå att sidan skyddas! -- 78.73.94.165 10 oktober 2016 kl. 13.12 (CEST)[svara]
Det saknas tyvärr konsensus för en sådan åtgärd. Några fler kommentarer i det ärendet kommer jag inte att ge. Tostarpadius (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 13.17 (CEST)[svara]
Om du nu redan visste det, så ... -- 78.73.94.165 10 oktober 2016 kl. 13.41 (CEST)[svara]
(till IPnummer) I Användardiskussion:Lsjbot/Projekt_alla_platser#.C3.85tg.C3.A4rder_utifr.C3.A5n_diskussion_p.C3.A5_Bybrunnen återfinns åtgärderna. Och mitt argument och värden handlar om att kvaliteten på dessa artiklar är klart bättre än motsvarande som skapats för hand. Sedan är det korrekt att genom att väldigt många skapas så blir det ändå många felaktiga artiklar som skapas, men om vi vill ha noll fel så måste vi kräva noll nyskapade artiklar både manuellt och botmässigt, vilket inte är vad flertalet önskar.Yger (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 09.15 (CEST)[svara]
I alla andra botprojekt har det varit husses eget ansvar att korrigera det roboten gjort fel. Så fort fel har hittats, har boten korrigerats eller stoppats. Med Lsjbot har plötsligt det ansvaret dumpats över på gemenskapen, för Lsj har här inte en chans att göra det jobbet själv. Det är möjligt att det finns en majoritet för mycket av det roboten gör idag, men raden av allvarligt menade ifrågasättanden av det här projektet gör att jag inte tycker det ser ut som det finns det stöd som vi brukar kräva för botkörningar. De redigeringar som görs under radarn (utanför SÄ) ska inte vara sådana att de ständigt ifrågasätts.
Jag föreslog själv att stoppet skulle vara längre, så att den "backlog" av dokumenterade fel som finns skulle kunna åtgärdas. Det hörsammades inte alls, så jag avbröt mitt arbete med dessa artiklar helt. Så jag vet inte om det blivit bättre. Jag föreslog också att ADM'er skulle köras först och PPL'er senare. Det ser inte heller ut som det hörsammades. -- 78.73.94.165 10 oktober 2016 kl. 10.01 (CEST)[svara]
Jag anser din första mening är sakmässigt fel. Tex har Taxelson ändrat 100tals svenska sjönamn som varit fel i källan (SMHI). Däremot om det är fel i kodens som boten kör är det botägaren som bör åtgärda.Yger (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 10.11 (CEST)[svara]
Nej, ip-numret har helt rätt. Det har alltid varit botkörarens ansvar att se till att information som läggs in eller ändras är korrekt. Klarar man inte av att se till detta bör roboten stängas av och fråntas sina roboträttigheter. Det är också mycket märkligt att ingen vill svara på invändningarna om hur Geonames skapas. Vi har alltid varit tveksamma till användargenererade källor, och när Wikipedia används som källa raderas artiklarna rakt av. Nu består nära på en majoritet av våra artiklar av källor från en högst osäker användarskapad källa, och majoriteten verkar vara okej med det. Vad hände egentligen? Hur har vi kunnat acceptera att det här har hänt och hur har den person som skapat alla dessa artiklar inte ställts till svar under den här tiden? Istället för att svara på frågor skuldbelägger han de som kommer med invändningar om att han minsann bidrar till uppslagsverket istället. Den typen av argument brukar inte heller ses som okej men nu är det plötsligt det eftersom det lett till en massa positiv press? Som jag nämnt tidigare vore det enda vettiga att utgå ifrån nationella myndighetsdatabaser, och då de inte är tillgängliga göra något så revolutionerande som att inte skapa artiklar om platser i dessa länder. Vi klarade oss utan tusentals artiklar om kullar (!!!!) fram till för något år sedan. Varför är dessa så oumbärliga nu? /Grillo (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 10.40 (CEST)[svara]
Det är sant att hussen/matten normalt är ansvarig också för fel som beror på använda källor eller liknande. Det var också uppenbart, då Projekt alla arter och Projekt alla platser inleddes i full skala, att alla artiklarna inte skulle kunna gås igenom för hand, inte av hussen och inte av andra. Vi fattade det beslutet medvetna om att det skulle smyga sig in fel, och frågorna som kvarstår är en hurudan felfrekvens som är acceptabel, hur man kan minimera felfrekvensen, hur man kan undvika vissa typer av fel och hur man kan rätta systematiska fel som upptäcks. Eftersom du, Grillo, var skeptisk mot projektet från början, har du all rätt att fortsättningsvis kritisera det, men vi är många som upplever att Wikipedia är bättre med dessa artiklar.
En stor förändring är att man nu lätt kan komplettera artiklar som plötsligt blir eller upptäcks vara relevanta, istället för att försöka få fram grunddata om dem. Det går också att länka födelseorter; jag tycker att det är roligt att kunna länka Santa Cruz de la Sierra (kommunhuvudort), som gett namn åt Bolivias största stad. Det är överraskande att området uppges ha "kallt stäppklimat", men om det visar sig vara fel är det något som kan rättas, och rättas mycket lättare än om femtio människoskapade artiklar uppgav motsvarande med samma källa. Och till och med bland kullarna hittar vi sådant som Ailigas (kulle), som av namnet att döma är det dominerande fjället i Utsjoki (att ändra formuleringarna för att avspegla hur "kullen" ses ur ett mindre globalt perspektiv är enkelt, att skapa artikeln från grunden en hel del svårare).
--LPfi (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 11.41 (CEST)[svara]
Jag upplever att det finns fel och brister i mer eller mindre alla våra artiklar, och det är en naturlig del av ett uppslagsverk. Vad jag kunnat se är många botskapade artiklar ett skelett med bara grundläggande uppgifter och hur ofta sådana är felaktiga för mänskligt skapade artiklar är en bra fråga. Jag har noterat att fel förekommer även i dessa, och brister som är allvarligare än sakfel. Är 0,5 procent ett problem? Tja, kan vara, men det beror på vad det är för typ av fel. Generellt tycker jag att botskapade artiklar tillfört mer än det eventuellt "skadat". Det som avgör ifall fel hinns rättas till är i vilken takt boten kör. Jag ser ingen omöjlighet i att det kan rättas allt eftersom, problemet är väl att det inte finns något bra sätt att identifiera felaktiga artiklar utan att behöva kolla igenom alla artiklarna (eller har jag fel om detta?). dnm (d | b) 10 oktober 2016 kl. 12.09 (CEST)[svara]
Tyvärr hjälper det inte kolla igenom artiklarna för att hitta felen, då det ju är källuppgifterna som är fel. Det gäller detsamma för manuellt skapade, men där kan en koll stämma av det inte skett en felskrivning från källan, vilket ju inte är relevant när den är maskininsatt. För att hitta fel krävs en mindre utredning per artikel, där info på anda språkversioner och möjliga alternativa källor etc behövsYger (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 12.26 (CEST)[svara]
Med anknytning till diskussionen ovan (SFFR...) menar jag att oupptäckta fel i en botskapad artikel är mindre allvarliga än dito i en människoskapad, eftersom de botskapade har en mall som berättar hur de kommit till och som uppmanar läsaren/användaren att kolla om de är OK. Alltså en sorts Brasklapp. --Chandra Varena (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 12.39 (CEST)[svara]
Dessutom är fel i en artikel som inte läses inte särskilt skadliga. I artiklar till vilka jag är den enda läsaren finns fel i en på tvåhundra, så ser jag det inte som särskilt farligt i relation till att jag faktiskt hade tillgång till dem. Jag har tagit en titt på ett antal artiklar om sjöar jag känner här i trakten och ibland uppmärksammat fel, ibland lagt sjön i något slags sammanhang. Jag antar att andra gör samma sak, vilket betyder att fel och brister i de artiklar som faktiskt läses har ganska god chans att rättas till. Fel i artiklar som högst dyker upp som slumpartikel, för läsare som inte har lokalkännedom, kommer att kvarstå i överskådlig tid. --LPfi (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 16.32 (CEST)[svara]
Och om källan korrigeras så finns det ju ingen möjlighet för oss att uppdatera artikeln här, med mindre än att det görs manuellt, eller hur? Det är så grundläggande datalogiskt fel, hela den här idén. Det borde göras på ett annat sätt, så att presentationen verkligen är dynamiskt länkad till källan. Den här metoden är helt enkelt fel verktyg för uppgiften. Jag är kraftig motståndare till hela den här idén med masskapande medelst robot av många olika skäl, men det finns ju ingen poäng i att framföra sin avvikande åsikt igen och igen om nu gemenskapen har beslutat sig för något. Tyvärr är ju detta också ett skäl till att en så stor majoritet är positiva, vi som är mer skeptiska kanske inte låter så mycket (längre iaf). Marfuas (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 19.47 (CEST)[svara]
Med Wikidata finns en möjlighet att uppdatera automagiskt och dynamiskt. Det är dock meningslöst att införa detta i dessa artiklar, utan att först kolla att de är kopplade till rätt Wikidata-objekt. -- 78.73.94.165 10 oktober 2016 kl. 21.15 (CEST)[svara]
Fakta direkt från Wikidata har hittills bara ställt till problem. Jag hoppas att det aldrig får någon större utbredning. Tostarpadius (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 21.29 (CEST)[svara]
Märkligt hur folk försvarar fel i robotskapande artiklar genom att manuellt skapade artiklar minsann också innehåller fel. Ja, det gör de, men det är väl ändå inte ett argument för att även andra artiklar kan innehålla fel? Med tanke på alla konstigheter som upptäckts i Geonames material så är det förbryllande hur folk fortfarande kan försvara automatskapande av artiklar ur den databasen. Det är ju garanterat långt ifrån alla konstigheter som upptäcks och korrigeras. Det är också högst problematiskt att Lsjbot drar slutsatser baserat på uträkningar av objekt nära det som skapats och det är långt ifrån vad en robot är till för. Jag försökte varna för allt det här redan innan robotskapandet drog igång och återigen när ortskapandet drogs igång för drygt ett år sedan och jag vet att jag säkert låter gnällig men den enda anledning jag har nuförtiden att återkomma hit är när jag återigen upptäcker att det uppstått fel som ignoreras eller viftas bort. Jag ser det lite som att de röster som faktiskt tar problemen på allvar måste höras, och vet hur urjobbigt det är att stå ensam om en åsikt. /Grillo (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 00.12 (CEST)[svara]
Även om jag alltid varit en motståndare till robotskapade artiklar så har jag under längre tid undvikit de här diskussionerna av diverse anledningar, däribland den oförståelse man ofta möter om man framför kritik. Nu tycker jag dock att det börjar gå för långt, nog för att jag tyckte att det var relevant att fundera över nyttan att skapa artiklar om alla Jordens arter (varav de flesta knappast har något större allmänintresse), dessa artiklar innehöll dock inga större felaktigheter och kan ändå tänkas attrahera en någon specialintresserad läsare. När vi nu gått in i den nuvarande fasen så kan vi konstatera en rad bristfälliga artiklar: bra och relevanta artiklar skrivs över, goddag-yxskaft artiklar skapas och därjämte dubblettartiklar samt artiklar som är rent felaktiga. Vi måste ta dessa många och allvarliga brister på allvar. Dessutom förstår jag inte den brådska som gjort att vi har robotskapade artiklar överhuvudtaget, Rom byggdes inte på en dag. Min uppfattning är att alla ämnen med allmänintresse förr eller senare kommer få en artikel - nej, vi kommer inte bli en samlad databas över all världens kunskap på det sättet men det är inte heller vår ambition. Rasmus 28 11 oktober 2016 kl. 00.42 (CEST)[svara]

Till att börja med uppfattade jag denna tråd som mindre seriös, men efter de senaste inläggen anser jag att vi bör ta farhågorna på allvar. Jag känner väl igen mig i det Grillo skriver om "hur urjobbigt det är att stå ensam om en åsikt" efter den senaste KAW-diskussionen om den i mina ögon värdefulle medarbetaren SergeWoodzing. Jag delar inte Rasmus 28:s tveksamhet inför robotskapade artiklar utan anser att metoden är lämplig för fält som annars får en bristande täckning. När det gäller biografier har jag hittills sett det som ett område som bör undantas, men har numed anledning av ett pågående SFFR-ärende börjat fundera på om inte alla 110-åringar skulle kunna få artikel på detta sätt under förutsättning att det finns en lämplig databas. Det jag hittills sett av de geografiska artiklarna gör mig inte så bekymrad. Pausen i somras var säkert nyttig, men nu tycker jag att Lsjbot, vars husse ju är en högst meriterad användare, kan få köra på. Det som stör mig är de långa och konstlade artikelnamnen och de onödiga förgreningssidorna mellan ort och kommun på samma plats. Jag har valt att avstå från att lägga in tilläggen i dessa fall innan artikeln kommit till, men då har nitiska redaktörer genast ändrat länkarna, vilket jag beklagar. Min personliga bedömning är alltså att projektet på ett konstruktivt sätt bidrar till uppslagsverkets uppbyggnad, men jag vill inte tysta kritiker med goda avsikter. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 07.38 (CEST)[svara]

(Redigeringskonflikt)Jag håller med om att detta börjar gå för långt. Ni hävdar att bristerna inte tas på allvar! Lsjbot blockerades när artiklar skrevs över. Detta projekt har diskuterats mycket både före och under tiden det pågått. Bristerna ni påpekar är klart färre än för de manuellt skapade. Det hävdas att det inte har funnits möjlighet att stoppa projektet trots att just det gjordes efter sommaren. Det startades igen då det finns stort stöd för det och då flera saker ändrades. --افيراتير (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 07.43 (CEST)[svara]

Lsjbot har tidigare gjort ett utmärkt arbete med både växter, djur och svenska sjöar. Kvaliteten på det som Lsjbot producerar verkar stå i direkt proportion kvaliteten på de källor som den använder. Tyvärr är Geonames inte någon bra källa och det märks på de artiklar som har Geonames som huvudsaklig källa. De är så substanslösa att de närmast är att betrakta som substubbar. I vad som förefaller vara ett desperat försök att ge artiklarna lite mer substans har i många fall även klimatdata från NASA tagits med. Data som gäller för att väldigt stort område och därför är identiskt i väldigt många artiklar. När det gäller Wikidata så tycker jag att det vore i det närmaste självklart att botten importerade datat till Wikidata först och därefter byggde artiklar baserat på Wikidata. Det skulle göra det oerhört mycket lättare för andra robothussar och robotmattar att skapa motsvarande artiklar på andra språk. Tostarpadius invändning att data från Wikidata bara har ställt till problem ger jag inte mycket för. /ℇsquilo 11 oktober 2016 kl. 09.33 (CEST)[svara]
Klimatavsnitten är de allra märkligaste. Om någon skulle lägga in samma information om Sveriges allmänna klimat (eller för all del regionalt klimat) i varenda artikel om platser i Sverige skulle det bli upprorsstämning, massåterställningar och blockering av användaren. Jag uppfattar att kritiska röster inte tagits på allvar. Flera har påpekat att källorna varit dåliga och kunnat underbygga detta, men än fler har bara sagt "jag tycker detta låter jättebra, kör på", utan att det verkar som att de utvärderat källans trovärdighet över huvud taget. Man kan inte lyssna på majoriteten om den mest består av ja-sägare, utan snarare på den minoritet som med faktiska sakupplysningar påpekar stora problem med ett projekt som i princip förändrar svenska Wikipedia (för att inte tala om stackarna ceb och war) till en databas istället för ett uppslagsverk. Det fanns problem även med artiklarna om växter, djur och sjöar men där var åtminstone källan betydligt mer trovärdig. /Grillo (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 10.38 (CEST)[svara]
Jag håller med Grillo för en gångs skull. Jag tror att anledningen till att Lsjbot har fått köra på så han har gjort, trots alla invändningar och särskilt om man tänker sig om någon annan - låt oss säga trådskaparen eller mig - skulle gjort något liknande. Permblock direkt på såväl boten som botägaren med all sannolikhet. Jag tänker så mycket på Säter sjukhus under 90-talet och Margits idéer om att man ska återuppväcka minnen med terapi. De avfärdade alla kritiker med att de inte hade kommit tillräckligt långt och att de själva hade kommit långt före alla andra. De var bäst i världen. Det är bilden som har återspeglats i media, men samtal med läkare som var med på den tiden bekräftar att det var så. Samma tänker jag här. Lsj, som är en mycket respekterad användare, har kommit med något helt nytt. Med en botkod som kan skapa artiklar i den omfattning Lsjbot kan och har gjort, och gör, gör att ett så litet projekt som svwp kan skapa artiklar i samma omfattning som de större projekten. Jag har fått intrycket av alla diskussioner om boten att många har blivit helt handfallna och prisat Lsj:s insatser som en Gud. Typ "Tack Lsj för att du lyfter vårt projekt till det bästa!". Vi är helt enkelt bäst i världen på att skapa artiklar [men enligt min bedömning; att skapa medelst skräp]...Obelix (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 11.00 (CEST)[svara]
Obelix beskrivning antyder att det hela handlar om kejsarens nya kläder. Det är definitivt inte min bild. Det hela har diskuterats noggrant och för- och nackdelar vägts mot varandra. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 11.08 (CEST)[svara]
Då har vi helt olika uppfattningar. Så fort kritiken blivit stor har Lsj deklarerat att han pausar all botverksamhet, varefter flera snyft-inlägg löper efter varandra fort med innebörden "Snälla återuppta botverksamheten". Kritikerna tystnar då och efter en kort stund är allt som vanligt igen. Obelix (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 11.33 (CEST)[svara]
Jag tillhör de som har varit entusiastisk över djurbotarna, och jag tycker fortfarande att de har varit till väldigt stor nytta – många, många av de humleartiklar som jag har fått ett visst beröm för har kommit till tack vare Lsjbot-stubbar. Utan dessa skulle de kanske inte ha utebilvit, men det hade helt klart tagit längre tid, mycket längre tid, att få dem gjorda. Men, speciellt klimatstubbarna och de geografiska stubbarna är så fyllda av fel att jag, mycket motvilligt, fått ändra uppfattning. Det ligger tyvärr en hel del i Grillos och Obelix påståenden om att en ny användare som kommit hit och massproducerat stubbar med samma utseende skulle fått ett helt annat – och inte minst kärvare – bemötande. Det borde man kunna säga utan att för den delen beskriva användaren som en dramaqueen som återkommer tack vare snytftinlägg. Lsj är en mycket duglig och produktiv användare och jag förstår fullkomligt att han blir ledsen om han helt plötsligt får en mängd kritik. Tyvärr tror jag det är viktigt att vi konsterar att nyttan med de senare artiklarna överskuggas – emm kraftigt överskuggas – av de problem de ger oss. / TernariusD 11 oktober 2016 kl. 12.01 (CEST)[svara]
Även om Obelix formulerar sig hårdare än vad jag skulle göra så får man väl ändå konstatera att inför man ett sånt här projekt så får man väl räkna med både hyllningar och sågningar, och till allra största delen saklig kritik mot det projekt man genomfört trots ett antal väldigt sakliga invändningar som aldrig fått några övertygande svar (att andra artiklar har fel rättfärdigar inte att nya fel införs, framför allt). Man har ju själv gjort sig till en offentlig person och den absolut mest kända sv-wikipedianen med möjligt undantag av Hannibal. /Grillo (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 14.33 (CEST)[svara]
Den detaljerade, petiga och ofta griniga kritik som riktas mot manuella artiklar har varit något man fått leva med i SVWP, men nu när robotskapade artiklar får åka i en gräddfil blir det oacceptabelt. Luke (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 22.34 (CEST)[svara]
Någon gräddfil för de robotskapade har jag inte sett skymten av. Tvärtom gnälls det ganska friskt över dem. Tostarpadius (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 14.08 (CEST)[svara]
När det nu är på tapeten, och jag har passerat här, så borde jag väl också uttrycka min åsikt. Jag tillhör också de som tycker att vi har skapat för många botskapade artiklar, då jag dels tycker att ingen information är mycket bättre än fel (och kanske även än småfel), att vi i möjligaste mån bör kunna sköta om våra artiklar (vi har nu över en miljon botskapade? och ungefär 100 aktiva användare..?), och att de botskapade artiklarna kan komma att utgöra ett problem för oss i framtiden. Jag tänker mig att man inte bör skapa botartiklar i för stora kvantiteter¹, och jag tänker mig att skapande gott kan göras med långa mellanrum, så att effekterna och utfallet hinner sjunka in ordentligt i gemenskapen.
Jag undrar om det fortfarande finns botskapade geografi-artiklar där namn eller liknande uppgifter är tagna från andra språkversioner av Wikipedia?
Jag är också i alla fall lite skeptisk till Geonames som källa, så som den beskrivs.
Skapar vi stora kvantiteter artiklar så bör de som jag ser det vara så nära felfria det bara går², och kräva så lite arbete som möjligt (särskilt med tanke på mängden aktiva). Hellre inga uppgifter än sådana som kan tänkas vara felaktiga eller innehålla subtila fel, är min utgångspunkt (nu är det väl förhoppningsvis just inte vanligt med fel som vilseleder, men okunskap är så att säga bättre än felinformation). Botartiklarna har också just gott om källhänvisningar och ger så sett ett solitt intryck.
På det sättet har jag högre krav på botartiklar än människoskapade. Människoskapade har mer unika fel. Botskapade fel kan ibland ändras med bot, men nog kan väl felen vara för oregelbundna/ändrade av människor, för att det knappt ska bli görbart?³
”I artiklar till vilka jag är den enda läsaren finns fel i en på tvåhundra” – hur vet vi det? Vad är det för slags?
Smärre fel hittar jag i de flesta artiklar (rent allmänt), tror jag, och relativt ofta, upplever jag, i botartiklarna. Dels ser man dem väl mindre ofta, dels brukar jag hålla mig lite borta från dem; om man hittar småfel så blir det ett sådant bryderi, dessutom till sådan liten nytta, eftersom samma eller liknande småfel sannolikt finns i ett otal artiklar till. Jag har tagit upp det konkretaste på bot-diskussionen, men för smådetaljer blir det lite av ett omak och känns förstås också lätt som att man är besvärande. (Se även PS.)
I korthet tycker jag alltså: vi kan skapa botartiklar med sådan info där vi vet att den nästan inte alls riskerar att kuna vara felaktig och där den inte kräver efterarbte; vi bör inte skapa så många botartiklar; och vi bör inte skapa dem så snabbt.
Noter:
¹ beroende på mängden volontärer som kan tänkas arbeta med dem, som de är nu har vi en mall som uppmanar till koll (men hur vet man när en artikel verkligen är fri från underliga fel? Jag uppfattar att de som kan finnas/en del av de jag funnit just är subtila.)
² just Geonames verkar ju gå att diskutera, och förstås att ha olika syn på.
³ eller för den delen för små för att det ska bli praktiskt?
PS:
Vid något tillfälle var jag inne i någon bot-insektsartikel, svjv – en art var det iaf, där en lite oklar käll-hänvisning som av en användare rättades till en nyare version av samma källa, eller något liknande.. vilket ju inte är korrekt emrå, och inte är bot:ens fel. Men dels skulle jag gärna återfinna diskussionen, dels undrar jag hur den källhänvisningen faktiskt såg ut. (Okej, jag erkänner, egentligen inte post scriptum, men parantetiskt.. :)).
flinga 13 oktober 2016 kl. 18.59 (CEST)[svara]
Hur bevisar en bot att ett ämne har betydenhet? Utan betydenhet kan ett ämne inte ha en fristående artikel. Har detta redan diskuterats så bortse ifrån denna kommentar. mvh AadaamS (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 10.21 (CEST)[svara]
Genom att botägaren gör ett urval och infogar källor i artiklarna. -- Innocent bystander 23 oktober 2016 kl. 10.28 (CEST)[svara]
Om vi tar den här bot-artikeln Dalaat Ouatiat om några kullar i Marocko så skulle jag anse att källorna endast har bevisat kullarnas existens men inte deras betydenhet. Borde det inte krävas några tidningsartiklar där kullarna är huvudämnet för artikeln eller kanske ett kapitel i en bok? Ett annat exempel är Adrar Ouatzloul. AadaamS (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 10.59 (CEST)[svara]
@Innocent bystander:, @Esquilo: och @Obelix:, vad tror ni om ämnenas betydelse för de artiklar jag ger som exempel? AadaamS (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 18.23 (CEST)[svara]
Chansen med hjälp av en bot åstadkomma bättre (bot)skapade artiklar som påvisar relevans ser jag som obefintlig. Bättre då att skapa manuella artiklar, som i de flesta ämnen. Obelix (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 18.27 (CEST)[svara]
Adrar Ouatzloul gissar jag är en av de högsta topparna i Anti-Atlas, men det vore ju kul om det framgick av artikeln. Dalaat Ouatiat verkar inte vara mer relevant än Bogrundet eller Benkobben som jag länge har tyckt borde raderas på grund av brist på om inte relevans så i alla fall brist på substans. /ℇsquilo 23 oktober 2016 kl. 19.35 (CEST)[svara]
@AadaamS: Jag är inte överens med relevansbegreppet som det används här. Men jag tycker GeoNames kan vara ett gott stöd i vissa fall. Men i alldeles för stor del av de artiklar som skapas är den inte tillräcklig. Istället borde vi bygga de här artiklarna på de källor som GeoNames bygger på. I alldeles för stor andel av fallen är det inte säkert att GeoNames har kopplat ihop rätt uppgifter från statistikdatabaserna med rätt punkt på kartan ens. När jag skapade artiklar om amerikanska städer hade jag koordinatuppgifter från myndigheterna. GeoNames verkar mest bara ha kopplat samman tryckta namn på en karta med listor och sedan hoppats att det är rätt plats som avses. -- Innocent bystander (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 20.08 (CEST)[svara]
@Esquilo:, det framgår inte i artiklarna Benkobben och Bogrundet varför de har encyclopedisk relevans, det stämmer. AadaamS (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 07.46 (CEST)[svara]
@Obelix: håller med. Jag tror inte någon wikipedian ännu förfogar över ett AI som kan göra research, hitta källor och sedan sammanställa till en artikel. Det botarna inte gör idag är att förklara varför dessa geografiska fenomen förtjänar en artikel i svwp. Har några större historiska händelser utspelats på platsen? Har någon geologisk expert uttalat sig om kullarna/dalarna/bergen? Dessa mängder av artiklar skulle i bästa fall göra sig bättre som tabeller i artiklar som "berg i massivet NNN" etcetera. AadaamS (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 07.46 (CEST)[svara]
@Innocent bystander: hur menar du att bot-artiklarnas encyclopediska relevans framgår? Enligt min mening är några fält i en databas på intet vis ett uppfyllt kriterie avseende betydenhet. Vad tror du om att samla ihop botartiklarna till tabeller? AadaamS (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 07.46 (CEST)[svara]
@AadaamS: Sa jag att dessa bot-artiklars relevans framgick? Jag tyckte jag sa precis tvärtom, att källorna inte är tillräckliga i alltför många fall. När jag själv bot-skapade artiklar använde jag källor från nationella statistik-databaser. -- Innocent bystander (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 08.33 (CEST)[svara]
Och vad gäller tabeller, så nej, jag tycker inte poster i den här databasen är tillräcklig att göra en list-artikel utifrån. Det kräver att någon går igenom listan post för post och kontrollerar om de påstådda öarna och bebodda platserna verkligen finns i verkligheten och inte bara är databas-spöken. -- Innocent bystander (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 08.38 (CEST)[svara]
@Innocent bystander: Ditt första svar till mig skrev du att du inte gillade hur relevansbegreppet används. Vad i relevansbegreppets användning är det du inte gillar? Dessvärre har jag inget att tillföra i en diskussion om Geonames kvalitet. AadaamS (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 08.45 (CEST)[svara]
En sak jag inte gillar är att diskussionerna alltför ofta handlar om vad en artikel skulle kunna vara, istället för vad den faktiskt är. En artikel av typen "Gustav VI Adolf var kung i Sverige" släpps då igenom, men inte välskrivna artiklar utanför de så kallade kriterierna. Vill du se exempel på sådana artiklar, tycker jag du ska titta på vår förstasida. De mest välskrivna artiklarna, de som fått stjärnor, är ofta om extremt snäva ämnen. -- Innocent bystander (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 08.55 (CEST)[svara]
En sådan artikel menar jag är mykcet ofullständig, men den innehåller inga sakfel. Det finns heller ingen brist på sekundära källor för det ämnet och därmed är ämnet relevant till den grad att det förtjänar en fristående artikel. Dock skulle jag hävda att en sådan artikel tills vidare infogas i en listartikel vid namn Sveriges Kungar med omdirigering dit. För egen del tycker jag det är utmärkt att det inte år att skapa fristående artiklar om irrelevanta ämnen på grund av att de saknar sekundära källor, det stoppar att det skapas artiklar om t ex obskyra superhjältar/skurkar. AadaamS (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 22.49 (CEST)[svara]
En av anledningarna till att vi överhuvudtaget använde relevanskriterier för att stoppa vissa typer av artiklar var ju att det skulle finnas en rimlig chans för gemenskapen att underhålla artiklarna och att artiklarna skulle kunna locka åtminstone ett litet antal författare. Det här är väl mer eller mindre överspelat nu, i och med att de robotgenererade artiklarna. Formuleringen här speglar ju inte praxis för fem öre, men jag vet inte hur man skulle skriva det i stället. Det primära är väl numera att det finns en allmänt tillgänglig källa, och sedan får artiklarna handla om i princip vad som helst. Alltså, det som gör att Benknobben är relevant (i vår tekniska mening) är att vi har bedömt att källan är tillräckligt ok, och sedan är det bara att tuta och köra. Jag tycker förstås att det här är helt uppåt väggarna, men så fungerar det faktiskt. Marfuas (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 23.56 (CEST)[svara]
Min tolkning av relevanskriterier, framförallt att relevans borde framgå av sekundära källor, är att avgörandet huruvida en artikel skall skapas inte borde ligga hos vare sig den primära källan eller en svwp-skribent, utan borde ligga i händerna på sekundära källor. Alltså ej direkt involverade som funnit ett ämne tillräckligt intressant att skriva om. Det är så enwp fungerar och enligt min mening minskar en sådan policy utrymmet för skribenters godtycke när det gäller att skapa fristående artiklar och göra stora artiklar om obetydliga ämnen i första hand. Att ha en brist på skribenter är förvisso ett problem för obetydliga ämnen, men än värre anser jag det vara med en brist på sekundära källor att skriva ifrån, då existerar inte ens förutsättningen för en artikel även om villiga skribenter funnes. AadaamS (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 08.03 (CEST)[svara]
Relevans som beskrivs i Wikipedia:relevans handlar om att undvika artiklar som om 50 år inte längre är korrekta beroende på att saker hänt, det är alltså ett kvalitetsbegrepp, men har egentligen inget med källor att göra, det är en separat frågeställning. Relevansen byggs sedan upp av de två parametrarna uppmärksamhet och beständighet. Uppmärksamhet säkrar att artikeln kommer uppmärksammas och då underhållas. Beständighet beskriver risken för att ändringar kommer ske och hur frekvent. En busstidtabell är urtypen för något som inte är relevant, den ändras ofta och är inte extremt uppmärksammad. Geografiska ting är motsatsen, de är ofta så beständiga att uppmärksamheten inte spelar något roll. Dock fann vi i senaste genomlysningen av Lsjbot att klippor/stenblock inte är relevanta, då de både är svagt uppmärksammade och faktisk kan förändras, ett stenblock kan sprängas för att ge plats för en väg, en klippa i havet kan "försvinna" på grund av havshöjning.Yger (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 08.31 (CEST)[svara]
Sedan finns begreppet existensberättigande för en artikel i Wikipedia. För detta krävs att källäget är säkrat, att ämnet är relevan~t och av encyklopedisk karaktär.Yger (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 08.36 (CEST)[svara]
Precis, det ska vara beständigt också, och uppmärksamheten spelar mindre roll. Exempel på tänkbara projekt är "alla himlakroppar", "alla böcker med ISBN-nummer" och "alla heltal mellan 0 och 10 miljarder". På allvar, alltså. Marfuas (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 09.06 (CEST)[svara]
Alla böcker med ISBN nummer diskuteras som bot projekt, och om det även inkluderar alla böcker i US congress library blir det 10-tal miljoner. För heltal blir det efter en stund så lite substans att de blir att se om oartikel, men visst kan även det diskuteras om du har ett konkret förlag, risken är dock att det anses utgöra icke-encyklopediskt material. Alla himlakroppar jobbas det redan med.Yger (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 10.58 (CEST)[svara]
Relevansbegreppet används olika av olika personer, det soom står i WP:Relevans är vad som nåtts någorlunda konsensus kring (och av det är "beständighet över tid" bara en mycket liten komponent.
Och jag har svårt att se vad poängen är med ett Wikipedia som i huvudsak är en snabbt föråldrad kopia av andra databaser. Tycker man ett sådant projekt är kul i princip borde man skriva något som kan hämta data när de eftersöks och presentera det.
andejons (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 11.14 (CEST)[svara]
Det är väl som med andra riktlinjer, det finns en viss klyfta mellan både vad som står och vad gemenskapens konsensus är, och mellan vad som står och praxis, och praxis vinner alltid. Håller med om att det är ett kul och intressant projekt att presentera data ur fria databaser på ett snyggt sätt, och att Wikipedia är helt fel verktyg för det. Marfuas (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 13.17 (CEST)[svara]
Jag skulle hävda att en bot har svårt att säkra källäget. Hur kan en bot veta om en havsvik har betydenhet? Att den finns i en geografisk databas tycker jag inte på något vis räcker. Havsviken måste väl vara omskriven av någon/några där ute som har publicerat verk om havsviken? Kanske en historiker eller geografisk expert? Vad gäller beständighet är jag nog liberalare ... säg att flintlåsmusketen är irrelevant idag, men för sin tid var den betydelsefull. Har den haft betydelse (+källäget säkrat) så anser jag fortfarande den vara relevant. För närvarande tycker jag irrelevanta artiklar är ett värre problem än artiklar med föråldrad information. Till exempel är Fingolfin en artikel som aldrig borde skapats eftersom denne fiktive alvkung saknar betydenhet i verkligheten. AadaamS (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 08.11 (CEST)[svara]
(avindenterar.) För botskapde artiklar gäller nog att relevansen för artiklar i ämnet som boten ska skriva om har diskuterats i förväg, och att man ansett att där finns en relevans på generell nivå.
Flintlåsmusköten som ett vapen som har varit betydelsefullt har självklar relevans som ämne i ett uppslagsverk. Jag tror inte att jag riktigt förstår det exemplet?
Om vi ska diskutera relevansbegreppet i stort i sig, så tror jag kanske att detta är fel tråd. Att ta upp sin syn på relevans för att diskutera botskapande av artiklar går förstås bra.
Det finns artiklar med föråldrad information som därigenom har ganska betydande faktafel. Att vi sprider felaktigheter är enligt min mening mycket allvarligare än att det finns artiklar om ämnen som eventuellt kan ses som struntiga. Det är nog en av de största riskerna med hela projektet. flinga 27 oktober 2016 kl. 22.57 (CEST)[svara]
Risken för felaktigheter är minst lika stor när artiklar skapas manuellt. Denna klappjakt på Lsjbot är inte seriös i mina ögon. Tostarpadius (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 23.16 (CEST)[svara]
Om det skrivs artiklar idag på Wikipedia om företeelser som kommer att förändras finns det en risk för att artiklarna föråldras (medan källorna förhoppningsvis uppdateras). Artiklar som skapas av en bot och som inte kommer att förändras är i detta avseende statiska. En "sanning" idag blir på detta sätt en "evig sanning", hur fel den än kommer att vara i framtiden (fram till den dag någon säger, om högst tio år eller så, förhoppningsvis, "Nä, pågar och töser, nu raderar vi all den skit som Lsjbot sprutade ut"). Den här typen av artiklar lurar läsare och när läsarna upptäcker att de lurats kommer de att tappa förtroendet även för seriösa artiklar här - skit är skit! Det finns idag en tro på att kvantitet är det som gäller - man vad i hela h*e skall vi med en artikel om "Flubbomariva (rev bland Marshallöarna)" till? Vilken nytta har mänskligheten eller den del av densamma som söker information på svenskspråkiga (och cebuanospråkiga) Wikipedia av denna artiel. Kommer denna artikel NÅGONSIN att läsas? Varför skapa något som kanske aldrig kommer att läsas och som kanske inte ens är sant när och om artikeln läses, och när och om så sker om 137 år, så är innehållet inaktuellt? Det ställs höga krav på människoproducerade artiklar (skrivna av folk, ofta med viss kunskap, som lägger tid på det de skriver) och dessa människor får ofta "stryk" för sina "värdelösa" artiklar. Men den heliga Lsjbot kan spruta ut skitartiklar (för det är vad den gör) bara för att få upp svenskspråkiga Wikipedia på listan över vilka språk som har flest artiklar. Men uppgifterna i de av boten skapade artiklarna är en blandning av rent blaha och felaktiga uppgifter. Försök skapa kvalitet i stället - kvalitet vinner över inaktuell kvantitet i längden. I måttlig ödmjukhet tecknat Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 23.49 (CEST)[svara]
Det fördes faktiskt långa diskussioner innan projektet började, och en hel del av den diskussionen var meningsfull (och bemötte bland annat en del av dina argument). Fastän jag förstår en del av din frustration, så verkar det svepande utbrottet på slutet som om du inte skulle ha följt diskussionerna då. Att läsa dem kunde vara nyttigt. --LPfi (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 12.34 (CEST)[svara]
Att det fördes långa diskussioner innan projektet började har jag hört många gånger, som ett slags "håll truten"-argument mot den som är tveksam till massbot. Kan vi inte komma överens om att inte spela ut det kortet igen? Man måste väl få framföra sin mening även om man kommit in sent i matchen, eller om man helt enkelt inte begrep vad det här skulle innebära. Eller om man inte var särskilt flitig läsare av Bybrunnen just då. Och man måste få chansen att ändra sig. Om vi nu ska fortsätta på den inslagna vägen tror jag att man måste acceptera ett mer eller mindre ständigt pågående tjafs om artiklarnas värde, att de gör att man tappar sugen som skribent, deras kvalitet, sakfel, bias, pålitliga källor, översättningsproblem, osv, osv. Det vore smutt om det fanns en sammanfattning av argumenten för och emot dit man kan dirigera användare med övergripande kritik, i stället för att hänvisa till "det har diskuterats på Bybrunnen" (vilket är lite som att säga "mer information finns på internet"). Marfuas (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 15.07 (CEST)[svara]
Nu skrev jag inget om boten i senaste inlägget (utan svarade förstås föregående argument/inlägg), men angående risken för fel, så är skillnaden den att 1) botartiklar ska underlätta arbete, och idealiskt inte lägga in någon information alls som kan behöva rättas 2) lite beroende på felets "art" så mångfaldigas fel i botartiklar, i människoskapade är de i alla fall "mer eller mindre" unika (en och samma felaktighet kan förstås manuellt läggas i några artiklar, troligen ofta näraliggande?). Botartiklar tror jag därtill ger ett solitt och tillitsskapande intryck. Och bättre ingen information än felaktigheter.
Därför menar jag att det är av yttersta vikt bland annat att källorna vid botskapande är så nära felfria det bara går. (Och artiklarnas grundutkast/grundstruktur; där kan det förstås i nuläget vara så att upplägget numera är nära perfekt, jag vet inte det i nuläget.)
På cebuano-wp tror jag det finns många basala geoartiklar eller artartiklar som det skulle kunna dröja mycket länge innan någon talare av språket lade in. Om jag inte har fel är cebuano ett språk med försvinnande lite litteratur (och låg läskunnighet?), där kan en ökning av mängden läsmaterial om åtminstone noterbara saker vara mycket positivt språksociologiskt. Där tror jag att botens bidrag åtminstone delvis kan vara ett än mer värdefullt bidrag, som jag är försiktigt positiv till och lite gladd åt. flinga 28 oktober 2016 kl. 15.06 (CEST)[svara]
Av det jag hittills sett av botartiklarna är mitt förtroende för dem mycket svagt. Att de ger ett solitt intryck kan jag inte hålla med om, i många fall är den information som står med helt befängd eftersom man sysslat mer med algoritmer än att tänka på hur de sedan skall användas. Det finns uträknade befolkningstätheter kring punkter i en bergskedjor som tagits som gällande för hela dessas sträckning, det finns fall där uppgifter om terrängen runtomkring direkt motsägs av bilder som lagts in, det finns märkliga höjdangivelser, klimatdata för byggnader, plaster på cypern som säggs ligga i sydöstra Storbritannien, och det har i alla fall funnits vansinniga finska sjöar.
Projektet verkar i många fall ha gått för snabbt framåt, med dåliga artiklar som resultat. En del av det som producerats är säkerligen helt OK, men har vi ens koll på vilket? Vad är planen för att rensa bort felaktiga data?
andejons (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 15.19 (CEST)[svara]
Det var värst vad jag var otydlig.. :) Att botartiklar med många källor kan ge ett tillförlitligt intryck oavsett kvalitet är en av de sakerna som jag ser som potentiella problem med botartiklar, om/i fall där informationskvaliteten faktiskt är dålig. Annars inget att invända angående Andejons inlägg. flinga 29 oktober 2016 kl. 17.58 (CEST)[svara]
Manuellt skapade kan också ange mängder av källor utan att vara mer tillförlitliga för det. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 08.13 (CET)[svara]
Visst är det så. På tiden som det skapas en människoskapad artikel kan däremot boten skapa tusenden, så skillnaden skulle vara den mellan ett kanske hanterbart problem och ett som knappast är hanterbart. Och att sluta skapa manuella artiklar skulle ju liksom ändå gå emot projektets själva grundidé, än sålänge. flinga 31 oktober 2016 kl. 13.39 (CET)[svara]

hipp som happ[redigera | redigera wikitext]

Jag har nu ett x antal sidor huller om buller, bland annat fem långa artiklar om Albaniens historia skriven på svenska. Har många olika dokument med innehåll rörande Albanien. Det finns en hel del text som jag tänker ta och lägga upp på Wikipedia men vill vara selektiv av mig. Hur ska jag göra med allt? Hur gör ni själva med innehåll- och dokumentsorteringen ur ett wikipediaperspektiv? --Vannucci (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 21.17 (CEST)[svara]

Om frågan gäller artikelstruktur, d.v.s. vad som ska delas upp till fördjupningsartiklar kontra vara avsnitt i en samlingsartikel, skulle jag rekommendera att snegla på större språkversioner för inspiration (engelska, tyska...). Det är i alla fall så jag brukar göra ibland. Tomas e (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 15.45 (CEST)[svara]

NE och Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Denna studie är, även om den är skapad av en känd NE kritiker, helt förödande mot NE. När jag började för 10 år sedan var jämförelsen "het" och alls inte självklart till Wikipedia fördel. Sedan dess verkar NE inte alls uppdaterats vilket gjort deras artiklar i mycket degenererat och också saknas många artiklar i områden som tillkommit. Samtidigt har Wikipedia bara blivit mer täckande och bättre och med enwp styrka som resurs i bakgrunden. Också verkar just källreferenser numera ses som viktigare för trovärdigheten än vem författaren är, tvärtemot hur det var för 10 år sedan. Det verkar också som skolor och bibliotek nu en masse säger upp sina abonnemang på NE. Yger (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 19.38 (CEST)[svara]

Mycket och intressant läsning. Självklart måste man ha i bakhuvudet att det är skrivet av en som kritiserar NE, men som helhet är det intressant läsning. Adville (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 21.22 (CEST)[svara]
Man kan inte se det så svartvitt. Den stora majoriteten artiklar på svwp är alltjämt bristfälligt källbelagda. Men vi konkurrerar inte med NE; NE och svwp kompletterar varandra. Nu när jag skriver teaterbiografier, hittar jag varje vecka biografier om aktuella personer på NE, som inte fanns med i pappers- eller DVD-utgåvan, så visst uppdaterar de och vi har fortfarande inte kommit ikapp, iallafall inte inom det här området.
Men såklart, när Den Store Danske Encyklopædi och Store norske leksikon kan vara fria så borde också NE kunna vara det. Tillgång till NE ser jag som en grundläggande rättighet för skolelever, men tyvärr är det många skolhuvudmän som inte vill lägga den summan på eleverna. Att enwp skulle vara bättre än svwp är också ett vårdslöst och svepande påstående. Enwp har fler källor, men ofta av sämre kvalitet. Vi skall dock inte slå oss för bröstet, worldstatesmen.org används t.ex. fortfarande som källa. Vi borde ha kommit längre. /Ascilto (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 23.26 (CEST)[svara]
Jag delar inte Ascilto beskrivning av att tillgången till NE är grundläggande rättighet för skolelever. Likvärdig information, i såväl tillförlitlighet och mängd, går att finna annanstans. Då är det inte ekonomiskt motiverat att betala NE för att eleverna ska få tillgång till information som går att finna annanstans på internet, och ofta, till och med mycket bättre. Obelix (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 12.09 (CEST)[svara]
Du arbetar kanske inte som lärare? /Ascilto (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 12.28 (CEST)[svara]
Nej, men har deltagit i diskussioner med lärare om NE. Det går emot allt vad källkritik berör genom att slaviskt sätta tilltro till vad som står på en webbplats just bara för att NE är trovärdigt i och för sig. Istället handlar det om att värdera information och jämföra källor med varandra. NE har, enligt min mening, i många delar tappat sin funktion. Wikipedia passar utmärkt för den som vill få ett "hum" om ämnet och kan fördjupa sig i ämnet med hjälp av källorna och de angivna fotnoterna. NE har ofta enbart kortfattad information och kan också vara föråldrad. Det gäller att ha en viss försiktig hållning, emm, om det här med "sanning". NE har inte sådan auktoritet att de kan göra anspråk på "sanningen". Obelix (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 12.39 (CEST)[svara]
Du avfärdar att använda encyklopedier som källor över huvud taget. Så som NE är redigerat är även Encyclopædia Britannica och Den Store Danske Encyklopædi redigerade med en redaktion som faktagranskar allt. (Store norske lexikon är noggrannare med att uppge författare och redaktörer.) Även monografier och annan facklitteratur utan akademisk notapparat och källförteckning faller bort som källor. Källvärdet hos väldigt mycket facklitteratur ligger hos upphovsmannens renommé. Då återstår inte mycket som vi kan använda för att bygga det här uppslagsverket på. /Ascilto (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 13.21 (CEST)[svara]
Där missförstod du mig lite. Naturligtvis kan NE användas som källa, men först efter en viss kontroll. Jag menade mer att om skolorna ger eleverna tillgång till NE och ger inloggningsuppgifter med andemeningen "Använd NE vid skoluppgifter" faller syftet att lära ut om källkritik bort. Alla källor bör kontrolleras innan man använder den. Även facklitteratur kan vara vinklad och omstridd. Det är en grannlaga uppgift det här med källhantering...Men du förstår hur jag menar nu, Ascilto? Obelix (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 13.45 (CEST)[svara]
Ja, man skall alltid bedriva källkritik. Det skall skolelever lära sig oavsett källa. Även NE:s författare kan vara mer eller mindre omdebatterade, t.ex. Dick Harrison som skrev mängder av artiklar som doktorand. /Ascilto (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 13.53 (CEST)[svara]
Det är ju rätt hopplöst för en skolelev att bedöma hur pålitlig en viss skribent är. Därmed gäller det mer att jämföra NE:s texter med andra källor. WP är ett ypperligt instrument för att lära källkritik, men inte så att man godkänner allt som har källor eller allt som används som källor på WP. Jag bedömer inte NE:s eller en vetenskaplig artikels trovärdighet som källa på basen av källhänvisningarna. Det gäller att gå ett steg vidare också i skolorna. Det kan hända att det är bra att använda också NE – medveten om dess begränsningar – för att undvika att bedöma pålitlighet enligt antal noter, såsom det kan gå om man endast använder Wikipedia. --LPfi (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 14.15 (CEST)[svara]
Det tråkiga är att Wikipedias begränsningar är större än NE:s och andra nationella encyklopedier. Det måste jag tyvärr konstatera då jag lär ut hur man kan använda wp källkritiskt. Och trovärdigheten är mindre, väldigt låg hos lärare kan jag säga, även om få avfärdar wp rakt av som för några år sedan. - Källkritik handlar aldrig om att konstatera antalet referenser och den kan inte heller stanna vid att jämföra olika källor med varandra - även där finns fallgropar. /Ascilto (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 16.42 (CEST)[svara]
Kan du förtydliga på vilket sätt "Wikipedias begränsningar är större än NE:s"?--LittleGun (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 16.49 (CEST)[svara]
Framförallt är väldigt många artiklar bristfälligt källbelagda (det är vanskligt att uppskatta andelen, men jag skulle tro att det är flertalet), och fortfarande finns gott om tveksamma nätkällor, ofta hämtade från enwp. Sådana källor slinker okritiskt med t.o.m. hos utvalda artiklar. Av längre artiklar är det bara de omkring 300 utmärkta artiklarna som är tillfredsställande källbelagda. När källfrågan kommer upp här på Bybrunnen eller på sffr så är det alltid några som tycker att det räcker med att googla. Så länge användare har den inställningen kommer wp stå och stampa på samma fläck. /Ascilto (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 17.26 (CEST)[svara]
Jag har svårt att se det som en begränsning. Visst finns det en massa artiklar som inte är särskilt bra, t.o.m. usla, men det är inte ett nödvändigt problem. Det går att skriva bra artiklar på Wikipedia, och det uppmuntras. Den kritiska läsaren kan söka sig till andra källor om Wikipedia inte har en bra artikel om ämnet.
Det går hundra gånger lättare att skriva en artikel om något man har ett hum om med halvbra källor från nätet än att sätta sig in i ämnet så att man faktiskt kan skriva på basen av goda källor som stöder det man vill ha sagt. Vi har en massa viktiga oskrivna artiklar, och bl.a. jag föredrar att skriva om dåliga artiklar så att de blir halvbra framom att skriva verkligt bra artiklar (med den insats det kräver). Om vi alla koncentrerade oss på att bara skriva bra skulle vi ha betydligt färre artiklar, kanske för få för att vara relevanta.
--LPfi (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 19.24 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) jag anser att wikipedia har stor trovärdighet, men håller med Ascilto att bristen på källor i flertalet handskrivna artiklar är ett problem. Dessa är ofta en kvarvara från starten. Sedan är källkritiken inte alltid bra så stt det slinker igenom dåliga källor, eller anvönds felaktigt (som i Junge freiheit). Där finns det mycket kobb att göra. Jag skulle till exempel bilja att alla artiklar som saknar källor eller ref mallades med "källor behövs" så att trovärdigheten ökade lite och det nlev lättare att se i statistiken hur källäget är. Adville (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 19.28 (CEST)[svara]
Det är inte så mycket svårare att ta en databasdump och söka efter artiklar med källor angivna. Mallen är till som varning för läsaren, inte för statistik (och vad skall du göra annorlunda om det kommer fram att det är 200 000 artiklar som saknar källor istället för 100 000?).
andejons (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 21.17 (CEST)[svara]
Jag uttryckte mig fel. Statistiken i sig är viktigt, men genom att malla de icke källbelagda artiklarna så visar vi läsarna att vi är medvetna om källbristen i de artiklarna. Det tycker jag är viktigt. Det är ärligare ön att låta det vara för "det ser fult ut med många mallar i alla artiklar". Då har vi något att jobba med, och kan kanske motivera fler att hjälpa till att källbelägga. Adville (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 22.01 (CEST)[svara]
NE är en bra källa och en bra tjänst. Visserligen tunn på vissa ämnen. Men ibland även ganska mättande information. Kortfattad information rör sig mest kring biografiska artiklar om mindre kända personer medan mer kända (världsberömda) personer har mycket information att läsa i. Artiklar om vetenskapliga ämnen varierar i längd och ibland önskar man sig att dessa vore längre. Tyvärr har NE ganska lite information om vissa länder, inte så mycket om Albanien till exempel (förutom huvudartikeln om Albanien). Annars, förutom frånvaron av många ämnen, håller uppslagsverkets sin språkliga skärpa, något som vi inte alltid kan styra över (ställa krav) på Wikipedia. --Vannucci (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 21.44 (CEST)[svara]
Wikipedias styrka är att vi snabbt kan utöka med artiklar som daknas om aktuella ämnen eller om man anser det saknas artiklar om vissa områden, vilket inte sker på NE. Adville (diskussion) 22 oktober 2016 kl. 22.01 (CEST)[svara]
Tack Yger för länken till en intressant studie. Materialet ger mycket idéer framåt. Dock lyckas inte artikelförfattaren leva upp till sin inledning, att "på ett vetenskapligt acceptabelt sätt" jämföra NE och (Sv)Wp. Därtill har författaren alldeles för många förutfattade meningar - vilket flera av inläggen ovan också varnar för. Deryni (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 11.25 (CEST)[svara]
Som komplement och är denna rapport från IIS av stort intresse, den visar hur Acceptansen av Wikipedia på bara något år radikalt förändrats samtidigt som NE upplevs alltmer otillgängligt (=inte användbart i praktiken). Intressant sidor är sid 26, 41 och 69-72.Yger (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 12.08 (CEST)[svara]

För den som vill kan man faktiskt bidra med artiklar till NE om nu NE är så dåligt. Att jämföra oss med NE känns som ett dött lopp. NE är bra på sitt vis och Wikipedia är bra på sitt vis. Vi ska inte sjunka så lågt genom att ge vår förställda konkurrent ett dåligt rykte. Jag ser heller ingen nytta med denna diskussion. Vad är denna diskussion tänkt att leda till exakt? --Vannucci (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 21.47 (CEST)[svara]

Att vi får en gemensam insikt hur viktigt Wikipedia nu är för skolor och allmänhet. För 10 år sedan när jag började var Wikipedia en "kul ploj" bredvid de seriösa encyklopedierna, och om Wikipedia hade rasat ihop hade det noterats med en lätt axelryckning av samhället. Och att Wikipedia nu är så viktig gör enligt min mening att vi som gemenskap behöver ta vårt ansvar att förvalta, vårda och vidareutveckla vår encyklopedi på största allvar. Detta vårt gemensamma ansvar behöver dock inte falla på var och en det är fortfarande helt OK att som många gör bara tycke det är kul skriva här. Och saker som jag tänker på i ansvarsdimensionen är saker som redan nämns här, källkravet för artiklar. Men också att våra artiklar inte är vinklade, av typ skvaller och/eller integritetskränkande. Jag anser också vikten av en välfungerande klottersanering är central. det fungerar som det alltid gjort mycket väl tack vara et 20-tal entusiaster, men kanske måste vi ändå diskutera olika starkare tekniker för klottersanering, typ Ores som redan varit uppe här. Genom att veta hur verkligheten (här NE kontra WP) ser ut kan vi också agera rätt i vårt eget agerande. Att konstatera våra föräldrar blir äldre och svagare, gör inte att vi tycker illa om dem eller pratar nedsättande om dem, men vi måste var medvetna om det så vi inte förväntar oss de kan stötta oss om när vi var små, utan att vi också axlar fullt ansvar för våra liv.Yger (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 09.29 (CEST)[svara]
När det gäller "NE 3" så är det svårt att låta bli att notera att sajten tycks ha funnits i fem år och ännu inte tycks ha åstadkommit en enda artikel, bara storstilade planer på en encyklopedi som både ska vara bra och fri. Jag hoppas att upphovsmannen är på rätt väg, men hittills tycks det ha blivit väldigt mycket NE-kritik och väldigt lite encyklopedi. Tomas e (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 15.10 (CEST)[svara]
Instämmer med ovan. För några år sedan ringde NE3.se-människan upp mig i telefon och pratade om NE, Wikipedia och olika möjligheter (jag har frilansat för NE sedan 80-talet). En del intressanta åsikter, men det mesta verkade bygga på en utopistisk (?) idé om att slå ihop/kombinera NE och Wikipedia. Det var ganska mycket idé och lite verkstad då, och jag har inte hört om så mycket verkstad från NE3.se sedan dess heller. Länken från iis.se var dock klart intressant. Tack!--Paracel63 (diskussion) 2 december 2016 kl. 17.07 (CET)[svara]

Wikidata[redigera | redigera wikitext]

På tal on NE, så har jag nyligen gjort så att NE.se blivit en "property" på Wikidata (wikidata:Property:P3222). Denna "property" kopplar artiklar på NE.se med Wikidata-objekt. Här finns en lista med objekt på Wikidata med koppling till NE.se, men som saknar artiklar på svenska Wikipedia. Kanske dags att skapa dem? :) Josve05a (prata med mig) 23 oktober 2016 kl. 00.49 (CEST)[svara]

Här är samma lista kompletterad med respektive objekts etikett och beskrivning, sorterad efter etikett. --Larske (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 08.46 (CEST)[svara]
Bara 45 st? Sedan undrar jag varför homo sapiens finns på listan, eftersom den finns på wd-sidan länkad till människa. Är det för att det är en omdirigering? Adville (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 09.36 (CEST)[svara]
Bara ~500 objekt har länkats mellan NE och Wikidata hittills (hjälp gärna till - se instruktioner), därför den låga siffran av saknade artiklar. Ang. Homo sapiens så är det för att på många wikis (se wikidata:Q15978631) har de artiklar om båda namnen., t.ex. en:Homo sapiens och en:Human, och NE-artikeln om Homo spaiens har länkats till det vetenskapliga namnet. Josve05a (prata med mig) 23 oktober 2016 kl. 09.39 (CEST)[svara]

Folk gillar listor[redigera | redigera wikitext]

Nu känns det dags att på riktigt skapa ett större utrymme för listor. Vem gillar inte listor? Jag har tänkt att det finns en stor potential om vi lättar på kraven som i dagsläget förhärskar och hindrar någonting nyttig för alla som läser på Wikipedia. Hur ser det ut egentligen och hur kan vi breda ut det? Kan vi rentav få många engagerade utan att ställa strikta krav på varandra? Vi kan nå långt med detta. --Vannucci (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 18.48 (CEST)[svara]

Har du något exempel på en bra lista som inte tillåts idag? /Elzo 90 (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 19.19 (CEST)[svara]
Jag älskar väl underhållna listor och föreslår därför att vi avvaktar med förändringar av riktlinjerna för manuellt skapade listor tills att det har tagits fram bra verktyg för att skapa listor från värden på Wikidata (de som finns idag lider framför allt av brist på enkel redigeringsmöjlighet av värdena i listan). När detta väl finns på plats och det blir mycket enklare att skapa listor som uppfyller relevans i mängder kan vi känna efter om det verkligen finns ett behov av ytterligare listor med lägre relevanskriterier. Ainali diskussionbidrag 23 oktober 2016 kl. 19.21 (CEST)[svara]
Just listartiklar är väl de som har löper störst risk att raderas om de tas till WP:SFFR, oftast för att de inte är ordentligt avgränsade, inte är kompletta eller inte tillför mer information än vad en kategori gör. Faktum är att när jag skapade Lista över fyrar i Stockholms skärgård så var det just som en fallstudie i vad en lista behöver innehålla för information för att motivera sin existens. /ℇsquilo 23 oktober 2016 kl. 20.39 (CEST)[svara]
Många skapade listor, även de som är "hyfsade", har alldeles för mycket länkar som leder tokfel. När det inte är så, beror det på envist arbete av sådana användare som Maundwiki. (stort tack för det arbetet) Listor underhållna med hjälp av Wikidata har flera fördelar. (En är att sådan toklänkning undviks.) Men jag instämmer i att det nuvarande systemet som ni ser ListeriaBot utföra idag har vissa betydande brister. -- Innocent bystander (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 20.41 (CEST)[svara]
För att ta ett skräckexempel: Lista över flygplan/A-B med flera. Den är dåligt avgränsad (vad är ett flygplan? Ska glidflygplan, segelflygplan, autogyros och ekranoplan räknas med?), den är inte komplett (och har inte heller någon rimlig chans att någonsin bli det) och den tillför inte mer information än vad ett kategoriträd efter flygplanstillverkare skulle göra. Dessutom är många av länkarna röda eftersom han/hon som skrev listan hade en annan uppfattning om vad artikeln om respektive flygplan borde heta än vad han/hon som sedan skrev artikeln. /ℇsquilo 23 oktober 2016 kl. 20.51 (CEST)[svara]
Alfabetiska uppräkningar är totalt meningslösa som artiklar betraktade. Kronologiska listor kan däremot ha ett stort värde. Tabeller med olika parametrar är oftast ännu bättre. Tostarpadius (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 21.27 (CEST)[svara]

Veckans tävling - Videosprint[redigera | redigera wikitext]

I denna veckans tävling fyller vi på multimediautbudet i ett videosprint. Hjälp till att få artiklarna att bli lite mer livfulla! Ainali diskussionbidrag 24 oktober 2016 kl. 19.09 (CEST)[svara]

Karta från sidan Wikimedia Central and Eastern Europe på Meta.

Bland wikipedianer i centrala och östra Europa (CEE) finns sedan några år ett aktivt samarbete, som främst tar sig uttryck i artikelskrivartävlingen "CEE Spring" (hållen 2015 och 2016 i mars-maj, detaljerad information på meta) och konferensen "CEE Meeting" som är en sorts regional mini-Wikimania i början av hösten (2015 i Estland, 2016 i Armenien). Sverige ingår inte i samarbetet. Finland hade tidigare en observatörsroll. Men både artikelskrivartävlingen och konferensen är öppna för alla och den som behöver resebidrag eller vill arrangera en skrivstuga kan ju säkert ansöka hos Wikimedia Sverige (speciellt nu när de har fått oväntat mycket pengar, se ovan). Vi skulle också kunna arrangera något evenemang i Sverige och bjuda hit någon CEE-deltagare som medverkande gäst.

Under CEE Spring 2016 (detaljerad statistik) skapades 379 nya artiklar om Polen, 350 om Estland, 332 om Bulgarien o.s.v. ner till 87 artiklar om Rumänien och 57 om Esperanto. Av dessa skapades 777 artiklar i belarusiska/vitryska Wikipedia, 651 i ukrainska Wikipedia, o.s.v. ner till 10 artiklar i bosniska och 4 i slovenska Wikipedia. Tävligen var organiserad med olika teman varje vecka under tio veckor. Den första veckan, 21-27 mars, skrev man artiklar om Serbien, Slovakien och Ungern, o.s.v.

Vannuccis arbete runt Albanien (ovan), Gotogos arbete med estniska ortnamn (ovan) och Lsjbots skapande av geografiska artiklar är sådant som skulle kunna redovisas på CEE Meeting. Jag besökte CEE Meeting 2015 i Estland. Det var en mycket trevlig konferens i det lilla formatet på en kursgård på landsbygden utanför Tartu. Och jag är sugen på att besöka CEE Meeting 2017 i Warszawa. Men vilka projekt finns att redovisa från svensk sida, utöver dem jag redan har räknat upp? Kanske något nytt projekt borde startas? Vilka typer av artiklar borde skapas? Har vi några möjliga samarbeten med museer? Sverige har ju flera gånger haft närkontakt med Östeuropa: kung Sigismund i Polen, Karl XII:s fältslag vid Narva och Poltava, finska kriget 1808-1809, svensk neutralitet under båda världskrigen, svenska företags (Ericsson, SKF, Kreugers tändsticksbolag) affärer i olika länder, Raoul Wallenbergs räddningsverksamhet, östeuropeiska flyktingar till Sverige under kalla kriget, östutvidgningen av EU 2004 som inleddes under Sveriges EU-ordförandeskap 2001. Och 2017 är ju framför allt hundraårsminnet av ryska revolutionen. Finns det något material som vi kunde gräva fram ur svenska museer och arkiv, som wikipedianer i Östeuropa kan ha nytta av? --LA2 (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 00.57 (CEST)[svara]

Ping@SunshineBanana21000, som kanske har idéer och/eller erfarenheter som kan vara intressanta i sammanhanget? //Vätte (diskussion) 21 oktober 2016 kl. 02.35 (CEST)[svara]
@LA2: Det skulle kännas ypperligt spännande om mitt arbete runt Albanien redovisas på detta förträffliga östeuropeiska forumet. Albanien är ett av de länder i Östeuropa som skrivs minst om och kännedom och utbytet mellan Albanien och Sverige har historiskt som kulturellt varit blygsamt. Du skulle kunna lyfta fram fördelen med Wikipedia att minska gapet i ett sådant historiskt och kulturellt perspektiv. Kontakta mig via min diskussionssidan om du vill ställa frågor som underlag.--Vannucci (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 23.37 (CEST)[svara]

Fritidshusområden och Kommunal navigation[redigera | redigera wikitext]

Jag har så sakta börjat kolla upp våra artiklar om fritidshusområden. Det är ett begrepp som, om möjligt, är ännu obskyrare än småorterna. Min ambition är främst att märka upp de artiklar som vi redan har om dylika orter. Ganska stor andel av dem är nämligen samtidigt småorter (ungefär hälften om det i hela landet ser ut som det gör i Botkyrka och Ekerö). Samtidigt har det blivit lite nya stubbar om dylika orter, men jag vet inte om jag tänker fortsätta med det.

Min fråga här och nu: En handfull kommuner har löjligt många fritidsområden: Norrtälje >130, Värmdö >60, Haninge >40. Är det lämpligt att stoppa in dessa i kommunens navigationsruta i dessa fall? Norrtäljerutan ser redan löjligt stor ut, bara pga småorterna. -- Innocent bystander 23 oktober 2016 kl. 16.01 (CEST)[svara]

Ja det tycker nog jag. De är en va myndigheterna erkänd bebyggelseaggregation. Mallens storlek får så vara.Yger (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 17.20 (CEST)[svara]
Kanske kan man göra avdelningen som listar fritidshusområden kollapsad?--LittleGun (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 17.53 (CEST)[svara]
Kan inte påstå att jag själv gillar kollapsning någonstans. Det får sidorna att hoppa och studsa. Observera att detta bara är ett problem i ett mycket begränsat antal kommuner. Fritidshusområden i större mängder hittar vi främst i tätbebyggda kuster och i fjällen. I inlandskommunerna hittar vi enstaka områden och det finns exempelvis i Småland många kommuner som helt saknar fritidshusområden. -- Innocent bystander (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 20.31 (CEST)[svara]
Jag antar att jag inte är den enda som ibland använder Wikipedia med en långsam dator eller långsam förbindelse (och en del betalar per megabit). Då är det väsentliga inte hur lång artikeln ser ut, utan hur många oktetter som laddas ner. --LPfi (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 12.30 (CEST)[svara]
SCB har idag publicerat tätorterna för året 2015. Man har också publicerat Översyn av metod och definition för SCBs avgränsningar av koncentrerad bebyggelse som innehåller beskrivning hur man tänker definiera tätort, småort, fritidshusområde och arbetsplatsområde utanför tätort. Områdesgränserna finns på sidan Öppna geodata. Raksa123 (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 17.12 (CEST)[svara]

Wikimedia Foundation, gemenskaperna & teknisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

Gott folk,

mw:Technical Collaboration Guideline är en rad rekommendationer under utveckling som försöker hitta bra vägar för hur gemenskaperna och WMF kan arbeta med teknisk utveckling, någonting som ibland har fungerat bättre och ibland sämre och som vi alla skulle vinna en del på om det lite oftare kunde vara bättre. Om ämnen intresserar en får man gärna kika på dem och lämna en kommentar på diskussionssidan där. /Johan (WMF) (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 21.23 (CEST)[svara]

Bilder från vattendrag som släppts fria[redigera | redigera wikitext]

Jag hittade denna bildskatt med 4.0 licenser för bidlerna. Oändligt många peglar men däremellan finns också små guldkorn.Yger (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 11.43 (CEST)[svara]

@Yger: Snälla tagga all bilder från externa källor med c:Template:License review. :) Josve05a (prata med mig) 25 oktober 2016 kl. 12.55 (CEST)[svara]
Varför det? de har ju angett licensvillkoren tydligt. De är ju också så gamla så de är PD Yger (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 13.03 (CEST)[svara]
Externa källor kan när-som ändra sina licensvilkor, deras hemsidor kan dö, och då är det svårt för Commons-administratörer att justifiera att de är fria. Om de är PD, bör de använda PD-mallar och inte CC-licenser. :) Josve05a (prata med mig) 25 oktober 2016 kl. 13.07 (CEST)[svara]
"License review" är avsett speciellt för några sorters bildkällor (typ Flickr). Det finns ingen anledning att märka de här bilderna för "review". Vilken skatt, för övrigt. (Lustigt med några bilder över ett vackert landskap... med en liten pegel insmugen nere i ena hörnet.) /NH 25 oktober 2016 kl. 13.18 (CEST)[svara]

Bevakning av ett kategoriträd[redigera | redigera wikitext]

Under mitt arbete i Wiktionary, där alla ordboksartiklar finns i en stor kategori (t.ex. alla svenska ord i ryska Wiktionary), har jag vant mig vid att kolla "relaterade ändringar" till den kategorin för att se om det har hänt något nytt inom mitt område. I Wikipedia är kategorierna i stället djupt hierarkiska, så att jag skulle vilja hålla koll på stora kategoriträd. Finns det något sådant verktyg, någon variant av CatScan, kanske? --LA2 (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 23.50 (CEST)[svara]

@LA2: Ett par exempel med PetScan:
--Larske (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 00.11 (CEST)[svara]
Tack, det fungerar! --LA2 (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 00.56 (CEST)[svara]

Ny tätortsstatistik för 2015-12-31[redigera | redigera wikitext]

Idag har SCB släppt den nya tätortsstatistiken. Befolkningen i tätort har ökat med hela 440 000 (!!!!) och antalet tätorter har blivit förändrat då SCB har ändrat metod och lite hur de avgränsar. Verkar bli en del arbete med nya namn och tätorter. 210 tätorter har upphört och 233 tätorter har tillkommit. Helsingborg har nu mer än 100 000 invånare och den nya tätorten Sollentuna och Upplands Väsby är nu Sveriges femte största, större än Västerås. Gunnared och Hammarkullen är också en ny tätort med 45 106 invånare, den är utbryten ur Göteborg. Malmberget är nu uppdelat på två tätorter, Malmberget västra och Malmberget östra. /Portunes (disk) 25 oktober 2016 kl. 17.34 (CEST)[svara]

Det är väl de 20 Tätorter som upphör p.g.a. metodförändring som är mest oväntat. Borde vi skapa en arbetssida någon stans för detta arbete att få in datat, (och helst via Wikidata)?Yger (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 17.42 (CEST)[svara]
Det tycker jag. Jag tänkte ringa till SCB imorgon för att få lite mera information om metodändringarna. /Portunes (disk) 25 oktober 2016 kl. 17.56 (CEST)[svara]
Raksa23 har lagt in en länk lite högre upp på byrbrunnrnÖversyn av metod och definition för SCBs avgränsningar av koncentrerad bebyggelse.Yger (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 18.04 (CEST)[svara]
@Yger, Portunes, Raksa23, mfl: Jag har lagt en första "Bot request" på Wikidata (den första handlar om att "avsluta" de som inte längre är tätorter). En del saker måste göras "för hand", tex kolla upp all "nya" tätorter och se om vi har artiklar om dem. Vi behöver orientera oss om orter som delas: Malmberget, Sollefteå mfl. Antingen gör vi nya artiklar, eller så gör vi en Bispgården av dem. Utan att ha kollat kartorna så skulle "Sollefteå norra" kunna vara identisk med Remsle och kan infogas där, men det har jag inte verifierat ännu. En projektsida är absolut önskvärd! Wikipedia:Projekt geografi/Tätorter 2015? -- Innocent bystander (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 08.12 (CEST)[svara]
Notera också att SCB har en historik av att revidera sina tätortsnamn ett tag efter att de publicerats första gången. Det här gäller i praktiken enbart nya tätorter. -- Innocent bystander (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 08.32 (CEST)[svara]
@Portunes: Fråga gärna när Geodataportalen är uppdaterad! Just nu funkar inte tätorterna alls där. -- Innocent bystander (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 08.34 (CEST)[svara]
Geodataportalen är definitivt första steget, utan kartor blir det svårt. /Portunes (disk) 26 oktober 2016 kl. 14.13 (CEST)[svara]
Har varit i kontakt med en från SCB som jobbar med tätorter, dock inte Karin Hedeklint som har publicerat statistiken, hon var svår att få tag på. Geodataportalen fungerade på hans sida så det verkar vara de frisläppta tätortsgränserna som inte fungerar just nu - jag har mejlat Lantmäteriet (som har hand om geodataportalen) om att det behöver åtgärdas. Jag har dessutom kollat och det är exakt samma gränser som de själva använder. Yger länkade till översynen om metoden och det var ungefär det de sa också. De har alltså automatiserat mera än tidigare. Förr hade de en baktanke om regionala skillnader, dvs att vissa tätorter i Norrland är större till ytan och då tillät de större avstånd. Det har de slopat nu, och orter ska alltså försöka "hänga ihop" mer än tidigare. Sollentuna och Upplands Väsby satt tidigare ihop med Stockholm via två motorvägar, E4 och E18, och det verkar som om de har delats just på grund av att de inte anses vara samma ort om avståndet är så pass långt. En annan sak är att de hos SCB funderar på hur de ska göra med tätortskoder och småortskoder, och funderar på att skapa gemensamma koder för samma ort. Detta för att ge så bra historik som möjligt. En ort som gått från tätort till småort skulle därför ha samma ortkod, vilket skulle göra det lättare att hitta statistik. Småorterna släpps nu i december, men där är det tydligen inte så radikala förändringar som har uppstått här. Dessutom vill SCB publicera nästa tätortsstatistik för 2018-12-31, och tänker utvärdera 2020 hur det har fungerat. /Portunes (disk) 26 oktober 2016 kl. 14.13 (CEST)[svara]
Håll era hästar med artikelflyttar och liknande ett tag. Ortnamnsavvikelser som "Bjuv och Billesholm", "Svedala och Sjödiken" med flera stora kommunhuvudorter som fått sammanslagna ortsnamn lär ändras efter Lantmäteriets genomgång. Det är väl också möjligt att de har synpunkter på Sveriges numera femte största ort. Hur som helst torde pommf vara att låta dessa artiklar ligga kvar under sina gamla namn men med hänvisningar till den statistiska produktens namn högst upp. /Grillo (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 20.40 (CEST)[svara]
Absolut! Det framgår av rapporten att tätortsnamnen inte är granskade än! Då finns det inget att bygga några artikelflyttar på än. Och även om "Svedala och Sjödiken" verkligen blir det nya namnet på tätorten, bör kanske en ny artikel skapas om tätorten, bredvid centralortsartikeln. Sådant behöver diskuteras först. -- Innocent bystander (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 05.54 (CEST)[svara]
Jag har svårt att förstå varför "Svedala och Sjödiken" ska sättas som namn på tätorten. Sjödiken har drygt 400 invånare medan Svedala har över 10 000. Det rimliga namnet är Svedala. Följer man samma princip borde Malmö döpas om till "Malmö och Arlöv". Att ha tätortsnamn med flera orter i borde bara förekomma om de ingående orterna är någorlunda jämnstora. "Bjuv och Billesholm" kanske man får acceptera, eftersom Bjuv bara har dubbelt så många invånare som Billesholm, men jag gillar det inte. // jorchr 27 oktober 2016 kl. 19.40 (CEST)[svara]

It always rains in Monte Carlo?[redigera | redigera wikitext]

Noterade den i natt botskapade artikeln Monte-Carlo (det finns även en icke-botskapad Monte Carlo). Enligt denna påstås det regna orimliga 1714 mm per år. Den årliga nederbördsmängden ligger på mindre än hälften av detta värde (knappt 800 mm) (jämför exempelvis med denna sida, denna sida och engelskspråkiga Wikipedia). Även månadsnederbördsdiagrammet är missvisande - det regnar exempelvis enligt artikeln betydligt mindre i oktober än i november, medan det enligt andra källor förefaller som att oktober faktiskt är nederbördsrikare än november (liksom att juli är torrast och inte som anges augusti). Temperaturerna är även de för höga jämfört med andra källor. Samma uppgifter framförs i åtminstone en annan av Monacos bot-artiklar, Saint-Roman (del av en befolkad plats) (har inte kollat resten och har inte kollat andra länder). Monaco är 2 km2 stort, så det handlar inte om lokala klimatvariationer. I övrigt vet jag inte om man skall skratta eller gråta över resten av "artikeln", vars sakinnehåll i stort sett består av att det runt denna del av en befolkad plats finns många namngivna halvöar. --Episcophagus (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 13.16 (CEST)[svara]

Vad gäller nederbördsdata så verkar det handla om källan som använts. Se Användardiskussion:Lsjbot/Projekt alla platser#Nederbördsdata som inte verkar finnas i angiven källa, och bidra gärna till den diskussionen. Kanske är det så att man inte borde använda data från den källan för platser som inte ligger inom det snävare området kring ekvatorn. /NH 26 oktober 2016 kl. 13.25 (CEST)[svara]
Den data som roboten använder finns från jan 1998 (nederbörd) och jan 2000 (temperatur) och framåt. Data från andra källor är ofta observationer från väderstationer under trettioårsperioden 1960-1990, men kan vara andra perioder (enwp har två tabeller i Monte Carlo-artikeln, en med data från Nice 1960-1990 och en med data från Monaco 1911-1985). Jag vet inte hur stora skillnader som kan bero på det och effekter av global uppvärmning.
Botens temperaturdata är markytetemperaturer från satellitobservationer. Det är inte samma sak som lufttemperaturer uppmätta vid väderstationer, som brukar användas för att jämföra klimat. Så diagrammen kommer inte vara samma som i andra källor. Dessutom är inte satellitdatat fullständiga mätserier, för många platser saknas många dagar och kanske hela månader. Man borde även kolla om Nasas dag- och nattemperaturer motsvarar min- och maxtemperaturer som våra klimatdiagram ska visa. 81.231.250.89 26 oktober 2016 kl. 20.41 (CEST)[svara]
Att robotskapa artiklar om "orter" i en stadsstat som Monaco kanske inte var en jättelysande idé, speciellt då landet redan har god täckning användarskapade artiklar. /Grillo (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 20.43 (CEST)[svara]
För övrigt bör naturligtvis inte "del av en befolkad plats" vara länkat. /Grillo (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 20.45 (CEST)[svara]
Nu var jag ovanligt djärv och försökte reda upp rötan kring de robotskapade Monaco-artiklarna. Jag har gjort följande:
  1. Raderat eventuella dubblettartiklar om distrikten och lätt anpassat övriga till att handla om distrikten.
  2. Kraftigt förenklat kategoriträdet som var oerhört komplicerat i förhållande till antalet artiklar (utesluter inte ytterligare förenkling).
  3. Raderat samtliga artiklar om "halvöar", i samtliga fall var det i själva verket fråga om uddar med ringa betydelse. Det substansmässiga innehållet var i det närmaste obefintligt och i övrigt uppfyllde de knappast relevanskraven.
Skulle jag nu handlat helt mot konsensus är jag givetvis beredd att återställa dessa ändringar eller någon av dem. Rasmus 28 26 oktober 2016 kl. 23.09 (CEST)[svara]
Angående det här med "ovanligt många namngivna" vet jag att jag tagit upp det tidigare, jag trodde den informationen skulle plockas bort ur botartiklarna. Det finns inga belägg för att det finns ovanligt många namngivna platser där. Geonames innehåller poster beroende på hur många och hur aktiva personer det funnits som registrerat namn i närheten. På de flesta håll som jag tittat innehåller geonames mindre än 1 % av platsnamnen som egentligen existerar. Det går därför inte att säga om det verkligen finns ovanligt många namngivna enheter i närheten.FBQ (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 23.28 (CEST)[svara]
När man städar eller tar bort robotskapade artiklar till förmån för redan existerande människoskapade artiklar är det viktigt att man överför klimatdata och geografiska data till de artiklar som redan finns. Annars går det förlorat. Det är väl källbelagda data, och de är inlagda enligt konsensus i hundratusentals artiklar, så det finns inga skäl att undanhålla läsaren dem. /NH 27 oktober 2016 kl. 14.22 (CEST)[svara]
Om klimatdata uppenbarligen är grovt felaktiga bör de undanhållas läsaren, se nedan. --Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 15.30 (CEST)[svara]
Nederbördsdata från 1990-2012 enligt Climate Change Knowledge Portal (CCKP) och från 1998-2015? enligt NASA(?):
Mån CCKP NASA(?)
Jan 62,0 232
Feb 38,4 140
Mar 34,4 162
Apr 72,6 169
Maj 46,5 125
Jun 30,2 40
Jul 17,6 59
Aug 26,5 36
Sep 90,8 81
Okt 123,3 126
Nov 104,3 389
Dec 86,2 165
Tot 732,8 1724
Det är helt omöjligt att skillnaden mellan de uppmätta nederbördsmängderna för perioderna 1990-1997 och 2013-2015(?) (båda siffrorna innehåller ju de 15 åren 1998-2012 som ju bör vara lika) skulle ge ovanstående resultat (det måste ha regnat över 4,5 meter årligen, dubbelt så mycket som i Bergen!, de tre senaste åren för att det matematiskt skall gå ihop - och då får det inte ha regnat alls 1990-1997, annars måste det ha regnat ännu mer!). Uppgifterna från NASA(?) är helt enkelt fel, duktigt fel. Och om detta fel upptäcktes av en ren tillfällighet, hur många andra felaktiga uppgifter finns det då inte i övriga botartiklar? --Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 15.14 (CEST)[svara]
Motsvarande data från den "slumpvist" (botskapad artikel från litet område där det sannolikt finns jämförbara klimatdata) valda Kuwait Stad (det finns såklart en artikel Kuwait (stad) också, och även denna innehåller klimatdata - från WMO 1994-2008):
Mån CCKP NASA(?) WMO
Jan 23,7 42 30,2
Feb 12,5 11 10,5
Mar 13,9 5 18,2
Apr 13,6 8 11,5
Maj 5,3 8 0,4
Jun 0,4 1 0,0
Jul 0,8 1 0,0
Aug 0,6 1 0,0
Sep 0,4 1 0,0
Okt 1,7 2 1,4
Nov 14,8 65 18,5
Dec 14,7 18 25,5
Tot 102,4 163 116,2
Skillnaderna är inte lika absurda som för Monte Carlo, men NASA(?) ger ett värde som är nästan 60% högre totalt an vad CCKP gör. Man kan jämföra med årsmedelvärdena (enligt CCKP) för 1900-1930, 1930-1960 och 1960-1990, för att få ett hum om variationsbredden:
Mån 1900-1930 1930-1960 1960-1990
Jan 21,9 19,3 20,9
Feb 13,8 13,7 12,8
Mar 14,1 13,3 12,2
Apr 15,5 14,3 13,6
Maj 4,5 5,0 4,1
Jun 0,4 0,5 0,5
Jul 0,7 0,8 0,8
Aug 0,6 0,6 0,6
Sep 0,4 0,5 0,5
Okt 1,9 1,8 1,5
Nov 15,5 13,6 9,6
Dec 17,2 18,4 15,1
Tot 106,5 101,8 92,2
Årsnederbörden för 1990-2012 och de tre föregående 30-årsperioderna varierar alltså mellan 92,2 mm och 106,5 mm, att jämföra med totalerna för den botskapade Kuwait Stad 163(164) mm och den människoskapade Kuwait (stad) 116,2 mm. --Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 16.51 (CEST)[svara]
Man kan ju argumentera att möjligen felaktiga nederbördsdata är bättre än inga nederbördsdata. Så brukar resonemanget gå kring robotartiklar. Det blir ju konstigt om sådana data accepteras i hundratusentals artiklar – men samtidigt är fria att plockas bort. Vi får nog reda ut hur vi ska ha det. /NH 27 oktober 2016 kl. 19.35 (CEST)[svara]
Enligt min föga ödmjuka uppfattning är "inga data" bättre än "felaktiga data" och även bättre än "ungefär rätt data - för det mesta...". I de botskapade artiklarna framgår inte vad det är för data som anges. Det framgår ej att exmpelvis temperaturerna är värden på marktemperatur uppmätta av strålning med hjälp av satelliter (vilket antytts ovan), i stället för uppmätta av markbaserade standardiserade väderstationer (som alltid är det man anger när man talar om klimatet på en ort), eller för vilka år nederbördsobservationerna gäller (som det ser ut verkar det i bästa fall vara värden från ett enda oangivet år - och i så fall talar vi inte om klimatdata). --Episcophagus (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 20.08 (CEST)[svara]
Tog mig friheten att kopiera inläggen från och med den första tabellen ovan till Ephiscophagus senaste inlägg till robotens diskussionssida (länkad ovan). Jag tror inte Lsj läser alla diskussioner här, och det som just rör nederbördsdata kan då hållas samlat där. /NH 27 oktober 2016 kl. 23.55 (CEST)[svara]

Länkar till födelse- och dödsdatum[redigera | redigera wikitext]

Ska vi länka till födelse- och dödsdatum i artiklarna? Jag anser att dessa länkar är värdefulla och därför ska behållas. Anledningen till att jag tar upp frågan är att användaren Boberger i ett högt tempo raderar sådana länkar ur artiklarna. Frågan huruvida dessa länkar ska finnas eller inte har varit uppe till diskussion på Bybrunnen tidigare, t.ex. här. Kan vi komma fram till något i frågan? För närvarande riskerar vi att få massändringar fram och tillbaka. Svensson1 (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 06.13 (CEST)[svara]

Jag är emot dessa länkar, då det känns som överlänkning, och ger inte så mycker relevant information om ämnet man läser om. Man vill ha länkar som är relevanta, som man kunna "grotta ner sig i", och lära sig mer kring ett och samma ämne.
  • "USA > Delstater i USA > Washington > President > Obama" etc. är ett exempel på relevanta länkar som ger mer till läsaren om det de har läst.
  • "Person X > Datum > Annan person född samma datum" är ett exempel på ett länkschema som inte är så relevant för en läsare som läst om Person X.
Kanske bara är jag, som blivit "biased" när jag sett andra wikis, men föredrar att inte länka dem. Josve05a (prata med mig) 26 oktober 2016 kl. 07.38 (CEST)[svara]
Det framgår av diskussionen här, att konsensus innebär att födelse- och dödsdatum ska vara länkade. Disembodied Soul (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 08.11 (CEST)[svara]
Som tumregel brukar jag länka datum ifall den händelse man beskriver skulle passa in på sidan om datumet eller årtalet. Födslar och dödsfall för kända personer är typiskt sådana händelser. /ℇsquilo 26 oktober 2016 kl. 09.32 (CEST)[svara]
Håller med Esquilo. Varje prtal i en artikel behlver ej lönkas. Är jobbigt, men födelse och dödsdag, Ja. Adville (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 09.40 (CEST)[svara]
Jag ser inte vad dessa länkar tillför för nytta. I de flesta fall är det helt likgiltigt om någon föddes andra eller tredje juni. Länkar bör gå till artiklar som kan ge en djupare förståelse av någon aspekt av artikelämnet. För årtal är argumentet aningen tveksamt, men låt gå. För datum ser jag inte hur det kan vara så annat än i undantagsfall.
andejons (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 10.00 (CEST)[svara]
Jag håller också med i sakfrågan. Samtidigt var slutsatsen i diskussionen 2013 att vi inte skulle redigeringskriga om detta, utan låta det vara oberoende av länkning eller ej, vilket jag fortfarande tycker är vettigt.Yger (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 10.05 (CEST)[svara]
Jo, jag uppfattade också att det som framför allt gäller är att detta är något som vi inte ska ändra för ändringens skull och där vi ska tillåta olika modeller. Edaen (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 10.38 (CEST)[svara]
Jag länkar numera inte övriga årtal och datum annat än i undantagsfall, men dessa i inledningen ser jag som värdefulla. Jag brukar dock aldrig redigera enbart för att lägga in dem, om det inte handlar om en återställning av sådana okynnesaktioner som den som beskrivs i inledningen av denna tråd. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 10.42 (CEST)[svara]
Instämmer med Tostarpadius m fl. Dessa länkningar har ett praktiskt värde för dem som arbetar med våra datum- och årtalsartiklar. Bobergers redigeringar bör återställas. /FredrikT (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 10.51 (CEST)[svara]
I princip är det besvärligt att synliga länkar läggs in som verktyg för redigering i helt andra artiklar, men tills det finns bra alternativ tycker jag det är något som vi som inte arbetar med årtals- och datumartiklar måste acceptera (det finns alternativa sätt, men de jag sett verkar för klumpiga). Det finns uppenbart de som gärna läser datumartiklarna (via dessa länkar eller länken på huvudsidan), så vi skall inte i onödan sätta käppar i hjulet för dem som arbetar med dem.
Länkning av födelse- och dödsdatum i biografier tycker jag i praktiken är oproblematiskt, då länkarna finns på standardställen och därför lätt kan ignoreras. Man behöver inte läsa många biografier förrän man vet om man vill klicka datumlänkarna eller inte. Årtalslänkar längre ner är något mer distraherande, men inte heller dem följer man av misstag.
--LPfi (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 11.31 (CEST)[svara]
Jag håller med Tostarpadius, FredrikT och LPfi. Ataraxim (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 07.58 (CEST)[svara]
Jag är för länkar för födelse och död men är motståndare till att länka andra årtal i artiklarna. Gömda länkar är bara att krångla till det./Pontuz (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 17.18 (CEST)[svara]
Sedan jag ändrade uppfattning om övriga datum och årtal är det min bild att länkar till dessa saknar förespråkare bland aktiva Wikipedianer. Tostarpadius (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 17.24 (CEST)[svara]
Jag är för länkar i ingressen. Som Yger nämner blev konsensus 2013 att inga massändringar ska göras åt varken ena eller andra hållet. Detta har genom åren påpekats flera gånger för användaren som nämns i trådstarten, utan att vederbörande har tagit det till sig. Trist tycker jag, särskilt när det gäller en så pass etablerad och aktiv användare. /Ariam (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 19.11 (CEST)[svara]

Länkning av slumpmässiga datum kontra de som verkligen har betydelse för personen?[redigera | redigera wikitext]

Jag är lite förbryllad över vad ni här ovan tycker ska länkas. De slumpmässiga datum Albert Einstein föddes och dog är länkade, men inte de datum då han publicerade sina artiklar om fotoelektriska effekten eller sina artiklar om relativitetsteorin. Inte ens datumet om när han fick Nobelpriset är länkade! Den Einstein som enligt min mening gjorde en insats 14 mars 1879 hette Pauline Einstein inte Albert. 14 mars 1879 hade Albert inte gjort mer än någon av oss gjort under vårt första dygn i livet. Enligt WD dog Albert av aortaaneurysm, inte i någon händelse som i sig självt ansetts remarkabel nog för en artikel. Så varför då länka det slumpmässigt valda dödsdatumet? -- Innocent bystander (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 09.00 (CEST)[svara]

Det har inget med logik att göra. Det har med tradition att göra. Det är anledningen till att jul och påsk är de största högtiderna, men ingen bryr sig vilket datum Jesus gick på vattnet.--LittleGun (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 09.06 (CEST)[svara]
Jul har firats i långt över 1000 år och har överlevt Nordeuropas så kallade kristnade, sådan historik har inte Wikipedias biografier! -- Innocent bystander (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 09.13 (CEST)[svara]
Wikipedia uppstod inte i ett vakuum. Traditionen följer med användarna, användarna skapar Wikipedia. Varav de flesta firar sin födelsedag årligen men inte den dag de tog studenten eller liknande.--LittleGun (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 09.17 (CEST)[svara]
Men det är en tradition som går att ändra! Jag har de senaste 10 åren firat långt fler bröllopsdagar än födelsedagar! Det vi åstadkommer i livet borde vara värt långt mer än en slumpmässig händelse. -- Innocent bystander (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 09.45 (CEST)[svara]
Visst, traditioner är per definition föränderliga. Och du är inte ensam om din åsikt. Men då är du inte förbryllad länge.--LittleGun (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 10.34 (CEST)[svara]
Jag tror att en sådan inställning till födelse- och dödsdatum inte reflekterar vad många läsare är intresserade av. För min del är det enda intressanta med Marc Gené att han råkar vara född på samma dag som jag. /ℇsquilo 29 oktober 2016 kl. 09.55 (CEST)[svara]
Mitt motorsportsintresse är på ungefär samma nivå! Men i just den artikeln är nyckeldatumen i hans karriär faktiskt länkade! -- Innocent bystander (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 10.11 (CEST)[svara]

De facto används väl länkarna för två ändamål: för kalenderbitare att hitta lustiga paralleller och för datumartikelredaktörer att hitta händelser att nämna i datum och -årsartiklarna. De viktigaste uppgifterna jag tycker länkarna och artiklarna som delvis skrivs med hjälp av dem kunde ha är att ge kontext för händelsen som länkar till årsartikeln, att locka läsare genom Dagens datum och att stöda personer som behöver inspiration eller åsnebryggor för morgonsamlingar, föredrag och liknande.

Kontextfunktionen fungerar inte. Att vissa uppfinningar gjordes samma år beskriver i någon mån vad som var möjligt vid den tiden, men långt viktigare är ju vilka uppfinningar som hunnit få spridning då (motsvarande med olika händelser). Det är möjligt att årsartiklar kunde skrivas så att de erbjöd denna kontext, men jag är inte säker. Åtminstone har jag inte sett någon riktlinje för hur detta kunde göras.

Återstår att få in intressanta eller lustiga sammanträffanden, vare sig det gäller år eller datum. Länkade datum ger inget mervärde för den som vill läsa artikeln där länkarna finns. Länkade årtal ger mervärde endast om årsartikeln lyckas erbjuda intressant kontext. Länkarna är alltså främst ett verktyg för redaktörer. Länkarna kan förstås fungera för den som vill klicka sig vidare.

Skulle det kunna fungera att arbeta andra vägen? När man skriver om en person, ett album, en bok, en händelse, så skulle man automatiskt klicka fram de relevanta årtalsartiklarna och lägga in händelsen (om den är tillräckligt intressant). Det arbetssättet kan kompletteras med att söka på datumet eller året då man skriver de artiklarna. Datum och år ges ju oftast i standardformat.

--LPfi (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 12.18 (CEST)[svara]

Jag klickar mig ganska ofta vidare till födelseår när jag läser biografier som intresserar mig, inte för att jag överhuvudtaget är en kalenderbitare utan för att det ger mig en bild av världsläget vad gäller utveckling och oroligheter med mera och ger mig mervärde kring förståelsen av biografin (i vilken tid man föds påverkar väl i allra högsta grad en person?). //Vätte (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 15.03 (CEST)[svara]

Saltslätter i Argentina - finns det någon som har lokalkännedom?[redigera | redigera wikitext]

För några dagar sedan gav jag mig på att försöka få ordning på de områden i Argentina som listas under Salinas Grandes. Men ju mera jag försöker desto mera förvirrad blir jag, eftersom några av de platser som boten har hittat inte nämns i några av de övriga källor jag har letat reda på (eller i enwp). Finns det någon i gemsnskapen som kan Argentina tillräckligt bra för att hjälpa mig reda ut det hela? Annars är det kanske bäst att jag gör mina ändringsförsök ogjorda och låter botens version stå tills någon annan ger sig på det hela. --Chandra Varena (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 22.06 (CEST)[svara]

Kan förgreningssidan på spanskspråkiga Wikipedia vara till någon hjälp? Thoasp (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 09.19 (CEST)[svara]
Tack Thoasp det tror jag! Jag tittar på den och försöker få ordning på det hela. --Chandra Varena (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 17.33 (CEST)[svara]

Veckans tävling Källor 2016 IV[redigera | redigera wikitext]

På måndag börjar veckans tävling Källor 2016 IV. Hjälp till i det viktiga arbete med att öka Wikipedias trovärdighet. Det finns nu över 28 700 artiklar, som mallats med att det saknas källor. Till detta kommer alla artiklar, som inte mallats, men ändå saknar källor. Jag hoppas många deltar, särskilt med tanke på debatten ovan om massmallning av källösa artiklar. Handling, vänner!--Historiker (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 19.09 (CEST)[svara]

Något att ha?[redigera | redigera wikitext]

Jag arbetar just nu med ett större arbete. Jag undrar om det är värt att lägga mer tid i. Arbetet hittar ni här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Användare:Vannucci/Sandlåda Jag undrar hur ni tycker att språket ser ut i förhållande till orginalet på norska: https://no.wikipedia.org/wiki/Enver_Hoxha Jag har försökt vara trogen till orginalspråket, kanske för mycket till och med. Vad poppar i ert huvud i en snabb jämförelse? Observera att jag tänker ge mig i kast med liknande översättningar av utmärkta artiklar från norska Wikipedia, allt mellan himmel och jord. Kan därför behöva konstruktiv kritik utifrån andras kunnande kring skapandeprocessen och översättningsarbeten (från norska till svenska i åtanke). --Vannucci (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 23.29 (CEST)[svara]

Hmm, vi har ju redan en ganska lång artikel om Enver Hoxha. Vad har du tänkt göra med den befintliga texten? --Ettrig (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 23.54 (CEST)[svara]
Det här är inget fel: Men jag är nyfiken på varför du har hoppat över nästan hela inledningen.--Ettrig (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 00.01 (CEST)[svara]
Jag hoppade inte över inledningen då någon på norska Wikipedia la till mer info efter att jag började översätta artikeln. --Vannucci (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 00.25 (CEST)[svara]
Vår nuvarande artikel om Enver Hoxha är inte tillräcklig lång men ser mer välskriven ut. Om jag ändå översätter färdig artikeln kommer jag inte omformulera meningarna i hög grad. I så fall blir det en ordentlig korrekturläsning och småfix. Det som man stöter på hur såpass lika svenska och norska är men man måste ha en viss försiktighet när man översätter. Annars blir det "ett svensknorskt språk" som genomsyrar översättningen. --Vannucci (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 00.25 (CEST)[svara]
Tar du hänsyn till tidigare bidragsgivares material i den artikel som redan finns, eller skriver du en helt ny version utifrån den norska artikeln? Och har du stämt av språket mot de falska vänner som finns mellan svenskan och norskan? //Vätte (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 00.30 (CEST)[svara]
Jag har stämt av en viss grad kanske. Men jag är såpass rädd att förstöra texten på originalspråket vid översättningen. Jag får kanske översätta om men med underlaget, alltså den redan översatta texten. Jag skriver en ny version utifrån den norska artikeln, ja. --Vannucci (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 00.37 (CEST)[svara]
Att ersätta en befintlig artikel (som inte är undermålig) med en översättning är jag principiell motståndare till. Att komplettera dem vi har med material från andra språkversioner ser jag däremot positivt på, om det görs med urskiljning. Själv skriver jag ofta artiklar på både danska och svenska om samma person som ser helt olika ut, beroende på att jag i första hand använt källor på det aktuella språket. Jag växlar ofta mellan sidor med hjälp av interwikin och uppskattar när de inte är likriktade. Tostarpadius (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 15.15 (CEST)[svara]
Håller med tostarpadius. Att bara ersätta en källbelagd artikel med en översättning är aldrig bra. Dock kan du utöka artikeln mycke och utgå från den du gör. Använd de källorna och skrivm med dina ord. Översättningar måste inte vara ordagrant, så länge det följer källorna. Adville (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 20.47 (CEST)[svara]
Principiellt är det ok att ersätta artiklar med översättningar eller med egna nyskrivna artiklar. Har alltid varit. Ibland är det enda vägen framåt. /NH 29 oktober 2016 kl. 21.09 (CEST)[svara]
Ja, det är inte förbjudet. Do burkar det vara bättre att försöka utgå från det som redan finns. Adville (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 21.18 (CEST)[svara]
Man skall ha respekt för det arbete andra lagt ner och behandla det varsamt. Det som är mindre lyckat kan man förstås ersätta. /Ascilto (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 21.20 (CEST)[svara]
(redigeringskonflikt)Jag återställer ofta totala överskrivningar. Dels om tydligt relevant info försvunnit men också då jag ser man inte visat tillbörlig respekt till de som skapat den tidigare texten, man bör tolka de tidigare inläggen bejakande. Och ibland kan man diskutera om komplicerade långa artiklar är bättre än kortare men mer lättförståeliga exempel men i de fallen återställer jag sällan. Sedan finns det många exempel där den tidigare artikeltexten varit slafsig/slarvig och då är naturligtvis en total omskrivning bara bra.Yger (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 21.27 (CEST)[svara]
Jag skriver färdigt översättningen förr eller senare så får vi se vad vi kan göra med den. Jag har för övrigt skrivit (översatt) över 30-35 sidor om Albaniens historia (fem dokument totalt) så om någon vill ha det och göra om det till en lång artikel kontakta mig via e-post (mejla mig)! --Vannucci (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 22.02 (CEST)[svara]

Jag har tidigare noterat VISS-artiklarna med dämningsområden som räknas som sjöar med egennamn. Har inte haft tid att se över hur de gått med dem, om de förbättrats eller vad som skett, men råkade igår på Borsåns dämningsområde. Den borde egentligen inte heta Borsåns dämningsområde eftersom ån här heter Fröviån, men det är ju enkelt fixat. Mera är väl att jag kan tycka att informationen helst skulle ingå i en artikel om kraftverket. Sedan ställs ju också frågan om hur länge en damm skall ha funnits för att få ha en artikel. Vi raderar ju inte artiklar för ett företag läggs ned, personer dör eller avslutar sina karriärer eller dammvallar rivs. Kan de då infogas i artiklarna om kvarnarna, järnbruken eller kraftverksstationerna?FBQ (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 09.36 (CEST)[svara]

FBQ, Dessa är skapade inom ramen för Naskos svenska sjöprojekt, och just dessa namn lämnar ju en del övrigt att önska. Självklart kan historiska dammar ha artiklar bara de går att verifiera. Tyvärr har dessa sällan något namn som medtas i kso, varför jag valde att lämna dessa orörda. Att byta namn till något generiskt som Frövifors kraftverksdamm, eller ännu hellre skriva om Frövifors kraftverk, och infoga där är bra idéer. Vad som är lämpligast får nog avgöras från fall till fall. Taxelson (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 21.33 (CET)[svara]
Ok, jag skall fundera lite på det. Det är inget jag kommer att jobba med närmaste tiden. Men om du eller någon annan tar tag i någon liknande dammartikel ge mig en ping så jag kan titta på hur det gjorts där, så kanske jag får lite goda idéer för framtiden.FBQ (diskussion) 1 november 2016 kl. 00.28 (CET)[svara]
En damm är ett byggnadsverk och ett dämningsområde är en sjö som däms upp av dammen. De är 2 helt olika saker som hänger ihop. Lite som en kyrka hänger ihop med en socken. Jag har inget emot sammanslagningar av smala begrepp, men man ska ha klart för sig att en damm är en byggnad (+ ev jordvall) och att ett dämningsområde är en vattenvolym - som måste hållas isär när man beskriver olika saker i artikeln för att det inte ska bli begreppsförvirring. Nasko () 1 november 2016 kl. 06.11 (CET)[svara]

Skrivguider på Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Har vi sidor på Wikipedia om hur vi skriver artiklar från grunden, vad vi bör tänka på, vad ska man ha för förhållningssätt och hur själva skapelseprocessen ser ut? Att skriva en hel, över tio sidig lång artikel är ju en konst i sig. Jag brukar oftast översätta långa texter så jag behöver lite hjälpguider just nu. Jag tycker för övrigt att vi ska skapa en användbar länksamling som består av skrivguider. --Vannucci (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 21.43 (CEST)[svara]

Här finns lite skrivhjälp --Larske (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 21.47 (CEST)[svara]
Det var intressant information men hade behövt mer! Vem är det som håller i trådarna? --Vannucci (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 21.56 (CEST)[svara]
Många länkar finns här --Larske (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 22.01 (CEST)[svara]
Det är vi alla och ingen som håller i trådarna. Ainali diskussionbidrag 29 oktober 2016 kl. 22.07 (CEST)[svara]
Då kan alltså även jag skriva om, utvidga etcetera dessa skrivguider? Sätter jag själv upp kriterier utefter beprövad vetenskap (t ex böcker i form av skrivguider)? --Vannucci (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 22.12 (CEST)[svara]
Javisst, dina bidrag är välkomna. Innan du gör några större förändringar är det lämpligt att ta upp ditt förslag på diskussionssidan. Se även Wikipedia:Konsensus. --Larske (diskussion) 29 oktober 2016 kl. 22.21 (CEST)[svara]
När man skriver i metasidor, guider och liknande, så är något som nog också är en viktig tumregel, att man beskriver praxis, och inte hur man anser att det bör vara. Allt som verkligen bättre beskriver praxis bör kunna läggas till utan diskussion, men om man inte är bergis så kan det nog oftast vara bäst att göra en koll. flinga 31 oktober 2016 kl. 13.31 (CET)[svara]

Guld, brons och silver[redigera | redigera wikitext]

Jag föreslår utmärkelser för tre typer av artiklar, de två nuvarande under samma kriterier som nu: utmärkt artikel (guld), rekommenderad artikel (fast med bronsfärg) och, here it comes, en kort och välskriven artikel med nyttig information (med silverfärgad stjärna). Kandidater för denna typ av sistnämnda utvalda artiklar vore (två exempel): Richard Wilson (konstnär) och David Cox (konstnär). Diskutera vad ni tycker! --Vannucci (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 17.58 (CET)[svara]

Hur är det bättre än nuvarande system med utmärkt - bra - rekommenderad? --Skottniss (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 18.22 (CET)[svara]
Om syftet vore uppmuntran till skribent kunde jag tänka mig det. Men nu är utmärkelsen till för att lyfta fram artiklar som kan fungera som föredömen och ideal för andra skribenter. Och då är nästan redan två nivåer för mycket, men OK då det finns några klara nyansskillnader, typ uttömmande eller ej, som gör att den lägre nivån ändå kan vara användbar. Rekommenderad nivån är därför lämplig då den just också kan fungera som en uppmuntranutmärkelse, och dess roll som föredöme är svagt (om den alls finns).Yger (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 18.27 (CET)[svara]
Vannucci, du vill med andra ord göra om kriterierna för Bra artikel och ändra färgen på stjärnan för Rekommenderad artikel - har jag förstått dig rätt då? //Vätte (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 19.41 (CET)[svara]
Ungefär så ja. Jag är inte helt och hållet insatt i alla dessa kriterier. Men jag ser det som att det ska finnas utmärkta artiklar, artiklar liknande utmärkta artiklar och likaså utmärkelser för artiklar med enklare och tunnare innehåll. Tanken är bland annat, som Yger nämner ovan, att uppmuntra andra skribenter. Färgerna som jag har lagt fram som förslag låter också vettigt och symboliserar skillnaden på de tre typer av artiklar som faktiskt finns på Wikipedia. Det är bara att komma fram till en bra formulering. --Vannucci (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 20.02 (CET)[svara]
Jag förstår inte riktigt vad ditt förslag innebär mer än att ändra färg på stjärnorna, skulle du kunna vara lite mer konkret? Rasmus 28 30 oktober 2016 kl. 20.19 (CET)[svara]
@Vannucci: Jag rekommenderar att Du först sätter Dig in i hur det fungerar nu, såväl teoretiskt som praktiskt (genom att delta i omröstningarna en tid framöver) innan Du kommer med förslag till ändringar av systemet. Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 20.28 (CET)[svara]
@Rasmus 28: Det som jag främst tänker på är "silvermedaljen", alltså en utmärkelse för artiklar som är korta och koncisa. Syftet är att lyfta fram dessa och uppmuntra varandra. Att skriva kort och koncist är en konst i sig. Jag har själv inte varit särskilt intresserad av rekommenderade artiklar och visste inte heller att bra artiklar ens finns. Däremot har jag haft koll på utmärkta artiklar och tycker om kriterierna kring utmärkta artiklar. Däremot verkar det som att det saknas utmärkelser för välskrivna och kortfattade artiklar som ger ett gott intryck och samtidigt är informativa. --Vannucci (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 20.34 (CET)[svara]
Om jag tolkar dig rätt anser du att Richard Wilson (konstnär) bör kunna bedömas som en Bra artikel. Du vill alltså slopa kravet på källhänvisningar vad gäller Bra artiklar? /Annika (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 23.03 (CET)[svara]
Problemet med den artikeln är en avsaknad av källhänvisningar som inte motiverar till en silver, förutom att artikeln är kort och koncist, vilket ger en hint om hur språket ska se ut. --Vannucci (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 23.23 (CET)[svara]
Förmodligen är jag för trött just nu, men jag begriper inte vad du pratar om. Disembodied Soul (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 23.28 (CET)[svara]
Vila ut dig och komma tillbaka i morgon. Dags även för mig att ha en god natt sömn. --Vannucci (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 23.32 (CET)[svara]
Tack! Imorgon förstår jag nog bättre. :) Disembodied Soul (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 23.39 (CET)[svara]

Månadens nya och utökade artiklar[redigera | redigera wikitext]

Ett flygplan och en litteraturtradition utmärkte sig när september månads bästa nya och utökade artiklar röstades fram: Hawker Sea Fury och Litteratur på engelska. Och av projektets 194 nya och 60 utökade oktoberartiklar har 19 respektive 12 blivit nominerade till den nu påbörjade omröstningen. Välkommen att bidra med röster eller att lista artikelbidrag. Eller att bara titta in – möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 1 november 2016 kl. 19.23 (CET)[svara]

Robotservicen för Flyttar, Snabbraderingar och UtanStandardsortering har upphört på grund av datorhaveri[redigera | redigera wikitext]

Datorkrasch...

Eftersom den dator på vilken LarskeBot, i stort sett utan avbrott sedan 2 maj 2016, har kört skript för att uppdatera sidorna Användare:HangsnaBot/Flyttar, Användare:HangsnaBot/Snabbraderingar och Användare:HangsnaBot/UtanStandardsortering idag har kraschat kommer den servicen inte att kunna fortsätta. Hoppas att någon annan robotägare kan ta över. --Larske (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 22.54 (CEST)[svara]

Larske: Är koden öppen källkod så kan jag säkert få Fluffbot att ta över, med eller utan översättning till WMF labs-kompatibelt språk. /Fluff?Fluff! 1 november 2016 kl. 15.27 (CET)[svara]
@Fluff: Kod i C# finns att finna på respektive sidas diskussionssida. -- Innocent bystander (diskussion) 1 november 2016 kl. 16.25 (CET)[svara]
Innocent bystander: Ah, tittade in på sidorna men inte så långt som till diskussionssidan, tack! /Fluff?Fluff! 1 november 2016 kl. 17.29 (CET)[svara]
Larske, då skall dessa script vara igång igen. /Fluff?Fluff! 2 november 2016 kl. 19.59 (CET)[svara]

CSS till Mall:Navbox?[redigera | redigera wikitext]

Engelska wikipedia har sin CSS till Template:Navbox i MediaWiki:common.css, men den svenska varianten av MediaWiki:Common.css har inget avsnitt för vår Mall:Navbox

Var kan jag hitta den? /Xyyx (diskussion) 1 november 2016 kl. 16.34 (CET)[svara]

Den finns i MediaWiki:Gadget-navbox.css. EnDumEn 1 november 2016 kl. 18.11 (CET)[svara]
Tack så mycket för infon! Kanske kan vara en idé lägga in den infon på mallens dokumentation, (engelskspråkiga wikin har en sektion med default styles, t.ex), men jag fattar inte riktigt hur man ändrar malldokumentation. Xyyx (diskussion) 3 november 2016 kl. 17.26 (CET)[svara]
Xyyx: Dokumentationen till Mall:Navbox finns på Mall:Navbox/dok. Nirmos (diskussion) 3 november 2016 kl. 18.58 (CET)[svara]

Förkortningar[redigera | redigera wikitext]

Skall vi inte undvika dylika? Är begränsning till en rad ett fullgott argument för att använda sådana? Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 22.47 (CET)[svara]

Du kan börja med att utveckla vad du menar? Vad för förkortningar syftar du på, i vilket sammanhang? --Vannucci (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 22.53 (CET)[svara]
Jag menar generellt. De enda vi bör använda är företagsnamn eller liknande som är vedertagna i alla sammanhang. Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 22.56 (CET)[svara]
Det var jag som tyckte denna redigering försämrade när det gällde faktarutan. Däremot ogillar jag förkortningar som "t. ex." och "m. fl." som nästan alltid är lämligare att skriva ut. /Pontuz (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 22.59 (CET)[svara]
Jag har oftast brukar lämna faktarutor ifred, men jag anser att ord som "gift" och "född" bör skrivas ut även där. Däremot kan det finnas skäl att förkorta exempelvis kilometer eller sammansättningar därmed i vissa tabeller. I brödtexten bör dock allt skrivas ut. Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 23.11 (CET)[svara]
Om vi redan har som praxis att skriva ut orden istället för att förkorta orden ska vi givetvis fortsätta på samma linje. Det gäller som ovan att i vissa fall förkorta orden. Detta faktum är vi ganska överens om och har väl aldrig varit ett starkt föremål för en diskussion? --Vannucci (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 23.18 (CET)[svara]
Just jur. kand. brukar ju även uttalas just så och är därför nästan lika mycket en synonym till juris kandidat som en förkortning därav. Men grundregeln är att förkortningar ska skrivas ut. /ℇsquilo 31 oktober 2016 kl. 11.16 (CET)[svara]
Jag anser att även examina bör skrivas ut. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 14.31 (CET)[svara]
Där är vi överens, Tostarpadius! / Pontuz (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 16.32 (CET)[svara]
Jag instämmer med Esquilo.--Historiker (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 20.33 (CET)[svara]
Jag håller också med, men man kan också med fördel behålla förkortningar i parenteser, fotnoter, formler, tabeller och annat som inte ligger på samma nivå som brödtexten. Det kan finnas risk för att det blir grötigt och svåröverblickbart annars. Initialförkortningar, SI-enheter och kemiska formler är några andra undantag. Marfuas (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 23.45 (CET)[svara]
Jag håller med om att förkortningar är okej i fotnoter, formler och tabeller - även i listor. /Ascilto (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 23.48 (CET)[svara]
När det gäller SI-enheter brukar jag skriva ut icke-sammansatta enheter som sekund och meter medan sammansatta enheter som km och m/s förkortas. /ℇsquilo 1 november 2016 kl. 08.30 (CET)[svara]
I brödtext ändrar jag alla "km" och "cm" jag upptäcker. Tostarpadius (diskussion) 1 november 2016 kl. 13.59 (CET)[svara]
Det låter som låter som att spotta i öknen med tanke på den här listan på "km". Viktigare än att det är på det ena eller andra sättet tycker jag är att det är samma skrivsätt inom en och samma artikel. @Lsj: Det ser inte så bra ut i mina ögon när Lsjbot blandar "km" och "kilometer" på det sätt som går att se i till exempel Lac du Zèbre. --Larske (diskussion) 2 november 2016 kl. 18.31 (CET)[svara]
Jag är medveten om att förekomsterna är för många för att man skall kunna göra det systematiskt manuellt, men att kombinera det med andra förbättringar känns ändå meningsfullt. Tostarpadius (diskussion) 2 november 2016 kl. 22.30 (CET)[svara]
Har svårt att se att ändringar som denna är språkligt motiverade, även om syftet var gott. (Förkortningen "el." blir ju helt omotiverad när "pga." skrivs ut.) /NH 3 november 2016 kl. 13.50 (CET)[svara]
Kilometrarna i de botskapade artiklarna går att botfixa. Ändrat koden redan för framtiden. Ska fixa de gamla vid tillfälle. Lsj (diskussion) 4 november 2016 kl. 10.47 (CET)[svara]

Kvalitetsmätningen oktober[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
Andel
2023-04-01 12 179 52 8 45 0 86 303 396 0 140 265 425 2 021 3 3 935 55 716 59 651 2,33 %
2023-05-01 8 153 53 9 47 1 89 266 397 0 151 256 429 1 947 3 3 809 56 009 59 818 2,33 %
2023-06-01 9 151 46 8 46 0 72 274 391 0 144 251 425 1 950 4 3 771 56 590 60 361 2,35 %
2023-07-01 7 114 52 6 51 0 71 251 374 0 147 265 427 1 936 4 3 705 56 883 60 588 2,36 %
2023-08-01 9 105 48 4 28 0 66 249 372 0 131 270 428 1 964 6 3 680 57 860 61 540 2,4 %
2023-09-01 7 104 51 3 34 0 62 233 370 0 134 277 425 1 990 14 3 704 58 272 61 976 2,41 %
2023-10-01 5 112 52 2 37 0 97 235 330 0 139 280 427 2 035 16 3 767 58 475 62 242 2,42 %
2023-11-01 8 108 48 1 37 0 114 250 330 0 147 285 430 2 071 18 3 847 59 436 63 283 2,46 %
2023-12-01 11 105 45 3 39 0 118 243 332 6 148 281 428 2 077 16 3 852 59 898 63 750 2,47 %
2024-01-01 12 126 51 3 42 0 80 249 322 0 150 284 425 2 094 15 3 853 60 409 64 262 2,5 %
2024-02-04 15 125 53 4 42 0 75 258 341 1 150 301 424 2 130 4 3 923 60 946 64 869 2,52 %
2024-03-01 23 113 56 5 44 0 53 263 345 1 156 310 423 2 140 3 3 935 61 250 65 185 2,53 %
2024-04-02 28 111 58 8 50 1 30 290 354 2 166 320 421 2 110 31 3 980 61 724 65 704 2,55 %
2024-05-05 32 115 63 8 46 1 63 304 364 4 179 339 425 2 128 33 4 104 62 299 66 403 2,57 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Städa har minskat, kk upp tacka vara botskapade universitet.Yger (diskussion) 1 november 2016 kl. 19.48 (CET)[svara]

Tack. Vi skulle teoretiskt kunna få ner städkategorin till 0 den här månaden, med om vi fick sju personer att fixa sju artiklar var. Är det möjligt praktiskt, tror ni? Fler nollor är ju trevligt i det här fallet. :-) //Hannibal (diskussion) 2 november 2016 kl. 10.45 (CET)[svara]
Låter bra, ska vi välja Städa som månadens åtgärdsprojekt (eller vad det nu kallas), så att det blir mer fokus på kategorin också? :) Icea (diskussion) 2 november 2016 kl. 14.22 (CET)[svara]
Finns det sådana numera? Jag har flera gånger föreslagit "Ouppdaterade" utan att få respons för det. Den har nu gått över tusen och mörkertalet är säkert stort, där som på andra håll. Tostarpadius (diskussion) 2 november 2016 kl. 14.29 (CET)[svara]
Den finns fortfarande kvar, vi länkar åtminstone till det på "Senaste ändringar". Sedan är det säkert så att personen som brukade uppdatera det där inte är särskilt aktiv längre/fokuserar på annat, så om man vill lägga in ett specifikt projekt som månadens kvalitetsprojekt får man nog ta tag i det själv. Ska vi välja Städa eller Ouppdaterat? Icea (diskussion) 3 november 2016 kl. 22.05 (CET)[svara]
Jag vet ju inte vilken betydelse det har längre, men spontant känns "Städa" som en för liten kategori, men den kanske är tillräckligt stor om färre engagerat sig. Tostarpadius (diskussion) 3 november 2016 kl. 23.39 (CET)[svara]
Jag har nu kontrollerat förhållandet och funnit att det endast varit igång tre månader det senaste året, i mars, april och maj. Endast första gången ledde det till en stor sänkning av antalet artiklar i kategorin, så "Städa" är nog lagom stor. "Uppdatering" valdes senast i oktober 2013. Tostarpadius (diskussion) 3 november 2016 kl. 23.45 (CET)[svara]

Sverige på engelska[redigera | redigera wikitext]

Hur ser läget ut för beskrivningen av Sverige i den engelskspråkiga världen, förutom på engelska Wikipedia? Efter en snabb granskning verkar det inte finnas mycket skrivet om stormaktstiden, trots att svenska folket håller epoken högt. Vad kan detta bero på? Det vore bra om ni som har sverigekunskaper kunde ge den beskrivning som jag letar efter. --Vannucci (diskussion) 4 november 2016 kl. 13.16 (CET)[svara]

@Vannucci: Artikeln en:Swedish Empire har > 40000 bytes. (Sedan håller inte jag en tid då svenskar mördade och våldtog halva Europa högt.) -- Innocent bystander (diskussion) 4 november 2016 kl. 13.54 (CET)[svara]
@Innocent bystander: Du blandar inte ihop stormaktstiden med vikingatiden, väl? Under stormaktstiden var Sverige i praktiken en lutheransk militardiktatur, kneckteriet var hårt hållna och i synnerhet Karl XII såg inte mellan fingrarna när det gällde excesser. /ℇsquilo 4 november 2016 kl. 14.34 (CET)[svara]
@Esquilo: Våld blir inte mer glamoröst för att det är sanktionerat av en blåblodig! -- Innocent bystander (diskussion) 4 november 2016 kl. 14.39 (CET)[svara]
Hur menar du då? Väpnad strid bygger på våld, det är inget unikt varken för Sverige eller stormaktstiden. /ℇsquilo 4 november 2016 kl. 14.45 (CET)[svara]
"Du tronar på minnen från fornstora dar", sjunger vi, men det är nog högst individuellt vad man lägger in i detta. Beroende på ålder kan det exempelvis vara fotbolls-VM 1958 eller 1994. Tostarpadius (diskussion) 4 november 2016 kl. 16.20 (CET)[svara]

Wikipedias Asienmånad startar![redigera | redigera wikitext]

Wikipedias Asien-månad är november!

Nu startar Wikipedias Asienmånad. 1-30 november är det flerspråkig online-skrivarstuga, för att utöka Wikipedias täckning av Asienartiklar. Förra året gav skrivarstugan 7000 artikelbidrag på 43 språk. Vårt svenskspråkiga Wikipedia blev dock dåligt representerat, eftersom nyheten nådde oss sent. Var med och förbättra fjolårets resultat! Börja med att läsa mera på Wikipedias Asien-månad 2016! Deryni (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 20.40 (CET)[svara]

Hur funkar vykortsgrejen, vart ska man uppge adressuppgifter? --Skottniss (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 21.10 (CET)[svara]
Med vykorten fungerar det så att den som bidrar tillräckligt mycket för att bli berättigad till uppvaktningen med vykort får mejl och möjlighet att lämna sin postadress. Ifjol fick jag vykort från fyra olika länder. Deryni (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 22.06 (CET)[svara]
Kan vi inte ha en Albanienmånad någon gång? --Vannucci (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 21.47 (CET)[svara]
Asienmånaden verkar koordinerad från "högt upp", så att säga. Alla språkversioner av wikipedia är ju med, och det faktum att fysiska vykort skickas ut till tusentals (?) wikipedianer världen över säger en del om hur stort det verkligen är. Tror det är lättare om du försöker få det till att bli veckans tävling eller liknande. --Skottniss (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 23.14 (CET)[svara]
Nja, det är vanliga användare som koordinerar det. Ett gäng som är drivna kan åstadkomma mycket. Ainali diskussionbidrag 31 oktober 2016 kl. 23.25 (CET)[svara]
Javisst, det förstår jag: men inflytelserika vanliga användare ;-) Tror inte 5 nybörjare skulle ha vidare lycka i att få igång ett såpass stort projekt. --Skottniss (diskussion) 31 oktober 2016 kl. 23.32 (CET)[svara]
Det handlar nog mer om att en nybörjare saknar erfarenheten att kunna engagera andra wikipedianer snarare än inflytande som får folk att göra saker de inte har lust med. Fem drivna och erfarna användare på svenska Wikipedia skulle lätt kunna ordna en liknande tävling även om de saknar inflytande internationellt. Men det kommer att ta en del tid och arbete. Ainali diskussionbidrag 31 oktober 2016 kl. 23.56 (CET)[svara]
Att vara med i ett så pass internationellt projekt är en bra början till att bygga sådan erfarenhet. Notera dock att villkoren för godkända bidrag är tämligen tuffa i denna skrivarstuga. 3000 byte är kanske inte så märkvärdigt för en allmänintresserad wikipedian, men 300 ord är tuffare än det låter: Ord i faktamallar och bildgallerier räknas nämligen inte. Deryni (diskussion) 1 november 2016 kl. 21.58 (CET)[svara]
Första dagen, hittills har vi nio bidrag (mer än hela fjolårsmånaden) varav fem godkända. Deryni (diskussion) 1 november 2016 kl. 21.58 (CET)[svara]
Jag förstår inte varför vi ska ha reklam på huvudsidan rörande Asienmånaden eftersom de flesta som besöker huvudsidan antagligen vill hit för att läsa och inte få uppmaningar att bidra till detta kortvariga sidoprojekt eller vad det nu är. Huvudsidan borde vara förbehållet för att visa vägen för läsare för vidare läsning och vid insamlingar för att hålla Wikimedia Sverige vid liv. Det här ser mer ut som ett övergrepp mot båda sakerna. Ta bort det från huvu