Europeiskt politiskt parti

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Europeiskt parti)
Europeiska flaggan

Ett europeiskt politiskt parti, formellt politiskt parti på europeisk nivå, är ett parti som verkar inom europeiska internationella organisationer, såsom Europeiska unionen och Europarådet. De består vanligtvis av flera nationella partier från olika europeiska länder. Ett parti kan erhålla status som europeiskt parti av EU, vilket innebär ekonomiskt bidrag.

I Europaparlamentet bildar de europeiska partierna politiska grupper. En politisk grupp kan bestå av ett eller flera europeiska partier. Till skillnad från de europeiska partierna, verkar de politiska grupperna endast inom parlamentet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Regelverket kring europeiska partier har förändrats sedan början av 1990-talet, då det för första gången blev möjligt att erhålla statusen som ett europeiskt parti.

Maastrichtfördraget[redigera | redigera wikitext]

Maastrichtfördraget införde en artikel 138a (senare omnumrerad till artikel 191) i Romfördraget om europeiska partier. Artikeln fastslår att europeiska partier är viktiga för den europeiska integrationen, men det fastslås inget detaljerat regelverk för sådana partier.[1]

Politiska partier på europeisk nivå är viktiga som en integrationsfaktor inom unionen. De bidrar till att skapa ett europeiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas politiska vilja.
– Artikel 138a, som infördes genom Maastrichtfördraget

Amsterdamfördraget och Nicefördraget[redigera | redigera wikitext]

Ett par år senare, 1997, ändrade Amsterdamfördraget artikeln som Maastrichtfördraget hade införlivat i Romfördraget. Artikeländringen innebar att det bland annat fastslogs vem som skulle betala olika typer av utgifter för de europeiska partierna. Det innebar också att de europeiska partierna kunde erhålla ekonomiskt stöd från EU. Det medförde att vissa europeiska partier började att finansiera de nationella partiernas verksamhet, något som inte var avsikten från EU:s sida.[2]

Nicefördraget införde ett andra stycke i artikel 191 (tidigare 138a) i Romfördraget.

Rådet skall i enlighet med förfarandet i artikel 251 fastställa regler för politiska partier på europeisk nivå och särskilt bestämmelser om deras finansiering.
– Andra stycket i artikel 191, som infördes genom i Nicefördraget

Hänvisningen till artikel 251 innebar att beslutet skulle tas genom medbeslutande med Europaparlamentet. Regelverket kring europeiska partier skulle alltså antas av rådet och parlamentet tillsammans.[3]

Förändringar sedan Nicefördraget[redigera | redigera wikitext]

Ett europeiskt parti måste ha som avsikt att delta i EU-valen.

Följaktligen har rådet och parlamentet utfärdat två förordningar om europeiska partier. I "Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 av den 4 november 2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå" fastställs vad ett europeiskt parti egentligen är och att det inte får användas för att finansiera de nationella partiernas verksamhet, varken direkt eller indirekt.[4]

Bestämmelserna i denna förordning har sedan dess förändrats genom flera andra beslut, däribland beslut från Europaparlamentets presidium den 29 mars 2004[5] och en ny förordning den 18 december 2007[6]. Dessa justeringar medförde en uppstramning av förfarandena och finansieringen kring de europeiska partierna. Möjligheten att bilda europeiska stiftelser infördes också genom rådets och parlamentets förordning.

Ett europeiskt parti måste vara registrerat som en juridisk person i ett av Europeiska unionens medlemsstater. Dessutom måste det respektera grundläggande värden, såsom demokrati, frihet och mänskliga rättigheter liksom ha deltagit, eller åtminstone uttryckt sin avsikt att delta, i val till Europaparlamentet.

Förändringar genom Lissabonfördraget[redigera | redigera wikitext]

Genom Lissabonfördraget infördes följande bestämmelse angående europeiska partier:

De politiska partierna på europeisk nivå ska bidra till att skapa ett europeiskt politiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas vilja.
– Artikel 10.4 i EU-fördraget efter Lissabonfördragets ikraftträdande

Ett nytt förslag till förordning om europeiska partier är under utarbetning och väntas stärka de europeiska partiernas roll, bland annat genom att införa en egen rättslig status för dem, istället för att de ska vara registrerad som en vanlig organisation i någon av medlemsstaterna. Sedan 2011 är det också möjligt för enskilda personer att vara individuella medlemmar i vissa av de europeiska partierna.

2014 års förordning[redigera | redigera wikitext]

Den 22 oktober 2014 antogs en ny förordning om europeiska partier av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.[7] Den nya förordningen ger bland annat europeiska partier en europeisk rättslig status, istället för att som tidigare ha lytt under en enskild medlemsstats bestämmelser (där partiet har haft sitt säte). Förordningen innehåller också nya bestämmelser som villkor och kontroll för att europeiska partier ska få bidrag från Europaparlamentet. Den 1 september 2016 inrättades ett nytt organ för att ansvara för de nya bestämmelserna. Förordningen i sin helhet började tillämpas den 1 januari 2017.

Nya reformer[redigera | redigera wikitext]

I november 2021 föreslog Europeiska kommissionen en omarbetad förordning om regelverket för europeiska politiska partier och stiftelser. Förslaget måste godkännas av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd innan det kan träda i kraft.[8][9]

Struktur[redigera | redigera wikitext]

Alla europeiska partier är i stora drag uppbyggda på samma sätt. En kongress utgör det högsta beslutande organet i partiet och beslutar över frågor som rör exempelvis riktlinjerna för politiken. Hur ofta kongressen sammanträder bestämmer varje parti. Kongressen utser också ett råd för partiet, som ansvarar för arbetet mellan kongressens sammanträden. Rådet beslutar exempelvis över medlemskapsansökningar och om vilken politik partiet ska föra. En kommitté eller ett presidium, där bland annat partiets partiledare ingår, ansvarar för partiets dagliga arbete. Till sin hjälp har partiledningen ett sekretariat, som ansvarar för det administrativa arbetet.

De europeiska partierna samarbetar också med en rad associerade organisationer. Av dessa organisationer är partiets politiska grupper i Europaparlamentet den viktigaste. Den politiska gruppen är en sammanslutning bestående av Europaparlamentariker som tillhör partiet och har ett eget sekretariat. Flera av de europeiska partierna har också egna ungdomsförbund. Dessa är i sin tur paraplyorganisationer för ungdomsförbunden till de partier som ingår i det europeiska partiet.

Krav och privilegier[redigera | redigera wikitext]

Medlemsstaternas stats- och regeringschefers partitillhörighet.

För att ett parti ska kunna erhålla den officiella statusen som parti på europeisk nivå krävs att ett flertal kriterier uppfylls.[10] Ett europeiskt parti erhåller bland annat ekonomiskt stöd för sin verksamhet.

  1. Vara en juridisk person i den medlemsstat där den har sitt säte.
  2. Företrädas av ledamöter i Europaparlamentet eller de nationella eller regionala parlamenten eller regionala församlingarna, i åtminstone en fjärdedel av medlemsstaterna, eller ha erhållit i åtminstone en fjärdedel av medlemsstaterna, minst tre procent av rösterna i var och en av dessa medlemsstater i de senaste valen till Europaparlamentet.
  3. Respektera, i synnerhet i sitt program och i sin verksamhet, de principer på vilka Europeiska unionen grundar sig, nämligen principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen.
  4. Ha deltagit i eller uttryckt sin avsikt att delta i valen till Europaparlamentet.

För närvarande har tio partier erhållit den officiella statusen som europeiskt parti. Tre av dessa, Europeiska folkpartiet (EPP), Europeiska socialdemokratiska partiet (PES) och Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE), dominerar unionens fyra politiska institutioner.

Partier med officiell status[redigera | redigera wikitext]

Partinamn
Förk.
Ideologi
Grundat
Politisk grupp i Europaparlamentet
Ref.
Europeiska folkpartiet EPP Kristdemokrati, konservatism, liberalkonservatism 8 juli 1976 Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) [11]
Europeiska socialdemokratiska partiet PES Socialdemokrati 9 november 1992 Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet [12]
Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE Liberalism, socialliberalism, federalism 26 mars 1976 Gruppen Renew Europe [13]
Europeiska demokratiska partiet EDP Politisk mitt, socialliberalism 9 december 2004 Gruppen Renew Europe [14]
Europeiska gröna partiet EGP Grön ideologi 21 februari 2004 Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen [15]
Europeiska fria alliansen EFA Regionalism 9 juli 1981 Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen [16]
Identitet och demokrati ID Högerpopulism, nationalism, euroskepticism 2014 Gruppen Identitet och demokrati [17]
Europeiska konservativa och reformister ECR Konservatism, marknadsliberalism, 1 oktober 2009 Gruppen Europeiska konservativa och reformister [18]
Europeiska kristna politiska rörelsen ECPM Kristdemokrati, socialkonservatism 15 september 2005 Gruppen Europeiska konservativa och reformister [19]
Europeiska vänsterpartiet EV Socialism, eurokommunism, grön ideologi 8 maj 2004 Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster [20]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Maastrichtfördraget” (på engelska). EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/sv/treaties/dat/11992M/htm/11992M.html. Läst 15 juli 2009. 
  2. ^ ”Amsterdamfördraget”. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/sv/treaties/dat/11997D/htm/11997D.html. Läst 15 juli 2009. 
  3. ^ ”Nicefördraget”. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/sv/treaties/dat/12001C/htm/C_2001080SV.000101.html. Läst 15 juli 2009. 
  4. ^ ”Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 av den 4 november 2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå”. EUR-Lex. 4 november 2003. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32003R2004:SV:HTML. Läst 15 juli 2009. 
  5. ^ ”Beslut av Europaparlamentets presidium av den 29 mars 2004 om tillämpningsföreskrifter till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 av den 4 november 2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå”. EUR-Lex. 29 mars 2004. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32004D0612(01):SV:HTML. Läst 15 juli 2009. 
  6. ^ ”Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1524/2007 av den 18 december 2007 om ändring av förordning (EG) nr 2004/2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå”. EUR-Lex. 18 december 2007. Arkiverad från originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103051633/http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2007:343:0005:01:sv:HTML. Läst 15 juli 2009. 
  7. ^ EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU, EURATOM) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser
  8. ^ [1]
  9. ^ [2]
  10. ^ ”EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2004/2003 av den 4 november 2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå” (PDF). 27 december 2007. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CONSLEG:2003R2004:20071227:SV:PDF. Läst 18 april 2009. 
  11. ^ Beslut av Myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser av den 23 maj 2017 om registrering av Europeiska folkpartiet
  12. ^ Beslut av Myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser av den 14 juni 2017 om registrering av Europeiska socialdemokraters parti
  13. ^ Beslut av Myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser av den 4 maj 2017 om att registrera Alliansen liberaler och demokrater för Europa som europeiskt politiskt parti
  14. ^ Beslut av myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser av den 18 juli 2017 om registrering av Europeiska demokratiska partiet
  15. ^ Beslut av myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser av den 20 juli 2017 om registrering av Europeiska gröna partiet
  16. ^ Beslut av myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser av den 27 juli 2017 om registrering av Europeiska fria alliansen
  17. ^ Beslut av Myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser av den 14 september 2017 om registrering av Mouvement pour une Europe des nations et des libertés
  18. ^ Beslut av myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser av den 24 augusti 2017 om registrering av Alliansen av konservativa och reformister i Europa
  19. ^ Beslut av myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser av den 31 augusti 2017 om registrering av register Europeiska kristna politiska rörelsen
  20. ^ Beslut av myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser av den 7 augusti 2017 om registrering av Party of the European Left
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.