Fjodor Tiuttjev

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fjodor Tiuttjev (1803-1873).

Fjodor Ivanovitj Tiuttjev (ryska: Фёдор Иванович Тютчев), född 5 december 1803 (23 november g.s.), död 27 juli 1873 (15 juli g.s.), var en berömd rysk diktare och diplomat.

Han bodde bland annat i München och Turin och var en bekant av Heine och Schelling. Tiuttjev deltog inte i de litterära kretsarnas liv och betraktade inte sig själv som författare. Cirka 400 av hans dikter finns ännu existerande, och versrader ur dessa citeras ganska ofta i Ryssland.

De tidiga dikterna tillhör 1700-talets poetiska tradition. Under 1830-talet är det den europeiska (särskilt tyska) romantiska traditionen som är förhärskande i hans dikter. De är för det mesta filosofiska (meditativa) verk, vars viktigaste teman utgörs av reflektioner över världsalltet och människans öde och naturupplevelser. I 1840-talet skriver han några statsvetenskapliga artiklar som gäller växelverkan mellan Ryssland och den västerländska civilisationen. Under 1850-talet skapar Tiuttjev några genomträngande dikter där kärlek betraktas som en tragedi. Dessa verk blev senare samlade i den så kallade Denisievacykeln, dvs en diktcykel dedicerade till skaldens älskade, Je. A. Denisieva. I 1860- och 1870-talet består Tiuttjevs poesi mestadels av politiska dikter.

Hans mest berömda dikt är "Silentium!" — en bitter uppmaning till tystnad och ett uttryck för sorg över att en människa aldrig kan förstå fullständigt den andra. Versraden "Och lögn blir varje ord som sägs" (ryska: Мысль изреченная есть ложь) är en av Tiuttjevs mest kända aforismer, såsom "Man kan inte förstå sig på Ryssland genom sinn" (Умом Россию не понять) och "Vi får inte veta på förhand huru vårt ord kommer tillbaka" (Нам не дано предугадать, как слово наше отзовется)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]