Bettina von Arnim

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bettina von Arnim, före 1810. Gravyr efter hennes dotter Armgart von Arnims kopia av ett verk av okänd artist.

Bettina von Arnim, född 4 april 1785 i Frankfurt am Main som Anna Elisabeth Catharina Ludovica Magdalena Brentano, död 20 januari 1859 i Berlin, var en tysk författare och en betydande person under den tyska romantiken. Hon var dotter till den italienskättade köpmannen och diplomaten Peter Anton Brentano och Maximiliane von La Roche, dotter till författaren Sophie von La Roche. Hon var syster till författaren Clemens Brentano och faster till Lujo Brentano.

Som ung umgicks Bettina Brentano förtroligt med Goethes mor i Frankfurt och blev 1807 presenterad för honom själv i Weimar. Hon dolde inte sitt tillbedjande svärmeri för den redan åldrige skalden, som dock försiktigt avvisade henne. Det kom till öppen brytning mellan dem, och Bettina Brentano gifte sig 1811 med skalden Achim von Arnim. Först efter sin makes och Goethes död debuterade hon som författare. I Goethes Briefwechsel mit einem Kinde (tre band, 1835) har åtskilliga av breven efteråt uppvisats vara skrivna av Bettina von Arnim själv. På liknande vis skildrade hon sin ungdomsväninna Karoline von Günderrode i en brevväxling (två band). Vidare skrev hon Dies Buch gehört dem König (två band, 1843, ett försök att lösa den sociala armodsfrågan) och flera skrifter i en blomsterrik sierskestil.

Bettina von Arnims relation med Goethe behandlas i Milan Kunderas roman Odödligheten.

Hennes porträtt har tryckts på tyska sedlar och frimärken.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Barn med Achim von Arnim:

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Tagebuch. 1835
  • Goethes Briefwechsel mit einem Kinde. 1835
  • Die Günderode. 1840
  • Reichsgräfin Gritta von Rattenzuhausbeiuns. 1840 (Med dottern Gisela)
  • Dedié á Spontini. 1842
  • Dies Buch gehört dem König. 1843
  • Clemens Brentanos Frühlingskranz, aus Jugendbriefen ihm geflochten, wie er selbst schriftlich verlangte. 1844
  • Ilius Pamphilius und die Ambrosia. 1848
  • An die aufgelöste Preussische National-Versammlung. 1848
  • Die Polenbroschüre. 1848
  • Gespräche mit Daemonen. Des Königsbuchs zweiter Teil. 1852
  • Ilius Pamphilius und die Ambrosia. 1847f. (Brevroman)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Denna artikel bygger delvis på motsvarande artikel på tyska Wikipedia.


Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Arnim, Anna Elisabeth, 1904–1926.