Lista över Irlands regenter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Lista över Irlands regenter omfattar de personer, som har varit ledare (statschef) för ön och sedermera staten Irland. Enligt tidigmedeltida legender har det funnits storkonungar (iriska: Ard Rí, engelska: High King), som har styrt över landet sedan 1500-talet f.Kr. eller kanske till och med så tidigt som 1900-talet f.Kr. Numera avskrivs dessa av forskarna dock som legender och det är först från och med 400-talet e.Kr. som det möjligtvis ligger något verklighetsbaserat bakom de legendariska namnen. Dessutom är det först från och med 800-talet, som storkonungarna är säkerställt historiska. De personer, som sägs ha innehaft posten innan dess anses numera vara en blandning av fakta, legender, sagor och propaganda, i ett försök av senare tiders regenter och krönikeskrivare att sträcka den politiska enigheten på ön så långt tillbaka som möjligt. Dessutom omnämns inte titeln i tidig irländsk lag, så före 800-talet är det anakronistiskt att tala om storkonungar. Listan över historiska storkonungar inleds därför med Máel Sechnaill mac Máele Ruanaids tillträde 846.

I annalerna beskrivs senare storkonungar ofta som rígh Érenn co fressabra ("Kungar av Irland med opposition"), vilket syftar på den instabilitet, som drabbade storkonungaskapet efter Máel Sechnaill mac Domnaills död 1022. Han hade blivit avsatt av Brian Boru 1002, men återinsatt 1014 efter Brians död. Sådana avsättningar blev dock mycket vanliga under återstoden av 1000-talet och 1100-talet och titeln storkonung avskaffades i slutet av 1100-talet, efter den normandiska invasionen av Irland från England 1171. Den siste, som utnämndes till storkonung av Irland var Ruaidrí Ua Conchobair 1166. Han fick dock titeln kung av Irland i ett försök att verkligen skapa ett enat irländskt kungadöme på ön, vilket dock misslyckades på grund av den engelska invasionen.

Den dåvarande engelske kungen Henrik II lät inrätta Herredömet Irland (engelska: Lordship of Ireland) och därmed också skapa titeln Herre över Irland (engelska: Lord of Ireland) och gav den till sin son Johan 1177. När Johans äldre bror Rikard Lejonhjärta dog 1199 fann sig Johan vara kung av England och därigenom kom de engelska regenterna att inneha titeln fram till 1500-talet. Genom den irländska kronakten (1542) avskaffades titeln av det irländska parlamentet och den dåvarande engelske kungen Henrik VIII blev istället kung av Irland (engelska: King of Ireland). Därmed avskaffades också herredömet och Kungariket Irland (engelska: Kingdom of Ireland) bildades. De engelska regenterna fortsatte som Irlands regenter, så även när England och Skottland förenades i personalunion under Jakob I 1603.

1707 gick England och Skottland även i realunion och bildade Kungariket Storbritannien (engelska: Kingdom of Great Britain). Kungariket Irland skulle dock komma att kvarstå som ett eget rike i personalunion med Storbritannien i ytterligare ett århundrade. Genom unionsakterna (1800) sammanslogs kungarikena Storbritannien och Irland och bildade Förenade kungariket Storbritannien och Irland (engelska: United Kingdom of Great Britain and Ireland) varvid det irländska kungariket alltså upphörde att existera. Den nya staten existerade i denna form fram till början av 1900-talet, då, efter uppror från irländarnas sida, större delen av ön Irland den 6 december 1922 bröt sig loss från kungariket och bildade den Irländska fristaten (iriska: Saorstát Éireann, engelska: Irish Free State). Den brittiske monarken kvarstod dock formellt som Irlands statschef fram till 28 april 1949, då republiken Irland utropades och landet blev helt självständigt från Storbritannien. Redan ett årtionde tidigare (1938) hade dessutom Douglas Hyde blivit Irlands förste president.

Historiska storkonungar (846–1198)[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Máel Sechnaill mac Máele Ruanaid Arms of Ireland (Historical).svg Okänt födelsedatum Storkonung 846 27 november 862
Áed Findliath Arms of Ireland (Historical).svg Okänt födelsedatum
son till Niall Caille och Gormflaith ingen Donnchada
Storkonung vintern 862
efter Máel Sechnaill mac Máele Ruanaids död
879
Flann Sinna Arms of Ireland (Historical).svg 847 eller 848
son till Máel Sechnaill mac Máele Ruanaid och Land ingen Dúngaile
Storkonung 879
efter Áed Findliaths död
25 maj 916
Niall Glúndub Arms of Ireland (Historical).svg Okänt födelsedatum
son till Áed Findliath och Máel Muire[1]
Storkonung våren 916
efter Flann Sinnas död
14 september 919
stupad i ett slag mot vikingar vid Dublin
Donnchad Donn[2] Arms of Ireland (Historical).svg Okänt födelsedatum
son till Flann Sinna och Gormlaith ingen Flann mac Conaing
Storkonung hösten 919
efter Niall Glúndubs död
944
Congalach Cnogba Arms of Ireland (Historical).svg Okänt födelsedatum Storkonung 944
efter Donnchad Donns död
956
Domnall ua Néill Arms of Ireland (Historical).svg Okänt födelsedatum
son till Muirchertach mac Néill[3]
Storkonung 956
efter Congalach Cnogbas död
980
Máel Sechnaill mac Domnaill Arms of Ireland (Historical).svg Okänt födelsedatum Storkonung 980
efter Domnall ua Néills död
1002
avsatt av Brian Boru
Brian Boru Brian Boru, King of Munster.jpg Omkring 941
son till Cennétig mac Lorcáin och Bé Binn inion Urchadh
Storkonung 1002
vid Máel Sechnaill mac Domnaills avsättning
23 april 1014
stupad i slaget vid Clontarf på långfredagen
Máel Sechnaill mac Domnaill Arms of Ireland (Historical).svg Storkonung 1014
efter Brian Borus död
2 september 1022
Donnchad mac Briain Arms of Ireland (Historical).svg Okänt födelsedatum
son till Brian Boru och Gormflaith ingen Murchada
Storkonung med opposition hösten 1022
efter Máel Sechnaill mac Domnaills död
1064
i Rom
Diarmait mac Maíl na mBó Arms of Ireland (Historical).svg Okänt födelsedatum
son till Donnchad Máel na mBó och Aife
Storkonung med opposition 1064
efter Donnchad mac Briains död
7 februari 1072
i Odba
Toirdelbach Ua Briain Arms of Ireland (Historical).svg 1009
son till Tadc mac Briain[4] och Mór
Storkonung med opposition våren 1072
efter Diarmait mac Maíl na mBós död
14 juli 1086
av sjukdom
Domnall Ua Lochlainn Arms of Ireland (Historical).svg 1048
son till Artgar
Storkonung med opposition sommaren 1086
efter Toirdelbach Ua Briains död
10 februari 1121
i Derry
Muirchertach Ua Briain Arms of Ireland (Historical).svg Omkring 1050
son till Toirdelbach Ua Briain
Utropad till storkonung i opposition mot Domnall Ua Lochlainn 1101 10 mars 1119
Tairrdelbach Ua Conchobair Arms of Ireland (Historical).svg 1088
son till Ruaidrí na Saide Buide och Mór
Storkonung våren 1121
efter Domnall Ua Lochlainns död
1156
Muirchertach Mac Lochlainn Arms of Ireland (Historical).svg Okänt födelsedatum Storkonung 1156
efter Tairrdelbach Ua Conchobairs död
1166
Ruaidrí Ua Conchobair Rory O'Connor Stone Carving.jpg Okänt födelsedatum (första gången omnämnd 1136)
son till Tairrdelbach Ua Conchobair och Derbforgaill Ní Lochlainn
Kung 1166
efter Muirchertach Mac Lochlainns död
Antingen avsatt av sin son 1186
eller fortsatt kung till sin död
1198
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Senare omstridda pretendenter[redigera | redigera wikitext]

I och med den normandiska invasionen av Irland 1171 avskaffades titeln "Storkonung" (Ruaidrí Ua Conchobair behöll titeln "Kung av Irland" till sin död) och de engelska regenterna tog över som "herrar av Irland". Under 1200- och 1300-talen framträdde dock två pretendenter, som försökte återupprätta titeln Storkonung. De fick dock inte stöd av Irlands menighet och blev därför kortvariga i sina anspråk.

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Brian Ua Néill Arms of Ireland (Historical).svg Okänt födelsedatum Utropad till storkonung 1258 1260
stupad i slaget vid Druim-dearg
Edubard a Briuis Arms of Ireland (Historical).svg Omkring 1280
son till Robert de Brus[5] och Marjorie av Carrick
Utropad till storkonung i början av juni 1315 14 oktober 1318
stupad i slaget vid Faughart
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Herrar över Irland (1177–1542)[redigera | redigera wikitext]

Sedan den engelske kungen Henrik II hade invaderat Irland utropade han det till herredöme (engelska: Lordship) och gjorde sin andre son Johan till den förste innehavaren av titeln Herre över Irland (engelska: Lord of Ireland). Johan var inte arvinge till den engelska tronen – hans äldre bror Rikard blev kung av England efter fadern Henriks död 1189. Tio år senare (1199) dog emellertid Rikard utan arvingar, varför brodern Johan även blev kung av England. Titeln herre över Irland kom från och med då att bli en av de titlar kungen av England bar, till dess att den avskaffades 1542.

Namn
Svenska · Engelska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Johan utan land
(John Lackland · Jean sans terre)
John of England (John Lackland).jpg 24 december 1166
på slottet Beaumont Palace
son till Henrik II
och Eleonora av Akvitanien
Herre över Irland i maj 1177 19 oktober 1216
i Newark-on-Trent
antagligen av att ha förätit sig på persikor och druckit för mycket vin
[6]
Henrik III
(Henry of Winchester)
Henrytreti.jpg 1 oktober 1207
på slottet Winchester Castle
son till Johan utan land
och Isabella av Angoulême
Herre över Irland 28 oktober 1216
efter Johan utan lands död
16 november 1272
i Westminsterpalatset
[7]
Edvard I
(Edward [the] Longshanks)
Eduard1 korunovace.jpg 17 juni 1239
i Westminsterpalatset
son till Henrik III
och Eleonora av Provence
Herre över Irland 20 november 1272
efter Henrik III:s död
7 juli 1307
i Burgh by Sands
[8]
Edvard II
(Edward II)
Edward II of England.jpg 25 april 1284
på slottet Caernarfon Castle i Wales
son till Edvard I
och Eleonora av Kastilien
Herre över Irland 7 juli 1307
vid Edvard I:s död
25 januari 1327
avsatt av parlamentet
21 september 1327
mördad genom tortyr på slottet Berkeley Castle
[9][10]
Edvard III
(Edward III)
Edward III of England (Order of the Garter).jpg 13 november 1312
på slottet Windsor Castle
son till Edvard II
och Isabella av Frankrike
Herre över Irland 25 januari 1327
vid Edvard II:s avsättning
21 juni 1377
på slottet Sheen Palace
[11]
Rikard II
(Richard II)
Richard II King of England.jpg 6 januari 1367
i Bordeaux
son till Edvard III:s son Edvard
och Johanna av Kent
Herre över Irland 21 juni 1377
vid Edvard III:s död
29 september 1399
avsatt av Henrik Bolingbroke
14 februari 1400
på slottet Pontefract Castle
troligtvis av svält
[12]
Henrik IV
(Henry [of] Bolingbroke)
King Henry IV from NPG (2).jpg 3 april 1366 eller 1367
på slottet Bolingbroke Castle
son till Johan av Gent
och Blanche av Lancaster
Herre över Irland 29 september 1399
vid Rikard II:s avsättning
20 mars 1413
i kyrkan Westminster Abbey
av sjukdom
[13][14]
Henrik V
(Henry V)
Henry5.JPG 16 september 1386 eller 9 augusti 1387
på slottet Monmouth Castle
son till Henrik IV
och Mary de Bohun
Herre över Irland 20 mars 1413
vid Henrik IV:s död
31 augusti 1322
slottet i Vincennes utanför Paris i Frankrike
av dysenteri
[13][15]
Henrik VI
(Henry VI)
HenryVIofEngland.JPG 6 december 1421
på slottet Windsor Castle
son till Henrik V
och Katarina av Valois
Herre över Irland 31 augusti 1422
vid Henrik V:s död
4 mars 1461
avsatt av Edvard IV
[16]
Edvard IV
(Edward IV)
EdwardIVofEngland-Yorkist.jpg 28 april 1442
i Rouen
son till hertig Rikard av York
och Cecily Neville
Herre över Irland 4 mars 1461
vid Henrik VI:s avsättning
2 oktober 1470
avsatt av Henrik VI
[17]
Henrik VI
(Henry VI)
HenryVIofEngland.JPG Herre över Irland 30 oktober 1470
efter Edvard IV:s avsättning
11 april 1471
åter avsatt av Edvard IV
21 maj 1471
mördad i Towern i London
troligen på Edvard IV:s order
[16]
Edvard IV
(Edward IV)
EdwardIVofEngland-Yorkist.jpg Herre över Irland 11 april 1471
vid Henrik VI:s avsättning
9 april 1483
på slottet Westminster Palace
[17]
Edvard V
(Edward V)
King-edward-v.jpg 2 november 1470
i Westminster
son till Edvard IV och Elisabet Woodville
Herre över Irland 9 april 1483
vid Edvard IV:s död
25 juni 1483
avsatt av Rikard III
6 juli eller oktober 1483
troligen mördad av Rikard III i Towern
[18]
Rikard III
(Richard III)
Richard III of England.jpg 2 oktober 1452
på slottet Fotheringhay Castle
son till hertig Rikard av York
och Cecily Neville
Herre över Irland 25 juni 1483
vid Edvard V:s avsättning
22 augusti 1485
stupad i slaget vid Bosworth Field
[19]
Henrik VII
(Henry VII)
Henry Tudor of England cropped.jpg 28 januari 1457
på slottet Pembroke Castle
son till Edmund Tudor
och Margaret Beaufort
Herre över Irland 22 augusti 1485
vid Rikard III:s död
21 april 1509
på slottet Richmond Palace
[20]
Henrik VIII
(Henry VIII)
Hans Holbein d. J. 074.jpg 28 juni 1491
på slottet Greenwich Palace
son till Henrik VII och Elizabeth av York
Herre över Irland 21 april 1509
vid Henrik VII:s död
23 januari 1542
titeln avskaffad och Henrik istället utnämnd till kung av Irland
[21]
Namn
Svenska · Engelska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Kungar och regerande drottningar av Irland (1542–1801)[redigera | redigera wikitext]

1541 utfärdade Irlands parlament den irländska kronakten (som trädde i kraft 1542), varigenom Herredömet Irland och titeln Herre över Irland avskaffades och ersattes av Kungariket Irland och Kung av Irland. Anledningen var, att Henrik VIII under 1530-talet hade brutit med påven och inlett reformationen. Många irländare kände nämligen, att påven var deras sanna överhuvud och "herren över Irland" bara var hans ställföreträdare, eftersom Henrik II på 1100-talet hade fått Irland som län av påven. Genom den nya titeln etablerades det dock, att den engelske regenten var Irlands överhuvud.

1603 fick England och Skottland samme kung (Jakob I) och han fortsatte också traditionen att de engelska regenterna skulle vara Irlands regenter. När de engelska och skotska kungadömena avskaffades under Oliver Cromwells tid skedde detsamma med Irland, som 16531660 utgjorde ett lordprotektorat, som ingick i det engelska samväldet. 1660 återupprättades monarkin i både England, Skottland och Irland och Karl II blev kung över alla tre länderna.

När England och Skottland förenades än starkare 1707 och bildade Kungariket Storbritannien gällde detta dock inte Irland, som fortsatte som ett eget kungarike i personalunion med Storbritannien fram till 1801.

Namn
Svenska · Engelska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Henrik VIII
(Henry VIII)
Hans Holbein d. J. 074.jpg Kung 23 januari 1542
efter att denna titel har ersatt Herre över Irland
28 januari 1547
på slottet Whitehall Palace
[21]
Edvard VI
(Edward VI)
Edward VI of England c. 1546.jpg 12 oktober 1537
på slottet Hampton Court Palace
son till Henrik VIII
och Jane Seymour
Kung 28 januari 1547
vid Henrik VIII:s död
6 juli 1553
på slottet Greenwich Palace
av sjukdom
[22]
Namn
Svenska · Engelska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Omstridd pretendent

Edvard VI utnämnde Lady Jane Grey till sin tronföljare. Fyra dagar efter hans död den 6 juli 1553 utropades Jane till regerande drottning. Nio dagar efter utnämningen, den 19 juli, bytte det kungliga rådet (engelska the Privy Council) sida och utropade Edvard VI:s katolska halvsyster Maria till drottning istället. Jane avrättades 1554, vid 16 års ålder. Få historiker anser henne ha varit legitim som monark.

Namn
Svenska · Engelska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Jane Grey
"Niodagarsdrottningen"
(Lady Jane Grey, the Nine Days Queen)
Streathamladyjayne.jpg Oktober 1537
på slottet i Bradgate Park
dotter till hertig Henry Grey av Suffolk
och Frances Brandon
Utropad till regerande drottning 10 juli 1553
efter Edvard VI:s död
19 juli 1553
avsatt av kungliga rådet
12 februari 1554
avrättad genom halshuggning i Towern
[23]
Namn
Svenska · Engelska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Namn
Svenska · Engelska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Maria I (den blodiga)
(Mary I / Bloody Mary)
Mary I of England.jpg 18 februari 1516
på slottet Greenwich Palace
dotter till Henrik VIII
och Katarina av Aragonien
Utropad till regerande drottning 19 juli 1553
vid Jane Greys avsättning
17 november 1558
på slottet St. James's Palace
möjligen av en äggstockscysta eller livmodercancer
[22]
Filip
(Philip)
Portrait of Philip II of Spain by Sofonisba Anguissola - 002b.jpg 21 maj 1527
i Valladolid i Spanien
son till tysk-romerske kejsaren Karl V
och Isabella av Portugal
"Kung" 25 juli 1554 17 november 1558
vid Maria I:s död
13 september 1598
i Escorial i Spanien
[24]
Namn
Svenska · Engelska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Kunglig vapensköld 1554–1558

Enligt villkoren för äktenskapet mellan Filip I av Neapel (Filip II av Spanien från och med 15 januari 1556) och drottning Maria I, skulle Marias titlar och privilegier även tillfalla Filip så länge äktenskapet varade. Alla officiella dokument, inklusive lagar stiftade av parlamentet, skulle dateras med bådas namn och parlamentet skulle sammankallas under det gemensamma parets auktoritet. En parlamentslag gav honom titeln kung och sade att han "skall bistå hennes höghet ... i den lyckliga administrationen av hennes nåds land och områden" (engelska "shall aid her Highness ... in the happy administration of her Grace’s realms and dominions")[25] (även om lagen på andra ställen angav, att Maria skulle vara "ensam drottning"). Oavsett skulle Filip samregera med sin gemål.[26] Eftersom Englands nye kung inte kunde läsa engelska, beordrades det att en not över alla statsärenden skulle upprättas på latin eller spanska.[26][27][28] Mynt präglades med både Marias och Filips ansikte och Englands riksvapen (se bild till höger) sammansattes med Filips för att visa på deras samregering.[29][30] Lagar, som gjorde det till högförräderi att förneka Filips kungliga auktoritet instiftades i England[31] och Irland.[32] 1555 utfärdade påven Paulus IV en bulla där Filip och Maria erkändes som rättmätig kung respektive drottning av Irland.

Namn
Svenska · Engelska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Elisabet I
"Jungfrudrottningen"
(Elizabeth I, the Virgin Queen)
Elizabeth I in coronation robes.jpg 7 september 1533
på slottet Greenwich Palace
dotter till Henrik VIII
och Anne Boleyn
Regerande drottning 17 november 1558
vid Maria I:s död
24 mars 1603
på slottet Richmond Palace
[22]
Jakob I
"Fredsmakarkungen"
(James I, the Peacemaker King)
King James I of England and VI of Scotland by John De Critz the Elder.jpg 19 juni 1566
på slottet Edinburgh Castle
son till Henry och Maria Stuart
Kung 24 mars 1603
vid Elisabet I:s död
27 mars 1625
på slottet Theobalds House
[33]
Karl I
(Charles I)
Charles I (Daniel Mytens).jpg 19 november 1600
på slottet Dunfermline Palace
son till Jakob I
och Anne av Danmark
Kung 27 mars 1625
vid Jakob I:s död
30 januari 1649
avrättad genom halshuggning på slottet Whitehall Palace
[34]
Oliver Cromwell
(Oliver Cromwell, Old Ironsides)
Oliver Cromwell by Samuel Cooper.jpg 25 april 1599
i Huntingdon
son till sir Robert Cromwell
och Elizabeth Steward
Lordprotektor 16 december 1653 3 september 1658
i Whitehall
[35][36]
Richard Cromwell
(Richard Cromwell, Tumbledown Dick)
RichardCromwell.jpeg 4 oktober 1626
i Huntingdon
son till Oliver Cromwell
och Elizabeth Bourchie
Lordprotektor 3 september 1658
vid Oliver Cromwells död
25 maj 1659
abdikerad efter påtryckningar från parlamentet
12 juli 1712
i Cheshunt
[37][38]
Karl II
(Charles II, the Merrie Monarch)
Charles II (1670s).jpg 29 maj 1630
på slottet St. James's Palace
son till Karl I och
Henrietta Maria av Frankrike
Erkänd som kung av rojalister 30 januari 1649
vid Karl I:s avrättning
Kung 29 maj 1660
vid den engelska restaurationen
6 februari 1685
på slottet Whitehall Palace
[39][40]
Jakob II
(James II)
James II by John Riley.png 14 oktober 1633
på slottet St. James's Palace
son till Karl I och
Henrietta Maria av Frankrike
Kung 6 februari 1685
vid Karl II:s död
23 december 1688
avsatt under den ärorika revolutionen
16 september 1701
slottet i Saint-Germain-en-Laye
[41]
Maria II
(Mary II)
Queen Mary II.jpg 30 april 1662
på slottet St. James's Palace
dotter till Jakob II
och Anne Hyde
Regerande drottning och
samregent med sin make Vilhelm III
13 februari 1689
efter Jakob II:s avsättning
28 december 1694
på slottet Kensington Palace
[41]
Vilhelm III
Vilhelm av Oranien
(William III / William of Orange)
King William III of England, (1650-1702).jpg 4 november 1650
i Haag i Nederländerna
son till ståthållaren Vilhelm II av Oranien
och prinsessan Maria av Oranien
Kung och
samregent med sin maka Maria II
13 februari 1689
efter Jakob II:s avsättning
8 mars 1702
på slottet Kensington Palace
[42][43]
Anna
(Anne)
Anniex.jpg 6 februari 1665
på slottet St. James's Palace
dotter till Jakob II
och Anne Hyde
Regerande drottning 8 mars 1702
vid Vilhelm III:s död
1 augusti 1714
på slottet Kensington Palace
[44][45]
Georg I
(George I)
GeorgeIKneller1714.jpg 28 maj 1660
på slottet Leineschloss i Hannover
son till kurfurst Ernst August av Hannover
och Sofia av Pfalz
Kung 1 augusti 1714
vid Annas död
11 juni 1727
i Osnabrück
[46][47]
Georg II
(George II)
George II of Great Britain-01.jpg 30 oktober 1683
på slottet i Herrenhausen i Hannover
son till Georg I
och Sofia Dorotea av Celle
Kung 11 juni 1727
vid Georg I:s död
25 oktober 1760
på slottet Kensington Palace
[48][49]
Georg III
(George III)
George III in Coronation edit.jpg 4 juni 1738
i kungliga residenset Norfolk House
son till Georg II:s son Fredrik
och Augusta av Sachsen-Gotha
Kung 25 oktober 1760
vid Georg II:s död
1 januari 1801
kungariket Irland avskaffas och landet blir en del av Förenade kungariket Storbritannien och Irland
[50][51]
Namn
Svenska · Engelska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Kungar och regerande drottning av det förenade kungariket (1801–1922)[redigera | redigera wikitext]

Genom unionsakterna (utfärdade 1800) förenades Kungariket Irland från och med 1 januari 1801 med Kungariket Storbritannien och de båda länderna bildade därmed Förenade kungariket Storbritannien och Irland. Därmed var kung (eller regerande drottning) av detta land den enda titel monarkerna hade från och med 1801. På Irland grodde dock missnöjet och uppror förekom vid flera tillfällen, varav det mest kända torde vara Påskupproret 1916. Den 6 december 1922 utropades Irland till en självständig stat, den så kallade Irländska fristaten. Den brittiske monarken skulle dock formellt komma kvarstå som Irlands statschef till 1949.

Namn
Svenska · Engelska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Georg III
(George III)
George III in Coronation edit.jpg Kung 1 januari 1801
Förenade kungariket Storbritannien och Irland bildas
29 januari 1820
på slottet Windsor Castle
[50][51]
Georg IV
(George IV)
George IV bust1.jpg 12 augusti 1762
på slottet St. James's Palace
son till Georg III
och Charlotte av Mecklenburg-Strelitz
Regent 5 februari 1811
då Georg III omyndigförklarades på grund av galenskap
Kung 29 januari 1820
vid Georg III:s död
26 juni 1830
i Windsor i Berkshire
[52][53]
Vilhelm IV
(William IV)
King William IV by Sir David Wilkie.jpg 21 augusti 1765
på slottet Buckingham Palace
son till Georg III
och Charlotte av Mecklenburg-Strelitz
Kung 26 juni 1830
vid Georg IV:s död
20 juni 1837
på slottet Windsor Castle
[54][55]
Viktoria
(Victoria)
Queen Victoria by Bassano.jpg 24 maj 1819
på slottet Kensington Palace
dotter till Georg III:s son Edvard
och Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld
Regerande drottning 20 juni 1837
vid Vilhelm IV:s död
22 januari 1901
på kungliga residenset Osborne HouseIsle of Wight
[56][57]
Edvard VII
(Edward VII)
Eduard VII.jpg 9 november 1841
på slottet Buckingham Palace
son till drottning Viktoria
och Albert av Sachsen-Coburg-Gotha
Kung 22 januari 1901
vid Viktorias död
6 maj 1910
på slottet Buckingham Palace
[58][59]
Georg V
(George V)
Kinggeorgev1928.jpg 3 juni 1865
på residenset Marlborough House
son till Edvard VII
och Alexandra av Danmark
Kung 6 maj 1910
vid Edvard VII:s död
6 december 1922
då den Irländska fristaten utropas
[60][61]
Namn
Svenska · Engelska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Kungar av Irland (1922–1949)[redigera | redigera wikitext]

Eftersom Irland lösgjordes från det förenade kungadömet den 6 december 1922 förlorade den brittiske monarken överhögheten över Irland i egenskap av Storbritanniens regent. Dock var Irland fortfarande monarki och den brittiske monarken innehade fortfarande posten som Irlands kung. Efter att sedan 1801 ha varit en del av Storbritannien var Irland nu emellertid återigen ett eget kungarike i personalunion med Storbritannien. Eftersom inte hela Irland hade lösgjorts (de sex nordligaste grevskapen var fortfarande en del av Storbritannien) ändrades namnet den 12 april 1927 till Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland. Genom statuterna i Westminster (1931) bestämdes det, i det brittiska parlamentet, att det enbart var kungen av Irland, som hade makt över fristaten, och inte kungen av Storbritannien (även om de båda titlarna råkade innehas av samma person). Denna ordning kvarstod fram till 28 april 1949, då republiken Irland utropades och alla former av union mellan Storbritannien och Irland avskaffades. Därefter har Irlands president varit landets statschef.

Namn
Svenska · Engelska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Georg V
(George V)
Kinggeorgev1928.jpg Kung 6 december 1922
då den Irländska fristaten utropas
20 januari 1936
på residenset Sandringham House
[60][61]
Edvard VIII
(Edward VIII)
The Duke of Windsor (1945).jpg 23 juni 1894
på residenset White Lodge
son till Georg V
och Mary av Teck
Kung 20 januari 1936
vid Georg V:s död
11 december 1936
abdikerad för att kunna gifta sig med Wallis Simpson
28 maj 1972
i Bois de Boulogne i Paris
[62][63]
Georg VI
(George VIII)
King George VI of England, formal photo portrait, circa 1940-1946.jpg 14 december 1895
på residenset Sandringham House
son till Georg V
och Mary av Teck
Kung 11 december 1936
vid Edvard VIII:s abdikation
28 april 1949
då Irland utropas till en helt självständig republik
6 februari 1952
på residenset Sandringham House
[64][65]
Namn
Svenska · Engelska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Irlands presidenter (1938–)[redigera | redigera wikitext]

När den irländska fristaten hade bildats 1922 utnämndes en irländsk generalguvernör, som skulle vara monarkens ställföreträdare. Denna post ersattes 1938 av en president, som fram till 1949 alltså var ställföreträdare för monarken, men sedan dess har varit Irlands statschef.

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Politisk tillhörighet Källor
  Douglas Hyde Douglas Hyde - Project Gutenberg eText 19028.jpg 17 januari 1860
i Castlerea
25 juni 1938 24 juni 1945 12 juli 1949
i Dublin
Opolitisk
  Seán T. O'Kelly O Ceallaigh.jpg 25 augusti 1882
i Dublin
25 juni 1945 24 juni 1959 23 november 1966
i Dublin
Fianna Fáil
  Éamon de Valera Eamon de Valera c 1922-30.jpg 14 oktober 1882
i New York i USA
25 juni 1959 24 juni 1973 29 augusti 1975
i Dublin
  Erskine Hamilton Childers Minnesstatyett över Childers i Sankt Pauls-katedralen 11 december 1905
i London i Storbritannien
25 juni 1973 17 november 1974
i Dublin
  Cearbhall Ó Dálaigh Coat of arms of Ireland.svg 12 februari 1911
i Bray
19 december 1974 22 oktober 1976 21 mars 1978
i Dublin
Opolitisk
  Patrick Hillery Coat of arms of Ireland.svg 22 maj 1923
i Spanish Point
3 december 1976 2 december 1990 12 april 2008
i Dublin
Fianna Fáil
  Mary Robinson Mary Robinson-Obama31.04secs.png 21 maj 1944
i Ballina
3 december 1990 12 september 1997 Labour Party
  Mary McAleese Mary McAleese.jpg 27 juni 1951
i Belfast
11 november 1997 11 november 2011 Oberoende Fianna Fáil
  Michael D. Higgins Michael d higgins.jpg 18 april 1941
i Limerick
11 november 2011 Labour Party
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Politisk tillhörighet Källor

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dotter till Kenneth MacAlpin, som var Skottlands förste kung.
  2. ^ Namnet betyder Duncan den brunhårige.
  3. ^ Bror till Congalach Cnogbas far – Domnall och Congalach var alltså kusiner.
  4. ^ Halvbror till förre storkonungen Donnchad mac Briain
  5. ^ Far till Robert I av Skottland, som Edubard alltså var bror till.
  6. ^ ”thePeerage.com – Person Page 10201”. http://www.thepeerage.com/p10201.htm#i102006. Läst 25 oktober 2007. 
  7. ^ ”thePeerage.com – Person Page 10193”. http://www.thepeerage.com/p10193.htm#i101923. Läst 25 oktober 2007. 
  8. ^ ”thePeerage.com – Person Page 10191”. http://www.thepeerage.com/p10191.htm#i101903. Läst 25 oktober 2007. 
  9. ^ Edvard II blev officiellt avsatt av parlamentet den 25 januari 1327, efter att ha blivit fängslad den 16 november 1326. ”thePeerage.com – Person Page 10094”. http://www.thepeerage.com/p10094.htm#i100933. Läst 25 oktober 2007. 
  10. ^ Datumet för Edvard II:s död ifrågasätts av Ian Mortimer i hans bok "The Perfect King: The Life of Edward III, Father of the English Nation" (ISBN 009952709X), där han hävdar att Edvard kanske inte blev mördad, utan hölls fängslad i Europa i ytterligare flera år.
  11. ^ ”thePeerage.com – Person Page 10188”. http://www.thepeerage.com/p10188.htm#i101871. Läst 25 oktober 2007. 
  12. ^ Rikard II blev avsatt och fängslad av Henrik Bolingbroke, som tog makten genom de anspråk som tidigare hade hävdats av hans far Johan av Gent. ”thePeerage.com – Person Page 10206”. http://www.thepeerage.com/p10206.htm#i102054. Läst 25 oktober 2007. 
  13. ^ [a b] ”thePeerage.com – Person Page 10187”. http://www.thepeerage.com/p10187.htm. Läst 25 oktober 2007. 
  14. ^ ”HENRY IV på Archontology.org”. http://www.archontology.org/nations/england/king_england/henry4.php. Läst 25 oktober 2007. 
  15. ^ ”HENRY V på Archontology.org”. http://www.archontology.org/nations/england/king_england/henry5.php. Läst 28 november 2009. 
  16. ^ [a b] Edvard IV tog över tronen 1461 efter flera års inbördeskrig. Henrik VI återinsattes i ungefär fem månader 1470 innan han åter avsattes för gott. ”thePeerage.com – Person Page 10186”. http://www.thepeerage.com/p10186.htm#i101859. Läst 25 oktober 2007. 
  17. ^ [a b] Edvard avsattes kortvarigt under sin regeringstid av Henrik VI. ”thePeerage.com – Person Page 10164”. http://www.thepeerage.com/p10164.htm#i101635. Läst 25 oktober 2007. 
  18. ^ Edvard V avsattes av Rikard III, som tog över tronen under förevändningen att Edvard var illegitim. ”EDWARD V på Archontology.org”. http://www.archontology.org/nations/england/king_england/edward5.php. Läst 25 oktober 2007. 
  19. ^ ”RICHARD III på Archontology.org”. http://www.archontology.org/nations/england/king_england/richard3b.php. Läst 25 oktober 2007. 
  20. ^ ”thePeerage.com – Person Page 10142”. http://www.thepeerage.com/p10142.htm#i101418. Läst 25 oktober 2007. 
  21. ^ [a b] ”thePeerage.com – Person Page 10148”. http://www.thepeerage.com/p10148.htm#i101473. Läst 25 oktober 2007. 
  22. ^ [a b c] ”thePeerage.com – Person Page 10150”. http://www.thepeerage.com/p10150.htm. Läst 25 oktober 2007. 
  23. ^ Jane avsattes till förmån för Maria I. ”thePeerage.com – Person Page 10152”. http://www.thepeerage.com/p10152.htm#i101513. Läst 25 oktober 2007. 
  24. ^ Filip var inte tänkt att vara enbart regentgemål; Maria I:s make tänktes istället som medregent under hennes styre, se Filip II:s styre i England. Emellertid är hans makts utsträckning och status tvetydiga. En parlamentslag (1 Mar. stat. 2 c. 2) anger att Filip ska ha titeln kung och "skall bistå hennes höghet ... i den lyckliga administrationen av hennes nåds land och områden" (engelska "shall aid her Highness ... in the happy administration of her Grace’s realms and dominions"), men på annat håll hävdas det, att Maria ska vara ensam drottning.
  25. ^ 1 Mar. stat. 2 c. 2
  26. ^ [a b] Louis Adrian Montrose, The subject of Elizabeth: authority, gender, and representation, University of Chicago Press, 2006
  27. ^ A. F. Pollard, The History of England – From the Accession of Edward VI. to the Death of Elizabeth (1547–1603), READ BOOKS, 2007
  28. ^ Wim de Groot, The Seventh Window: The King's Window Donated by Philip II and Mary Tudor to Sint Janskerk in Gouda (1557), Uitgeverij Verloren, 2005
  29. ^ Richard Marks, Ann Payne, British Museum, British Library; British heraldry from its origins to c. 1800; British Museum Publications Ltd., 1978
  30. ^ American Numismatic Association, The Numismatist, American Numismatic Association, 1971
  31. ^ Förräderiakten (1554)
  32. ^ Robert Dudley Edwards, Ireland in the age of the Tudors: the destruction of Hiberno-Norman civilisation, Taylor & Francis, 1977
  33. ^ ”thePeerage.com – Person Page 10137”. http://www.thepeerage.com/p10137.htm#i101370. Läst 25 oktober 2007. 
  34. ^ ”thePeerage.com –Person Page 10138”. http://www.thepeerage.com/p10138.htm#i101375. Läst 25 oktober 2007. 
  35. ^ ”Oliver Cromwell 1599–1658”. http://www.british-civil-wars.co.uk/biog/oliver-cromwell.htm. Läst 25 oktober 2007. 
  36. ^ ”New Page 1”. http://web.archive.org/web/20070929223348/http://www.stgilescripplegate.org.uk/frhistory.htm. Läst 25 oktober 2007. 
  37. ^ ”Richard Cromwell, Lord Protector, 1626–1712”. http://www.british-civil-wars.co.uk/biog/richard-cromwell.htm. Läst 25 oktober 2007. 
  38. ^ ”CROMWELL, Richard på Archontology.org”. http://www.archontology.org/nations/england/commonwealth/cromwell2.php. Läst 25 oktober 2007. 
  39. ^ Britannia: Monarchs of Britain
  40. ^ ”thePeerage.com – Person Page 10139”. http://www.thepeerage.com/p10139.htm#i101388. Läst 30 November 2008. 
  41. ^ [a b] ”thePeerage.com – Person Page 10136”. http://www.thepeerage.com/p10136.htm. Läst 25 oktober 2007. 
  42. ^ ”thePeerage.com – Person Page 10141”. http://www.thepeerage.com/p10141.htm#i101402. Läst 25 oktober 2007. 
  43. ^ ”WILLIAM III på Archontology.org”. http://www.archontology.org/nations/england/king_grbritain/william3.php. Läst 25 oktober 2007. 
  44. ^ ”Anne (England) på Archontology.org”. http://www.archontology.org/nations/england/king_grbritain/anne.php. Läst 25 oktober 2007. 
  45. ^ ”thePeerage.com – Person Page 10134”. http://www.thepeerage.com/p10134.htm#i101338. Läst 25 oktober 2007. 
  46. ^ ”George I”. Official website of the British Monarchy. http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensoftheUnitedKingdom/TheHanoverians/GeorgeI.aspx. Läst 3 mars 2010. 
  47. ^ ”thePeerage.com – Person Page 10099”. thePeerage.com. http://www.thepeerage.com/p10099.htm#i100988. Läst 1 september 2008. 
  48. ^ ”George II”. Official website of the British Monarchy. http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensoftheUnitedKingdom/TheHanoverians/GeorgeII.aspx. Läst 3 augusti 2010. 
  49. ^ ”thePeerage.com – Person Page 10097”. thePeerage.com. http://www.thepeerage.com/p10097.htm#i100968. Läst 1 september 2008. 
  50. ^ [a b] ”George III”. Official website of the British Monarchy. http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensoftheUnitedKingdom/TheHanoverians/GeorgeIII.aspx. Läst 3 augusti 2010. 
  51. ^ [a b] ”thePeerage.com – Person Page 10078”. thePeerage.com. http://thepeerage.com/p10078.htm#i100777. Läst 1 september 2008. 
  52. ^ ”George IV”. Official website of the British Monarchy. http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensoftheUnitedKingdom/TheHanoverians/GeorgeIV.aspx. Läst 3 augusti 2010. 
  53. ^ ”thePeerage.com – Person Page 10079”. thePeerage.com. http://www.thepeerage.com/p10079.htm#i100788. Läst 2 september 2008. 
  54. ^ ”William IV”. Official website of the British Monarchy. http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensoftheUnitedKingdom/TheHanoverians/WilliamIV.aspx. Läst 3 augusti 2010. 
  55. ^ ”thePeerage.com – Person Page 10085”. thePeerage.com. http://thepeerage.com/p10085.htm#i100850. Läst 2 september 2008. 
  56. ^ ”Victoria”. Official website of the British Monarchy. http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensoftheUnitedKingdom/TheHanoverians/Victoria.aspx. Läst 3 augusti 2010. 
  57. ^ ”thePeerage.com – Person Page 10065”. thePeerage.com. http://thepeerage.com/p10065.htm#i100648. Läst 2 september 2008. 
  58. ^ ”Edward VII”. Official website of the British Monarchy. http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensoftheUnitedKingdom/Saxe-Coburg-Gotha/EdwardVII.aspx. Läst 3 augusti 2010. 
  59. ^ ”thePeerage.com – Person Page 10066”. thePeerage.com. http://thepeerage.com/p10066.htm#i100651. Läst 3 september 2008. 
  60. ^ [a b] ”George V”. Official website of the British Monarchy. http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensoftheUnitedKingdom/TheHouseofWindsor/GeorgeV.aspx. Läst 3 augusti 2010. 
  61. ^ [a b] ”thePeerage.com – Person Page 10067”. thePeerage.com. http://thepeerage.com/p10067.htm#i100661. Läst 3 september 2008. 
  62. ^ ”Edward VIII”. Official website of the British Monarchy. http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensoftheUnitedKingdom/TheHouseofWindsor/EdwardVIII.aspx. Läst 3 augusti 2010. 
  63. ^ ”thePeerage.com – Person Page 10068”. thePeerage.com. http://thepeerage.com/p10068.htm#i100678. Läst 3 augusti 2010. 
  64. ^ ”George VI”. Official website of the British Monarchy. http://www.royal.gov.uk/HistoryoftheMonarchy/KingsandQueensoftheUnitedKingdom/TheHouseofWindsor/GeorgeVI.aspx. Läst 3 augusti 2010. 
  65. ^ ”thePeerage.com – Person Page 10068”. thePeerage.com. http://thepeerage.com/p10068.htm#i100679. Läst 3 augusti 2010.