Lista över svenska krig
Detta är en lista över de krig som Sverige har deltagit i under nya tiden (från 1521). Fredsbevarande (eller fredsskapande) insatser från 1960-talet och framåt räknas inte dit.
Svenska krig
Tid | Namn | Typ | Parter | Startat av | Segrare | Fred | Anmärkningar |
---|---|---|---|---|---|---|---|
1169-1210 | Striden mellan Sverkerska och Erikska ätten | Inbördeskrig | Sverkerska mot Erikska ätten | Erikska ätten | Erikska ätten tar makten | ||
1247 | Slaget vid Sparrsätra | Inbördeskrig | Folkungarna mot Erik Eriksson | ||||
1318 | Slaget vid Mjölkalånga | Mellanstatligt | Sverige mot Danmark | ||||
1434–1436 | Engelbrektsupproret | Unionskrig | Kalmarunionens upplösning inleddes | ||||
1436–1437 | Pukefejden | Unionskrig | Karl Knutsson (Bonde) och Erik Puke | ||||
1501–1503 | Avsättningskriget mot kung Hans | Unionskrig | Sten Sture d.ä mot kung Hans | Sten Sture d.ä | Sten Sture d.ä | Kung Hans avsätts från Sveriges tron. Sten Sture d.ä blir riksföreståndare igen. | |
1504–1512 | Svante Nilsson Stures krig mot Danmark | Unionskrig | Sverige mot Danmark | ||||
1512–1520 | Sten Sture den yngres krig mot Danmark | Unionskrig | Sverige mot Danmark | ||||
1521–1523 | Gustav Vasas befrielsekrig | Unionskrig | Gustav Vasa mot Kristian II (Tyrann) | Gustav Vasa | Gustav Vasa | Malmö recess | Kristian II (Tyrann) avsätts från Sveriges tron. Ny kung blir Gustav Vasa. Sverige lämnar Kalmarunionen slutgiltigt. |
1534–1536 | Grevefejden | Utländskt inbördeskrig | Kristian III mot Kristian II (Tyrann) och Lübeck | Lübeck | Kristian III | Femårigt stillestånd med Lübeck | Sverige stödjer Kristian III. |
1554–1557 | Stora ryska kriget | Mellanstatligt | Sverige mot Ryssland | Okänt | Ingen | Freden i Novgorod | Rådande läge från Nöteborgsfreden bevaras. |
1563–1570 | Nordiska sjuårskriget | Mellanstatligt | Sverige mot Danmark | Danmark | Danmark | Freden i Stettin | Sverige tvingas betala 150 000 daler för att återfå Älvsborg (Älvsborgs första lösen). |
1563–1568 | Första polska kriget | Mellanstatligt | Sverige, Polen och livländsk adel | Polen genom allians med Danmark under Nordiska sjuårskriget | Ingen | - | Formell freds sluts aldrig. Kriget upphör när den polskvänlige Johan III (gift med polske kungens syster Katarina Jagellonica) blir svensk kung 1568. |
1570–1595 | Nordiska tjugofemårskriget | Mellanstatligt | Sverige och Polen mot Ryssland | Ryssland | Sverige | Freden i Teusina | Sveriges östgräns mot Ryssland regleras för första gången sedan 1323. |
1598–1599 | Avsättningskriget mot Sigismund | Inbördeskrig | Hertig Karl mot kungSigismund | Hertig Karl | Hertig Karl | Stilleståndet vid Mem och stilleståndet vid Stångebro | Kung Sigismund, som också var kung av Polen 1587-1632, avsätts från Sveriges tron. Ny kung blir Karl IX. Detta är Sveriges senaste inbördeskrig. |
1600–1629 | Andra polska kriget | Mellanstatligt | Sverige mot Polen | Fortsättning på avsättningskriget mot Sigismund | Sverige | Stilleståndet i Altmark och Stilleståndet i Stuhmsdorf |
Sverige erövrar Livland |
1609–1610 | De la Gardieska fälttåget | Mellanstatligt | Sverige och ryska upprorsmän samt Polen | De la Gardies dagtingan | Svenskarna intar Moskva | ||
1610–1617 | Ingermanländska kriget | Mellanstatligt | Sverige mot Ryssland | Sverige | Sverige | Freden i Stolbova | Sverige erövrar Ingermanland och Kexholms län. Ryssland blir därmed utestängt från Östersjön. |
1611–1613 | Kalmarkriget | Mellanstatligt | Sverige mot Danmark | Danmark | Danmark | Freden i Knäred | Sverige tvingas betala 1 miljon riksdaler för att återfå Älvsborg (Älvsborgs andra lösen) |
1630–1648 | Trettioåriga kriget | Mellanstatligt | Flera stater | Westfaliska freden | Sverige deltar i full skala från 1630. Gustav II Adolf stupar i slaget vid Lützen | ||
1643–1645 | Torstensons krig | Mellanstatligt | Sverige och Danmark | Sverige | Freden i Brömsebro | Sverige erövrar Gotland, Ösel, Härjedalen med Idre och Särna, Jämtland och Halland på 30 år | |
1653–1654 | Första bremiska kriget | Mellanstatligt | Sverige och Bremen | Recessen i Stade | Krigsmålet var att få Bremen att acceptera svensk överhöghet | ||
1655–1661 | Nordiska krigen | Mellanstatligt | Sverige och Polen, Ryssland, Österrike, Brandenburg samt Danmark | Freden i Roskilde, Freden i Köpenhamn med flera | Sverige erövrar Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm från Danmark, Bohuslän och Trondheims län från Norge. Sverige avträder Bornholm och Trondheims län 1660 | ||
1665–1666 | Andra bremiska kriget | Mellanstatligt | Sverige och Bremen | Traktaten i Habenhausen | Bremen förbehåller sig rätten att lyda direkt under tysk-romerske kejsaren | ||
1675–1679 | Skånska kriget | Mellanstatligt | Sverige och flera stater (framförallt Danmark) | Danmark | Sverige | Freden i Lund med flera | Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Lund 1676 |
1688–1697 | Pfalziska tronföljdskriget | Mellanstatligt | Sverige med flera stater och Frankrike | Freden i Rijswijk | |||
1700–1721 | Stora nordiska kriget | Mellanstatligt | Sverige och flera stater | Freden i Traventhal, Freden i Altranstädt, Freden i Stockholm, Freden i Frederiksborg och Freden i Nystad | De svenska besittningarna i Baltikum förloras | ||
1741–1743 | Hattarnas ryska krig | Mellanstatligt | Sverige och Ryssland | Freden i Åbo | |||
1757–1762 | Pommerska kriget | Mellanstatligt | Sverige med flera och Preussen | Freden i Hamburg | |||
1788–1790 | Gustav III:s ryska krig | Mellanstatligt | Sverige mot Ryssland | Freden i Värälä | Svenska flottan besegrar den ryska i andra slaget vid Svensksund medan de svenska marktrupperna i Finland misslyckas med att besegra den ryska armén. Fred sluts på status quo. | ||
1788–1789 | Teaterkriget | Mellanstatligt | Sverige mot Danmark | Den danska neutralitetsdeklarationen 1789 | Som hjälpmakt till Ryssland (Gustav III:s ryska krig) krävdes inget formellt fredsavtal av Danmark | ||
1801–1802 | Barbareskkriget | Mellanstatligt | Sverige med flera och Barbareskstaterna | ||||
1805–1810 | Första Napoleonkriget | Mellanstatligt | Sverige med flera och Frankrike | Freden i Paris 1810 | |||
1808–1809 | Finska kriget | Mellanstatligt | Sverige och Ryssland | Freden i Fredrikshamn | Sverige avträder Finland till Ryssland | ||
1808–1809 | Dansk-svenska kriget | Mellanstatligt | Sverige och Danmark | Freden i Jönköping | Status quo ante bellum | ||
1810–1812 | Kriget mot Storbritannien | Mellanstatligt | Sverige och Storbritannien | Freden i Örebro | Kriget fördes endast på papper, helt utan stridshandlingar | ||
1812–1814 | Andra Napoleonkriget | Mellanstatligt | Sverige och Frankrike/Danmark | Freden i Paris 1814 Freden i Kiel |
Sverige erövrar Norge från Danmark | ||
1814 | Fälttåget mot Norge | Mellanstatligt | Sverige och Norge | Konventionen i Moss | Sverige tvingar Norge i union | ||
2010– | Afghanistankriget | se Afghanistankriget (2001–) | Sverige deltog under International Security Assistance Force med fredsbevarande förband sedan 2002. År 2010[a] övergick Sveriges insats formellt[b][källa behövs] från att vara en fredsbevarande insats till att bli en krigsinsats[2] (även kallat upprorsbekämpning[2] eller fredsframtvingande insats[3]). Enligt Wilhelm Agrell skedde det utan att regeringen informerade varken medborgarna eller riksdagen[c].[2][5][6] |
Övriga konflikter
Svenska trupper har även deltagit i konflikter där Sverige inte har varit krigförande part. Framför allt har detta skett i insatser organiserade av Förenta Nationerna, bland annat i Kongokrisen i början av 1960-talet samt flygspaning med JAS-plan mot som understöd för bombningar i Libyen med under upproret. Kadaffi under den arabiska våren. Insatserna har haft bred acceptans i riksdagen och ansetts harmonisera med Sveriges alliansfria position under det kalla kriget.
Se även
- Lista över dansk-svenska krig
- Lista över polsk-svenska krig
- Lista över rysk-svenska krig
- Lista över svenska freder
Sveriges historia | |
Denna artikel ingår i en artikelserie | |
Tidsaxel | |
---|---|
Förhistorien (c:a 12 000 f.Kr.–1050 e.Kr.) | |
Äldre medeltiden (1050–1250) | |
Folkungatiden (1250–1389) | |
Kalmarunionen (1389–1520) | |
Äldre vasatiden (1521–1611) | |
Stormaktstiden (1611–1721) | |
Frihetstiden (1719–1772) | |
Gustavianska tiden (1772–1809) | |
Union och ny konstitution (1809–1866) | |
Industrialiseringen (1866–1905) | |
1900-talets början (1905–1914) | |
Första världskriget (1914–1918) | |
Mellankrigstiden (1918–1939) | |
Depressionen (1929–1939) | |
Andra världskriget (1939–1945) | |
Efterkrigstiden (1945–1967) | |
Slutet av kalla kriget (1968–1991) | |
Nutiden (1991–) | |
Ämnen | |
Regenter • Statsministrar | |
Krig • Freder | |
Militärhistoria • Ekonomisk historia • Vetenskapshistoria |
Litteratur
- Sundberg, Ulf: Svenska krig 1521-1814, Hjalmarson & Högberg Bokförlag, Stockholm 2002, ISBN 91-89660-10-2
Fotnoter
Anmärkningar
- ^ Efter Regeringens proposition 2010/11:35
- ^ Redan i oktober 2008 rapporterade Mikael Holmström att Sverige hjälpte regeringsarmén i strid.[1]
- ^ I frågan om regeringen hade vilselett riksdagen fick Agrell medhåll av Miljöpartiets försvarspolitiske talesman Peter Rådberg medan utrikesminister Carl Bildt och Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin inte höll med.[4]
Referenser
- ^ Mikael Holmström. "Svenskar i afghanska strider", Svenska Dagbladet, 4 oktober 2008. Åtkomst 2 september 2015.
- ^ [a b c] Rapport - 12/3 19:30 Arkiverad 12 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine.", Sveriges television, 12 mars 2013. Sett den 12 mars 2013. [död länk]
- ^ Svenska utlandsstrykan: Från fredsbevarande till fredsframtvingande, svt.se, 8 november 2010. Åtkomst 3 oktober 2015.
- ^ "Bildt: Regeringen var tydlig nog om Afghanistan", Sveriges radio, 12 mars 2013. Åtkomst 2 september 2015.
- ^ "den svenska självbildens förändring som jag tror började med att Sverige deltog i Afghanistankriget – det gick inte längre att säga att Sverige inte har varit med i något krig sen 1800-talets början." − Tomas Ramberg. "Ramberg: Finns historisk symbolik för Centern i Natofrågan", P1-morgon, Sveriges Radio, den 1 september 2015. Åtkomst 2 september 2015.
- ^ Julia Lundberg. "Svällande marknadsföringskonto för försvaret", Sveriges Radios Ekot, 10 juli 2011. Läst den 13 januari 2012.