Tyska kyrkan, Stockholm

Tyska kyrkans torn sett från Prästgatan i november 2010.

Det finns även andra tyska kyrkor i Sverige. Se Tyska kyrkan.

Tyska kyrkan, S:ta Gertruds kyrka är en kyrka i kvarteret Juno i Gamla stan, Stockholm. Kvarteret omges av Prästgatan, Svartmangatan, Tyska stallplan och Tyska brinken. Kyrkan hör till Tyska S:ta Gertruds församling, grundad 1571 och en av endast fem stycken icke-territoriella församlingar inom Svenska kyrkan. År 1886 fick kyrkan sitt nuvarande torn, som är 96 meter högt.

Exteriör

Tyska kyrkan, planritning.

Kyrkobyggnaden var ursprungligen, under hansans storhetstid, S:ta Gertruds gillehus för tyska köpmän. Gillehusets rester i form av källarvalv finns bevarade under kyrkan. På 1570-talet byggdes gillehuset om till kyrka. 1613–1618 uppfördes kyrkans första torn efter ritningar av arkitekt Hubert de Besche. Det nuvarande utseendet (dock inte tornets spira) fick byggnaden 1638–1642 då Jacob Kristler från Strasbourg anlitades som arkitekt, invigningen ägde rum 1642.

Kristler gav byggnaden en gestaltning i tysk-nederländsk renässans blandat med gotikens formelement. Fasaden är utförd i mörkrött tegel och indelad av strävpelare samt innehåller detaljer och hörnkedjor av grå sandsten. I sydvästfasaden (från innergården) finns kyrkans huvudportal med skulpturer i sandsten av Jost Henne.

Över grinden mot Tyska brinken som leder in till kyrkan och dess gård står i förgylld text, på tyska, "Fürchtet Gott! Ehret den König!" vilket betyder "Frukten Gud, Vörden Konungen".

Exteriörbilder

• 

  Vy från Monteliusvägen

• 

  Tornet, vy från kyrkans innergård

• 

  Grinden från Tyska brinken

• 

  Kyrkans huvudportal

Interiör

Kyrkan är en tvåskeppig basilika vars kyrkorum är en luftig, nästan kvadratisk hall som är indelad av stjärnvalv. Dessa vilar på halvkolonner av kalksten. Golvet i kyrkorummet är av svart, vit och brun mönsterlagd marmor. Inredningen präglas av senrenässansens "staplande arkitektur" genom träpaneler, rikt skulpterad altaruppsats och predikstolen utförd i ebenholts och alabaster. Dessa är troligen skapade av Kristler.

I kyrkan finns även en så kallad kungaläktare, som ritades av församlingsmedlemmen Nicodemus Tessin d.ä. år 1672. Kyrkbänkarna installeras år 1649 och är formgivna av holländaren Christoffer Wellendorf. Mitt på läktaren står en orgel som är en kopia av en barockorgel från 1684, den invigdes så sent som år 2004 och har 36 stämmor.

Interiörbilder

• 

  Kyrkans skepp

• 

  Predikstol och konungaläktare

• 

  Predikstolens solsymbol med tetragrammet JHWH

• 

  En av orglarna är en kopia av kyrkans första orgel från 1680-talet

Ny tornspira

Efter en brand 1878 förstördes tornet; 1600-talsspiran störtade samman och föll tillsammans med klockorna ner på kyrkvalvet vilket dock höll. Kyrkans inre klarade sig, och tack vare brandkårens insats kunde branden begränsas och en katastrof undvikas.

1886 fick kyrkan sitt nuvarande, 96 meter höga torn. Arkitekt var Julius Carl Raschdorff från Berlin, han var även arkitekt för Berliner Dom. Detta torn är Gamla stans högsta punkt och ett välkänt inslag i Stockholms stadsbild.

Klockor och klockspel

Tolvslaget och klockspelet:
"Nun danket alle Gott", längd 1m 50s

Kyrkan har fyra kyrkklockor, varvid storklockan är näst störst av Sveriges kyrkklockor med en vikt av cirka 5,5 ton (troligen förutom kläppen) och diametern 2,08 meter, den är tillverkad i Dresden. Det ursprungliga klockspelet kom till år 1666. Det konstruerades i Amsterdam och bestod av 28 st klockor som bildar en harmoni och som spelade psalmen "Nun danket alle Gott" (Nu tacka Gud, allt folk), melodi av Johann Crüger från 1647.

Efter branden år 1878 installerades fyra nya kyrkklockor samt ett nytt klockspel med 24 klockor som donerades av riksgrevinnan Wilhelmina von Hallwyl. Klockspelet spelar olika medodier fyra gånger varje dag, bland dem "Nun danket alle Gott" och "Lobe den Herren". De dagliga spelningarna sker automatiskt, men klockspelet kan även spelas manuellt. Tangentbordet finns i luftig höjd i tornet. Det fordras kraft att spela på det, det krävs knytnävar att slå på tangenterna som överför kraften via vajrar direkt till klockorna.

Källor

Tryckta källor

• Fredric Bedoire och Henrik O. Andersson (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (utgåva 3:e upplagan). Stockholm: Prisma. Libris 7406664. ISBN 91 518 1125 1 
• Olof Hultin, Ola Österling, Michael Perlmutter (2002) [1998]. Guide till Stockholms arkitektur (utgåva 2:a upplagan). Stockholm: Arkitektur Förlag. Libris 8465772. ISBN 91 86050-58-3 
• Björn Hasselblad; Lindström Frans (1979). Stockholmskvarter: vad kvartersnamnen berättar. Stockholm: Almqvist & Wiksell / Geber. Libris 7219146. ISBN 91-20-06252-4 

Litteratur

• Schieche, Emil: 400 Jahre Deutsche St. Gertrudsgemeinde in Stockholm 1571-1971

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Tyska kyrkan, Stockholm.
  Bilder & media
• Stockholmskällan har media som rör Tyska kyrkan, Stockholm
• Tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm