Åre

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Åre (olika betydelser).
Åre
Tätort
Den centrala och östra delen av Åredalen, sedd från Tegefjället (2003).
Den centrala och östra delen av Åredalen, sedd från Tegefjället (2003).
Land Sverige Sverige
Landskap Jämtland
Län Jämtlands län
Kommun Åre kommun
Distrikt Åre distrikt
Koordinater 63°23′58″N 13°4′54″Ö / 63.39944°N 13.08167°Ö / 63.39944; 13.08167
Area 635 hektar
Folkmängd 2 768 (2015)[1]
Befolkningstäthet 4,36 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8024
Geonames 9114206
Åres läge i Jämtlands län.
Åres läge i Jämtlands län.
Åres läge i Jämtlands län.
Wikimedia Commons: Åre

Åre är en tätort i Åre distrikt i Åre kommun, västra Jämtland. Åre är kyrkort i Åre socken men trots namnet inte centralort i kommunen, vilket i stället är Järpen (25 kilometer öster om Åre). Antalet fast bosatta i tätorten Åre uppgick år 2010 till 1 417 personer (innan SCB 2015 lät Duved, Ullån och Kläppen norra ingå i samma tätortsavgränsning).

Åre är den största fjällsport- och alpinsportorten i Sverige, med tillhörande alpina skidområde och Sveriges alpina nationalarena som hittills har arrangerat två världsmästerskap (de enda i Sverige) och nästan 100 världscuptävlingar, och har en av landets mest utvecklade och största turistnäring.

Åre med Åredalen har varit en passage och central mötesplats ända sedan medeltiden; först av europeiska pilgrimer som vandrade på Nidarosvägarna till/från Norge, och därefter med en senare sommarturism av besökande så kallade "luftgäster". Bygden stärktes i synnerhet av järnvägen Mittbanan 1882, som ett par decennier därefter transporterade upp den resenär från Örebro som förvandlade bondbyn Åre till "ett svenskt Davos".

Under 1970-talet satsade svenska staten (Regeringen Palme I) hundratals miljoner kronor på vinterturism i Jämtlandsfjällen, och i synnerhet Åre. 2012 blev Åre utvald som en av fem destinationer att dela på 60 miljoner kronor från Tillväxtverket[2], med målet att skapa hållbara destinationer och stärka orterna på den internationella marknaden. Av 40 sökande blev Åre tillsammans med Vimmerby, Kiruna, Stockholms skärgård och Bohuslän utvalda.[3]

Namnet Åre

För namnet Åre finns det flera tolkningar. En av dem är att det är genitiv bildat från å, det vill säga dagens Åreälven/Åresjön.[4]

Enligt Svenskt ortnamnslexikon innehåller namnet Åre (1344 (De) Arum) troligen fornvästnordiska *ár, 'spets', syftande på formen på Åreskutans topp[5] och på jämtska heter Åre Åår med den för jämtskan typiska apokopen i kombination med tvåtoppsaccent. Innan Åre stationssamhälle uppstod användes detta namn enbart för hela Åre socken.

Åre sägs också vara ett gammalt samiskt ord, och de äldsta skrivna källorna om samer i västra Jämtland är från 1600-talets mitt. Samerna i dessa trakter var nybyggare och började livnära sig på exempelvis renskötsel, fiske och skogsarbete. Förvaltningskommun för det sydsamiska språket är just Åre kommun, därav kommunens sydsamiska benämning Ååren Tjïelte. Åre innefattar ett hundratal av totalt 20 000 samer i Sverige.[6]

Historia och utveckling

För fornnordisk tid, innan själva Åredalen blev bebodd, se Jämtlands historia.

Från pilgrimsled till järnväg

Karta över västra Jämtland från 1748.

Tusentals pilgrimer från hela Europa stannade till vid Åre gamla kyrka, under sin vandring till Olof den heliges grav i Nidarosdomen, på medeltiden. Kyrkan (vilken kan dateras till 1160-talet[7]) hade byggts av Åre sockens bönder, som sedan slutet av järnåldern (att döma av ett antal gravhögar i dalen) hade bosatt sig i takt med att den medeltida värmeperioden medfört ett framvuxet odlingslandskap i Åredalen. Innan detta hade vikingatiden inneburit täta kontakter mellan bebyggarna i norska Trøndelag och invånarna kring Storsjön (vid nuvarande Östersund), och en av de då mer använda vägarna löpte genom Åredalen.[8] Den helgonförklarade norske vikingakungen Olof Haraldsson hade övernattat i Åredalen på marschen år 1030, för att med sin armé återta riket västerut, innan han stupade i slaget vid Stiklestad som införde kristendomen i Norge. Träskulpturen i kyrkan som symboliserar [S:t] Olof tros ha tillverkats på 1300-talet, och 1719 ersattes dess försvunna kungakrona med en karolinsk trekornshatt av en ung skadad soldat från Åre som tidigare samma år hade överlevt Armfeldts katastrofmarsch.[9][10]

Åre gamla kyrka (2007), den enda bevarade medeltida stenkyrkan i fjällkedjan. Till följd av ökad befolkning lät den under frihetstiden expanderas till nuvarande planutveckling, och klockstapeln uppfördes.

1645 blev Jämtland svenskt och under frihetstiden efter århundraden av krig i Norden började befolkningen öka avsevärt i Åretrakten, samtidigt som Åre blev ett besöksmål för botaniker och dess första lustresande turister. Sedermera på 1800-talet kom de så kallade "luftgästerna" till Åre från nyindustrialiserade städer för hälsosam rekreation och att andas den friska fjälluften. Vid denna tid fanns inga hotell eller någon organiserad turistverksamhet, utan besökarna inackorderades hos lokalbefolkningen som i sin tur fick en extra slant till hushållskassan.[8] Med tiden växte de centralt belägna byarna Mörviken (vid kyrkan) och Totten (vid nuvarande Tottområdet med Tott Hotell) till de två största radbyarna i Åredalen.[11] Innan detta och Åre blev samhällsnamnet var Totten, Mörviken och Lien tre enskilda byar bestående av sammanlagt sju fjälljordbruk, kyrkan och en handelsbod. Vissa av torpen (och ladugårdar) i Tottens by från denna tid finns kvar ännu idag, och används numera som fritidshus blandade med betydligt yngre sådana.

1835 drogs den så kallade Karl Johansvägen genom trakterna, vidare mot Norge, och 1857 bildades ett kommunikationsbolag som under några år därefter bedrev en samordnad väg- och vattentrafik genom Jämtland från väst till öst. I samband med att en öst-västlig tvärbana planerades från Trondheim genom Jämtland till Bottenhavet ville staten dra linjen på den norra sidan av Åreskutan så att järnvägen skulle kunna passera koppargruvan i Huså. Riksdagsledamoten Gunnar Eriksson i Mörviken arbetade aktivt för att få järnvägslinjen dragen genom Åre, vilket också skedde, och då järnvägen (Mittbanan) invigdes av Oscar II i Storlien den 21 juni 1882 ändrades förutsättningarna för turismen i Åre radikalt. Lokalbefolkningen började bygga hotell och stugor för turisterna. Under denna tid var det enbart sommarturister och det mesta handlade om vandring eller fiske. (Stjärnvägen upp på Mörvikshummeln och Åreskutan anlades 1878, som är Åres äldsta markerade vandringsled.) Medan en stor majoritet svenskar hade plågats av missväxtår och fattigdom, som föranledde den stora pågående emigrationen från Sverige till Nordamerika, bidrog järnvägen även med ett lyft för böndernas jordbrukstransport och byggnadsskicket i byn.[12]

Från klassisk jämtländsk bondby till internationellt turistmetropol

Järnvägsstationen i Åre på 1890-talet, uppförd 1881 efter Hällnäsmodellen.
Flygfoto över Åre och en del av Åreskutan från cirka 1960.
Bergbanans mittstation (augusti 2007), med nuvarande vagnar från 1958 och automatisk drift sedan 1967. Åre bergbana blev 1910 Sveriges första vertikala persontransportinstallation för vintersport, och utsågs 2008 till byggnadsminne.

1895 stod Åres första riktiga hotell färdigt, Hotell Åreskutan (nuvarande Åregården), efter initiativ av nyinflyttade skånskan Kristina Hansson som inför detta hade varit verksam i Östersund.[13] 1888 byggdes en restaurang som under senare delen av 1890-talet skulle tillbyggas och bli Grand Hotell. På grund av konkurrens såg Kristina Hansson till att utöka sin rörelse med Societetspaviljongen (nuvarande nattklubb Country Club, grannbyggnad med Hotell Åreskutan/Åregården), även kallad Hotell Åre, inför sekelskiftet.[14]

Den 7 mars 1910 invigdes Bergbanan och Fjällstugan (nuvarande Hotell Fjällgårdens föregångare), byggda sedan 1908 på initiativ av ingenjören och resenären Carl Olof Rahm med schweiziska Davos som förebild, och med detta togs det första steget mot att bli en vintersportort. (Förvisso hade en bergbana i Åre planerats av STF sedan 1891, men finansieringen dröjde då tanken var att banan egentligen skulle ha sträckts ända till Åreskutans topp.) 1911 byggdes Nya Grand Hotell som efter en tid fick namnet Sporthemmet (idag Sporthotellet). Hotellens arkitekter hörde till Sveriges ledande sådana. I inledningen var curling ett dominerande inslag i byn, då Åre från 1913 var curlingens mecka i Sverige fram till 1967. Curlingbanor fanns på Östra platån (numera benämnd Fjällgården), och den årliga Curlingveckan hölls i början av mars. Längs Bergbanan, eller Åre Fjällbana som den hette då, gjordes även en kälkbana som också blev populär (den finns kvar ännu idag, i förnyat skick).[15] Från 1911 fram till 1930-talet hölls årliga tävlingar i de olika vintersporterna, som det också gjordes kortfilmer om med titeln Åreveckan.[16] På den isbelagda Åresjön arrangerades travsporttävlingar, som skulle upprepas ett antal gånger.[17] En av världens första/äldsta störtloppstävlingar på tid, den årliga så kallade Årebragden, grundades 1920 och utvecklades i slutet på 1930-talet för att bli internationell dess sista decennium. Terrängen i Åredalen erbjöd också tur-/längdåkning innan den alpina skidsporten tog över.

Under 1920- och 1930-talet byggdes flera hotell och pensionat. Orten blev redan från 1910-talets slut en populär plats även för unga singlar som utöver vintersporten och frisk luft sökte sig till Åre mest för romans, dans och fest (detta inkluderade också kändisar, i synnerhet från Stockholm) vilket texten i Lennart Hagvalls rumbalåt "Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen" från 1947 baserar på. När rätten till den två veckor betalda ledighetstiden infördes 1938 av Riksdagen skapades också en mer "demokratisk" turism som sökte sig till Åre. STF samarbetade med Tåghemmet och Skid- och Friluftsfrämjandet från 1924 som fram till 1966 kom att arrangera paketresor (Tåghemmet) för skolungdomar.[18]

Under andra halvan av 1939 byggdes Sveriges första släplift, en ankarlift med träbyglar, vid Pensionat Lundsgården av dess direktörsson Johan Malmsten. Under en viss tid innan detta hade Malmsten, till följd av hotellkonkurrensen i byn, som extra gästservice burit sina kvinnliga gästers skidor (fem par åt gången) uppför den lilla skidbacken som fanns intill pensionatet. En dag 1938 läste han i tidningen Östersunds-Posten om en diplomerad ingenjör som hade byggt en "skid- och gästtransporterande maskin" i Holmenkollen, och efterforskningar visade att en annan sådan fanns ute på marknaden. Med hjälp av en bankman i släkten kunde ett lån finansiera dess investeringskostnad på 10 000 SEK (270 000 kronor i penningvärde 2012). Mitt i bygget bröt andra världskriget ut, men trots detta färdigställdes liften och invigdes av landshövdingen Torsten Löfgren på Trettondagshelgen 1940.[19]

1940-talet var annars en nedgångstid för turismen, mycket på grund av kriget. Grand Hotell med Turistgården, Sporthemmet och Åregården som ägdes av AB Åre Hotellkoncern var nära konkurs och var långa tider stängda. 1949 köptes koncernen och de nya ägarna rustade upp hotellen, varefter turisterna återvände.

1952 byggde SJ Sveriges första linbana för utförsåkartransport, en korglift uppdelad i två delsträckor, från Fjällgården (Östra platån) och upp på Mörvikshummeln. Denna installation fullbordade den sträckning som Bergbanan egentligen skulle ha haft, minst. Kundkretsen ökade och renodlade utförsåkare kom till Åre, men linbanan bidrog även till att de bilburna dagturisterna på sommaren i juli ökade avsevärt. I samband med bygget av linbanan ordnade Bibbo Nordenskiöld arrangemanget av VM i utförsåkning 1954. (Herrarnas Slalom sågs av 10 000 personer, Storslalom av 4 000 och Störtloppet över 25 000 enligt Länstidningen.[20]) Inför mästerskapet byggdes ytterligare en linbana, enstolsliften Stjärnliften (Sveriges första stollift), intill nuvarande Slalombacken. Samtidigt flyttades en timmerbyggnad, uppförd 1880 i Rännberg, till en medeltida betesplats för nötkreatur. Byggnaden, som fick det gammeljämtska namnet Buustamon, vid Ullådalen blev snabbt en känd kaffe- och våffelstuga med logi och är destination Åres idag högst belägna hotell.[21]

Åre är den enda svenska orten som har arrangerat Alpina VM, och skall år 2019 göra det för tredje gången. (FIS World Ski Championships guldmedalj i bild.)

1957 brann Fjällstugan ned, och 1960 stod den om- och tillbyggda Hotell Fjällgården klar (som idag har en av bygdens äldsta och populäraste After ski).[22] Under 1960-talet sjönk sysselsättningen i Åre kommun liksom i övriga Jämtland och en stor avfolkning skedde. I Åre by var emellertid innevånarantalet tämligen konstant, pendlade mellan 425 och 450 personer. 1965 stod E75 klar, som i och med att också dubbdäcken blev allt vanligare gjorde att en del turister tog bilen på vintern till Åre, men de flesta turisterna tog fortfarande tåget. (Gamla E75:s dragning mellan Åre by och Duved, nuvarande Årevägen, ersattes sedermera av nuvarande E14.)

1968 invigdes Tott Hotell (som 1979–2002 var det genom tiderna enda Ving-hotellet, Sunwing Resort, beläget i Sverige[23]), och 1969 öppnade Hotell Årevidden (senare benämnt Åre Continental Inn) som blev det första fullt ut handikappanpassade hotellet i den svenska fjällvärlden (sedan 2015 är dock hotellet ett flyktingboende[24]). Samma år arrangerade Åre en tävling i Alpina världscupen för första gången, efter nytt initiativ av Bibbo Nordenskiöld.

Vy mot sydost (2007), från Kabinbanans toppstation på Sveriges högst belägna liftburna åkhöjd (1 274 m ö.h.). På somrarna transporterar Kabinbanan mountainbikecyklister och vandrare.

Åres tredje arrangerade världscup (1977) deltogs av Ingemar Stenmark, vars storhetstid bidrog till svenska folkets ökade intresse för alpin skidsport då 1970- och 1980-talet i övrigt präglades av den hittills största byggboomen allmänt även hos många andra svenska skidorter. 1975–1976 byggdes Kabinbanan, efter det att staten tillskjutit över 127 miljoner kronor (vilket motsvarar mellan ungefär 600 och 900 miljoner i penningvärde 2013 för åren 1971–1976) till det så kallade Åreprojektet. Denna satsning, som innebar avsevärt fler arbetstillfällen, medförde en hög fart i utvecklingen av Åre by som alpin turistort.[25] Enligt Jordbruksdepartementets utvecklingsplan 1971 var en huvudfaktor till att just Åre erhölls med bidraget den trafikmässiga tillgängligheten, med närhet till en större stad (Östersund) som har sjukhus och en internationell flygplats (Åre Östersund Airport), till skillnad mot andra alpina resmål i Sverige som sällan också har en liknande topografi.

1985–1986 slog sig Åres skidanläggning ihop med Duveds, för att bli en gemensam turistdestination. (Många som tidigare hade åkt i Åre sökte sig till Duved, i synnerhet på 1960- och 1970-talet, eftersom backarna ansågs mer familjevänliga och köerna i Åre alltför långa. Åre fortsatte dock att vara den största vintersportorten i landet, med sina många hotell och sitt nöjesutbud.) Detta också med två tillkomna skidbyar; 1981 hade de första byggena verkställts i Åre Björnen, och 1986 i Tegefjäll.

Mot slutet av 1980-talet planerades det stora bostadsprojektet "Mitt i Åre" då bland andra Freestylehuset (vid torget, intill Bergbanans dalstation), Liengården (intill nuvarande VM8:an) och Tottentorpet (vid Hälsocentralen, östra Totten) ingick. Samtidigt togs diskussioner upp om hur kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden skulle hanteras. De sex betongfastigheterna på Tottentorpet stod klara 1991, de tre södra husen har sju till åtta våningar medan de tre norra blev högst med sina tio till elva våningar. Föregångaren till detta bostadsområde var bondgården Drolet (även kallad Tottentorpet), med ursprung från 1700-talet, också med ett privat snickeri som enligt en bokföringsuppgift 1900–1906 svarvade och sålde vandringsstavar till den tidens turister.[26][27]

Åre Torg (2009) med bland annat Max Hamburgeri, Peak Performance, Werséns restaurang/pub och (numera Skistarägda) sportbutik Hanson i bild.
På Stjärntorget är VM6:ans, WC-liftens och Kabinbanans dalstation belägna (2007).

I januari 2000 registrerades resortbolaget Skistars förvärv av destination Åres lift-/pistsystem och logi, plus anläggningarna i Vemdalen, med ursprung från Sälen. 2001 enades kommunen och näringslivet om en gemensam vision, Vision 2011. Tanken med visionen var att hitta en arbetsmetod för att hålla turismen levande under en längre tid och inte gå in i liknande svackor som under 1960-talet.[28] I och med detta gjordes en nystart för barmarksturismen, som sedan 1988 hade varit minimal. Bland annat byggdes Holiday Club och Multihallen med äventyrsbad, bowling, Saunaworld med mera för att ha mer än bara skidåkning. Efter att Åres centrala skidområde förnyades 2002 med stolliftarna VM6:an och Hummelliften, öppnade Åre Bike Park 2005 för mountainbikecykling som därefter har blivit Åres största sommaraktivitet (innan detta hade Åre bland annat arrangerat världsmästerskapet i mountainbikecykling 1999). Detta gav resultat direkt, och 2006 besöktes destination Åre av cirka 200 000 sommarturister.[29]

I februari 2007 arrangerades Alpina VM i Åre för andra gången, som tillgavs den 6 juni 2002, vilket statistiskt sett trots den inledande väderproblematiken blev det största vintersportarrangemanget någonsin i Sverige. Inför mästerskapet förändrades mycket i centrala Åre; butiksytorna fördubblades på några få år, nya Station Åre byggdes, den alpina nationalarenan förnyades och fick ett samlat målområde (och den 30 meter breda bron över E14 byggdes om till en 135 meter lång tunnel) och VM8:an byggdes. Även massor av bostadsrättshus byggdes där alla ville vara klara tills VM började. För att inte marknaden skulle avta efter VM döptes Vision 2011 om till Vision 2020.[28]

2008 utsågs Bergbanan till byggnadsminne, 20 år efter då frågan väcktes av länsmuseet. 2010 firades 100-årsjubileum i Åre som vintersportort, och 2013 öppnade Åres turisthistoriska museum i Bergbanans toppstationsbyggnad.[30][31]

VM-arrangemanget 2007 och 2010-talets många investeringar på destinationen resulterade i att Åre vann omröstningen i FIS-kongressen i Barcelona den 5 juni 2014, om att få arrangera Alpina VM 2019.[32] Till följd av de 350 miljoner kronorna som destinationen väntas omsätta fram till dess står en rad nya projekt och upprustningar på planeringen, både i byn[33] och skidområdet.[34]

Befolkningsutveckling

Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Åre, med gränserna från tätortsavgränsningen 2015 i svart.
Befolkningsutvecklingen i Åre 1960–2016[35]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
 453
1965
  
 424
1970
  
 450
1975
  
 523
1980
  
 576
1990
  
 816 134
1995
  
 1 078 138
2000
  
 1 019 138
2005
  
 1 260 156
2010
  
 1 417 167
2015
  
 2 768 635
2016
  
 2 925 635##
Anm.: Sammanvuxen med tätorten Duved samt småorterna Ullån och Kläppen norra 2015.
 ## Arean 31 december 2016, 2017 och 2018 fortsatt samma som avgränsades som tätort 2015.

Geografi

Mörvikshummeln på Åreskutans fram-/sydsida, sommartid (2007), sedd från Holiday Clubs parkering vid den 700 meter långa sandstranden Åre Strand intill Åresjön.
Åre Östersund Airport (2007) är belägen på Frösön, med Skybus (Ybuss) som huvudtransfer. För kommunikation med tåg och övrig kollektivtrafik, se Station Åre.

Åre tätort är belägen på 372–421 meter över havet vid den 1 420 meter höga Åreskutans södra fot, intill Åresjöns/Indalsälvens norra strand, utmed E14 och Mittbanan cirka 100 kilometer väster om Östersund och drygt 50 kilometer öster om Storlien vid norska gränsen. Den djupa och stora vidöppna dalgången är omgiven av granskog, kalfjäll (såsom det 986 meter höga Renfjället vid Åresjöns södra strand, och det 1 031 meter höga Mullfjället/Tegefjället mot Duved och Tegefjäll) och lutande ängar. Dalgångens största del är mellan Duved i väst och Brattland i öst, men sträcker sig också fortsättningsvis i ett västligt vindstråk ut mot norska kusten bortanför Trondheim och österut längs Indalsälvens dalgång genom östra Jämtlandsfjällen.

Närings- och nöjesliv

Turismen är den huvudsakliga näringsgrenen i Åre. Hotellindustrin i kommunen är omfattande med cirka 31 700 bäddar som står till förfogande av Åredalens cirka 450 000 besökare per år.[36] Även IT, handel och tillverkning är framgångsrika näringsgrenar. 1986 grundades Peak Performance i Åre, som idag är ett av Skandinaviens största klädmärke för funktionellt sportmode och finns i över 20 länder. Åre Skidfabrik är en lokal industri som sedan 1981 har tillverkat de egna snowboardmärkena Extrem och Cmd, och sedan 1998 skidmärkena Åsnes och Hendryx. Åre Chokladfabrik tillverkar sedan 1991 handgjorda chokladtryfflar, praliner och kolor på bygdens och fjällets egna råvaror med export över hela Norden.

Det året-runt-öppna upplevelsehotellet Holiday Club, som uppfördes 2004 intill Åre Strand, blev också en av landets största konferensanläggningar. Bland annat hölls ett EAPR-säkerhetsforumsmöte (vanligt refererat som ett Nato-möte) i maj 2005, och i mitten av 2006 hölls ett stormöte med EU:s miljöministrar.

Till destinationens ute- och nöjesliv finns femtiotalet restauranger (inkluderat med krogar/pubar), barer, ett tiotal nattklubbar och After ski. Nattklubben Bygget från 1985, belägen vid Åre Fjällby (i närheten av VM8:an), anses ha en både egen storlek och karaktär av sådant utbud för hela alpinvärlden; nöjeshuset innefattar sex barer, tre dansgolv en restaurang samt en scen som under säsong gästas av flera av Sveriges främsta artister på livespelning.[37][38] Den gamla Socitetspaviljongen från 1897 blev 1975 ombyggd till Åres första/äldsta nattklubb, Country Club.[39] Åre Bryggeri från 1990 och Åre Ölfabrik från 2014 (i samarbete med nattklubben Parkvillan)[40] är två lokala ölbryggerier, och Buustamons Bränneri från 2000 är ett av få lagliga destillerierna i Sverige.[41]

Sedan strax efter millennieskiftet arrangeras både stora och små event året runt i Åre, som för det mesta sköts av Skistar Event och Camp Åre.

Populära utflyktsmål i närheten är exempelvis vattenfallen Tännforsen och Ristafallet, Fröå gruva, älgfarmen Millest Moose Farm (med tama älgar), Njarka Sameläger (läran om kultur och näring med samer och djur), Åre Ljusfabrik (Undersåker) och Åre Glashytta (Duved).[42]

Demografi

Av 2012 års totalt 7 868 förvaltningsarbetare i Åre kommun var 5 180 av dessa kvinnor, vilka utgjorde cirka 66 procent. Kvinnornas inkomst är i regel också något högre än männens, antalet inrikes inflyttande är bland topp nio i Sverige i förhållande till folkmängden med relativt jämn könsfördelning.[43][44][45] Åre hör till de kommuner som har störst folkminskning i landet vid första halvårsberäkningar, detta med anledning av den stora andel vintersäsongsboende i främst Åredalen.[46] Bland tjänstsektorns delbranscher är det mest specialiserat på restaurang, catering och barverksamhet i Åre.[47]

Utbildning

Det finns en låg- och mellanstadieskola samt en hotell- och restauranggymnasieskola i Åre, medan högstadium finns i Duved och Mörsil. I Järpen finns Åre gymnasieskola med riksintag för skidgrenarna alpint, skicross, längd och puckelpist samt utbildningar med inriktning på turism och restaurang. Det finns även en inriktning på vinterakrobatik i samarbete med Cirkus Cirkör, men också de flesta vanliga valfria linjer.

Vuxenutbildningar finns i form av komvux som bland annat har en skidlärarlinje. Åredalens folkhögskola (tidigare benämnd Hållands folkhögskola, belägen 18 kilometer öster om Åre by) är i huvudsak inriktad på kristen tros- och livsåskådning, men även friluftsliv och textil.

Campus Åre har flera inriktningar åt turism; bland annat vildmarksguide, hästguide och eventproducent.

Sport

Mountainbike/Downhill-cykelsport i Åre Bike Park är sommarens största motsvarighet till alpin skidsport i Åre (2008).

Det mesta i sportväg i Åre handlar om utförsåkning, och 1935 bildades Åre Slalomklubb (Åre SLK) som är Åres största alpina sportklubb. Åre har ansökt om Olympiska vinterspelen sju gånger; först 1984 och 1988 med Falun, 1992, 1994, 1998 och 2002 med Östersund och 2022 med Stockholm. Utöver de hittills två arrangerade världsmästerskapen har nästan 100 enskilda världscuptävlingar arrangerats i Åre.[48] I december 2014 fick Åre med en veckas kort varsel överta tävlingarna från franska Val d'Isere och Courchevel, på grund av snöbrist i dessa, utöver den redan inplanerade världscupen i mars 2015.[49]

I september 1999 arrangerade Åre Bergscyklister[50] världsmästerskapen i Mountainbike och 2005 de nordiska mästerskapen i Downhill, ett arrangemang som återkom till orten 2007. I slutet av juli 2006 arrangerades mountainbike-SM, med downhill och fourcross.

Även forsränning, hängflygning, fjällvandring och hundspannsåkning är populära turistaktiviteter. Haglöfs Åre Extreme Challenge arrangerades i början av juli 2007 och räknas som de inofficiella mästerskapen i multisport där paddling, bergslöpning och mountainbikecykling ingår.

Åre har även en 18-håls golfbana, belägen 13 kilometer väster om Åre by, invigd 1990. Detta presenterades först som ett aprilskämt, men blev snabbt en seriös satsning.[51]

Den 30 januari 2007 invigdes Åres zipline-park som är den största i Europa. Parken har åtta banor/sträckor med olika svårighetsgrader, den längsta banan är 360 meter lång. Parken startar vid VM6:ans bergstation, och slutar strax ovanför Tott.

Åre by är mål- respektive startdestination för den andra respektive tredje delsträckan i löpstafetten S:t Olavsloppet, som grundades 1988.

2021 kommer Åre att stå som värd för världens största orienteringstävling O-Ringen.[52]

Åre i film

Kända personer födda i Åre

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ ”Tillväxtverket om hållbar destinationsutveckling”. Tillväxtverket. Arkiverad från originalet den 26 december 2013. https://web.archive.org/web/20131226214159/http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/flerochvaxandeforetag/besoksnaring/hallbardestinationsutveckling.4.6a7dfe9a134cd71cae180008518.html. Läst 8 november 2013. 
  3. ^ Skistar (2012-06-05). ”Tillväxtverket satsar på Åre som hållbart turistmål”. Pressmeddelande. Läst 2012-06-05.
  4. ^ ”Åreskutans etymologi”. http://www.op.se/slakt-o-vanner/fira-o-uppmarksamma/var-kommer-namnet-areskutan-ifran. Läst 23 november 2014. 
  5. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  6. ^ ”Samernas Åre”. Åre Turistbyrå. http://visitare.com/samer-i-are. Läst 26 november 2014. 
  7. ^ ”Dateringar av kyrkor i Jämtland”. B. Olofsson. Academia.edu. http://www.academia.edu/4818508/Dateringar_av_kyrkor_i_J%C3%A4mtland._Dendrokronologiska_och_byggnadshistoriska_unders%C3%B6kningar_2011-2012_2013_with_B._Olofsson_. Läst 12 maj 2015. 
  8. ^ [a b] ”Åres turisthistoria före järnvägen”. Åre By & Turistförening. 29 november 2014. Arkiverad från originalet den 10 december 2014. https://web.archive.org/web/20141210104853/http://www.arebyturistforening.se/ares-historia/. 
  9. ^ ”Åre gamla kyrka”. Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/harnosandsstift/are-gamla-kyrka. Läst 22 november 2014. 
  10. ^ ”Åre gamla kyrka”. Åre turistbyrå. http://www.are360.com/sv/A/Are-forsamling-Svenska-kyrkan/Are-gamla-kyrka. Läst 28 november 2014. 
  11. ^ Loock 2009, s. 11, 12.
  12. ^ Loock 2009, s. 12, 13.
  13. ^ ”Hotel Åregården”. Hotel Åregården. http://www.aregarden.com/historia/. Läst 1 november 2017. 
  14. ^ ”Hotell Åreskutan-Åregården, Åres första hotell”. Stho. http://www.stho.se/HOTELL-REST/ARE/02-ARESKUTAN-AREGARDEN/02-Areskutan-aregarden.html. Läst 1 november 2017. 
  15. ^ Loock 2009, s. 14, 16.
  16. ^ ”Åreveckan (1916)”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=MOVIE&itemid=26150. Läst 31 mars 2015. 
  17. ^ ”Istrav”. My Newsdesk. http://www.mynewsdesk.com/se/atg/pressreleases/maanga-stjaernor-paa-is-travet-i-aare-273462. Läst 24 november 2014. 
  18. ^ Loock 2009, s. 17.
  19. ^ ”Unik 70-åring firas i Åre – Lundsgårdsliften”. Länstidningen Jämtland. 8 januari 2010. http://www.ltz.se/jamtland/are/unik-70-aring-firas-i-are-lundsgardsliften. Läst 8 februari 2015. 
  20. ^ ”VM-siffror 1954”. Åka Skidor. 24 juli 2008. http://www.akaskidor.se/artiklar/tester/20080724/toni-sailer-tavlingsakningens-gudfader. Läst 30 november 2012. 
  21. ^ ”Ski in, ski out i Åre”. Åka Skidor. 20 november 2014. http://www.akaskidor.se/artiklar/artiklar/20141120/ski-in-ski-out-i-are. 
  22. ^ ”Fjällgården Åre”. SJS-hotellen. sid. 19. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029190054/http://www.sjs-hotellen.com/medlem/jubileum.pdf. Läst 2 maj 2014. 
  23. ^ ”Sunwing Åre, Vings historik”. Ving. http://www.ving.se/sunwing/historik. 
  24. ^ ”Åre Continental Inn lägger ner hotellverksamheten och satsar på att ta in flyktingar”. ÖP. 10 november 2015. http://www.op.se/jamtland/are/are-continental-inn-lagger-ner-hotellverksamheten-och-satsar-pa-att-ta-in-flyktingar. 
  25. ^ Loock 2009, s. 20, 21.
  26. ^ Loock 2009, s. 14, 30, 31.
  27. ^ ”Droletgårdens snickeri”. Jamtli Bildarkiv. http://bildarkivet.jamtli.com/bild.aspx?bildnr=JLM.NTh6078. Läst 19 december 2014. 
  28. ^ [a b] ”Vision 2020”. Åre kommun. http://are.se/naringslivjobb/varumarket-are. 
  29. ^ Fagerström, Anders (19 februari 2007). ”Åre lever upp året runt”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/resor/are-lever-upp-aret-runt/. Läst 27 november 2014. 
  30. ^ ”Bergbanan rullar 100 år efter premiärturen”. Östersunds-Posten. http://www.op.se/jamtland/are/bergbanan-rullar-100-ar-efter-premiarturen. Läst 25 december 2013. 
  31. ^ ”Åre historiska museum”. Åre360. http://www.are360.com/sv/A/Sevardheter/Are-museum/. Läst 17 juni 2013. 
  32. ^ ”Alpina VM 2019 i Åre”. http://www.mynewsdesk.com/se/skistar_ab/pressreleases/skistar-aare-aare-arrangerar-alpina-vm-2019-1005022. Läst 5 juni 2014. 
  33. ^ ”Åre planerar utbyggnad vid Kabinbanan”. Freeride/Östersunds-Posten. http://www.freeride.se/are-planerar-utbyggnad-vid-kabinbanan. Läst 15 april 2015. 
  34. ^ Brander, Jessica (16 juni 2014). ”Svårt att mäta vad alpina VM i Åre ger på sikt”. P4 Jämtland. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=5890825. Läst 16 juni 2014. 
  35. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 5 april 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 23 april 2017. 
  36. ^ ”Näringslivsutvecklingen i Åre kommun”. Åre kommun. http://www.are.se/naringslivsutveckling. Läst 28 november 2014. 
  37. ^ ”Bygget”. Åre Året Runt. http://www.are360.com/sv/A/Bygget/Bygget/. Läst 26 september 2016. 
  38. ^ ”Bygget”. Magasin Åre 2015/2016: s. 48. 
  39. ^ ”Uteliv”. http://www.are360.com/sv/Gora/Barer--Klubbar/. Läst 24 november 2014. 
  40. ^ ”Parkvillan/Åre Ölfabrik”. Mitt Kök, Expressen. http://mittkok.expressen.se/are-olfabrik-nytt-bryggeri-i-are. Läst 29 december 2014. 
  41. ^ ”Lokal producerad sprit på Systembolaget i Jämtland”. My News Desk. http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/lokal-producerad-sprit-paa-systembolaget-i-jaemtland-255582. Läst 29 december 2014. 
  42. ^ ”Utflyktsmål”. http://www.are360.com/sv/Gora/Sevardheter/Utflyktsmal/. Läst 17 juni 2013. 
  43. ^ ”Antal förvärvsarbetare 2007–2012”. SCB. 28 november 2014. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/Registerbaserad-arbetsmarknadsstatistik-RAMS/7895/7902/23044. 
  44. ^ ”Inkomststatistik 2006”. SCB. 28 november 2014. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Hushallens-ekonomi/Inkomster-och-inkomstfordelning/Inkomster-och-skatter/Aktuell-pong/302201/Behallare-for-Press/Inkomststatistik---totalraknad-2006. 
  45. ^ ”Antal inrikes inflyttande”. SCB. 28 november 2014. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Topplistor-kommuner/290732. 
  46. ^ ”Befolkningsstatistik 1:a halvåret 2013”. SCB. 28 november 2014. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Behallare-for-Press/Befolkningsstatistik-1a-halvaret-2013. 
  47. ^ ”Näringslivskoncentrat”. SCB. 28 november 2014. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Naringsverksamhet/Naringslivets-struktur/Foretagens-ekonomi/130389/130397/Behallare-for-Press/Foretagens-ekonomi-20081. 
  48. ^ ”Alpina världsmästerskap och världscuptävlingar i Åre”. Åre 2019. http://are2019.com. Läst 12 december 2014. 
  49. ^ ”Extra världscup i Åre december 2014”. SVT sport. 5 december 2014. http://www.svt.se/sport/vintersport/officiellt-are-far-varldscup-redan-till-lucia. 
  50. ^ Åre Bergscyklisters hemsida
  51. ^ ”Historik, Åre Golfbana och Golfklubb”. Åre GK. http://www.aregolfklubb.com/historik. 
  52. ^ ”Världens största orienteringstävling till Åre”. O-Ringen. http://www.oringen.se/213/arsneutrala-sidor/om-oss/nyhetsarkiv/nyheter/2017-04-05-varldens-storsta-orienteringstavling-till-are.html. Läst 26 juli 2017. 
  53. ^ ”Efter inspelningarna av "Sune i fjällen"”. My Newsdesk. http://www.mynewsdesk.com/se/skistar_ab/pressreleases/skistar-aare-sune-i-fjaellen-filmteamet-noejda-med-inspelningarna-985240. Läst 26 april 2014. 
  54. ^ ”Ruben Östlunds nya film "Turist" spelas in i Åre” (html). LT. http://www.ltz.se/ruben-ostlunds-nya-film-turist-spelas-in-i-are. Läst 13 december 2014. 

Webbkällor

Externa länkar

v • r
Åre kommun i Jämtlands län
Distrikt
Hallen · Kall · Marby · Mattmar · Mörsil · Undersåker · Åre
Åre kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Åre&oldid=41916954”