Svenska Akademien instiftades 1786 av kung Gustav III. Av de första arton ledamöterna valde Gustav III personligen ut tretton, medan övriga fem valdes av de tretton med kungens godkännande. Av dessa ursprungliga avled Carl Fredrik Scheffer den 27 augusti 1786, utan att han hunnit ta inträde i Akademien. Han räknas ändå som akademiledamot (stol 2) och finns med i Svenska Akademiens ledamotsregister.
Efter att en ny ledamot valts in inträder denne i Akademien en tid senare vid en särskild inträdesceremoni. Under 1800-talet uppstod traditionen att låta sådana inträdesceremonier äga rum vid Svenska Akademiens årliga högtidssammankomst. Denna äger efter beslut av Gustav III alltid rum den 20 december.
Från 1786 till 2016, då Sara Stridsberg blev Akademiens nyaste ledamot, har 190 personer varit ledamöter av Svenska Akademien. Gustaf Mauritz Armfelt satt i Akademien två gånger på två olika stolar men är i denna siffra räknad endast en gång. Siffran inkluderar alltså Scheffer, men inte Albrecht Elof Ihre, vars inval drogs tillbaka 1859 eftersom han efter mer än tio år fortfarande inte tagit inträde. Således har 189 personer tagit inträde bland De Aderton. Anders Österling på stol 13 är den som varit ledamot längst tid – 62 år.
Den första kvinnan i Svenska Akademien var författaren Selma Lagerlöf. Hon blev invald på stol 7 den 28 maj 1914, efter att Akademiens stadgar ändrats så att även kvinnor tilläts som ledamöter. Lagerlöf tog formellt inträde i Akademien vid dess högtidssammankomst den 20 december samma år.
Inaktiva ledamöter
Akademiens ledamöter väljer själva en ny ledamot när en stol blivit ledig vid en akademiledamots död. Ledamöterna väljs på livstid och kan inte utträda ur Akademien. Emellertid kan de välja att inte delta i dess arbete. Så har skett vid upprepade tillfällen. Formellt behåller ledamöterna sin plats bland De Aderton livet ut, och först efter deras död väljer Akademien en efterträdare.
1881 valde Henning Hamilton på stol 9 att lämna alla de akademier och vittra samfund, däribland Svenska Akademien, han var ledamot i, på grund av den så kallade Hamiltonaffären samma år. Det hade avslöjats att Hamilton förskingrat stora summor pengar. Hamilton avled 1886.
1996 valde Knut Ahnlund på stol 7 att inte längre delta i Akademiens arbete, även han på grund av diskussionerna kring fatwan mot Salman Rushdie. 2005 valde han att betrakta sig som helt utomstående, som en protest mot att Elfriede Jelinek tilldelats Nobelpriset i litteratur 2004. Nobelpriset till Jelinek hade "ödelagt utmärkelsens värde för överskådlig framtid", menade Ahnlund i en debattartikel i Svenska Dagbladet.[2] Ahnlund avled 2012.
År 2017 meddelade Lotta Lotass på stol 1 att hon sedan 2015 inte längre deltar i akademiens arbete på grund av att hon mött missnöjda reaktioner mot sitt ledamotskap och sina personliga egenskaper.[3]. Enligt Lotass själv var det många som velat se en fortsättning av traditionen att ha en högt uppsatt jurist på stol 1.[4]
Uteslutna och oräknade
Det har också hänt att ledamöter uteslutits ur Svenska Akademien, nämligen i det inte helt okomplicerade fallet med Gustaf Mauritz Armfelt. Han satt på stol 14 som en av de ursprungliga 18 akademiledamöterna, och tog inträde den 13 maj 1786. Armfelt uteslöts ur Akademien den 25 september 1794, sedan han dömts till förlust av liv, ära och gods samma år. Emellertid flydde han till Ryssland och kallades hem igen av Gustav IV Adolf år 1800. Den 4 april 1805 återinkallades Armfelt utan invalsförfarande till Akademien, den här gången på stol 17. Han började delta i Akademiens slutna sammankomster den 23 november 1807, utan att formellt ha tagit inträde. Den 7 oktober 1811 förklarades han inte längre kunna vara akademiledamot, sedan han förvisats från Sverige samma år och inte längre var svensk undersåte. Armfelt är därmed också den ende som suttit på två olika stolar i Svenska Akademien. Han dog 1814.
Ämbetsmannen Albrecht Elof Ihre invaldes 1848 på stol 3 efter Carl Gustaf von Brinkmans död. Ihre tog aldrig inträde bland De Aderton, och 1859 beslutade Akademien att häva invalet. I stället valdes Johan Börjesson in som ledamot samma år. Han tog inträde 1861. Ihre finns inte med i Svenska Akademiens ledamotsregister.