Svenska Akademien

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Svenska Akademin)
Hoppa till: navigering, sök
För musikgruppen med samma namn, se Svenska Akademien (musikgrupp).
Svenska Akademien
Förkortning De aderton
Motto Snille och smak
Grundad 20 mars 1786
Typ Kungliga akademier
Syfte/fokus att arbeta uppå svenska språkets renhet, höghet och styrka
Ständig sekreterare Sara Danius
Kansliansvarig Odd Zschiedrich
Huvudorgan Sammankomster
Frivilliga 18 ledamöter
Webbplats Svenskaakademien.se

Svenska Akademien instiftades 1786 av Gustav III med syftet att "arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet".[1] Akademien utser årligen mottagare av flera priser och stipendier, däribland Nobelpriset i litteratur. Antalet akademiledamöter är arton, utom när en ledamot har avlidit och ännu ingen efterträdare hunnit väljas in. Akademien kallas därmed även De Aderton. Dess valspråk är "Snille och smak".[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Svenska Akademien har lokaler i Börshuset i Stockholm.

Gustav III var son till drottning Lovisa Ulrika som 1753 instiftade Vitterhetsakademien. Gustav III delade sin mors intresse för kultur och den 20 mars 1786 meddelade han i egenskap av kung sitt beslut att inrätta: ett Samhälle af Aderton Herrar ock Män, till Svenska Språkets stadgande ock upodlande, samt till öfning för Vältaligheten ock Svenska skaldekonsten: Hvilcket Samhälle skall nu ock evärdeligen bära namn af Svenska Academien. Dessa arton män skulle väljas från tre kategorier: skönlitterära författare, lärde och herrar. Med herrar avsågs män som genom sin börd, samhällsställning och umgängsvanor kunde representera god smak – ett syfte som speglas i akademiens valspråk Snille och smak.

Gustav III hade ursprungligen tänkt att Svenska Akademien skulle bestå av tjugo ledamöter, i enlighet med den Franska akademien som var den stora förebilden. Att det blev arton sägs bero på att han tyckte att De Aderton klingade mer högtidligt när det uttalades.[2] Gustav III utsåg själv Akademiens tretton första ledamöter, resterande fem ledamöter skulle Akademien själv välja, med godkännande av kungen. De tretton första av kungen utsedda ledamöterna var:

Vid instiftandet i Börshuset i Gamla stan den 5 april 1786 höll dessa sina inträdestal och förrättade sedan inval av de återstående fem ledamöterna, nämligen: Gustaf Mauritz Armfelt, Carl Gustaf Nordin, Carl Gustaf af Leopold, Johan Murberg och Nils Lorens Sjöberg. Dessförinnan hade Abraham Niclas Edelcrantz invalts som efterträdare till Carl Fredrik Scheffer som avlidit innan han tagit sitt inträde.[2]

Baksida av medalj utgiven av Svenska Akademien 1837.

Akademiens stadgar är till en stor del författade av kungen själv och påminner om Franska akademiens stadgar. Enligt stadgarna är den främsta uppgiften att arbeta på svenska språkets "renhet, styrka och höghet" (på nutida språk ungefär 'klarhet, uttrycksfullhet och anseende'). För att uppnå detta startade man utgivningen av Svenska Akademiens ordbok (SAOB), anordnade tävlingar samt började ge ut en årlig utmärkelse till en framstående svensk person. Redan från början fanns ambitionen att ge ut en normativ ordbok som skulle leda till svenska språkets ytterligare utveckling och förfining. Denna skulle dock inte bli verklighet förrän många år senare.

I valspråket Snille och smak ansågs Snille syfta på begåvningens skapande kraft och smak på de mer intellektuella förmögenheter som behövs för att bearbeta inspirationen. Enligt Akademiens egen historieskrivning inkluderade valspråket sålunda både en apollinsk och dionysisk aspekt.

Akademiens situation försämrades efter Gustaf III:s död 1792, och 1795 blev ledamöterna avstängda i två år. Trots detta behöll Akademien sin ställning som Sveriges högsta auktoritet i litterära och språkliga frågor. Under 1820-talet avmattades Akademiens verksamhet, mycket på grund av ett angrepp från företrädare för den nya litteraturen.

Förste ständige sekreteraren Nils von Rosenstein satt i rekordlånga 38 år, 1786–1824, och var både blind och senil på slutet.[3] Den kraftfulle Bernhard von Beskow var ständig sekreterare mellan 1834–1868 och förbättrade Akademiens ställning. Efter Beskows död 1868 följde en längre period då Akademien saknade en verklig ledare, innan Carl David af Wirsén tillträdde posten som ständig sekreterare år 1884.

Under det följande decenniet utvecklades den svenska litteraturen starkt. Detta tilltalade inte Wirsén vilket gjorde honom mindre populär bland den yngre generationen författare. Akademien och dess ledamöter var under den den så kallade Strindbergsfejden ständiga måltavlor för kritik.

År 1912 ersatte Erik Axel Karlfeldt Wirsén som ständig sekreterare. Under Karlfeldts 18 år på posten moderniserades Akademien och öppnades upp för den nya tidens författare. Bland annat valdes den första kvinnliga ledamoten, Selma Lagerlöf, in efter en stadgeändring år 1914.

År 1989 valde två ledamöter, Lars Gyllensten på stol nr 14, och Kerstin Ekman på stol nr 15 att sluta delta i Akademiens arbete i protest mot vad de uppfattade som feghet från Akademiens sida i samband med Salman Rushdie-affären (Werner Aspenströms senare avhopp, vilket ibland länkas till Rushdie-affären, hade emellertid mer personliga orsaker). Att denna affär ensam är orsak till att Gyllensten och Ekman var och en för sig valde att inte delta i Akademiens arbete har sedan dess med jämna mellanrum ifrågasatts.[4][5]

År 2005 meddelade Knut Ahnlund på stol nr 7 att han lämnade Akademiens arbete i protest mot att Nobelpriset i litteratur 2004 gick till Elfriede Jelinek,[6] men Ahnlund hade vid denna tidpunkt under flera år avstått från att delta i Akademiens arbete.[7]

Att ledamöter inte har möjlighet att utträda om de så önskar har vållat en del debatt. En konsekvens av gällande stadgar om livstids ledamotskap innebär att en "avhoppares" stol inte nybesätts förrän innehavaren avlidit. Stadgarnas öppning för nybesättning efter uteslutning har inte tillämpats i något av de fyra aktuella fallen. Efter Ahnlunds frånfälle i november 2012 är det nu bara Ekmans stol som i praktiken står tom.

Ständig Sekreterare[redigera | redigera wikitext]

Gustav III bestämde att ständige sekreteraren i Svenska Akademien skulle sitta på sin post livet ut, men denna princip har övergetts. En tid in på 1900-talet antogs regeln att ständige sekreteraren ska avgå senast det år hon eller han fyller sjutti år ”om inte Akademien annorlunda beslutar”, men även denna regel har med tiden luckrats upp.[3][8][9] Den 1 juni 2015 tillträdde Sara Danius som ständig sekreterare som första kvinna på posten.[10]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Akademiens syfte är enligt stadgarna att: arbeta uppå Svenska språkets renhet, styrka och höghet, så uti vetenskaper, som serdeles i anseende till Skaldekonsten och Vältaligheten uti alla dess tillhörande delar, jemväl uti then, som tjenar att tolka de Himmelska Sanningar.

Akademiens ledamöter sammanträder ett 30-tal gånger per år. Vid varje möte disponerar man 18 stycken silverjetonger att jämnt fördelas på ledamöterna som bidrag till resekostnader med mera för deltagande i sammanträdena. Jetongerna kan bytas mot kontanter, i dagens mynt omkring 100 kronor. Deltagarna får därtill bidrag för att täcka kostnader direkt hänförbara till sammankomsterna.

Utöver dessa slutna sammankomster hålls varje år en offentlig sammankomst på akademiens högtidsdag den 20 december, Gustav II Adolfs födelsedag (med beräkning av den nya stilen). Till en början hölls offentliga sammankomster även då en ny ledamot tog sitt inträde i akademien, men sedan 1837 har dessa inträdeshögtidligheter vanligen förenats med årshögtiden.[13] Under flera år har högtidssammankomsten den 20 december direktsänts i Sveriges Radio.[14]

Nobelpriset i litteratur[redigera | redigera wikitext]

Selma Lagerlöf tar emot nobelpriset.

År 1900 åtog sig Akademien efter viss tvekan uppdraget att enligt Alfred Nobels testamente utse mottagare av Nobelpriset i litteratur. Rätt att nominera pristagarkandidater tillkommer Svenska Akademiens ledamöter, ledamöter i motsvarande utländska sammanslutningar samt tidigare nobelpristagare. På senare tid har man varje år haft att ta ställning till mellan 200 och 300 förslag, vilket gett akademiledamöterna ett betydande arbete. Man har ungefär ett halvår på sig att komma till beslut. Inom den tiden måste man sätta sig in i och bedöma kandidaternas samlade produktion, som i en del fall kan vara på något udda språk, och som akademiledamöterna endast har begränsad kunskap om. Om kandidatens produktion finns översatt till något mer allmänt känt språk kan man gå den vägen, men återstår då att på ett eller annat sätt bedöma huruvida översättningen ger författaren rättvisa.

Akademiledamoten och ständige sekreteraren Erik Axel Karlfeldt (invald 1904 till stol 11) blev ett år själv nominerad som pristagare men avböjde kandidatur. År 1931 blev han ändå postumt tilldelad priset.

Av tradition skall beslutet om årets utsedda litteraturpristagare offentliggöras en torsdag i oktober, då Akademiens ständige sekreterare punktligt kl. 13:00 utträder från Akademiens sammanträdesrum och möter ett stort uppbåd av journalister från svensk och utländsk press och television.

Stora priset[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Stora priset

År 1786 instiftade Gustav III Stora priset, som anses vara Akademiens förnämsta, och består av en guldmedalj. Stora priset har delats ut till bland andra Selma Lagerlöf (1904 och 1909), Herbert Tingsten (1966), Astrid Lindgren (1971), Evert Taube (1972) och Tove Jansson (1994).

Övriga priser och stipendier[redigera | redigera wikitext]

Akademien delar ut ett knappt 50-tal olika priser och stipendier, de flesta årligen. Gemensamt för samtliga är att de utdelas utan tävlan och utan ansökan. Antalet priser beskrev under 1900-talets andra hälft en stigande kurva, med kulmen under 1980-talet då tio nya priser tillkom. Under de två senaste decennierna har ytterligare ett knappt tiotal instiftats. Nedan listas ett stort urval av Akademiens samtliga priser och stipendier. På Akademiens webbplats finns en fullständig förteckning över samtliga priser och stipendier.[15]

Svenska Akademiens ordlista[redigera | redigera wikitext]

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) är en koncentrerad ordbok, endast delvis med ordförklaringar, i ett band. Första upplagan utgavs år 1874 och den trettonde och senaste år 2006. Till och med den sjunde upplagan år 1900 var verkets namn Ordlista öfver svenska språket.

Vad gäller stavning  har SAOL alltid uppfattats som normerande. Däremot avsåg den ursprungligen inte att vara ett rättesnöre för "gott språk", utan skulle avspegla det svenska språket såsom det användes i verkligheten. Detta ändrades med den trettonde upplagan.[16]

Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien[redigera | redigera wikitext]

Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (förkortas SO) utkom i september 2009 och är det mest kompletta hjälpmedlet för att förstå orden i svensk text, för att lära känna deras ålder i det svenska språket och, direkt eller indirekt, deras etymologi. Ordboken, som består av två band, innehåller över 100.000 ordbeskrivningar, och härtill bland annat över 20.000 mer exakta konstruktionsuppgifter.

Färdigställande av Svenska Akademiens ordbok[redigera | redigera wikitext]

Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är ett etymologiskt uppslagsverk över det svenska språket som ges ut av Svenska Akademien. Det är det största uppslagsverk som givits ut i Norden.

År 1786 bestämde Svenska Akademien att en ordbok skulle skrivas. Med vissa avbrott har arbetet pågått sedan dess. Det första bandet var färdigt 1898. I augusti 2014 hade akademien kommit till ordet vedersyn. Sista bandet beräknas komma 2017.

Bokutgivning[redigera | redigera wikitext]

Akademien utger också andra böcker om det svenska språket, bland annat

Svenska Akademiens handlingar har givits ut sedan grundandet 1786, oftast i form av årsböcker med bland annat tal och texter från Akademiens årliga högtidssammankomst (bl. a. nyinvalda ledamöters inträdestal).[17]

Talerätt[redigera | redigera wikitext]

Svenska Akademien har exklusiv talerätt enligt 51 § upphovsrättslagen om litterärt verk återges offentligt så att det kränker "den andliga odlingen".[18]

Ledamöter[redigera | redigera wikitext]

Nya ledamöter väljs in genom sluten omröstning bland Akademiens ledamöter. Ledamotskapet är på livstid och man kan inte träda ut. Däremot kan någon uteslutas om vederbörande anses ha brutit mot lag eller moralens bud eller brutit sin tystnadsplikt i fråga om Akademiens interna angelägenheter. Svenska Akademien har 18 ledamöter på numrerade stolar. Varje halvår väljs en direktör (ordförande) och en kansler (vice ordf.). En av ledamöterna utses till ständig sekreterare. ”Ständigheten” upphör vid 70 års ålder, såvida inte Akademien bestämmer annat. På Svenska Akademiens webbplats finns ett register med korta biografiska texter om samtliga Akademiens ledamöter sedan begynnelsen.[19]

Nuvarande ledamöter[redigera | redigera wikitext]

  1. Lotta Lotass (född 1964), författare, invald 2009
  2. Bo Ralph (född 1945), professor, invald 1999
  3. Sture Allén (född 1928), professor, invald 1980, ständig sekreterare 1986–1999
  4. Anders Olsson (född 1949), professor, invald 2008
  5. Göran Malmqvist (född 1924), professor, invald 1985
  6. Tomas Riad (född 1959), professor, invald 2011
  7. Sara Danius (född 1962), professor, invald 2013, ständig sekreterare 2015–
  8. Jesper Svenbro (född 1944), forskare/poet, invald 2006
  9. Torgny Lindgren (född 1938), författare, invald 1991
  10. Peter Englund (född 1957), professor, invald 2002, ständig sekreterare 2009–2015
  11. Klas Östergren (född 1955), författare, invald 2014
  12. Per Wästberg (född 1933), författare, invald 1997
  13. Vakant (författaren Sara Stridsberg, född 1972, invald i maj 2016; förväntas ta inträde i december 2016)[20]
  14. Kristina Lugn (född 1948), författare, invald 2006
  15. Kerstin Ekman (född 1933), författare, invald 1978, deltar inte sedan 1989
  16. Kjell Espmark (född 1930), professor, invald 1981
  17. Horace Engdahl (född 1948), professor, invald 1997, ständig sekreterare 1999–2009
  18. Katarina Frostenson (född 1953), författare, invald 1992

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Historisk översikt Svenska Akademiens webbplats
  2. ^ [a b] Lotta Lotass. ”Svenska Akademien”. Litteraturbanken. http://litteraturbanken.se/#!/presentationer/specialomraden/SvenskaAkademien.html. 
  3. ^ [a b] Högtidssammankomst 20 december 2008 Svenska Akademien
  4. ^ Peter Englund – den motvillige efterträdaren Dagens Nyheter, 27 september 2009
  5. ^ Kerstin Ekman: ”Fel om Rushdie och akademin, Englund” Dagens Nyheter, 30 september 2009
  6. ^ Knut Ahnlund: ”Efter Jelinek är priset ödelagt” Svenska Dagbladet, 11 oktober 2005
  7. ^ Ahnlunds avhopp - en enastående pseudonyhet Sourze, 11 oktober 2005
  8. ^ Horace Engdahl avgår Dagens Nyheter, 20 december 2008
  9. ^ Peter Englund slutar GP, 20 december 2014
  10. ^ http://www.svd.se/kultur/peter-englund-slutar-som-standig-sekreterare-i-svenska-akademien_4206431.svd
  11. ^ Engdahls tal på högtidssammankomsten Dagens Nyheter. Publicerat 2008-12-20. Läst 2015-06-01.
  12. ^ Sara Danius ersätter Peter Englund som Svenska Akademiens ständige sekreterare, Sveriges Radio. Publicerat 2014-12-20. Läst 2015-06-01.
  13. ^ Svenska akademien i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
  14. ^ Tablå P1 torsdag 20 december 2012
  15. ^ Fullständig förteckning över Akademiens priser Svenska Akademiens webbplats
  16. ^ Trettonde upplagan av SAOL Svenska Akademiens webbplats
  17. ^ Svenska Akademiens handlingar Svenska Akademiens webbplats
  18. ^ https://lagen.nu/1993:1212#P5
  19. ^ Ledamotsregister Svenska Akademiens webbplats
  20. ^ "Ny ledamot i Svenska Akademien", Akademiens hemsida 2016-05-13

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikiquote-logo.svg
Wikiquote har citat av eller om Svenska Akademien.