Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2014-01

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Innehåll

Artiklar om miljömål[redigera | redigera wikitext]

Det har skapats flera artiklar om dessa miljömål, som totalt är 15 eller 16. De verkar vara en del av en skoluppgift eller så, då de skapats av flera men är mycket ojämna och lite för voluminösa. Samtliga har flera problem ur wikipediastandardsynpunkt. Jag har själv arbetat med att få styrsel på Levande skogar (miljömål) som sedan ytterligare förbättrats. Andra finns bland annat i Kategori:Artiklar som behöver wikifieras 2013-12. Det vore bra om flera kunde hjälpa till. Först med att få Levande skogar fungerande som mall, är tex det namnet bra/lämpligt - andra har kallats Miljömål:xxx, är det bättre? Titta också gärna på De 16 nationella miljömålen som verkar vara utgångpunkt for de olika artiklarna.Yger (disk) 7 december 2013 kl. 11.00 (CET)

Personligen tycker jag att en artikel som Levande skogar (miljömål) är ganska meningslös, eftersom den i stort sett återger vad som står på miljömålsportalen fast på ett sämre sätt. Därför känner jag mig inte så motiverad att bearbeta texten ytterligare. Det enda som finns i Wikipediaartikeln som saknas på miljömålsportalen är det som står om askåterföring och som uppges utföras av ett namngivet företag. Det får mig att undra om detta företag varit inblandat i att skapa artikeln.--Skogsfrun (disk) 7 december 2013 kl. 13.19 (CET)
Ja en lösning kunde ju vara att omdirigera dem till De 16 nationella miljömålen. Jag har också sett flera av dessa blivit raderade som oartiklar, så fler än du ser dem som undermåliga.Yger (disk) 7 december 2013 kl. 13.24 (CET)
Jag har ju reagerat på att det mesta i artiklarna är fluff. De handlar om miljömål och skriver en massa om miljöproblem i skogen. Men de definierar oftast vad som är själva miljömålet eller om det görs så luddigt att det inte heller framgår vad det exakt är som skall uppnås med miljömålen, inte heller någonting om hur man avser att nå dit. Vill man skriva om skogar och vattendrag, igenväxningsproblem, försurning med mera kan man göra det i andra artiklar än i artiklarna om miljömålen. Om det skall finnas artiklar om miljömålen bör de handla om just miljömålen.--FBQ (disk) 19 december 2013 kl. 15.08 (CET)

Facebook som källa (igen)[redigera | redigera wikitext]

Vi har hittills varit skeptiska till Facebook som källa. Jag märker dock flera och fler artiklar som saknar annan källa till Facebook (man verkar inte skapa egen hemsida, myspace sida etc). Just nu var det skivetiketten hemmalaget men jag har också märkt trenden för musikgrupper. Kanske måste vi acceptera Facebook som källa åtminstone i vissa fall?Yger (disk) 15 december 2013 kl. 10.12 (CET)

Jag tycker nog det kan vara ok som källa till okontroversiella påståenden. Till exempel påståenden som en artist eller liknande gör om sig själv. Fast i just ovan nämnda artikel används väl inte Facebook som källa utan som extern länk och där tycker jag det definitivt är helt ok. - Averater (disk) 15 december 2013 kl. 10.26 (CET)
Kanske kan man i sådana fall även ställa sig frågan on något verkligen är notabelt/relevant nog om det inte finns källor för det utanför Facebook? /Hangsna (disk) 15 december 2013 kl. 10.39 (CET)
Ja det är så jag resonerat tidigare, men jag börjar undra om det är "omodernt" tänkande. I det här fallet finns det 938 följare, är det ett tecken på tillräcklig uppmärksamhet eller ej? Yger (disk) 15 december 2013 kl. 10.40 (CET)
Jag bryr mig ju inte om relevans men om det inte finns andra källor över huvud taget än Facebook tycker jag artikeln kan raderas på grund av brist på källor oavsett antal följare. Om en artikel har andra källor som bekräftar "existensen" så skulle man kunna använda Facebook som källa för vissa detaljer vilket är vad jag menade ovan. I just detta fallet tycker jag att man kan kräva åtminstone en oberoende källa och ge det nån vecka och sedan radera eftersom det inte finns någon källa alls. - Averater (disk) 15 december 2013 kl. 10.48 (CET)

facebook är ju en förstapersons-källa vilket ju ej är att föredra. Men om det gäller påståenden om vad vederbörande publicerat på facebook finns skäl att använda den om händelsen inte omskrivits utanför webbplatsen. 213.66.179.109 15 december 2013 kl. 13.11 (CET)

Enligt mig är Facebook klart olämplig som källa (oavsett vad Facebook används som källa till). Vi skulle behöva en rad om Facebook på Wikipedia:Trovärdiga källor. Vänligen, Lixer (diskussion) 15 december 2013 kl. 13.25 (CET)
Facebook kan endast användas till källa för det faktum att någon finns där. Övriga sakuppgifter måste ha bättre stöd för att kunna räknas som belagda. Tostarpadius (disk) 15 december 2013 kl. 13.30 (CET)
Instämmer med övriga i frågan om Facebook som källa. Som tecken på relevans kan det vara användbart, dock är 938 följande långt under vad som krävs. Jag har för mig att artiklar om Facebook-fenomen med över 100 000 följande har raderats som varande icke-relevanta. /ℇsquilo 15 december 2013 kl. 15.15 (CET)
Om ett band inte har någon officiell webbplats så ta en titt på skivbolagets webbplats. /Kyllo|snacka?💛 15 december 2013 kl. 15.52 (CET)
Vi skall inte ge upp för något slags tryck och acceptera Facebook eller andra forum som källor. Då befinner vi oss på ett sluttande plan. Wikipedia måste hålla fanan högt vad gäller vilka källor som är kvalitetskällor. Alla källor som har sämre källkoll än Wikipedia självt - och dit hör alla forumsajter - är källor av allt för låg kvalitet, liksom över huvud taget sajter med privat material på nätet, t.ex. privata hemsidor. /Ascilto (disk) 15 december 2013 kl. 19.02 (CET)
Instämmer helt med Ascilto. Ett grundkrav för artikelämnen och uppgifter i Wikipedia måste vara att de redan beskrivits i tredjepartskällor med ordentlig kvalitetskontroll. //Essin (disk) 15 december 2013 kl. 19.48 (CET)
Jag med håller med Ascilto. Adville (disk) 15 december 2013 kl. 21.35 (CET)
Många verkar vara emot Facebook som källa, jag håller dock inte med. Jag tror inte det är möjligt eller önskvärt att sätta upp generella regler vilka källor som är trovärdiga eller inte, utan man måste alltid bedöma det från fall till fall. Idag skriver till exempel Kungliga Biblioteket på sin facebooksida: "Löpsedlar från svenska dagstidningar finns i Kungliga bibliotekets samlingar från 1890-talet och framåt trots att tryckerierna inte var skyldiga att leverera dem förrän 1979. Bland de tidigaste bevarade finns Stockholms dagblad och Stockholmtidningen... ". Jag anser inte den informationen är mindre trovärdig för att de valde att publicera det via just facebooksidan, utan det kan gott och väl läggas in i en artikel. Ett problem med facebook skulle kunna vara svårigheten med att verifiera det vid en senare tidpunkt eftersom det inte alltid är lätt att hitta gamla facebookinlägg , men det problemet delar facebook med alla andra sidor på nätet - för eller senare försvinner webbsidan (med undantag för Wikipedia).AlphaZeta (disk) 15 december 2013 kl. 23.12 (CET)
Sakupplysning: det går att länka till specifika facebookinlägg genom att trycka på datumet som står vid inlägget. Exempel: Kungliga biblioteket, Lucka 15. Hälsningar digital hoarder, alias flinga 16 december 2013 kl. 00.15 (CET) (inlägg indenterat och flyttat i efterhand, för överskådlighet).

(Avindenterar) Exakt samma sak skriver KB på sin egen webbsida också. Deras egen webbsida är antagligen mer bestående och mer trovärdig än deras Facebook. Att källbelägga sådana påståenden via Facebook är verkligen att gå över ån efter vatten. /ℇsquilo 16 december 2013 kl. 11.26 (CET)

Jag håller med Lixer och Ascilto i denna diskussion. Ibland krävs även inloggning på Facebook, och fortfarande finns många som inte är medlemmar. Hur går det då med verifierbarheten? /Mvh Vostok (disk) 16 december 2013 kl. 17.12 (CET)
Samma problem på verifierbarhet blir det också om man refererar till sidor inom NE.se's betaltänst.AlphaZeta (disk) 16 december 2013 kl. 17.49 (CET)
Det händer att jag använder Facebook som källa till påståenden eller andra offentliggöranden, där avsändaren är klart identifierbar och redan relevant på svwp. Jag använder då alltid permlänkfunktionen (den som nås via tidslänken). Att underkänna förstapersonskällor bara för att de är förstapersonskällor skulle göra det svårt för oss att kunna verifiera vissa musikers samarbeten (exempel från november[1]). Mina två ören.--Paracel63 (disk) 17 december 2013 kl. 04.02 (CET)

Egentligen var min utgångspunkt att det kommer fler och fler företeelser som bara finns dokumenterade på Facebook. Ta tex nätverket Linje 17 som var mycket aktuellt i söndags. Även om de för stunden inte är aktuellt skriva om dem, annars skulle enligt min mening Facebook i det fallet behövas som källa. Men var går gränsen, när är det OK använda och när inte. Jag tycker tex det bör finna några hundra följare annars är den för privat.Yger (disk) 17 december 2013 kl. 15.41 (CET)

Jag anser att vi bör vara försiktiga med Facebook som källa. dnm (d | b) 17 december 2013 kl. 19.59 (CET)

Jag håller med dnm. Sådant som bara finns där får helt enkelt bli utan artiklar. Tostarpadius (disk) 17 december 2013 kl. 21.12 (CET)
Antal "följare" på Facebook är ett dåligt verktyg för att avgöra notabilitet. Det finns folk som försörjer sig på att mot betalning "följa" Facebooksidor (i allmänhet med stora mängder robotkonton). Vi får hoppas att något som är tillräckligt stort på Facebook omtalas också i andra källor.
Däremot kan jag tänka mig att använda Facebook som källa till uppgifter för vilka vi i allmänhet nöjer oss med den egna webbplatsen som källa. Om en musikgrupp inte har någon annan webbplats än den på Facebook betyder det väl inte att uppgiften behöver utelämnas?
--LPfi (disk) 18 december 2013 kl. 10.49 (CET)
Om en musikgrupp släpper en skiva och det inte går att hitta en källa antingen hos skivbolaget eller lokaltidningen så undrar jag om skivan/musikgruppen verkligen kan vara relevant. Om "tillräckligt många" följer en artist eller liknande på FB så får man ju anta att detta kommer uppmärksammas på andra platser, då får vi bättre källor att hänvisa till. /Hangsna (disk) 18 december 2013 kl. 13.12 (CET)
Ja och det är vad som sker nu. Bara för ett år sedan var förväntan på att det skulle dyka upp en hemsida rimlig, men jag uppfattar det inte är det längre. Fler och fler grupper/grupperingar finns bara på Facebook med dokumentation vad de gör etc.Yger (disk) 18 december 2013 kl. 13.22 (CET)
(Redigeringskonflikt)Som LPfi skriver ovan går det att köpa "följare" på Twitter och Facebook, visningar och kommentarer på Youtube och samma på andra sociala nätverk. Se här t. ex. . Köp av visningar på Youtube kan antas ingå i normal marknadsföring och relevansen för en skiva eller grupp måste därför visas genom oberoende källor och Facebook, Youtube med flera bör därför inte spela någon roll alls för relevansen. Antal visningar och följare kanske inte ens bör nämnas i artiklarna? Edaen (disk) 18 december 2013 kl. 13.23 (CET)
Människor lägger information där de räknar med att den blir sedd. Och eftersom "alla" är på Facebook är det numera antagligen ofta naturligare att sprida information där än via en egen hemsida som man inte vet om folk ens hittar till. Detta är gissningsvis en verklighet vi kommer att behöva förhålla oss till i ett föränderligt medielandskap, och därför tror jag inte på att kategoriskt avfärda någon form av specifik "budskapsplattform" som källa.
Sedan en kommentar kring detta med musiker/band som har tagits upp ovan med argument av typen "står det inget om dem hos skivbolaget är de nog inte relevanta". Jag har sagt det förr och jag har sagt det igen: alla sorters musiker och genrer verkar inte primärt via skivor. Det som är den primära spridningskanalen för pop och rock är det i allmänhet inte för t ex körmusik, jazz och folkmusik. Här spelar liveframträdanden en helt annan roll, och för grupper inom dessa stilar är Facebookevent antagligen mycket effektivare sätt att sprida fakta om konserter etc än via en egen hemsida. /FredrikT (disk) 18 december 2013 kl. 13.37 (CET)
Körmusik, jazz och rock behandlas i lokalpress och specialtidskrifter, så konventionella källor kan användas för att påvisa relevans (eller finns det betydande grupper som lyckas undgå all pappersmedia?). Däremot kan mer detaljerade uppgifter om gruppen (med lämplig källkritik) lättare hittas där gruppen väljer att publicera den. Uppgifter som gruppen publicerar på Facebook är knappast mindre trovärdiga än uppgifter gruppen publicerar på en egen webbplats. Om Kungliga Biblioteket publicerar samma uppgifter både på sin webbplats och Facebook bör vi förstås hänvisa till dem på den förra adressen.
Ett problem i sammanhanget är att verifiera att en webbplats eller Facebookanvändare verkligen representerar musikgruppen eller institutionen. I dagens värld är det sannolikare att en skojare använder Facebook, men det är inte heller svårt att registrera en DNS-domän under falskt namn. Ett programblad eller liknande duger bra för det ändamålet, men att informationen på webbplatsen verkar trovärdig bevisar ingenting (att kopiera är lätt).
--LPfi (disk) 18 december 2013 kl. 17.18 (CET)
Ja, det var i princip det LPfi skriver i sina två första meningar ovan som jag hade i åtanke; alltså inte att belägga grundläggande relevans via Facebook utan att kunna hämta enskilda faktauppgifter därifrån. /FredrikT (disk) 19 december 2013 kl. 13.07 (CET)

Folkmordet på herero- och namafolken[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln om en mycket viktigt historisk händelse, lever inte alls upp till de krav om artikelkvalitet som man idag bör kunna ställa på en artikel om folkmord. Artikeltexten är gammal och har inte väsentligt förändrats på många år. Se artikeldiskussionen och de mallar jag satt på den. Själv har jag mycket begränsad tid för wikipedia. Finns det fler som är intresserade av att fixa till denna artikel? Oblaserad (disk) 16 december 2013 kl. 19.41 (CET)

Diskussionen nu flyttad till artikeln. Blänkare är bra men diskussionen passar bäst i anslutning till artikeln. --MagnusA 19 december 2013 kl. 21.08 (CET)

Denguefeber[redigera | redigera wikitext]

Hej, jag är mest aktiv på engelska Wikipedia, men hjälper nu till med översättning av en del artiklar till svenska. En artikel som nyligen uppdaterats på svenska Wikipedia är Denguefeber. Den nya versionen är kraftigt expanderad, och jag har lagt ner tid på att inte utesluta någonting som fanns på den svenska sidan som hade korrekt källhänvisning. Tacksam för kritik eller råd från er här på svenska Wikipedia! CFCF (disk) 18 december 2013 kl. 23.07 (CET)

Trevlig utökning! Jag ser också att andra nu hjälpt till med att språkputsa artikeln.--Paracel63 (disk) 19 december 2013 kl. 22.48 (CET)

Åsikter behövs om artikeln rasisms utformning[redigera | redigera wikitext]

Konflikten berör huvudsakligen vilken vikt som ska läggas kring kulturrasism vs vad en del kallar sk biologisk rasism eller sk "egentlig" rasism om ni förstår vad jag vill ha sagt med detta. Positionerna är för tillfället låsta. Andras åsikter behövs. Se diskussion under rubriken kulturrasism och rasismer samt de som följer efteråt. :) --5.241.145.28 16 december 2013 kl. 17.39 (CET)

Diskussion:Rasism#Rasism(er)? och "Kulturrasism"

Merparten av diskussionen som jag är intresserad av finns under Diskussion:Rasism#Dålig artikel //ds 5.241.145.28 16 december 2013 kl. 17.42 (CET)
Diskussionen är uppenbart utsatt för trolleriDiskussion:Rasism#Trolleri?. Bäst är att låta diskussionen vila tills de samsynkade bad cop/good-cop-ip-numren tröttnat. Alla som haft något att säga i diskussionen har gjort sina ståndpunkter tydliga. /Ascilto (disk) 16 december 2013 kl. 19.31 (CET)
Örgh, fanns visst flera ställen där denna diskussion dykt upp. Postade visst på fel ställe först. Hursomhelst är åtminstone en del mitt fel, eftersom jag påpekade den urusla artikeln i ett inlägg på en blogg, vilket är dokumenterat i diskussionstråden. I stort sett alla invändningar som gjorts har lämnats obesvarade eller besvarats med hänvisning till källor som hänvisar till varandra. Eftersom jag ändå efter lång tid dragits hit till svwp har jag nu postat min slutreplik. Dock när jag ser på diskussionssidan för rasism så förväntar jag mig varken svar eller åtgärder. Jag vill dock göra det klart för alla att nu när svwp´s definition av rasism frångått inte bara den grundläggande definitionen av målgrupperna (vilket jag iofs anser att man gott kan omdefiniera) utan även att människor är olika mycket värda, utan det räcker med fördomar eller svepande generaliseringar, så konstaterar jag att det antagligen inte existerar en enda människa som jag inte kan kalla rasist. Så, mina kära medrasister, vem av er ignorerar mig först?81.226.112.170 21 december 2013 kl. 02.13 (CET)

Ifrågasättande av rasism-artiklar[redigera | redigera wikitext]

Alltså Dnm har använt Mona Sahlins älsklingsbarn Kamali och Centrum mot rasism kombinerat med Jan Guillou, en marxistisk filmprofessor och en pensionerad professor i psykiatri (som för övrigt skriver artiklar om sig själv på wikipedia med sockpuppets) för att "OBJEKTIVT" beskriva begreppen rasism och kulturrasism (som alltså inte är ett erkänt begrepp enligt standardverk inom sociologi etc).

Jag förstår att ni inte gärna vill kritisera en wikikompis men det blir ju genant. Artiklar som inte har mer än ett tiotal citat används som källa för att styrka att kulturrasism är ett vetenskapligt förankrat begrepp medan t.ex. Encyclopedia of Race and Racism uppgifter totalt ignoreras. Vad är detta? :D 176.70.153.132 17 december 2013 kl. 19.45 (CET)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskussion:Kulturell_rasism

Det pågår på bred front ett ifrågasättande från IP-nummer av artiklar som behandlar rasism, uppkommet i kölvattnet efter Expressens avslöjande om näthatare och den rasismdebatt som nu tilltagit.
Jag håller just nu på att uppdatera och förändra källäget, men det är rätt svårt och jobbigt när allt ifrågasätts slentrianmässigt (i flera artiklar på samma gång). Dessa kampanjer mot professorer, akademiska institutioner, FN, myndigheter och annat, har börjat slå fullständigt bakut! De som anser att kulturrasism eller liknande inte finns får ta upp detta på bloggar, eller bli akademiker och förfäkta annat. Faktum är att begreppet och den betydelsen av den kulturella rasismens dimensinoer används inom SOU, FN, svenska myndigheter (som diskrimineringsombudsmannen), Forum för levande historia, svenska och internationella forskare med mera. dnm (d | b) 17 december 2013 kl. 19.55 (CET)
Mitt fel, eftersom jag påpekade den urusla artikeln i ett inlägg på en blogg, vilket är dokumenterat i diskussionstråden. I stort sett alla invändningar som gjorts har lämnats obesvarade eller besvarats med hänvisning till källor som hänvisar till varandra. Min slutreplik, eftersom jag ändå efter lång tid dragits hit till svwp har jag nu postat.81.226.112.170 20 december 2013 kl. 23.59 (CET)

Hur ska vi ha det?[redigera | redigera wikitext]

Det här är egentligen en småsak men tycker att det är viktigt att vara konsekvent i ett uppslagsverk. Det verkar vara fastställt att vi skriver namn på filmer, musikalbum, böcker osv. med kursiv text (exempel 1, exempel 2). Likaså använder vi citationstecken för att utmärka diktsamlingar, låttitlar, avsnitt i tv-serier osv (exempel 1, exempel 2). Vid enstaka fall (i några av de artiklar jag har skapat) har det hänt att andra användare bestämmer sig för att plocka bort den kursiva texten/citationstecknen ur uppslagsordet eller infoboxen. Många gånger utan motivering men ibland med att det "råder konsensus kring det". Min uppfattning är att vi, som sagt, ska vara konsekventa med hur vi skriver titlar. Jag kan inte se någon anledning till att inte ha med dessa skrivregler i uppslagsordet/rubriken i infoboxen. Kan vi förtydliga hur vi ska ha det (och införa det här kanske?). --Loose Rap (disk) 19 december 2013 kl. 23.15 (CET)

Bra att du tar upp frågan. Jag har nu lagt in ett förtydligande här om skillnaden mellan citattecken och kursivering. Vi har hittills inte varit hårda med att kräva det överallt, men konsensus går nog mot att kursivering/citattecken standardiseras allt mer (i likhet med på enwp). Däremot är vi inte helt överens om att ha kursivering i den fetstilta inledningen. Och vi brukar nog avråda från kursivering i rubriker. Not: Du nämner diktsamlingar ovan. Dem kursiverar vi, eftersom de är verksamlingar. Däremot brukar vi ha citattecken runt en dikt. Det är i analogi med album <-> låt.--Paracel63 (disk) 19 december 2013 kl. 23.56 (CET)
Om ett namn på t ex ett musikalbum skrivs med kursivering överallt annars, tycker jag att det är självklart att detta också ska ske i den fetstilta inledningen (enwp, som nämns ovan, är ett föredöme på att vara konsekvent med denna skrivregel). Det var detta jag ville förmedla i mitt första inlägg men var kanske otydlig... Just att vi inte är "helt överens" gör att vi skriver olika vilket är mindre bra. Konsensus behöver uppnås. Loose Rap (disk) 20 december 2013 kl. 21.32 (CET)
Enwp är tvärtom helt fruktansvärt, då det överanvänder kursiv på platser där det inte bara är onödigt utan faktiskt inte ens har något som helst stöd i hur det normalt används.
andejons (disk) 21 december 2013 kl. 15.20 (CET)
Jag blev nu nyfiken på var man hittar regler for normal användning av kursivering på engelska. --SergeWoodzing (disk) 21 december 2013 kl. 15.32 (CET)
Hittat det i vart fall för enWP. --SergeWoodzing (disk) 21 december 2013 kl. 15.37 (CET)

Om vi ska uppmuntra en vettig praxis, så bör den IMO vara baserad på att stödja att texten dels ska kunna läsas enklare, och dels att utrymmet för missförstånd ska minskas. Då är det inte så självklart att kursivera precis varje förekomst av ett ord och inte heller att en kursivering med automatik rättfärdigar en annan.
/WeRon (disk) 21 december 2013 kl. 15.58 (CET)

Det håller jag fullständigt med om, men jag tror inte att kursivering på en titel i den fetstilta inledningen skulle försvåra läsbarheten. Och om vårt mål är att minska missförstånd borde det väl vara självklart att en titel skrivs lika överallt. Om inte, betyder det att vi inte behöver vara konsekventa med andra skrivregler? Jag förstår inte varför denna fråga är så omtvistad... --Loose Rap (disk) 21 december 2013 kl. 20.40 (CET)

Mall:Flyttad[redigera | redigera wikitext]

De som i föreningen regi kör kurser för nya, tycker jag för bryskt tar bort nya artiklar skapade av kursdeltagarna. I vissa fall är det rena oartiklar eller klart ej relevanta texter, men i andra fall handlar de om att de lägger upp två rader som de vill arbeta vidare med, men det blir inte gjort då kursen "slutar". Lärarna tycker jag borde flytta de undermåliga texterna till en undersida istället för att bara ta bort dem och skriva i mallen {{relevans}} som jag idag gör för.

De föreslår jag skapar en mall {{Flyttad}} som kunde ge en text som Den artikel du skapat om Myllrande våtmarker (miljömål) har såpass stora brister att jag tagit bort den från Wikipedia men lagt den på en undersida Användare:BongoLinus/Myllrande våtmarker (miljömål) där du har möjlighet förbättra den och därefter återföra den till artikelrymden. som anropas med Flyttad|xxxx där xxx=artikelnamnet. Kan någon hjälpa fixa till en sådan?Yger (disk) 19 december 2013 kl. 12.52 (CET)

Jag har nu skapat Mall:Flyttad. Lixer (diskussion) 19 december 2013 kl. 15.00 (CET)
Tack!, Jag tycker det blev jättebra, jag provade på Användardiskussion:Nswrnst. Jag funderar om de också skulle gå ange något som indikerar vad som gör artikeln undermålig som sedan skrevs ut (kanske i parentes efter "artikelstandrad), lite som {{brister}}, där man t.ex. kan ange "rel", också kanske något som liknar oartikel och kanske något också som liknar Fk eller kk.Yger (disk) 19 december 2013 kl. 15.57 (CET)

Särbehandling av kursdeltagare?[redigera | redigera wikitext]

Är det inte just att skriva bra artiklar som de som går på kurs i Wikipedia-skrivande håller på att lära sig? Blir det "oartiklar" till en början borde man väl ha en testmiljö att skriva i tills man är tillräckligt bra istället för att skriva "skräp" direkt i skarpt läge? Det är en sak om man som självlärd åker på en och annan mina, men här har man ju kunniga lärare/handledare vid sin sida. Då borde man kunna ställa krav på alstren innan de släpps... --MagnusA 19 december 2013 kl. 21.17 (CET)

Så har jag också tyckt, men jag får återkoppling att de blivit sura på mig. Jag irriterar mig också på att eleverna skriver två mesiga meningar som de inte vill få raderade men sedan lämnar dessa när det "ringer ut", och då krävs ändå agerande från oss.Yger (disk) 19 december 2013 kl. 21.25 (CET)
Jag har alltid trott att Wikipedia är ett seriöst uppslagsverk (om än skrivet av amatörer) - inte en utbildningsplattform där man kan skriva vad som helst bara för man är deltagare på en kurs i WMSE:s regi. De har inte frikort. --MagnusA 19 december 2013 kl. 21.32 (CET)
(Redigeringskonflikt)Bra @MagnusA att du tar bladet från munnen. Alltför många disk. har på senare tid avlägsnat sig från grundtanken om relationen Besökare-Encyklopedi. Själv har jag i det närmaste givit upp. Ymer (disk) 19 december 2013 kl. 21.49 (CET)
det är i och för sig även andra än de som använder sv:wp som övningsplattform. De där miljömålsartiklãrna luktade tex skoluppgift lång väg. Och det kan ju vara bra ha en smidigare arbetsmetod för artiklar som kan bli något men knappast ens är et embryo. Men när jag försökte använda den nu idag i annat fall, blev det fiasko. Användaren tog bort en brist, men la sedan upp hela rasket i mycket oformlig text, som jag ändå skrev om. De flesta som lämnar mycket dåliga alster orkar nog inte sätta sig in ens så mycket att de tittar på en syster artikel.Yger (disk) 19 december 2013 kl. 21.43 (CET)
Här måste det helt klart ha blivit ett missförstånd. Om artiklar helt klart är orelevanta, dvs aldrig kan uppnå relevanskriterierna oavsett hur mycket tid och kärlek som ges till artiklarna så bör de ju raderas. Men om en artikel behandlar ett ämne som möjligtvis kan vara relevant, men det inte framgår på rak arm om det verkligen är fallet så kan man fundera på hur man bäst formar en bra wikipediaskribent, alternativt skapar sig en aktiv motståndare som klagar på "de där elaka administratörerna". Här finns en hel radda med handlingsalternativ, allt från att snabbradera till att sätta ut {{rel}}, och här var förslaget att ha ett till verktyg, ett till val i lådan. Detta gäller oavsett om någon är deltagare på en kurs eller bara är en helt vanlig nybörjare, det ska absolut inte finnas några frikort för de som deltar på kurser arrangerade av Wikimedia Sverige. Från min synpunkt handlar det helt enkelt om vi kan låta bli att bitas i allmänhet. (Och för att vara tydliga med de angivna exemplen, WMSE har inte haft någon kurs med några som skriver om miljömål och inte heller haft någon kurs idag, detta har varit "vanliga" nybörjare.) Jan Ainali (WMSE) (disk) 19 december 2013 kl. 22.28 (CET)
Jag tycker inte att man ska ge någon särbehandling i den mening som avses här, men jag är lite orolig att kraven på nybörjare blir för höga. Jag brukar säga att minimikraven för en artikel är 1) en definition, 2) något som anger varför artikeln är relevant (högst, längst, äldst, etc), och 3) källa. Om vi börjar kräva (mycket) mer än så, tror jag att vi kommer att få det ännu svårare att locka folk att skriva. Men, som jag också brukar framhålla: det bästa är att börja med att skriva i artiklar som redan finns! Det har flera fördelar: det minskar risken för att göra fel eftersom grunden finns där, det ökar känslan av samarbete, det minskar risken för känslan av ägarskap, och det gör det lättare att komma in i gemenskapen. Och det är målet för mig i alla fall.//Hannibal (disk) 20 december 2013 kl. 02.04 (CET)
Det är en mycket stor skillnad i de alster nybörjare i allmänhet skapar och de som skapas av elever på kurs. Så jag köper inte utgångspunkten ovan att det är frågan om samma sorts bemötande. Elever är unika i att de kan skapa överfluffiga alster (en uppsats på universitet "belönas" på längd och fluff, inte här där man kan länka till utvikningar) - detta gäller dock knappat elever i WMSE kurser regi men ibland med "in residence" drivna kurser. Den andra är att elever ofta har prestationsångest och vill bara lägga upp något för att "visa" de lärt sig redigera. Exempel från sista WMSE kursen är texten "är en författare" som enda text i en artikel, som då var för att åtgärda en röd länk. Detta har jag aldrig sett från en nybörjare som inte går kurs. Och visst "är en författare" är säkert korrekt och med lite googlande skulle det gå utöka den lätt till en stubbe, men är det en rimlig förväntan från kursledningen?. Att låta nybörjare/elever ändra ger inte alls detta problem.Yger (disk) 20 december 2013 kl. 06.44 (CET)
Eftersom jag håller många kurser märker jag en hel del av hur elever beter sig. Jag säger att dom ska börja i Sandlådan, men nån börjar i artikelnamnrymden. Jag säger att dom ska börja skriva i befintliga artiklar, nån skapar en ny artikel. Jag säger att dom ska titta på andra artiklar och göra likadant, nån börjar på ett helt annat sätt. Det är sällan jag lyckas få alla att göra som jag vill, och det händer att resultatet inte blir så bra. Hannibals minimikrav är bra och nånting jag också brukar ha med, kompletterat med att artikeln ska vara kategoriserad också.
Eftersom jag var "ansvarig lärare" för den korta artikeln om författaren som nämns ovan kommer förklaringen här. Nyskapande av artikel sker alltid i Wikitextläge, och min rekommendation då brukar vara att skriva en mening, spara och sen fortsätta med VisualEditor. Under tiden vi i VE utökade, diskuterade lite annat, kategoriserade, interwikiade och fixade hann artikeln raderas så det inte gick att spara. Självklart skulle vi antingen startat i sandlådan eller skrivit i redigeringssammanfattningen att det var en mellansparning. Rödlänken skapades av användaren precis innan för att sen skapa artikeln där. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 20 december 2013 kl. 10.41 (CET)
Det är säkert sant att kursdeltagare publicerar sådant de aldrig skulle skriva, än mindre publicera, utan prestationskraven från kursen. I viss mån är det säkert missförstånd mellan lärare och elever: oartiklar och fluff är knappast något lärarna vill uppmuntra till. Å andra sidan ser lärare gärna att elever "försökt", vilket i praktiken just uppmuntrar till sådant.
På en del kurser vore det bra att skapa artiklarna på användarundersidor och "publicera" först efter att läraren godkänt alstret, men den som publicerar halvfärdiga alster i artikelnamnrymden kommer ju att på ett helt annat sätt att möta Wikipedia-gemenskapen, i bästa fall på ett sätt som ger självförtroende att självständigt publicera andra artiklar. Valet borde kanske i en del fall vara elevens: om kursen inte handlar om Wikipedia kunde bedömningen vara oberoende av om arbetet finns i användar- eller huvudnamnrymden (då hoppas jag att de sämsta artiklarna hålls på användarsidorna, men utan att eleven [sic!] behöver säga att artikeln inte håller måttet).
(Jag håller i princip med om minimikraven: definition, relevansgrundande uppgift och källa, men många har svårt att greppa begreppet definition och också vad som ger relevans och hur man kan uttrycka det är svårt. Och stubbar à la "X är en författare, som skrivit bl.a. A och B.<ref>" uppfyller kravet utan att vara särskilt upplyftande. För att inte tala om "X är en medeltida kyrka i Y.<ref>" Kanske man kunde kräva något källbelagt därutöver.)
--LPfi (disk) 20 december 2013 kl. 10.23 (CET)
Förtydligande om namnrymd: en elev som känner att en artikel är undermålig har knappast något intresse att få den publicerad i huvudnamnrymden, annat än i tron att det påverkar bedömningen. Om eleven får välja fritt kommer också en del duktiga perfektionister att välja att hålla artikeln på användarsidan tills den bekräftats vara tillräckligt bra. Om eleverna väljer på basen av en egen kvalitetsbedömning kommer en viss kategori elever att resonera att läraren drar sig för att underkänna något de själva bedömt vara värt att publicera. --LPfi (disk) 20 december 2013 kl. 10.50 (CET)
Mina förväntningar är nog inte heller så höga som Hannibal uttrycker det. För alster kompleteringsförstärker jag när det står X är yyyy som åstadkommit/är zzzz', där zzz anger något som kan ses som relevansgrundande, typ X är ett hus som är byggnadsminnesmärkt, Y är en dansk författare som get ut den prisbelönade boken fff. Yger (disk) 20 december 2013 kl. 11.14 (CET)
Jag syftade inte på någon specifik användare, Yger, utan uttryckte bara en farhåga för hur det kan utvecklas om vi delar in oss för hårt i skribenter och läsare. Ju lägre tröskel, desto lättare är det för de som inte skrivit tidigare att skriva att komma igång. Och ditt exempel är ungefär såsom jag brukar hävda är minimikraven - man får gärna fylla på mer. Problemet för oss som håller kurser är mycket oftare "Jag har inget att bidra med" än "Jag skriver något kort och låter andra ta hand om det" (trots att de kanske forskar om något eller har en hobby, så att de faktiskt har något att bidra med). Det kanske är en brist i mitt (och kanske andras) sätt att undervisa. Jag är ingen lärare i grunden, så det jag gör kan troligen bli bättre. Och där får ni gärna bidra: vad skulle ni vilja att vi tog upp så att det inte ställer till saker för er? Tänk gärna på att det ska kunna gå att förmedla hyfsat snabbt, så att folk inte tänker att det inte går att bidra utan att bli återställd. Jag är otroligt tacksam för alla tips här.//Hannibal (disk) 20 december 2013 kl. 17.07 (CET)

Exempel på "elevbeteende" där mallen kan vara till nytta[redigera | redigera wikitext]

För 10 dagar sedan skapade en person "på kurs" en artikel om sin egen institution. struktur etc var OK, men innehållet ungefär "en enhet inom SLU som sysslar med djur" visade inte på relevans, och institutioner är i vanliga fall inte relevanta. Jag mallade sidan och gav meddelande på skaparens diskussionssida. Och där blev svaret den är relevant pga uppdrag från Naturvårdsverket mm, men min lektion är snart slut så jag hinner inte skriva in det nu, jag hoppas få tid till det någon senare gång. Och någon kompletterings syns sedan inte till, och artikeln kommer naturligtvis med nuvarande innehåll raderas som ej relevant av mig eller annan. En snabb flytt till undersida vore här lämpligt, så kan vi sedan "strunta" i om personen någonsin återkommer eller ej. För mig är också denna typ av meddelande helt unikt för en elevsituation, det händer aldrig med en nybörjare, som vanligtvis är mån att snabbast möjligt få till "sin" artikel. Det var också någon snarlikt när RAÄ var inne häromveckan, där mallen hade varit bra att ha.Yger (disk) 20 december 2013 kl. 12.44 (CET)

Varför behövs mall? Det är väl bara att flytta till en undersida till användaren? Så har det gjorts vid många tillfällen, jag tror till och med jag gjort det själv någon gång.--LittleGun (disk) 22 december 2013 kl. 10.41 (CET)

"Sanna och falska källor"[redigera | redigera wikitext]

Ett återkommande problem på Wikipedia. Jag tycker inte man ska bortkasta källor. En historiker delar inte källor mellan sanna och falska utan ställer frågor till källorna och utvinner fakta ur dem. Vad tycker ni andra? --Vannucci (disk) 7 december 2013 kl. 18.51 (CET)

Förtydliga vad du menar. Alla sidor på internet är inte källor. Sedan finns det sidor som sprider lögner och förtal, de kan heller inte kallas källor. Vill veta vad du menar och specifika exempel på detta. Adville (disk) 7 december 2013 kl. 19.00 (CET)
Det finns många gånger ingen tydlig gräns (att man kan peka ut en källa som falsk). Själv brukar jag sålla bort sånt som är ovidkommande och kan därför få fram en hyfsat bra text. --Vannucci (disk) 7 december 2013 kl. 19.08 (CET)
Vad menar du med 'falsk'? Wvs (disk) 7 december 2013 kl. 19.13 (CET)
Det finns ju förvisso "källor" som inte är vad de utger sig för att vara, som Sions vises protokoll eller Oera Linda, men jag tvivlar på att det är vad som åsyftas.
andejons (disk) 7 december 2013 kl. 19.30 (CET)
Om en asteroid har banelementen X, Y, Z, och konstaterar att det är samma som asteroider av typen ф, så gör jag inte antagandet utifrån det att asteroiden är av typ ф. Jag kräver att källan explicit säger att det är så. -- Lavallen (block) 7 december 2013 kl. 19.57 (CET)
Frågan beror ju på vad man vill göra. Vill man återge ett händelseförlopp bör ju artikeln i idealfallet bygga på etablerade vetenskapliga arbeten. Ur en forskningshistorisk aspekt kan det vara intressant att återge vad äldre forskare ansett. Om det finns spridda pseudvetenskapliga teorier kan de ibland också vara intressanta att nämna i en egen del. Men alla olika uppgifter kan och bör givetvis inte finnas med. Men det krävs nog ett exempel om jag skall ha en åsikt.FBQ (disk) 7 december 2013 kl. 22.36 (CET)
När man refererar till olika källor bör man nog försöka utöva någon form av källkritik för att bedöma om den är trovärdig och relevant. Ett extremt exempel ovan är Sions vises protokoll. Den källan är fullständigt oanvändbar om artikeln handlar om någon aspekt på Judendom. Att använda sådant material för att referera till judisk religion eller seder och bruk kan med rätta betraktas som grov vandalism, eftersom denna källa är alltigenom falsk och dessutom ytterst negativt vinklad. Däremot kan den gå att använda för att ge exempel på antisemitism eller olika former av lögnaktig propaganda. Även i långt mindre extrema fall än detta har man stor nytta av en sund källkritik för att bedöma om den använda källan är trovärdig och relevant. I tveksamma fall kan man kolla upp me andra användare t.ex på artikelns diskussionssida. Oblaserad (disk) 8 december 2013 kl. 00.37 (CET)
Situationen är i allmänhet dock mer komplex än så. En historiker baserar sig i första hand på förstahandskällor, vilket vi på wikipedia inte gör, så vida källorna inte finns utgivna, som i fallet med Sions vises protokoll. Det vanliga, om vi fortsätter med exemplet Judendom blir ju i stället det vanliga att vi i stället återger olika religionsvetares arbeten, sådana som publicerat uppgifter antingen utifrån att Sion vises protokoll är sanna eller att de är falska. Teologer som ansett att Sion vises är äkta är ju egentligen inte intressanta att återge i artikeln om Judendom, även om de varit på sin tid ansedda professorer och deras skrifter fått stor spridning, det kan möjligen nämnas just i artiklar om antisemitism eller Sion vises protokoll, eller någon annan mer specifik sida. Att en blogg eller historiesajt med viss politisk färg framhåller samma sak är ju på inget sätt av någon större relevans för någon av artiklarna. --FBQ (disk) 8 december 2013 kl. 12.35 (CET)
Nåja, även Wikipedia baserar sig på förstahandskällor i högre grad än vad som framgår vid en första anblick. Jag törs nog påstå att de flesta artiklar om böcker baserar sig på respektive bok i fråga. /ℇsquilo 8 december 2013 kl. 18.53 (CET)
Ja, förlåt, jag förenklade lite väl mycket. Det vanligaste är ju ändå andrahands- eller till och med tredjehandskällor eller mer. Att referera var enda skrift som skrivits om ett ämne är ju sällan lämpligt, det visade Lsjbot när den lade in tusentals noter med belägg på ett artnamn. Särskilt onödigt blir det ju när flera källor i sin tur bygger på en och samma ursprungsuppgift. Men, det känns ju svårt att svara på när man inte vet vilken artikel eller vilka källor det handlar om.--FBQ (disk) 8 december 2013 kl. 21.30 (CET)
Och jag har mött argument om att "ta bort" information tidigare i andra artiklar där det handlar om en sådan, så det var väl delvis det som motiverade mitt svar. Vad Anders Fryxell skriver om slaget vid Lund är inte med nödvändighet intressant i den artikeln. En historiker skulle inte heller hämta material hos honom. Jag skulle inte döma ut honom helt, och det är ju absolut bättre än ingen källa alls, men om man hittar bättre källor finns det ju inget skäl att med nödvändighet behålla vad han skrivit. Om det handlar om en utbredd äldre missuppfattning är det ju egentligen bättre att ange var den felaktiga uppgiften kom ifrån, vem som först angav den och hur länge den levde kvar. Man behöver däremot inte upprepa alla som någonsin uppgett den. En historiker intresserar sig ju inte för vad Anders Fryxell skrivit om slaget vid Lund annat än som en ren forskningshistorik. FBQ (disk) 10 december 2013 kl. 16.13 (CET)
Personligen anser jag att historiografiska inslag i våra artiklar i allmänhet är av godo. Värderande citat från äldre uppslagsböcker är värdefulla. Givetvis kan vi dock inte lyfta fram vad varenda skribent anfört om ett visst ämne under århundradena som gått. Så FBQ:s ord om Anders Fryxell och slaget vid Lund äger förmodligen sin riktighet. Tostarpadius (disk) 10 december 2013 kl. 16.17 (CET)
Ibland kan det kanske vara en avvägningsfråga hur mycket som skall vara med. Handlar den äldre informationen om en specifik person kanske den kan platsa i den artikeln i stället. Men det är ju svårt att svara generellt när man inte vet vad för slags information det handlar om.--FBQ (disk) 10 december 2013 kl. 22.32 (CET)
Historiska källor kan ge mycket intressanta inblickar i hur man såg på en viss företeelse vid den tid de kom till. Dessa skrifter bidrog ju till att forma sin tids uppfattningar i dessa frågor. Själv känner jag inte till vad Anders Fryxsell skriver om Slaget vid Lund, men jag tror att sådant material kan gå att samla under en rubrik i stil med "Historiska uppfattningar om Slaget vid Lund". Däremot ska man försöka att använda de bästa aktuella källorna, vilka de nu är, när man vill beskriva beskriva slagets förlopp och betydelse. Jag kan ge ett annat exempel: Kunskapens bok i sin upplaga från 1938 har en artikel om Adolf Hitler som är utomordentligt intressant om man vill veta mer om hur Nazityskland beskrevs i Sverige vid denna tid. Här talas det om koncentrationsläger, terror, antisemitism och diskriminering. Däremot inte om Förintelsen, som ju inte hade kommit igång på allvar då. Tyvärr hittar jag ingen weblänk till detta verk eller denna artikel att redovisa här. Den här artikeln ger naturligtvis en intressant bild om vad man kände till om nazityskland i Sverige vid Andra Världskrigets utbrott. Oblaserad (disk) 11 december 2013 kl. 00.48 (CET)
Jag tog Fryxell mest som ett exempel för att han är relatvivt känd, jag har inte exakt jämfört skillnaderna mellan vad han skriver och vad man idag anser. Jag kan se att det handlar om en bedömningsfråga, givetvis finns det ett värde att beskriva hur man historiskt sett på ett artikelämne. Men det kan finnas skäl att sovra, särskilt om man har många källor redan. Och handlar det om en spridd uppfattning under något hundratal år blir det ju poänglöst att lista alla som fört fram åsikten.--FBQ (disk) 11 december 2013 kl. 08.01 (CET)
Hade det därtill varit någon mindre känd författare än Fryxell som varit ensam om åsikten finns det kanske än mindre orsak att föra fram den. Men åter blir det en bedömningsfråga kring hur mycket som tidigare står.--FBQ (disk) 11 december 2013 kl. 08.03 (CET)
Om vi ska ha en vettig diskussiom om sanna/falska källor tycker jag det är lämpligt att ni tar en titt på diskussion:Carl XVI Gustaf. I nuläget så är ett oroväckande stort antal användare personligt övertygade om att Den motvillige monarken är så falsk att alla kontroverser kring den, inklusive följdskandaler med Lettström, fallande stöd i opinionsundersökningar, påverkan på riksdagsbeslut, etc., inte får nämnas i artiklen om kungen, utan enbart i artikeln om boken. Allt med argumentet att Den motivillige monarken är blaj och att allt som följt på den inte handlar om kungen. Det är en minst sagt extrem tillämpning av källkritik.
Peter Isotalo 12 december 2013 kl. 14.47 (CET)
Och diskussionen där visar det mer handlar om sidoinformation utanför personens relevansgrundande gärning är relevant ta med. Det oklara källäget är också en parameter, men jag ser ingen anledningn sprida den specifika diskussionen hit.Yger (disk) 12 december 2013 kl. 15.17 (CET)
Det här avsnittet handlar just nu om flera olika saker: Dels om värdet av historiska källor som kan ge uttryck för uppfattningar i sin tid om en en viss person eller företeelse vid den tidpunkt de kom till och därmed ha ett historiskt intresse, även om de senare visat sig otillräckliga, som artikeln om Hitler från 1938, Anders Fryxells skildring av Slaget vid Lund och andra liknande exempel. Dels handlar det också om en mer samtida fråga nämligen källkritik kring boken Den motvillige monarken. De här diskussionerna behöver skiljas åt under olika artiklar. Sanningsvärdet hos de källor den sistnämnda boken bygger på kan nog inte bedömas i klump utan bör snarare granskas separat. Källkritik behövs!! Oblaserad (disk) 12 december 2013 kl. 21.36 (CET)
Sanningsvärdet i en publicerad bok ska inte bedömas av ett gäng amatörer som skriver på Wikipedia. Det är det som är hela poängen med WP:NPOV. Det är just därför jag tar upp det under den här diskussionen. Jag har märkt en olycklig tendens även bland etablerade användare att försöka göra bedömningar av källor utifrån sina egna åsikter om dem. Och det är faktiskt helt oavsett hur informationen sedan sorteras. Det är hur andra källor bedömt en viss källa som är relevant. Allt annat blir att tangera eller ägna sig åt originalforskning.
--Peter Isotalo (diskussion) 16 december 2013 kl. 16.59 (Signatur tillagd i efterhand.)
Vem/vilka avgör om "andra källor" (de som ska bedöma de använda källorna) är trovärdiga då? Ytterligare "trovärdiga" källor. Och så vidare. --MagnusA 16 december 2013 kl. 17.12 (CET)
(Redigeringskonflikt) Det ska de visst. Annars är det inga problem att källbelägga vilka påståenden som helst. Se Wp:Källkritik. Även användning av pålitliga källor kräver källkritik och, ja, ett visst mått av egen forskning krävs för att tolka en källa, avgöra om den är trovärdig och plocka ut vad som är relevant m. m. Edaen (disk) 16 december 2013 kl. 17.17 (CET)
Instämmer helt med Edaen! Ett visst mått av subjektivitet är ofrånkomligt. Om våra regler inte tillåter oss att använda våra kunskaper och erfarenheter för att värdera källor är vi helt utlämnade åt samvetslösa POV-pushare, som vet exakt vilka källor de skall plocka fram och vilka de skall undvika. Tyvärr används argumentet att en viss sak är källbelagd ibland som ett sätt att tysta debatten om vad artiklar skall innehålla och hur stoffet skall presenteras. Tostarpadius (disk) 16 december 2013 kl. 17.41 (CET)
WP:Verifierbarhet är den enda policyn som gäller här, inte essän Wikipedia:Källkritik av journalistiska källor (det som WP:Källkritik leder till). Begreppet "trovärdiga källor" är en minimistandard för vad som överhuvudtaget kan användas som källa, inte carte blanche för att sålla det som vid första anblick kan tyckas tveksamt. Vid välpublicerad oenighet om påstående eller fakta så ska det återges neutralt utan otillbörlig vikt. Det kan gälla t.ex. om samtliga fackhistoriker tycker en sak medan väldigt många populärhistoriker tycker något annat (där man också anger vem som säger vad och varför). Det är på det sättet man låter man läsare själv förstå vad som skrivits och sagts istället för att göra bedömningen att bara t.ex. fackhistoriker ska citeras.
Källkritik på Wikipedia är att ställa källor mot varandra, inte att på egen hand sålla ut det som är relevant. Det är en otroligt viktig gränsdragning som bör understrykas superdupertydligt. Annars brukar det ofta bli att användare börjar tjafsa om Vad Som Är Sant, d.v.s. vad de själva tycker är sant.
Peter Isotalo 16 december 2013 kl. 17.54 (CET)
Det finns också en annan risk: att vissa användare ständigt hänvisar till källor som stämmer med deras egen övertygelse och avfärdar allt som inte för tillfället är källbelagt. Det är ett faktum att fler feminister än icke-feminister ägnar sig åt genusforskning, för att ta ett relativt trivialt exempel. Tostarpadius (disk) 16 december 2013 kl. 18.21 (CET)
Det du uttrycker är att vissa källor (i det här fallet ett helt forskningsfält) ska ogiltigförklaras för att de inte stämmer överens med personliga åsikter. Det är en bra komplettering till de kommentarer du bidragit med i diskussion:rasism.[2][3] Med den attityden kan en handfull användare blockera lite vad dom känner för. Eller så kan man köra över en ansenlig minoritet användare genom att värdera egna åsikter lika högt som källäge.
Men för all del, tack för att du ger så omedelbara och tydliga exempel på det jag försöker argumentera mot.
Peter Isotalo 16 december 2013 kl. 18.36 (CET)
Med anledning av de heta diskussioner som varit mellan mig och Tostarpadius de senaste dagarna (en rad artiklar såsom Rasism, Islamofobi med flera), kan jag inte annat än beklaga de anspelningar och referenser Tostarpadius gör i sina in lägg här. Jag tycker det är rent ut sagt otrevligt och oförskämt. Ifall användaren anser mig vara en samvetslös POV-pushare på grund av att jag bygger mina argument på källor och inte känslor, tycker jag att användaren kan vända sig direkt till mig. Det kan vara så att jag övertolkar vad han syftar på, men det är lite för väl passande och lite för väl demonstrativt för slumpens inverkan. :/
I sakfrågan tycker jag att det alltid behövs göra en värdering av källor. Det måste till för att inte använda i blindo och därmed riskera WP:OVIKT. dnm (d | b) 16 december 2013 kl. 18.50 (CET)
Jag skrev inte om Dig, dnm, utan om källvärdering i allmänhet. Jag ser det som ett reellt problem att vetenskapen inom vissa områden (och då talar jag inte om rena pseudovetenskaper som de FBQ nämner nedan) domineras av personer med en viss förförståelse. Jag är övertygad om att man kan resa sig över sina åsikter och bedöma ting med objektiva glasögon, men då måste man avstå från värderande omdömen. Svensk samhällsvetenskap av idag ägnar sig åt för mycket tyckande under sken av att bedriva forskning. Det är inte bättre än gammaldags konfessionalistisk teologi. När en doktorand säger: "All nationalism är skadlig" är det en politisk uppfattning, som en av mina professorer vid teologisk fakultet uttryckte det. Jag dömer inte ut ett helt fält. Det finns samhällsvetenskap värd namnet och även de mest tendentiösa undersökningar innehåller oftast värdefulla iakttagelser. Tostarpadius (disk) 17 december 2013 kl. 16.29 (CET)
Du har gjort exakt såhär tidigare i andra diskussioner som varit i direkt anslutning till mina och dina diskussioner, med absoluta beröringspunkter (som i detta fall) för vilken argumentation och situationer som varit i just de fallen. Jag tror därför inte att det är en slump. Jag har framfört min synpunkt och ogillande för ett sådant förfarande. dnm (d | b) 17 december 2013 kl. 16.46 (CET)
Självklart har jag inspirerats av våra samtal, precis som Peter Isotalo utgår ifrån diskussioner användaren haft. Tostarpadius (disk) 17 december 2013 kl. 16.57 (CET)
Då får jag väl tacka för den otrevliga och oriktiga kritiken. Klart slut. dnm (d | b) 17 december 2013 kl. 17.16 (CET)
Vad gäller Din varning för ovikt är den ett viktigt påpekande. Tostarpadius (disk) 17 december 2013 kl. 21.10 (CET)
Det ideala vore givetvis att göra som Peter Isotalo, tyvärr fungerar det inte riktigt så. Slipskårestenar och astroarkeologiska tolkningar av hällristningar är några exempel - de flesta etablerade forskare undviker ämnena som katter het gröt, det gör att de enda som skrivit i ämnet är sådana som är övertygade om teoriernas riktighet. Ett annat slående exempel är personen som försökte skriva om rapporter av levande flygödlor. Det går nog knappast att hitta någon zoolog som brytt sig om att skriva att levande flygödlor inte existerar - de redan övertygade kommer alla fall inte att bry sig och hitta på egna motargument och andra tror alla fall inte på teorierna, så ingen seriös zoolog vill ägna tid och energi på att försöka motbevisa något som alla fall ingen som inte ändå kommer att avvisa förklaringarna tror på. Det betyder att den typen av uppgifter oftast kommer att få stå oemotsagda. Exakt hur man hanterar det är en annan och ganska svår fråga.--FBQ (disk) 17 december 2013 kl. 15.20 (CET)
Jag instämmer med FBQ. Det är ett bekymmer som måste kunna hanteras på något sätt. Många liknande situationer uppkommer i artiklar som har anknytning till politiskt kontroversiella ämnen. Vänligen, dnm (d | b) 17 december 2013 kl. 16.46 (CET)
Här kan jag bara hålla med Dig, dnm. Tostarpadius (disk) 17 december 2013 kl. 16.59 (CET)
FBQ, varför skulle vi behöva bevisa att pseudovetenskap inte stämmer? Om det bara är amatörer som skriver om t.ex. hällristningars astroarkeologiska betydelse det så finns det ju inget att diskutera: forskare erkänner inte fenomenet. Alltså ska det bort per WP:OVIKT.
Jag tycker det är värt att påminna här att WP:Relevans är taget från engelska Wikipedias "notability", alltså något som syftar på hur känt eller uppmärksammat något är. I kombination med bedömning av vilka källor som uppmärksammat så bestämmer man relevans för något.
Peter Isotalo 19 december 2013 kl. 13.29 (CET)
Det finns en hel del pseudovetenskap som nått relativt omfattande spridning. Då är det bättre att motbevisa än att tysta ned. Det senare ger endast bränsle åt konspirationsteorier. Detta betyder givetvis inte att varenda hobbyforskare måste bemötas. Tostarpadius (disk) 23 december 2013 kl. 00.06 (CET)

Presskontakt[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Jag är i dagsläget svenskspråkiga Wikipedias presskontakt. Det har varit roligt, och jag är ödmjukt tacksam för förtroendet att efter bästa förmåga försöka förklara hur Wikipedia fungerar och vad konsensus är i olika frågor. Av diverse skäl – inte minst att jag oftare är upptagen på dagtid än när jag åtog mig uppdraget – tror jag att det är dags för någon annan att ta över. Jag tycker att det är bra att vi har en presskontakt, någon som är utsedd av gemenskapen att försöka förklara vad vi är och vad vi står för, och hoppas att vi kan hitta någon annan vi känner kan ta över uppdraget. Jag kan sitta kvar någon månad till, så det är ingen panik, men skulle uppskatta om vi åtminstone kunde börja diskutera en efterträdare nu. :)

Det är inte vansinnigt betungande. Man skriver några pressmeddelanden ibland. Får göra några uttalanden. Ger lite oftare bakgrundsinformation, för att förklara hur saker hänger ihop. Förklarar hur man egentligen gör för att använda bilder från Commons på ett korrekt sätt. Tar emot ett och annat fullständigt bisarrt samtal från allmänheten som inte riktigt vet ur man söker information på nätet eller hur de fick fram precis det här telefonnumret.

Vad säger ni, har ni några förslag? /Julle (disk) 11 december 2013 kl. 20.50 (CET)

Föreslår Allexim. Motivering: För användare Allexims brinnande intresse, kunnighet och kärlek till Wikipedia. Användaren har också visat prov på driftighet och kreativitet i arbetet med att förbättra svenskspråkiga Wikipedia och har en positiv samtalston.--Lill-Ann (disk) 12 december 2013 kl. 20.01 (CET)
Om Sniper Zeta är intresserad tror jag han kunde vara en utmärkt presskontakt. Han har skrivit på Wikipedia väldigt länge, förstår verkligen vad Wikipedia är (och inte bara det positiva utan även dess fel och brister) och har hållit presentationer. Hans arbete har uppmärksammats i Dagens Nyheter, han uttrycker sig såvitt jag kan kan bedöma alltid balanserat och sakligt och hans yrkesroll torde göra att många Wikipedia-skeptiska skulle lyssna mer fördomsfritt på honom än på många andra. - Tournesol (disk) 12 december 2013 kl. 22.17 (CET)
+1.Yger (disk) 13 december 2013 kl. 13.26 (CET)
Jag tror inte att ens yrke spelar någon större roll. Man talar generellt i egenskap av rollen som presskontakt, och journalisterna är inte så värst intresserade av vem man är bortom det.
Andra kriterier, som inte nämns ovan, är förresten att man är beredd att stå med namn och kontaktuppgifter, inklusive telefonnummer och helst bild, samt att man kan ta telefonsamtal och diskussioner under normal arbetstid. /Julle (disk) 13 december 2013 kl. 13.04 (CET)
Jag säger inte att Julle har fel, men det ska sägas att alla eller i stort sett alla journalister jag har blivit intervjuad av har frågat mig vad jag arbetar med. Och jag tror att det påverkar litegrand om man kan säga att man jobbar med något intressant/relevant. Det påverkar bland annat deras bild av vilka det är som redigerar Wikipedia. Därför skulle jag gärna se en kvinna på posten, även om det bara är en relevant egenskap. (Baserat på erfarenheter från wikifikor går det 1 kvinna för var 8:e man, så det kanske skulle vara svårt att få en kvinna redan nu.) För mig var tiden som presskontakt mycket positiv. Antalet konstiga telefonsamtal är mycket lågt, liksom antalet konstiga mail. Jag vet att det kan vara en faktor att personen bor i Stockholm, eftersom de stora nyhetsmedierna finns där och de ibland vill ta bilder på en i samband med intervjuer. En fråga som jag misstänker att en del funderar på: nej, man måste inte kunna allt. De flesta frågor man får är ganska enkla för en hyfsat van wikipedian. Resten lär man sig efter hand. Och det är helt okej att ta reda på saker. Åtminstone jag finns tillgänglig för kortare frågor eller tips. Man måste heller inte vara självsäker eller vara van vid att prata med media. Jag skulle tvärtom säga att det är ett bra tillfälle att lära sig de sakerna.//Hannibal (disk) 13 december 2013 kl. 15.59 (CET)
Lavallen beskriver Wikipedias bas på annat ställe som en "socialt oskolad grupp nördar" där dessutom en försvarlig andel tillhör de socialt oskolningsbara. Jag tycker det är tänkeväckande. Och medan jag inte tycker det är önskvärt föreningens representanter uppfyller den beskrivningen, så undrar jag över profil för presstalesman för gemenskapen? Jag skulle inte ha något emot att denna faktiskt var lite mer typisk för vår skara, dvs man och kanske lite oortodox sysselsättning/sjukskriven. Och då tror jag också vi kan hitta fler kandidater.Yger (disk) 13 december 2013 kl. 16.24 (CET)
Blir det inte problem med Försäkringskassan om någon åtar sig ett sådant uppdrag under en sjukskrivning? Tostarpadius :::::(disk) 14 december 2013 kl. 07.02 (CET)
Ett oavlönat uppdrag av den typen? Är det inte jämförbart med att vara klassförälder eller något? - Tournesol (disk) 14 december 2013 kl. 13.33 (CET)
Ja, är det inte mer arbete med det så är det kanske det. Jag har alltid föreställt mig att det tar betydligt mer tid i anspråk. Tostarpadius (disk) 15 december 2013 kl. 13.35 (CET)
Tidsmässigt går det att lägga nästan hur mycket tid som helst för den som har tiden och intresset. Det går att leta på positiva historier (milstolpar, veckans tävling, avslutade projektkontorsprojekt) att sprida och skicka pressmeddelanden om, och det går att följa upp och återkoppla till tidningar och journalister som skriver om Wikipedia (översättningar av sånt som händer på enwp, felaktiga bildattribueringar/upphovsrättsbrott). Dessutom kommer det en del förfrågningar om att föreläsa, presentera och engagera sig, något som både Hannibal, jag och Julle har gjort. Å andra sidan går det att begränsa till att bara skicka konstiga mail vidare till OTRS, snabbt avsluta de få samtal som inte är pressrelaterade och ta hjälp av andra frivilliga när en journalist vill intervjua någon. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 16 december 2013 kl. 11.44 (CET)

Som Wikimedia Sveriges presskontakt, och tidigare presskontakt här, kan jag bara beklaga att Julle tackar för sig, samtidigt som jag har full förståelse för det. Om det är någon som har frågor eller funderingar om vad det innebär att vara presskontakt svarar jag gärna efter bästa förmåga, och hjälper gärna den som tar på sig uppdraget framöver. Den externa förvirring som finns om vad som är föreningens angelägenheter och vad som hör till Wikipedia (och de andra projekten) gör att många frågor kommer fel, så en viss del samarbete är oundviklig även framöver. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 13 december 2013 kl. 15.24 (CET)

Jag håller förstås med om att det är synd att Julle inte längre hinner med det här. Han har gjort ett bra jobb. Tack!//Hannibal (disk) 13 december 2013 kl. 15.59 (CET)

Vilken är förresten mandatperioden? Tills vidare? - Tournesol (disk) 14 december 2013 kl. 10.45 (CET)

I praktiken ja. Det fanns inget intresse att återvälja Axel varje år, så valet för Julle blev till avgång eller till inaktivitet. -- Lavallen (block) 14 december 2013 kl. 10.48 (CET)
Jag är inte övertygad om att det är en bra princip. Det är obekvämt och fruktansvärt energikrävande och stämningsdödande att aktivt behöva peta någon som visat sig olämplig. En av våra tidigare presskontakter spårade ur fullständigt och är idag permanentblockerad. Dessbättre skedde det efter att någon annan redan hade tagit över uppgiften. - Tournesol (disk) 14 december 2013 kl. 13.32 (CET)
Jag tycker att det borde vara ganska oproblematiskt att aktivt peta någon som spårar ur, att hålla på och rösta periodvis verkar onödigt formellt. Det är trots allt en informell titel, och det handlar egentligen bara om att vara villig att sätta ut namn och telefonnummer på en plats på Wikipedia och att ha gemenskapens stöd att göra det. Har man inte det stödet, raderas "bara" namn och telefonnummer. Det brukar inte direkt krylla av kandidater heller.--LittleGun (disk) 15 december 2013 kl. 14.49 (CET)
Om någon spårar ut fullständigt, ja. Men om någon missköter sig i mindre grad, eller gör märkligheter som får allt fler att tappa förtroendet, då är det problematiskt. Det blir förstås inte mycket bättre om valet normalt bara har en kandidat och att någon annan ställer upp är en mindre skandal i sig. Det är bättre med våra administratörsval, där också högt betrodda wikipedianer ofta samlar en handfull mot-röster.
I en del organisationer förutsätter man ett minimiantal kandidater, i andra är på varandra följande mandatperioder otillåtna. Med brist på kandidater från början kan det kännas dumt att ställa sådana extra formkrav, men å andra sidan kunde kortare perioder betyda att vi har kvar en eller flera tidigare presskontakter, som inte fått förhinder, utan lätt kunde ställa upp nästa gång.
Frågan är hur mycket besvär tätare val och byten ger, jämfört med problemen de sällsynta gånger någon faktiskt borde bytas ut (och antingen ändå fortsätter, för att det är för tungt att sparka någon, eller sparkas under dramatiska former).
--LPfi (disk) 18 december 2013 kl. 09.45 (CET)
OK, det finns väl inget minimikrav på antalet presskontakter heller så dyker fler upp så kan vi också ha fler. Dyker det upp en kandidat som ren "motkandidat" så beror väl stödet för denne på hur illa den sittande skött sig. Blir det då ett 50-50 läge har vi ett problem som vi förmodligen skulle haft ändå. Så varför inte köra årsvis då, alltid i september tillexempel? Och blir det flera kandidater vid något val så hanterar vi då om det ska vara en motkandidat eller en kontakt till.--LittleGun (disk) 18 december 2013 kl. 13.33 (CET)

Användare Julle efterfrågade förslag på kandidater, så fram med fler än två.Lill-Ann (disk) 18 december 2013 kl. 15.14 (CET)

Diskussionen har bromsat in lite. Uppdraget verkar intressant, tycker jag. Jag har väl aldrig stävat efter någon särskild position inom vår miljö, men jag kan gärna kandidera. / Sniper Zeta (disk) 22 december 2013 kl. 13.03 (CET)
Nominerad.--LittleGun (disk) 23 december 2013 kl. 13.41 (CET)

Kategori:Bokverk[redigera | redigera wikitext]

Vad tycker Ni om tanken att skapa en kategori kring bokverk? Det skall ha namnet Kategori:Bokverk. Någon som vill skrida till verket och samla alla artiklar om bokverk i en kategori? Vore hemskt bra och nyttigt för oss alla (för såväl wikipediaskribenter som läsare) att uppföra en sådan kategori. Jag hjälper gärna till om andra hjälper till. Jag hoppas det finns uppbackning och intresse. --Vannucci (disk) 19 december 2013 kl. 23.14 (CET)

Kategori:Böcker med diverse underkategorier finns redan. Den verkar dock vara i behov av översyn och om du tycker att det är någon underkategori som saknas så är det förstås bra att den skapas. / Nineve (disk) 20 december 2013 kl. 10.01 (CET)
Enligt artikeln bokverk finns ingen större skillnad på bokverk och Kategori:Bokserier. J 1982 (disk) 22 december 2013 kl. 23.57 (CET)
Jag skulle vara försiktig med att likställa bokverk med bokserie. Med bokverk menar jag en serie faktaböcker. Synonymer behöver ej vara identiska med varandra. Se skillnaden mellan bokverk och bokserie. --Vannucci (disk) 23 december 2013 kl. 17.57 (CET)

Avsiktliga falsarier OK just nu?[redigera | redigera wikitext]

Det här tyder på att avsiktliga falsarier är OK på svenska Wikipedia därför att det bara är 2-3 veckor kvar på detta år. Är det så? --81.230.169.55 19 december 2013 kl. 23.33 (CET)

I normala fall nej. Men eftersom det rör sig om så många artiklar som måste ändras så får man acceptera att inte allt kan ske på exakt rätt dag. Att Yger tar tag i jobbet är mycket värdefullt och värt all uppskattning.AlphaZeta (disk) 20 december 2013 kl. 00.20 (CET)
Som jag nämner i den tidigare diskussionen som det länkas till, är det frågan om 450 artiklar som berörs direkt och flera tusen som påverkas med konsekvensändringar. Och då artiklar inte tas bort är det främst en tempus fråga, att det står "var" vilket är fel före 1/1, men å andra sidan är ju "är" som det står idag fel i alla artiklarna efter 1/1. Och i artiklarna med var står det vad som skett 1 jan och vad som gällde före medan i artiklarna med "är" står det inget om de kommande ändringarna. Totala arbetet för tillfixning är 150-200 timmar, vilket är omöjligt utföra på morgonen den 1 januari. Även med fixning före årsskiftet lär det ta hela januari med några timmars jobb varje dag innan ändringarna är klara.Yger (disk) 20 december 2013 kl. 06.57 (CET)
Sådana ändringar skall inte göras förrän efter att verkligheten ändras. Vi uppdaterar inte t.ex. regeringspartier direkt efter valet utan när regeringen faktiskt byts. Det finns många artiklar som har gamla uppgifter. Om man tycker att man måste skriva om dem just nu kan man antingen spara dem lokalt, eller spara och sedan återställa direkt.
andejons (disk) 20 december 2013 kl. 09.35 (CET)
Med tanke på omfattningen och typen av uppgift tycker jag inte det gör något att starta lite i förväg med uppdatering. Dels är det en kort tid kvar, och man missförstår inte med datumet utsatt. Höstblomma (disk) 20 december 2013 kl. 09.45 (CET)
Strunta i reglerna, brukar vi väl säga? Eller i alla fall brukade.. under förutsättning att de hindrar en från att förbättra. Jag tycker att det här är ett ”tillfälligt fel” som vi kan låta passera, där fördelen är att vi med stor sannolikhet i januari kommer att ha fler uppdaterade och korrekta artiklar. flinga 20 december 2013 kl. 16.52 (CET)

Lite OT kanske, men finns det inget stöd (inbyggt eller implementerbart) för att tidsvillkora artikelkodstycken så man kan stoppa in båda och automatiskt få ut den aktuella informationen i artikeln? Jag tänker mig något i stil med {{hideafter|2013-12-31|just nu är det 2013}}{{hidebefore|2014-01-01|just nu är det 2014}} - Tournesol (disk) 20 december 2013 kl. 09.51 (CET)

Jo, det finns: Nu har nyåret passerat ({{#ifexpr:{{#time:Y}}>2013|Nu har nyåret passerat|Nu är det fortfarande 2013}}) Men tveksamt om det är mödan värt. -- Lavallen (block) 20 december 2013 kl. 10.05 (CET)

Observera gärna att jag valt att fråga här om "avsiktliga" falsarier är OK. Med det menade jag att info som man vet är osann, men tillför en artikel ändå, är avsiktligt felaktig, medan, om man inte hinner uppdatera allt direkt efter nyår, kan den felaktigheten knappast kallas avsiktlig. Tydliga gränser bör väl dras om när och varför man i så fall får tillföra avsiktliga falsarier, annars kan väl problemet svälla i framtiden? --81.230.169.55 20 december 2013 kl. 17.23 (CET)

I samband med årsskifte anser jag att man bör vara så praktisk som möjligt. Det är bättre att 450 artiklar har grammatikfel i ett par veckor än att de snart riskerar vara det i betydligt längre tid. Mina två ören.--Paracel63 (disk) 20 december 2013 kl. 19.34 (CET)
Jag tycker det är betydligt värre med information som riskerar att misstolkas än sådan som lätt inses bara är lätt föråldrad. Om jag läser att "X bytte namn till Y 1 januari 2014" ligger det närmare till hands att tro att det är ett skrivfel än att någon inte kunnat hålla sig till nyårsdagen med att ändra. Läser jag däremot "X kommer byta namn till Y 1 januari 2012" så är det ganska lätt att snabbt kolla upp det och sedan uppdatera.
andejons (disk) 20 december 2013 kl. 22.22 (CET)
Varsågod. Inget hindrar dig från att ändra tempus i de 450+flera tusen artiklarna nu och ändra tillbaka direkt efter nyår. Det kan inte ta så många hundra timmar.--Paracel63 (disk) 21 december 2013 kl. 04.01 (CET)
Jag kan gå och rulla tillbaka, utan att det behöver ta så värst lång tid. Det vore dock demonstrativt, och på gränsen till missbruk av adminverktygen. Det är bättre om det blir rätt i framtiden.
andejons (disk) 21 december 2013 kl. 09.39 (CET)
Det är klart du i sakfrågan har rätt och att denna modell inte är någon önskvärd. Just vid detta årsskifte är det relativt stora förändringar av adm indelningar som tar 30-50 dagar att införa manuellt med omkring tre timmars jobb per dag. I vanliga fall som förra året och 2015 tar det 5-10 dagar, och förra året påbörjade jag då 30 december och var klar några dagar in på nya året. 2016 är det frågan om jättelika ändringar, och då tror jag det behövs ett projekt som stöd som tar hjälp av botar och annan teknik. Och då bör denna primitiva form för ändringar inte vara aktuell. med botar eller kod som automatiskt ändras går det ju att göra mycket stora ändringar vid själva årsskiftet (då berörs samtliga socknar, församlingar, de flesta orterna kommuner mm). Jag tycker också vi i denna diskussion skall vara klara på att församlingar har ungefär 0,5 besökare per dag, och pastorat bara någon enstaka besökare per månad, så det är obetydliga reella effekter av att tempusformen i några få artiklar ligger fel en dryg vecka (och huvuddelen av ändringarna inför jag efter årsskiftet)Yger (disk) 21 december 2013 kl. 10.48 (CET)
Jag tror inte man behöver oroa sig så mycket för risk för misstolkningar, när det finns datum och allt. Det handlar dessutom bara om 9-10 dagar. Ett värre exempel, åt andra hållet, är i så fall Scheweiz kommuner, där inte alla fortfarande efter 3 år är uppdaterade, så det påstås att vissa kommuner är en kommun, fast de blev sammanslagna för längesedan (2010). Och det utan att ens i alla fall nämna en kommande sammanslagning, så att man förstår att artikeln inte är uppdaterad. Bra att någon i det här fallet vill göra jobbet. Höstblomma (disk) 21 december 2013 kl. 12.19 (CET)
Nu är det så få dagar kvar så det är inte viktigt att fixa. I ett liknande läge i framtiden kan vi använda tidsvillkorlig visning av artikelns innehåll med hjälp av mallen {{Visa efter datum|År|Månad|Dag|Text före|Text efter}}. Om det är komplicerat att lägga in två versioner av artikeln i denna mall, kan man istället lägga in koden {{Visa efter datum|2014|||{{Framtida}}}} längst upp i artikeln, som visar varningen {{Framtida}} innan det aktuella året har inträtt. (Kan dock diffa några timmarnågon timme pga tidszonsbekymmer.)Mange01 (disk) 21 december 2013 kl. 12.34 (CET)
(Blir det inte {{Visa efter datum|2014|{{Framtida}}}}| snarare?)
Andra möjliga lösningar är ju kanske formuleringar som "x är från 1 januari 2014 ett eget pastorat" (vilket nu redan framgår längre ner i artiklarna), som kanske är något mindre snygga längre fram, eller som sagt att göra ändringarna med bot runt årsskiftet. Jag vet inte om Yger hade uppskattat eller ej om det är så att någon som vill åta sig det, men jag tänker att det här är uppgifter där botändringar kan vara ett bra stöd.
Men som sagt tycker jag inte riktigt felinformationen är så stark eller allvarlig, artiklarna innehåller till och med korrekta uppgifter om man läser i sin helhet. Tillägg: instämmer för övrigt med Höstblomma (och hänvisar försiktigt till Wikipedia:Robothjälp#Avskaffa amtsbezirk samt Wikipedia:Projektkontoret#Före detta amtsbezirk). flinga 21 december 2013 kl. 13.31 (CET)
Njae. Parameter 2 är månad och parameter 3 dag, och om de utelämnas tolkas de som 1.
{{Visa efter datum|2014|||{{Framtida}}}} är samma som
{{Visa efter datum|2014|1|1|{{Framtida}}|}}. Mange01 (disk) 21 december 2013 kl. 14.57 (CET)

Vore det idé att utöka mallen {{Framtida}} så att den innehåller även år, månad, dag som valfria parametrar? Då skulle den kunna läggas in som {{Framtida|2014}} eller {{Framtida|2014|1|1}}. Dessutom vore det nog ganska enkelt att ta bort mallen med en bot när väl tidpunkten inträffat. // jorchr 21 december 2013 kl. 15.10 (CET)

En bra idé! En sådan mall som inte syns efter datumet och med "lagom" text kunde ju lätt läggas in i de fall som nu är aktuella.Yger (disk) 21 december 2013 kl. 15.56 (CET)
Jag har gjort utökningen av {{Framtida}}. Texten i mallen är kanske inte helt lyckad för denna användning, men jag vill inte ändra i den utan diskussion om ordalydelsen här. Bör den ändras? // jorchr 21 december 2013 kl. 23.25 (CET)

Detta är en storm i ett vattenglas. Givetvis kan man inte skriva in ett dödsdatum innan dödsfallet inträffat, inte ta ut en seger i en tävling i förskott med mera, men att fattade beslut träder i kraft en viss dag kan gott skrivas i imperfekt någon månad i förväg. Det vanliga har annars varit att den inaktuella uppgiften legat kvar i åratal. Tostarpadius (disk) 22 december 2013 kl. 23.55 (CET)

Facebook like thumb.pngGillar--Paracel63 (disk) 23 december 2013 kl. 02.14 (CET)
Instämmer även jag med Tostarpadius. Att kalla detta för "avsiktliga falsarier" är helt onödigt och tangerar gränsen för wp:Etikett, när det handlar om en pragmatisk hantering av ändringsjobb som är för stora att göra på en dag. Yger gör ett värdefullt jobb på ett förnuftigt sätt! Lsj (disk) 23 december 2013 kl. 10.07 (CET)

Veckans tävling[redigera | redigera wikitext]

Det verkar inte vara någon tävling inplanerad inför årets sista vecka. Eftersom wp:nl har Sverige som tema (WP:Bybrunnen#Writing week about Sweden) så skulle vi kanske kunna köra Nederländerna som Veckans tävling? Jag hinner tyvärr inte att hålla i den, men det kanske är någon annan som har lust? / Elinnea (disk) 22 december 2013 kl. 19.01 (CET)

Jag föreslog en slags jultävling här. Om den blir av kan vi kanske köra Nederländerna veckan därpå. J 1982 (disk) 23 december 2013 kl. 00.00 (CET)

Den återkommande Grodan Boll-vandalen...[redigera | redigera wikitext]

...verkar vara ganska aktiv på svenskdub.wikia.com. Eventuellt kan senaste ändringar-listan där vara till hjälp för att följa upp vilka IP-adresser som kan behöva kollas upp även på SVWP. - Tournesol (disk) 23 december 2013 kl. 09.16 (CET)

Medicine kandidat[redigera | redigera wikitext]

I Diskussion:Fredrik Ullén finns olika uppfattningar om huruvida en "med.kand." från 1980-talet är encyklopediskt relevant. Det vore värdefullt med fler röster i samtalet! Enighet råder om att det inte var en formell examen vid denna tid. Tostarpadius (disk) 23 december 2013 kl. 11.37 (CET)

Nyval presskontakt[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av wikipedia:Bybrunnen#Presskontakt så har jag nominerat Sniper Zeta: Ansökan om administrativ behörighet. Jag tänkte att 14 dagar var bra som omröstningstid eftersom det är jul och sånt nu. Sen finns det önskemål om årliga omval.--LittleGun (disk) 23 december 2013 kl. 14.16 (CET)

Det låter bra. /Julle (disk) 23 december 2013 kl. 16.50 (CET)

Lägre och högre upplösning[redigera | redigera wikitext]

Det har tidigare ibland rekommenderats att fotografer som vill sälja sina bilder laddar upp dem i lägre upplysning på Commons. Det har nu visat sig att Creative Commons (CC) anser att licensen man anger gäller verket, inte den fil man laddar upp. Om en bild med högre upplösning upphovsrättsligt anses vara samma verk skulle licensen alltså gälla också denna. Vad som är samma verk är en sak för lokala domstolar, det tar CC inte ställning till (tolkningen är sannolikt olika i olika jurisdiktioner).

En diskussion pågår som bäst på Wikimedia Commons. Många på Commons är förbluffade och det är oklart vilka åtgärder man kommer att vidta. Det är också oklart i vilken mån tolkningen gäller (CC har antagligen rätt vad gäller själva licensen, men vad som gäller i praktiken i enskilda fall är en annan femma). Det är åtminstone klart att man inte kan rekommendera någon att licensera en bild med lägre upplösning om personen inte är villig att släppa den med högre upplösning på samma villkor.

--LPfi (disk) 23 december 2013 kl. 12.09 (CET)

Tack för informationen. Det här var högst överraskande och måhända alarmerande. Där faller i så fall ett av de Commons-argument jag ofta anger till upphovsmän.--Paracel63 (disk) 24 december 2013 kl. 01.54 (CET)

Stor länkröta i djurartiklarna pga ändring hos IUCN[redigera | redigera wikitext]

Alla förslag eller möjliga bot-lösningar mottages tacksamt. Se diskussion: Wikipediadiskussion:Projekt djur#IUCN-länkröta --AHA (disk) 25 december 2013 kl. 11.59 (CET)

Utkast-funktion[redigera | redigera wikitext]

Hej,

På Wikimedia Foundations blogg berättar man om en ny utkast-funktion, där nya användare kan börja sina artiklar i lugn och ro, innan de markeras som klara. Jag har inte testat den, men man kan skriva upp sig för att testa funktionen. Tanken är ungefär det som vi har diskuterat här ovan på Bybrunnen, så jag tycker att det vore en bra grej, men vi kanske inte behöver gå i bräschen för att testa den, eftersom den saknar en massa byggstenar fortfarande. Med vänliga hälsningar//Hannibal (disk) 24 december 2013 kl. 23.45 (CET)

Ytterligare en variant av de traditionella sandlådorna eller förhandsgranskningen? Eller nån variant av det där revisionssystemet som tyskarna använder sig av? Eller vad är mervärdet jämfört med vad som redan finns? --MagnusA 25 december 2013 kl. 16.54 (CET)
Att nybörjare upptäcker dem? Vi vet redan att de flesta nybörjare missar möjligheten att skapa en sandlåda (oinloggade har inte ens möjligheten), eftersom länken finns längst upp och de inte tittar där. Förhandsgranskningarna fungerar bara på det här sättet om man förstår hur artiklarna ska se ut - och det kanske vi kan vara överens om att många nybörjare inte gör. Revisionssystemet kräver en mycket stor insats av gemenskapen för att komma igång, och efter att ha läst en hel del om det, träffat några av dem som föreslog det och införde det, och dess kritiker, och tittat på siffrorna efteråt, tror jag att det skadar Wikipedias innehåll och ökningen av antalet skribenter rejält. Mervärdet, som jag har fattat det, är för nybörjarna att deras artiklar inte blir raderade, vilket irriterar och förvirrar dem tillräckligt för att många av dem ska sluta, och för wikipedianerna att vi slipper föra över ofärdiga artiklar till undersidor till de användare som skapat sidorna, och för Wikipedia att flera kan redigera i samma utkast. Ryska Wikipedia har ett liknande projekt, se här och här för två förklaringar med siffror. Lägg märke till att jag alltså inte tycker vi ska köra med det här nu, utan vänta tills det fungerar bättre.//Hannibal (disk) 25 december 2013 kl. 23.02 (CET)
Personligen vill jag att alla att redigera direkt i namnrymden och på så sätt få snabb återkoppling. Det är bättre att göra ändringar direkt, gärna små, och vara lite ödmjuk. Risken med sandlådor är att nybörjare lägger ner massor av tid på sin artikel i denna och när de sen publicerar den saknar den ändå relevans och wikiformatering och blir ändå raderad. Sandlådor är bra för experimenterande, inte redigerande. Så ska det fungera med utkastfunktion måste den vara handledd av någon som kan wikipedia.--LittleGun (disk) 25 december 2013 kl. 23.28 (CET)
(Sandlådor är däremot bra för utkast för vana användare, som t ex vill översätta eller överföra ålderdomlig text i större paket men bra under några timmar i stöten).--LittleGun (disk) 25 december 2013 kl. 23.32 (CET)
Att det inte kommer att synas i Google et al, tror jag inte ett ögonblick på. -- Lavallen (block) 26 december 2013 kl. 09.12 (CET)
"I allmänhet följer vi dem inte" (svaret på "Hur hanterar Google nofollow-länkar?") /Mikael Lindmark (disk) 27 december 2013 kl. 01.27 (CET)
Jo, men här handlar det om icke-indexerade sidor. De hittar jag i sökmotorerna hela tiden. -- Lavallen (block) 27 december 2013 kl. 10.10 (CET)
Wikimedia/utvecklarna borde satsa tid på att istället ta fram en autosparningsfunktion! Vem har inte skrivit och det har blivit nåt fel och fått hela arbetet "bortkastat"? DIEXEL (disk) 28 december 2013 kl. 09.43 (CET)
Nya artiklar och större ändringar i hela artiklar skriver jag alltid i ett separat textdokument. Så slipper jag svära högt.--Paracel63 (disk) 28 december 2013 kl. 21.58 (CET)

Teckenspråksfilmer[redigera | redigera wikitext]

"Blomma" tecknat på svenskt teckenspråk.

Uppladdningen av filmade tecken till Commons som Spread the sign håller på med har börjat närma sig ett läge där det går att ladda upp större mängder filmer. Svenska och polska Wiktionary är intresserade och ska börja lägga in filmerna, men jag funderar också på om en mall liknande {{Talad artikel}} som heter till exempel {{Filmat tecken}} och ser ut på ungefär samma vis funkar här. Via mail och skype har jag sagt åt SpreadthesignBot att det inte är ok att redigera med bot-kontot, och att det inte funkar att bara lägga lägga in filmerna utan diskussion. Tankar och funderingar om filmerna och att lägga in dom i mallar? /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 10 december 2013 kl. 15.22 (CET)

Jag tycker det hela känns fel med teckenspråksfilmer i artiklarna. Enligt artikeln Svenskt teckenspråk är det ett helt separat språk från svenskan med egen grammatik och är ett erkänt minioritetspråk, alltså inte en del av svenska språket. Vi försöker ha med olika svenska varianter av artikelnamnet men inte vad det heter på andra språk. Wikipedia är inte heller en ordbok så det känns mer logiskt att lägga in det på Wiktionary istället. Självklart känns syftet mycket gott och det är hårt att säga nej till sånt här men jag tycker ändå att vi inte ska börja ändra våra grundprincier som vi byggt svenska Wikipedia på. --AlphaZeta (diskussion) 10 december 2013 kl. 23.23 (Signatur tillagd i efterhand.)
Vi har iw-länkar till andra språkversioner också. Mallen bör vara mycket diskretare än filmlänken i exempelredigeringen, men ändå tydlig och lätt att få syn på. Med en sådan mall vore översättningen och länken till den en utmärkt tjänst för våra läsare.
Jag tycker alltså att teckenspråket är i särställning jämfört med andra språk. Fastän svenskt teckenspråk inte är svenska har det en klar anknytning till svenskan (bland annat genom begreppsbildningen, som väl är det mest väsentliga då man vill översätta artiklar). Det är inte realistiskt att skapa en egen Wikipedia på svenskt teckenspråk och liksom svenskt teckenspråk skiljer sig från svenska skiljer det sig också från t.ex. de teckenspråk engelskspråkiga talar.
Bland svenskspråkiga i en svenskspråkig miljö talas det också andra teckenspråk, framförallt finskt och finlandssvenskt teckenspråk i Finland. Vi lider knappast av att ha två länkar (i samma mall), så att man i de få fall där artikeln finns på både svenskt och finlandssvenskt teckenspråk kan välja vilkendera man ser på. Finskt teckenspråk torde lämpligen länkas från finskspråkiga Wikipedia, liksom teckenspråk talat i länder med andra språk (antagligen också av där boende svenskspråkiga) lämpligen länkas från motsvarande språkversion.
--LPfi (disk) 18 december 2013 kl. 09.13 (CET)
Vad bra att det finns teckenspråksfilmer att lägga in på Wikipedia! Själv pluggar jag teckenspråk och brinner för språket, men jag förstår inte riktigt funktionen av att varje artikel ska inkludera en video med rubriken översatt till teckenspråk. Det kan ju vara intressant kunskap möjligtvis, men om man undrar om vad ett ord heter på teckenspråk så går man väl in på ett lexikon. Eller vad var tanken från början?
Andra saker man borde göra med teckenspråksfilmerna är att lägga in några som exempel i artikeln om svenskt teckenspråk, och kanske även i andra artiklar om språk. // Myskoxen 29 december 2013 kl. 03.27 (CET)
Håller med Myskoxen – utmärkt resurs, men inte att lägga in i varje artikel. Det vore också bra om logotypen togs bort. /NH 29 december 2013 kl. 10.09 (CET)

God Jul![redigera | redigera wikitext]

God Jul!

En riktigt God Jul tillönskas alla Wikipediaanvändare! --Rasmus 28 24 december 2013 kl. 10.35 (CET)

Ja, och kul att stämningen här verkar varit trevligare än någonsin sedan tack-systemet infördes i augusti 2013. Fortsätt så. J 1982 (disk) 24 december 2013 kl. 10.38 (CET)
God jul! Höstblomma (disk) 24 december 2013 kl. 10.59 (CET)
Merry CHRISTmas, kollegor! SMirC-smile.svg /Mvh Vostok (disk) 24 december 2013 kl. 11.17 (CET)
Instämmer med J 1982 och God Jul alla ni som bidragit hit till Wikipedia och ni som har haft nytta av vad vi skrivit här för er. Må väl alla!! Lill-Ann (disk) 24 december 2013 kl. 11.26 (CET)
God jul, hörrni! /Julle (disk) 24 december 2013 kl. 11.37 (CET)
Säsongsrelaterade hälsningar till er alla. /Haxpett (disk) 24 december 2013 kl. 11.49 (CET)
Dito 83.233.122.244 24 december 2013 kl. 12.35 (CET)
Svenskt gottebord
God jul från Tjärstad där gottebordet står dukat! //Idunius 24 december 2013 kl. 13.19 (CET)
Jag önskar alla som firar högtiden en riktigt god jul och dem som inte gör det allt gott under kalenderårets sista dagar! Tostarpadius (disk) 24 december 2013 kl. 13.26 (CET)
God jul och tack till er alla för ett gott samarbete under det gångna året! /Ariam (disk) 24 december 2013 kl. 16.43 (CET)
God jul allesammans! Pontuz (disk) 24 december 2013 kl. 23.18 (CET)
God jul i efterskott! Instämmer med J 1982 att tack-systemet är en riktigt trevlig liten sak. Positivt synliggörande av saker som uppskattats. Enkelt och lätt för nybörjare att lära sig.--Paracel63 (disk) 25 december 2013 kl. 19.50 (CET)
God Jul och Gott Nytt År, också från Örnsköldsvik! Deryni (disk) 29 december 2013 kl. 14.31 (CET)

Bilder till luftgående dragbanor[redigera | redigera wikitext]

Hejsan! Wikipedian(er) med bilduppladdningskunskap som i detta nu turistar (alternativt bofast/säsongare eller framöver i vinter planerar att turista) i Åre (skidområde) får hemskt gärna Wikipedia-fotografera det gångna årets nybyggnationer i form av Sadelexpressen, Fjällgårdsexpressen och Tegeliften. SMirC-smile.svg Själv är jag inte registrerad på WP Commons, och är även tveksam till att bli det framöver. /Mvh Vostok (disk) 29 december 2013 kl. 22.14 (CET)

Veckans tävling: Småplaneter[redigera | redigera wikitext]

Just nu pågår Veckans tävling med temat småplaneter. Det är den sista tävlingen under 2013 och den första tävlingen under 2014. Tävlingen går ut på att skapa artiklar om småplaneter. Delta gärna om du vill! Mer information finns på tävlingssidan. Lixer (diskussion) 30 december 2013 kl. 09.27 (CET)

Flytta kategori[redigera | redigera wikitext]

Hej! Hjälp, jag har skapat en ny kategori som är felstavad. Hur korrigerar jag detta? Verkar inte gå att flytta som en "vanlig" sida. Jag vill flytta Kategori:Kroatiska femenister till Kategori:Kroatiska feminister. Tromber ★ (disk) 31 december 2013 kl. 13.54 (CET)

Du rättar stavningen i kategorianropet i artikeln om faministern, skapar den nya kategorisidan och begär den gamla raderad. -- Lavallen (block) 31 december 2013 kl. 13.57 (CET)
Done! Tack :-) Finns det någon vänlig administrator som nu kan radera Kategori:Kroatiska femenister. Tack på förhand! Tromber ★ (disk) 31 december 2013 kl. 14.02 (CET)
 Utfört (raderat) Lixer (diskussion) 31 december 2013 kl. 14.05 (CET)

Radering av information[redigera | redigera wikitext]

Diskussion hitflyttad från Wikipedia:Kommentarer om administreringen av Wikipedia#Radering av information. --MagnusA 13 december 2013 kl. 20.45 (CET)

Vi har sedan en tid tillbaka en mycket flitig användare vid namn Averater. Användaren har tagit på sig ett behövligt hästgöra och all heder i det. Arbetet kan bitvis bli otacksamt och jag har väl några gånger (tre till antalet) satt käppar i hjulen där, men som jag ser det av goda anledningar. Jag skulle önska att gemenskapen tittar närmare på dessa åtgärder av KB-mallar. I de flesta fall handlar det om raderingar av korrekt och källbelagd information, som exempelvis nu senast att Sydafrika var det första afrikanska land som införde könsneutral äktenskapslagstiftning. Den informationen var inte svår att källbelägga om man skulle göra en liten Googlesökning, men det gjordes inte här.

Jag upplever att det går alldeles för fort. Det blir lite väl mycket fel och slentrian i hur mallarna hanteras. Användaren uppfattar {{kb}} som varandes {{ifrågasatt uppgift}}. Det ofta i det som användaren finner argumenten i att radera korrekt information istället för att källbelägga den, eller bedöma mallens rimlighet i förhållande till källäget i artiklarna. Det händer nämligen att källbelagd information raderas, då användaren kopplar KB-mallarna till enskilda meningar istället för att se om stycket i vilket KB-mallen är satt är källbelagd. Det händer ofta att vid bråk mallas det friskt och mitt i stycken även fast stycket är till synes källbelagt. Information kopplad till sådana KB-mallar raderas idag, trots att det är källbelagt eller det lätt kan källbeläggas, eller det rimligen kan bedömas stämma och att KB-mallen endast var en led i en tidigare redigeringskonflikt.

Jag skulle önska att tempot sänktes och en mer kvalitativ bedömning görs av varje KB-mall än detta raderande av information. Att radera information rakt upp och ner, exempelvis det där om Sydafrika, är enligt mig att skada uppslagsverket eftersom synnerligen relevant information försvinner. Att låta informationen stå kvar med en KB-mall blir på det hela taget därför en stärkande kvalitet. Det finns andra sammanhang där information endast skrivs om så att KB-mallen kan tas bort och med detta göms endast problemet som KB-mallen ville peka på, och på så vis försämras och skadas också uppslagsverket (om det sätts i rutin i flera hundra artiklar). Enstaka artiklar kan överleva sådant och kan enkelt åtgärdas efteråt. Men det är synd om andra måste städa.

Jag har försökt påpeka detta bekymmer för Averater, men jag har inte fått gehör för det. Jag har därför agerat mot min egen praxis och på ett enligt mig klandervärt sätt: Jag har tagit bort KB-mallar till information som jag vet eller uppfattat stämmer genom snabba googlingar och tidigare inhämtad kunskap. Det optimala hade varit att sätta dit en källhänvisning, men sådana kunde jag inte uppbringa. Jag anser dock att den handlingen skadar uppslagsverkets informationsvärde mindre än vad jag uppfattar är slentrianmässiga raderingar.

Med detta inlägg vill jag inte klandra Averater, för som jag sa tidigare gör användaren ett arbete som är viktigt. Något som vi är många som kan tacka han för att han vill. Det är bara metoden och hastigheten som jag önskar kunde förändras. Vänligen, dnm (d | b) 13 december 2013 kl. 17.12 (CET)

Tillägg: Jag har försökt föra samtal med användaren några gånger och nu senast under ny rubrik på användarens diskussionssida men jag möts av ett rätt fyrkantigt svar, vilket kan förklara delar av den problematik som faktiskt uppstår. Det finns ingen vilja att lyssna eller vilja till kritiskt granskande av det egna redigerandet. dnm (d | b) 13 december 2013 kl. 17.18 (CET)
Jag ger Averater mitt fulla stöd i denna fråga. Det är fantastiskt bra att börja jobba med kbmallar som vi i andra sammnanhang sagt verkligen borde åtgärdas. Det är klart det kan bli lite fel ibland, främst pga att kbmalalrna inte åtgärdats på de år de legat. Men om vi har har krav att allt som görs inom kvalitetsområde blir perfekt så kommer ju ingen kunna göra något åt våra problem. Så så länge vi anser kbmallar skall finnas, så är Averaters insats föredömlig. Och om du Dnm ser något fel, varför inte fixa de källorna själv istället för att ta upp detta med Averater?Yger (disk) 13 december 2013 kl. 17.20 (CET)
Jag har inte tid att fixa källorna till hundra och åter hundratals artiklar i olika ämnen. Det säger väl sig självt, eller hur? Men exempelvis det där om Sydafrika visste jag stämde. Det gick lätt att åtgärda med en Googling, men istället valde Averater att radera uppgiften.
Så du Yger ser inget problem i att information som är riktig raderas, och att KB-mallar antas vara knutna till endast den mening som den sitter vid? Att ta bort informationen, eller omskriva den och sedan ta bort mallen kan innebär att alla tidigare problem fortfarande ligger kvar utan att något egentligt har åtgärdats.
Exempelvis: När jag exempelvis sätter ut KB-mallar kan jag stoppa det sist i ett stycke och hänvisar därmed till hela stycket som icke-källbelagt. Skulle Averater åtgärda det skulle användaren angripa endast sista meningen genom att radera den eller skriva om den och sedan ta bort KB-mallen. Men de övriga 5 till 10 meningarna i stycket står oförändrade. Har han gjort något åt problemet då eller bara dolt det? Ibland sätter jag ut KB-mallar trots att jag vet att informationen är riktig men jag anser att den är av centralt värde för uppslagsverket och därför borde källbeläggas. Den går samma öde till mötes som tidigare exemplet. Har kvaliteten då stärks eller endast en mall tagits bort?
När jag går in och själv åtgärdar KB-mallar så gör jag detta genom att jag slår i böcker på bibliotek och lägger in källor. Jag tar sällan eller aldrig bort information. Endast då jag ser att det faktiskt är fel eller det på rimliga grunder kan antas vara fel utifrån andra källor. Då lämnar jag också i regel en kommentar i diskussionen på artikeln så att andra kan se vad jag gjort och varför. Visst, det blir lite trögare, men det blir säkrare kvalitetsmässigt, eller är målet att bara få bort KB-mallar till varje pris?
Sedan behöver vi inte diskutera Averaters ädla motiv och insats. Jag tycker precis som du att den bra och jag önskar fler ville åtgärda KB-mallar. Detta är bara en fråga om hastighet och metod, Yger. Vänligen, dnm (d | b) 13 december 2013 kl. 17.29 (CET)
Du bad om andras åsikt och jag har gett min. Jag är för det inte intresserad börja en lång abstrakt diskussion i ämnet. Inget av det du skriver här ovan ändrar min ståndpunkt. Hedra de som sliter med att göra Wikipedia till en bättre encyklopdi, och hjälp själv till med detta i mån av tid. Yger (disk) 13 december 2013 kl. 17.35 (CET)
I detta fall kan jag inte annat än ge dnm mitt fulla stöd. Visserligen tror jag att Averater har rätt i att mallen oftast används för kontroversiella uppgifter och att många av dessa saklöst kan strykas, men mitt intryck är att det sker närmast slentrianmässigt i användarens fall. Tostarpadius (disk) 13 december 2013 kl. 17.40 (CET)
Har det tillkommit något nytt sedan diskussionen för en månad sen (nu arkiverad)? --MagnusA 13 december 2013 kl. 17.44 (CET)
Jag har inte sett den diskussionen tidigare, svårt att säga om något nytt tillkommit. Får läsa lite närmare där (jag har dock skummat lite snabbt). Jag vidhåller dock att det finns allvarliga problem här som är värda att faktiskt låta uppmärksammas: Att korrekt och riktig information raderas utan hänsyn. Yger skrev en bra sak i sitt första inlägg i diskussionen du länkar om mallar som okynneslagts dit. Det finns flera sådana som uppstått i redigeringskonflikter och bråk. En värdering måste då till rörande informationen com omständigheterna. Det kan vara så att informationen ska ligga kvar och mallen raderas, men just nu raderas eller skrivs närmast all information om. Det är ett kvalitetsproblem för uppslagsverket. dnm (d | b) 13 december 2013 kl. 17.52 (CET)

Jag ämnar inte lägga mig i diskussionen ovan utan likt Dnm efterfrågar också jag gärna mer synpunkter då jag inte delar Dnm:s synsätt. Så därför bara några korta kommentarer. Jag tog upp frågan på bybrunnen tidigare utan att få helt entydiga svar (som MagnusA länkar till). Därför har jag valt att tills vidare hänvisa till WP:V som jag tycker är tydlig nog. Och slutligen, om Dnm har rätt i att {{källa behövs}} inte innebär ett ifrågasättande bör dokumentationen till den skrivas om och en diskussion lyftas angående hur de hittils mallade påståendenas status av ifrågasatta ska tolkas. - Averater (disk) 13 december 2013 kl. 17.48 (CET)

Själva sakfrågan om tolkningen av KBmall etc har knappat på KAW att göra, där är Bybrunnen lämplig. Kaw handlar om ev adminstrativa åtgärder av typ blockering, varning, sidlåsning och det är ur den vinklingen mina svar ovan skall ses, i sakfrågan om mallen är jag ingen expert och uttalade mig heller inte i diskussionen i den frågan på Bybrunnen.13 december 2013 kl. 17.54 (CET)
Information som är kb-mallad under lång tid ska definitivt raderas. Enda sättet att komma åt ett skenande antal källösa artiklar/bidrag. Som jag uppfattat saken, stöder jag därmed @Averater i dennes grovjobb. Ymer (disk) 13 december 2013 kl. 18.21 (CET)
Jag har inte försökt återställa några av Averaters raderingar, även om jag reagerat på flera av dem som väl brutala och slentiranmässiga. Diskussionen för en månad sedan[4]var inte lika svartvit. Jag håller fast vid min tidigare ståndpunkt att kb-mallar är en del av Wikipedias källkritiska kvalitetsarbete. Att radera omöjliggör att gå vidare med påstående som kan vara viktiga för sammanhanget. /Ascilto (disk) 13 december 2013 kl. 18.39 (CET)

Dnm, varför lägger du inte själv in källhänvisningarna som behövs? Minns att vi hade en diskussion en gång i ett liknande fall, där jag tyckte att du skulle källbelägga ett påstående, men där du länge vägrade och istället blev arg. Om det dessutom är vad du anser är självklarheter borde det gå både snabbare och lättare att hosta upp en källa än att skriva långa indignerade diskussionsinlägg. Vidare ser jag inte hur det skulle finnas någon principiell skillnad mellan de aktuella raderingarna och raderingar som följer av explicita ifrågasättanden. Det är fortfarande den som vill ha kvar infon som måste belägga den innan den kan återställas. Smetanahue (disk) 13 december 2013 kl. 18.26 (CET)

Jag källbelade och mångdubblade artikelns omfattning. Det jag blev upprörd på var din POV-pushning, och det är jag villig att erkänna. Jag borde inte diskuterat med dig alls, utan källbelagt det du raderade och hävdade var felaktigt. Detta handlar dock inte om mig. Detta handlar om vilken metod som är bäst vid åtgärdande av KB-mallar. dnm (d | b) 13 december 2013 kl. 18.41 (CET)
Vi kanske borde flytta denna diskussion till Bybrunnen då ju enligt vad som står på denna sidas inledning,denna sida är inte till för att diskutera vilken metod som är bäst vid åtgärdande av KB-mallar.Yger (disk) 13 december 2013 kl. 18.48 (CET)
Flyttad. --MagnusA 13 december 2013 kl. 20.45 (CET)
Det enda som hänt sedan förra månadens diskussion är väl att Averater åter satt fart på raderandet. Jag anser att det är olyckligt när riktiga faktauppgifter tas bort. En del är lätta att källbelägga, men det är ett ganska trist jobb som ingen vill lägga så mycket energi på. Det gör att KB-mallen, som är så lätt att slänga in i några hundra artiklar, får ligga kvar. Och om vi anser att de tiotusentals artiklar som innehåller mallen därmed är av låg kvalitet, skall de naturligtvis åtgärdas. Det enkla är då att radera de uppgifter som saknar källhänvisning. Men det är väl viktigare att Wikipedia innehåller riktiga uppgifter? Jag anser att det är möjligheten för envar att rätta felaktigheter som gör att Wikipedia håller kvalitet, inte att någon bemödar sig med att lägga in en referens. Dessutom är det nog väldigt sällan som någon kollar att källhänvisningarna är korrekta. Så risken är att vi raderar sanna uppgifter och behåller felaktigheter som någon smugit in en felaktig källhänvisning till. // jorchr 13 december 2013 kl. 21.23 (CET)
Jag undersökte 25 raderingar av Averater. Det tog mig en timme. Genom att googla hittade jag källor till 7 av artiklarna, vilka jag återställde och källbelagde. Med andra ord fick jag lägga ned i snitt 2 minuter per artikel. Att radera uppgifterna verkar gå med en hastighet av ungefär 1 artikel per minut. Om man även ska googla tar det alltså 3 gånger så lång tid. Men 1/4 av raderingarna blir i stället källhänvisningar. Jag antar att min undersökning är för liten för att anses statistiskt säkerställd, men det ger en fingervisning. // jorchr 14 december 2013 kl. 00.22 (CET)
Angående den statistiken så kan jag tillägga att det stämmer att en radering tar ca en minut per påstående. det tar också ca en minut per påstående jag inte raderat vilka syns som pauser i min bidragsstatistik. Det rör sig om ca 20 % som jag lämnat, ca 5 % har jag själv källbelaggt och enligt Jorchr är det då ytterligare ca 20 % som borde gått att relativt enkelt källbelägga men där jag (likt alla andra under fyra år) inte brytt mig. - Averater (disk) 14 december 2013 kl. 09.43 (CET)
Eftersom jag gått ingenom mängder med Kb-mallar kan jag säga att de flesta inte har något med ifrågasättande att göra utan bara är inkastade på måfå - vad i artikeln Ture Nerman är ifrågasatt? Det vanligaste hävdar jag är att någon tyckt att artikeln har för få eller inga källor och slängt in mallen.
För det andra handlar det om majoriteten av wikipedias icke botskapade artiklar - om alla dessa skall raderas kommer wikipedia att sluta kunna fungera som uppslagsverk. Visst, inte alla är mallade, men eftersom
Visst kan man tycka att det är tråkigt att inte fler arbetar på att källbelägga artiklarna, men om man själv är så lat att man inte orkar ens kontrollera vad det handlar om för uppgifter, då kan man ju inte gärna förvänta sig att någon annan skall göra jobbet.
Jag blev faktiskt lite sur senast, Paracel startade en källjaktstävling, och jag blev ombedd att delta. Normalt brukar jag inte tycka om tävlingar eftersom jag tycker det är lusten att bidra och inte strävan att ta hem någon medalj skall vara avgörande för mina bidrag på wikipedia, men alla är olika och nu tyckte jag att det var för en god sak - att leta källor. Då kände jag mig riktigt lurad när det visade sig att man kunde kamma hem 92 poäng i källjakten utan att bidra med en enda källa utan bara genom att radera text. Jag kommer nog inte att låta mig övertalas att ställa upp fler gånger.--FBQ (disk) 14 december 2013 kl. 01.19 (CET)
Min åsikt är nog generellt att kb-märkt information är bättre än avsaknad av information. Därmed blir raderande av korrekta uppgifter med kb-mall destruktivt för projektet, för att hårddra det. Sedan går det säkert att plocka bort många kb-mallar på andra sätt, tokiga påståenden, sådant som istället bör ha {{ifrågasatt uppgift}}, eller sådant som redan är källbelagt. Kvalitetsrelaterade mallar är i sig inte en kvalitetsbrist (även om man kan tro det med tanke på hur blaffiga de är ibland). Vidare är en uppmärkning av ifrågasatta uppgifter eller uppgifter som särskilt skulle behöva källor en kvalitetshöjning jämfört mot om den informationen ej är uppmärkt. Återigen hårddraget. flinga 14 december 2013 kl. 03.06 (CET)
Instämmer spontant med flinga. /FredrikT (disk) 14 december 2013 kl. 03.31 (CET)
Även jag instämmer med flinga på den punkten med ett undantag: levande personer. /ℇsquilo 14 december 2013 kl. 07.56 (CET)
Om nu ingen åtgärd krävs, så blir konskvensen att vi kan lägga ner kb-mallen som åtgärdsmall. Om vi ska ha den som utsmyckning för att visa att "detta är en uppgift som vi normalt sett vill ha källor till", så må så vara. Men så länge ingen åtgärd krävs så ser jag ingen poäng med kategorier, datering och statistik.
Argumentet att vi vill kommunicera den som lade in uppgiften, har för länge sedan visat sig vara fullständigt meningslös. Det fungerar inte, mer än i sällsynta undantagsfall. -- Lavallen (block) 14 december 2013 kl. 08.49 (CET)
Jag tycker det är bra att det blir fart på arbetet. Kvalitetsmallarna använder vi för att identifiera problem, och det är målet att de arbetas bort, de är alls inget mål att de ska vara kvar. Har de som lagt in informationen eller på annat sätt bryr sig haft fyra år på sig (för det handlar om källmallar från 2009) tycker jag det gått mer än tillräckligt med tid för att det ska vara befogat att gå över till "skarpare" läge i kvalitetshanteringen. För i slutändan finns det två alternativ, antingen finns en källa till informationen eller så gör det inte det och finns det inte kan den tas bort. Naturligtvis kan man göra ett försök först och se om man hittar en källa innan man raderar informationen, men hittar man inget då ser jag inget kontroversiellt i att ta bort den. Om sedan någon annan hittar en källa och återställer med den, då är ju det bra och allt frid. Man kan visserligen tycka att "skarpare" varningar som ifrågasatt uppgift och faktakontroll skulle tas före "mildare" varningar källa behövs, men alla här arbetar utifrån vad som engagerar dem, och våra äldsta källmallar är en sådan fråga så god som någon, och att konkret ta tag i problem är något att uppmuntra. Höstblomma (disk) 14 december 2013 kl. 08.57 (CET)
Frågeställningen är ju hur mycket ansträngning man skall göra innan en uppgift tas bort. Jag tycker det är rimligt att se om det finns en källa på motsvarande engelska artikel eller på första sidan av ett google-resultat. Averater anser, om jag inte missuppfattat honom, att det är för mycket jobb. // jorchr 14 december 2013 kl. 09.38 (CET)
Jag uppfattar vi börjar bli en gruppering som har erfarenhet arbeta systematisk med att åtgärda problem utifrån satta åtgärdsmallar. Och medan det går att diskutera nyanser på hur åtgärder bör utföras, så känns det för radikalt ifrågasätta ett systematiskt åtgärdande av personer utan specialkunskaper i sakämnerna. Vi vet nu efter många år att vi som utför systematisk åtgärdande inte har expertkunskap i de olika artikelaämnerna. Om åsikterna som står en bit ovan gäller så delar jag Lavallaens syn. Resonemanget ovan pekar på en önskan att likställa kbmall (och källor mallen?) med en upplysning av typ stubmllar.gärda malla Och det kan vara OK, men vi bör då genomföra detta konsekvent, och kanske mer hårt då trycka på {{ifrågasatt uppgift}} som då kan vara kvar som åtgärdsmall.Yger (disk) 14 december 2013 kl. 09.56 (CET)
Givetvis är avsikten med åtgärdsmallar att något skall hända. Det är alldeles utmärkt att de avbetas systematiskt och att gamla kategorier töms. Samtidigt är det så att när man ger sig kast med detta - något jag själv understundom gör - måste man vara beredd att lägga ned litet arbete på det. Jag ser det som långt värre att en uppgift raderas felaktigt än att en hel artikel gör det. Nyskrivna dylika utan källor bör inte överleva relevanskontrollen. Men Rom byggdes inte på en dag. Det var en lång period - innan jag själv var aktiv - då källkraven var först obefintliga och därefter närmast fakultativa. Det måste få ta tid att gå igenom och källbelägga dessa gamla sidor. Averaters ambitioner är det inget fel på, inte heller arbetsvilligheten. Det vore dock bättre för helheten om varje strykning ägnades litet mer omsorg. Metoden som sådan - att ta bort det som ingen lyckats påvisa riktigheten av - har jag inga invändningar emot. Hade alla {{kb}} lagts in med samma eftertanke och neutralitet hade det krävts mindre arbetsinsats vid genomgången. Jag har dock mer än en gång sett sådant som faktiskt stöds av de angivna källorna vara försett med denna mall. Tostarpadius (disk) 14 december 2013 kl. 10.32 (CET)
Jag tittade igenom en del av Avaraters raderingar och för det mesta verkade de OK. Jag vill varna andra som gör liknande projekt för ett par misstag som påtalades tidigare: att ta bort sista meningen i ett stycke utan källa (extremfallet var då det ifrågasatta stycket blev entydig POV utan den modererande sista meningen), att stryka uppgifter som beläggs i en extern länk (tidigare användes ofta den rubriken för källor) och att ta bort okynnesmallad information.
Då information är fullt rimlig och väsentlig för sammanhanget och ifrågasatts som WP:agera demonstrativt eller WP:POV är det mallen som skall bort, inte uppgiften. Avvägningen är ibland svår om man saknar specialkunskap, och man bör i så fall vara försiktig. En tydlig kommentar i redigeringsfältet hjälper dem med sakkunskap att upptäcka redigeringen och återställa och källbelägga vid behov. Man bör också kontrollera huruvida det ifrågasatta är mer tveksam än källösa men inte ifrågasatta uppgifter i resten av avsnittet (i synnerhet i ett resonemang där olika ståndpunkter presenteras).
--LPfi (disk) 14 december 2013 kl. 10.48 (CET)
Fråga till LPfi som gjort en del väl motiverade återställningar (nästan alltid med tillagd källa) där jag raderat material: Angående kommentar i redigeringsfältet, om det också gäller den som raderar kan du då ge önskemål på tydligare kommentarer som skulle hjälpa mer? - Averater (disk) 14 december 2013 kl. 11.10 (CET)
Jag kan ställa mig bakom LPfi:s resonemang, dock med ett tillägg: Redigeringskommentarer är bra för stunden, men i en omfattande historik försvinner de lätt i mängden med tiden. Därför är det bra att också dokumentera åtgärder på diskussionssidan, särskilt om det handlar om större förändringar. Tostarpadius (disk) 14 december 2013 kl. 11.38 (CET)
Mängden arbete som behöver läggas ner är svårt att säga något om, och delvis blir det kanske diskussion om det som en konsekvens av att vi alla inte riktigt hanterar källmallarna likadant. Här får vi nog hjälpas åt, från fall till fall, för ingen vet allt och alla har olika goda resurser till sitt förfogande. Bristen på motivering i källmallar är ett problem. Hur ska den som kommer efter och vill göra något åt problemet kunna veta om den som lagt in en källmall menar "det här tror jag inte stämmer, jag vill ha en källa till det" eller har lagt in en källmall för att "det här stämmer, eller stämmer troligen, men lägg till en källa" om det inte finns någon motivering? Höstblomma (disk) 14 december 2013 kl. 10.57 (CET)
Skulle man kunna ha någon sorts 'gradering' av kb-mallen, typ: 1. Akut, 2. Viktig 3. Inom ett år? /Nesse (disk) 14 december 2013 kl. 11.01 (CET)
För frågan "det här tror jag inte stämmer, jag vill ha en källa till det" finns mallen {{ifrågasatt uppgift}}. // jorchr 14 december 2013 kl. 11.05 (CET)
En del använder ifrågasatt uppgift vid källbelagt material som ändå är ifrågasatt och kb när det saknas källa och är ifrågasatt. - Averater (disk) 14 december 2013 kl. 11.10 (CET)
Jag tycker gradering mer än den som redan finns vore för komplicerat. Det sätt vi haft att märka upp artiklar sedan några år har fungerat och gett mycket bättre överblick än förut. Vi vet att hanteringen kanske inte är helt konsekvent, men det klarar vi. Nu vet jag inte om dateringen håller på att tas bort för källmallarna? Det vore synd. Höstblomma (disk) 14 december 2013 kl. 11.14 (CET)
Finns det inte konsensus om att Källmallarna är en åtgärds-mall, kan jag inte se att jag kan sätta en robot på att hantera dem som sådana. -- Lavallen (block) 14 december 2013 kl. 11.26 (CET)

Som jag ser det finns här två viktiga frågeställningar som jag trott vart helt utredda men som några verkar ifrågasätta. Dels om en kb-mall innebär ett ifrågasättande av påståendet eller inte och dels om den huvudsakliga strävan ska vara sanning eler verifierbarhet. Slutligen handlar denna diskussionen också om lämplig eller tillåten metodik vid genomgång av kb-mallat material. - Averater (disk) 14 december 2013 kl. 11.10 (CET)

Som jag sett det, ska misstänkt felaktig information anges med {{iu}}, inte {{kb}}. Påståenden som däremot ansetts alltid behöva källa (som att SAR var först i Afrika med könsneutral äktenskapslagstiftning) har mallats med KB, och det utan att i sig behöva ifrågasättas. (Med tanke på att SAR är en av de mer utvecklade och demokratiska länderna i hela Afrika så är det sannolikt sant.) Svepande formuleringar om att något är först, störst och längst tillhör de saker som jag absolut behöver käll-beläggas, för att visa vem som påstår det, så det inte bara är en Wikipedians egna tolkning. Har man dessutom haft 2 miljoner minuter på sig sedan 2009, så ser jag inget problem alls med att det tas bort. -- Lavallen (block) 14 december 2013 kl. 11.24 (CET)
Jag ser nu att det faktiskt är så att {{kb}} enligt instruktionen skall användas för ifrågasatta uppgifter som saknar källa. Jag har inte uppfattat att mallen endast skall användas för ifrågasatta uppgifter. Många av dem som lagt in mallen har nog inte heller uppfattat detta. // jorchr 14 december 2013 kl. 11.30 (CET)
Det kanske är olikheter hur vi sätter dit mallen som gör vi har olika åsikter om åtgärd. När jag sätter dit en sådan menar jag Denna informationen är "skämmig" om den inte förses med källa, dvs hellre ta bort efter en tid (4 år) än ha den kvar. Och det kan röra sig om relativt hårda fakta som i x-by finns det två pizzerior (hur vet man det är två), medan jag aldrig skulle sätta det på i x-by ligger x-by kyrka, vilket ju kan verifieras av karta etc, och är mer tidsoberoende.Yger (disk) 14 december 2013 kl. 11.52 (CET)
Uppgifter om exempelvis "två pizzerior" eller "en livsmedelsaffär" är för precisa för att hålla över tid. Det hjälper inte om de källbeläggs. Möjligen kan man skriva: "I X-by fanns det 2010 två pizzerior och en livsmedelsaffär" och hänvisa till ett ställe där detta finns med. Annars kan texten saklöst strykas omedelbart. Den behöver inte ens mallas. Tostarpadius (disk) 14 december 2013 kl. 12.45 (CET)
Med anledning av det jorchr tar upp anser jag att instruktionen för {{kb}} bör förändras och{{ifrågasatt uppgift}} markeras tydligare som den mall som skall användas när uppgift ifrågasätts.
Jag hoppas att denna diskussion kan komma fram till att det inte är bra att vi raderas korrekta uppgifter även om KB-mallen är gammal, i synnerhet inte när en enkel googling gör jobbet eller en snabb pendlar över till en annan språkversion. Det finns inget egenvärde i att få bort så många KB-mallar på så kort tid som möjligt. Wikipedia är ingen tävling och det finns ingen deadline för när uppslagsverket ska vara klart. Wikipedia är ett uppslagsverket och information är vår sak. När vi börjar radera intressant och ibland grundläggande eller synnerligen relevant information så skadar det i extremfallet uppslagsverket. Här behövs mer eftertanke.
Det finns många artiklar där KB-mallar lagts in i strider mellan olika grupperingar eller enskilda användare. Ett exempel på detta är allehanda artiklar om högerextremister men även kring religion och sexualitet. Det var ganska många stridigheter för några år sedan. Dessa mallar ligger kring 2009/2010 och sådan information som är riktig har nu börjat raderas. Det är allvarligt anser jag. Att uppgiften ligger kvar efter stridigheter men med KB-mall visar på att något konsensus ändå nåddes men att uppgifter mallades av någon part, som kanske inte var helt nöjd med resultatet eller ansåg att detta är viktigt att det får en källa.
Varför jag tog upp detta är just för att korrekta och enkelt verifierbara uppgifter har raderats, uppgifter som med allra största sannolikhet är korrekta har raderats, uppgifter som kanske är riktiga har omformulerats och mallen tagits bort ( = problemet kvarstår men dolts) och så vidare. Detta kan undvikas med ett lägre tempo och en högre grad av eftertanke, värdering av uppgifter och snabb efterforskning. Vänligen, dnm (d | b) 14 december 2013 kl. 11.57 (CET)
Mallarna används alltså som någon form av konfliktlösningsmetod: (Det får stå kvar, om det framgår att trovärdigheten är det lite si och så med.) Om uppgiften tas bort, eller bara mallen plockas, så återkommer kriget! Då finns det aldrig någon exit-strategi. -- Lavallen (block) 14 december 2013 kl. 12.09 (CET)
Kan man inte vid sådan 'snabbradering' åtminstone lägga det raderade under en egen rubrik på diskussionssidan? /Nesse (disk) 14 december 2013 kl. 12.13 (CET)
Konflikter där kb-mallar används löses ju jättelätt genom att tillföra en källa? - Averater (disk) 14 december 2013 kl. 13.46 (CET)
@Averater: Optimalt, ja. Men det är inte alltid det finns tid eller möjlighet, även om informationen som som står som sådan är korrekt och riktig. Det går inte att låta kb-mallar genom konflikt innebära att korrekt information raderas. Det är ett alldeles på tog för fyrkantigt sätt att se på mallar och riktlinjer. dnm (d | b) 14 december 2013 kl. 14.16 (CET)
Jag tror att det skulle behövas en tydligare riktlinje för vad en kb-mall faktiskt står för, för det verkar som om alla som deltar i den här diskussionen har olika uppfattning om vad mallen betyder. Ett av problemen som togs upp av dnm var att ett helt stycke kan vara kb-mallat och om man då bara tar bort sista meningen så har artikeln fortfarande en hel del information kvar som fortfarande kräver källa fast mallen som påpekar det nu är borta. Jag har alltid tolkat kb-mallen som att den bara kräver källa till meningen den står i kontakt med. Om jag såg kb-mallen i slutet av ett stycke skulle jag aldrig koppla ihop att mallen faktiskt gäller hela stycket, jag har trott att man använder den mer generella källor-mallen i sådana lägen och då motiverar vilket stycke det gäller. Och om jag som varit här under flera år tolkar mallen så, så är jag säkert inte ensam om det (och jag misstänker att Averater också tolkar mallen så om h*n som dnm säger tagit bort påståenden och kb-mall när kb-mallen tydligen gällt ett helt stycke). Jag är också av uppfattningen att allt på Wikipedia ska gå att verifiera, och jag håller inte med om att uppslagsverket blir rikare av att ha uppgifter kvar i flera år som kräver källa. Bättre lite verifierbar information än stora mängder potentiellt felaktig information. Däremot håller jag med om att man bör ha gjort en ansträngning att leta efter en källa innan man tar bort en kb-märkt mening. Icea (disk) 14 december 2013 kl. 13.59 (CET)
Som jorchr. Jag har använt mallen när jag ansett att det varit önskvärt med en källa för information som är kritisk och inte alldeles "självklar", samt också (trots allt kanske ofta) för inte alltför starka fall av ifrågasatt faktauppgift (fast jag har tänkt på det som lite en just mild/snällare mallningsmetod, markera med enbart kb istället för "if"/"iu", jag visste inte att beskrivnigen av mallen var sådan). Jag är osäker på om mallbeskrivningen är så specifikt menad, och i så fall om den stämmer med verkligheten, dvs hur mallen används. (Om vi har krav på källor för alla påståenden så kan man ju undra nästan varför "källa behövs" betyder "ifrågasatt uppgift"; hur märker man fall där källor behövs, etc?)
Det finns massor av frågor här som bottnar i den teoretiska synen på Wikipeida och hur vi bör arbeta. Ska informationen vara sann eller verifierad, respektive redan nämnda sann eller verifierbar (jag lutar kanske åt inte nödvändigen verifierad men sann, samt verifierbar); ska sann information som ej är verifierad (men verifierbar) inte ingå i uppslagsverket, eller ska den kvarstå? Är borttagande av åtgärdsmärkt information en kvalitetshöjning i sig? Med mera. Jag kan nog se flera ståndpunkter i de frågorna som riktigt vettiga, men för att de praktiska frågorna ska bli begripligare tror jag de frågorna också är viktiga att prata explicit om.
För att svara Lavallen ovan: även om en mall är en åtgärdsmall, behöver ju inte åtgärdandet ske på ett sätt som gör åtgärderna färdiga inom någon särskild tidsrymd alls (ens det här seklet, om man är sådan, fast det blir ju kanske en liten extrem :)). Hårddraget igen, men frågan är där om man ser den kvalitetsmärkta informationen som sämre än frånvaron av den. De praktiska fallen varierar nog, särskilt med kb, men ... nu tappade jag tråden. Jag lutar ju ganska mycket åt mer pragmatism, åtgärdsmallar är inte per definition ett fel i sig, och vi bör inkludera sann verifierbar information, men jag är lite skeptisk mot att avsaknad av källa ska vara raderingsgrund. Där avviker jag i mitt synsätt lite mot rådande ordning. Jag kan eventuellt omvändas med goda argument. flinga 14 december 2013 kl. 14.12 (CET)
Jag har inte använt enbart avsaknad av källa som raderingsgrund utan bara om det också samtidigt är ifrågasatt eller kontroversiellt. Fast nu verkar ju en kb-mall inte nödvändigtvis alltid innebära att något är ifrågasatt, hoppas nedanstående diskussion kan klargöra något så det åtminstone blir tydligare framgent. I övrigt så är det intressanta frågeställningar som kanske borde nötas mer. - Averater (disk) 15 december 2013 kl. 10.42 (CET)
Det finns ett ännu större problem som helt går förbi vid åtgärder av KB-mallar på detta sätt, det är all icke-kb-märkt information som kan vara korrekt eller falsk (många gånger kb-mallar korrekt information där källa är önskvärd för att undvika konflikt eller av annan god anledning). Risken är att vi tar bort korrekt information och låter den falska ligga kvar. KB-mallen har jag uppfattat precis som flinga, jorchr med flera. Aldrig kunde jag tro att KB-mallad information bara skulle raderas utan ansträngning att hitta källa eller utan att den värderats (om den är trolig eller inte). Ifall jag hade veta att mallen skulle tolkas så och användas på det sättet skulle jag aldrig ha mallat nästan något i detta projekt sedan min aktivitet 2010. Det är synnerligen olyckligt om konfliktmallar eller mallar-för-önskad-verifiering tolkas föremål för ifrågasättande och i handling innebär radering. Vänligen, dnm (d | b) 14 december 2013 kl. 14.22 (CET)
En aspekt som inte alls tagits upp i diskussionen är att kb i själva verket istället kan betyda "fotnot önskas". Det kb-märkta påståendet kan mycket väl vara förankrat i artikelns källor, men utan att den som lade in kb-mallen var tillräckligt insatt i det. Om någon då raderar utan att ha kontrollerat med de befintliga källorna så har relevant och verifierad information tagits bort. Det är omöjligt att veta hur stor andel av kb-märkningarna som är av detta slag. /Ascilto (disk) 14 december 2013 kl. 15.56 (CET)

Förslag[redigera | redigera wikitext]

Det är uppenbart att vi behöver tydligare instruktioner kring hur de olika källmallarna ska användas eftersom flera erfarna användare ovan har lyckats tolka dem olika. Här följer mitt förslag till arbetsgång:

  • Man är alltid fri att radera material som saknar källa om man tror den inte är verifierbar eller om man tror den är osann.
  • Om någon återställer så har den en skyldighet att tillföra källa (vid återställning av vandalism behövs det dock givetvis inte).

Och angående mallars användning, vilket om detta antages måste tydligare skrivas i både mallarnas dokumentation och på WP:V, WP:K och Wikipedia:Projekt källhänvisningar:

  • {{Källa behövs}} används när material definitivt behöver källa (citat, åsikter m.m.) men inte är kontroversiella eller felaktiga (då ska de raderas). Om ingen tillför en källa kan materialet raderas efter en viss tid.
  • {{Ifrågasatt uppgift}} används för uppgifter som man inte tror stämmer och som saknar källa. Används för att ge skribenter chans att förklara istället för att materialet raderas direkt. Märkt material ska raderas om ingen förklaring getts inom en viss (kort) tid.
  • {{Verifiera trovärdighet}} används för uppgifter som man inte tror stämmer och men som har källa. Materialet kan raderas om man undersökt källan eller oavsett undersökning av källan om lång tid gått.
  • {{Fler källor}} används när stora delar av en artikel saknar källor. Bör ersättas av {{Fler källor avsnitt}} på just de avsnitten där källa definitivt behövs.
  • {{Fler källor avsnitt}} används när ett stycke saknar källor. Bör ersättas av {{kb}} på just de påståendena där källa definitivt behövs.
  • {{Fotnoter}} och {{Fler fotnoter}} används om det finns källor men inga/få fotnoter. Bör ersättas av {{kb}} på just de påståendena där källa definitivt behövs.
  • {{Faktakoll}} används när man inte har expertisen att bedöma en artikel men vill ifrågasätta den. Någon med sakkunskap gör en bedömning av hela artikeln och fixar nått.

Om {{kb}} endast ska användas där det hade varit bra med en källa förstår jag inte vitsen att över huvud tager använda den för det gäller ju överallt. - Averater (disk) 14 december 2013 kl. 13.51 (CET)

Punkt 3 "{{Ifrågasatt uppgift}} används när man tror något inte stämmer och har källa. Materialet kan raderas om man undersökt källan eller oavsett undersökning av källan om lång tid gått." finns det separata mallar för. -- Lavallen (block) 14 december 2013 kl. 14.06 (CET)
Ops, skrev fel där, menade verifiera trovärdighet. Har ändrat i mitt inlägg. - Averater (disk) 14 december 2013 kl. 14.24 (CET)
Jag tror inte direkt på riktlinjer och instruktioner, de fungerar knappast i någon högre grad i praktiken. Verktygen här bör normalt vara intuitiva. Om kb endast ska användas för ifrågasatta uppgifter är det ju heller ingen vits :) Jag tror vi är flera som ibland använder kb för att märka upp kontroversiella, centrala eller tveksamma påståenden där en källa är extra önskvärd, eller i en i övrigt källbelagd text där en specifik del saknar källa. Som någon sade ovan är det ett problem när mallar saknar kommentarer, är varje mall kommenterad är det lättare att tolka vad mallaren har menat. flinga 14 december 2013 kl. 14.19 (CET)
Ursäkta Averater, men jag tror inte jag förstår vad du menar med "Bör ersättas av ... ". På vilket sätt skall mallarna ersättas? // jorchr 14 december 2013 kl. 14.21 (CET)
Jag menar att man bör byta ut en {{Fler källor avsnitt}} mot {{Källa behövs}} just där källan behövs eftersom det är specifikare och bättre visar vad som behöver en källa. Dock kan man på samma sätt som man kan använda en kb-mall om man inte själv bryr sig eller orkar fixa en källa använda "Fler källor avsnitt" om man inte orkar kolla exakt vad i avsnittet som behöver källor. - Averater (disk) 14 december 2013 kl. 14.34 (CET)
Vill bara påpeka att om det införs regler för hur vissa mallar ska användas måste man samtidigt fixa till de artiklar där mallarna redan använts. Att införa regler för hur t ex {{kb}} ska användas är inte meningsfullt om det samtidigt finns 10 000 artiklar där den används på ett annat sätt. Sen är första punkten lite försåtlig: Naturligtvis är man alltid fri att ta bort eller lägga till information i artiklar, detta oavsett om den har källa eller ej. Det är en av Wikipedias absoluta grundbultar. Det innebär inte att man systematiskt kan ta bort eller lägga till information om någon motsätter sig det. /NH 14 december 2013 kl. 14.25 (CET)
Angående första punkten har du förstås rätt. Jag stryker den. Angående redan uppmärkta artiklar så är det oavsett regeländring eller regelförtydligande oklart vad vi ska göra med dem. - Averater (disk) 14 december 2013 kl. 14.42 (CET)
"Materialet kan raderas direkt. Används för att ge skribenter chans att förklara." i listan här ovanför är inte så tydligt tycker jag. Om materialet raderas direkt, vad hänger man då upp mallen på? Menar du "Används för att ge skribenter chans att förklara. Materialet kan raderas om ingen förklaring givits inom x dagar/veckor/månader"?
Även formuleringarna med "används när man tror något inte stämmer och saknar/har källa" har lite knepig syftning. Är det man eller något som saknar/har källa? Om det är något som avses så blir det konstigt för då tror man att något saknar/har källa. Med formuleringarna "Används för uppgifter som man inte tror stämmer och som saknar källa" respektive "Används för uppgifter som man inte tror stämmer men som har källa", kanske det blir tydligare. --Larske (disk) 14 december 2013 kl. 14.50 (CET)
Tack, jag har försökt förtydliga enligt dina synpunkter. - Averater (disk) 14 december 2013 kl. 15.01 (CET)
Jag irriterar mig på att två olika mallar (kb+iu) ska användas när man personligen tror något. Att en användares personliga gissningar ska vara avgörande för vilken mall som används och uppgiftens framtid. Det innebär att någon som tror sig vara kunnig men inte är det kan lägga in mallen "ifrågsatt uppgift" och kort senare kan samma person eller någon radera uppgiften utan vidare trots att den kanske är helt korrekt och även går att källbelägga. Dessutom tvivlar jag på att eventuellt missbruk upptäcks och att felaktig användning av en mall korrigeras. Använd hellre "ifrågasatt uppgift" när det exempelvis finns minst två motstridiga källor (källkonflikt). /Kyllo|snacka?💛 14 december 2013 kl. 15.10 (CET)
Jag ser det så här: Någon lägger in en uppgift som jag tycker känns osannolik, men den kan möjligen stämma. Jag har inte tid eller möjlighet att kontrollera uppgiften just då. Då lägger jag in {{ifrågasatt uppgift}}. Om inte författaren eller någon annan lagt in källa inom en viss tid kan jag själv senare försöka hitta en källa och om det misslyckas tar jag bort uppgiften. // jorchr 14 december 2013 kl. 15.27 (CET)
De något invecklade reglerna är som sagts ovan inte tillämpbara på hur diverse mallar använts hittills. I huvudsak ger de föreslagna reglerna frikort att radera mallade uppgifter på löpande band, något som inte alls har stöd i diskussionen. Mallade uppgifter borde enbart raderas med eftertanke och efter undersökning av om källor är tillgängliga. En kb-mall betyder inte i sig att en uppgift inte går att källbelägga, enbart att en enskild användare inte känner till någon källa. Vid radering kan således relevanta uppgifter komma att raderas, vilket vore skadligt för uppslagsverket. En kb-mallning bör istället ses som en signal om källkritisk läsning, inte bara av den enskilda uppgiften utan även av sammanhanget den ingår i. /Ascilto (disk) 14 december 2013 kl. 16.29 (CET)
@Jorchr Jag förstår hur du menar och om du personligen tycker att det är ett bra system. Det jag menar är att systemet bygger på att alla tänker precis som du, vilket man inte kan ta för givet och förmodligen inte heller anta. Jag ser flera problem med det. 1. Det är inte helt lätt att sätta sig in i och hålla reda på. Det kan resultera i att användare av misstag förväxlar mallar eller hanterar mallar och uppgifter på felaktigt sätt. 2. Det är lätt att missbruka för den som vill. Exempelvis om någon av personliga skäl snabbare vill ha bort ett (kb-)påstående. 3. Det är svårt att kontrollera om andra använder den mall som är avsedd. 4. Det är svårt att lösa eventuella redigeringskonflikter när det i grunden bygger på personliga åsikter. Förstår du hur jag resonerar? Jag menar att jag vill se ett lättbegripligt system som minimerar risker och felaktig användning. Inte för att jag är för kontroll och hårda tag, utan tvärtom. För att man lättare ska kunna upptäcka och rätta till felaktigheter utan särskild kontroll och framför allt att inte uppgifter felaktigt ska raderas. Om någon raderar ett påstående rakt av så väcker det förmodligen mer uppmärksamhet än om någon raderar ett påstående med felaktig iu-mall. /Kyllo|snacka?💛 14 december 2013 kl. 16.38 (CET)
Vi får vara försiktiga med att hitta på för krångliga regler. Jag upplever inte att vi har problem med att uppgifter raderas utan att det uppmärksammas. Om någon lägger in {{ifrågasatt uppgift}} märks det bland "Senaste ändringar". Och när uppgiften sen tas bort märks det också. Detta sammantaget väcker nog lika mycket uppmärksamhet som om uppgiften togs bort rakt av. Ser jag att någon raderat relevanta uppgifter kollar jag upp andra redigeringar av den användaren. När det gäller uppgifter som är gränsfall för att vara relevanta, kommer de alltid att vara föremål för debatt. // jorchr 14 december 2013 kl. 16.54 (CET)
Detta är ett försök till att förtydliga reglerna kring hur mallarna är tänkta att användas som jag hoppas gör att det blir mindre risk för felanvändning. Jag har försökt utgå ifrån hur många har tolkat reglerna hittills även om det givetvis inte gäller alla eftersom flera har haft skilda tolkningar. Angående radering av relevant material som saknat källa länge så ser jag inte riktigt att det är så kontroversiellt, dels eftersom materialet kvarstår i historiken och lätt kan återställas (med källa då) och dels då vi måste visa att vi tar WP:V som är en av våra grundpelare på allvar. - Averater (disk) 15 december 2013 kl. 07.56 (CET)
(Redigeringskonflikt) Begäran om fotnoter bör användas sparsamt. I längre artiklar, uppdelade under flera mellanrubriker, kan det vara rimligt att efterfråga tydligare källhänvisningar, men i kortare räcker det oftast med allmänna. Den som utökar har då som vanligt ett ansvar att se till att det blir rätt, men i varje fall när det handlar om uppgifter som är kontrollerbara via nätet är det sällan ett problem. Tostarpadius (disk) 14 december 2013 kl. 16.41 (CET)
Förstår jag dig rätt i att du ifrågasätter att så generellt uppmana till att byta ut generella källförfrågningar mot mer specifika dylika? Jag har utgått ifrån Wikipedia:Projekt källhänvisningar där jag tycker man uppmanas att specificera källförfrågningarna. Men om en hel artikel saknar källor vore det ju olyckligt om man satte en kb-mall efter varenda mening. Vi kanske kan komma på någon annan formulering som fungerar bättre? - Averater (disk) 15 december 2013 kl. 08.04 (CET)
Ja, allt beror på omständigheterna. Jag anser att fotnoter har en funktion här, men att det inte får gå till överdrift. Poängen med dylika är ju att underlätta för den som vill kontrollera uppgifterna. Tostarpadius (disk) 15 december 2013 kl. 08.59 (CET)
Jag har nu gjort en justering så att det tydligare framgår att det endast ska handla om där det definitivt behövs. Borde bli svårare att överdriva. Bättre? - Averater (disk) 15 december 2013 kl. 10.02 (CET)
Javisst! Tostarpadius (disk) 15 december 2013 kl. 13.39 (CET)

Det har nu gått två veckor sedan ovanstående diskussion, så för att inte diskussionen ska dö ut utan att komma nånvart så väcker jag den lite. Jag hoppas kunna minska den oreda som till viss del rått kring mallarnas användning. Finns det någon mot min föreslagna beskrivning ovan som har konstruktiv kritik eller kan jag försöka förtydliga deras beskrivningar redan nu? - Averater (disk) 29 december 2013 kl. 23.44 (CET)

Diskussionen verkade dö ut mer på grund av utmattning än för att alla var överens. Det jag är kritisk till är de skrivningar där det sägs vara OK att ta bort okontroversiell information utan att ens försöka hitta källor. Jag tycker det är fel, även när uppgifterna varit mallade länge.
Hur skall {{verifiera trovärdighet}} hanteras om källhänvisningarna är döda länkar eller böcker man inte har tillgång till? Skall uppgifterna efter en tid raderas eftersom de inte går att verifiera? Det finns många uppgifter som har döda länkar som källhänvisningar. // jorchr 31 december 2013 kl. 09.32 (CET)
Jag tror det är svårt att ge entydiga anvisningar såsom man försöker ovan. Om man raderar en uppgift måste man se till att artikeln inte får slagsida genom det. Ofta har en uppgift mall, medan minst lika kontroversiella uppgifter (möjligen med motsatt vinkling) inte har det, trots att också de saknar källa. Ibland är uppgiften så central att avsnittet eller artikeln inte är värd att behålla om den stryks. Jag har ibland lagt {{kb}} på uppgifter som är sanna och centrala, men som antingen kan tänkas bli ifrågasatta (av läsare eller redaktörer) eller som kan formuleras olika och borde bygga på någon namngiven auktoritets tolkning.
Det är också en skillnad på om jag ifrågasätter en uppgift på ett område jag inte känner (då använder jag ofta {{kb}}) eller om jag ifrågasätter något för att jag vet att det är fel, men inte har källor till hands (i en kontroversiell artikel, där det inte går att stryka rakt av; jag tycker {{ifrågasatt uppgift}} passar bättre då än {{verifiera trovärdighet}}), oberoende av hurudan källa som eventuellt anges.
För de generella mallarna är "bör ersättas"-formuleringarna för radikala. Om fler källor behövs i hela artikeln är det onödigt att lägga mallar i (nästan) varje avsnitt. {{fotnoter}} är ett specialfall, där vi inte har konsensus om i vilka artiklar och för vilka uppgifter fotnoter behövs.
--LPfi (disk) 31 december 2013 kl. 13.43 (CET)
Tack för feedback. Jag tänker att det är lite som när hela artiklar raderas om de innehåller grova fel, då görs det utan att vi ålägger den administratören som utför raderingen någon skyldighet att istället förbättra artikeln. Samma princip används också om levande personer där vi relativt snabbt plockar bort källöst material utan att själva söka källor eller skriva om artikeln. Jag tycker samma princip borde gälla även andra ifrågasatta påståenden; den som till slut raderar något ifrågasatt bör inte ha någon skyldighet att leta upp en källa eller skriva om artikeln.
Angående "bör ersättas" så är min tanke att det endast ska vara just de ifrågasatta påståendena som ska mallas och inte varenda mening även om jag anser att varenda mening bör vara källbelaggd. Även Tostarpadius reagerade på samma sak; att det kan tolkas som att man uppmanas just malla varenda mening. Därför satte jag då till den extra bisatsen om att det endast bör ske där det definitivt behövs. Men det kanske bör skrivas om ytterligare ändå?
Slutligen så förstår jag inte när {{verifiera trovärdighet}} skulle användas om det inte är på just källbelaggda uppgifter man ändå ifrågasätter. Menar du (LPfi) att {{kb}} inte är ett ifrågasättande och endast {{ifrågasatt uppgift}} innebär att man tror nått är fel? - Averater (disk) 1 januari 2014 kl. 19.56 (CET)

Allmänna synpunkter på mallning[redigera | redigera wikitext]

Jag förstår att den här diskussionen handlar om vilka mallar som ska användas, och det är gott så, men jag skulle vilja, åtminstone för ett ögonblick, bredda frågan till att lyda: "hur ska vi balansera behovet av att efterlysa fler källor med snabbhet och med enkelhet för nya användare och med ett sätt som inte känns fientligt även när man i praktiken frågar 'var har du fått den här uppgiften ifrån?'". Det är alltså fyra variabler. Om man tar bort en av dem blir det mycket lättare (till exempel kravet på att inte vara fientlig), men det blir också fel då. Som en av veteranerna här känner jag mig nödsakad att berätta hur det var förr i tiden: <nostalgiskt rosenskimrande glasögon>man kunde kontakta en användare på dess diskussionssida, eller på artikelns diskussionssida och fråga om det fanns några källor på det man hade skrivit. Nu för tiden ska det gå så fort.</glasögon> Jag tror inte att det är en panacé, och jag tror att det finns tillfällen när mallar är det bästa, till exempel när något verkar troligt men inte är helt klarlagt och den som lade in informationen är en IP-adress, och det är ett par steg extra att ta reda på vem som lagt till en särskild uppgift (sådana verktyg är som jag har förstått det på uppsegling, och vi skulle kunna efterfråga det mer, så att det prioriteras). Men mallar är inte heller en panacé. Så länge man tänker på alla de fyra variablerna, och inte bara prioriterar en av dem hela tiden, så tror jag att man kommer rätt. Hoppas att mina två ören inte sticker ut för mycket i diskussionen.//Hannibal (disk) 14 december 2013 kl. 23.01 (CET)

Flera användare har tidigare framfört synpunkten att mallningen är till för att "lära" användare att göra rätt, och raderingen ett sätt att straffa dem om de inte lär sig, jag anser att det är viktigt att få bort den typen av resonemang. Jag har inte alla artiklar på min bevakningslista, så vill man få mig att åtgärda någon artikel jag skrivit är det bättre att kontakta mig på min diskussionsida. Artikeln finns inte där för min skull - jag använder främst mina egna böcker som källor, så jag behöver inte wikipedia för att hitta informationen - så jag straffas inte av att informationen raderas, det gör den som skulle kunna vara intresserad av att läsa informationen.
De artiklar som inledde diskussionen har varit mallade sedan 2009 - ofta är mallen äldre men har daterats då och själva artikeln är ännu äldre. De som skrev artiklarna är inte kvar längre. Det spelar ingen roll om mallen ligger i 200 år - artikelförfattaren kommer inte att åtgärda artikeln i alla fall. Om det då inte handlar om information som artikeln kan vara utan, som pizzerior som nämnts ovan krävs enligt min mening att någon gör en insats för att kontrollera informationen. Artikeln finns ju inte där för någon författares skull, utan för den som söker information.
Nya artiklar ser jag faktiskt mindre problem med mallas artikeln med mallen "brister" brukar den ganska snart bli åtgärdad eller anmäld för relevanskontroll. Det handlar om ganska begränsade kategorier som också relativt raskt brukar åtgärdas.FBQ (disk) 15 december 2013 kl. 11.04 (CET)

Jag upptäckte ett relaterat problem till vad som diskuterats, när jag nyss tog en titt på Västerås domkyrka. Någon eller några har slängt in kb-mallar i ingressen, som sammanfattar källbelagd information i den löpande texten längre ner. Sånt kan ju förvrida statistiken på hur mycket som behöver åtgärdas om det blir en trend. Dessutom kan jag tycka att det är ganska arrogant att malla utan att läsa, men det var inte min huvudpoäng. Vivo (disk) 15 december 2013 kl. 20.59 (CET)

Jag tycker nog att det ska finnas källhänvisningari ingressen även om samma påstående finns på flera ställen (med källhänvisning). /ℇsquilo 16 december 2013 kl. 11.51 (CET)
Källhänvisningar i en ingress som är en sammanfattning av artikeln bör man vara sparsam med. Man skall kunna lita på att det fungerar. Plottrigheten med tre eler fyra noter i följd för att belägga någons fullständiga namn bör definitivt undvikas. Är något kontroversiellt kan det dock inte skada att lägga in en fotnot även där. Tostarpadius (disk) 16 december 2013 kl. 15.13 (CET)
Instämmer med ovanstående. Vi bör – tycker jag – sträva efter att göra ingressen så lättläst som möjligt, utan att den förlorar trovärdighet. Och notsiffror är inte läsbefrämjande. Information som inte upprepas längre ner – typ namn, födelsedatum och födelseort – kan behöva få källnot. Men övrig ingressinformation brukar nog vara av typen "sammanfattning". Och då vinner den inget på att få ytterligare en källnot på sig.--Paracel63 (disk) 17 december 2013 kl. 03.51 (CET)
Att vi ska vara sparsamma med fotnoter håller jag med om. Det är dock inte samma sak som att ingressen ska vara befriad från fotnoter bara för att samma uppgifter finns källbelaggda längre ner i samma artikel. Att vara sparsam med fotnoter betyder för mig att bara använda en eller högst två fotnoter i taget. /ℇsquilo 18 december 2013 kl. 08.38 (CET)
Om man i fem meningar i ingressen gör en egen sammanfattning av fem avsnitt längre ner, med fem eller tjugo noter i varje, vilken källa skall man då hänvisa till i ingressen? Nej. Sammanfattningen är subjektiv och det som är så kontroversiellt att man skulle vara tvungen att följa en viss källa bör istället skrivas så att det är uppenbart att uppgiften är kontroversiell. För överraskande men välbelagda uppgifter kan det förstås vara bra att på något vis markera att det inte är frågan om misstag eller klotter (och då kan en källnot ofta vara lättaste sättet), men det hör till undantagen. Att uppgiften diskuteras under uppenbar rubrik hjälper den som spontant ifrågasätter en sådan uppgift i en längre artikel. --LPfi (disk) 18 december 2013 kl. 10.30 (CET)
Någonting jag påpekat vid ett par tidigare tillfällen ang. raderade artiklar, där förvisso information som är ovidkommande för nutiden (och sannolikt framtiden) raderas. Wikipedia ska inte, och bör inte, underskatta sig själv som källa till nutidshistoria. Ett enkelt exempel är ett företag som köptes upp och "försvann" in i ett annat bolag. Då raderades artikeln om företaget, som ändå var ganska stort, och stort nog för att ha en egen artikel på wikipedia. Sådant måste också kunna hanteras på ett vettigt sätt. Exempelvis att inga artiklar raderas utan att möjligheten att flytta relevant information till en annan artikel undersöks, med lämplig hänvisning. --81.226.112.170 (diskussion) 21 december 2013 kl. 01.56 (Signatur tillagd i efterhand.)
Det är ett oskick att radera tidigare relevanta företag efter en sammanslagning. Inte ens en omdirigering med infogning av uppgifterna till den nya ägaren bör normalt göras. Den historiska dokumentationen bör alltid stå kvar under rätt namn. Endast vid renodlat namnbyte bör flytt genomföras. Tostarpadius (disk) 23 december 2013 kl. 00.03 (CET)
Om wikipedia bara ska handla om "nu" går det lika bra att länka till företagets hemsida. Att kunna hitta förändringar är en av sakerna som skiljer wikipedia från websidor. Det gäller om nutid personer också som ibland inte vill ha med tidigare verksamheter. Maundwiki (disk) 30 december 2013 kl. 02.04 (CET)

e. Kr.[redigera | redigera wikitext]

Behöver man lägga till ”e.Kr.” i artikeln Islamiska expansionen? Se artikelns disk.sida. Wvs (disk) 30 december 2013 kl. 15.05 (CET)

Frågan är om vi bör helt och hållet skippa "f.Kr.", "e.Kr" och i stället ersätta det med "före vår tideräkning", "efter vår tideräkning" i alla artiklar på svenskspråkiga Wikipedia? --Vannucci (disk) 31 december 2013 kl. 05.35 (CET)
Nej, det var inte frågan om du läser min fråga rätt. Din fråga har ältats tidigare och hör inte hit. ”f.Kr.” resp. ”e.Kr. används i wikipedia för att hänvisa till nollpunkten.Wvs (disk) 31 december 2013 kl. 09.33 (CET)
Jag tycker nej, man behöver inte lägga till "e. Kr.". Ska det vara e. Kr. där blir konsekvensen att skriva 2019 e. Kr. Så standard bör vara att skriva f. Kr. för årtal före år 1 och ingenting för år 1 och framåt. Lixer (diskussion) 31 december 2013 kl. 10.24 (CET)
Kopierade ditt svar till artikelns diskussionssida. Wvs (disk) 31 december 2013 kl. 11.29 (CET)
Ett ovidkommande inlägg från en inkompetent stolle: Det finns inget år 0 när tideräkningen f. Kr/e. Kr ska användas.--LittleGun (disk) 31 december 2013 kl. 12.56 (CET)
@LittleGun: Vi är inte här för att bli förolämpade. Var vänlig be Lixer om ursäkt.Wvs (disk) 31 december 2013 kl. 13.52 (CET)
@Wvs, jag tror LittleGun här anses sig själv vara "stollen". -- Lavallen (block) 31 december 2013 kl. 13.54 (CET)
År 1 menade jag ju naturligtvis. Lixer (diskussion) 31 december 2013 kl. 14.00 (CET)
Det stämmer, jag avsåg mig själv. Ironiskt menat genom att parafrasera just Wvs som använt orden "inkompetent", "ovidkommande" och "stollig" i anslutning till mina inlägg på nämnd diskussionssida. Det var onödigt och det ber jag om ursäkt för och naturligtvis även Lixer. Jag ville bara briljera med mina kunskaper på ett lite skämtsamt sätt, men ibland blir det bara plumpt. Sorry!--LittleGun (disk) 1 januari 2014 kl. 12.26 (CET)

GOTT NYTT ÅR![redigera | redigera wikitext]

Fyrverkerier ska det vara!

Gott nytt Wikipediaår till alla Wikipedianer önskar Lixer (diskussion) 1 januari 2014 kl. 00.00 (CET)

Jag önskar detsamma!--Historiker (disk) 1 januari 2014 kl. 00.04 (CET)
Gott nytt järnvägsår (och vanligt år)! ;) Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 januari 2014 kl. 00.07 (CET)
Gott nytt år! Jag önskar att de nya årets utmaningar ger er positiva förändringar i livet, i vårt samhälle och vår värld. Vänligen, dnm (d | b) 1 januari 2014 kl. 00.19 (CET)
Gott nytt år önskar även jag alla svenskspråkiga Wikipedianer! Även om det numera finns många nyårsfiranden i Sverige förenar detta vad jag vet de flesta av landets invånare, alldeles oavsett om man vill räkna åren efter Kristus eller ej. Tostarpadius (disk) 1 januari 2014 kl. 00.25 (CET)
Gott nytt år, alla, och förhoppningsvis blir 2014 ännu godare än WP-året 2013! SMirC-smile.svg /Vostok (disk) 1 januari 2014 kl. 01.48 (CET)
Gott nytt år! Och vem var först i år då? Rasmus 28 1 januari 2014 kl. 02.06 (CET)
Först verkar Nicke L ha varit med sin Otto Henrik Wallgren‎, skapad prick 00:00. Senare samma minut skapades Lycksta av Hangsna.--Paracel63 (disk) 1 januari 2014 kl. 04.06 (CET)
Gott nytt år och god fortsättning! --Nordelch För Wikipedia - i tiden 1 januari 2014 kl. 12.09 (CET)
God fortsättning på 2014 --Lill-Ann (disk) 1 januari 2014 kl. 20.05 (CET)

Notsiffror i grått?[redigera | redigera wikitext]

Hej! Tänkte pejla intresset för en sak vi kanske borde skaffa hit. Katalanskspråkiga Wikipedia visar (numera) sina notsiffror i grått. Det kan vara ett sätt att göra noterna mindre störande för läsningen. Ju mer vi källbelägger, desto blåare blir ju våra texter av upphöjda siffror med hakar runt sig. I en artikel som den här gör det definitivt skillnad. Vad tycks?--Paracel63 (disk) 28 november 2013 kl. 00.40 (CET)

Spontant är jag försiktigt positiv. Tänker mig att det lite kan motverka den här effekten också (som även jag lider av). /Julle (disk) 28 november 2013 kl. 01.12 (CET)
Mycket bra idé! Men inte ljusare, för då försvinner de helt. /Mikael Lindmark (disk) 28 november 2013 kl. 06.47 (CET)
Utmärkt idé. Boberger (disk) 28 november 2013 kl. 12.02 (CET)
Håller med. :-) /Mvh Vostok (disk) 28 november 2013 kl. 14.14 (CET)
Njae. Dels kommer det bli svårt att balansera vad som är "lagom grått" för olika användare – på min skärm med mina ögon är noterna på katalanskspråkiga Wikipedia svåra att uppfatta och det stör läsningen ännu mer än om de är svarta eller blåa. Gör dem hellre svarta isåfall – men då går man ifrån den enda typografiska principen som egentligen finns på Wikipedia, nämligen att länkar man kan klicka på är blåa. För min del tycker jag det vore bättre att dra ner på antalet fotnoter i artiklarna och använda andra former av källhänvisning. /NH 28 november 2013 kl. 14.44 (CET)
Kan säga att det tog en stund för mig att upptäcka att artikel öht hade noter. -- Lavallen (block) 28 november 2013 kl. 15.07 (CET)
Lär inte det åtminstone delvis bero på ren vana? /Julle (disk) 28 november 2013 kl. 18.51 (CET)
Jovisst, och det är förhoppningsvis inte vana wikipedianer som är främsta målgruppen för noterna. Hade målgruppen varit bara dem hade vi kunnat göra det ännu mer osynliga än så. -- Lavallen (block) 28 november 2013 kl. 21.24 (CET)
Min tanke var att eftersom just vi är vana att se blå fotnoter så är de extra osynliga för oss om de försvinner. Men jag kan ha fel. /Julle (disk) 28 november 2013 kl. 23.56 (CET)

Paracel63, Mikael Lindmark, Boberger och Vostok: Om man själv vill ha detta, kan man lägga till

sup.reference a { color: #777; }
sup.reference a:hover { color: #002BB8; }

i Special:Min sida/common.css. Man kan välja andra färger från Wikipedia:Färger. Nirmos (disk) 28 november 2013 kl. 15.58 (CET)

Facebook like thumb.pngGillar--Paracel63 (disk) 28 november 2013 kl. 20.34 (CET)
Tack Nirmos. Jag provar nu. Jag är av åsikten att allt ska källbeläggas på meningsnivå eftersom ett stycke inte är statiskt och andra kan lägga till saker i stycken som källorna som redan där finns inte ger stöd för. Det är lättare att hålla koll på källorna om de då är knutna till meningar istället. Men givetvis kan det då bli ganska många och lite störande källor. Jag väntar på nästa steg när källorna inte är utskrivna i den löpande text utan med understrykningar eller liknande, vore coolt men kommer nog (tyvärr) inte snart. - Averater (disk) 28 november 2013 kl. 19.14 (CET)
Håller med. Understrykningar förstår jag dock inte. Franskspråkiga Wikipedia har en i mitt tycke lite övertydlig markering i sin variant av {{källa behövs}}; där stryks hela den källbehövda texten under. Om källbehovet då gäller ett helt stycke, ser det lite konstigt ut. Notera förresten hur frwp kör sina noter utan hakparentes [5] – kanske ett alternativ för att göra blå noter mindre störande?--Paracel63 (disk) 28 november 2013 kl. 20.34 (CET)
Det är nått sånt som fransmännen kör för kb som jag tänker mig för källor också fast kanske så man bara ser källan och det understrukna om man håller muspekaren över eller nått liknande. Men jag bara spånar lite fritt. - Averater (disk) 28 november 2013 kl. 21.16 (CET)
Jag gissade att det var något ditåt du ville. Understrykning vid mushovring vore faktiskt ganska användbart. Fast det skulle kanske bli en lite meckigare kod då, med dubbla måsvingar ganska ofta i koden. Att utveckla en variant som inte stökar till koden vore det bästa.--Paracel63 (disk) 28 november 2013 kl. 23.27 (CET)
Tack Nimros, men min tanke är på den stora massan av oinloggade som bara läser i Wikipedia. För vi som är inloggade så går ju mycket att fixa i (det personliga) användargränssnittet. Att tänka på är för vem man gör en förändring, varför den görs och om de drabbar andra negativt. Att hela tiden meka om i gränssnittet är inte heller bra, så jag tycker det behövs tydliga konsensus (heter det så?) innan det görs. /Mikael Lindmark (disk) 29 november 2013 kl. 08.16 (CET)
Averaters idé är intressant, det hade varit fint med ett gränssnitt där källhänvisningar ploppade upp när man höll musen över stycken, och sådana som saknade kunde hänvisning typ bli röda, liksom ifrågasatta kanske typ.. orange (men kanske en annan diskussion, ville bara säga det). Jag visste inte att man kunde få bort hakparanteserna, men rent teoretiskt låter det annars som en självklarhet - jag tycker inte de gör något annat än att störa läsningen, och normalt har man väl inte hakparanteser runt noter?
Hade jag ensidigt fått bestämma hade vi (också) kunnat göra noterna svarta istället. (Det är tydligare än ljusgrå, men ändå mindre störande för läsningen än blått, skulle jag säga). Det var ju det där med den visuella konventionen om att länkar här är blå, bara... (Å andra sidan är det bara anchor-länkar som leder till annat ställe på samma sida, aldrig till en annan artikel. Och att de går att klicka på är ju bara en nifty extra-feature.. ;)). flinga 29 november 2013 kl. 11.24 (CET)
Jag kör numera med grå noter och är storligen nöjd med det. Jag tror även våra läsare kan tycka det vore en förbättring. Kan man ta bort hakarna via CSS också, Nirmos? Det vore åtminstone intressant att kunna testa.--Paracel63 (disk) 29 november 2013 kl. 18.21 (CET)
Jag upptäckte nu en annan sak. I mångas webbläsare har man inte ställt in minimistorlek på texten. Det gör att (blå) notsiffror kan bli rejält små och antagligen mindre störande. Då kan grå notsiffror kanske kan uppfattas som "osynliga". På min dator är notsiffrorna av samma storlek som den omgivande brödtexten. Så kanske är det bra att det här är en personlig inställning? Förhoppningsvis kan någon vid tillfälle också fixa det som en valbar "finess" till användarinställningarna.--Paracel63 (disk) 3 december 2013 kl. 12.24 (CET)
Lite apropå diskussionen kan jag kanske tipsa om userstyles.org. Där finns css-teman(?) som modifierar utseendet på t ex Wikipedia, och gör sidlayouten t ex renare eller färgsättningen dovare för den som vill. Vissa teman innehåller tyvärr smärre buggar har jag märkt, t ex förekommer det att de inte är anpassade för att redigera utan bara läsning, eller att kvalitetskontrollmallar (och viss grafik i infoboxar) försvinner. Kan ändå vara trevligt sedan stödet för att ställa in ett egengjort myskin.css försvann (jag hade tidigare Drone som jag tyckte hade trevlig färgsättning - också det med smärre buggar). flinga 9 december 2013 kl. 15.00 (CET)
Någon som vet någon css-kod för att få bort hakparanteserna runt noterna? Jag är nyfiken :) flinga 17 december 2013 kl. 15.21 (CET)
Det går inte på svenskspråkiga Wikipedia att ta bort hakparenteserna om ingen (som har behörighet) ändrar i MediaWiki:Cite reference link där koden på saknar <span> på enwp (en:MediaWiki:Cite reference link) har de med lite span som gör att man kan ta bort hakparenteserna. med ytterligare css-kod kan man också lägga till helt andra parenteser eller vad som helst för tecken runt noterna. Jag skulle önska att någon la till de där span-taggarna men vet inte vem som kan fixa det... - Averater (disk) 25 december 2013 kl. 22.21 (CET)
flinga, Averater: Skrev ett snabbt jquery-hack för att ta bort hakparanteser den manuella vägen. [6] /Fluff?Fluff! 27 december 2013 kl. 00.40 (CET)
Tack. Jag håller på att prova nu. (Men någon som kan och orkar får gärna ändå fixa ovanstående kod.) Utvärdering: Notsiffror i grått var en klar förbättring men utan hakar syns de väldigt lite (för lite?). - Averater (disk) 29 december 2013 kl. 23.32 (CET)

För något år sedan fick jag en liten kodsnutt av fluff så att jag fick ett menyval ute till vänster där jag kunde välja om notsiffrorna skulle synas eller inte. Det har slutat funka efter några uppdateringar, men det var ganska smuttinuttigt när man skulle "sträckläsa" en lång artikel. // Castrup (disk) 31 december 2013 kl. 12.05 (CET)

Som van läsare av vetenskaplig text störs jag inte av notsiffor i texten. Däremot irriteras jag av noter som ligger inne i själva wikitexten med "ref" före och "/ref" efter (kommandotecknen ersatta med anföringstecken). Detta gör det svårt både för författaren och för den som eventuellt vill ändra i texten, eftersom denna bryts upp av noterna.
Jag upptäckte så att man kan ge namn till noterna och att den fulla nottexten då kan placeras i ett avsnitt efter själva texten - mellan "references" och "references/". Detta fungerar emellertid bara, om avsnittet med referenser ligger sist i artikeln. I annat fall försvinner det som står efter "references/".
För att demonstrera problemet har jag gjort tre små sidor, som länkar till varandra, och där den första är den konventionellt skrivna och väl fungerande Användare:Roufu/notexempel, och där felet framgår om man jämför den visade texten med wikitexten för Användare:Roufu/notexempel2. Roufu (disk) 1 januari 2014 kl. 14.17 (CET)
Om du byter ut <references/> mot </references> så kommer det fungera utmärkt så att även stycket efter syns. Jag tog mig friheten att göra det på din sida så att den fungerar nu. Ett tips är också att använda fnuttar runt namn (så här: <ref name="namn"/>) för då kan fler olika sorters tecken användas (som åäö). - Averater (disk) 1 januari 2014 kl. 14.37 (CET)
Jag tackar för hjälpen. Roufu (disk) 1 januari 2014 kl. 14.45 (CET)
Castrup: Du behöver flytta kod från Användare:Castrup/monobook.js till Användare:Castrup/vector.js om du har bytt skin eller till Användare:Castrup/common.js om du byter skin ofta. /Fluff?Fluff! 1 januari 2014 kl. 23.35 (CET)

Fria uppslagsverk och böcker[redigera | redigera wikitext]

Kan ni nämna ett par fria svenskspråkiga uppslagsverk och böcker som är lagliga att översätta och uppladda på nätet? Jag kan behöva tips för mina översättningsarbeten på engelskspråkiga Wikipedia. Det jag söker efter är helst uppslagsverk och böcker som handlar om Sverige och relaterade ämnen. Tacksam för svar och hjälp! --Vannucci (disk) 26 december 2013 kl. 08.54 (CET)

http://runeberg.org/ finns massor med fritt och inskannat material, bara börja leta här. /Hangsna (disk) 26 december 2013 kl. 08.57 (CET)
Förresten finns det en engelsk motsvarighet till den svenska Runeberg.org? --Vannucci (disk) 26 december 2013 kl. 09.39 (CET)
Ja. -- Lavallen (block) 26 december 2013 kl. 09.49 (CET)
Att översätta ett helt uppslagsverk är ett mycket stort arbete. Men även om man nöjer sig med enstaka artiklar, så är det svårt, eftersom många artiklar om Sverige använder titlar på personer, yrken, platser och institutioner som är unika för Sverige och svåra att översätta: rådman, pastorsadjunkt, seminarist, häradsallmänning, lantmäterikontor.
  • En bra bok om Sverige är Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok (1915) som ursprungligen skrevs på tyska (1913) och även finns engelska: Sweden : historical and statistical handbook (1914). Den är alltså precis 100 år gammal och det går att hitta samma saker beskrivna på båda språken, kapitel för kapitel. Det bör vara en utmärkt komplettering till historikavsnitten i engelska Wikipedia.
  • En annan utmärkt och likaså tvåspråkig (svenska och engelska) källa till kunskap om Sverige är Statistisk årsbok, vars samtliga årgångar 1914-2001 har digitaliserats av Statistiska Centralbyrån.
--LA2 (disk) 2 januari 2014 kl. 03.28 (CET)
Tack för denna värdefulla komplettering. För att ingen skall undra samma sak som jag vill jag tillägga att även den tyska versionen finns utlagd på Projekt Runeberg. Detta är verkligen en guldgruva. Min senaste upptäckt är Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap i Projekt Runeberg. Tostarpadius (disk) 2 januari 2014 kl. 07.15 (CET)

Bästa bidragen i november[redigera | redigera wikitext]

Nu är det nytt år. Artiklarna R Coronae Borealis-variabel och Slavisk mytologi har nu utsetts till oktober november månads bästa nyskrivna respektive utbyggda artiklar. Nu tävlar 90 nyskrivna och 83 utbyggda artiklar i omröstningen om decembers bästa bidrag. Välkomna att rösta eller att lista nya artiklar. God fortsättning!--Paracel63 (disk) 1 januari 2014 kl. 04.06 (CET)

november månads, antar jag :) flinga 1 januari 2014 kl. 16.04 (CET)
Tack! Jag var visst inte riktigt vaken. Smiley-XD.gif--Paracel63 (disk) 2 januari 2014 kl. 01.49 (CET)

Projekt grensidor för svenska insjöar[redigera | redigera wikitext]

Under 2013 skapade Nasko ett stort antal artiklar för del flesta sjöar i Sverige! Jag skapade under hösten grensidor till dessa, så att man kan länka t.ex Mörtsjön och få en blå länk, med vars hjälp man förhoppningsvis enkelt kan hitta rätt sjö. Men det finns mer att göra! Man kan t.ex skapa spridningskartor över var sjöar med ett visst namn finns, och man kan fylla på sidorna med etymologisk information. Finska och samiska sjönamn med entydig och översättbar betydelse kan länkas samman med motsvarande sjönamn på de andra språken, som gjorts för t.ex Tapmukjaure. Jag har nu påbörjat en projektsida för detta ändamål här: Wikipedia:Projekt Grensidor Svenska insjöar. Taxelson (disk) 2 januari 2014 kl. 15.17 (CET)

Snyggt jobbat! Och de där färgglada och överskådliga spridningskartorna är ett trevligt inslag. SMirC-smile.svg--Paracel63 (disk) 2 januari 2014 kl. 22.40 (CET)

Många nya nu[redigera | redigera wikitext]

Efter jul har det varit mycket hög aktivtitet av nya som lagt in artiklar. De har varit relativt bra, som om musikgrupper eller Rikstens gård men också lite trevande. jag tror det vore bra om flera försökte ge dessa ny stöd och välkomna dem, som tex Historiker just gjorde på Användardiskussion:LinneaBerglund och kanske också mer direkt försöker puta upp svaga alster, tex har Kategori:Artiklar som behöver wikifieras 2013-12 vuxit mycket de senaste dagarna.Yger (disk) 29 december 2013 kl. 14.31 (CET)

Roligt att se att det kommer nya användare till Wikipedia. Jag deltog den 14 december på Wikipedia Academy i Oslo, där Morten Warncke Wang, University of Minnesota, höll ett föredrag under rubriken "Flere lesere, færre skribenter", i vilken han visade att antalet aktiva skribenter på Wikipedia minskat sedan toppen år 2007. Studien hade gjorts på engelskspråkiga Wikipedia, men är tillämplig även på andra språkversioner. Frågan som togs upp var vad som kan göras åt den negativa trenden och svaret var att det handlar om hur vi kommunicerar och hälsar de nya användarna välkomna. Personliga välkomsthälsningar är bättre än mallar och hjälp och konstruktiv kritik förbättrar nybörjarnas bidrag. Det måste också göras lättare att bidra. Detta diskuterades sedan bland deltagarna och norrmännen funderade över hur de skulle kunna bemöta nybörjarna bättre.
På vägen hem från Oslo skrev jag på Hannibals användardiskussion om den diskussion som varit på Wikipedia Academy och lovade återkomma i ämnet här på Bybrunnen, vilket jag nu gör. Som Yger noterade ovan har jag börjat välkomna nya användare med ett mer personligt välkomnande än de vanliga mallarna. Visserligen är mina välkomsthälsningar ganska likartade i formuleringarna, men jag refererar till att jag sett dem göra redigeringar och i vilken artikel de skrivit, och ibland kompletterar jag med lite goda råd i de specifika fallen.
Ett mer personligt välkomnande kräver lite mer av oss, än att bara slänga in någon av mallarna mall:intro, mall:nybörjare, mall:välkommen eller mall:välkom. Jag har tidigare främst använt intro-mallen, men funnit att den inte är särskilt välformulerad. Inledningen lyder "Välkommen till svenskspråkiga Wikipedia, Intro! Vi hoppas att du kommer att trivas här. Tack för dina bidrag. Att kunna skapa källhänvisningar är särskilt viktigt...". Redan i fjärde meningen slår vi den stackars nybörjaren i huvudet med att den skall tänka på källhänvisningar! Hur välkomnande är det? Källhänvisningar är viktigt, men att i inledningen av välkomsthälsningen ta upp det kan säkert avskräcka en del.
Utifrån detta skulle jag vilja få igång en diskussion om hur vi kan vara mer välkomnande gentemot nya användare och få dem att stanna kvar här. Wikipedia behöver fler skribenter, med olika intresseområden.--Historiker (disk) 29 december 2013 kl. 18.02 (CET)
Jag börjar med ett lite mer tråkigt strukturerat för att se om vi kan undvika fastna i de vanliga klyschorna denna öppning brukar leda till. Om vi tar de 100 nya som brukar dyka upp varje dag, så skulle jag vilja gruppera dem i tre grupper:
  • Skoleleverna. de är cirka 70%, och är främst ivriga klottrare, men det finns också flera som gör trevande försök, men det ÄR i det närmaste omöjligt för en 10-11 åring att bli värdefull bidragsgivare. Här har vi ett hårt jobb neutralisera dessa. Jag bedömer vi inte har energi att göra något mer bejakande för denna grupp än idag. Vi behandlar alla korrekt, mer finns det inte tid för
  • De med en egen agenda, främst marknadsföring av sig eller sin verksamhet de är cirka 25%. Även här är det svettigt neutralisera dessa och det är tungt att 10 gången på en dag förklara att deras "grej" inte är relevant för wikipedia. Vi blir ofta lite bryska mot dessa även om korrekta, och det är möjligt det finns bland dessa några som kanske kunde komma tillbaks i andra ämnen. Jag uppfattar det är folk ur denna grupp som mest klagar på Wikipedianer, samtidigt är åtminstone inte jag helförtjusta i dessa- att fixa deras halsdassiga marknadsföringsartiklar och när det är gjort, under deras gnäll, se de i stort sett aldrig återkommer i andra ämnen. Så kanske kan vi bli bätre här men inga krokodiltårar från mig för denna grupp (Obs några ur denna grupp är också trevliga och roligt hjälpa)
  • de som vill men har svårt, kanske 5%. Här har jag märkt att text fixning av de brister deras artiklar har ofta ger dem en positiv kick. Och visst, fadderkontakt och personligt bemötande är säkert bra. Och här vill även jag efter bästa förmåga hjälpa till att få dem känna sig välkomna (men bla hur hittar vi dessa 5% bland de 100)
Yger (disk) 29 december 2013 kl. 18.40 (CET)
Morten Warncke Wang gjorde också en indelning av användarna och deras redigeringar:
  • Goda bidragsgivare: guld respektive goda avsikter
  • Dåliga bidragsgivare: vandaler respektive troll o.dyl.
Andelen guldbidragsgivare minskade, medan andelen goda avsikter ökade något. Andelen kvarstannande bland dessa har dock minskat kraftigt, samtidigt som andelen som fått sina redigeringar återställda har ökat.
Jag kan hålla med om att vi bör fokusera på att hjälpa gruppen "de som vill men har svårt" och anser att det går att identifiera dem genom att se vilka redigeringar de gjort.--Historiker (disk) 29 december 2013 kl. 19.34 (CET)
Jag tror vi bör fortsätta fokusera på att förutsätta andras goda avsikter även när vi inte tror på dem. Att göra en första redigering är nog för många ett stort steg och för att göra den krävs det att något är tillräckligt motiverande. Det skulle kunna vara att något är fel som rör dem. Till exempel att deras band inte har en artikel, att det står ofördelaktigt om deras företag eller att det står fel i någon politiskt laddad artikel. Givetvis allt detta sett ur deras ögon. På samma sätt som alla vi andra har våra olikheter bör vi också där trots deras reklamiga och oneutrala inlägg se till deras vilja som är god trots att vi tycker de har fel i sak. Kanske återkommer de med något annat om de bemöts med uppskattning och kanske oinloggade eller kanske inte alls. Särskilt tror jag de kommer tillbaka om vi slutar klassa ointressanta saker som orelevanta så att det de tycker är intressant får synas på Wikipedia, även om vi skriver om så det krävs källor och blir neutralt.
När man bemöter en annan är det av mycket stor vikt att inte kategorisera den andre som god eller ond och här är jag mycket tacksam för er som gör ett jättearbete med detta genom välkomnande och patrullerande. Exempelvis användningen av flytta-mallen ser väldigt bra ut. Sedan kanske även jag kan minska onödiga återställningar och istället försöka hjälpa till att förbättra bristfälliga redigeringar. - Averater (disk) 29 december 2013 kl. 23.28 (CET)
Jag undrar vad som menas med "guld" under "goda bidragsgivare"? flinga 31 december 2013 kl. 20.07 (CET)
Vad jag uppfattade av presentationen, så innebar "guld" att det var riktigt bra bidrag, som var korrekta enligt alla principer, medan "goda avsikter" var redigeringar som inte var helt riktiga, men där bidragsgivarens syfte var att bidra med något positivt, men de hade inte förstått hur allt fungerar.--Historiker (disk) 31 december 2013 kl. 20.34 (CET)
Det svåraste är antagligen att ge ett gott intryck åt dem som har goda avsikter men ser ut att vara klottrare eller att ha egen agenda. De som ändrar detaljer kan försöka rätta ett "fel" (icke nämnd källa med andra siffror), de som skriver "reklam" kanske skriver om sin idol (vem skriver inte om sina intresseområden?), den som skriver POV kanske tycker sig rätta POV. Alltså bör man avstå från kommentarer om man inte orkar (a priori) tro på de goda avsikterna.
Om nykomlingen inte upptäckt historiken (med kommentar till återställningen) eller diskussionssidan (notisen om nya meddelanden är numera diskret) kommer våra reaktioner inte att vara särskilt tydliga. Jag vet inte vad vi kan göra åt det annat än påminna om de två funktionerna i alla relevanta sammanhang. Har WMF tangerat problematiken i någon av sina utredningar?
--LPfi (disk) 1 januari 2014 kl. 13.15 (CET)
Mycket tänkvärd första mening. Att bli mer bejakande mot nya "tafatta" är relativt okomplicerat/okontroversiellt. Att hitta de med goda avsikter bland de (till synes) "dåliga" alstren är en svår utmaning. Och jag har aldrig sett någon studie som tar upp denna grupp.Yger (disk) 1 januari 2014 kl. 14.30 (CET)
Ja, precis.. så är det ju förstås. Medhåll Averater, LPfi och Yger (liksom Historikers första inlägg). Det var kanske en brist i presentationen, att den lät som om man objektivt kan avgöra vad som är vandalism och inte, det kan ju i alla fall inte alltid ställas bortom allt rimligt tvivel. Därmed inget ifrågasättande av att vandalism och trollande förekommer :) Men även i fall när man kan anta att någon trollar, är det inte omöjligt att utgå ifrån att den åtminstone kan ha goda avsikter, för att prata förhållningssätt. Att explicit och neutralt ta upp hur man upplever och tolkar handlanden är ett "fredligt" verktyg för den delen: "jag tycker att när du skriver ... så ser det ut som..", "när du gör x och y tolkar jag det som.." (se även giraffspråk för den som är specialintresserad (tillägg: låt inte hängslebyxorna avskräcka)). flinga 1 januari 2014 kl. 16.20 (CET)
Det är detta val som till så stor del faller på det lilla fåtal av oss som i större volymer går igenom alla nyas alster. Och medan det är relativt lätt "sortera" ut "tafatta" alster där då också många fler kan hjälpa till med stöd, så är det oerhört svårt att bland de väldigt många "dåliga" hitta de som kanske kan ge hopp. Och medan jag tycker det kan vara OK lägga ner mer möda på hur vi hanteras de 5% tafatta, så är det bara inte görligt vi radikalt utökar mödan vi lägger på klottrare/POVpushare. Och personligen är jag numera ordenligt orolig vi kan komma jaga ut de sista storpatrullerarna, när tex Riggwelter gjorde en miss så blev det mycket hett på hans diskussionssida, och han har inte synts till i fronten på en tid nu. Så helt OK vi alla blir bättre för de nya/tafatta, men ser Mycket svårt bli mycket bättre med nya som börjar med Dåliga redigeringar och kanske har hopp. På denna lista ses de aktiva, där dock några av de högt upp inte är storpatrullerare. Se också hur snabbt i listan volymen åtgärder sjunker.Yger (disk) 1 januari 2014 kl. 18.31 (CET)
Javisst. Jag menar inte att säga att det i praktiken sköts dåligt, och det är såvitt jag vet ett jättejobb som normalt också görs bra av patrullerarna. Att lägga ner större arbete på det är som du säger förmodligen inte möjligt. flinga 1 januari 2014 kl. 18.46 (CET)
Ja. Det är antagligen inte heller vettigt att försöka välkomna dem som vid första anblick verkar vara klottrare, vandaler eller marknadsförare. Däremot är det bra att ha i bakhuvudet att de kan vilja väl, och alltså att inte skriva onödigt aggressivt. Detta gäller förstås inte bara dem som gör det största jobbet, utan kanske t.o.m. i första hand dem som vill hjälpa till på ett hörn (och kanske har sämre känsla för vem som är hopplösa fall). --LPfi (disk) 1 januari 2014 kl. 20.36 (CET)
Jag har i omgångar mycket att göra, även om jag försöker att kolla vad som händer här, på min bevakningslista och i ett par andra sidor varje dag. Kanske är jag representativ på det sättet. Yger, Tegel, Tournesol, mfl, är mindre representativa. Men jag vill såklart att fler skulle kunna bli mindre representativa, om ni förstår vad jag menar :-). Min undran är vad jag och andra, som inte kan lägga mer än några timmar i veckan på Wikipedia, kan göra för att 1) underlätta för storpatrullerarna (det känns som att jag alltid är tvåa på bollen med återställningar...), och 2) göra som storpatrullerarna inte kan/orkar/vill. Är det de där krångliga fallen som ni skulle vilja ha hjälp med? Är det att efterpatrullera? Är det att hålla oss undan och skriva artiklar istället? Är det att ägna tiden åt upplysning av allmänheten? Är det att skriva bättre hjälpsidor (inklusive att rensa bland de existerande)? Jag måste också säga att för mig, som ägnar en del av tiden åt att hjälpa nybörjare, så är det fantastiskt att få Ygers metaanalyser och siffror. Det hjälper mig oerhört. Men jag vill ge något tillbaka också :-)//Hannibal (disk) 1 januari 2014 kl. 21.05 (CET)

Tack. Två insatser av andra som jag mycket uppskattat är dels Adville (som bara är här oregelbundet) när han la ner ordenligt med energi för att försöka dyrka upp en låsning, mycket med direktmail med berörda. Låsningar tar mycket energi och stör arbetet som patrullerare, och jag själv uppfattas för mycket som en del av etablissemanget för att fungera bra som upplåsare. Den andra jag vill föra fram är Historiker. Han har börjat med någon kväll i veckan lägga ner någon timme på grundarbete, dels hälsa de verkliga nybörjarna (inte alla som registrerat konto, eller gjort en redigering) välkomna med personliga ord, det är jag inte bra på. Sedan också att han själv göra vissa raderingar utifrån relevans mm, och att gör lite av wikifieringsarbete mm. Dessa typer av basala, "tråkiga" uppgifter ger god återkoppling hur "verkligheten" ser ut och det är skönt se det finns andra, som inte är här regelbundet, också kan hjälpa till med sådant.Yger (disk) 1 januari 2014 kl. 21.22 (CET)

Här har vi ett konkret exempel som vi kanske skulle kunna bedöma. Vad säger ni om det? Det är inlagt på fel ställe, det saknas källor och språket är undermåligt men det ser inte maskinöversatt ut. Min gissning är att det är någon som vill bidra på ett seriöst sätt men kanske att personen är ung/oerfaren. Hur bör vi hantera detta, kan det bli en bra bidragsgivare? /Hangsna (disk) 2 januari 2014 kl. 21.01 (CET)
Bra med ett konkret exempel. Här tror jag (baserat på det enda andra bidraget) att det rör sig om en dansk. Det kan förklara den lite styltiga svenskan. Om informationen stämmer (jag är fel person att avgöra det) skulle jag wikiformatera det och lägga det på rätt ställe. Om det kommer fler bidrag, skulle jag välkomna utan mall (eftersom det verkar som en seriös människa) och tipsa om vad du gjort så att personen kan göra rätt nästa gång.//Hannibal (disk) 2 januari 2014 kl. 22.05 (CET)
Tycker det är ett bra exempel på när man inte bara ska återställa utan försöka se till så nån del av det blir kvar. Det förstår jag att storpatrullerarna inte har tid med, men sånna som mig tycker jag mer än vad jag gör kan försöka tänka på det. Den användaren kanske har lagt en timma på att skriva det och att då se nån bara ta bort det vore en rejäl diss. Men som Hannibal skriver vore fantastiskt om fler kunde göra. Jag tror denna diskussiona är ett gott tecken på att flera här redan gör sitt bästa i att vara välkomnade. - Averater (disk) 3 januari 2014 kl. 10.55 (CET)
Bra exempel. Min reflex skulle vara att återställa, men om det lagts upp som ny artikel, skulle jag inte raderat (jag vill bla ej stå som skapare av infon som jag blir om jag lägger in den udner rätt atikelnamn). Nu är jag i och för sig mer aktiv patrullera nya alster än ändringar. Och jag håller med att det går göra något åt texten med bara lite möda, så om är fler som kollar kan det hanteras bättre.Yger (disk) 3 januari 2014 kl. 12.48 (CET)

Mall för gruppering av källor[redigera | redigera wikitext]

Finns det någon mall för gruppering av källor i händelse av att dessa bli väldigt många på ett och samma ställe? Det blir ibland så stora luckor i texten på grund av 5-10 källor som stödjer påståenden och liknande. Det skulle vara bra om dessa källor gick att lägga i en mall så att det bara ser ut som en källa. Vänligen, dnm (d | b) 3 januari 2014 kl. 14.53 (CET)

Går det inte att lägga dem i samma not vid behov? Tostarpadius (disk) 3 januari 2014 kl. 14.56 (CET)
Tekniskt sett så går det, men en not är avsedd att just innehålla en källa, annars blir noterna väldigt stora och källtexten blir mindre överskådlig under rubriken "Källor". Jag tycker det är bra som det är, och att vi inte behöver någon ändring angående detta. Lixer (diskussion) 3 januari 2014 kl. 15.00 (CET)
Var står det att noterna skall innehålla endast en källa? I andra sammanhang är praxis som regel en annan. Tostarpadius (disk) 3 januari 2014 kl. 15.06 (CET)
Om en not innehåller flera källor blir den mindre överskådlig, och dessutom ges det spontana intrycket att det hela bara är en källa innan man läser den. Jag tycker att en not, en källa bör vara gällande, eller, finns det något exempel på en not med flera källor i? Lixer (diskussion) 3 januari 2014 kl. 15.21 (CET)
Jag har lagt märke till att praxis verkar vara sådan här, men har aldrig sett någon direkt vägledning om det. Kanske finns en sådan, jag har läst så litet av dylika texter. När jag började redigera studerade jag hur det såg ut i de artiklar som redan fanns och lärde mig den vägen. Tostarpadius (disk) 3 januari 2014 kl. 15.25 (CET)
Jag tycker också det är mer överskådligt med en not per källa men tycker man definitivt ska göra något åt texten om det är mer än 3 källor i samma mening. Det är sällan bättre med fler källor än enbart de starkaste källorna. I vissa fall har jag sett att man lägger in massor av källor för påståenden i stil med "många tycker..." och där varje källa belägger en som tycker. Men i sådana fall har ingen av källorna belaggt att det faktiskt är många och då är det orginalforskning att utifrån de enstaka tyckarna dra paraleller till att de skulle utgöra många. - Averater (disk) 3 januari 2014 kl. 15.27 (CET)
Många källor är nästan alltid bra, anser jag, särskilt för faktauppgifter. Jag kan hålla med om att detta är för många källor, men annars tycker jag att "Solen har en yttemperatur på 5 650 °C.[1][2][3][4][5][6]" är bättre än "Solen har en yttemperatur på 5 650 °C.[1]" där [1] är den starkaste källan och de andra inte är fullt så starka men av Wikipedia accepterade källor. Lixer (diskussion) 3 januari 2014 kl. 15.54 (CET)
Finns inget skäl till varför en not endast ska kunna innehålla en källa. I tryckt litt. är det synnerligen vanligt att samtliga källor som styrker en eller flera uppgifter i textmassan, samsas i samma not där det är lämpligt. Ymer (disk) 3 januari 2014 kl. 16.30 (CET)

Diskussion om källor och kontroverser rörande biografier[redigera | redigera wikitext]

Jag har deltagit i diskussion angående Carl XVI Gustaf i några dagar nu, och jag är lite oroad för hur läget ser ut. I korta ordalag handlar det om hur kontroverserna som drogs igång med utgivningen av Den motvillige monarken är relavanta förkungens artikel. Min ståndpunkt är att frågan har blivit en väldigt viktig händelse i kungens liv och därför ska skildras någorlunda utförligt i artikeln. Diskussionen är inte ny, men det har tidigare hela tiden funnits en majoritet (men inte konsensus) för att inte nämna skandaluppgifterna alls eller begränsa det till ett par meningar. Allt annat anses tillhöra artikeln om själva boken.

Det här tycker jag följer ett rätt besvärande mönster för just biografier över levande personer där en väldigt högljudd grupp användare konsekvent motsätter sig kontroversiella uppgifter om brott, skandaler, privatliv och liknande oavsett hur mycket de rapporterats i media. Argumenten handlar rätt konsekvent om att det ska handla om "skvaller" eller "förtal", och att det bryter mot WP:Tidlöshet. De har debatterna har blossat upp angående Göran Lindberg (polis), Peter Mangs (fortfarande ingen egen artikel), Sven Otto Littorin och t.o.m. Anders Behring Breivik i ett tidig skede. Det har generellt löst sig, men inte utan rätt heta och mycket tidsödande debatter om saker som det borde finnas tydlig praxis för.

Men när det gäller just Carl XVI Gustaf verkar det finnas särskilt mycket motstånd utifrån ståndpunkten att Den motvillige monarken är rakt igenom opålitlig och att alla därpå följande kontroverser därför ska hållas bora från kungens artikel (notera kontrasten till uppgifterna om Sven Otto Littorins påstådda sexköp). Kungens artikel har "bevakats" sedan 2010, och fortfarande finns bara två meningar om hela affären. Att de här debatterna ständigt leder till att vissa användare håller borta information som blivit allmänt spridd i media ser jag som ett problem. Det handlar i grund och botten om att enskilda användare gör en sorts "redaktionella" beslut om vad som är relevant utifrån personliga åsikter, inte källäget. Det är återkommande, raljerande utfall mot svenska pressens inkompetens, att Wikipedia står över "skvallerjournalistik", att frågorna kommer vara bortglömda om 20-30 år, o.s.v. Det verkar vara särskilt känsligt när det gäller detaljer om privatliv, även om det rör sig om offentliga personer. De här återkommande dispyterna försvårar i min mening arbetet med att beskriva kontroversiella aspekter av levande personers liv.

Peter Isotalo 12 december 2013 kl. 15.15 (CET)

Jag anser att detta med Littorins påstådda sexköp kan tonas ner ytterligare, men det kommer inte från en bok om ämnet, utan från en tidning, där det skulle medföra ovikt om det tog upp plats. I detta fall är det enligt så gott som samtliga i samtalet solklart att det mesta hör hemma i den artikel skandalboken faktiskt har. Denna blänkare strider enligt min mening mot rekommendationen att inte försöka värva andra användare för sin sak. Notiser här bör vara någorlunda neutrala och fria från beskyllningar mot andra användare. Det är inte därför att det gäller kungen som de flesta av oss anser att det inte hör hemma i biografin, däremot har jag intrycket att motsatsen är fallet. Tostarpadius (disk) 12 december 2013 kl. 16.08 (CET)
Något problematiskt, åtminstone i teorin, är ju att vi såvitt jag vet har som princip inte skriver ut "skvaller" om brottsmisstänkta som inte är dömda, och att kungen (och kanske fler i de kretsarna)? såvitt jag förstår aldrig kan bli dömda, åtminstone inte av en svensk domstol. Man kan alltså (åtminstone hypotetiskt) hamna i en situation där massiv uppmärksamhet för något och bevis för att detta något är sant ändå inte räcker till. - Tournesol (disk) 12 december 2013 kl. 16.21 (CET)
Fast vi skriver ju "skvaller" om icke dömda misstänkta. Och ska så göra enligt mig. Så länge skvallret finns i etablerade medier. I t ex CXVIG:s fall, fallet Littorin och Mona Sahlins toblerone och blöjor skriver vi om "skvaller". I fallet CXVI:s fall har källan en egen artikel och i Mona Sahlins har affären en egen artikel.--LittleGun (disk) 12 december 2013 kl. 16.30 (CET)
det är nu på tredje platsen inom en timma du framför din ståndpunkt. Min som jag upprepat ett flertal gånger är att informationen inte är relevant då det inte är centralt för den gärning (statschef) som gör personen relevant, som vi har som grundprincip.Yger (disk) 12 december 2013 kl. 17.07 (CET)
Jag kan nog hålla med om LittleGuns senaste inlägg ovan. Jag tycker också att principen Yger nämner ovan är ganska märklig; jag författar visserligen inte så mycket här, men det är ingen princip jag brukar skriva utifrån. Jag uppfattar det som att vi bör täcka all information om relevanta artikelsubjekt, som har haft tillräcklig inverkan eller väckt tillräckligt stor uppmärksamhet. Jag tycker principfrågorna är mer värda att diskutera, och är inte så bra insatt, men tror inte å andra sidan att jag har så mycket att invända mot den specifika artikeln så som den ser ut idag, på rak arm. flinga 13 december 2013 kl. 01.37 (CET)
Jag håller faktiskt med Yger till fullo i den frågan. Att det har kommit ut en bok om kungen är knappast någon stor händelse i kungens liv. Inte heller debatten som boken väckte verkar ha påverkat kungen nämnvärt. Om händelserna som beskrivs i boken har förvisso påverkat kungen och hans liv under förutsättning att de faktiskt har inträffat, något som knappast kan anses vara fastställt. Andra personers artiklar avgörs utifrån deras förutsättningar. Huruvida Sven-Otto Littorin faktiskt köpte sex eller inte är inte heller klarlagt, men eftersom spekulationerna därom ledde till hans avgång så har de påverkat hans liv i tillräckligt hög utsträckning för att tas upp i artikeln. Att Mona Sahlin har köpt Toblerone för skattebetalarnas pengar har hon själv erkänt, så i det fallet råder det ingen tvekan om att uppgifterna stämmer. Överlag så tycker jag att det är viktigt att vi är restriktiva med negativa påståenden om levande personer. Det är viktigt att våra artiklar är skrivna ur en neutral synvinkel. /ℇsquilo 13 december 2013 kl. 09.32 (CET)
Att Aftonbladets uppgifter ledde till Littorins avgång är inte påvisat. Han har själv medgivit att de bidrog till beslutet. Det finns ingen egentlig anledning att betvivla att även de orsaker som nämndes vid presskonferensen fanns med i bilden. Tostarpadius (disk) 13 december 2013 kl. 12.22 (CET)
Som Esquilo. Jag vill också påpeka att när vi behandlar statschefer måste vi också ta hänsyn till WP:GOLBAL, eftersom kungen företräder Sverige internationellt, och jag har inte sett några belägg för att att stormen häromåret påverkat hans ställning internationellt i någon nämnvärd utsträckning.--ボスニア (disk) 13 december 2013 kl. 14.25 (CET)
Fast var ska händelser i samhället och i samhällsdebatt beskrivas om inte i närmast berörda artikelämne? (Bothnia: förvisso). Som sagt har jag inget speciellt att invända mot artikeln om hans majestät på rak arm. flinga 14 december 2013 kl. 03.13 (CET)
Media och Wikipedia har olika agendor. Media har dels en (i bästa fall) undersökande och samhällskritisk kultur (som i värsta fall kan urarta till sensationsmakeri), dels ett egenintresse av att förmedla (och även förstora upp) mlm sensationella uppgifter, det säljer fler upplagor. Wikipedia har inga av dessa drivkrafter: Vi har ett krav på oss att komma med objektiv information, vilket utesluter uppgifter av sensationskaraktär, vi är inget debattorgan och ska sådeles inte ägna oss åt samhälskrtik, och vi förväntas förse artiklarna med vederhäftiga och neutrala källor, vilket utesluter tidningsartiklar och andra media av skvallerkaraktär. Vill våra läsare ha reda på skvaller kan de vända sig till mängder av andra källor. Vi ska förse dem med vederhäftig information om uppgifter som, jag citerar Yger "är central[a] för den gärning [...] som gör personen relevant". Allt annat kan uppfattas som ryktesspridning.
För att anknyta till den affär som inledde den här diskussionen: Tycker jag kungens agerande är särskilt värdigt? Nej. Vill jag ha kvar honom som statschef? Nej. (Iofs inte så konstigt eftersom jag inte är monarkist...) Men dessa åsikter grundar sig på en förd samhällsdebatt, och jag har inga "vederhäftiga och neutrala källor" som stöd för mina åsikter. "Den motvillige monarken" är i mycket hög grad ett debattinlägg, emm dessutom med inslag av sensationsjornalistik. Att använda ett sådant verk som källa riskerar att minska vår trovärdighet. Kan vi över huvud taget hitta något verk som uppfyller rimliga källkrav? Tror faktiskt inte det. Händelsen är alldeles för intressant för att inte uppmana till kändisjournalistik, och alldeles för nära i tiden för att någon historiker ska ha hunnit skriva om den. / TernariusD 14 december 2013 kl. 06.47 (CET)
Gammalt utkast, lite friserat: Men ska vi då inte skriva om samhällsdebatt och kontroverser? Jag säger inte att vi ska bedriva någon debatt eller ta någon ställning i kontroverser, men jag det verkar fel att inte ha med beskrivningar av sådant. Är lynchningen av Axel von Fersen central för den gärning som gör honom relevant? Behöver vi ändra beskrivningen av artikelämnet till "..och känd lynchad person" för att kunna ha med det i artikeln? flinga 4 januari 2014 kl. 00.43 (CET)
Fersenska mordet är i sig en så allvarlig händelse att den fordrar behandling. Det är dessutom det sätt på viket Axel von Fersen dog. Däremot finns det en massa skvaller och spekulationer om honom och den franska drottningen som våra läsare gott kan vara utan (om det finns något sådant i artikeln just nu har jag inte kontrollerat, utan det är ett exempel). Det betyder inte att man skall utelämna att de stod varandra nära. Det är väl belagt. Tostarpadius (disk) 4 januari 2014 kl. 09.33 (CET)
Kontentan av alla de här argumenten (som fortfarande inte har något med någon policy att göra) är att vissa händelser, trots att de genererar tusentals artiklar i alla möjliga typer av media, inte får beskrivas på svenska Wikipedia. Först och främst för att de är kontroversiella och kritiska och för att enskilda användare har starka åskter om dem. Och sen en rad olika argument om allt från "objektivitet" till att det inte speglar ett globalt (!) perspektiv.
Vilket betyder att tillämpningen av WP:NPOV totalkollapsat i det här fallet eftersom alltför många bedömt att just svenska Wikipedia förstår mediebevakning av en statschef lite bättre än media själv. Så det blir troligen, absurt nog, på engelska Wikipedia som det här får beskrivas i rimlig detaljgrad.
Peter Isotalo 19 december 2013 kl. 13.38 (CET)
Om enwp vill fungera som megafon åt boken så gärna för mig. Det är deras problem. Här måste vi dock säkra kvaliteten på våra artiklar och inte fylla en biografi över en offentlig, nu levande person med material från en enda omstridd och partisk källa. Tostarpadius (disk) 29 december 2013 kl. 23.06 (CET)
Om vi inte tittar till det enskilda fallet just, så tycker jag som sagt att principerna låter ganska skeva. Det låter för mig som att man vill begränsa redan välspridd information, vilket känns onaturligt för Wikipedia - vi ska beskriva den bild som redan finns, av artikelsubjekten, varken mer eller mindre. Information vill vara fri :) (Detta skall hädanefter bliva min käpphäst.. ;) eller.. kanske inte). Flinga 4 januari 2014 kl. 00.38 (CET)

Kritikavsnitt i artiklar[redigera | redigera wikitext]

Vi har en praxis att vara restriktiva med kritikavsnitt och kräva det dels är relevant kritik för den gärning som gett relevans och dels att den skall vara balanserad både i form av för/emot och också i volym mot vad som står i allmänhet. Jag har dock upptäckt vi varit dålig på att dokumentera denna praxis, som dessutom är mer restriktiv än den som tillämpas på enwp tex. Jag funderar nu på att lägga ner lite tid att skiva mer om detta, men undrar var det görs bäst, är de i riklinjen om neutralitet WP:OVIKT, essän Wikipedia:Kritikavsnitt eller något annat ställe/(nytt ställe). vad tycker ni andra? Ett aktuellt exempel från idag är Göran Dahlström men jag uppfattar det är ökande att vilja skriva negativt om personer utifrån skriverier i pressen.Yger (disk) 3 januari 2014 kl. 13.37 (CET)

Det finns mycket i vår praxis som borde skrivas in i WP:OVIKT och WP:Neutralitet. Jag och Mange01 försökte göra detta under augustimånad men vi (i synnerhet jag) fick smäll på fingrarna från förväntat håll. I länken kan du se att bland annat ett avsnitt om "kritikavsnitt" försökte tillföras WP:OVIKT. Jag anser som du, Yger, att praxis i det fall som du nu tar upp bör dokumenteras och jag anser att det kan göras i WP:OVIKT. Det skulle bespara oss många onödiga diskussioner som låter sig upprepas hela tiden med samma utgång varje gång. Vänligen, dnm (d | b) 3 januari 2014 kl. 15.00 (CET)
Jag tycker nog att det dnm tar upp är en annan och betydligt större fråga. Tostarpadius (disk) 3 januari 2014 kl. 15.07 (CET)
(Redigeringskonflikt) Utmärkt initiativ! Allt för många vill permanenta en uthängning i pressen genom att lägga in det här, trots att det är tämligen betydelselösa saker när det gäller personens hela livsgärning. WP:OVIKT verkar i mina ögon vara den naturliga platsen. Det är ju dessutom en riktlinje, medan det andra endast är en essä. Tostarpadius (disk) 3 januari 2014 kl. 15.02 (CET)
Det är skillnad på att skriva kritik och att skriva kritikavsnitt och om man skriver om levande personer eller om annat. Jag är generellt för större utrymme åt att expandera artiklar med både positiv och negativ kritik men om den bör stå i ett särskilt avsnitt eller inte vet jag inte. Eftersom Wikipedia handlar om att ge information till läsarna är mer information då nästan alltid bättre. Men om levande personer bör vi definitivt vara mer restriktiva med vad vi skriver. Angående att faktiskt skriva något om kritikavsnitt så kan det nog ändå vara bra men jag tror inte det är bra att göra om en essä till policy men att lägga till nått stycke i WP:OVIKT är nog mer görligt. Om det gäller just levande personer är kanske WP:BLP bättre. - Averater (disk) 3 januari 2014 kl. 15.56 (CET)
Jag håller med Averater, men vill göra två tillägg: 1) det finns ingenting som säger att information inte kan behöva dubbleras, när det är en viktig fråga, så därför tycker jag att både BLP och OVIKT är naturliga platser för det här, men kan även tänka mig att man bryter ut delar i Att skriva om företag, etc, 2) den omskrivning som Mange01 och dnm gjorde var alldeles utmärkt, och jag kan inte riktigt förstå varför Bredman tog bort den. Bredman skriver på diskussionssidan att den nya versionen är "fluffig och skapar fler frågetecken än den rätar ut", men jag skulle i så fall hellre starta en omskrivningsdiskussion än bara återställa.//Hannibal (disk) 3 januari 2014 kl. 17.07 (CET)
Jag vill påminna om den gamla sentensen: "De mortuis nihil nisi bene ". Den skall givetvis inte förstås så i detta sammanhang att all kritik av avlidna skall tystas ner, utan det jag vill understryka är att även de döda bör behandlas respektfullt. De kan inte försvara sig själva och inte heller betala andra att göra det. Tostarpadius (disk) 3 januari 2014 kl. 18.03 (CET)
Ett annat sätt att formulera det Tostarparn säger ovan är att vi bör tillämpa generositetsprincipen när vi skriver biografiska artiklar.--ボスニア (disk) 4 januari 2014 kl. 23.24 (CET)

Wikipediagemenskapen är fantastisk, tack alla! Att återlägga Mange01 och Dnm skrivning och fila på den verkar vara ett bra första steg. Att sedan lägga in en lämplig del i WP:BLP och Att skriva om företag blir en utmärkt komplettering. Som överkurs med lägre prio går det sedan arbeta igenom WP:Kritikavsnitt som ju skrivningen i WP:OVIKT är en kortvariant av. Jag är inte speciellt bra skiva sådant här så välkomnar om några goda krafter hjälper till/påbörjar.Yger (disk) 3 januari 2014 kl. 17.23 (CET)

Jag är kraftigt emot särskilda kritikavsnitt inom olika ämnen. Kan kritiken mot exempelvis en person inte skrivas in i sitt sammanhang i personens livsgärning, är den oftast inte relevant att ha med över huvud taget. Risken ökar för lösryckt och godtycklig kritik, helt enkelt. Samma krav på att sätta relevant kritik i sin kontext bör gälla även för övriga artikelämnen. -- jiˈesˌdeːo ] 3 januari 2014 kl. 17.32 (CET)
Nja, jag håller bara delvis med. En personbiografi rör ofta ett livsverk, och det känns konstigt att ha en kritikrubrik över ett liv. Konstnärliga eller litterära verk är däremot mer avgränsade och naturliga att få en rubrik typ "Mottagande". Både en person- och en verkartikel kan nog med fördel ha rubriken "Betydelse" (alternativt "Eftermäle", när det gäller en person), och där kan man väva in kritikformuleringar av olika slag. Mina två ören.--Paracel63 (disk) 4 januari 2014 kl. 04.37 (CET)
@Hannibal: Hoppas att Bredman läser det här. Hen verkar redigera här högst oregelbundet.--Paracel63 (disk) 4 januari 2014 kl. 04.37 (CET)
Jag tycke det låter bra att lägga tillbaks Mange01 och Dmn:s skrivelse och utgå ifrån den så att fler om de vill kan vara med att fila på det. Om Bredman inte ser detta här nu så kommer han att se att den sidan är redigerad och att det pågår ett konstruktivt arbete för att förbättra där, när han kommer tillbaks, eftersom jag misstänker att han bevakar den sidan. Ju fler som hjälps åt desto bättre för att nå konsensus. (eftersignering. Förlåt) Adville (disk) 4 januari 2014 kl. 22.20 (CET)

Dubblettartiklar[redigera | redigera wikitext]

Genom idogt arbete har en stor mängd robotidentifierade potentiella dubletter‎ sorterats ut som faktiskt varande dubbletter i Kategori:Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Den här månaden har vi dessutom Projekt infogningar som månadens kvalitetsprojekt. Som en del i det går 6-12 januari veckans tävling Dubblettartiklar av stapel. Delta gärna, och se vad vi kan göra tillsammans på en vecka! Det är som vanligt bara att skriva upp sig och sina bidrag på tävlingssidan. Mvh Höstblomma (disk) 5 januari 2014 kl. 14.33 (CET)

Writing week about Sweden[redigera | redigera wikitext]

Hello all! From 21 December 2013 until the 5th of January we organize on the Dutch Wikipedia a writing week. This is a week we search for missing articles in a certain area to write articles about. Earlier we had a writing week about Poland which was a big success. We like to choose a country, as then users interested in a wide variation of interests can write about the topics they like, but with a focus to that country. This edition we choose Sweden because in 2014 Sweden and the Netherlands have a friendship year.

We would welcome it very much if you would think with us about which topics we should write about.

That we organized a writing week was inspired by the Polish Wikipedia who had organized a writing week about the Netherlands. If you are interested to organize a writing week about the Netherlands at the same time or later, we are willing to help.

Be welcome! Romaine (disk) 18 december 2013 kl. 02.19 (CET)

Hi, I think this is really cool!
Romaine emailed me about this and I sent him two links:
  1. Our list of imporant Swedish topics that was created for our Swedish for Immigrants program: Meta:SFI/Modersmål; and
  2. A list of articles in Umeå where we hope to add signs with QRpedia codes, Användare:John Andersson (WMSE)/sandlåda. John Andersson (WMSE) (disk) 18 december 2013 kl. 09.21 (CET)
Hi John, thank you very much for your suggestions! The SFI list is exactly what we're looking for: what are the 'must-have' Sweden-related topics that should definitely be described on Wikipedia? :) I ran through the SFI list and added all missing articles to this list on the Dutch Wikipedia. There are a few 'broken' links in the SFI list: "Arash" currently directs to a disambiguation page instead of Arash Labaf and there's a link to "Gustav III od Švedske" instead of Gustav III. We're still looking for a translation of the title "Falu koppargruva" (see this discussion). Can you help us? Is this an article about the copper mine in Falun? I'll take a look at the list with Umeå topics later. Best regards, Mathonius (disk) 18 december 2013 kl. 21.20 (CET)
Meanwhile, we've found a translation of "Falu koppargruva", thanks to Boivie. Mathonius (disk) 18 december 2013 kl. 23.17 (CET)
@John: I've now translated the topics on your Umepedia list (see here). Mathonius (disk) 20 december 2013 kl. 09.13 (CET)
Speaking of mines, I think Sala silvergruva and Utö gruvor also should be worth a translation. /ℇsquilo 19 december 2013 kl. 08.03 (CET)
Thank you! I've added both mines to the list. Mathonius (disk) 19 december 2013 kl. 15.14 (CET)
An article that with some connection to The Netherlands could be Finspångs bruk. The Swedish article is pretty short in relation to the subject, perhaps even more Falu koppargruva, but i guess that doesn't have to be a problem.--FBQ (disk) 19 december 2013 kl. 17.16 (CET)
Thanks for your suggestion, FBQ. I'm trying to think of a Dutch title for "Finspångs bruk". Is it an article about the metal industry of Finspång? Mathonius (disk) 19 december 2013 kl. 20.24 (CET)
Yes, was an Iron Works, manly for production of cannons, from 1599 it was run by the dutchman Wellam De Wijk, later one of Louis de Geer main industries. I don't know if there is a dutch word for "bruk", it got quite a wide use i swedish, but in this context i guess it would be nl:IJzergieterij (bedrijf). Im not sure if it should be translated, this article nl:Brevens bruk is not, on the other hand its about the settlement formed around the Iron Works.--FBQ (disk) 19 december 2013 kl. 21.01 (CET)
(Edit) - Sorry, guess "IJzergieterij" would not work. They made cast iron in different forms, but run Blast furnaces, foundrys and other Iron work industries aswell, don't know what dutch word would work best.?--FBQ (disk) 19 december 2013 kl. 21.10 (CET)
Thanks for your reply. I've added it as "Metaalindustrie in Finspång" to the list. "Metaalindustrie", a translation of the English 'metal industry', is a broader term than "ijzergieterij" and should cover this subject completely. :) Regards, Mathonius (disk) 19 december 2013 kl. 21.4
You asked for 'must-have' articles. I dared to update the Gewenste artikelen page, pointing out those most glaring – in my eyes – red-links. I also changed the Blodplättar link to Blodpudding, following the translation of bloedworst. Hope this will make your list of priorities a bit easier. Allt the best.--Paracel63 (disk) 19 december 2013 kl. 23.24 (CET)
Great work, Paracel63! Much appreciated! Mathonius (disk) 20 december 2013 kl. 09.13 (CET)
Is nl:Gebruiker:Pimvantend still active? In that case I think he could have some ideas. He has made some nice articles about industrial history in Sweden (i.e. nl:Houtskoolhoogoven has mostly Swedish examples). Vivo (disk) 20 december 2013 kl. 00.16 (CET)
He's still active. I've left him a note on his nlwiki talk page. Thanks, Vivo! Mathonius (disk) 20 december 2013 kl. 09.13 (CET)
We have started!
Thanks for all the replies, let's make it a productive writing period! :-) Romaine (disk) 21 december 2013 kl. 01.07 (CET)
I usually don’t like banners, I close them as soon as I see them. However, on https://nl.wikipedia.org I let the banner stay :) /Hangsna (disk) 22 december 2013 kl. 16.25 (CET)
21 articles are created already! I am impressed! Jopparn (disk) 23 december 2013 kl. 00.13 (CET)
In 2 days time now about 120 new articles. List of all new articles is at: nl:Wikipedia:Wikiproject/Schrijfweek/Zweden/Bijdragen (first section). Second section is for much expanded articles and third section for other things, like created categories and portal. Romaine (disk) 23 december 2013 kl. 02.28 (CET)
My watchlist on Wikidata just got more intresting as new links to nlwp started to pop up one arter another. Great work everyone! /ℇsquilo 24 december 2013 kl. 22.42 (CET)
After 6 days: 328 articles created, 5 articles much expanded and some more activities. Romaine (disk) 27 december 2013 kl. 00.21 (CET)

Results:

  • 62 participants
  • 1027 new articles
  • thousands of articles edited and expanded
  • creation of a lot of files, disambiguation pages and categories, and also a portal about Sweden

So with these results, we consider it a big success! :-) Romaine (disk) 6 januari 2014 kl. 03.54 (CET)

WOW! :O Great work! /Hangsna (disk) 6 januari 2014 kl. 08.33 (CET)

Utvald bild[redigera | redigera wikitext]

Utvald bild huvudsidan: Jag ber någon att i bildtexten ändra "av" till "på".--Christian47 (disk) 6 januari 2014 kl. 12.02 (CET)

 Utfört -abbedabbdisk 6 januari 2014 kl. 12.20 (CET)
Det görs för övrigt på Portal:Huvudsida/Utvald bild, och den kan redigeras av bekräftade användare. -abbedabbdisk 6 januari 2014 kl. 12.22 (CET)

Mall för "språklänkar saknas"?[redigera | redigera wikitext]

Finns det någon mall att lägga dit när språklänkar saknas? Menar inte Ickewiki, utan en som funkar för både artiklar och kategorier (just nu är det nya kategorier om orter i Tjeckien efter region samt kategorier om Tjeckiens regioner som behöver språklänkas över Wikidata). J 1982 (disk) 8 januari 2014 kl. 13.53 (CET)

{{länkhjälp}} Lsj (disk) 8 januari 2014 kl. 14.11 (CET)
Tack. Finns det någon, trevligt formulerad, mall man kan slänga dit på användares diskussionssidor (ungefär som mallen där man förklarar för användare att inte maskinöversätta), för att informera om att Wikidata finns. J 1982 (disk) 8 januari 2014 kl. 14.39 (CET)

Standardisering av (exempelvis) musikalbum-artiklar[redigera | redigera wikitext]

Jag redigerar inte så ofta artiklar om musikalbum, men när det händer blir jag alltid så konfunderad eftersom det inte verkar finnas mycket till konsekvens bland dessa artiklar. Jag snubblade nyss över artikeln En himla många program (musikalbum), som har en ganska "grumlig" låtlista, medan låtlistan i artikeln Wheel du fira hjul med mej? är ganska vacker (om jag får säga det själv).

Jag har kikat i stilguiden, men jag efterlyser en tydligare "mall" eller exempelsida med tydligare instruktioner för hur olika typer av artiklar ska se ut. Alla musikalbumartiklar borde vara uppbyggda på samma sätt. Var ska det vara bindestreck och/eller parenteser? Ska låttiteln skrivas med kursiv text? Ska man skriva vem som skrivit musiken till olika låtar efter låtlistan eller efter varje låt? -abbedabbdisk 5 januari 2014 kl. 14.58 (CET)

Den här tycker jag blir snygg:[7].
Jag tycker att man bara behöver skriva vem som framför eller har skrivit i specialfall för varje låt i specialfallet att det är olika för varje låt. I fallet Galenskaparna verkar det alltså vettigt att ha med vilka som framför/skrivit just eftersom det är olika. Två extra kolumner i mitt exempel alltså. IMHO.--LittleGun (disk) 5 januari 2014 kl. 16.13 (CET)
Låtlistorna i artiklarna bör lämpligen använda någon mall för att underlätta att de får ett likartat utseende. Kursivering och annan formatering sköts då om av mallen. Det finns en mall som heter {{Låtlista}} (som kan behöva utvecklas, se diskussionssida). Några exempel på där den används är Splinter (musikalbum) (endast Titel och Längd), Madonna (musikalbum) (Titel, Kompositör, Producent, Längd) och B in the Mix: The Remixes (Titel, Kompositör, Remixer, Längd). Vad heter remixer (=engelska?), alltså den som gör en remix (eller flera remixer) på svenska? Remixtrare kanske ;-) --Larske (disk) 5 januari 2014 kl. 17.12 (CET)
Hållre med om ovanstående. Inspirerades av diskussionen till att skapa artikeln om Lalehs senaste album. Där passade mallen inte bra. En mall som kräver att alla kolumner används är något otymplig. Ibland vill man undvika två kolumner med ett namn upprepat 22 gånger. Face-wink.svg Så ni tabellkunniga är mer än välkomna att diskutera mallens utformning. Min grundidé är att att alla kolumner ska vara valbara och justeras mot föregående kolumns högerkant (som i en vanlig tabell).--Paracel63 (disk) 5 januari 2014 kl. 18.56 (CET)
@Larske: Engelskans remix heter väl mixning/ljudmix[8][9] på svenska? Den som mixar är väl en mixare? Ordet verkar användas (här och var) i branschen.[10]--Paracel63 (disk) 5 januari 2014 kl. 18.56 (CET)
Ja mixare låter bra även om det inte finns inte i SAOL vilket remix däremot numera gör! --Larske (disk) 5 januari 2014 kl. 19.24 (CET)
@Paracel63. Endast Titel och Längd (förutom #) är obligatoriska kolumner i {{Låtlista}}, se exempel nedan (där jag dock har stoppat in mallen i en tabell eftersom den annars 'brer ut sig' lite väl mycket). --Larske (disk) 5 januari 2014 kl. 19.37 (CET)
Exempellista
Nr Titel Längd
1. Titel på första låten   1.23
2. Titel på andra låten   2.34
3. Titel tredje låten   3.45
Jag tycker att Mall:låtlista i sin nuvarande form är riktigt snygg. Använder alltid den i albumartiklarna jag skapar. Till album där samma person skapat allt innehåll (som Lalehs Sjung) ser det bättre ut med Larskes exempel ovan. Kanske med texten "Alla albumspår är komponerade av XX om inte annat anges"? --Loose Rap (disk) 5 januari 2014 kl. 20.02 (CET)
Det var en riktigt snygg mall som jag inte sett tidigare. Jag gillar verkligen att den blir svagt "randig". Man borde verkligen använda den på alla musikalbum, eftersom jag tycker att alla albumartiklar ska vara uppbyggda på samma sätt. Noterar att mallen inte har någon dokumentation. -abbedabbdisk 6 januari 2014 kl. 11.52 (CET)
Nu ska jag se vad jag lyckas göra med mallen. Om man skulle översätta olika parametrar till svenska, kan man fixa så att en bot ändrar i alla artiklar som använder mallen, eller finns det något annat sätt som tillåter att det funkar oavsett om man använder "headline=" eller "rubrik="? -abbedabbdisk 6 januari 2014 kl. 12.06 (CET)
{{{svenskt_parameternamn|{{{engelskt_parameternamn|}}}}}} gör att båda versionerna är läsliga. -- Lavallen (block) 7 januari 2014 kl. 08.33 (CET)
@Larske: Vad jag menade med "obligatorisk" var att en icke-använd parameter/kolumn ändå tar upp en kolumns plats (väl?). {{Låtlista}} är i dagsläget onödigt och oflexibelt bred. Eller har jag missuppfattat något?--Paracel63 (disk) 8 januari 2014 kl. 02.02 (CET)
Jag och abbedabb gjorde lite fix med {{låtlista}} på wikifikat. Låtens nummer visas alltid, i övrigt är det bara låttitel och låtlängd som måste vara med, övriga parametrar skrivs bara ut om de finns med. Själva listan blir så bred som den måste vara eller så bred som det finns plats för (med viss marginal till höger). Finns det behov och/eller önskemål att slimma bredden på den? - Averater (disk) 8 januari 2014 kl. 09.07 (CET)
Jag tycker nog att den blir onödigt bred, men är inte så insatt i det där med bredd. Det finns ju många olika skärmbredder, och i olika artiklar kommer det vara olika många kolumner och olika mycket text i varje kolumn. -abbedabbdisk 8 januari 2014 kl. 11.11 (CET)
Ska jag (eller någon annan frivillig) ändra bredden till så lite som möjligt (då blir den som Larske visar ovan)? - Averater (disk) 8 januari 2014 kl. 17.56 (CET)
Jag föredrar den breda standardvarianten framför en smal med en massa tomt utrymme på högersidan. Men det kanske bara är jag? --Loose Rap (disk) 8 januari 2014 kl. 17.59 (CET)
Men det kan ju också bero på vad som ska inkluderas i listan. Innehåller den både "kompositörer" och "producenter" tycker jag att den är bra som den är. Saknas dessa parametrar som Larskes exempel ovan kan den ju naturligtvis vara smalare... --Loose Rap (disk) 8 januari 2014 kl. 18.11 (CET)
Gör helst mallen så att den uppträder som en tabell. Dvs att tomma mittenspalter inte visas som en "randig flagga" som täcker hela mittendelen av skärmen. Nu utgår jag från skärmbredder på 13–20 tum, vilket nog är ganska vanlig webbläsarbredd på en dator. Det ev. "döda" utrymmet till höger om mallen kan antagligen användas till illustrationer. Vi har ju ofta samma problem med långa verklistor i biografiska artiklar – antingen gör man dem flerspaltiga, eller så fixar man något som kan läggas till höger.
Att kunna få till en smalare mall löser också ett annat vanligt problem… Ofta är albumartiklar korta. Om då artikeln har både faktaruta och låtlistemall, krockar ofta de två sistnämnda (åtminstone på en 13,3-tumsskärm.). Tidigare var låtlistemallen kodad till 100%-bredd, vilket gjorde att de båda mallarna väldigt ofta krockade. Jag tog 13 november bort 100%-kodningen, vilket gjorde låtlistemallen något men inte jättemycket smalare.--Paracel63 (disk) 8 januari 2014 kl. 20.10 (CET)

Några exempel på vad som enkelt kan göras:

Vanlig låtlista med få parametrar
Nr Titel Längd
1. Titel på första låten   1.23
2. Titel på andra låten   2.34
3. Titel tredje låten   3.45
Smal låtlista med få parametrar
Nr Titel Längd
1. Första låtens titel   1.23
2. Andra låtens titel   2.34
3. Tredje låtens titel   3.45
Bred låtlista med få parametrar
Nr Titel Längd
1. Första titeln på låtarna   1.23
2. Andra titeln på låtarna   2.34
3. Tredje titeln på låtarna   3.45


Vanlig låtlista med många parametrar
Nr TitelTextMusikExtra info Längd
1. Titel på första låten (en liten utfyllnadstext)Text von ObenTon i NorumTrum Peter 1.23
2. Titel på andra låten (den här texten är till för att fylla ut)Skri BenterNot AbilityPia Nist 2.34
Smal låtlista med många parametrar
Nr TitelTextMusikExtra info Längd
1. Första låtens titel (en liten utfyllnadstext)Text von ObenTon i NorumTrum Peter 1.23
2. Andra låtens titel (den här texten är till för att fylla ut)Skri BenterNot AbilityPia Nist 2.34
Bred låtlista med många parametrar
Nr TitelTextMusikMusiker Längd
1. Första titeln på låtarna (en liten utfyllnadstext)Text von ObenTon i NorumTrum Peter 1.23
2. Andra titeln på låtarna (den här texten är till för att fylla ut)Skri BenterNot AbilityPia Nist 2.34


Den mellanbreda är nu ungefär bredden av en infobox från högerkanten. Man kan göre den en visst antal % av sidbredden istället eller en viss fast bredd från vänsterkanten. De andra alternativen som visas ovan är så smal som möjligt och så bred som möjligt. Det är bara att välja. Jag kan göra vilken ni vill. Jag vet faktiskt inte varför den breda med många parametrar är smalare än den breda med få parametrar, om det blir aktuellt att ändra kan jag kolla på det. - Averater (disk) 8 januari 2014 kl. 20.39 (CET)

Stort tack för de konkreta förslagen. Jag tycker de båda Smal-varianterna är bäst. Normala och breda varianter med få parametrar ser lite "tomma" ut. Om man med kodning kan garantera att mallen inte krockar med faktarutor (som tar 250px bredd?), kan även normala varianter funka. Den konstiga bredden på "den breda med många parametrar" uppträder hos mig bara via Safari (som också visar konstig vänsterjustering av mallarna/tabellerna), medan det i Camino/Firefox/Chrome funkar som förväntat.--Paracel63 (disk) 8 januari 2014 kl. 21.01 (CET)
Alla varianterna fungerar med faktarutor (utom just de smala ovan eftersom jag använde ett fulhack för att slippa koda men det kan man lösa). Skillnaden på den vanliga och den breda är att den smala lämnar lagom med plats till en faktaruta även om det inte finns någon. - Averater (disk) 8 januari 2014 kl. 21.12 (CET)
Bra påpekat. Jag ser det nu. I exempelvis artikeln Sjung funkar det. Notera att man i den artikeln har två gånger mallen ovanpå varandra (pga bonusskiva), vilket leder till att den övre mallen justeras mot faktarutans vänsterkant, medan den undre blir lite bredare. Något osnyggt, kan man tycka. Huvudproblemet, tycker jag, är dock att alla varianter utom den smala leder till stora tomma fält i mitten om en eller flera av mittenkolumnerna inte används.--Paracel63 (disk) 9 januari 2014 kl. 19.53 (CET)

Hundraårsminnet av första världskriget 1914-1918[redigera | redigera wikitext]

I sommar är det hundra år sedan första världskriget bröt ut, och sedan pågick i fyra år (och sedan fredsförhandlingar i ett par år). Vi kan förvänta oss att detta uppmärksammas på olika sätt över hela världen, även i neutrala Sverige. Så givetvis kan vi sätta upp ett wikiprojekt och börja bättra på artiklarna. Det har visst också hållits några skrivstugor av Wikimedia Sverige. Men ett annat sätt att närma sig problemet är att ta reda på när och var det kommer att uppmärksammas. Vad är egentligen känt om detta? Kommer bokmässan att ha det som tema? Kommer SVT och SR att sända program på temat? Studieförbunden? Riksarkivet? Skolverket? I stället för att det kommer som en överraskning att aspekt X uppmärksammas medan vi har en dålig artikel om det, så kanske vi kan föregripa och styra utvecklingen? --LA2 (disk) 5 januari 2014 kl. 12.10 (CET)

Bra påminnelse. Här noteras 14 av årets jubilerande händelser: [11]. En bok om Malmö och 1914 har nyss givits ut: [12]. I maj invigs en utställning på Landsarkivet i Vadstena: [13]. 1/4 är det föredrag på Malmö stadsarkiv: [14]. Redan vid årsskiftet skrevs det en hel del krönikor om kriget i dagstidningar etc. Här listas en del internationella/utländska evenemang: [15].--Paracel63 (disk) 5 januari 2014 kl. 16.46 (CET)
Det nationella temat för Arkivens dag i höst kommer i vart fall litet allmänt att anknyta till krig och ofred just p g a detta 100-årsjubileum. /FredrikT :(disk) 5 januari 2014 kl. 16.48 (CET)
Enligt 1914#Februari verkar den första anhalten vara Bondetåget 6 februari och det följande regeringsskiftet. Här kan vi lita på att folk kommer att slå upp artiklar om vilka de inblandade politikerna och stridsfrågorna var. Sedan ser det lugnt ut till maj då Baltiska utställningen öppnar, och sensommaren då själva kriget bryter ut. Trekungamötet 1914 den 18-19 december kunde kanske bli en samlingspunkt för nordiska wikipedianer? Eller är det för nära jul för att vara praktiskt? --LA2 (disk) 6 januari 2014 kl. 01.02 (CET)
Här finns att göra! Flera artiklar om första världskriget är baserade på Nordisk Familjebok som källa, det är ont om referenser/noter, det finns många stubbavsnitt i artiklarna och mängder med rödlänkar. Helt klart kan vi förbättra Wikipedia inom detta område.--Historiker (disk) 10 januari 2014 kl. 21.55 (CET)

Mall för att markera att en artikel kan ha behov av transkriptionsverifiering?[redigera | redigera wikitext]

Finns det någon mall för att markera att man tror att en artikel innehåller transkriptioner (av namn eller begrepp med ursprung i andra än det latinska alfabetet) som skulle behöva kollas?

Vid översättning från engelska källor blir det ganska lätt småfel, som att ж blir zh istället för zj, och om man inte kan ett skriftsystem över huvud taget kan det vara svårt att rätta ens om man förstår att något är fel. I sådana fall vore det bra med en mall i stil med {{transkriptionskoll}} - Tournesol (disk) 7 januari 2014 kl. 18.29 (CET)

Bra förslag! Det är väl inget som hindrar att någon gör en sådan mall. Svårare kan det bli att få den känd. /Ascilto (disk) 7 januari 2014 kl. 22.16 (CET)
Bra förslag tycker jag också. Jag tycker själv att det ofta är svårt i detaljer att hålla reda på t ex transkriberingen från slaviska språk, inte minst när transkriberingen skiftar vilt mellan de europeska stora språken. Bra att även själv kunna skicka en standardiserad signal om osäkerhet för egna alster.Boberger (disk) 8 januari 2014 kl. 00.20 (CET)
Mallen bör naturligtvis lägga in artikeln i en (dold?) åtgärdskategori. Bör den dessutom synas i artikeln? Inte självklart, och absolut inte som någon stor blaffa. Möjligen en fotnotsnotering ungefär som {{kb}}[källa behövs] Lsj (disk) 8 januari 2014 kl. 10.45 (CET)
Jättebra förslag! Jag stöter ofta på felaktiga transkriptioner, men det är inte alltid man orkar åtgärda, särskilt inte i samlingsartiklar om OS-deltagare där det är oerhört många namn. En åtgärdskategori skulle man kunna beta av lite i taget när ork och lust finns. /jssfrk (d|b) 8 januari 2014 kl. 11.03 (CET)
Jag tog mig friheten att skapa {{Transkriptionskoll}}. För tillfället är den uppbyggd så att den genererar noteringen [Felaktig transkription?] (som Lsjs förslag), och den bör även datummärkas, precis som andra åtgärdsmallar. Som jag skrev mallen länkar noteringen till sidan Wikipedia:Transkriptionsfel, som inte finns. Kom gärna med bättre förslag, och ändra i mallen bäst ni vill. Det här är ju Wikipedia. -abbedabbdisk 8 januari 2014 kl. 11.23 (CET)
Ändrade länkningen till WP:ÅAFS. Och sammanfogade dateringen under faktakoll, mallen har dock fortfarande en egen kategori. -- Lavallen (block) 8 januari 2014 kl. 11.49 (CET)
Finemang, men jag är personligen inte helt nöjd med en kb-liknande märkning. Min erfarenhet är att samtliga kyrilliska namn i en artikel är feltranskriberade, och att då märka upp allihop med en notliknande mall blir dels jobbigt för den som vill märka upp, dels stökigt i läsläget. Jag förordar i stället en dold generell mall, typ som {{föräldralös}} var innan den avvecklades. På det sättet hamnar artiklarna i rätt åtgärdskategori, samtidigt som det inte stör läsningen för den som inte bryr sig om skillnaden mellan Dostojevskij och Dostoyevsky. /jssfrk (d|b) 8 januari 2014 kl. 12.09 (CET)
Dostosjowsky[Kolla transkriptionen även på andra ställen i artikeln] går att skriva -- Lavallen (block) 8 januari 2014 kl. 12.14 (CET)
Härligt, och festligt exempel! /jssfrk (d|b) 9 januari 2014 kl. 08.41 (CET)
Apropå inget så fixade jag nu så att transkription (språkvetenskap) börjar likna en riktig artikel. Allt gott.--Paracel63 (disk) 10 januari 2014 kl. 18.31 (CET)

Stöd för minoritetsspråk i MediaWiki[redigera | redigera wikitext]

På wikidata finns stöd för många språk, men bara för de språk där valda delar av gränssnittet är översatt. Det är (tillräckligt) översatt för Nordsamiska och Sydsamiska, men det är lite si och så med övriga samiska språk. Konsekvensen är att det inte alltid går att lägga till alla "namn" på geografiska platser i Sverige. Vore det möjligt för wmse att locka några kunniga i dessa språk att översätta (tillräckligt stora) delar av MediaWiki för att vi ska kunna använda dem i Wikidata? -- Lavallen (block) 11 januari 2014 kl. 11.35 (CET)

Artikeln Bosniaker[redigera | redigera wikitext]

Vv hjälp till att förstå och ev åtgärda vad som pågår i artikeln Bosniaker. Förutom ett oändligt bildfnul så har också stora avsnitt text tagits bort. Jag klarar inte av bedöma om borttagen kan var rimliga och till vilken version man då bör återgå till. Och vad är det för vits med bilder på personer i huvudrutan som saknar egen artiklar?Yger (disk) 11 januari 2014 kl. 13.00 (CET)

Efter snabb koll så får jag det till att de alla personer (med möjligen ett undantag) har artiklar. De finns dock inte här på svwp. -- Lavallen (block) 11 januari 2014 kl. 13.04 (CET)

Alaskan Husky eller husky[redigera | redigera wikitext]

Det pågår ett lågintensivt redigeringsbråk (kanske t.o.m. ett litet krig) rörande namnet på den artikel som just nu heter Alaskan Husky, men som flera användare anser bör heta Alaskan husky med gement h. Det är bra om fler ögon kan bedöma de argument som förs fram i diskussionen. 37.197.93.166 11 januari 2014 kl. 15.06 (CET)

Historiker/historia; detaljtjafset fortsätter[redigera | redigera wikitext]

Samma tjafsiga dispyt om avsnitt får heta "historia" eller "historik" fortsätter i forntida Egypten. Det är väldigt tröttsamt att det är så lågt i tak att enskilda användare går in i artiklar de aldrig haft intresse för tidigare och tvingar på småändringar.

Hur slipper vi den här typen av bagatelldispyter? Är det så svårt att bara låta status quo förbli för stilfrågor eller är det verkligen så viktigt att man måste gå in och bråka i enskilda artiklar? Det är sånt här som får en att tappa lusten för arbete och förtroendet för medanvändare.

Peter Isotalo 11 januari 2014 kl. 20.32 (CET)

Har du provat med "avbevaka"-fliken? -- Lavallen (block) 11 januari 2014 kl. 20.48 (CET)
Nej, tack. Jag tar hellre itu med tjafsiga användare än att låta dom fortsätta tjafsa ostört.
Peter Isotalo 11 januari 2014 kl. 21.12 (CET)
Sparade du kvittot när du köpte artikeln? Le Lapin Vert Jag är en liten morot 11 januari 2014 kl. 21.22 (CET)
Ni har blivit motargumenterade på samtliga punkter (riktlinjer, diskussionen på BB, definitionen av orden, exempel på bruk i andra artiklar om tidsperioder, motivering av användningen av ett visst ord). Ändå vill ni driva igenom en godtycklig ändring. Då är det inte läge att slänga runt anklagelser om WP:Ägarskap.
Peter Isotalo 11 januari 2014 kl. 21.33 (CET)
ne.se:
"histori´k, historisk översikt (över något väl avgränsat område)."
"historia (latin, av grekiska histori´a 'vetande', 'kunskap', 'forskning', 'berättelse', till hi´stōr 'kunnig'), dels den förflutna verkligheten, dels beskrivningen och utforskningen av denna verklighet."
Historia ger alltså besökaren en mer omedelbar innebörd, inte nödvändigtvis den måhända rent tekniska innebörden. Det ska vi förhålla oss till. Ymer (disk) 11 januari 2014 kl. 22.32 (CET)
Hela artikeln handlar om historia. Samtliga avsnitt handlar om historia. Avsnittet som det tjafsats så mycket om är just en "historisk översikt" av Egyptens forntida historia, inte ämnet "historia" till skillnad från icke-historia. Det har fler än jag påpekat.
"Historik" har använts som rubrik i flera år i exakt samma betydelse. Termen har inte hu x flux blivit så exotisk att den måste undvikas (och riktlinjer därmed behöver skrivas om). Det här handlar om rent språktyckeri.
Peter Isotalo 11 januari 2014 kl. 23.20 (CET)
Omotiverad motredigering nummer 4 för idag.[16] Samtidigt har vi Fredriksberg, Persepolis, akemenider, franska köket, svenska, Mary Rose, rökning, golf, feminism (utvalda eller bra). Och såklart världsmästerskapet i fotboll, Systembolaget, Utrikesdepartementet, franska, etc, etc, etc. Men i just det här fallet så måste det ändras. Som sagt, språktyckeri.
Peter Isotalo 12 januari 2014 kl. 00.35 (CET)
Och tjafset gick precis bortom käbblet om "historik".[17] Verkar som att det i grunden handlar om att Den Rätta Versionen. Snyggt jobbat, allihopa.
Peter Isotalo 12 januari 2014 kl. 00.59 (CET)
En användare som ägnar 52 procent av sin aktivitet utanför artikelrymden bör nog akta sig för att anklaga andra för att ägna sig åt språktyckeri och tjafs. Kan man ju tycka.--ボスニア (disk) 12 januari 2014 kl. 04.05 (CET)
Det är för att jag inte bygger artiklar här. Sånt sköter jag på en.wiki (eller tar översättningar), för annars skulle jag bjussa på tiofalt fler tillfällen för alla självupptagna tjafsare här på svenska Wikipedia att bråka alla trötta över sina favorithangups. Som att försöka fälla kvalitetsgranskningar av översättningar med krav på att "bevisa" att översättaren själv läst alla källhänvisningar.
Peter Isotalo 12 januari 2014 kl. 18.43 (CET)
Trevligt tonfall. Nåväl, din aktivitetsprofil ser ungefär likadan ut på enwiki, där det är jämt skägg mellan prat och produktivitet. Du kanske borde tänka på det innan du anklagar andra för tjafs och självupptagenhet.--ボスニア (disk) 13 januari 2014 kl. 02.40 (CET)
Du har själv dragit igång flera olösliga och argumentativa principdiskussioner i samband med artikelnomineringar. Det gör att din ståndpunkt här blir ren dubbelmoral.
Det du uttrycker här är precis det jag försöker belysa som ett återkommande och svårartat problem på svenska Wikipedia: all diskussion ses i grunden som oproduktivt tjafs och mer diskussion betyder därför också mer tjafs. Innehåll, intention och slutresultat betraktas oftast som ointressant; bara man diskuterat tillräckligt mycket så är alla som deltagit inte bättre än den värsta meddebattören. Den som står på sig är per definition bråkig och störande, oavsett hur absurda poänger man försöker bemöta.
Det här är väldigt destruktivt för alla försök att arbeta för konsensus och det gör att i långdragna diskussion är de drygaste, aggressivaste och minst nyanserade i debatter som oftast sätter agendan.
Peter Isotalo 13 januari 2014 kl. 21.29 (CET)
Jag ser inte vad du åstadkommer med att dra upp gammalt groll med mig och andra användare här och på andra fora. Av erfarenhet kan jag säga att användare som ägnar lika mycket eller mer tid åt olika metasidor ofta skapar mer konflikter än de bidrar till uppslagsverket. Det är vad man gör som främst räknas här, inte vad man säger, och i alla fall jag kan dra vissa slutsatser ur din redigeringsstatistik vad du helst ägnar dig åt. Konsensus skapas bäst genom att man gör redigeringar artikelrymden och förbättrar artiklar, där diskussionssidor är till för att underlätta konsensus, inte för att framhärda en ståndpunkt som kanske inte har tiden för sig. Gränsen mellan att vara principfast och rättshaverist är tunn, det har jag personlig erfarenhet av.--ボスニア (disk) 14 januari 2014 kl. 00.11 (CET)
Så vad gör du här då? Förbättrar artiklar?
Peter Isotalo 15 januari 2014 kl. 14.13 (CET)
Får jag föreslå att ni båda släpper detta nu? MVH Averater (disk) 15 januari 2014 kl. 17.32 (CET)
Ett tillägg till detta kan vara att även diskussioner som syftar till utveckling är minst lika bra som att skriva i artiklar. I många fall krävs diskussion för att få till en kvalitativ förändring av ett ämne som det råder konflikt om. Detta har många påtalat så många gånger förr. Att den detaljen förbises genom ett allt för stort fokus på procenttal hit och procenttal dit är mycket olyckligt och ett onödigt underkännande av individuella ansträngningar. dnm (d | b) 17 januari 2014 kl. 12.23 (CET)

Peter har helt rätt i att det borde vara helt oproblematiskt att använda "historik" istället för "historia". Båda är god svenska. Man bör inte hålla på och redigeringskriga över vilken av goda varianter som skall användas.

Sedan tycks det ha gått prestige i det här på olika håll. Lika fel som det var att ändra från början var det att ta upp redigeringskrigandet på nytt.

andejons (disk) 12 januari 2014 kl. 09.44 (CET)

Det är tydligen en jäkla tur att jag använder rubriken Utveckling i stället för Historia när jag skriver om krigsmateriel. /ℇsquilo 12 januari 2014 kl. 12.07 (CET)
Med en ordmärkarmaffia i aktion är tur att vi öht har tillåtelse att använda vissa ord i vissa artiklar.
Peter Isotalo 12 januari 2014 kl. 18.43 (CET)

Artiklar om Sydafrika och Uganda[redigera | redigera wikitext]

Elever från Global Profil i Kalmar håller nu på att skriva artiklar om något ämne som de blivit intresserade av under sina resor till Uganda eller Sydafrika i höst. Global Profil är ett individuellt val som man kan göra i åk 2 och åk 3 inom samtliga program inom Kalmarsunds gymnasieförbunds tre största skolor i Kalmar. Eleverna har kommit lite olika långt med sina artiklar men målet är att bli klara med dem till den 17 januari. Vi har lagt upp länkar till deras sandlådor, kort beskrivning vad de skriver om och vilken artikel deras text är tänkt att komma in i på följande sidor:

Vi vill att artiklarna skall vara så bra som möjligt innan de publiceras. Om någon är intresserad att titta på dem och ge råd får ni gärna skriva på deras diskussionssidor.

/NatureDan (disk) januari 11 2014 kl. 23.23‎ (CET)

Artiklar från skolever har samma krav på sig som andra artiklar. WP är ju i första hand ett uppslagsverk, inte inte en utbildningsplattform där elever skriver och lärare kan bedöma i lugn och ro. Man kan inte räkna med att "communityn" har lärarkompetens. Använd gärna den sandlåda som finns länkad från varje användarsida. Där kan ni jobba i lugn och ro utan risk att undermåliga artiklar raderas rakt av. --MagnusA 12 januari 2014 kl. 09.01 (CET)
Iofs är WP inte i första hand en plattform för lärande, men har möjligheter att användas som det också.
Annars tycker jag tvärtom: Se till att få upp korta artiklar (1 000 - 2 000 byte) i artikelnamnrymden snabbt. Korta artiklar som är källbelagda och visar relevans. Sen kan de justeras och bearbetas av eleven med direkt hjälp från gemenskapen, på wikipediavis. Risken att publicera direkt från sandlådan är att eleven lägger ner massor av arbete på en lång men fluffig och oencyklopedisk artikel som blir raderad och att man i sandlådan inte får wikigemenskapens kontinuerliga feedback. Möjligen blir svårare att bedöma för läraren, men det får ses som ett angenämt problem.--LittleGun (disk) 12 januari 2014 kl. 09.32 (CET)
Det är självklart positivt för oss som engagerar oss i Wikipedia att eleverna på skolorna under Kalmarsunds gymnasieförbund och i andra gymnasieskolor arbetar med att förbättra Wikipedia med nya artiklar och utökningar av befintliga artiklar. Både för vad det ger i sig självt i nuet och vad det kan ge som rekryteringsgrund för framtida uthålliga skribenter på Wikipedia. Och att elevernas wp-arbete rätt utformat kan vare en fin pedagogisk metod är jag samtidigt helt övertygad om.
Kruxet är förstås att ingen riktigt har klart för sig vilken metodik som ger bra pedagogiska resultat, samtidigt som den lämpar sig för "skarpa" lägen på wp (och det är väl just det skarpa i att författa encyklopediska artiklar som är själva grundbulten i den pedagogiska tanken, inte minst stimulansen att skriva något som någon utanför skol- eller universitetslokalerna läser). Själv är jag benägen att hålla med Little Gun i nackdelarna med att under lång tid arbeta ut långa, mer eller mindre av författaren avsedda som "färdiga" , artiklar, för att (som MagnusA påpekar) mötas av normal och ofta hård saklig kritik av andra skribenter, långt hårdare än vad eleven kan förväntas få av andra elever och av läraren, och fördelarna med att publicera kortare artiklar, och bygga ut dem i relation till andra skribenter.
Efter att ha tittat på valda ämnen och hittills tillgängliga sandlådetexter, så vill jag också ta upp en annan fråga. Det märks väl i materialet den, även på universitetsnivå , gängse tendensen till att eleverna är överambitiösa i ämnesval, speciellt beträffande omfång av artikeln. Många av de tänkta artiklarna är av den komplexitetsgraden att även erfarna wp-skribenter skulle dra sig för att ge sig på dem, utan att först ha avverkat ett antal mera begränsade artikelämnen inom samma sfär. Många av ämnena är också av en arten att författaren omedelbart kommer i problem beträffande wp:s krav på att ha en neutral utgångspunkt och därmed balansera argument för och emot. Jag tror att den pedagogiska utgångspunkten hellre ska vara att eleverna ska lära sig krypa en kort sträcka innan de ger sig direkt på att springa långdistans, och att de ska börja med tydligt avgränsade ämnesbitar. De ska hellre välja ämnen av typ "klimat i Uganda" snarare än "Uganda och klimatfrågan". Och kanske gärna "klimatet vid Victoriasjön"? Här har läraren ett avgörande ansvar att hålla eleverna borta från att söka sig på att utforska ett för dem intressant och komplicerat ämne och leda in dem på den smala vägen med vad eleverna kan uppfatta som mindre fantasieggande ämnen att behandla. Läraren måste ta ett ansvar och arbeta strategiskt för att hindra att elevernas produkter massakreras i möte med den verklighet som wp ändå är. Vare sig Rom eller Uganda byggs hur som helst inte upp på en dag, utan med några stenar i taget. Boberger (disk) 12 januari 2014 kl. 13.29 (CET)
Bra sagt. Ett par noteringar… Det gäller för läraren att inte uppmana eleven till att skapa essäer ("Uganda och klimatfrågan" kan vara ett bra namn på en essä men är sämre som uppslagsord). I en skolmiljö handlar det ju ofta om uppsatser av olika slag, och uppsatser kan kanske ofta bli lite väl personliga och få svårighet med wp:POV. Dessutom hoppas jag läraren börjar med att lära eleven grundläggande Wikipedia-metodikteknik; jag hittade en ganska lång text med mängder av noter som inte visades för att ingen references-tagg fanns i slutet av texten.--Paracel63 (disk) 12 januari 2014 kl. 18.20 (CET)

Det bör finnas gott om oskrivna artiklar inom Afrika som de kan påbörja direkt utan att gå via sandlådan. Jag tänker på exempelvis olika städer eller platser och som ovan nämnts om olika platsers klimat, politik, biståndsarbete, religion och andra liknande aspekter. Om en artikel över huvud taget inte finns gör det ju inget om den till en början blir ytlig för att sedan fördjupas när fler andra lägger sig i och hjälper till med artikeln. - Averater (disk) 13 januari 2014 kl. 07.18 (CET)

Virsbo station[redigera | redigera wikitext]

Jag försöker få ihop en artikel för varje tätort i Sverige, både historiska och nuvarande. Virsbo station var en egen tätort åtminstone 1960-1970. Jag kan nog skriva ihop en tätortsartikel. Men en artikel med rubriken Virsbo station skulle se ganska konstig ut om den inte handlar om stationen också. Någon som är beredd att ingå ett samarbete om detta ämne? -- Lavallen (block) 13 januari 2014 kl. 13.40 (CET)

Jag har tyvärr ganska lite material, just nu verkar lantmäteriets hemsida krångla också. Järnvägen verkar ha invigts 1899. Stationen anlades på byn Gammelbys ägor, mellan torpen Lingärdet och Hagen. Gammelby finns fortfarande utmärkt på Nya kartor. Häradsekonomiska kartan 1904 visar bara någon enstaka byggnad utöver stationshuset på platsen för stationen. Ekonomiska kartan 1963 visar fortfarande Lingärdet som en ensamliggande gård norr om Virsbo station. Det har däremot tillkommit ganska mycket bebyggelse i anslutning till stationen, torpet Hagen är borta och där ligger villor som kallas Virsbo station. Gammelby ligger fortfarande kvar strax söder om Stationen. Tittar på den moderna kartan och den skiljer sig ganska lite från den 1963. Det är ett ganska stort avstånd mellan bruket och stationen - är det här verligen en del av dagens tätort? Mellan industribyggnaderna väster om stationen närmare Persbo och villorna i Ennäbban längst i öster i bruket är det närmare 200-300 meter fågelvägen över sjön, det verkar inte finnas annat än någon skogsbilväg heller, men verkar måsta åka ut på väg 668 och ta sig runt för att åka mellan orterna.--FBQ (disk) 14 januari 2014 kl. 13.03 (CET)
En del uppgifter om stationen finns här. Det är en privat entusiasts hemsida, men den är oerhört omfattande och faktarik och verkar i mina ögon vederhäftig. /FredrikT (disk) 14 januari 2014 kl. 14.24 (CET)
Det verkar som stationen invigdes redan 1876 och inte 1899 som jag trodde.--FBQ (disk) 14 januari 2014 kl. 17.26 (CET)
Lustigt att stationen kallades Nordanö 1876-1891, jag kollade igen, den ligger inom Gammelbys ägor. Där Nordanö by låg ligger nu någon industrianläggning, men den verkar vara ganska nyuppförd, den fanns där 1963, men verkar saknas på generalstabskartan på hemsidan. Det står 1919 i fetstil i texten, är det kartans datering, det skulle kunna stämma.--FBQ (disk) 14 januari 2014 kl. 17.53 (CET)
Lagt in lite text i sidan om tätorten. Känn er fria att fylla på! -- Lavallen (block) 14 januari 2014 kl. 21.14 (CET)
Enligt den mest trovärdiga källan öppnades stationen 1879-04-01. Jag har ändrat i artikeln. /Annika (disk) 14 januari 2014 kl. 21.37 (CET)

Begrepp som inte är översatta till svenska[redigera | redigera wikitext]

Jag har länge tagit för givet att begrepp och företeelser som inte har svensk översättning med källa skrivs på originalspråk och med originalspråkets skrivregler. Påpekandet är föranlett av redigeringskriget kring Alaskan Husky som raserat åratal av kvalitetsarbete med att skriva hundrasnamn på rätt språk och enligt rätt språkregler. Det är viktigt att vi inte inför svengelska som språk på Wikipedia och att vi inte skriver egna hittepåöversättningar. Det skall finnas källa för allt. /Ascilto (disk) 13 januari 2014 kl. 14.15 (CET)

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Artikelnamn#Begrepp som inte är översatta till svenska. --MagnusA 14 januari 2014 kl. 07.53 (CET)

Hjälp med formatering[redigera | redigera wikitext]

Wikipediafråga flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Hjälp med formatering. --MagnusA 16 januari 2014 kl. 18.48 (CET)

Blänkare: Bergslagssafari 2014[redigera | redigera wikitext]

Wikipediadiskussion:Projekt bruk och bergslag är igång för 2014. Vill du följa med på Bergslagssafari eller har förslag på (huvudsakligen industrihistoriska) artiklar som skulle må bra av fotografier, tveka inte att kasta dig in i diskussionen. SMirC-smile.svg Vivo (disk) 14 januari 2014 kl. 12.44 (CET)

Idag fyller Wikipedia 13 år[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta sparade Wikipedia-artikeln, UuU.

Wikipedia fyller 13 år idag. Ta gärna tio sekunder och fundera över hur långt vi har kommit från de allra första stapplande stegen 2001. Tänk också på vad som kommer hända i år. Vi kommer passera 35 miljoner artiklar (sammanlagt), 25 miljoner filer på Commons och kanske 6 miljarder sidvisningar per månad på mobiler. Fundera gärna också över hur många elever, korsordslösare, pubquizzare, besserwissrar och tabellbitare som kommer ha nytta av det du gör här. Och till sist: grattis och tack till alla!//Hannibal (disk) 15 januari 2014 kl. 09.07 (CET) (PS. Om man får önska sig något i födelsedagspresent vore det att fler kvinnor började skriva på Wikipedia.)

Kul. Känns roligare att gratulera denna nyblivne tonåringen än de här födelsedagsbarnen. J 1982 (disk) 15 januari 2014 kl. 19.35 (CET)

Video i MP4-format[redigera | redigera wikitext]

Gott folk, det pågår en diskussion på Commons om huruvida vi skall tillåta videor i MP4-format eller inte. Om man har åsikter och argument åt ena eller andra hållet kan man kika in och lufta dem där: Requests for comment/MP4 Video. /Julle (disk) 16 januari 2014 kl. 07.46 (CET)

Jag er inte fram emot att se Wikimedia indragen i en repris av licensstriderna runt GIF och MP3. /ℇsquilo 16 januari 2014 kl. 08.56 (CET)

Plagierande användare[redigera | redigera wikitext]

Vad gör vi åt LucasHammar (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats) som mindre en ett dygn efter att jag påpekat att det inte går för sig att plagiera texter från icke-fria källor svarar att det "var ett litet misstag" för att sedan fortsätta lägga in texter som förefaller vara plagierade och ignorerar frågor om var han hittat texterna?

Har någon annan lust att försöka förklara att det faktiskt är "en big deal"? - Tournesol (disk) 17 januari 2014 kl. 11.11 (CET)

Blockera om något mer plagierat kommer in tycker jag. Jag skrev nån slags "varning" nu, hoppas det hjälper. Fast borde inte detta tagits på WP:BOÅ eller WP:KAW? - Averater (disk) 17 januari 2014 kl. 15.04 (CET)
Jag tog det på BOÅ häromdagen, men det var innan han gjorde redigeringen i Big Bang Theory. - Tournesol (disk) 17 januari 2014 kl. 15.19 (CET)