Marknadsekonomi: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Versionen från 15 juni 2023 kl. 14.09

Ej att förväxla med kapitalism.

En marknadsekonomi är ett kapitalistiskt ekonomiskt system som bygger på avtalsfrihet, enskild äganderätt, fri prissättning och konkurrens. Priser på varor och tjänster bestäms i en marknadsekonomi fritt av utbud och efterfrågan.^[1]^[2]^[3] Grundläggande för en marknadsekonomi är dels att det kapital som krävs för produktion av en vara eller en tjänst kräver avkastning, dels tillgång till riskvilligt kapital på en kapitalmarknad och tillgång till arbetsresurser på en arbetsmarknad.^[4]

I praktiken har inget land i modern tid varit en renodlad marknadsekonomi. Alla länder har någon form av blandekonomi, vilken kan se ut på många olika sätt.^[4]^[5]

Tidskriften The Economist skrev 1994 att det inte var en tillfällighet att ekonomier som tillämpat marknadsekonomi, som uppmuntrar risktagande, har överlevt ekonomier som tillämpat planhushållning, som inte uppmuntrar risktagande.^[6]

”	It is no coincidence that free-market economies, which encourage personal risk taking, have outlived centrally planned ones, which do not.	„
The Economist (1994)

Statens roll i en marknadsekonomi

Staten anses ha en nödvändig institutionell roll för en väl fungerande marknadsekonomi, i att upprätthålla ett rättsväsende som skyddar äganderätten och medger säljare och köpare att upprätthålla ingångna avtal och utkräva skadestånd vid avtalsbrott. Staten fyller även en roll i att motverka marknadsimperfektioner, såsom kollektiva varor och externa effekter, samt motverka konkurrensbegränsningar genom till exempel kartellbildning.^[1]

Den här artikeln ingår i Wikipedias serie om liberalism
Huvudinriktningar
Klassisk liberalism Konservativ liberalism Libertarianism Nationalliberalism Nyliberalism Ordoliberalism Socialliberalism
Nyckelbegrepp
Demokrati · Frihet · Individualism Jämlikhet · Marknadsekonomi Meritokrati · Rättigheter Öppet samhälle
Portalfigurer
Jeremy Bentham Isaiah Berlin Benjamin Constant Milton Friedman Friedrich von Hayek John Locke John Stuart Mill Montesquieu Robert Nozick John Rawls Adam Smith Mary Wollstonecraft
Denna tabell: visa • redigera

Se även

Referenser

^ [a b] ”marknadsekonomi - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/marknadsekonomi. Läst 9 april 2023.
^ ”Definition of market economy | Dictionary.com” (på engelska). www.dictionary.com. https://www.dictionary.com/browse/market-economy. Läst 9 april 2023.
^ ”Capitalism | Definition, Characteristics, History, & Criticism | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/topic/capitalism. Läst 9 april 2023.
^ [a b] ”What Is a Market Economy and How Does It Work?” (på engelska). Investopedia. https://www.investopedia.com/terms/m/marketeconomy.asp. Läst 9 april 2023.
^ ”Ekonomiska system”. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/ekonomiska-system. Läst 9 april 2023.
^ Bialostok, Steven (2012). Education and the risk society: theories, discourse and risk identities in education contexts. Contexts of education. Sense Publishers. sid. 75. ISBN 978-94-6091-961-9. Läst 15 juni 2023

[:0-1] [a b] ”marknadsekonomi - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/marknadsekonomi. Läst 9 april 2023.

[2] ”Definition of market economy | Dictionary.com” (på engelska). www.dictionary.com. https://www.dictionary.com/browse/market-economy. Läst 9 april 2023.

[3] ”Capitalism | Definition, Characteristics, History, & Criticism | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/topic/capitalism. Läst 9 april 2023.

[:1-4] [a b] ”What Is a Market Economy and How Does It Work?” (på engelska). Investopedia. https://www.investopedia.com/terms/m/marketeconomy.asp. Läst 9 april 2023.

[5] ”Ekonomiska system”. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/ekonomiska-system. Läst 9 april 2023.

[6] Bialostok, Steven (2012). Education and the risk society: theories, discourse and risk identities in education contexts. Contexts of education. Sense Publishers. sid. 75. ISBN 978-94-6091-961-9. Läst 15 juni 2023

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
 En '''marknadsekonomi''' är ett [[Kapitalism|kapitalistiskt]] [[ekonomiskt system]] som bygger på [[avtalsfrihet]], enskild [[äganderätt]], fri [[Pris|prissättning]] och [[konkurrens]]. Priser på varor och tjänster bestäms i en marknadsekonomi fritt av [[utbud och efterfrågan]].<ref name=":0">{{Webbref|titel=marknadsekonomi - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/marknadsekonomi|verk=www.ne.se|hämtdatum=2023-04-09}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Definition of market economy {{!}} Dictionary.com|url=https://www.dictionary.com/browse/market-economy|verk=www.dictionary.com|hämtdatum=2023-04-09|språk=en}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Capitalism {{!}} Definition, Characteristics, History, & Criticism {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/capitalism|verk=www.britannica.com|hämtdatum=2023-04-09|språk=en}}</ref> Grundläggande för en marknadsekonomi är dels att det kapital som krävs för produktion av en vara eller en tjänst kräver avkastning, dels tillgång till riskvilligt kapital på en kapitalmarknad och tillgång till arbetsresurser på en arbetsmarknad.<ref name=":1">{{Webbref|titel=What Is a Market Economy and How Does It Work?|url=https://www.investopedia.com/terms/m/marketeconomy.asp|verk=Investopedia|hämtdatum=2023-04-09|språk=en}}</ref>
 I praktiken har inget land i modern tid varit en renodlad marknadsekonomi. Alla länder har någon form av [[blandekonomi]], vilken kan se ut på många olika sätt.<ref name=":1" /><ref>{{Webbref|titel=Ekonomiska system|url=https://www.so-rummet.se/kategorier/ekonomiska-system|verk=SO-rummet|hämtdatum=2023-04-09|språk=sv}}</ref>
+Tidskriften [[The Economist]] skrev 1994 att det inte var en tillfällighet att ekonomier som tillämpat marknadsekonomi, som uppmuntrar risktagande, har överlevt ekonomier som tillämpat planhushållning, som inte uppmuntrar risktagande.<ref>{{Bokref|titel=Education and the risk society: theories, discourse and risk identities in education contexts|utgivare=Sense Publishers|datum=2012|hämtdatum=2023-06-15|isbn=978-94-6091-961-9|serie=Contexts of education|förnamn=Steven|efternamn=Bialostok|sid=75}}</ref>
+{{Citat|It is no coincidence that free-market economies, which encourage personal risk taking, have outlived centrally planned ones, which do not.|3=The Economist (1994)}}
 == Statens roll i en marknadsekonomi ==