Herbert Tingsten

Herbert Tingsten

Herbert Tingsten och Ingemar Hedenius

Herbert Lars Gustaf Tingsten, född 17 mars 1896 i Järfälla, död 26 december 1973, var en svensk statsvetare, liberal publicist och författare. Han innehade en professur i statsvetenskap vid Stockholms högskola 1935-1946 och var därefter chefredaktör för Dagens Nyheter 1946-1959.

Biografi

Tingsten var son till gatudirektör Karl Tingsten (1863-1952) och Elin Bergenstjerna (d.1910). Han gifte sig 1926 med Gerd Dahlin (född 1898), dotter till statsinspektor Emil Dahlin och Jenny Magnusson. Han var brorson till statsrådet Lars Tingsten.

Herbert Tingsten disputerade 1923 medan han var sekreterare i konstitutionsutskottet. Han varnade tidigt för de nazistiska idéer som spreds i Tyskland under 1930-talet, liksom för det kommunistiska hotet från Sovjetunionen.

Som statsvetare ägnade Tingsten sig åt forskning i svensk och utländsk författningshistoria, författningsrätt samt politisk idéhistoria. Mest produktiv var han inom området politiska ideologier. Han har här författat bland andra det idéanalytiska mästerstycket, "De konservativa idéerna", från 1939. Här visar han sin vidsträckta beläsenhet och en stilkonst och förmåga att ge korta och briljanta karakteristiker, där han ordnar ideologierna i mönster. Tingstens mest betydande ideologiska verk är, "Socialdemokratins idéutveckling", i två band från 1941. Tingstens vetenskapliga produktion var exceptionellt omfattande och rik på originella insatser. Han skrev över 50 böcker och över 1 000 artiklar. Tingstens memoarer Mitt liv i fyra band (Nr 1.Ungdomsåren, 2.Mellan trettio och femtio, 3.Tidningen 46-52 och 4.Tio år 53-63) blev mycket uppmärksammade när de kom ut och sålde i stora upplagor.

Chefredaktörstiden

Som chefredaktör för Dagens Nyheter blev Herbert Tingsten känd som en av Sveriges mest debattvilliga och obarmhärtiga ledarskribenter genom tiderna, men också en av de retoriskt säkraste. Han angrep såväl kungahuset som statskyrkan och boxningssporten, han drev kampanj för Sveriges anslutning till NATO och förespråkade ett svenskt införskaffande av kärnvapen. Tingsten tvekade inte att sätta vänskapsband på spel för principernas skull. Exempelvis gick han i en serie ledare till häftigt angrepp på vad han menade var FN:s "hyckleri" och flathet för diktaturer, vilket ledde till att hans vänskap med Dag Hammarskjöld fick ett slut.

Tidvis drev Tingsten en hård kamp mot den socialdemokratiska regeringsmakten, som han beskrev som alltför inriktad på socialisering, inställsamhet mot östblocket och i motsvarande grad orimligt negativt kritiskt mot USA och Nato. Eftersom Tingsten innan han blev chefredaktör på DN hade varit socialdemokrat fick hans synpunkter särskilt genomslag på den offentliga arenan, och han visade också en ovanlig instinkt för vilka frågor som kunde lanseras med stark politisk laddning. I sina memoarer skriver han att Friedrich von Hayek med dennes Vägen till träldom (The Road to Serfdom, 1944) fick honom att ändra politisk ståndpunkt; före läsningen av denna hade han trott på en viss grad av planhushållning, det vill säga blandekonomi. Tingsten ändrade åsikt flera gånger i sitt liv och hade starka filosofiska, historiska och litterära intressen vilket också framträder tydligt i hans författarskap. I den tidigaste ungdomen hade han varit konservativ, sedan liberal verdandist. På 1920-talet gick han med i socialdemokraterna och tillhörde den vänsterradikala falangen av partiet. 1941 gjorde han dock upp med socialdemokratin i Den svenska socialdemokratiens idéutveckling där han kritiserade att marxismens mål med socialisering glömts bort och han ifrågasatte partiets ideologiska värderingar. Idéerna om planhushållning skulle komma att återlanseras i Sverige några år senare, men då hade Tingsten ändrat uppfattning om ekonomiska styrmedel överlag. 1945 lämnade han partiet och blev liberal, vilket berodde på att han kommit att anse att socialism var oförenlig med medborgerlig frihet. Han blev dock aldrig formellt medlem av folkpartiet.^{[källa behövs]}

Tingsten hade under sin tid på DN ett mycket stort publicistiskt inflytande; få svenska tidningsmän har lika starkt satt sin prägel på en hel epok. Han kom också att inspirera och föregripa mycket av den kritik som riktades mot socialdemokrtin och kommunismen i hans livstid och senare. Den polemik som förts i Sverige om socialism, kommunism och svensk neutralitet sedan 1980-talet är ofta tydligt inspirerad av Tingsten och går tillbaka på hans uppgörelser med Tage Erlander, Karl Vennberg och Östen Undén och hans hat mot "anpassligheten". Per Ahlmark som var Tingstens sekreterare och private medarbetare under 1960-talet har här spelat en roll som traditionsbärare.^{[källa behövs]}

Tingsten publicerade 1952 ett antal artiklar i Dagens Nyheter på ämnet avideologisering. Denna tanke, som också omtalas som "Ideologiernas död", fick internationell uppmärksamhet i och med Daniel Bells bok The end of ideology som publicerades 1960.

Utrikespolitiskt argumenterade Tingsten mot diktaturer av olika slag, framförallt kommunistiska diktaturer, men även apartheidregimen i Sydafrika. Från 1950-talet engagerade han sig starkt för Israel. Han var en stor vän av USA men starkt kritisk mot rasförtryck och den ökände senatorn och kommunistjägaren Joseph McCarthy.

Republikanska klubben

Tingsten blev under 1950-talet en framträdande medlem i Republikanska Klubben, föregångaren till dagens Republikanska föreningen som formellt bildades den 6 november 1999.^{[källa behövs]} Republikanska klubben donerade sedan ekonomiska medel till Republikanska föreningen för att sedan somna in.

Avgång och tiden efter Dagens Nyheter

Herbert Tingstens gravvård på Norra begravningsplatsen i Stockholm. Plattan i förgrunden.

Herbert Tingstens största politiska strid ledde till att han avgick från chefredaktörsposten på Dagens Nyheter. Striden gällde ATP-frågan. Till en början stödde DN som vanligt folkpartiet, men Tingsten blev med tiden alltmer övertygad om att lagstadgad pension var nödvändigt. Detta ledde till svåra konflikter, inte bara med folkpartiledaren Bertil Ohlin utan även med kollegorna och DN:s ägare Bonnierfamiljen. Den 3 april 1959 ledde brytningen med ägarfamiljen till att Tingsten avgick som chefredaktör.

Efter sin tid som chefredaktör angreps Tingsten av sin efterträdare Olof Lagercrantz, vilket ledde till att han bröt förbindelserna med tidningen. Lagercrantz förändrade Dagens Nyheters opinionsmässiga inriktning, vilket har uppskattats av många men beklagats av bland andra Per Ahlmark

"Det var en epok som gick i graven" med honom, skriver Ingemar Hedenius i biografin över Tingsten, "så stort är det tomrum han lämnade efter sig." En del av Tingstens verk finns samlade i Ahlmarks bok Tyranniet begär förtroende (1992), och ett band av Dagens Nyheters historik bär titeln Tingstens tid.

Som en anhängare av liberalismen kom en väsentlig del av Herbert Tingstens liv att ägnas åt ideologisk kamp mot icke-liberala ideologier, främst kommunismen, fascismen och nazismen. Den första åtgärd han vidtog som chefredaktör på Dagens Nyheter, var att meddela att kommunistiska stater skulle betecknas som sådana och inte med några andra termer.^{[källa behövs]}

Bibliografi

• Folkomröstningsinstitutet i USA (1923)
• Konstitutionella fullmäktigelagar i modern parlamentarism (1926)
• Studier över konstitutionsutskottets dechargeförfarande (1928)
• Studier rörande ministerstyre (1928)
• Amerikansk demokrati (1929)
• Regeringsmaktens expansion under och efter världskriget (1939)
• Från - parlamentarism till diktatur (1930)
• Demokratiens seger och kris (Vår egen tids historia 1933)
• Utskottsväsendet (1935)
• Utredning rörande dagordningsinstitutet (1935)
• Den nationella diktaturen (1936)
• Political behaviour (1937)
• Svensk politisk uppslagsbok (tills. med G. Dahlberg, 1937)
• De konservativa idéerna (1939)
• Den svenska socialdemokratiens idéutveckling 1 — 2 (1941)
• Idékritik (1941)
• Samtidens förbundsstater (1942)
• Svensk utrikesdebatt mellan världskrigen (1944)
• Demokratiens problem (1945)
• Argument (1948)
• Problem i USA (1948)
• Revolutionernas arvtagare (1950)
• Västtysklands problem (1950)
• Tredje ståndpunkten — en orimlighet (1951)
• Idéer och genier (1953)
• Problemet Sydafrika (1954)
• Japan (1956)
• Det hotade Israel (1957)
• På krigsstigen (1958)
• På marknadstorget (1958)
• Mitt liv (memoarer, 1961, -62, -63, -64)
• Viktoria och viktorianerna (1965)
• Från idéer till idyll (1966)
• När Churchill grep makten (1966)
• Strid kring idyllen (1966)
• Notiser om liv och död (1967)
• Dagbok från Amerika (1968)
• Gud och fosterlandet (1969)
• Min politiska horisont (1969)
• När skymningen faller på (1970)
• Sällskap för mina tankar (1971)
• Flyktförsök (1972)

Referenser

Skriftliga källor

• Vem är det 1961 - i serie: Vem är det - svensk biografisk handbok, Norstedt förlag, Stockholm, årgångar 1912-2000, 2006-, ISSN 0347-3341, LIBRIS-id 8261511
• Sahlberg, Gardar (1908-1983); Berömda svenskar från tolv sekler, Bonnier Fakta, Stockholm, 1981, ISBN 91-34-42963-8, LIBRIS-id 7246741
• Skovdahl, Bernt (1946-); Förlorad kontroll - Den ifrågasatta framstegstanken Dialogos Förlag, Stockholm, 2010, ISBN 978-91-7504-219-0, LIBRIS-id 11615885

Vidare läsning

• Back, Pär-Erik (1920-1988); Den anspråkslöse Herbert Tingsten, Umeå universitet, Umeå, 1984, serie: Politik 1984:1, LIBRIS-id 899943
• Blomé, Gunilla (red); Arvet efter Tingsten - debatt förd i Dagens nyheter januari-mars 1992, Dagens Nyheter, Stockholm, 1992, serie DN Eftertryck - 92:2, LIBRIS-id 1722634
• Hedenius, Ingemar (1908-1982); Herbert Tingsten - människan och demokraten, Norstedt, Stockholm, 1974, ISBN 91-1-743172-7, LIBRIS-id 7152012
• Johansson, Alf W. (1940-); Herbert Tingsten och det kalla kriget - antikommunism och liberalism i Dagens nyheter 1946-1952, Tidens förlag, Stockholm, 1995, ISBN 91-550-4191-4, LIBRIS-id 7422088
• Skovdahl, Bernt (1946-); Tingsten, totalitarismen och ideologierna, Östlings bokförlag - Symposion, Stockholm - Stehag, 1992, ISBN 91-7139-097-9, LIBRIS-id 7607414
• Tingsten Klackenberg, Jill (1961-); "I skuggan av Tingsten", Stockholm, Natur & kultur, 2010, ISBN:978-91-27-11940-6, LIBRIS-ID:11496424
• Willers, Uno (1911-1980); Herbert Tingstens bibliografi, Bonnier, Stockholm, 1946, LIBRIS-id 103903
• Ers, Andrus (1970-); "Segrarnas historia - makten, historien och friheten studerade genom exemplet Herbert Tingsten", Bokförlaget H:ström, Umeå, 2009, ISBN 978-91-7327-087-8

Externa länkar

• Wikiquote har citat av eller om Herbert Tingsten

  Citat
• Herbert Tingsten i Libris
• Begreppet 'socialism' i nationalsocialismen, Herbert Tingsten, Tiden, sidorna 605-615, 1935.