Malawi

Wikipedia

Artikeln handlar om landet Malawi. För staden i Egypten, se Mallawi.

**Republic of Malawi**

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: Unity and Freedom (engelska för "enighet och frihet")
Nationalsång: 'Mlungu salitsani Malawi'

Huvudstad	Lilongwe 13° 30′ S, 34° 00′ E
Största stad	Blantyre
Officiella språk	chichewa, engelska
Statsskick President Regeringschef	republik Bingu wa Mutharika Bingu wa Mutharika
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Storbritannien 6 juli 1964
Yta • Totalt • Vatten	118 480 km² (98:e) 20,6%
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	13 013 926 (65:e) 129,2 inv/km² (62:e)
BNP (PPP) • Totalt 2005 • Per capita	$7 364 miljoner (146:e) $596 (2006)
Valuta	malawisk kwacha (`MWK`)
Tidszon	UTC+2
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Sapitwa 3 002 m ö.h. Malawisjön km² km
Nationaldag	6 juli
Landskod	MW, MWI
Landsnummer	`+265`

Malawi är en stat i södra Afrika som gränsar till Moçambique i öster, Tanzania i öster och norr samt Zambia i väster. På gränsen mellan Malawi och Tanzania ligger den 580 kilometer långa Malawisjön, världens nionde största insjö.

[redigera] Historia

Mellan sent 1400-tal och tidigt 1700-tal bredde Maraviriket ut sig över nuvarande Malawi. Maraviriket hade kontakt med havet genom nuvarande Moçambique, och bedrev handel med både arabiska och portugisiska sjöfarare. Slavhandel och inbördes stridigheter försvagade riket under 1700-talet. Resterna av riket regerades av omväxlande angoni- och ayaohärskare, samt från arabiska handelskolonier.^[1]

1891 blev området brittiskt protektorat, först under namnet British Central African Protectorate, därefter Nyasaland Protectorate och Nyasaland. Under åren 1953-1963 ingick dåvarande Nyasaland i Centralafrikanska federationen tillsammans med kolonierna Nordrhodesia (Zambia) och Sydrhodesia (Zimbabwe). 1964 blev området den självständiga staten Malawi. Under 30 år styrdes landet av ett enda parti under president Hastings Banda. De första fria valen hölls 1994.

[redigera] Geografi

Malawi

Malawisjön, Afrikas tredje största och världens nionde största insjö upptar omkring 20 procent av landets yta. Malawi sträcker ut sig i nord-sydlig riktning längs det Östafrikanska gravsänkesystemet.

Lägsta punkt: skärningspunkten mellan Shire-floden och gränsen mot Moçambique, 37 meter över havet
Högsta punkt: Mulanjemassivet, 3.002 meter över havet.
Naturtillgångar: kalksten, odlingsbar mark, vattenkraft, oexploaterade tillgångar av uran, kol och bauxit

[redigera] Klimat och miljö

Klimatet är subtropiskt med en regnsäsong från november till maj. Resten av året är det torrt.

Några av Malawis största miljöproblem är för stor skogsavverkning, vattenförorening och igenslamning av sjöar som hotar fiskbeståndet.

[redigera] Ekonomi

Malawi är ett av världens minst utvecklade länder. Jordbruket är den viktigaste näringsgrenen. 90% av befolkningen är beroende av jordbruket, 40% av BNP och 88% av exporten har jordbruksanknytning (varav hälften är tobak). Landets ekonomi är i hög grad beroende av utländskt ekonomiskt stöd, bland annat från Världsbanken.

[redigera] Demografi

Landets största hälsoproblem är hiv och aids. 2001 var 850 000 personer smittade och 80 000 hade då hittills dött i aids.

Befolkningens medelålder: 16,4 år (2002)
Spädbarnsdödlighet: över 10% (2003)
Befolkningens medellivslängd: 38 år (2003)
Etniska grupper: chewa, nyanja, tumbuka, yao, lomwe, sena, tonga, ngoni, ngonde, asiater, européer
Religiös tillhörighet: protestanter 55%, katoliker 20%, muslimer 20%, inhemska religioner 3%, annan 2%. Ingen officiell religion.
Språk: chichewa, engelska (officiella), övriga bantuspråk
Analfabetism: 48% av befolkningen var analfabeter 2003

[redigera] Administrativ indelning

Malawis provinser och distrikt

Malawi är indelat i 27 distrikt i tre provinser.

Nr	Namn	Yta (km²)	Befolkning	Invånare / km²
	Central Region	35.592	4.066.340	114,2
1	Dedza	3.624	486.682	134,3
2	Dowa	3.041	411.387	135,3
3	Kasungu	7.878	480.659	61,0
4	Lilongwe	6.159	1.346.360	218,6
5	Mchinji	3.356	324.941	96,8
6	Nkhotakota	4.259	229.460	53,9
7	Ntcheu	3.424	370.757	108,3
8	Ntchisi	1.655	167.880	101,4
9	Salima	2.196	248.214	113,0
	Northern Region	26.931	1.233.560	45,8
10	Chitipa	4.288	126.799	29,6
11	Karonga	3.355	194.572	58,0
12	Likoma	18	8.074	448,6
13	Mzimba	10.430	610.994	59,1
14	Nkhata Bay	4.071	164.761	40,5
15	Rumphi	4.769	128.360	26,9
	Southern Region	31.754	4.633.968	145,9
16	Balaka	2.193	253.098	115,4
17	Blantyre	2.012	809.397	402,3
18	Chikwawa	4.755	356.682	75,0
19	Chiradzulu	767	236.050	307,8
20	Machinga	3.771	369.614	98,0
21	Mangochi	6.273	610.239	97,3
22	Mulanje	2.056	428.322	208,3
23	Mwanza	2.295	138.015	60,1
24	Nsanje	1.942	194.924	100,4
25	Thyolo	1.715	458.976	267,6
26	Phalombe	1.394	231.990	166,4
27	Zomba	2.580	546.661	211,9
	Hela riket	94.276	9.933.868	105,4