Wrocław

Från Wikipedia

(Omdirigerad från Breslau)
Hoppa till: navigering, sök
Wrocław
Berlin Central
Flagga Stadsvapen
Flag of Wrocław
Coat of Arms of Wrocław
Kortfakta om Wrocław
Delstat: Wrocław
Yta: 293 km²
Folkmängd: 689 280 (2007)
Folktäthet: 2354 inv/km² (2007)
Topografi: 111 m.
Geografiskt läge: N 17°02' E {{{2}}}
Registreringsskyltsbokstav: B
Postnummer: 50-041 - 54-612
Riktnummer: (+48) 71
Politik
Nuvarande borgmästare: Rafał Dutkiewicz
Webbsida: www.wroclaw.pl

Wrocław (uttalas ['vrɔʦwaf]; tyska: Breslau) är en stad i västra Polen. Den ligger vid floden Oder (polskt namn: Odra). Staden är ett industri-, utbildnings- och kulturcentrum och har 689 280 invånare (2007). Kommunen har en areal på 292,9 km². Staden är huvudort i provinsen Dolny Śląsk (Nedre Schlesien).


Innehåll

[redigera] Kultur

Wrocław-Operan
  • Wrocław-Operan, Opera Dolnośląska, finns i teaterbyggnaden som uppfördes av Carl Ferdinand Langhans
  • Witold Lutosławski-Filharmonin
  • Panorama Racławicka, 15 x 114 m målning av Wojciech Kossak (1857-1942) föreställande slaget vid Racławice (4 april 1794) mellan polska upprorsmän under Tadeusz Kościuszko och ryska armén.
  • flera teatrar (ca 26)
  • flera museer (ca 21), bl.a. Nationalmuseet med äldre och modern konst.
  • flera gallerier

En återkommande musikfestival är Wratislavia Cantans[1] som från att ha varit en festival med tonvikt på oratorier, kantater och äldre musik har fått en större bredd inom konstmusiken.

[redigera] Sevärdheter

Rådhuset
  • Rådhustorget och Salttorget
  • Biskopsö (Tumska ö) med Johannes-katedralen och flera andra kyrkor
  • I city är det alltid nära till en kyrka, och flera av dem har fantastisk arkitektur
  • Universitetsbyggnaden och Leopold-aulan
  • Järnvägsstation i nygotisk stil (av W. Grapow 1855-57)
  • Vallgraven med parken som omsluter stadskärnan (Wrocław är en grön stad med 25m² grön areal per invånare).
  • Park Szczytnicki och den där belägna japanska trädgården (öppen från april till oktober)
  • Utställnings- och evenemangshall - Hala Ludowa (Jahrhunderthalle) från 1913.
  • Det finns 12 öar och 112 broar, samt 5 floder (Oder/Odra, Oława, Ślęza, Bystrzyca och Widawa)
Djurparksbron
Vy över gamla stan

[redigera] Näringsliv

  • Arbetande 139 100 (varav 123 500 privatanställda)
  • Registrerade arbetslösa 33 900 (3000 akademiker, 10 000 gymnasial nivå)


Utländska investeringar tog fart i och med Polens inträde i EU och outsourcing-/offshore-trenden.

[redigera] Berömda personer härstammande från Breslau/Wrocław

[redigera] Nobelprisvinnare

[redigera] Förhistoria

De äldsta spåren av bosättningar dateras till för 300 000 år sedan (arkeologiska utgrävningar 1996 i förorten Krzyki). Då stadens läge är vid två uråldriga handelsvägar mellan Västeuropa och Svarta havet respektive mellan Östersjön och Donaudeltat, var det naturligt att den dussin öar med färje- och fiskeläge utvecklades så småningom till en ö-stad. Redan vid 1500 f.Kr. var dessa handelsvägar väletablerade för salt- och bärnstenshandel. Under det första årtusendet e.Kr. pågick en form av folkvandring och slaviska, germanska stammar dominerade området.

[redigera] Historia

Staden Breslau var före andra världskrigets slut huvudstad i den till Preussen hörande delstaten Niederschlesien i Tyskland. Staden tillhörde tidigare det Habsburgska Österrike 1526-1742, dessförinnan var Breslau i Böhmens ägo 1327-1526 och innan dess tillhörde staden de sachsiska hertigarna 1163-1327. Stadens historia innan dess är tämligen okänd, men nämns som biskopssäte redan kring år 1000.

Efter första världskriget och Polens återkomst som självständig nation Något polskt styre eller annat betydande inflytande över staden före 1946 har ej funnits i historskt nedtecknad tid. (Om än staden hette Wrocław på polska redan på 1300-talet.) Staden omfattades inte heller av Wilsondoktrinens 13:e punkt efter första världskriget, ej heller av det slutliga Verseillesfördraget 1919, vilka möjliggjorde återupprättandet av den polska nationen. Polsktalande territorier inom det gamla Kejsardömet Tyskland (1871-1918), den gamla dubbelmonarkin Österrike-Ungern samt f.d. Tsarryssland avträddes 1919-1921 för att bilda det nya Polen. Men eftersom befolkningen i större delen av Schlesien (polska Slask) var tyskar förblev Breslau en tysk stad efter första världskriget.

Andra världskrigets slut och Polska tiden Under andra världskriget utsattes staden för brittiska och amerikanska bombanfall, men eftersom avståndet från flygplatserna i sydöstra England var förhållandevis långt, var staden inte lika ödelagd som många andra tyska städer. Men under den sovjetiska slutoffensiven mot Berlin (som startade den 14/1-1945) blev staden belägrad av röda armén

Staden förklarades då av nazisterna som Festung (fästning) och skulle stå emot Röda Arméns offensiv och köpa tid för försvaret av centrala Tyskland. Det resulterade i att staden med sina 200 000 invånare (som fanns kvar, merparten hade hunnit fly undan röda arméns framfart vintern 1945) blev inringad i mitten av februari 1945. Den slutgiltiga kapitulationen skedde 6 maj 1945. Efter kapitulationen och efter Röda Arméns grova plundring och nerbränning var staden förstörd till 70%.

De flesta kvarvarande tyskarna deporterades från och med 6 juli 1945, samtidigt som stort antal krigsflyktingar var i rörelse - sudettyskar flyende från Böhmen, polacker återvändande från arbetsläger i Tyskland. NKVD deporterade ca 30 000 personer av polsk härkomst från Schlesien till Gulag för att 1946-1947, frakta de få överlevande till Frankfurt an der Oder och med falska dokument låta dem återvända från fångenskap i Tyskland. Efter Potsdamkonferensen blev Wrocław och Dolny Śląsk anslutet till Polen. Under tiden fram till 1947 pågick förflyttning av polacker från östpolen som annekterades av Sovjetunionen. Många invånare från de polska kulturstäderna Lwów och Wilno/Vilnius kom att bosätta sig i Wrocław.

Direkt efter kriget kunde den sargade industrin endast anställa 30 000 arbetare. Under sexårsplanen 1950-56 fokuserade man på att rekonstruera industrin och skapade i Wrocław ett av Polens industriella centra för lättare industri. Under 1950- och i början på 1960-talet var bombade husruiner i citykärnan fortfarande en vanlig syn. Under 1960/70-talet var tillverknings- och metallindustrin den största arbetsgivaren (29%), följd av livsmedel- och byggmaterialindustrierna.

Efter år av stagnation och politisk oro föll kommunismen 1989 och den införda marknadsekonomin gick hårt åt mot många olönsamma och omoderna företag i staden, med nedläggning eller uppsägningar som följd. Inför och i samband med Polens inträde i EU gjordes stora utländska investeringar och uppköp i regionen för att tillvarata den billiga arbetskraften.

Staden har universitet sedan 1702 då kejsar Leopold I:s Jesuitkollegium grundades, och efter 1811 som sekulärt universitet. Fick 1910 teknisk högskola och 1929 blev Breslau ärkebiskopssäte


Under polska tiden, efter 1945-46 är Wrocław fortfarande ärkebiskopssäte.

Wrocławs läge i Polen.


En mycket intressant studie av stadens historiska, politiska och demografiska utveckling från medeltiden till nutid presenterades av Norman Davies i Microcosm: A Portrait of a Central European City.

Breslau 1493

Befolningsmängden:

  • 1910: 528 000
  • 1940: 615 000
  • krig och nationsbyte
  • 1946: 171 000
  • 1950: 304 000
  • 1958: 355 000
  • 1966: 481 000
  • 2003: 638 000
  • 2007: 689 280
.

<ref. NE2000 (Wroclaw, 1&2 Världskrig), NF 30-t (Breslau, Woodrow Wilson, Världskriget), "Tredje Rikets Uppgång Och Fall", W.Shirer />

[redigera] Kommunikationer

[redigera] Järnvägar

Wrocławs järnvägsstation är en viktig järnvägsknut i Polen. Från denna station avgår tåg till stora delar av Polen och även Tyskland. Det går regelbundet tåg från Berlin till Kraków som går via Wrocław. Det går också flera tåg till till exempel Poznań och Warszawa.

[redigera] Vägar

Vägstandarden i Wrocław är i relativt gott skick. Den viktiga motorvägen mellan Berlin och Kraków går förbi Wrocław. Just avsnittet från Berlin till Wrocław är byggd redan under 1930-talet som en del i det då tänkta tyska motorvägssystemet. Motorvägen blev sedan polsk då området övergick till Polen. Under senare år har stora renoveringsarbeten pågått på denna motorväg som i praktiken fungerar som en polsk länk till det tyska motorvägsnätet.

[redigera] Översvämningarna

Staden har drabbats av flera stora översvämningar då Odra / Oder svämmat över: 1179, 1454, 1464, 1501, 1515, 1595, 1729, 1736, 1785, 1804, 1813, 1829, 1834, 1854, 1903 och 1997. Vid översvämningen 1997 var de lägre belägna delarna av stadskärnan under vatten.

[redigera] Litteratur och källor

  • Norman Davies, Roger Moorhouse Microcosm. Portrait of a Central European City, Random House 2002, ISBN 0-224-06243-3
  • Wanda Roszkowska A Guide to Wrocław Sport i Turystyka, Warszawa 1970

[redigera] Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Wrocław.
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Wroc%C5%82aw"
Personliga verktyg
Skapa en bok