Härjedalens kommun

Version från den 28 november 2017 kl. 07.33 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Utländsk bakgrund: enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (2), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
Härjedalens kommun
Kommun
Slogan: Härliga Härjedalen[1]
Land Sverige Sverige
Län Jämtlands län
Landskap Härjedalen, Hälsingland, Dalarna
Läge 62°2′0″N 14°21′0″Ö / 62.03333°N 14.35000°Ö / 62.03333; 14.35000
Centralort Sveg
Areal 11 859,63 km² (2015-01-01)[2]
5:e största (av 290)
 - land 11 283,83 km²
 - vatten 575,8 km²
Folkmängd 10 145 (2023-12-31)[3]
214:e största (av 290)
Befolkningstäthet 0,9 invånare/km²[3][2]
282:a högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Anders Häggkvist (C)
Geonames 2707737
Kommunkod 2361[4]
Tätortsgrad (%) 63 (2015)[5]
Antal anställda 1 375 (2014-11)[6]
Webbplats: www.herjedalen.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Lantmäteriets kommunavgränsning

Härjedalens kommun (Herjedalien tjïeltesydsamiska) är en kommun i Jämtlands län. Delar av landskapen Härjedalen, Hälsingland och Dalarna ingår i kommunen. Centralort är Sveg.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Hede (en del), Lillhärdal, Linsell, Sveg, Tännäs, Vemdalen, Ytterhogdal, Älvros och Överhogdal. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

År 1895 bröts en del ut ur Hede landskommun för att bilda Storsjö landskommun (numera en del av Bergs kommun) och år 1925 bröts Ängersjö landskommun ut ur Ytterhogdals landskommun.

Svegsmons municipalsamhälle inrättades 31 december 1908 i Svegs landskommun och upplöstes vid årsskiftet 1936/1937 då Svegs köping bildades.

Vid Kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Hede landskommun (genom sammanslagning av de tidigare landskommunerna Hede och Vemdalen), Hogdals landskommun (av Ytterhogdal, Ängersjö och Överhogdal) och Svegs landskommun (av Linsell, Sveg och Älvros) medan Lillhärdals landskommun, Tännäs landskommun och Svegs köping förblev oförändrade. 1967 uppgick dock Svegs landskommun i Svegs köping.

Vid kommunreformen 1971 bildades kommunerna Hede, Hogdal, Lillhärdal, Tännäs och Sveg av motsvarande landskommuner och Svegs kommun från Svegs köping. Härjedalens kommun bildades 1974 genom sammanläggning av dessa kommuner.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 17 maj 2004 i Svegs domsaga och ingår sen dess i Östersunds domsaga.[8]

Kommunvapnet

Härjedalens kommun har egentligen inget eget vapen utan använder Härjedalens landskapsvapen. Eftersom det vapen som används av kommunen är identiskt med landskapsvapnet har det inte kunnat registreras för kommunen hos Patent- och registreringsverket.

Svegs köping liksom även Tännäs landskommun hade vapen vars giltighet upphörde 1974 när de båda blev en del av den nybildade Härjedalens kommun. Även Linsells landskommun, som lades samman med Svegs landskommun 1952, hade ett vapen.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Härjedalens kommun 1810–2015[9][10]
År Invånare
1810
  
4 874
1850
  
7 399
1900
  
12 309
1950
  
16 080
1960
  
15 417
1968
  
12 991
1975
  
13 015
1980
  
13 096
1990
  
12 491
2000
  
11 415
2005
  
10 889
2010
  
10 454
2015
  
10 262

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 986, eller 9,64 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 224 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 574, eller 5,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 289 den 31 december 2002).[11]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Härjedalens kommun 10 224 personer. Av dessa var 898 personer (8,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[12]

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Härjedalens kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[13]:

Funäsdalen.

Tätorter

Det finns åtta tätorter i Härjedalens kommun:[14]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Folkmängd
1 Sveg &&&&&&&&&&&02543.&&&&&02 543
2 Funäsdalen &&&&&&&&&&&&0956.&&&&&0956
3 Hede &&&&&&&&&&&&0837.&&&&&0837
4 Vemdalen &&&&&&&&&&&&0549.&&&&&0549
5 Ytterhogdal &&&&&&&&&&&&0534.&&&&&0534
6 Ulvkälla &&&&&&&&&&&&0420.&&&&&0420
7 Lillhärdal &&&&&&&&&&&&0403.&&&&&0403
8 Norr-Hede &&&&&&&&&&&&0241.&&&&&0241

Kommunikationer

Vägarna E45 och Riksväg 84 går genom kommunen. Den enda järnvägen är Inlandsbanan. Den har godstrafik, mest med timmer och torv, och dessutom har den turisttrafik på sommaren. Det finns en flygplats i kommunen, Härjedalen Sveg Airport. För orter nära den stora kommunens gränser kan det vara närmare till andra flygplatser: Mora-Siljan flygplats, Åre Östersund Airport och Røros flygplats.

Politik

Socialdemokraterna har sedan kommunens bildande haft en dominerande ställning. 1991 förlorade man den egna majoriteten och fick stöd hos Vänsterpartiet, 1994 fick man egen majoritet igen men förlorade den återigen 1998 då det lokala partiet Folkets Röst - Vox Humana kom in i kommunfullmäktige. Vid kommunvalet 2002 åkte Miljöpartiet ut ur kommunfullmäktige. Härjedalens kommun har hyst flera små lokala partier.

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Gunilla Hedin
Förste vice ordförande
S
Leif Nilsson
Andre vice ordförande
FP
Lars Bygdén
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden
S
Anna-Lena Andersson
S
Göran Påhlson
Nämnden för bildning, fritid och kultur
V
Helena Larsson
S
Leif Nilsson
Miljö- och byggnämnden
S
Lars-Gunnar Nordlander
S
Conny Persson
Samhällsbyggnadsnämnden
VH
Pelle Persson
S
Sune Halvarsson
Valnämnden
S
Lars-Gunnar Nordlander
S
Stieg Englund

Mandatfördelning i Härjedalens kommun, valen 1973–2014

ValårVSMPFRKSDÖVRHPVHCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197322551133
22551133
4985,6
427
1976225312313
22531233
4987,0
409
1979226310314
22631034
4986,0
409
198222838215
2283825
4986,7
3415
19852282836
2282836
4985,0
3514
198822722835
22722835
4980,3
3712
1991224237317
22423737
4981,7
3613
199432832625
32832625
4981,7
3019
1998523255225
523255225
4976,00
2722
200252356325
52356325
4973,19
2821
2006321276217
32127627
4976,06
3019
2010216345216
21634526
3978,60
2019
2014215332716
21533276
3980,84
2316
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Vattenfall nära Tännäs.

Kulturliv

Varje år sedan 1975 delar Härjedalens kommun ut ett kulturpris och sedan 1988 även ett kulturstipendium om vardera 10 000 kronor.[15]

Se även

Källor

  1. ^ Officiella webbplatsen
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  6. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Svegs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Statistiska centralbyrån
  10. ^ Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet
  11. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  12. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2015[död länk]
  15. ^ Tidigare kulturpristagare och kulturstipendiater i Härjedalens kommun, kommunens webbplats, hämtad 16 december 2013.

Externa länkar