Version från den 28 november 2017 kl. 07.33 av LarskeBot(Diskussion | Bidrag)(→Utländsk bakgrund: enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (2), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
Vid kommunreformen 1971 bildades kommunerna Hede, Hogdal, Lillhärdal, Tännäs och Sveg av motsvarande landskommuner och Svegs kommun från Svegs köping. Härjedalens kommun bildades 1974 genom sammanläggning av dessa kommuner.[7]
Härjedalens kommun har egentligen inget eget vapen utan använder Härjedalens landskapsvapen. Eftersom det vapen som används av kommunen är identiskt med landskapsvapnet har det inte kunnat registreras för kommunen hos Patent- och registreringsverket.
Svegs köping liksom även Tännäs landskommun hade vapen vars giltighet upphörde 1974 när de båda blev en del av den nybildade Härjedalens kommun. Även Linsells landskommun, som lades samman med Svegs landskommun 1952, hade ett vapen.
Demografi
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Härjedalens kommun 1810–2015[9][10]
År
Invånare
1810
4 874
1850
7 399
1900
12 309
1950
16 080
1960
15 417
1968
12 991
1975
13 015
1980
13 096
1990
12 491
2000
11 415
2005
10 889
2010
10 454
2015
10 262
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 986, eller 9,64 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 224 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 574, eller 5,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 289 den 31 december 2002).[11]
Utrikes födda
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Härjedalens kommun 10 224 personer. Av dessa var 898 personer (8,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[12]
Socialdemokraterna har sedan kommunens bildande haft en dominerande ställning. 1991 förlorade man den egna majoriteten och fick stöd hos Vänsterpartiet, 1994 fick man egen majoritet igen men förlorade den återigen 1998 då det lokala partiet Folkets Röst - Vox Humana kom in i kommunfullmäktige. Vid kommunvalet 2002 åkte Miljöpartiet ut ur kommunfullmäktige. Härjedalens kommun har hyst flera små lokala partier.
Kommunfullmäktige
Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Gunilla Hedin
Förste vice ordförande
S
Leif Nilsson
Andre vice ordförande
FP
Lars Bygdén
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Socialnämnden
S
Anna-Lena Andersson
S
Göran Påhlson
Nämnden för bildning, fritid och kultur
V
Helena Larsson
S
Leif Nilsson
Miljö- och byggnämnden
S
Lars-Gunnar Nordlander
S
Conny Persson
Samhällsbyggnadsnämnden
VH
Pelle Persson
S
Sune Halvarsson
Valnämnden
S
Lars-Gunnar Nordlander
S
Stieg Englund
Mandatfördelning i Härjedalens kommun, valen 1973–2014