Johan Ramstedt
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Johan Ramstedt | |
 | |
| Tid i befattningen 14 april 1905–2 augusti 1905 | |
| Monark | Oscar II |
|---|---|
| Företrädare | Erik Gustaf Boström |
| Efterträdare | Christian Lundeberg |
| Tid i befattningen 5 juli 1902–13 april 1905 | |
| Monark | Oscar II |
| Statsminister | Erik Gustaf Boström |
| Född | 7 november 1852 Stockholm, Stockholms län |
| Död | 15 mars 1935 (82 år) Stockholm, Stockholms län |
| Gravplats | Norra begravningsplatsen[1][2] kartor |
| Politiskt parti | Obunden |
| Ministär | Regeringen Ramstedt, Regeringen Boström II |
| Maka | Henrika Charlotta Torén |
Johan Olof Ramstedt, född 7 november 1852 i Stockholm, död 15 mars 1935, var en svensk ämbetsman, politiker och Sveriges statsminister april-augusti 1905 samt överståthållare i Stockholm.
Biografi
Johan Ramstedt föddes i kvarteret Neptunus mindre nr 4, Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, som son till klädesfabrikören Reinhold Ramstedt (1819–1894) och dennes hustru Maria Sofia Haeggström (1830–1910). Efter mogenhetsexamen i maj 1869 inskrevs han vid Uppsala universitet och tog där kansliexamen som gjorde det möjligt för honom att 1873 bli auskultant vid Svea hovrätt. Han blev vice häradshövding 1878, tillförordnad hovrättsfiskal vid Svea hovrätt 1880, adjungerad ledamot av hovrätten 1882 och ordinarie hovrättsfiskal 1884.
Ramstedt blev 1876 kanslinotarie vid Andra kammarens riksdagskansli och 1877–1882 vid Första kammarens riksdagskansli. Efter att ha blivit tillförordnad revisionssekreterare 1892 utsågs han 1896 till expeditionschef i Justitiedepartementet och 1898 till justitieråd.
Ramstedt kallades den 5 juli 1902 av den nye statsministern Erik Gustaf Boström till regeringen som konsultativt statsråd. I dennes regering tjänstgjorde han bland annat som tillförordnad utrikesminister mellan Alfred Lagerheim och August Gyldenstolpe. Efter Boströms avgång i samband med unionskrisen 1905 utsågs Ramstedt till statsminister, 13 april–2 augusti.[3] I samråd med kronprins Gustaf (V) gjorde han upp en plan som gick ut på att erbjuda norrmännen utträde ur unionen förutsatt att stortinget inte upplöste unionen. Planen kom aldrig till utförande i och med att stortinget upplöste unionen den 7 juni.
Den svenska regeringen utlyste en urtima riksdag där man skulle delge svenska riksdagen ett förslag som innebar att riksdagen skulle ge svenska regeringen förhandlingsmöjlighet med norrmännen i syfte att upplösa unionen.
Det hemliga utskottet, lett av förstakammar-protektionisternas ledare Christian Lundeberg, avslog regeringens förslag och Ramstedt blev tvungen att lämna in sin avskedsansökan tillsammans med resten av regeringen, någonting som inte hade hänt sedan 1809.
Ramstedt utsågs återigen till justitieråd av regeringen Lundeberg, och blev 1909 Sveriges förste regeringsråd i det nygrundade Regeringsrätten, för att 1912 av regeringen Staaff slutligen utses till överståthållare, som vilket han kvarstod till 1920. Efter avgången från överståthållarämbetet levde han ett stilla liv fram till sin död i Stockholm 1935.
Han gifte sig 29 november 1878 med Henrika Charlotta Torén, född 1 juli 1856 och blev far till kemisten Eva Ramstedt.
Utmärkelser
Svenska utmärkelser
Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden (Serafimerorden), 31 december 1920.[4]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 1 december 1904.[5]- Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 1 december 1899.[6]
Utländska utmärkelser
Storkorset av Danska Dannebrogorden, tidigast 1909 och senast 1915.[7][8]
Riddare av storkorset av Sankt Mauritius- och Lazarusorden, tidigast 1909 och senast 1915.[7][8]
Storkorset av Norska Sankt Olavs orden, tidigast 1918 och senast 1921.[9][10]
Riddare av första klassen av Norska Sankt Olavs orden, senast 1901.[11]
Storofficer av Franska Hederslegionen, tidigast 1909 och senast 1915.[7][8]
Se även
Källor
- Johan O Ramstedt, urn:sbl:7527, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torgny Nevéus), hämtad 2013-02-09.
- Nordisk Familjebok 1915, band 22 spalt 985
Noter
- ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 28 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Ramstedt, JOHAN OLOF, Svenskagravar.se, läs online, läst: 27 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Almanack för alla.. Stockholm: Norstedt. 1912. Libris 423201, s. 59
- ^ Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1925
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Sveriges statskalender för året 1901. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1900. sid. 477
- ^ [a b c] Konungens högsta domstol. i Svensk rikskalender 1909
- ^ [a b c] Länsstyrelserna. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Sveriges statskalender för året 1918. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1918. sid. 343
- ^ Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1921
- ^ Sveriges statskalender för året 1901. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1900. sid. 49
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Johan Ramstedt.
| Företrädare: Erik Gustaf Boström |
Sveriges statsminister 1905 |
Efterträdare: Christian Lundeberg |
| Företrädare: Carl Hederstierna |
Överståthållare 1912-1920 |
Efterträdare: Carl Hederstierna |
| ||||||||||
- Födda 1852
- Avlidna 1935
- Personer från Stockholm
- Svenska jurister
- Svenska justitieråd
- Svenska regeringsråd
- Svenska ämbetsmän
- Sveriges konsultativa statsråd
- Sveriges statsministrar
- Överståthållare
- Män
- Alumner från Uppsala universitet
- Svenska politiker under 1900-talet
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden
- Mottagare av Serafimerorden
- Kommendörer med stora korset av Nordstjärneorden
- Kommendörer av första klassen av Nordstjärneorden
- Storkorset av Dannebrogorden
- Riddare av storkorset av Sankt Mauritius- och Lazarusorden
- Storkorset av Sankt Olavs orden
- Riddare av första klassen av Sankt Olavs orden
- Storofficerare av Hederslegionen
- Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm
- Ämbetsmän från Stockholm
- Jurister från Stockholm
- Politiker från Stockholm