Oscar von Sydow

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Oscar von Sydow


Ämbetsperiod
23 februari–13 oktober 1921
Monark Gustaf V
Företrädare Louis De Geer
Efterträdare Hjalmar Branting

Född 12 juli 1873
Kalmar, Småland
Död 19 augusti 1936 (63 år)
Drottningholm, Lovö, Stockholms län
Politiskt parti Obunden
Ministär Regeringen von Sydow

Oscar Fredrik von Sydow, född 12 juli 1873 i Kalmar, död 19 augusti 1936 i sitt hem i Drottningholm,[1] var en svensk politiker och ämbetsman. Han var civilminister 1914-17, statsminister februari-oktober 1921, landshövding i Göteborgs och Bohus län 1917-1934[2] samt riksmarskalk 1934-36.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Oscar von Sydow var son till magistratsekreteraren, rådmannen Henrik August von Sydow (1823-1876) och Euphrosyne Maria, född Modin (1836-1876). Han föddes i Kalmar, blev tidigt föräldralös och växte upp i Norrland. Han tillhörde en äldre Kalmargren av en tysk ätt, inflyttad från Pommern. Gift 16 oktober 1911 med Mary Emily Wijk (1884–1957), dotter till grosshandlaren Erik Wijk (1836–1910) och Emily, född Dickson (1849–1943). Paret fick tre barn, ambassadören Erik von Sydow (1912–1997), direktören Kristian von Sydow (1917–2008) och Marie, född 1919, gift Andréen. Oscar von Sydow var farfars far till Ebba von Sydow.[3][4][5]

Oscar von Sydow tog mogenhetsexamen vid Högre allmänna läroverket i Östersund 1890 och studerade från samma år juridik vid Uppsala universitet, och tog redan 1894 sin hovrättsexamen där. Under sin ungdomstid blev han medlem i anrika ÖGF Lyran (Östersunds Gymnasiiförbund Lyran). År 1906 utnämndes von Sydow till tillförordnad expeditionschef i Civildepartementet, till ordinarie och assessor 1907 och hovrättsråd i Svea hovrätt 1909.[6] På våren 1911 lämnar han departementet och blir tillförordnad landshövding i Gävleborgs län, innan han på hösten utnämns till landshövding i Norrbottens län. I regeringarna Hammarskjöld och Swartz 1914-1917 var han civilminister (17 februari 1914-29 juni 1917) och inrättade 1914 Statens arbetslöshetskommission, samt genomförde 1916 års olycksfallsförsäkringslag. Åren 1919-1920 var han ledamot i den internationella kommission som enligt Versaillesfördraget skulle dra upp nya gränser mellan Danmark och det nya Tyskland.

Den 3 juli 1917 utnämndes von Sydow till landshövding i Göteborgs och Bohus län. Han blev den 15 september 1934 fil. hedersdoktor vid Göteborgs högskola.[7]

Efter De Geers plötsliga avgång i februari 1921 hade kungen svårt att finna en villig regeringsbildare så snart innan ett riksdagsval. När Branting avböjt ett andra erbjudande gick till sist uppdraget till ännu en landshövding, Oscar von Sydow, som var statsminister under tiden 23 februari–13 oktober 1921.[8] Han var påtänkt redan förra gången, men stod mer åt höger än vad som passade de valtaktiska övervägandena hos såväl högerledaren Lindman (som inte ville att regeringen skulle betraktas som "deras") som Branting (som inte ville ge makten åt högern).

Partierna visste också att von Sydow var mer hårdhudad och mer politiskt slipad än De Geer d.y. Han ställde villkor och tänkte inte leda en handlingsförlamad och maktlös regering. Han krävde att socialdemokraterna skulle lova stödja regeringen i centrala frågor om statsinkomster och försvar. Trots uppgörelser röstades också den nya regeringens förslag ned av riksdagen. Oscar von Sydows bestående insats blev beslutet om att lägga fram proposition om dödsstraffets avskaffande, ett förslag som regeringen Edén arbetat fram men som blivit liggande. Efter valet avgick hans regering planenligt.

Oscar von Sydow var ordförande för Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet från 1925.[9] Han var ledamot av Lantbruksakademien, och av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg. Hedersledamot av Göteborgs- (hösten 1918) och Norrlands nationer i Uppsala samt av Göteborgs nation i Lund. Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps stora guldmedalj.[10]

Von Sydow var styrelseledamot i Ostkustbanan 1911-1912, renbetesdelegerad 1913—1919, ordförande i Statens arbetslöshetskommission 1914, svensk representant i Internationella kommissionen vid folkomröstningen i Slesvig 1919, ordförande i Arbetsfredsdelegationen och Arbetsfredskommissionen 1929 och ordförande i Statens steninköpskommitté 1931. Han var ordförande i styrelsen för Göteborgs högskola, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Chalmers tekniska institut och Göteborgs museum. Han innehade Norrbottens läns skytteförbunds guldmedalj.[11]

Från 1934 och fram till sin död 1936 var von Sydow riksmarskalk.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Oscar von Sydows gravvård på Östra kyrkogården, Göteborg.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska Dagbladets årsbok - 1936, Åhlén & Holms Boktryckeri, Stockholm 1937 s.253
  2. ^ Landshövdingarna i Göteborgs och Bohus län 1658-1989, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB 1989 ISBN 91-7029-024-5 s.109
  3. ^ Fruarna i Göteborgs äldsta hus, M Hedberg, A C Jansson, B Jordansson, S Sundberg, Kvinnofolkhögskolan, Göteborg 2002 ISBN 91-631-2189-1 s.61
  4. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, [Första delen], C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 878
  5. ^ Svenska släktkalendern 1914, Gustaf Elgenstierna, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1913 s. 779
  6. ^ Sydow, Oskar Fredrik von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
  7. ^ Antologia Gothoburgensis - Göteborg genom tiderna, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953
  8. ^ Göteborgs Högskolas Studentkår 1921-1931, Porträttalbum, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1932 s. 12
  9. ^ Bengt Kummel, Svenskar i all världen förenen eder. Vilhelm Lundström och den allsvenskar rörelsen. Åbo 1994, s. 84
  10. ^ Göteborgs och Bohus läns porträttgalleri 1933-35, Svenskt Porträttgalleri, Halmstad 1935 s. 12
  11. ^ Svenska Polisen, [del I], Natur och Kultur, Stockholm 1933, s. 473

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgs nation i Uppsala V.T. 1936 - V.T. 1942 : Matrikel, Mauritz Bäärnhielm & Lars Svensson, Almqvist & Wiksell Boktryckeri, Uppsala 1943 s. 13

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Axel Schotte
Sveriges civilminister
1914–1917
Efterträdare:
Walter Murray
Företrädare:
Gustaf Lagerbring
Landshövding i Göteborgs och Bohus län
1917–1934
Efterträdare:
Malte Jacobsson
Företrädare:
Louis De Geer d.y.
Sveriges statsminister
1921
Efterträdare:
Hjalmar Branting
Företrädare:
Eric Trolle
Sveriges riksmarskalk
1934–1936
Efterträdare:
Axel Vennersten