Mervärdesskatt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se även mervärdesskatt i Sverige.

Mervärdesskatt (mervärdeskatt), meromsättningsskatt, mervärdesomsättningsskatt (moms) och omsättningsskatt är konsumtionsskatter, alltså skatter som i sista hand betalas i samband med inköp för konsumtion. Mervärdesskatt finns i de flesta industriländer (dock inte i USA, men många delstater har omsättningsskatt, "sales tax").

Vid omsättningsskatt läggs skatten till endast i sista led vid försäljning till slutkonsumenten. Vid mervärdesskatt betalar även näringsidkare moms, men får kvitta ingående och utgående moms mot varandra. Fördelen med moms anses främst vara att det minskar risken för skattefusk, då näringsidkare har intresse av att kräva in moms när de även måste betala det själva. Nackdelen är en mer omfattande administration.

Momsreglerna är i stort sett desamma i samtliga länder inom Europeiska unionen, eftersom momslagstiftningen bygger på gemensamma EG-direktiv. Momssatserna skiljer sig dock åt och olika länder kan ha något olika regler om vilka varor och tjänster som har lägre momssatser. Även i länder utanför EU finns ofta omsättningsskatter som liknar den gemenskapsrättsliga momsen.

I Sverige har skatten tidigare hetat mervärdesomsättningsskatt (förkortat moms) och allmän omsättningsskatt (oms). Vardagligt kallas mervärdesskatten nästan alltid moms. Ibland används också förkortningen MVS. Före den 29 maj 1968 hette det bara "oms", som 1960 infördes som en tillfällig omsättningsskatt på 4,2 procent och som togs ut i konsumentledet.[1] Momsen ligger för närvarande (2013) på 25 % (se även andra momssatser nedan).

Översikt[redigera | redigera wikitext]

Moms betalar en näringsidkare endast på den kostnad denne tillför en vara eller tjänst, genom att näringsidkaren får dra av betald moms på inköpta varor och tjänster. Om en näringsidkare köper virke för 50 kronor, gör en stol och säljer den för 200 kronor så betalar näringsidkaren moms till staten på beloppet 150 kr – det vill säga det mervärde som har tillförts virket. Den som sålde virket till näringsidkaren betalar moms på 50 kronor, men drar först av sina utgifter.

Den moms som en näringsidkare lägger på varan som säljs till någon annan kallas utgående moms, medan den moms som näringsidkaren betalar (och får göra avdrag för) för den vara som köps in kallas ingående moms. Momsen deklareras normalt i skattedeklarationen.

Moms kan i Sverige redovisas med två metoder, med faktureringsmetoden alternativt bokslutsmetoden (även kallad kontantmetoden). Faktureringsmetoden innebär att moms på ingående och utgående fakturor tas upp i redovisningen per fakturadatum. Vid bokslutsmetoden redovisas moms istället vid betalning av ingående och utgående fakturor, undantag är sista månaden i räkenskapsåret då även obetalda fakturor tas upp till redovisning.

En momssats på 25 procent innebär att 100 kronor exklusive moms motsvarar 125 kronor inklusive moms (100 kronor till näringsidkaren och 25 kronor till staten). För att omvandla från exklusive moms (ofta uttalat "ex moms" och utskrivet "exkl. moms") till inklusive moms (ofta uttalat "ink moms" och utskrivet "inkl. moms") lägger man till 25 procent, men för att omvandla från inklusive moms till exklusive moms ska man istället dra av 20 procent (detta kallas även baklängesmoms, jämför även begreppet marginalmoms).

Skol- och vårdbranschen samt ideella föreningar skall oftast inte redovisa moms.

Fastighetsmoms[redigera | redigera wikitext]

Uthyrning av fastigheter är enligt huvudregeln inte momspliktig verksamhet inom EU. Detta innebär att moms inte skall tas ut på uthyrning av fastighet eller lägenhet i sådan.

Fastighetsbolag inom EU-länder får göra avdrag för moms endast om bolaget särskilt har anmält sig för registrering till så kallad frivillig skattskyldighet. Avdrag får bara göras för kostnader avseende de lokaler där fastighetsbolaget har momspliktiga hyresgäster. Moms skall i dessa fall läggas på den hyra som dessa hyresgäster betalar.

Beräkningsgrunden för momsavdraget skiljer sig mellan olika fastighetsbolag samt mellan fastigheter som bolaget äger, och kan exempelvis vara hyresgästens yta i förhållande till fastighetens totala yta, hyresgästens andel av intäkterna eller hyresgästens andel av fastighetens totala volym. Inom en fastighet får inte beräkningsgrunderna skilja sig mellan olika hyresgäster. Om hyresgästens andel av beräkningsgrunden utgör mer än 95 procent av fastigheten medges 100 procents avdrag. För fastighetsbolaget som helhet beräknas momsavdraget enligt samma princip men totalt för hela bolaget. Detta gäller samtliga kostnader, det vill säga även administrationskostnader.

Reglerna för fastighetsbolag innebär att bostadsbolag som till största delen har privata hyresgäster, ofta redovisar ingående moms som kostnader.

Omsättningsskatt på aktier[redigera | redigera wikitext]

Under åren 1984-1991 hade Sverige även en omsättningsskatt på aktier med mera, i folkmun kallad Valpskatt. Resultatet var att omsättningen minskade kraftigt, till exempel minskade handeln med räntebärande värdepapper med 80 procent. En stor del av den svenska aktiehandeln flyttade således utomlands. Man tvingades därför att ta bort omsättningsskatten för att få tillbaka handeln till den svenska börsen.[2]

Moms inom olika geografiska områden[redigera | redigera wikitext]

Namnet på mervärdesskatten är olika på olika språk. I följande länder används dessa begrepp:

VAT (Value Added Tax), sales tax och GST (Goods and Services Tax) är tre vanliga benämningar på momsliknande skatt (exakta regler varierar naturligtvis mellan länderna) i engelskspråkiga länder.

EU[redigera | redigera wikitext]

Det finns en momsunion inom EU, EU:s mervärdesskatteområde, som omfattar merparten av EU:s territorium. Det gemensamma regelverket innebär att försäljning av varor och tjänster till andra medlemsländer i grunden sker med det egna landets moms. Försäljning inom gemenskapen räknas därmed inte som export.

Under vissa förutsättningar kan dock försäljning av varor och tjänster till företag i andra medlemsländer ske utan att moms läggs på försäljningsvärdet, trots att varan eller tjänsten som säljs i grunden är momspliktig. Momsen ska då istället redovisas av köparen i köparens hemland, alternativt i annat land där köpet är momspliktigt.

Det gemensamma regelverket har utvecklats för att flytta över ansvaret till företagarna och kontrollavstämningar sker främst utifrån alltmer komplexa momsdeklarationer samt övrig rapportering av handel. Regelverket ger även visst utrymme för olikheter i medlemsstaternas mervärdesskattelagstiftning, och tillsammans med tolkningsskillnader i olika länder ger det upphov till ett totalt sett mycket komplext regelverk. Det innebär att besparingar för minskad byråkrati för gränskontroller i realiteten givit högre kostnader för många företag, såväl säljande och köpande.[källa behövs]

Privatpersoner har inget eget ansvar för momsen, och kan köpa fritt inom gemenskapen för eget bruk, både vid resa och postorder. Vid försäljning till privatpersoner är det alltid säljaren som har det fulla ansvaret för momsen. Endast vid import (införsel), det vill säga när varor kommer in i gemenskapen, ska moms (införselmoms) betalas särskilt. Undantag för vissa små mängder vid resa, till exempel 1 liter sprit.

Vissa tydligt geografiskt avgränsade delar av EU-länderna är undantagna från de gemensamma momsreglerna och ingår således inte i det gemensamma momsområdet. Bland de områden som är undantagna finns till exempel Åland. För Åland är ett motiv att man omfattas av taxfree på båttrafiken till och från ön, vilket gynnar turismen i stort, även om den egna momsen i land är hög. För övriga områden är det främsta motivet att kunna utesluta moms eller att hålla en mycket låg egen momssats. På så sätt gynnas invånarna och turismen, och merkostnader relaterade till geografiskt läge, till exempel för transporter, kan kompenseras något. För närmare uppgifter, se Europeiska gemenskapens mervärdesskatteområde.

I Sverige är momsen 25 procent på de allra flesta varor och tjänster. Lägre momssatser förekommer, till exempel för resor, matvaror och böcker. Det finns även vissa tjänster som är momsbefriade, exempel på detta är bostadshyror och avgifter för läkarbesök. Momssatsen för livsmedel, hotell- och campingverksamhet är 12 procent. Momssatsen för nyhetstidningar, konserter, teaterbiljetter, biobiljetter, böcker, resor samt idrottsverksamhet är 6 procent.

Momssatser i EU-länder[redigera | redigera wikitext]

Land Allmän
momssats
Reducerad
sats
Starkt
reducerad
sats
Mellansats Nollsats
möjlig
Förkort-
ning
Namn
 Belgien 21 % 6 % 12 % ja BTW
TVA
MWSt
Belasting over de toegevoegde waarde
Taxe sur la Valeur Ajoutée
Mehrwertsteuer
 Bulgarien 20 % -- ДДС Данък върху добавената стойност
 Cypern 16 % 8 % 5 % ja ΦΠΑ Φόρος Προστιθέμενης Αξίας
 Danmark 25 % ja moms Meromsætningsafgift
 Estland 20 % 5 % -- km Käibemaks
 Finland 24 % 14 % 10 % ja alv
moms
Arvonlisävero
mervärdesskatt
 Frankrike 19,6 % 5,5 % 2,1 % -- TVA Taxe sur la Valeur Ajoutée
 Grekland 23 %
(på öar: 13 %)
13 %
(på öar: 6 %)
6,5 %
(på öar: 3 %)
-- ΦΠΑ Φόρος Προστιθέμενης Αξίας
 Irland 21 % 13,5 % 4,4 % ja VAT
CBL
Value Added Tax (engelska)
Cáin Bhreisluacha (gaeliska)
 Italien 21 % 10 % 4 % ja IVA Imposta sul Valore Aggiunto
 Lettland 21 % 12 % [3] ja PVN Pievienotās vērtības nodoklis
 Litauen 21 % 9 % 5 % -- PVM Pridėtinės vertės mokestis
 Luxemburg 15 % 6 % 3 % 12 % -- TVA Taxe sur la Valeur Ajoutée
 Malta 18 % 5 % ja VAT Taxxa tal-Valur Miżjud
 Nederländerna 21 % 6 % -- BTW Belasting toegevoegde waarde
 Polen[3] 23 % 5 % ja PTU/VAT Podatek od towarów i usług
 Portugal 23 %
(på Madeira: 16 %)
13 %[3] 6 % -- IVA Imposto sobre o Valor Acrescentado
 Rumänien 24 % 9 % -- TVA Taxa pe valoarea adăugată
 Slovakien[3] 20 % 10% -- DPH Daň z pridanej hodnoty
 Slovenien 20 % 8,5 % -- DDV Davek na dodano vrednost
 Spanien 21 %
(på Kanarieöarna: 5 %)
10 % 4 % -- IVA
IGIC
Impuesto sobre el valor añadido
Impuesto General Indirecto Canario
 Storbritannien 20 %
(på Kanalöarna
och Gibraltar: 0 %)
5 % ja VAT Value Added Tax
 Sverige 25 % 12 % 6 % ja moms Mervärdesskatt
 Tjeckien 20 % 10 % -- DPH Daň z přidané hodnoty
 Tyskland 19 % 7 % ja MwSt/USt. Mehrwertsteuer
 Ungern 27 % 18 % 5 % -- ÁFA Általános forgalmi adó
 Österrike 20 % 10 % 12 % -- USt. Umsatzsteuer

Uppgifterna är från januari 2011

Ålands momssatser bestäms av Finlands riksdag. De har samma nivåer och tillämpningsområden som för övriga Finland, även om möjlighet finns att utfärda särskilda regler för Åland. 1 juli 2010 höjde Finland momsen och Åland följde med.[4]

Momssatser i länder utanför EU[redigera | redigera wikitext]

Land Momssats Förkort-
ning
Namn
Allmän sats Reducerad sats
 Andorra 4 % 0 %
 Argentina 21 % 10,5 % eller 0 %
 Australien 10 %
 Bosnien och Hercegovina 17 %
 Ghana 12,5 %
Flag of the People's Republic of China.svg Kina 17 % 6 % eller 3 %
 Färöarna 25 % 0 %
 Indien 12,5 % 4 %, 1 % eller 0 %
 Island 25,5 % 7 % VSK Virðisaukaskattur
 Israel 17 % מס ערך מוסף
 Japan 5 % 消費税
 Kanada 6 % (+ 0–8 % allt efter provins) 0 %
 Kroatien 23 %
 Mexiko 15 % 0 %
 Montenegro 18 % 8 %
 Nya Zeeland 12,5 %
 Norge 25 %
(Svalbard 0 %)
14 % eller 8 % MVA Merverdiavgift
 Ryssland 18 % 10 % eller 0 % НДС Налог на добавленную стоимость
 Schweiz 8,0 % 3,6 % eller 2,4 % Mehrwertsteuer
 Serbien 18 % 8 % PDV (ПДВ) Porez na dodatu vrednost
 Singapore 7 %[5] GST Goods and Services Tax
 Sri Lanka 15 %
 Sydafrika 14 % 7 % eller 4 %
 Sydkorea 10 %
 Taiwan 5 %
 Thailand 7 %
 Turkiet 18 % 8 % eller 1 % K.D.V. Katma Değer Vergisi
 Ukraina 20 % 0 %
 USA Omsättningsskatt, inte mervärdesskatt.
Varierar beroende på län (county).
0-13 %
Sales tax
 Venezuela 12 % 8 % eller 0 % IVA Impuesto al Valor Agregado

Historia[redigera | redigera wikitext]

Konsumtionsskatter har funnits åtminstone sedan antiken, men fram till 1900-talets första halva bestod sådana skatter i allmänhet av olika tullar och punktskatter. En mer allmän konsumtionsskatt av det slag som omsättningsskatt eller mervärdesskatt är, är däremot en modern företeelse. Första gången en skatt utformad som den nuvarande mervärdesskatten föreslogs, var på 1920-talet.[6]

I Sverige infördes en omsättningsskatt för första gången från och med den 1 januari 1941. Skälet till skatten var att man behövde ökade inkomster till staten med anledning av andra världskriget, som skapade stora kostnader trots att Sverige stod utanför kriget. Denna omsättningsskatt avskaffades efter kriget, 1947. En ny omsättningsskatt, oms, infördes 1960[7] men ersattes 1969 av momsen. Oms togs endast ut av slutkonsumenten, medan momsen tas ut i samtliga produktionsled.[1]

Första gången som mervärdesskatt i dess nuvarande form infördes, var i Frankrike 1954, och då i en mycket begränsad form.[8] Redan i Romfördraget, som skapade EG 1957, beslöts att en av kommissionens uppgifter skulle vara att sträva efter en harmoniserad lagstiftning bland annat avseende indirekta skatter (Artikel 99), vilket ledde till den senare gemenskapsrättsliga momslagstiftningen.[9] Inom det dåvarande EG beslöts att samtliga länder skulle ha mervärdesskatt 1967. Med detta som förebild ersattes i Sverige omsättningsskatten från och med 1969 med mervärdesskatt. Från och med inträde i EU – för Sveriges och Finlands del således från och med 1995 – gäller de gemenskapsrättsliga momsreglerna i varje medlemsland.[10]

Jämförelse 1976–2006[redigera | redigera wikitext]

Land Momssats
Normalsats 1976 Normalsats 2006
Tyskland 11,0 % 16,0 %
Belgien 18,0 % (lyxvaror 25,0 %) 21,0 %
Danmark 15,0 % 25,0 %
Frankrike 20,0 % (lyxvaror 33,33 %) 19,6 %
Storbritannien 8,0 % (lyxvaror 25,0 %) 17,5 %
Irland 19,5 % (lyxvaror 36,75 %) 21,0 %
Italien 12,0 % 20,0 %
Nederländerna 16,0 % 19,0 %
Norge 20,0 % 25,0 %
Österrike 18,0 % 20,0 %
Sverige 17,65 % 25,0 %

Källor[redigera | redigera wikitext]

Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Ekonomifakta - Moms, läst 6 januari 2009
  2. ^ Srejber: Hur skapas stabila finansmarknader? Sveriges Riksbank
  3. ^ [a b c d] Federation of International Trade Associations  : country profiles
  4. ^ Finland raises general VAT rate to 23 pct Helsinki Times, 1 juli 2010
  5. ^ Inland Revenue Authority of Singapore. ”GST rate over the years”. GST rate over the years. Inland Revenue Authority of Singapore. http://www.iras.gov.sg/irasHome/page04.aspx?id=1852#gstrates. Läst 23 Maj 2011. 
  6. ^ Peter Melz: Mervärdesskatt, Iustus förlag, 14:e upplagan, Uppsala 2006, ISBN 91-7678-631-5, s. 26
  7. ^ Handledning för mervärdesskatt 2007, Del 1, Skatteverket/Fritzes 2007 (SKV 553 utg. 18), ISBN 978-91-38-32376-2; ISSN 0281-6423, s. 49
  8. ^ VAT & Sales Taxes Worldwide, Ernst & Young/John Wiley & Sons, Chicester/New York/Brisbane/Toronto/Singapore 1995, ISBN 0-471-95573-6, s. 7
  9. ^ VAT & Sales Taxes Worldwide, Ernst & Young/John Wiley & Sons, Chicester/New York/Brisbane/Toronto/Singapore 1995, ISBN 0-471-95573-6, s. 8
  10. ^ Handledning för mervärdesskatt 2007, Del 1, Skatteverket/Fritzes 2007 (SKV 553 utg. 18), s. 50