Science fiction

Wikipedia

(Omdirigerad från Science fiction-författare)
Hoppa till: navigering, sök

Science fiction är en ursprungligen litterär genre, som oftast bygger på vetenskapens framsteg fullt utnyttjade i ett framtida scenario. Även inom filmkonsten finns det en genre som kallas science fiction-film. Begreppet förkortas på svenska normalt sf, på engelska SF eller sci-fi –- även om vissa hävdar att de syftar på olika genrer: att sf är den "egentliga" science fiction-genren, medan förkortningen sci-fi på senare tid också har börjat användas på svenska och då skulle syfta på verk som utspelar sig i framtid eller yttre rymden, men snarare handlar om äventyrsberättelser eller action-historier.

Innehåll

[redigera] Definition

Trots att många har försökt så har ingen lyckats prestera någon definition av genren som övertygar. Detta kan antagligen förklaras med den oerhörda bredd som genren har fått. Där finns allt från tunga verk som lodar i det mänskliga djupet, till rena tekniska teorier, till nästan sagolika berättelser som inte sällan gränsar till fantasy, och därtill en hel uppsjö med kioskpocket-kultur samt rena såpor i rymdmiljö. En av de som lyckats bäst är nog författaren och kritikern Damon Knight som sagt "Science fiction är det jag pekar på när jag säger 'science fiction'." Dock har inom science fiction utvecklats några undergrupper, som har en del karakteristiska drag gemensamt. Det är dels cyberpunken och dystopierna; dessa två har en del gemensamt, men skiljer sig ändå på en del viktiga punkter.

Bildat av de engelska orden science, vetenskap och fiction, skönlitteratur; termen (från början scientifiction) myntades av den till USA invandrade luxemburgaren Hugo Gernsback i början av 1920-talet. Historiskt sett har fantasy och science fiction till stor del gemensamma rötter.

Ett centralt begrepp inom sf är den känsla som på engelska kallas "Sense of Wonder" och som infinner sig när man träffar på riktigt bra sf. Den närmaste svenska parallellen är när man häpnar över något som är oväntat, storslaget, banbrytande, klurigt eller fantastiskt; antingen ett eller flera av dessa begrepp i kombination. "Sense of Wonder" är ofta med i motiveringar till de priser som delas ut till framstående författare i genren.

[redigera] Historia

[redigera] Föregångare

Att skriva om saker och ting utan att begränsas av vad som för tillfället är möjligt har alltid fascinerat författare och läsare. Berättelser om gudar och övermänniskor, eller fabler med talande djur finns från väldigt tidigt i den skrivna historien, och ligger nära science fiction, men de innehåller i regel inte några försök att knyta an till verklig teknik eller ens extrapoleringar av hur framtida teknik skulle kunna se ut. Lösningar kom till exempel ofta i form av deus ex machina, utan några anspråk på mänsklig inblandning.

Vändningen började i och med upplysningstiden och senare industrialiseringen. Bland verk från denna tid finns Francis Bacons Det nya Atlantis som är en naturvetenskaplig utopi, och Cyrano de Bergeracs Resa till månen.

[redigera] 1800-talet

Med den industriella revolutionen började så sakta växa fram vad vi idag skulle kalla science fiction. En av de första, och kanske den mesta kända, böckerna är Mary Shelleys Frankenstein, som beskriver en rädsla för vad den nya industrialismen ska föra med sig.

Jules Verne skrev många science fiction-romaner.
Jules Verne skrev många science fiction-romaner.

Några decennier senare börjar en fransman, Jules Verne, sin litterära bana, och snart ser en mängd klassiker, som Från jorden till månen och Till jordens medelpunkt dagens ljus. Böckerna är speciella inte bara för den spridning de får, utan även för den positiva syn på framtiden som de har.

I slutet av decenniet börjar H G Wells skriva och introducerar en mängd nya idéer som kommer att ge inspiration till många nya författare.

Samtidigt ser ett nytt medium, som kommer att få stor roll, dagens ljus, nämligen filmen.

[redigera] Det tidiga 1900-talet

1903 kommer den första långfilmen som är en filmatisering av Jules Vernes Från jorden till månen. Flera magasin blir mer och mer inriktade på science fiction. Första magasinet som i hög utsträckning ägnar sig åt genren är svenskt, Hugin. Hugin kom ut i 85 nummer under perioden 1916-1920.

Karel Čapek skriver 1920 boken R.U.R., där han är den första att använda ordet "robot", även om temat förekommit långt tidigare.

Efterhand blir den amerikanska dominansen allt starkare, inte minst beroende på en stark magasinkultur. Det första mer betydande magasinet var Amazing Stories som gavs ut från 1926 av Hugo Gernsback och det var i detta magasinet som namnet Science Fiction, ursprungligen scientifiction skapades. Beteckningen fick snart stor spridning.

[redigera] Guldåldern

Tiden kring andra världskriget ses ofta som genrens (litterära) guldålder. År 1939 debuterar Isaac Asimov, Robert A Heinlein, Theodore Sturgeon och flera andra av de mer kända författarna. Åren före hade både Frederik Pohl och Arthur C. Clarke debuterat. Ett viktigt forum för många av de nya författarna var magasinet Astounding Science Fiction, där John W Campbell som redaktör var en viktig inspiratör. Inte minst viktigt för framgången var tidsandan, beskriven i Jan Myrdals antologi om Jules Verne-Magasinet, som ännu var mycket teknikoptimistisk.

Genren börjar vid den här tidpunkten att i större utsträckning lyfta fram sociala missförhållanden, farliga samhällsutvecklingar och samhällskritik. Flera författare utnyttjade det faktum att det inom ramen för science fiction var det möjligt att dra ut konsekvenserna av olika samhälleliga eller vetenskapliga utvecklingslinjer till dess ytterligheter. 1940 kom Karin Boyes bok "Kallocain", en mörk framtidsskildring som påminner mycket om det senare verket "1984" av George Orwell. Titeln anspelar på ett gift som får folk att säga sanningen.

Under 1950-talet mörknade tonen något, och från filmbranschen kom, bl.a. som ett resultat av den amerikanska skräcken för ett Sovjetiskt kärnvapenanfall, en mängd filmer där utomjordingar anfaller jorden. Kvalitén är ofta tämligen låg, med undantag som Förbjuden Värld, Mannen från Mars (The Day The Earth Stood Still) och Invasion från mars (Invasion from mars). Den senare, med manus av Ray Bradbury.

I Sverige gick under 1960-talet den klassiska tyska TV-serien Rymdpatrullen som byggde på en serie böcker av Hans Kneifel vilka upptog lejonparten av utgivningen i Sverige av bokserierna Kosmos och Saturnus och som handlade om besättningen på rymdskepp Orion med uppgift att patrullera solsystemet och skydda Jorden mot attacker från utomjordingar.

[redigera] The New Wave

Ursula K. LeGuin skrev feministisk science fiction.
Ursula K. LeGuin skrev feministisk science fiction.

Samhällsförändringar lämnar sällan litteraturen opåverkad, och så även på 1960-talet. Medan det tidigare ofta var den yttre rymden som stod i fokus, så är det nu den inre rymden som utforskas. Det intressanta är inte längre nya teknik utan nya samhällen.

Inom filmens värld kommer filmer som A Clockwork Orange, Apornas Planet och 2001 - ett rymdäventyr (2001 - A Space Odyssey).

1970-talet karaktäriseras framför allt av att feminismen nu gör sitt stora intåg i science fiction. Bland de centrala nya författarna märks Ursula K. Le Guin, (som skrev fantasy och annan högklassig sci-fi också) Samuel R. Delany, Joanna Russ, pseudonymen James Tiptree Jr. (för Alice Sheldon) och John Varley.

[redigera] Cyberpunk

Fördjupning: Cyberpunk

På samma sätt som tämjandet av atomkraften fick en generation författare att skriva om atomdrivna farkoster, atomtandborstar och atomvapen fick det ökade datoranvändandet en ny generation författare att skriva om ett nytt högteknologiskt samhälle där information är A och O.

Till skillnad från tidigare science fiction som gärna förlagt handlingen långt fram i tiden rör vi oss här i en tid nära vår egen. Bland de främsta författarna finns William Gibson och Bruce Sterling.

[redigera] New Weird

Författare av spekulativ fiktion har den senaste tiden gärna velat stiga utanför genre-begränsningar och sudda ut gränser mellan fantasy, science fiction och skräck. Vanligt är också lek med genrernas konventioner och klicheer. Att dessa genrer inte setts som "riktig" litteratur ifrågasätts ofta. Kända författare som anses företräda New Weird är Neil Gaiman, M John Harrison, China Mieville och Alastair Reynolds.

[redigera] Teman

[redigera] Alternativ historia

Behandlar vad som skulle hänt om inte det som hände hade hänt.

Kända böcker: Mannen i det höga tornet

[redigera] Civilisationens undergång

Efter att det fällts atombomber över Hiroshima och Nagasaki 1945 blev denna del av science fiction allt starkare.

Kända filmer: Flykten från framtiden

[redigera] Försvunna världar

Framförallt inom tidig science fiction var det ett populärt tema att finna gamla försvunna civilisationer, som Atlantis. I mer modern tappning finns varianten där huvudpersonerna finner lämningar av gamla utomjordiska civilisationer, till exempel i filmen Förbjuden Värld och i Frederik Pohls bok Stjärnporten.

[redigera] Informationteknologi/Cyberpunk

Kända böcker: Neuromancer
Kända filmer: Blade Runner , Gräsklipparmannen, Johnny Mnemonic
Se även Cyberpunk

[redigera] Hjältar

Den enda science fiction som fått någon större utbredning i serietidningarna är seriehjältarna, som ofta är superhjältar.

Kända filmer: Judge Dredd, Stålmannen (1978), Blixt Gordon (1980)


[redigera] Humor

Då de flesta science fiction-författare antingen varit naturvetare/tekniker eller "vanliga" författare som använt framtiden som bakgrund för sina händelser och sin samhällsanalys, så har humorn inte haft någon framträdande roll inom science fiction. Det finns dock undantag, den kanske mest kända boken bland icke inbitna science fiction-fans, Liftarens Guide till Galaxen, är ett sådant exempel. I boken driver Douglas Adams med allt inom science fiction-genren. Det har även gjorts ett antal mer eller mindre humoristiska filmer.

Kända böcker: Liftarens guide till galaxen
Kända filmer: Sjusovaren, Dark Star, Mars Attacks!, Det våras för rymden och Galaxy Quest.
Kända TV-serier: Red Dwarf, Futurama

[redigera] Manga

Manga/Anime är egentligen ett mycket vidare begrepp, än vad som beskrivs nedan, då det omfattar alla tecknade serier.

Kända filmer: Akira (1987), Ghost in the Shell

[redigera] Mutanter

Med olika former av mutagen skapas olika former av mutanter. Vanliga teman är deras styrkor och egenskaper, samt relationer till människornas samhällen.

Kända TV-serier: Teenage Mutant Ninja Turtles (1987)

[redigera] Robotar

Tanken på en människa utan känslor är urgammal och har färgat synen på robotar både inom science fiction och samhället i stort.

Med Karel Čapeks bok R.U.R. (1920) får roboten sitt namn, efter tjeckiskans ord för slav och i filmen Metropolis (1927) syns den på film, som ett slags mänsklig plåtniklas.

Attityden är ofta negativ, men när Isaac Asimov i Jag, Robot (1951) formulerar robotologins tre lagar, som ska hindra en robot från att orsaka skada, så är det början på en förändring där robotarna kan vara både "goda" och "onda".

I Förbjuden Värld (1956) ser vi de tre lagarna användas i praktiken av filmens robot Robbie. Att robotar inte alltid beter sig som det är tänkt framkommer i Arthur C. Clarkes novell The Sentinel (1951) som han utvecklade till filmmanuset för 2001 - ett rymdäventyr (1968), där rymdskeppets dator, HAL 9000, drabbas av nervsammanbrott och nästan lyckas döda hela besättningen. I Star Wars (1977) syns robotar som mest av allt är mänskliga, till skillnad från Terminator (1984) där de förklarat krig mot mäniskorna. I A.I. - Artificiell Intelligens (2001) slutligen så är robotar människor.

Kända böcker: Jag, Robot (1951), R.U.R. (1922)
Kända filmer: Förbjuden Värld (1956), Robocop (1987), 2001 - ett rymdäventyr (1968), Bicentennial Man (1999), A.I. - Artificiell Intelligens (2001), I, Robot (2004)
Kända TV-serier: Battlestar Galactica, (1978, 2003) där robotarna, som vill utrota mänskligheten i en avlägsen del av galaxen, kallas cyloner och har utvecklats så långt att de inte går att skilja från människor. Battlestar Galactica är för övrigt den science fiction-serie som har det högsta betyget på IMdB (Internet Movie Database). I Star Trek har androiden örlogskapten Data en framträdande roll, och han ägnar mycket tid åt att utforska sin eventuella mänsklighet och förmåga att uppleva känslor. I Star Trek-universumet förekommer även borgerna, en kultur av cybernetiska varelser som är till hälften humanoida och till hälften maskiner och som med hjälp av nanoteknoligi och implantat assimilerar hela världar av humanoider och deras teknologi till borgkollektivet, där alla tänker som en.


[redigera] Religion

Religion är ett kontroversiellt ämne inom science fiction. Det är vanligen TV-serier som ger sig in på området, och i serier som Star Trek och Stargate är religionerna på Jorden ett närmast tabubelagt ämne, medan seriemakarna och manusförfattarna gärna förser andra arter med mer eller mindre utvecklade religiösa läror. I serien Battlestar Galactica är människorna inte från Jorden och har försetts med en polyteistisk tro. Deras dödsfiender – de med människor identiska robotarna cylonerna – ständigt talar om en enda gud. Cylonerna ber en bön till "den okändes moln", och just "Mist of the Unknown" var den persiske religionsgrundaren Bahá'u'lláhs första verk.

I den mån science fiction-litteraturen inspirerats av religioner är det oftast framtidsinriktade religioner som exempelvis Bahá'í som ligger till grund. T.K. Ralya är en amerikansk författare som bl.a. utmärkt sig inom religiöst inriktad science fiction. Hennes mest kända bok är bestsellern The Golden Age: Thy Kingdom Come. Romanen inleds med att huvudpersonen Geoffrey Waters anklagar Gud sedan hans bästa vän dött i Irak-kriget. Waters förflyttas då framåt i tiden till en planet i fred och harmoni; ett paradis där principer som starkt påminner om Bahá'í-lärans har genomförts. Människorna på planeten lever efter Qadas priciper, vilket är en omkastning av de två första bokstäverna i Baha'i-trons grundare Bahá'u'lláhs viktigaste verk Aqdas.

Karen Anne Webbs böcker – Adventurers of the Carotian Union – är en blandning av fantasy och science fiction med starka inslag av religion, framför allt teman från Bahá'í-trons heliga skrifter. Det samhälle som handlingen utspelar sig i är det fullt genomförda jordiska paradis som var Bahá'u'lláhs vision. Bokserien innehåller dessutom citat från en uppsjö av religiösa traditioner.

Omvänt kan science fiction-litteraturen inspirera religioner. C.S Lewis roman Utflykt från en tyst planet (1938) beskriver bland annat utomjordingar som hindrar mänskligheten i dess utveckling, något som senare återkommer i Scientologi-läran.

[redigera] Rymden

Rymden är ett tema som många förknippar science fiction med, och ordet används ibland som synonym för rymdäventyrsberättelser.

[redigera] Mars

En tripod från Mars i Världarnas krig av H G Wells.
En tripod från Mars i Världarnas krig av H G Wells.

Från den tid då Percival Lowell såg kanaler på Mars blev det populärt att skriva om marsianerna som bodde där. Bland de som redan i slutet av 1800-talet skrev om Mars finns H G Wells med Världarnas krig och Kurd Laßwitz med På två planeter. Ibland beskrevs invånarna som blodtörstiga, som när de anfaller jorden, men det förekommer även ofta att de ses som en äldre, visare art, liksom som en enbart en intressantare kuliss för olika händelser. Så länge inga rymdsonder undersökt Mars var detta fullt tänkbara scenarier, men när det visade sig att Mars var mer eller mindre sterilt blev det tvunget att omvärdera. Istället blir nu temat människor på Mars, antingen som pionjärer som utför den första Marslandningen eller som kolonialister strävande efter frigörelse från Jorden.

Kända böcker: Världarnas krig, På två planeter, Invasion på Mars, Röda, Gröna och Blå Mars
Kända filmer: Mannen från Mars (1951), Total Recall (1990), Mars Attacks! (1996), Red Planet (2000), Mission to Mars (2000)

[redigera] Rymdopera

Ett vanligt förekommande tema inom science fiction är att man använder en handling liknande den i övrig litteratur, som bara utspelar sig på Jorden. Genom att låta den utspela sig i rymden, gärna i en avlägsen framtid kan man "blåsa upp" den bakgrund som filmen eller boken utspelar sig i, och därigenom få en pampigare effekt. I stället för att tala om länder så är det planeter eller planetsystem, storstaden byts ut mot hela stadsplaneter och så vidare. Mest framgångsrikt är detta antagligen gjort i Star Wars (en rymdsaga som likaväl kan definieras som fantasy) där George Lucas inspirerade av kultur och arkitektur runt om jorden skapar en storslagen upplevelse. Alastair Reynolds har skrivit rymdopera som till skillnad från Star Wars och dylikt är "hård" science fiction. "Hård" avser här vetenskaplighet - Reynolds själv definierar "hård" science fiction som skönlitteratur som hanterar vetenskap, och som inte beskriver uppenbara omöjligheter: alltså inga helikoptrar på månen! (såvida ingen terraformering förekommit).

Kända böcker: Stiftelseromanerna
Kända filmer: Star Wars (1977), Star Wars: Episod V - Rymdimperiet slår tillbaka (1980), Star Wars: Episod VI - Jedins återkomst (1983), Det femte elementet (1997)
Kända TV-serier: Star Trek

[redigera] Utomjordingar

Detta avsnitt är en sammanfattning av Fiktiva utomjordingar

Den första kända boken där utomjordingar landar på Jorden är Micromégas av François Voltaire som kom ut 1752. Berättelsen handlar om Micromégas, en 32 kilometer lång jätte som blivit utvisad från sin hemplanet. När han reser genom solsystemet träffar han på den två kilometer långa dvärgen Saturnus och tillsammans besöker de jorden. Eftersom de är så stora, får de uppfattningen att Jorden är obebodd, men till slut lyckas de med hjälp av förstoringsglas upptäcka människor.

Att utomjordingar anfaller jorden förekommer redan i tidig Science Fiction. Bland de mest kända exemplen finns H G Wells Världarnas krig, där teknologiskt överlägsna marsianer anfaller jorden.

Både Voltaire och H G Wells var aktiva i samhällsdebatten; även om böcker rör utomjordingar så berör mycket egentligen om hur människor beter sig, och bör bete sig, mot varandra.

Under 1950-talet blev temat särskilt populärt, detta ofta sett som ett resultat av dåtidens rädsla för att Sovjetunionen skulle anfalla USA.

Kända böcker: Micromégas (1752), Världarnas krig (1898), Porten mot stjärnorna(1960)
Kända filmer: Alien (1979), Aliens (1986), E.T. (1982), Närkontakt av tredje graden (1977), Rovdjuret (1987), Rovdjuret 2 (1991), Världsrymden anfaller (1956), Världsrymden anfaller (1978), The Arrival (1996)

[redigera] Omnipotenta utomjordingar

Tidiga kända verk där mycket kvalificerade utomjordingar figurerar, är religiösa urkunder, vars superhjältar och skapargudar ofta tillmäts allsmäktiga egenskaper. Dessa associeras visserligen ofta med olika himlakroppar, men eftersom framställningarna inte bär ens spår av vetenskap, är de inte SF utan har sin hemvist i fantasy-genren. I boken "Tidens strand" (Simak, 1987) beskrivs, dels direkt och dels indirekt möten med utomjordingar som kan tolkas som gudar. I den delen fantasy, men genom hur dessa möten sker och handling runtomkring uppfattas som Science Fiction.

[redigera] Tidsresor

Genom att låta en person resa i tiden kan författaren på ett enkelt sätt skildra två skilda eror. Dock har många tidsresor kommit att handla antingen om att förhindra att en framtid ska bli verklig, eller att råka förändra det förflutna så att ens egen nutid blir annorlunda, via den så kallade farfarsparadoxen.

Kända böcker: Tidmaskinen, Dörren till sommaren
Kända filmer: Demolition Man, Terminator, Tillbaka till framtiden, Returner (Japan 2004), Donnie Darko (2001), De 12 apornas armé (1995)
Kända TV-serier: Doctor Who , Time Tunnel, Time Trax

[redigera] Utopier/Dystopier

Sin största påverkan har genren kanske haft genom de dystopiska framtidsvisioner som skilda författare har gett uttryck för. Genom att driva utvecklingen i till spets och yttersta konsekvens får författaren ett starkt vapen. Med 1984 varnade George Orwell för riskerna för ett storebrorssamhälle, Ray Bradbury kunde i Fahrenheit 451 varna för riskerna med ett alltmer strömlinjeformat mediesamhälle och Aldous Huxley beskriver i Du sköna nya värld farorna av att driva gentekniken till sin spets.

Kända böcker: Du sköna nya värld (1932), Kallocain (1940), 1984, Fahrenheit 451
Kända filmer: Brazil (1985), A Clockwork Orange (1971), THX 1138 (1971), Gattaca (1997) Dark City (1998), Cubic (äv. Equilibrium) (2002)

[redigera] Tidskrifter

[redigera] På svenska

[redigera] På andra språk

[redigera] TV-serier

Ett antal TV-serier från 1960-talet lyckades uppnå kultstatus i sina resp. länder. Förutom Star Trek som slog internationellt nådde Doctor Who och Raumschiff Orion motsvarande framgångar i Storbritannien respektive Västtyskland.

[redigera] På svenska

[redigera] På andra språk

[redigera] Engelska

[redigera] Finska

[redigera] Norska

[redigera] Danska

[redigera] Tyska

[redigera] Kongresser

[redigera] Svenska

[redigera] Internationella

  • Worldcon
  • Eurocon Hölls 2003 för första gången i Norden
  • Finncon Europas största konvent. Hölls första gången 1986

[redigera] Priser

[redigera] Spridning i olika länder

[redigera] Danmark

Bland de danska Science fiction-författarna finns Inge Eriksen, Svend Aage Madsen, Erwin Neutzsky-Wulff, Niels E Nielsen, Niels Meyn och Valdemar Hanøl. Den största SF-föreningar är Science Fiction Cirklen. Liksom i Sverige för genren en ganska undanskymd tillvaro.

[redigera] Finland

Finlands äldsta science-fictionförening är Turun Science Fiction Seura r.y. (Sv: Åbo Science Fiction Förening r.f.), grundad 1976 (hemsida). En tämligen heltäckande förteckning på övriga föreningar finns här. Många föreningar kombinerar science-fiction och fantasy-intresse.

Utöver klubb- och föreningsutgivna tidningar kan nämnas Enhörningen som är svenskspråkig.

Sommaren 2003 arrangerades Finncon i Åbo, Evenemanget gick under namnet Finncon X - Eurocon 2003 - Baltcon 2003, då det var den tionde gången Finncon arrangerades. Finncon X var samtidigt även Eurocon och Baltcon, det här var första gången som Eurocon arrangerades i ett nordiskt land. Finncon X var även det första Finncon-evenemanget med programpunkter på svenska. Omkring 4000 besökare besökte evenemanget. Finncon 2004 i Jyväskylä fick ca. 3000 besökare och där på följande Finncon, Finncon 2006 i Helsingfors närmare 9000 (under tre dagar).

[redigera] Frankrike

Det franska inslaget inom tidig science fiction är betydande. Voltaires bok Micromégas liksom Cyrano de Bergeracs böcker ses som föregångare till genren, medan Jules Verne var den första riktigt stora science fiction-författaren. Jules Verne var långt ifrån ensam, bland annat tillhörde Rosny-bröderna de mer betydande.

Efter första världskriget skedde en drastisk nedgång som skulle vara fram till 1950-talet. Under denna perioden publicerades på verk inom genren och det som publicerades hade ofta en pessimistisk framtidssyn. Av internationell betydelse från denna period är Pierre Boulles Apornas planet.

När genren började få viss fart igen från 1960-talet och framåt var det med en betydande inspiration från den engelskspråiga världen, dock ofta med ett större inslag av mjuk science fiction. Filmen Alphaville från 1965 är en av de mer framgångsrika filmerna.

Olika former av serietidningar har från 1970-talet haft mycket stor betydelse för fransk science fiction. På senare tid har får filmen det femte elementet (1997), som är en fransk produktion, trots att den är på engelska, räknas som ett av de mesta framgångsrika verken.

Ett antal magasin ges ut, bl.a. Galaxies och Solaris. Priset Prix Rosny-Aîné delas årligen ut för den bästa romanen respektive novellen.

[redigera] Indien

Indisk litteratur har en mycket lång tradition av fantastiska berättelser av skilda slag, vilken dock fortfarande är mer knuten till hjälteepos i filosofisk/mytologisk kontext än till vetenskaplig spekulation.

Den kände astrofysikern Jayant Narlikar är en av få som försökt sätta Indien på SF-kartan med ett par romaner på engelska, The Return of Vaman (1990) och The Adventure plus några fler på marathi (मराठी): Yakshachi Dengi (यक्षाची देणगी), Preshit (प्रेषित), Virus (वायरस), Vaman Parat Na Ala (वामन परत न आला) och Abhayaranya.

[redigera] Island


[redigera] Japan

Japansk SF såg dagen i samband med samhällsomvandlingen på 1870-talet, då västerländska influenser uppmuntrades och översättningar av Jules Verne kom till. Fantastiska berättelser har gamla anor och antika hjältelegender skapade en god jordmån och mottaglighet för vad modern SF kan bidra med. SF kom i Japan att stå för ett vidare begerepp än vad en västerländsk purist är beredd att godta.

Det var dock först efter andra världskriget som SF och fantasy fick sitt verkliga genombrott. Efter en trevande inledning kom Hayakawa SF serier (1957-1970) med 318 volymer, huvudsakligen översättningar men med ett 50-tal japanska originalarbeten. Hayakawa Publishing har fortsatt denna utgivning i två separata serier: en med översättningar som idag nått över 1 000 volymer och en inhemsk med omkring 400 verk. Flera andra förlag har följt i dessa spår. I dag publiceras årligen över 400 japanska originalverk, samtidigt med ett 150-tal översatta utländska SF-böcker - siffror som varierar med hur SF definieras.

Film och TV-produktioner har betytt åtskilligt för att sprida begreppet SF och monsterfilmerna tog sin början 1954 med Godzilla (jap. Gojira), där kärnvapenerfarenheterna bildade en psykologisk bakgrund. Till det har anime och manga breddat utbudet avsevärt.

Flera kända japanska main-stream-författare har utnyttjat SF konceptet, till exempel Abe Kōbō, Inoue Hisashi, Shiina Makoto och Murakami Haruki. I den stora mängden av professionella SF-skribenter kan nämnas den som är en av hedersgästerna vid det 65:e Worldcon , 2007 års, i Yokohama, Japan, den första gång som konventet hålls i Asien: Komatsu Sakyō, (flankerad av fandom-representanten Takumi Shibano och SF-illustratören Yoshitaka Amano).

The Best Japanassse Science Fiction Stories (1989) är en antologi samlad av J.L. Apostolou och M.H. Greenberg, som ger en representativ introduktion till japanska SF-författare.

[redigera] Norge

Norsk-Dansken Ludvig Holbergs roman Niels Klims underjordiske reise från 1741 räknas av många som världens första bevarade science fiction-roman. Som på många andra platser i Europa var det inte något större intresse för science fiction fram till mitten av 1960-talet, och då främst i en liten grupp vid universitetet i Oslo. Våren 1965 bildades Studenternas science fiction klubb, Aniara i Oslo. Två personer möttes på detta instiftelsmöte, Jon Bing och Tor Åge Bringsværd, de två som skulle visa sig bli några av de viktigaste personligheterna inom norsk science fiction. De har både givit ut böcker tillsammans och var för sig, och inte enbart science fiction. Bortsett från dessa två författare har det utgivits tämligen lite norsk science fiction, bortsett från en och en annan novellsamling då och då.

[redigera] Polen

Stanislaw Lem (mest känd för sin bok Solaris -- som även finns i två filmatiseringar) är 1900-talets mest lästa science fiction-författare på ett annat språk än engelska. Han var även Polens mest kända science fiction-författare och hans böcker har översatts till många språk. Seksmisja var en långfilm som kom 1984 och som handlar om experiment med tidsresor.

[redigera] Ryssland

Den sovjetiska SF-scenen har dominerats av Bröderna Strugatskij, av vilka Boris (1933- ) fortfarande är aktiv. Paret skrev flertalet av sin stora produktion tillsammans, vilken även uppmärksammats internationellt. Deras kanske mest kända bok är långnovellen Stalker, som bygger på manuset till den omtalade filmatiseringen Stalker av Andrej Tarkovskij. Manuset var en vidareutveckling av en passage i deras roman Picknick vid vägkanten. Många av deras böcker utspelar sig i vad de kallar Middags-universumet, ett sofistikerat teknokratiskt samhälle där pengar inte existerar.

[redigera] Spanien

Filmen Abre los ojos som kom 1997 handlar om en vacker man som får sitt ansikte förstört i en bilolycka. Efter att han fått ett nytt ansikte med hjälp av ny, banbrytande kirurgi börjar den verkliga mardrömmen. I USA gjordes år 2001 en ny version av filmen – Vanilla Sky.

[redigera] Storbritannien

Bland prominenta brittiska SF-författare kan nämnas Iain M. Banks (som även författar "vanlig" skönlitteratur under namnet Iain Banks) samt Ken McLeod och Brian Aldiss. Härifrån kommer även Arthur C. Clarke (författaren till bland annat romanen 2001) som dock bodde större delen av sitt liv i Sri Lanka.

[redigera] Sverige

Huvudartikel: Svensk science fiction

I Sverige har genren varit relativt marginell som företeelse, både inom litteraturen och inom filmen.

[redigera] Tyskland

I Tyskland tillhörde Kurd Laßwitz de första science fiction-författarna och var där en samtida motsvarighet till de mer internationellt spridda Jules Verne och H G Wells, det viktigaste SF-priset har också fått namn efter honom. Under mellankrigstiden var den främste författaren Hans Dominik. Den mest spridda nutida tyska Science Fiction-författaren är Andreas Eschbach.

Det har gjorts relativt få tyska TV-serier, den främsta TV-serien är Raumschiff Orion.

Den tyska science fiction-filmen hade sin storhetstid under 1920-talet då UFA producerade flera klassiska filmer, bland annat Metropolis. Därefter kom det mycket få tyska science fiction-filmer fram till 1980-talet då Roland Emmerich vann pris på filmestivalen i Berlin med filmen Das Arche Noah Prinzip.

Ett tyskt fenomen är Perry Rhodan som är en serie i bokform där det ges ut en kortroman varje vecka. Serien är världens största i sitt slag. Kring Perry Rhodan har det växt en stor flora av spinoffs, det har bland annat gjorts en film.

[redigera] USA

USA är det utan tvekan mest dominerandet landet för nästan all form av science fiction. Det stora flertalet av alla internationellt kända författare är amerikaner. Det ges ut ett flertal magasin.


[redigera] Begrepp

[redigera] Se även

[redigera] Källor och studiematerial

  • Brian Ash: "The Visual Encyclopedia of Science Fiction." Pan Books, London 1977.
  • Michael Ashley: "The History of the Science Fiction Magazine. Vol. 1 1926-1935. Vol. 2 1936-1945. New English Library, London 1974, 1976.
  • Brian W. Aldiss (with David Wingrove): "Trillion Year Spree. The History of Science Fiction." Victor Gollanz 1973.
  • Neil Barrow: "Anatomy of Wonder: Science Fiction." R. R. Bowker Company. London and N. Y. 1976.
  • Reginald Bretnor (red): "The Craft of Science Fiction. A Symposium on Writing Science Fiction and Science Fantasy by Jerry Pournelle, Poul Anderson, Frederik Pohl, Frank Herbert, Harlan Ellison, Theodore Sturgeon…" Barnes and Noble/Harper & Row N. Y. 1977.
  • L. Sprague de Camp & Catherine C. de Camp: "Science Fiction Handbook. Revised. A guide to Writing Imaginative Literature." Owlswick Press, Philadelphia 1975.
  • Paul A. Carter: "The Creation of Tomorrow. Fifty Years of Magazine Science Fiction." Columbia University Press. N. Y. 1977.
  • John Clute och Peter Nicholls: The Encyclopedia of Science Fiction. St. Martins Griffin, New York (Nov. 1995). ISBN 0-312-13486-X.
  • John Clute: Science Fiction - The Illustrated Encyclopedia, 1995. London: Dorling Kindersley Limited. ISBN 0-7513-0202-3.
  • Lloyd Arthur Eshbach: "Of Worlds beyond. A symposium." (E. E. Smith, John W. Campbell, Robert Heinlein, A. E. van Vogt m fl) 2nd ed. Advent: Publishers Inc. Chicago 1964.
  • John-Henri Holmberg: "Inre landskap och yttre rymd. Del 1 - science fictions historia från H. G. Wells till Brian W. Aldiss." ISBN 91-7018-489-5. Del 2 - science fictions historia från J. G. Ballard till Gene Wolfe." ISBN 91-7018-491-7. Studentlitteratur 2002.
  • John-Henri Holmberg & Per Insulander: "Kvinnor i Science Fiction." Optima 1982.
  • Damon Knight: "In Search of Wonder. Second edition. Revised and Enlarged." Advent:Publishers Inc. Chicago 1977.
  • David Kyle: "A Pictorial History of Science Fiction." The Hamlyn Publ. Group, London 1976.
  • Sarah Lefanu: "In the Chinks of the World Machine. Feminism and Science Fiction." The Women's Press, London 1988.
  • Sam J. Lundwall: "Illustrerad bibliografi över science fiction och fantasy." 2 band. 1) 1741-1973. 2) 1974-1983. Delta 1984.
  • Sam J. Lundwall: "Science Fiction. An Illustrated History." Grosset & Dunlap, N. Y. 1977.
  • Sam Moskowitz: "Explorers of the Infinite: Shapers of Science Fiction." The World Publ. Co. Cleveland and N. Y. 1963.
  • Sam Moskowitz: "Seekers of Tomorrow: masters of Modern Science Fiction." Ballantine Books, N. Y. 1967.
  • Denise Du Pont (red): "Women of Vision. Essays by women writing science fiction, including Ursula K. LeGuin…" St. Martin's Press, N. Y. 1988.
  • Lester del Rey: "The World of Science Fiction. The History of a Subculture." Ballantine Books. N. Y. 1979.
  • David L. Rosheim: "GALAXY MAGAZINE - The Dark and the Light Years." Advent:Publishers Inc. Chicago 1986.
  • Sven Christer Swahn: "7 x framtiden." Bernces 1974.

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Science_fiction
Personliga verktyg