Hoppa till innehållet

The MDNA Tour

Från Wikipedia
För livealbumet inspelat under denna turné, se MDNA World Tour.
The MDNA Tour
Turné av Madonna
Anslutet album MDNA
Startdatum 31 maj 2012
Slutdatum 22 december 2012
Omgångar 1
Föreställningar 3 i Asien
30 i Europa
45 i Nordamerika
10 i Sydamerika
88 totalt
Madonna-kronologi
Sticky & Sweet Tour
(2008–09)
MDNA Tour
(2012)
Rebel Heart Tour
(2015-16)

The MDNA Tour[1] är Madonnas konsertturné 2012. Under turnén marknadsförs hennes 12:e studioalbum, MDNA och besök görs i Asien, Europa och Amerika. Turnén skulle ha utökats in år 2013 med shower i Australien, men detta ställdes in av okända anledningar. Turnén innehåller Madonnas första konserter i länder som Förenade arabemiraten, Ukraina, Colombia och Skottland, efter en nästan 30 år lång karriär. Turnén är efterföljare till Sticky & Sweet Tour och hennes andra konsertturné sedan hennes 360-avtal med Live Nation.

Efter att MTV News rapporterat om en Madonna-turné följde fansidan DrownedMadonna upp genom att publicera en turné som sades vara bekräftad av Live Nation. Turnén skulle bestå av shower i Oceanien, Asien, Europa och Nordamerika. Några dagar senare publicerade flera stora medier världen över denna plan, vilket gjorde att Live Nation fick reda på detta och dementerade att sådana turnéplaner fanns.

Under marknadsförandet av Madonnas första film, W.E., samarbetade hon med Smirnoff för att skapa en global danstävling. Tävlingen kallades Smirnoff Nightlife Exchange Project och dansare över hela världen fick skicka in filmer på när de dansade för att kunna vinna en plats som dansare på Madonnas kommande turné. Elva finalister uppträdde för Madonna och en publik på Roseland Ballroom i november 2011, där Madonna också premiärspelade sin nya singel, "Give Me All Your Luvin'". Charles Riley vann tävlingen.

Under tiden rapporterade många olika medier nyheter om turnén. Den israeliska nyhetssidan Ynet rapporterade att Madonna förhandlade om att uppträda i Tel Aviv i maj 2012. Den brittiska tidningen Evening Standard bekräftade en show i Hyde Park, London, under de olympiska spelen 2012. Rapporter från den turkiska tidningen Radikal sade att förhandlingar också fanns kring ett uppträdande i Abu Dhabi. I december 2011 bekräftade Madonnas manager Guy Oseary turnén på Twitter. Han sade också att Sydafrika var en möjlig showplats efter U2:s stora succé där.

Turnén blev officiellt tillkännagiven den 7 februari 2012 efter Madonnas uppträdande på Super Bowl XLVI. Turnén ska ha omkring 90 uppträdanden vilket gör den till Madonnas största turné hittills. I mars 2012 använde Madonna sociala medier för att marknadsföra turnén, till exempel bekräftades turnéns namn på Twitter. Biljettpriserna till turnén varierar från runt 300 kronor till över 2 250 kronor. Vissa VIP-biljetter kostar upp till 4 000 kronor per person. När hon möttes av klagomål på biljetternas höga priser, svarade hon i Newsweek: "Börja spara kronor och ören nu. Folk spenderar 2 000 kronor på galna saker hela tiden, handväskor till exempel. Så arbeta hela året, skrapa ihop pengarna och gå och se min show. Jag är värd det."

De första repetitionerna började i februari 2012 i New York. Repetitionerna på en riktig scen började 1 maj 2012 på Nassau Veterans Memorial Coliseum i New York. Den triangulära scenen består av två gångvägar som gör det möjligt för Madonna att vada in i publiken och möjliggör ett triangulärt område där fans med speciella biljetter kan hamna "mitt i scenen". Det finns också en enorm, tredelad videoskärm som projektansvariga har kallat "den största i världen". Turnén skulle egentligen ha börjat i Tel Aviv, Israel, den 29 maj 2012 men den första konserten flyttades till den 31 maj på grund av produktionsförseningar. Under en Facebook-chatt med Jimmy Fallon berättade Madonna att den första delen av showen är "ganska våldsam" samt att hon ska använda sig av slacklining under en av låtarna. För att skapa kläderna till turnén återförenas Madonna med Jean Paul Gaultier, som hon samarbetat med flera gånger tidigare. Hon jobbar också med designerna Arianne Phillips och Riccardo Tisci.

Kontroverser

[redigera | redigera wikitext]

Under dansnumret och pausfilmen "Nobody Knows Me" visades den franska högerextrema partiledaren Marine Le Pens ansikte på skärmarna med en svastika i pannan. Le Pen hotade med att stämma Madonna om bilden skulle visats under konserten i Paris på Frankrikes nationaldag, den 14 juli. Le Pen anklagade också Madonna för att ha kidnappat sina adopterade barn från Malawi. Najat Vallaud-Belkacem, talesperson för den socialistiska franska regeringen, har också uttryckt sitt missnöje över att Madonna valde att göra och använda bilden.

Användande av skjutvapen

[redigera | redigera wikitext]

I kölvattnet av skjutningen på en biograf i Denver, USA, uppmanades Madonna att sluta använda skjutvapen i showens första del. Myndigheter i Edinburgh hade redan innan händelsen i Denver varnat Madonna för att använda vapnen under konserten i Skottland. Varningen stärktes av tragedin i Denver. Madonna genomförde showen i Edinburgh som planerat, och använde skjutvapen precis enligt sina egna planer. Under konserten uttryckte hon sin glädje över att för första gången få uppträda i Skottland, och sade att hon kunde vara på scenen i tre timmar. Sedan skämtade hon: "På grund av era lagar här kanske de drar ur kontakten för mig så om ni märker att jag plötsligt försvinner, skriv till en lokal politiker!"

Trots att de hotat med det avbröt den skotska polisen inte showen. Aktivistgruppen Mothers Against Guns (Mödrar Mot Vapen) uttalade sig och sade att Madonna "borde veta bättre". De tyckte att användandet av vapnen var dåligt, och ännu sämre efter händelserna i Colorado. Madonnas organisation svarade genom att säga att "Madonna skulle hellre ställa in hela konserten än att censurera den. Genom hela sin karriär har hon slagits mot folk som berättar för henne vad hon får och inte får göra. Hon kommer inte börja lyssna på dem nu."

Under låten "Human Nature" under konserten i Istanbul, Turkiet, den 7 juni 2012 visade Madonna sitt högra bröst för publiken innan hon snabbt täckte över det igen. Den brittiska tidningen The Sun skrev att "Hennes agerande kan ha varit stötande för en stor del av publiken, eftersom Turkiet är ett traditionellt muslimskt land" men menade att "kanske borde fansen inte blivit överraskade, eftersom Madonna varnade dem genom att skriva No Fear (Ingen Rädsla) på sin rygg. Amy Odell från BuzzFeed menade, att kritisera agerandet baserat på Madonnas ålder "ger ett väldigt ålderdomligt intryck" och menade att "53-åriga kvinnor har fortfarande bröst och... sexuella drifter!" Tre dagar senare publicerade The Sun en artikel med rubriken "Madonna gjorde rätt i att visa bröstet som 53-åring". Tre läsare gjorde detsamma som Madonna gjort, fotograferade det och skickade bilderna till tidningen för att visa sitt stöd för Madonna "som är en bra förebild för äldre kvinnor". Vissa kritiker menade att Madonnas agerande var "desperat", men Sarah Angotti, 53, sade att "jag kände mig nervös när jag tog av BH:n men det är bara naturligt - Madonna var säkert också nervös. Men sedan kände jag mig starkare, det var en otrolig känsla!" Hon fortsatte med att om Madonna säga: "Hon ser otroligt bra ut - bättre än ev kvinna hälften så gammal och bättre än de flesta yngre kvinnliga artisterna som är populära just nu." Tina Shaw, även hon 53, menade att det finns en skillnad mellan män och kvinnor: "Kvinnor får alltid mest kritik när det gäller kontroversiella situationer. Om det varit en 53-årig känd man som visade sitt sex-pack på scenen hade alla sagt 'wow, vilken kille!' men eftersom det är en kvinna säger alla 'vilken gammal hagga'". Till sist sa Sue Scadding, 53, att det gjordes en höna av en fjäder: "Det syns kvinnor med bar överkropp på stränder överallt och varje dag, men ingen reagerar. Jag menar... Det är bara ett bröst, för guds skull".

Olympia-konserten

[redigera | redigera wikitext]

Madonnas andra Paris-konsert på L'Olympia möttes av starkt negativa recensioner från både fans och kritiker. Den största kritiken riktades mot att konserten bara var 45 minuter lång, trots att biljetterna kostat lika mycket som alla andra turnébiljetter och det fanns ingen information om att konserten skulle vara i en förkortad version. Madonnas publicist svarade på kritiken genom att påpeka att Madonnas tidigare klubb-konserter "aldrig varit längre än 45 minuter" och att konserten enligt planeringen skulle vara "ett innerligt tack till Frankrike, vilket hon sa i början av konserten". Det påpekades också att konserten på L'Olympia kostade Madonna nästan sju miljoner kronor att producera och att det krävdes "en enorm insats" för att hålla biljettpriserna på runt 750 kronor.

I slutet av konserten skedde ett mindre upplopp i publiken, som enligt TMZ inte hade med konsertens korthet att göra, utan istället att ett tiotal anhängare till den högerextrema partiledaren Marine Le Pen skrikit åt Madonna, med anledning kontroverserna kring Madonnas bild på Le Pen med en svastika i pannan. Men flera franska medier hävdade att det varit ett större antal fans som orsakade händelserna, och inte ett isolerat antal Le Pen-anhängare. Den 29 juli släppte Madonna ett uttalande om detta på sin officiella hemsida: "Att spela på L'Olympia var en magisk erfarenhet för mig och det kändes riktigt bra att göra denna speciella show för mina fans och få vara så nära dem. I slutet av showen - efter att jag lämnat scenen - var det tyvärr några ligister, inte mina fans, som stormade scenen och började kasta plastflaskor för att låtsas vara arga fans. Media har fokuserat på detta och inte på allt det positiva som hände. Men ingenting kan ta bort eller förstöra den här väldigt speciella kvällen för mig och mina fans. När jag tittade ut i publiken hade alla jag såg ett leende på läpparna. Jag ser fram emot att få ha en sådan underbar kväll igen."

Under konserten i Moskva den 7 augusti 2012 uttryckte Madonna stöd för den ryska feministiska protestgruppen Pussy Riot. Detta har orsakat mycket starka reaktioner hos ryska politiska ledare eftersom Pussy Riot uttrycker sig aktivt mot den ryska regeringen och står åtalade för huliganism. Under konserten i St Petersburg den 9 augusti 2012 uttryckte sig Madonna positivt om homosexuella, bisexuella och transpersoner och sade att "homosexuella har samma rättigheter att behandlas med värdighet och tolerans", trots att det i publiken fanns ett flertal personer som var under 18 år. Att uttrycka sig positivt om HBT-personer mot personer under 18 år är sedan våren 2012 förbjudet i St Petersburg, och Vitaly Milonov från Enade Ryssland, som står bakom lagen, har sagt att stadens "offentliga organisationer" kommer att åtala antingen Madonna själv eller konsertens organisatörer. Han säger att "det finns videofilmer som visar att det fanns 12-åriga barn på konserten" när Madonna uttrycker sig positivt om homosexuella. Madonna eller konsertens organisatörer riskerar nu böter på upp till 16 000 dollar.

Sändningar och inspelningar

[redigera | redigera wikitext]

Den amerikanska programledaren Conan O'Brien och hans program "Conan" kommer att producera en speciell dokumentär om den första konserten på turnén, i Tel Aviv. Dokumentären kommer innehålla intervjuer från backstage och fyra av låtarna från showen. För att producera dokumentären får O'Brien hjälp av Natalie Portman och Sacha Baron Cohen. Det är ännu inte bekräftat när dokumentären kommer sändas. En del material har visat, det bestod av att komikern Billy Eichner gick runt i New York och Tel Aviv och frågade slumpmässigt valda människor om deras förväntningar på Madonnas show. En del av "Girl Gone Wild" från turnén visades också.

Konserten på L'Olympia i Paris den 26 juli 2012 visades live online över hela världen via LoveLife:s YouTube-kanal. Sändningen visades en gång till dagen efter och den 6 augusti släpptes hela showen som vanlig video som man kan se när man vill.

Kritikernas reaktioner på MDNA Tour har varierat stort beroende på arenan. Israeliska The Jerusalem Post beskrev showen i Tel Aviv som ett "angrepp på sinnena" och kommenterade att "trots de förvirrade bakomliggande idéerna i uppträdandet, är det svårt att tänka sig att någon inte skulle tycka om en Madonna-konsert. Säga vad man vill om den Kabbalah-studerande, vapenbärande fashionistan av popmusik - och alla har något att säga - men kvinnan vet hur man gör en bra show". Berliner Morgenpost skrev att "Madonna live år 2012 är fortfarande magiskt och oöverträffbart", spanska La Vanguardia sade att "Madonna lyser upp med sin konst och sin magi i ett fullproppat Palau Sant Jordi" och tidningen El País höll med, och skrev att "Madonna visar sin intelligens, kvinnlighet och elegans i en dansbar och spektakulär show". Shirley Halperin från The Hollywood Reporter skrev: "Med tre decennier av superstjärnestatus med sig har Madonna praktiskt taget fulländat konsten att skapa massunderhållning med en liten antydan till skandal. Så egentligen borde ingen bli överraskad när showen inleds med ett gigantiskt kors, en kyrkklocka och förklädda präster, till och med i Heliga landet" och medan hon gav showen överlag beröm, kritiserades att låtlistan innehöll så många låtar från MDNA. Saeed Saeed från The National skrev att publiken i Abu Dhabi såg Madonna "bära sin själ". Han skrev: "Medan den förra turnén, Sticky & Sweet Tour, bestod i att hon lätt och ledigt vidrörde sig själv och sina musikaliska skepnader genom åren, var MDNA Tour stundtals brutalt mörk och kvävande och lika mycket en känslomässig exorcism som uppträdande". Neil McCormick från The Daily Telegraph gav konserten 4 av 5 stjärnor och skrev att "showens riktiga höjdpunkt är en känslomässigt avklädd version av "Like a Virgin"... Madonna visade att hon är mer än jämlik med sina yngre kopior".

Carrie-Marie Bratley från The Portugal News rapporterade att "Madonna uppvisade vissa svårigheter sångmässigt under showen". Vogue Italias Giulia Blasi sammanfattade showen som "enorm, spektakulär, uppenbarligen dyr" och klagade på "den dåliga kvaliteten på ljudet för alla som inte var precis framför scenen", samt noterade "misstänkt ren sång mitt i tungt koreograferade låtar". Konserten i Hyde Park, London, fick några bra recensioner men en överväldigande majoritet ljummen eller negativ kritik. John Aizlewood från Evening Standard skrev att Madonna "lämnade publiken i Hyde Park förvirrad och uttråkad av ett trist uppträdande och låg volym" och flera kritiker klagade över ojämnt och ytligt behandlande av Madonnas gamla hits. The Independent skrev att "turnén passerar med ett pip, inte en smäll". Dean Piper för Daily Mirror gav London-konserten 4 av 5 stjärnor och kritiserade valet av arena och ljudkvaliteten, men berömde konserten generellt. Natalie Shaw från The Arts Desk skrev att "MDNA Tour visar en Madonna som katastrofartat urholkar glädjen ur även hennes mest triumferande refränger". Michael Hubbard från musicOMH gav konserten 2,5 av 5 stjärnor och skrev att "Madonnas sång är alldaglig som bäst och auto-tune:ad till glömska som värst" och kallade konserten "ett gig som saknade 'oomph' alltigenom". Warren Manger från Coventry Telegraph rapporterade om "tekniska svårigheter" under showen i Birmingham, men kallade det "både övertygande och spektakulärt". Fiona Shepherd från The Scotsman gav konserten i Edinburgh 4 av 5 stjärnor och Amy Smith från Heineken Music gav konserten i Dublin 2 av 5 stjärnor och påpekade att Madonnas insatser "var så tydligt halvhjärtade då och då under de två timmarna".

Konserten på Stade de France i Paris fick överlag negativa recensioner. Franska kritiker och fans kritiserade hennes brist på spontanitet, att hon skulle mimat till förinspelad sång samt att showen överlag "saknade mognad och artisteri". Assma Maad från Le Figaro skrev att showen var "spektakulär men en besvikelse" och att "showen ofta överskuggar musiken". Valentin Spitz från Le Nouvel Observateur kallade showen "mekanisk och själlös". Monica Heck från Hot Press hade en blandad inställning till showen i Dublin, då hon kritiserade Madonnas "skamlöst dåliga försök att lura publiken att tro att hon är en gitarrspelande rock-brud" men berömde hennes "stenhårda beslutsamhet och hennes myndiga närvaro".

Kommersiellt

[redigera | redigera wikitext]

Efter att biljetterna släpptes sålde många arenor slut. I Tel Aviv sålde 33 000 biljetter till showen på Ramat Gan Stadium slut på några veckor. Inför biljettsläppet till Madonnas första konsert någonsin i Abu Dhabi började flera fans köa för biljetter redan 24 timmar innan de släpptes. De 22 000 biljetterna sålde slut på bara en timme, vilket gjorde att en andra konsert lades till, och den i sin tur sålde slut på en vecka. I Turkiet sålde 47 000 biljetter till konserten i Istanbul slut på fyra dagar. I USA sålde 60 000 biljetter till en konsert i New York slut på rekordtiden 20 minuter. Biljetterna till showen i Kansas City sålde slut på 12 minuter och konserten i Houston sålde slut på under en timme. I Kanada såldes 16 000 biljetter till konserten i Montreal slut på 20 minuter, medan 65 000 biljetter till Québec sålde slut på en timme. I Ottawa såldes 15 000 biljetter på 21 minuter och slog rekordet för snabbast slutsålda konsert på arenan. Alla biljetter till Madonnas första konsert i Amsterdam såldes på en halvtimme och i Colombia såldes 38 000 biljetter redan på förhandsköp och de resterande 2 000 biljetterna såldes på tre timmar. Madonna sålde även 100 000 biljetter till tre konserter i Brasilien på bara två dagar.

När media påstod att turnén inte sålde särskilt bra uttalade sig Arthur Fogel, styrelsemedlem i Live Nation, och sade att turnén var på väg att bli en av de 10 bäst säljande turnéerna någonsin. Den 19 april sade han att 1,4 miljoner biljetter redan sålts och att man fått in över en miljard kronor från biljettförsäljningen. Den 10 maj 2012 hade Madonna sålt 653 000 biljetter i Nordamerika och till de 36 showerna i USA fanns då 30 000 biljetter kvar.

När turnén var över i december 2012 hade Madonna sålt ut alla 88 showerna, vilket inbringade 305,2 miljoner dollar. Det gör MDNA-turnén till den tionde mest inkomstbringande genom alla tider. Bland kvinnliga artister så hamnar turnén på plats 2, endast slagen av Madonnas egen Sticky & Sweet Tour från 2009.

I maj 2013 meddelades att Madonna skulle bli hedrad med Top Touring AwardBillboard Music Awards.

  • Martin Solveig (Europa, valda datum)
  • Alesso (Europa, valda datum)
  • Nero (Nordamerika, valda datum)
  • Offer Nissim (Tel Aviv, Istanbul)
  • Benny Benassi (Abu Dhabi)
  • LMFAO (London, Nice)
  • Paul Oakenfold (Warszawa)
  • Sebastian Ingrosso (Kiev)
  1. Gregorian Chants/Virgin Mary(innehåller utdrag ur "Psalm 91" och "Birjina Gaztetto bat Zegoen") (framförd av Kalakan)
  2. Girl Gone Wild (innehåller utdrag ur "Girl Gone Wild - Offer Nissim Remix", "Material Girl" och "Give It 2 Me")
  3. Revolver
  4. Gang Bang
  5. Papa Don't Preach
  6. Hung Up (innehåller delar av "Girl Gone Wild")
  7. I Don't Give A
  8. Best Friend (Remix) (innehåller utdrag ur "Heartbeat") (Pausfilm)
  9. Express Yourself (innehåller utdrag ur "Born This Way" och "She's Not Me")
  10. Give Me All Your Luvin' (Just Blaze Remix)
  11. Turning Up the Hits (Pausfilm) (innehåller delar av "Holiday", "Into the Groove", "Lucky Star", "Like a Virgin", "4 Minutes", "Ray of Light" och "Music")
  12. Turn Up the Radio (innehåller delar av "Turn Up the Radio - Leo Zero Remix")
  13. Open Your Heart (innehåller delar av "Sagarra Jo!")
  14. Holiday [A]
  15. Masterpiece
  16. Justify My Love (Remix) (Pausfilm) (innehåller utdrag ur "Justify My Love - Hip Hop Mix")
  17. Vogue
  18. Candy Shop (innehåller delar av "Ashamed of Myself" samt utdrag ur "Erotica")
  19. Human Nature
  20. Like a Virgin (innehåller delar av "Evgeni's Waltz")
  21. Love Spent [B] (innehåller delar av den akustiska versionen och en repris av "Evgeni's Waltz")
  22. Nobody Knows Me (Remix) (Pausfilm)
  23. I'm Addicted
  24. I'm a Sinner (innehåller utdrag ur "Cyber-Raga" och "De Treville-n azken hitzak")
  25. Like a Prayer
  26. Celebration [C] (innehåller utdrag ur "Give It 2 Me" och "Girl Gone Wild")
Noteringar
  • A^ "Holiday" lades till låtlistan den 8 september 2012. Den sjöngs inte under någon konsert innan det datumet.
  • B^ "Love Spent" lades till låtlistan den 20 september 2012. Den sjöngs inte under någon konsert innan det datumet.
  • C^ Utdrag ur "Give It 2 Me" sammanflätades med "Celebration" för första gången den 30 oktober 2012 och har varit kvar sedan dess.
  • Under konserten i Edinburgh sjöngs inte "Like a Virgin" och "I'm Addicted" på grund av lokala lagar som förbjuder konserter efter 23.00.
  • Under den andra konserten i Vancouver sjöngs inte "Holiday" och "Like a Virgin".
  • Under den första konserten i San Jose sjöngs "Everybody" istället för "Holiday" eftersom det var 30 år sedan den släpptes.
  • Under den andra konserten i St. Paul sade Madonna några rader ur "American Life" efter att hon sjungit "Human Nature".
  • Under konserterna i Phoenix, Kansas City, St. Louis, Detroit, Cleveland, Charlotte, Miami och Mexico City sjöngs inte "Holiday".
  • Under den andra konserten i New York City på Madison Square Garden sjöngs inte "Holiday" och "Masterpiece". Madonna sjöng en mash-up mellan "Give It 2 Me" and "Gangnam Style", följd av "Music". Under båda låtarna fick Madonna sällskap på scenen av den sydkoreanska rapparen Psy. Dessutom var inte "Give It 2 Me" sammanflätad med "Celebration".
  • Under den andra konserten i Mexico City och den första i Medellín sjöngs "Spanish Lesson" istället för "Holiday".
  • Under den andra konserten i Medellín sjöngs inte "Like a Virgin" och "Love Spent".
  • Under båda konserterna i Buenos Aires sjöng Madonna "Don't Cry for Me Argentina" istället för "Like a Virgin".
Datum Stad Land Plats
Asien[2]
31 maj 2012 Tel Aviv Israel Ramat Gan Stadium
3 juni 2012 Abu Dhabi Förenade Arabemiraten du Arena
4 juni 2012
Europa[2]
7 juni 2012 Istanbul Turkiet Türk Telekom Arena
12 juni 2012 Rom Italien Stadio Olimpico
14 juni 2012 Milano San Siro
16 juni 2012 Florens Stadio Artemio Franchi
20 juni 2012 Barcelona Spanien Palau Sant Jordi
21 juni 2012
24 juni 2012 Coimbra Portugal Estádio Cidade de Coimbra
28 juni 2012 Berlin Tyskland O2 World (Berlin)
30 juni 2012
2 juli 2012 Köpenhamn Danmark Parken Stadium
4 juli 2012 Göteborg Sverige Ullevi
7 juli 2012 Amsterdam Nederländerna Ziggo Dome
8 juli 2012
10 juli 2012 Köln Tyskland Lanxess Arena
12 juli 2012 Bryssel Belgien Stade Roi Baudouin
14 juli 2012 Paris Frankrike Stade de France
17 juli 2012 London England Hyde Park
19 juli 2012 Birmingham National Indoor Arena
21 juli 2012 Edinburgh Skottland Murrayfield Stadium
24 juli 2012 Dublin Irland Aviva Stadium
26 juli 2012 Paris Frankrike L'Olympia
29 juli 2012 Wien Österrike Ernst-Happel-Stadion
1 augusti 2012 Warszawa Polen National Stadium
4 augusti 2012 Kiev Ukraina Olympic Stadium
7 augusti 2012 Moskva Ryssland Olimpiyskiy
9 augusti 2012 Sankt Petersburg SKK Peterburgsky
12 augusti 2012 Helsingfors Finland Helsinki Olympic Stadium
15 augusti 2012 Oslo Norge Telenor Arena
18 augusti 2012 Zürich Schweiz Letzigrund
21 augusti 2012 Nice Frankrike Stade Charles-Ehrmann
Nordamerika[2]
28 augusti 2012 Philadelphia USA Wells Fargo Center
30 augusti 2012 Montreal Kanada Bell Center
1 september 2012 Québec Plains of Abraham
4 september 2012 Boston USA TD Garden
6 september 2012 New York Yankee Stadium
8 september 2012
10 september 2012 Ottawa Kanada Scotiabank Place
12 september 2012 Toronto Air Canada Centre
13 september 2012
15 september 2012 Atlantic City USA Boardwalk Hall
19 september 2012 Chicago United Center
20 september 2012
23 september 2012 Washington, D.C. Verizon Center
24 september 2012
29 september 2012 Vancouver Kanada Rogers Arena
30 september 2012
2 oktober 2012 Seattle USA KeyArena
3 oktober 2012
6 oktober 2012 San Jose HP Pavilion at San Jose
7 oktober 2012
10 oktober 2012 Los Angeles Staples Center
11 oktober 2012
13 oktober 2012 Las Vegas MGM Grand Garden Arena
14 oktober 2012
16 oktober 2012 Phoenix US Airways Center
18 oktober 2012 Denver Pepsi Center
20 oktober 2012 Dallas American Airlines Center
21 oktober 2012
24 oktober 2012 Houston Toyota Center
25 oktober 2012
27 oktober 2012 New Orleans New Orleans Arena
30 oktober 2012 Kansas City Sprint Center
1 november 2012 St. Louis Scottrade Center
3 november 2012 Saint Paul Xcel Energy Center
4 november 2012
6 november 2012 Pittsburgh Consol Energy Center
8 november 2012 Detroit Joe Louis Arena
10 november 2012 Cleveland Quicken Loans Arena
12 november 2012 New York Madison Square Garden
15 november 2012 Charlotte Time Warner Cable Arena
17 november 2012 Atlanta Philips Arena
19 november 2012 Miami American Airlines Arena
20 november 2012
24 november 2012 Mexico City Mexiko Foro Sol
25 november 2012
Sydamerika[2]
28 november 2012 Medellín Colombia Estadio Atanasio Girardot
29 november 2012
2 december 2012 Rio de Janeiro Brasilien Parque dos Atletas
4 december 2012 São Paulo Estádio do Morumbi
5 december 2012
9 december 2012 Porto Alegre Estádio Olímpico Monumental
13 december 2012 Buenos Aires Argentina River Plate Stadium
15 december 2012
19 december 2012 Santiago Chile Estadio Nacional
22 december 2012 Córdoba Argentina Estadio Mario Alberto Kempes

Noteringar

  • Under konserten på L'Olympia i Paris sjöng Madonna nio låtar från den ursprungliga låtlistan, från "Turn Up the Radio" till "Human Nature", och två nya låtar: "Beautiful Killer" och "Je t'aime... non moi plus".
  • Under förbandsspelningen i Seattle och Houston fick Martin Solveig sällskap på scenen av Madonnas son David.
  • Under "I'm a Sinner" i Saint Louis var konserten tvungen att avbrytas på grund av ljudproblem. Konserten fortsatte efter några minuter, och Madonna tackade publiken för deras tålamod.
  • Under den första konserten i Medellín skadades Madonna under "Gang Bang" och fortsatte konserten med ett blödande sår ovanför ögat.
  • Konserten i Santiago startade tre timmar sent och på grund av kraftigt regn hoppade Madonna över hela första delen av showen vilket gjorde att konserten bestod av 15 låtar och började med "Express Yourself".
Inställda eller flyttade konserter
29 maj 2012 Tel Aviv, Israel Ramat Gan Stadium Flyttad till 31 maj 2012
11 juni 2012 Zagreb, Kroatien Stadion Maksimir Inställd[3]
20 oktober 2012 Dallas, Texas American Airlines Center Inställd på grund av strupkatarr.
1 december 2012 Rio de Janeiro, Brasilien Parque dos Atletas Flyttad till 2 december 2012

Biljettintäkter

[redigera | redigera wikitext]
Arena Stad Biljetter Sålda / Tillgängliga Bruttointäkt (USD)
Ramat Gan Stadium Tel Aviv 33 457 / 33 457 (100%) $4 339 876
du Arena Abu Dhabi 45 722 / 45 722 (100%) $8 053 500
Türk Telekom Arena Istanbul 47 789 / 47 789 (100%) $6 219 598
Stadio Olimpico Rom 36 658 / 36 658 (100%) $2 835 542
San Siro Milano 53 244 / 53 244 (100%) $5 624 570
Stadio Artemio Franchi Florens 42 434 / 42 434 (100%) $4 252 680
Palau Sant Jordi Barcelona 33 178 / 33 178 (100%) $3 893 274
Estádio Cidade de Coimbra Coimbra 33 597 / 33 597 (100%) $3 156 022
O2 World Berlin 25 481 / 25 481 (100%) $3 679 378
Parken Köpenhamn 29 416 / 29 416 (100%) $2 980 465
Ullevi Göteborg 36 472 / 36 472 (100%) $4 510 807
Ziggo Dome Amsterdam 29 172 / 29 172 (100%) $3 777 245
Lanxess Arena Köln 14 489 / 14 489 (100%) $1 775 841
Stade Roi Baudouin Bryssel 36 778 / 36 778 (100%) $3 676 447
Stade de France Paris 62 195 / 62 195 (100%) $7 195 799
Hyde Park London 54 140 / 54 140 (100%) $6 714 027
National Indoor Arena Birmingham 11 684 / 11 684 (100%) $1 998 196
Murrayfield Stadium Edinburgh 52 160 / 52 160 (100%) $4 974 731
Aviva Stadium Dublin 33 953 / 33 953 (100%) $3 175 497
L'Olympia Paris 2 576 / 2 576 (100%) $346 653
Ernst-Happel-Stadion Wien 33 250 / 33 250 (100%) $1 953 791
National Stadium Warszawa 38 699 / 38 699 (100%) $2 933 410
Olympic Stadium Kiev 31 022 / 31 022 (100%) $4 893 317
Olimpiyskiy Moskva 19 842 / 19 842 (100%) $4 074 400
SKK Petersburgsky St Petersburg 19 079 / 19 079 (100%) $2 683 569
Helsinki Olympic Stadium Helsingfors 42 760 / 42 760 (100%) $5 589 900
Telenor Arena Oslo 18 631 / 18 631 (100%) $3 017 871
Letzigrund Zurich 37 792 / 37 792 (100%) $4 989 192
Stade Charles-Ehrmann Nice 29 670 / 29 670 (100%) $2 386 311
Wells Fargo Center Philadelphia 15 741 / 15 741 (100%) $2 651 855
Bell Centre Montreal 16 918 / 16 918 (100%) $3 457 482
Plains of Abraham Quebec City 70 569 / 70 569 (100%) $8 098 292
TD Garden Boston 13 995 / 13 995 (100%) $2 450 720
Yankee Stadium New York 79 775 / 79 775 (100%) $12 599 540
Scotiabank Place Ottawa 14 422 / 14 422 (100%) $2 371 994
Air Canada Centre Toronto 32 557 / 32 557 (100%) $7 458 188
Boardwalk Hall Atlantic City 12 207 / 12 207 (100%) $2 891 340
United Center Chicago 28 143 / 28 143 (100%) $5 102 880
Verizon Center Washington, D.C. 27 944 / 27 944 (100%) $4 860 428
Rogers Arena Vancouver 28 500 / 28 500 (100%) $4 758 994
KeyArena Seattle 23 651 / 23 651 (100%) $3 723 405
HP Pavilion at San Jose San Jose 25 907 / 25 907 (100%) $4 791 285
Staples Center Los Angeles 29 015 / 29 015 (100%) $6 162 835
MGM Grand Garden Arena Paradise 24 991 / 24 991 (100%) $7 188 879
US Airways Center Phoenix 13 239 / 13 239 (100%) $2 389 060
Pepsi Center Denver 13 280 / 13 280 (100%) $2 135 835
American Airlines Center Dallas 14 360 / 14 360 (100%) $2 329 690
Toyota Center Houston 24 797 / 24 797 (100%) $4 390 355
New Orleans Arena New Orleans 14 498 / 14 498 (100%) $2 261 515
Sprint Center Kansas City 14 108 / 14 108 (100%) $2 366 220
Scottrade Center St. Louis 16 022 / 16 022 (100%) $2 449 110
Xcel Energy Center Saint Paul 26 084 / 26 084 (100%) $4 229 005
Consol Energy Center Pittsburgh 14 120 / 14 120 (100%) $2 358 670
Joe Louis Arena Detroit 13 716 / 13 716 (100%) $1 833 154
Quicken Loans Arena Cleveland 16 487 / 16 487 (100%) $2 546 780
Madison Square Garden New York 24 970 / 24 970 (100%) $4 846 665
Time Warner Cable Arena Charlotte 13 817 / 13 817 (100%) $2 208 180
Philips Arena Atlanta 13 504 / 13 504 (100%) $2 379 792
American Airlines Arena Miami
Foro Sol Mexico City
Estadio Atanasio Girardot Medellín
Parque dos Atletas Rio de Janeiro
Estádio do Morumbi São Paulo
Estádio Olímpico Monumental Porto Alegre
River Plate Stadium Buenos Aires
Estadio Nacional Santiago
Estadio Mario Alberto Kempes Córdoba
Total 1 710 239 / 1 710 239 (100%) $242 880 544
  • Skapare - Madonna
  • Regissör - Michel Laprise
  • Regissörsassistent - Tiffany Olson
  • Kreativ producent - Jamie King
  • Co-director - Richmond Talauega och Anthony Talauega
  • Koreografer - Alison Faulk, Jason Young, Matt Cady, Megan Lawson, Derrell Bullock, Marvin & Marion, Swoop & Goofy och Ali Ramdani
  • Kostymdesign - Arianne Phillips, Jean-Paul Gaultier och Riccardo Tisci
  • Garderobsassisten - Lourdes Leon
  • Manager - Guy Oseary
  • Kalakan Trio - Jamixel Bereau, Thierry Biscary och Xan Errotabehere
  • Dansare - Kupono Aweau, Derrell Bullock, Chaz Buzan, Emilie Capel, Andrew "Drew Dollaz" Boyce, Adrien Galo, Marvin Gofin, Jahzrel "Vibez" Henderson, Habby Jacques, Loic "Speedylegz" Mabanza, Sasha Mallory, Marion Montin, Sheik Mondesir, Stephanie Nguyen, Yaman Okur, Valeree Pohl, Ali "Lilou" Ramdani, Charles "Lil Buck" Riley, Rocco Ritchie, Emilie Schram och Brahim Zaibat
  • Sång, gitarr - Madonna
  • Körsång - Kiley Dean och Nicki Richards
  • Trummor - Brian Fraiser-Moore
  • Keyboard, piano - Ric'key Pageot
  • Gitarr - Monte Pittman
  • Fiol - Jason Yang
  1. ^ ”Madonna – The MDNA Tour”. Live Nation Entertainment. Arkiverad från originalet den 11 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120511020600/http://www.livenation.co.uk/event/283890/madonna-the-mdna-tour-tickets. Läst 6 maj 2012. 
  2. ^ [a b c d] ”2012 World Tour”. Madonna Official Website. 17 maj 2012. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://www.webcitation.org/67tE4Wtrk?url=http://www.madonna.com/tour/. Läst 7 mars 2012. 
  3. ^ ”Madonna neće doći u Zagreb / Madonna will not come to agreb” (på kroatiska). Croatian Radiotelevision. 9 mars 2012. Arkiverad från [tt_news=156378&tx_ttnews[backPid]=136&cHash=82b4179ae4 originalet] den 21 mars 2012. http://www.freezepage.com/1332378845EIWTNAKGYS. Läst 21 mars 2012. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]