Valuta
En valuta är ett betalningsmedel för ett eller flera länder.[1] Ordet kommer ursprungligen från latinets valeo eller valere, här i betydelsen "gälla" eller "vara värd".[2]
Innehåll |
Världens valutor [redigera]
ISO 4217 är den standard, fastställd av ISO, som beskriver de trebokstavskoder, valutakoder, som betecknar valutor. Till exempel skrivs svensk krona (SEK), euro € (EUR) och brittiskt pund (GBP). För uppgift om världens länders aktuella valutor, se respektive land.
Språklig hantering av valutatecken [redigera]
På svenska skall valutasymboler skrivas efter beloppet, även om man gör på annat sätt på det språk som används i det land som valutan kommer ifrån (att göra så är regel på engelska). Man skriver alltså 10 kr (eller 10 SEK, 10 DKK etc.), 50 €, 30 £ och 40 $ i en svensk text.[3] I löpande text bör hela valutanamnet skrivas ut, alltså 40 dollar, 40 euro osv.
Talar man om växelkursen mellan två olika valutor (valutakursen), kallas detta för valutapar och refereras till med hjälp av valutasymbolerna; till exempel GBP/SEK där den sistnämnda valutasymbolen är prisvalutan (SEK i exemplet).
Historiska valutor [redigera]
Följande valutor och betalningsmedel används inte längre:
- antoninianus - Romarriket
- as - Romarriket
- austral - tidigare valuta i Argentina
- baiza - tidigare valuta i Oman (osäker uppgift)
- belgisk-luxemburgsk franc - tidigare valuta i Belgien och Luxemburg
- british crown (brittisk krona)
- cruzeiro - tidigare valuta i Brasilien
- daler
- denarius - Romarriket
- drachme - tidigare valuta i Grekland
- dupondius - Romarriket
- ecu - EU
- salvadoransk colón - tidigare valuta i El Salvador
- finsk mark - tidigare valuta i Finland
- fransk franc - tidigare valuta Andorra, Monaco och Frankrike
- jugoslavisk dinar - valuta i före detta Jugoslavien
- krugerrand - pseudovaluta, tidigare i Sydafrika
- ostmark - Valuta i det tidigare Östtyskland
- peseta - tidigare valuta i Andorra och Spanien
- Reichsmark (riksmark) - valuta i Tyskland före 1945
- sestertius - Romarriket
- sovjetisk rubel - Sovjetunionen
- spansk dollar
- spansk peso
- sucre - tidigare valuta i Ecuador
- toman - tidigare valuta i Iran (osäker uppgift)
- tysk mark eller d-mark - tidigare valuta i Tyskland
- österrikisk schilling - tidigare valuta i Österrike
Valutainförsel [redigera]
De flesta av världens valutor kan införskaffas på växlingskontor i större delen av världen. I Sverige sköts denna marknad framförallt av Forex Bank, 24Money, Exchange Finans och Tavex. I vissa länder, framförallt i Mellanöstern och Nordafrika är det förbjudet att föra med sig landets valuta ut ur landet utan kan enbart köpas på plats vid gränsen. Marockanska dirham går till exempel inte att få tag på utanför Marocko, och det är förbjudet att ta med sig dessa pengar utomlands. Vid resor mellan länder inom Europeiska Unionen är det normalt ett kontantbelopp motsvarande 10 000 EUR som får införas utan förtullning.
Nuförtiden kan valuta överföras elektroniskt via Internet. Det kan ske på flera sätt, till exempel via SWIFT (bankernas traditionella system), via kontokortföretagens system, plus fler system såsom PayPal. Internet har väsentligt förenklat handeln mellan olika valutor.
Valutahandel, eller sk forex trading, är också ett spekulationsmoment. Handeln sker via mäklare på Internet och privatpersoner kan genom den sk hävstångseffekten handla med större summor än ursprunglig insats. Detta genom att valutamäklare går in och lägger in en säkerhet. För detta tar mäklaren en avgift.
Se även [redigera]
- Betalsystem
- Fractional-reserve banking
- Pengar
- Penningteori
- Valutakod
- Valutaunion
- Växelkurs
- Lokalmynt
Källor [redigera]
- Forskningscentralen för de inhemska språken i Finland
- Terminologicentrum (TNC, TNC).
- ^ Valuta i Nationalencyklopedin, band 19 (1996)
- ^ Valuta i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1921)
- ^ Valutatecken enligt Språkrådet
|
|||||||||||
