Baptism

Från Wikipedia
Version från den 22 november 2013 kl. 10.14 av Vesihiisi (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 194.236.207.228 (diskussion) till senaste version av 85.230.125.2)
Baptisterna omdirigerar hit. Konstverket med detta namn hittas på Baptisterna (målning)

Baptismen är en protestantisk kristen riktning som har den lokala församlingen som en gemenskap av troende som centrum. Man döper endast de som tagit ställning i trosfrågan och gör ett medvetet val enligt Bibeln och kristen tro, detta benämns troendedop eller omvändelsedop. Genom dopet ges medlemskap i församlingen. Baptister har en kongregationalistisk organisation och rörelsen består av fria församlingar i samarbete och ömsesidigt beroende.

Historia

Johann Gerhard Oncken

Baptismen är en kristen rörelse som har sin bakgrund i de engelska separatister på 1600-talet.[1] Den första egentliga baptistförsamlingen grundades av engelsmannen John Smyth i Holland 1607.[2] Under 1600-talet växte baptismen i England, och spreds därifrån främst till Amerika och senare till andra länder. Förutom det direkta ursprunget i brittiska separatister finns även vissa rötter i den radikala reformationen omkring anabaptisterna med teologer som Balthasar Hubmaier och Menno Simons.[3][4]

Baptism i Sverige

Baptismens historia i Sverige börjar i september 1848 då den första baptistförsamlingen bildades i Borekullastugan i Landa socken, nära Frillesås vid Hallandskusten, under ledning av den nydöpte Fredrik Olaus Nilsson. Fredrik Olaus Nilsson hade döpts av den tyske baptistpastorn Johann Gerhard Oncken i floden Elbe.[5]

Under sin första tid utsattes baptisterna av svår förföljelse från de svenska myndigheterna. Att samlas till egna gudstjänster var förbjudet enligt konventikelplakatet och att leda sådana var straffbart. Rörelsens ledare blev bötfällda och fängslade, och F.O. Nilsson själv blev slutligen landsförvisad. Baptister förvägrades att gifta sig och deras barn betraktades som oäkta. När föräldrarna vägrade att låta döpa sina nyfödda barn med hänvisning till att de skulle få välja själva senare i livet, genomförde myndigheterna i flera fall tvångsdop.[6][7]

Den tidiga svenska baptismen hade inflytande från luthersk folkväckelse, amerikansk baptism och den europeiska kontinentens baptism. Ett exempel dessa inflytanden kan man se i Anders Wiberg, som först var präst i Svenska kyrkan, utbildad vid det lutherska Uppsala universitet,[8] och som vid ett besök hos J G Oncken i Hamburg anslöt sig till den baptistiska dopläran. Efter att ha författat boken Vilken bör döpas och varuti består dopet? (1852), och låtit döpa sig av F O Nilsson i Köpenhamn gav sig Anders Wiberg ut på en tre år lång vistelse i USA för att lära känna den amerikanska baptismen.[9] Ett annat exempel på dessa olika inflytanden är Knut Oscar Broady, Betelseminariets rektor vid grundandet 1866, som hade sin utbildning från det amerikanska Madison university.[10]

Teologi

En Herre, en tro, ett dop – en äldre nål från tyska baptister

Baptismen har inga bekännelseskrifter eller trosbekännelse men omfattar i allmänhet de tre fornkyrkliga trosbekännelserna. Läran kan variera ganska mycket mellan olika församlingar och samfund och har också varierat ganska mycket under historiens gång. Vissa grunddrag kan dock skönjas:

  • Kongregationalistisk kyrkosyn.
  • Medlemmarna är vuxna troende som låtit omvändelsedöpa sig i Faderns och Sonens och Den Heliga Andens namn. Dopet sker genom nedsänkning i vattnet. Många församlingar accepterar även barndöpta troende.
  • Symbolisk sakramentssyn.[11]

Det finns också baptister som ser en skriven bekännelse som något mycket användbart. Ända sedan anabaptisternas Schleitheimska bekännelsen år 1527, till Southern Baptist Conventions The Baptist Faith and Message år 2000, har det funnits en strömning i döparrörelsen och baptismen som funnit det viktigt att skriva ned det man tror på. En av de mer utförliga baptistiska trosbekännelserna är 1689 Baptist Confession of Faith, eller 1689 års baptistbekännelse, som används av delar av den reformerta riktningen av baptister.[12][13]

På senare tid har flera baptistiska samfund anslutit sig till den evangelikala trosbekännelse som formulerats i den så kallade Lausannedeklarationen.

Ett exempel på hur baptister kan beskriva sin teologi ges av Europeiska Baptistfederationen i dess identitetsbeskrivning som i 17 punkter anger federationens teologiska identitet. Man beskriver bland annat sin syn på Bibeln som auktoritet, frälsaren Jesus Kristus som fullt människa och fullt Gud, troendedopet, ansvaret för Guds skapelse och kampen mot slaveri, rasism, apartheid och etnisk rensning. Som en ram för punkterna uttrycker man en längtan och förväntan över Jesu återkomst och avslutar med ”Amen och Amen. Maranatha, kom, Herre Jesus, kom”.[14]

Organisation

Metropolitan Tabernacle, en baptistförsamling som följer 1689 års Baptistbekännelse

Liksom independenterna och kongregationalisterna menar baptister, att varje enskild lokal församling är helt och hållet oberoende av alla andra och för sina beslut ej ansvarig för någon annan än Kristus allena. Andra, som Evangeliska Frikyrkan, beskriver det så att baptismen består av "självständiga och ömsesidigt beroende församlingar".[15] Vanligtvis sluter sig olika församlingar till varandra i distriktföreningar eller associationer, som håller regelbundna möten. Det finns också sammanslutningar som sträcker sig över ett helt land, exempel i Sverige är Svenska Baptistsamfundet och Evangeliska Frikyrkan. Även baptister i flera länder sluter sig samman, exempel på detta är Europeiska Baptistfederationen och Baptisternas Världsallians.

Inom varje församling avgörs de gemensamma angelägenheterna på allmänna sammanträden kallade församlingsmöten, där alla, män och kvinnor, har lika rösträtt. Liksom i de äldsta kristna församlingarna finnas bara två slags ordinarie tjänstemän, nämligen pastor (äldste, föreståndare) och diakoner (församlingstjänare). Pastorn avlönas genom frivilliga bidrag. Diakonerna har ett särskilt ansvar för församlingens diakonala arbete samt till andra ekonomiska bestyr. Vanligen har församlingarna dessutom en kassör och en sekreterare; det förekommer även att man har anställda församlingsmusiker och liknande tjänster. I den ur baptismen sprungna pingströrelsen har de flesta församlingar också en grupp äldste som inte är anställda, utan ideella församlingsledare, detta kan även förekomma i vissa baptistförsamlingar.

Baptistiska samfund och rörelser i Sverige

Kören Sångarna under ett tältmötesarragemang i Ljustorps baptistförsamling

Särskiljande för baptister har varit troendedopet, församlingen som de troendes gemenskap och en kongregationalistisk organisation. Många sätter fokus på dopet, men i ekumeniskt arbete har man noterat att ”Internationell ekumenik påminner oss om att kyrko- och församlingssyn är för baptister den avgörande frågan för enhet”.[16] Ändå är man ofta tydlig var man står i dopfrågan; Europeiska Baptistfederationen anger när de beskriver sin teologiska identitet att troendedopet med nedsänkning är det bibliska dopet.[14]

Bland baptistiska rörelser i Sverige finns:

Bland rörelser som uppvisar några av baptismens särdrag finns:

  • Maranata bildades i början av 1960-talet som en utbrytning ur pingströrelsen.
  • Trosrörelsen Teologiskt har trosrörelsen vuxit fram ur den karismatiska rörelsen från 1960-talet och 1970-talet. I likhet med andra nyare kristna rörelser kännetecknas trosrörelsen av en stark kongregationalism och man har även en baptistisk dopsyn.

Vissa frikyrkoförsamlingar är ekumeniska och organiserar både baptister och andra kristna. Att det finns mycket som samfunden delar i teologi mellan kan ses till exempel i Gudstjänstboken som är en ekumenisk kyrkohandbok som utgavs 2005 och används av församlingar inom Svenska Baptistsamfundet, Svenska Alliansmissionen, Evangeliska Frikyrkan och Pingströrelsen. Vissa samfund, däribland Svenska Missionskyrkan har en baptistisk församlingssyn och organiserar både kristna som föredrar barndop och de som förespråkare troendedop, därmed kan många baptister känna sig hemma i dessa samfund. En ungdomsrörelse med baptistiska inslag är equmenia, en kristen riksfederation för de tre ungdomsorganisationerna Metodistkyrkans Ungdomsförbund (MKU), Svenska Missionskyrkans Ungdom (SMU) och Svenska Baptisternas Ungdomsförbund (SBUF).

Troendedopet betonas inte så starkt idag som tidigare och i många församlingar accepterar man barndöpta medlemmar. Ekumeniska processer gör också att kravet på troendedop blir mindre strikt. Pingstpastorn Sigvard Svärd har varnat för en utveckling som, enligt honom, innebär en avveckling av troendedopet och utgör ett svek mot baptiströrelsens pionjärer. Han menar att baptismen kan komma att suddas bort som ett begrepp i Sverige när man prioriterar samgåenden och samverkan med andra samfund.[17]

Den internationella baptismen

Baptistpastorn Martin Luther King under ett tal i Washington

Baptismen är en global rörelse, Baptisternas Världsallians har 36 miljoner döpta medlemmar spridda över världen.[18] Det finns också baptistiska rörelser som inte är anslutna till Baptisternas världsallians, däribland Southern Baptist Convention med 16 miljoner medlemmar.[19] Räknar man med barn och ungdomar blir antalet kanske det dubbla och baptismen blir därmed i storlek jämförbar med Reformerta kyrkornas världsallians, WARC, som samlar mer än 75 miljoner reformerta kristna,[20] Anglikanska kyrkan med 77 miljoner medlemmar,[21] och med Lutherska världsförbundet 68,6 miljoner lutherska kristna.[22]

Baptiströrelsen har kämpat, och kämpar, i olika samhällsfrågor som religionsfrihet, rättvisa och medborgerliga rättigheter. Ett exempel är Martin Luther King Jr som var en amerikansk afroamerikansk medborgarrättsledare och baptistpastor. Han erhöll Nobels fredspris år 1964. Hans mest välkända offentliga framträdande är I have a dream-talet år 1963, hållet vid Lincolnmonumentet i Washington, D.C. i samband med marschen till Washington för arbete och frihet. Humanitära frågor är viktiga och Europeiska Baptistfederationen gör bland annat en insats i arbetet mot trafficking.[23][24]

Bland baptistiska samfund finns:

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Baptisterna, 1904–1926.
  1. ^ McBeth, Leon. “Baptist Beginnings.” Baptist History and Heritage Society. “Our best historical evidence says that Baptists came into existence in England in the early seventeenth century. They apparently emerged out of the Puritan-Separatist movement in the Church of England.” Available online: http://www.baptisthistory.org/baptistbeginnings.htm (Hämtad 2009-02-16)
  2. ^ Gunnar Westin (1955). Den kristna friförsamlingen genom tiderna- Martyrer och frihetskämpar Westerbergs. sid 201 "Det var i en skrift 1609 som Smyth klart angav sin baptistiska tro. Skriften hette The Charachter of the Beast. och där förklarar han bl.a. att spädbarn icke borde döpas" detta ledde naturligt vidare till döpte sig själv och "de övriga av sin församling."
  3. ^ Alister McGrath (2007). Kristen tro Libris förlag, sid 238: "Baptismen har sina rötter i en omfattande väckelserörelse under reformationen, med Balthasar Hubmaier som en ledande teolog"
  4. ^ Roger Hayden (2007). English Baptist History and Heritage Baptist Union of Britain. Sid 10: "It has been a constant matter for discussion between Baptist historians as to just how far Baptist roots are in the Anabaptist movement".
  5. ^ Gunnar Westin (1955). Den kristna friförsamlingen genom tiderna- Martyrer och frihetskämpar Westerbergs, sid 294. F.O. Nilsson "hade blivit omvänd i USA och blivit metodist". Efter "tvivel om barndopets berättigande, tog han dopet i Hamburg 1847 och anslöt sig till baptismen".
  6. ^ Den i Sverige vid Uppsala mötes beslut 1593 antagna Augsburgska bekännelsen utgjorde och utgör fortfarande en stomme i Svenska kyrkans lära. I punkt IX som behandlar dopet lär man att "det är nödvändigt till saligheten och att Guds nåd tillbjudes genom dopet samt att barnen böra döpas, för att de genom dopet får frambäras till Gud och så upptagas i hans nåd." och vidare att man "fördöma vederdöparna, som bestrida, att barnen bli frälsta genom dopet".Augsburgska bekännelsen Det fanns alltså en läromässig grund för förföljelserna av baptister som man menade utgjorde en nyare form av vederdöpare.
  7. ^ H. C. Vedder (1907). A short History of the Baptists. A short History of the Baptists "Fines and imprisonments and distraint of property were common. Babes were forcibly taken from their parents and baptized in Lutheran churches. One of their ministers was summoned before the courts sixteen times, was imprisoned six times, and once was shackled for many days and compelled to pay a large fine. These persecutions, in most cases instigated by the State clergy, and in all cases approved by them, aroused much sympathy and indignation in Sweden itself, and also in other countries."
  8. ^ Magnus Lindvall Föredrag 'ANDERS WIBERG VÄCKELSEMAN OCH SAMFUNDSLEDARE' hämtad 23 juli 2009: "Han utbildades i Uppsala för att bli präst i Svenska kyrkan."
  9. ^ Gunnar Westin (1955). Den kristna friförsamlingen genom tiderna- Martyrer och frihetskämpar Westerbergs. Sid. 295: Wiberg vistades 3 år i U.S.A och "samarbetade med baptisterna". När han kom tillbaka till Sverige fick ha från U.S.A. ekonomiskt stöd och det ledde till att "baptismen i vårt land fick ett starkt uppsving under Wibergs ledning".
  10. ^ Gunnar Westin (1955). Den kristna friförsamlingen genom tiderna- Martyrer och frihetskämpar Westerbergs. Sid. 295: Broady beskrivs som "ganska strikt reformert och anti-hierarkisk i sin teologi." Sid. 364: "I Betelseminariet var överste Broady den tongivande ledaren, och hans reformerta, antiklerikala åskådning satte sin prägel på predikantkåren."
  11. ^ Herschel H. Hobbs: What Baptists Believe Broadman Press (1964). Sid 84: "Baptists Believe that the Lord's Supper is symbolic. The bread and fruit of the vine are but symbols of the broken body and spilled blood of Jesus".
  12. ^ Tom Nettles (Sommaren 2005). ”Interview on the Second London Confession of 1689”. Founders Journal. http://www.founders.org/journal/fj61/article2.html. 
  13. ^ The Reformed Baptist Theological Review / Confession hämtad 4 augusti 2009: "RBTR is committed to upholding the Confessional standards of Reformed Baptists who are committed to the Second London Confession of Faith (1677/1689) otherwise known as the 2nd LCF".
  14. ^ [a b] Europeiska Baptistfederationen Statement of Identity hämtad 9 juli 2008.
  15. ^ EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE, Örebro 2007-11-14 hämtad 4 september 2009, "Stadgarnas formulering innebär att de lokala församlingarna är den grundläggande storheten.21 De förblir fria och självständiga men har slutit sig samman för att uttrycka sitt ömsesidiga beroende och sin överlåtelse till varandra i en förbundsrelation. I en sådan finns en varaktig och förpliktande gemenskap som alltså inte bara uttrycks inom en lokal församling utan också mellan församlingar."
  16. ^ Per-Magnus Selinder (red.) Anders Svensson Karin Wiborn: Gemensam framtid? – en rastplats för eftertanke på vandringen med Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Samarbetsrådet mellan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan (2008).
  17. ^ Sigvard Svärd: Det bibliska dopet sviks Debattartikel i Världen idag, 9 september 2009.
  18. ^ Baptist World Alliance i - About BWA hämtad 16 juli 2008.
  19. ^ ”Denominational Profile Association of Religion Data Archives”. http://www.thearda.com/Denoms/D_1087.asp. Läst 18 juni 2009. 
  20. ^ Reformerta Världsalliansens webbplats hämtad 7 juli 2008.
  21. ^ Anders Gustafsson (16 juli 2008). ””Kyrkor i hela världen hotas av oenighet””. Dagen. http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=155604. 
  22. ^ Lutherska världsförbundets webbplats hämtad 7 juli 2008.
  23. ^ Svenska Baptisternas Kvinnoförbund - Antitrafficking hämtad 10 juli 2008.
  24. ^ EBF - European Baptists Intensify their Struggle Against Human Trafficking hämtad 10 juli 2008.

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Baptism&oldid=24341696”