Bergsjön

Bergsjön, nr 67
Stadsdel
Rymdtorgets entré från öster.
Rymdtorgets entré från öster.
Land Sverige
Kommun Göteborgs kommun
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Östra Göteborg
Distrikt Bergsjöns distrikt
Koordinater 57°45′33.45″N 12°3′37.49″Ö / 57.7592917°N 12.0604139°Ö / 57.7592917; 12.0604139
Area 521 hektar
Statistikkod stadsdelsnummer 67
Geonames 8132241
Spårvägens ändstation vid Komettorget.

Bergsjön är en stadsdel i Göteborg och ingår i stadsdelsnämndsområdet Östra Göteborg. Stadsdelen är uppdelad i primärområdena Västra Bergsjön och Östra Bergsjön med sammanlagt 16 421 invånare (2013).[1] Bergsjön ligger cirka 8 kilometer från centrala Göteborg och har en areal på 521 hektar.[2]

Historia

Bergsjön inkorporerades från Partille kommun 1928 och Angereds kommun 1930.[3]

Gatunamn

De flesta gatunamn i Bergsjön anknyter till rymden och universum.[4]

Stadsplanering enligt SCAFT

Stadsdelen har planerats helt enligt de så kallade SCAFT-normerna (Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för Trafiksäkerhet). En ringled för biltrafik omsluter hela området och återvändsgator matar biltrafiken därifrån in i stadsdelen, som ingenstans kan korsas med bil. Spårvägen har dragits fram mitt i området, till stor del genom bergtunnlar och all trafik är separerad.[5]

Bebyggelse

Den östra delen uppfördes 1965–1968 med cirka 3 700 lägenheter, 3–8 våningars lamellhus. I den västra delen uppfördes 3 100 lägenheter fördelade på 3–8 våningars lamellhus, 8-våningars stjärnhus, radhus och villor.[6]

Bostadshus vid Atmosfärgatan.
Sjön som gav stadsdelen Bergsjön dess namn.

Fastighetsägare

Familjebostäder

Stadsdelens största fastighetsägare är det allmännyttiga Familjebostäder som äger bland annat de k-märkta husen vid Rymdtorget. Dessa hus fick utmärkelsen för sin ovanliga arkitektur. De uppfördes på 1970-talet och är därmed de yngsta byggnaderna i Sverige som blivit k-märkta.

Bostadsbolaget

Göteborgs stads bostadsaktiebolag, också allmännyttigt, uppförde i sin första etapp 555 hyreslägenheter, av 1 250 planerade, i sex lamellhus med gatuadresserna: Merkuriusgatan 1-73 och Tellusgatan 6-62. Husen fick mestadels 3-4 våningar, men i dalsänkorna upp till 8 våningar. Lägenheternas storlek varierade mellan 1 rum och kokvrå och 7 rum och kök, och mellan 42,2 och 134,7 kvadratmeter. Kallhyran uppgick till 300 kronor för de minsta och 883 kronor för de största lägenheterna. Arkitekter var Stig Hansson och Walter Kiessling. Inflyttning skedde från januari 1967 och under cirka ett år.[7]

I etapp två vid Rymdtorget 1-5 ingick 200 lägenheter i 5 punkthus, och i etapp tre vid Rymdtorget 10-81 ingick 492 lägenheter i 12 lamellhus. De första lägenheterna blev inflyttningsklara på våren 1968. Lägenheternas storlek varierade mellan 2 rum och kokvrå och 5 rum och kök, och mellan 42,6 och 107,9 kvadratmeter. Kallhyran uppgick till 304 kronor för de minsta och 725 kronor för de största lägenheterna. Arkitekt för etapp ett var Sven Brolid, och för etapp tre Lennart Kvarnström.[8]

Bostadshotellet vid Saturnusgatan 1-8, ritades av Nils Einar Eriksson Arkitektkontor och innehöll 424 möblerade smålägenheter samt 3 familjelägenheter för fastighetspersonal. Av de möblerade lägenheterna var 352 enkelrum med kokvrå och 72 dubbletter med kokvrå. 34 av dubbletterna var möblerade med vardagsrums- och sovrumsmöbler och var avsedda att uthyras till exempelvis nygifta, övriga enkelrum och dubbletter var tänkta för ensamstående. Storleken på lägenheterna varierade mellan 25,8 och 74,9 kvadratmeter. Beräknad totalhyra var från 358 till 736 kronor per månad. De första inflyttningarna skedde i december 1968.[9]

Fastighetsägare i samverkan

Flera fastighetsägare inledde 2011 under namnet Bergsjön 2021 ett lokalt samarbete för utveckling av stadsdelen. Man kommer att verka för nybyggnation och investeringar i infrastrukturen samt för ökad trivsel och trygghet. Arbetet ska slutredovisas på en bomässa i Bergsjön 2021 i samband med stadens jubileumsfirande. I partnerskapet ingår Bygg Göta, Familjebostäder, Nordin Fastigheter, Wallenstam, Västerstaden och Göteborgslokaler, som tillsammans äger omkring 50 procent av bostäderna i Bergsjön.[10]

Byggnader och områden i Bergsjön

Bild Artikelnamn Typ Kort beskrivning
Bergsjöns kyrka Kyrka Stadsdelskyrka för Bergsjöns församling belägen vid Rymdtorget. Ritad av Bo Cederlöf och Gunnar Nilsson och invigd 1974.
Gärdsås torg och Gallileis gata Torg, bostadsområde och hållplats Gärdsås torg är ett mindre torg, vars hållplats, Galileis Gata, är den första som spårvägen når i stadsdelen.
Komettorget Torg och ändhållplats Vid torget finns gles bebyggelse med en centrumbyggnad och odlingslotter.
Kvadrantgatan Bostadsområde Bostadsområde med 3- och 4-vånings elementhus som byggdes 1968 och övertogs 1984 av HSB.
Merkuriusgatan och Tellusgatan Bostadsområde Bostadsområde med trevåningshus i rött tegel som ägs av Familjebostäder i Göteborg. Arkitekt Hansson och Kiessling 1966.
Radiolänktorn på Norrskensgatan Landmärke Synligt vida omkring är Telia Soneras radiolänktorn på Norrskensgatan, norr om Merkuriusgatan. Det ligger på kommunens mark och uppfördes omkring 1989.[11]
Rymdtorget Torg och hållplats Bergsjöns största torg, som byggdes 1970. Det ritades av Sven Brolid Arkitektkontor AB. Byggdes om under åren 2000-2005 och kallas även Bergsjön Centrum.
Rymdtorget Vårdcentral Kontorshus som är placerat ovanför ett parkeringsdäck. Det ritades av Gert Wingårdh och byggdes 2016.
Siriusgatan Bostadsområde Högt beläget bostadsområde med skivhus som ägs av Familjebostäder i Göteborg. Upprustades 1992.
Stjärnbildsgatan Bostadsområde Fyravåningshusen som blev radhus då de övre våningarna lyftes bort.
Teleskopgatan Bostadsområde och hållplats Bostadsområde med åttavånings stjärnhus uppförda av Göteborgshem 1969, men nu bostadsrätter. Arkitekt Lars Ågren.

Naturförhållanden och landmärken

Stadsdelen ligger högt och från vissa platser är det möjligt att se ön Vinga i Göteborgs hamninlopp. Söder om Bergsjövägen ligger själva Bergsjön som har givit namn åt stadsdelen. Något söder om sjön stupar bergen brant ned mot Utby. I sydvästra hörnet av stadsdelen, längst upp i Gärdsåsdalen finns den 130 meter höga Gärdsåstoppen även kallad Gärdsåskullen. Härifrån har man utsikt över både västra Bergsjön, Gärdsås och Kviberg. Den karaktäreristiska kullen syns även från centrala staden. Mellan Stratosfärgatan och Stjärnbildsgatan ligger stadsdelens vattentorn, ritat av arkitekt Jan Wallinder, ett av de sista stora i Göteborg och det stod klart 1966.[12]

Rymdtorget i Bergsjön är stadsdelens centrum.
Komettorget finns på södra sidan av Bergsjön.
Teleskopgatans hållplats.
Upprustning invigd den 24 oktober 2013.

Kollektivtrafik

Den 13 mars 1967 startade busslinje 55 Bellevue–Bergsjön. Innan dess hade boende inom Bergsjöområdet sedan den 13 januari haft fria taxiresor på samma sträcka.[13]. Kollektivtrafiken består idag av spårvagn (linje 7 och 11) på egen banvall mot centrum och busslinjer, bland annat till Angered och Partille. Två av spårvägens stationer (Rymdtorget och Galileis Gata) hade ursprungligen rullbanor under tak. Dessa är dock borta sedan länge.

Kända personer från Bergsjön

Övrigt

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Göteborgs stad: Göteborgsbladet 2014 Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  3. ^ Göteborgs utbyggnad : några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria. Utveckling och planering i industriregioner, 99-0460320-0 ; 3. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. 1977. sid. 59. Libris 447535 
  4. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 
  5. ^ Hagson, Anders (2004). Stads- och trafikplaneringens paradigm : en studie av SCAFT 1968, dess förebilder och efterföljare. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie, 0346-718X ; 2230. Göteborg: Chalmers tekniska högskola, Tema stad & trafik. Libris 9722209. ISBN 91-7291-548-X. https://document.chalmers.se/download?docid=1145550603 
  6. ^ Göteborgs utbyggnad, sid. 59
  7. ^ Bergsjön I, Göteborgs stads Bostadsaktiebolag 1966
  8. ^ Bergsjön 2&3, Göteborgs stads Bostadsaktiebolag 1967
  9. ^ Bergsjöns bostadshotell, Göteborgs stads Bostadsaktiebolag 1968
  10. ^ Hem & Hyra, Hyresgästföreningens medlemsblad
  11. ^ Ebrev från lantmätare på Telia, Part of TeliaSonera Group, Business Area Broadband. 2015-02-18
  12. ^ Upptäck nordost : Gamlestaden, Kviberg, Utby, Kortedala, Bergsjön. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2006. sid. 69. Libris 10234157. ISBN 91-85488-90-9 
  13. ^ Göteborgs spårvägar – årsberättelse 1967, Göteborg 1968, s. 3.
  14. ^ ”Utsatta områden - sociala risker , kollektiv förmåga och oönskade händelser Dnr: HD 5800 - 61/2015, sid 29”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160819054415/https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/%C3%96vriga%20rapporter/Utsatta-omraden-sociala-risker-kollektiv-formaga-o-oonskade-handelser.pdf. Läst 2 juli 2016. 

Källor

Vidare läsning

  • Andersson, Åsa (2004). Bergsjön – del av segregerad storstad : områdesrapport. Rapportserien Studier av samtidskultur, 1652–6848; 4. Göteborg: Centrum för kulturstudier, Göteborgs Universitet. Libris 9775196. ISBN 91-970280-2-9 
  • Caldenby, Claes (1996). ”Andra tider, andra platser”. Arkitektur (Stockholm: Arkitektur förlag) 1996:6: sid. [4]–13: ill. ISSN 0004-2021. ISSN 0004-2021 ISSN 0004-2021.  Libris 2276694
  • Nordisk arkitekttävling om bostadsbebyggelsen i Bergsjön. Göteborg. 1967. Libris 9421382 
  • Shalev-Gerz, Esther (2008). Konstens plats/The Place of Art. Göteborg: Art Monitor. Libris 11479695. ISBN 91-975911-4-9 
  • Östlund, Thomas (2004). Visa väg : Konsument Bergsjön 2001–2003: en projektrapport. Göteborg: Göteborgs stad. Libris 9845502. ISBN 91-975316-0-X 
  • Översiktsplan för Göteborg. Bergsjön : lokalt program. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. 2000. Libris 3088646 

Skönlitteratur

  • Aneröd, Renzo (2004). Löftet : en roman om den understa världen. Stockholm: Leopard. Libris 9432633. ISBN 91-7343-054-4  - Roman som följer en grupp ungdomar i Bergsjön under sent 1900-tal.
  • Hetekivi Olsson, Eija (2012). Ingenbarnsland. Stockholm: Norstedt. Libris 12280702. ISBN 978-91-1-303854-4  - Uppväxtskildring som utspelar sig i Gårdsten och Bergsjön på 1980-talet.
  • Wrangborg, Jenny (2010). kallskänken. dikter.Göteborg: Kata förlag - En diktsamling om samtidens arbeiderklassen der diktjaget har bosted i Bergsjön.

Externa länkar