Fotboll vid olympiska sommarspelen

	Fotboll vid olympiska sommarspelen
Internationellt förbund	Fifa

Fotboll har funnits med i varje olympiskt sommarspel utom 1896 och 1932 (för herrar). Damfotbollen gjorde entré 1996.

Historia

Sedan den internationella fotbollen endast var i sin barndom år 1896 fanns sporten inte med vid starten av de olympiska spelen 1896. En inofficiell tävling blev det dock, men idag finns inspelningarna inte kvar men det verkar som om endast två matcher spelades. Ett lag från Athen blev slagna med 15-0 av ett danskt lag. Vid olympiska sommarspelen 1900 och 1904 var sporten en demonstrationssport. Vid de inofficiella spelen 1906 tävlade olika lag och klubbar, men dessa tävlingar kan inte räknas som olympiska. Lag från Storbritannien, Tyskland, Österrike, Nederländerna och Frankrike lämnade återbud till den inofficiella tävlingen och lämnade kvar lag från Danmark, Smyrna, Athen och Thessaloniki Music Club att tävla. Danmark vann finalen mot Aten med 9-0.

Regler

Lagen får endast innehålla tre spelare som är över 23 år. Det infördes 1992.

Brittiska framgångar

År 1908 i London anordnades en större tävling av Football Association med sex lag, som blev elva till 1912 (då tävlingen anordnades av Svenska Fotbollförbundet). I de tidiga matcherna gjordes många mål. Sophus Nielsen (1908) och Gottfried Fuchs (1912) gjorde båda tio mål i en match; ett rekord som stod sig i över nittio år. Alla spelarna var amatörer, vilket betyder att vissa länder inte kunde skicka sina riktiga landslag. Storbritannien gick runt detta problem genom att skicka sitt nationsamatörlandslag (där några spelade i professionella klubbar i England). Laget vann de två första finalerna mot Danmark.

1920-talet och Uruguays framgångar

Under 1920-talet blev tävlingen allt viktigare. I finalen 1920 gick Tjeckoslovakien från planen för att visa sin protest inför domaren John Lewis och vad de ansåg var det dåliga humöret i Antwerpen. Båda 1924 och 1928 vann Uruguay, varjämte Fifa blev medvetna om att för att den olympiska tävlingen ska vara jämlik så kan endast amatörer tillåtas spela.

Olympiska spelen efter VM

Med Henri Delauneys förslag 1929 att starta en professionell världsturnering i fotboll (Vid fotbolls-VM i Uruguay 1930) ville Fifa inte att den olympiska turneringen skulle sätta VM i skugga, så därför togs fotbollen bort från OS 1932 i Los Angeles. Sporten återvände dock redan 1936 i Berlin. De tyska arrangörerna var fast beslutna om att få tillbaka sporten för att få vitala inkomster till kassan. Det visade sig bli en stor succé. Tyskland besegrades i en andra omgångsmatch mot Norge, och matchen bevistades av Adolf Hitler.

Vid olympiska sommarspelen 1948 vann Sverige turneringen, men sedan fick det forna Östblocket stora framgångar, inte minst sedan de bästa spelarna fick betalt för att behålla sin status som "amatör". Mellan 1948 och 1980 vanns 23 av 27 medaljer av östeuropeiska länder. Endast Sverige (guld, brons), Danmark (silver) och Japan (brons) bröt dominansen.

Förändringar och genomförande

Till olympiska sommarspelen 1984 i Los Angeles kände Internationella olympiska kommittén att en förändring var nödvändig för att få tillbaka intresset, och bestämde att professionella spelare skulle tillåtas. Fifa ville fortfarande inte att olympiska spelen skulle rivalisera med VM, men allt löstes med en kompromiss. Lag från Afrika, Asien, Oceanien, Nordamerika, Centralamerika och Västindien tilläts visa sina starkaste professionella sidor. Uefa (Europa) och Conmebol (Sydamerika) fick plocka spelare som inte spelat i någon VM-match. Vissa lag, som Frankrike, tog unga spelare och vann OS-guld 1984.

Denna idé blev positiv för både Fifa och IOK och sedan 1992 måste spelare vara under 23 år, men tre spelare över 23 är tillåtet per lag. Tävlingen är därför numera ett "Under-23-VM", som kompletterar Fifas egna turneringar för spelare under 20 och under 17. Denna nya tävlingsform medförde att länder från hela världen återigen kunde tävla på mer lika villkor. Afrikanska och asiatiska lag har speciellt dragit nytta av detta: Nigeria och Kamerun vann 1996 respektive 2000.

Detta ovanliga tävlingssystem har gjort att historiskt starka fotbollsnationer inte alltid kunnat komma upp till sina vanliga nivåer. Nederländerna vann brons i de första tre tävlingarna, men har inte lyckats nå huvudturneringen sedan 1952. Uruguay vann turneringen vid de första två turneringarna, men dessa var nationens enda deltagande fram till OS 2012. Före guldet i hemma-OS 2016 var Brasiliens två silvermedaljer från 1980-talet det bästa de lyckats uppnå, och de kunde inte ens kvalificera sig 1992 och 2004. Ungern vann tre guldmedaljer: 1952, 1964 och 1968, men de har inte varit i medaljspelen sedan 1996. Argentina har "bara" vunnit fyra OS-medaljer i fotboll, silver 1928 och 1996, och första guldet togs först 2004, det andra 2008.

Storbritannien

Storbritanniens framgångar gick tillbaka efter 1912, och deras senaste deltagande i huvudturneringen var 1960, även om de deltog i kvalspelet till de kommande årens turneringar. Då engelska Football Association Football Association 1974 beslöt att inte längre skilja på amatörer och proffs, vilket man tidigare gjort, slutade Storbritannien att ställa upp i kvalspelet, där man heller inte deltagit efter 1984 års regeländringar om vilka spelare som får delta. Här finns bland annat politiska skäl, England, Skottland, Wales och Nordirland är alla egna medlemmar av Fifa, men kan tävla som Storbritannien i OS. Att delta med ett brittiskt OS-lag kan göra att det blir "tjat" om att de skall göra likadant i Fifa, och därmed inte längre kan stå för 50% i International Football Association Board (som varje år sätter sig ner för att debattera förändringar inom fotbollsregler). Då London valts att anordna de olympiska sommarspelen 2012 antas det bli press på britterna att spela med ett brittiskt fotbollslandslag på både herr- och damsidan, en idé som Scottish Football Association tagit avstånd från. Ett förslag som kommit är att England, Skottland, Wales och Nordirland spelar en inbördes turnering, där vinnaren får representera Storbritannien i OS under brittisk flagg.^{[källa behövs]}

Arenor

På grund av det stora antalet arenor som krävs för ett så stort mästerskap som de olympiska spelen, används ofta arenor som ligger långt bort från huvudorten, speciellt i de tidiga matcherna. Vid olympiska sommarspelen 1984 i Los Angeles spelades två tidiga matcher 3 200 kilometer från huvudorten.

Här är en lista över alla arenor som använts för den olympiska fotbollen.

Olympiskt spel	Ort	Arena
Aten 1896	Ingen fotbollsturnering
Paris 1900	Paris	Vélodrome de Vincennes
Saint Louis 1904	Saint Louis, Missouri	Francis Field
London 1908	London	White City Stadium
Stockholm 1912	Stockholm	Stockholms Olympiastadion
	(Solna)	Råsunda IP
	(Västerort)	Tranebergs IP
Antwerpen 1920	Antwerpen	Olympisch Stadion
		Royal Antwerp Football Club Stadium
	Bryssel	Stade de l’Union St. Gilloise
	Gent	Stade d’A.A. La Gantoise
Paris 1924	Paris	Stade Olympique, Colombes
		Stade Bergeyre
		Stade de Paris, Saint-Ouen
		Stade Pershing, Vincennes
Amsterdam 1928	Amsterdam	Olympisch Stadion
	Rotterdam	Het Kasteel
		De Kuip
	Arnhem	Monnikenhuize
Los Angeles 1932	Ingen fotbollsturnering
Berlin 1936	Berlin	Olympiastadion
		Poststadion, Tiergarten
		Mommsenstadion, Charlottenburg
		Herta-BSC-Platz
London 1948	London	Empire Stadium (Wembley Stadium)
		White Hart Lane, Tottenham
		Selhurst Park, Crystal Palace
		Craven Cottage, Fulham
		Griffin Park, Brentford
		Arsenal Stadium, Highbury
		Cricklefield Stadium, Ilford
		Green Pond Road Stadium, Walthamstow
		Champion Hill, Dulwich
	Brighton	Goldstone Ground
	Portsmouth	Fratton Park
Helsingfors 1952	Helsingfors	Olympiastadion
	Åbo	Kupittaa stadion
	Tammerfors	Ratina Stadion
	Lahtis	Lahtis stadion
	Kotka	Kotka stadion
Melbourne 1956	Melbourne	Melbourne Cricket Ground
Melbourne 1956		Football and Athletics Ground, Olympic Park
Rom 1960	Rom	Stadio Flaminio
	Florens	Stadio Comunale
	Grosseto	Stadio Comunale
	Livorno	Stadio Ardenza
	Pescara	Stadio Adriatico
	L'Aquila	Stadio Comunale
	Neapel	Stadio Fuorigrotta
Tokyo 1964	Tokyo	National Olympic Stadium
		Prince Chichibu Memorial Field
		Komazawa Stadium
		Omiya Football Stadium
	Yokohama	Mitsuzawa Stadium
Mexiko City 1968	Mexiko City	Aztekastadion
	Puebla	Estadio Cuauhtémoc
	Guadalajara	Estadio Jalisco
	León	Estadio León
München 1972	München	Olympiastadion
	Augsburg	Rosenaustadion
	Ingolstadt	ESV-Stadion
	Regensburg	Jahnstadion
	Nürnberg	Frankenstadion
	Passau	Drei Flüsse Stadion
Montréal 1976	Montréal	Stade Olympique
	Sherbrooke	Municipal Stadium
	Toronto	Varsity Stadium
	Ottawa	Lansdowne Stadium
Moskva 1980	Moskva	Leninstadion
		Dynamostadion
	Leningrad	Kirov Stadium
	Kiev	Republikanska stadion
	Minsk	Dinamo Stadium
Los Angeles 1984	Pasadena, Kalifornien	Rose Bowl
	Cambridge, Massachusetts	Harvard Stadium
	Annapolis, Maryland	Navy-Marine Corps Memorial Stadium
	Palo Alto	Stanford Stadium
Seoul 1988	Seoul	Olympic Stadium
		Dongdaemun Stadium
	Daegu	Daegu Civic Stadium
	Busan	Busan Gudeok Stadium
	Gwangju	Moodeung Stadium
	Daejeon	Daejeon Hanbat Stadium
Barcelona 1992	Barcelona	Camp Nou
		Estadio Sarriá
	Sabadell	Estadi de la Nova Creu Alta
	Zaragoza	Estadio La Romareda
	Valencia	Mestalla
Atlanta 1996	Athens, Georgia	Sanford Stadium
	Orlando, Florida	Citrus Bowl
	Birmingham, Alabama	Legion Field
	Miami, Florida	Miami Orange Bowl
	Washington, D.C.	Robert F. Kennedy Memorial Stadium
Sydney 2000	Sydney	Olympic Stadium
		Sydney Football Stadium
	Brisbane	Brisbane Cricket Ground
	Adelaide	Hindmarsh Stadium
	Canberra	Bruce Stadium
	Melbourne	Melbourne Cricket Ground
Aten 2004	Aten	Olympic Stadium
		Karaiskaki Stadium
	Patras	Pampeloponnisiako Stadium
	Volos	Panthessaliko Stadium
	Thessaloniki	Kaftanzoglio Stadium
	Iraklion	Pankritio Stadium
Beijing 2008	Beijing	Pekings Nationalstadion
		Olympiska sportcentret
		Arbetarstadion
	Tianjin	Tianjin Olympic Centre Stadium
	Shanghai	Shanghai Stadium
	Qinhuangdao	Qinhuangdao Olympic Sports Centre Stadium
	Shenyang	Wulihe Stadium
London 2012	London	Wembley Stadium
	Glasgow	Hampden Park
	Cardiff	Millennium Stadium
	Coventry	City of Coventry Stadium
	Manchester	Old Trafford
	Newcastle upon Tyne	St James' Park
Rio de Janeiro 2016	Rio de Janeiro	Maracanã
	São Paulo	Morumbi
	Brasília	Estádio Nacional de Brasília
	Salvador	Arena Fonte Nova
	Belo Horizonte	Mineirão

Grenar

Spel	96	00	04	08	12	20	24	28	32	36	48	52	56	60	64	68	72	76	80	84	88	92	96	00	04	08	12	16	20
Herrar		X	X	X	X	X	X	X		X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Damer																							X	X	X	X	X	X

Deltagande nationer

Herrar

Notera: De nummer som finns refererar till antalet lag från varje land. De första mästerskapen var det vanligt med mer än ett lag.

Lista över deltagande nationer i fotboll för herrlandslag vid olympiska spelen ( Denna tabell: visa • redigera )
Deltagande lag / Spel	Nr.	00	04	08	12	20	24	28	36	48	52	56	60	64	68	72	76	80	84	88	92	96	00	04	08	12	16	20	24
Afghanistan	1									X
Algeriet	2																	X									X
Argentina	10							X					X	X						X		X		X	X		X	X	Q
Australien	8											X								X	X	X	X	X	X			X
Belgien	5	X				X	X	X																	X
Brasilien	14										X		X	X	X	X	X		X	X		X	X		X	X	X	X
Burkina Faso	4										X	X	X		X
Chile	4							X			X								X				X
Colombia	5														X	X		X			X						X
Costa Rica	3																	X	X					X
Danmark	9			X	X	X				X	X		X			X					X						X
Dominikanska republiken	1																												Q
Egypten	13					X	X	X	X	X	X		X	X					X		X					X		X	Q
Elfenbenskusten	2																								X			X
El Salvador	1														X
Fiji	1																										X
Finland	4				X				X		X							X
Frankrike	13	X		X		X	X			X	X		X		X		X		X			X						X	Q
Förenade Arabemiraten	1																									X
Gabon	1																									X
Ghana	6													X	X	X					X	X		X
Grekland	4					X					X													X	X
Guatemala	3														X		X			X
Guinea	1														X
Honduras	5																						X		X	X	X	X
Indien	4									X	X	X	X
Indonesien	1											X
Iran	3													X		X	X
Irak	5																	X	X	X				X			X
Irland	1									X
Israel	3														X		X												Q
Italien	14				X	X	X	X	X	X	X		X						X	X	X	X		X	X	X
Japan	11								X			X		X	X							X	X	X	X	X	X	X
Kamerun	3																		X				X		X
Kanada	3		X														X		X
Kina	4								X	X										X
Kinesiska Taipei	1												X
Kuba	3																X	X
Kuwait	3																	X			X		X
Litauen	1						X
Luxemburg	5					X		X	X	X	X
Malaysia	1															X
Mali	2																							X					Q
Marocko	8													X		X			X		X		X	X		X			Q
Mexiko	10									X				X	X	X	X				X	X		X		X	X	X
Myanmar	1															X
Nederländerna	7			X	X	X	X	X		X	X
Nigeria	7														X			X		X		X	X		X		X
Nordkorea	1																X
Norge	5				X	X			X		X								X
Nya Zeeland	4																								X	X		X	Q
Paraguay	3																				X			X					Q
Peru	2								X				X
Polen	7						X		X		X		X			X	X				X
Portugal	4							X														X		X			X
Qatar	2																		X		X
Rumänien	3										X			X														X
Ryssland	1				X
Saudiarabien	4																		X			X	X					X
Schweiz	2						X																			X
Senegal	1																									X
Serbien	1																								X
Slovakien	1																						X
Spanien	12					X	X	X							X		X	X			X	X	X			X		X	Q
Storbritannien	10	X		X	X	X			X	X	X	X	X													X
Sudan	1															X
Sverige	10			X	X	X	X		X	X	X									X	X						X
Sydafrika	2																										X	X
Sydkorea	11									X				X						X	X	X	X	X	X	X	X	X
Syrien	1																	X
Thailand	2											X			X
Tjeckien	1																						X
Tunisien	4												X							X		X		X
Turkiet	5						X		X	X	X		X
Tyskland	10				X			X	X		X	X				X			X	X							X	X
Ukraina	1	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•								Q
Ungern	9				X		X		X		X		X	X	X	X						X
Uruguay	3						X	X																		X
USA	15		X				X	X	X	X	X	X				X			X	X	X	X	X		X				Q
Venezuela	1																	X
Belarus	1	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•						X
Zambia	2																	X		X
Österrike	4				X				X	X	X
Ej längre existerande nationer / Spel	Nr.	00	04	08	12	20	24	28	36	48	52	56	60	64	68	72	76	80	84	88	92	96	00	04	08	12	16	20	24
Jugoslavien	10	•	•	•	•	X	X			X	X	X	X	X				X	X	X	•	•	•	•	•	•	•	•	•
Nederländska Antillerna	1	•	•	•	•	•	•	•	•	•	X															•	•	•	•
Serbien och Montenegro	1	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	•	X	•	•	•	•	•
Sovjetunionen	6	•	•	•	•	•					X	X				X	X	X		X		•	•	•	•	•	•	•	•
Tjeckoslovakien	5	•	•	•	•	X	X			•				X	X			X				•	•	•	•	•	•	•	•
Östtyskland	3	•	•	•	•	•	•	•	•	•				X		X	X	X			•	•	•	•	•	•	•	•	•
Totalt antal deltagande lag	0	3	2	5	11	14	22	17	16	18	25	11	16	14	16	16	13	16	16	16	16	16	16	16	16	16	16	16	16

Damer

Siffrorna refererar till den placering laget fick i de olika spelen.

Lista över deltagande nationer i fotboll för damlandslag ( Denna tabell: visa • redigera )
Deltagande lag / Spel	Nr.	96	00	04	08	12	16	20	24
Argentina	1				11
Australien	5		7	5			8	4	q
Brasilien	8	4	4	2	2	7	4	6	q
Chile	1							11
Colombia	3					11	11		q
Danmark	1	8
Frankrike	3					4	6		Q
Grekland	1			10
Japan	6	7		7	4	2		8	q
Kamerun	1					12
Kanada	5				8	3	3	1	q
Kina	6	2	5	9	5		7	10
Mexiko	1			8
Nederländerna	1							5
Nigeria	3		8	6	11
Nordkorea	2				9	9
Norge	3	3	1		7
Nya Zeeland	5				10	8	9	12	q
Spanien	1								q
Storbritannien	2					5		7
Sverige	7	6	6	4	6	6	2	2
Sydafrika	2					10	10
Tyskland	6	5	3	3	3		1		q
USA	8	1	2	1	1	1	5	3	q
Zambia	1							9
Zimbabwe	1						12
Totalt antal deltagande lag	0	8	8	10	12	12	12	12	12

Q = Kvalificerad som värdnation
q = Kvalificerad via respektive konfederations uttagningsturnering

Herrarnas tävling

Kvalifikationen sker i de olika världsdelarna. De flesta kontinentala föreningarna har en speciell cup i "Under-23-fotboll", men Europa använder finalisterna från Uefas "Under-21-mästerskap". Inför 2008 i Beijing, var det fördelade antalet platser:

Europa - 4
Asien - 3
Afrika - 3
Sydamerika - 2
Nordamerika - 2
Oceanien - 1
Värdnationen

Damernas tävling

Till skillnad från herrturneringen är damernas turnering en seniortävling som är jämförbar med VM i termer av konkurrens och prestige. Den första olympiska fotbollsturneringen för damer hölls 1996 i Atlanta. USA har dominerat turneringen med fyra guld 1996, 2004, 2008 och 2012 samt ett silver 2000 då de besegrades av Norge i finalen.

IOK tilldelar varje kontinent ett antal platser i turneringen. Vilka länder som kvalificerar sig bestäms av respektive kontinents fotbollsförbund, oftast genom kvalspel. UEFA tar istället ut de länder som placerar sig bäst i VM året innan.

2004 bestod turneringen av tio lag. Inför OS 2008 utökas turneringen till tolv lag.

Fördelningen av kvalplatser för 2004 års olympiska spel såg ut på följande sätt:

Asien - 2 platser (Japan, Kina)
Afrika - 1 eller 2 platser (Nigeria)
Nordamerika - 2 platser (Mexiko, USA)
Sydamerika - 1 plats (Brasilien)
Oceanien - 0 eller 1 plats (Australien)
Europa - 2 platser (Tyskland, Sverige)
Värdnation - 1 plats (Grekland)

Till OS i Bejing 2008 gäller följande fördelning:

Asien - 2 platser (Nordkorea, Japan)
Afrika - 1 eller 2 platser (Nigeria)
Nordamerika - 2 platser (Kanada, USA)
Sydamerika - 1 eller 2 platser (Argentina, Brasilien)
Oceanien - 1 plats (Nya Zeeland)
Europa - 3 platser (Norge, Sverige, Tyskland)
Värdnation - 1 plats (Kina)

Medaljtabeller

Totalt

Pl.	Nation	Guld	Silver	Brons	Totalt
1	USA	4	2	1	7
2	Ungern	3	1	1	5
3	Storbritannien	3	0	0	3
4	Argentina	2	2	0	4
5	Sovjetunionen	2	0	3	5
6	Uruguay	2	0	0	2
7	Jugoslavien	1	3	1	5
8	Polen	1	2	0	3
8	Spanien	1	2	0	3
10	Östtyskland	1	1	1	3
11	Tjeckoslovakien	1	1	0	2
	Frankrike	1	1	0	2
	Nigeria	1	1	0	2
14	Italien	1	0	2	3
	Norge	1	0	2	3
	Sverige	1	0	2	3
17	Belgien	1	0	1	2
17	Kanada	1	0	1	2
19	Kamerun	1	0	0	1
19	Mexiko	1	0	0	1
21	Brasilien	0	5	2	7
22	Danmark	0	3	1	4
23	Bulgarien	0	1	1	2
23	Japan	0	1	1	2
25	Österrike	0	1	0	1
	Kina	0	1	0	1
	Paraguay	0	1	0	1
	Schweiz	0	1	0	1
29	Nederländerna	0	0	3	3
29	Tyskland	0	0	3	3
31	Chile	0	0	1	1
	Tysklands förenade lag	0	0	1	1
	Ghana	0	0	1	1
	Sydkorea	0	0	1	1
	Västtyskland	0	0	1	1
Totalt		28	29	31	88

Final

År	Värdnation	Final			Match om tredjepris
År	Värdnation	Vinnare	Resultat	Tvåa	Trea	Resultat	Fyra
1896	Aten, Grekland	Ingen fotbollsturnering
1900	Paris, Frankrike	Storbritannien	^[1]	Frankrike	Belgien	^[1]
1904	Saint Louis, USA	Kanada	^[1]	USA	USA	^[1]
1908	London, Storbritannien	Storbritannien	2–0	Danmark	Nederländerna	2–0	Sverige
1912	Stockholm, Sverige	Storbritannien	4–2	Danmark	Nederländerna	9–0	Finland
1920	Belgien Antwerpen, Belgien	Belgien	^[2]	Spanien	Nederländerna	^[2]	Italien
1924	Paris, Frankrike	Uruguay	3–0	Schweiz	Sverige	00001–1 (e.f.) 00003–1 (om)	Nederländerna
1928	Amsterdam, Nederländerna	Uruguay	00001–1 (e.f.) 00002–1 (om)	Argentina	Italien	11–30	Egypten
1932	Los Angeles, USA	Ingen fotbollsturnering
1936	Berlin, Tyskland	Italien	00002–1 (e.f.)	Österrike	Norge	3–2	Polen
1948	London, Storbritannien	Sverige	3–1	Jugoslavien	Danmark	5–3	Storbritannien
1952	Helsingfors, Finland	Ungern	2–0	Jugoslavien	Sverige	2–0	Västtyskland
1956	Melbourne, Australien	Sovjetunionen	1–0	Jugoslavien	Bulgarien	3–0	Indien
1960	Rom, Italien	Jugoslavien	3–1	Danmark	Ungern	2–1	Italien
1964	Tokyo, Japan	Ungern	2–1	Tjeckoslovakien	Tyskland	3–1	Förenade arabrepubliken
1968	Mexico City, Mexiko	Ungern	4–1	Bulgarien	Japan	2–0	Mexiko
1972	München, Västtyskland	Polen	2–1	Ungern	Sovjetunionen Östtyskland	00002–2 (e.f.)
1976	Montreal, Kanada	Östtyskland	3–1	Polen	Sovjetunionen	2–0	Brasilien
1980	Moskva, Sovjetunionen	Tjeckoslovakien	1–0	Östtyskland	Sovjetunionen	2–0	Jugoslavien
1984	Los Angeles, USA	Frankrike	2–0	Brasilien	Jugoslavien	2–1	Italien
1988	Seoul, Sydkorea	Sovjetunionen	00002–1 (e.f.)	Brasilien	Västtyskland	3–0	Italien
1992	Barcelona, Spanien	Spanien	3–2	Polen	Ghana	1–0	Australien
1996	Atlanta, USA	Nigeria	3–2	Argentina	Brasilien	5–0	Portugal
2000	Sydney, Australien	Kamerun	2–2 (e.f.) (5–3 str.)	Spanien	Chile	2–0	USA
2004	Aten, Grekland	Argentina	1–0	Paraguay	Italien	1–0	Irak
2008	Peking, Kina	Argentina	1–0	Nigeria	Brasilien	3–0	Belgien
2012	London, Storbritannien	Mexiko	2–0	Brasilien	Sydkorea	2–0	Japan
2016	Rio de Janeiro, Brasilien	Brasilien	1–1 (e.f.) (5–4 str.)	Tyskland	Nigeria	3–2	Honduras
2020	Tokyo, Japan		–			–

^ [a b c d] 1900: Turneringen var från början en demonstrationssport, som sedan fick medaljstatus av IOK. Medaljerna delades ut utefter resultat.
^ [a b] 1920: Tjeckoslovakien diskvalificerades i finalen mot Belgien. En miniturnering anordnades för att utse medaljländerna; Spanien slog Nederländerna för andraplatsen med 3-1.

Damer

År	Värdnation	Final			Match om tredjepris
År	Värdnation	Vinnare	Resultat	Tvåa	Trea	Resultat	Fyra
1996	Atlanta, USA	USA	2–1	Kina	Norge	2–0	Brasilien
2000	Sydney, Australien	Norge	3–2 (GG)	USA	Tyskland	2–0	Brasilien
2004	Aten, Grekland	USA	2–1 e.fl	Brasilien	Tyskland	1–0	Sverige
2008	Peking, Kina	USA	1–0 e.fl	Brasilien	Tyskland	2–0	Japan
2012	London, Storbritannien	USA	2–1	Japan	Kanada	1–0	Frankrike
2016	Rio de Janeiro, Brasilien	Tyskland	2–1	Sverige	Kanada	2–1	Brasilien

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Fotboll vid olympiska sommarspelen.
Bilder & media

[Paris-1] [a b c d] 1900: Turneringen var från början en demonstrationssport, som sedan fick medaljstatus av IOK. Medaljerna delades ut utefter resultat.

[Tjeckoslovakien-2] [a b] 1920: Tjeckoslovakien diskvalificerades i finalen mot Belgien. En miniturnering anordnades för att utse medaljländerna; Spanien slog Nederländerna för andraplatsen med 3-1.

[1]

[2]