Matvanorna i de tretton kolonierna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ett rekonstruerat medelklasskök i Virginia under kolonialtiden.

Matvanorna i de tretton kolonierna (som 1776 slog sig loss och bildade USA) liknade de matvanor som kom från kolonisatörernas hemländer, huvudsakligen England. Många agrikulturella livsmedel kom till Amerika genom handeln med Storbritannien och Västindien. Vissa livsmedel växte bättre i Amerika än andra, vilket ledde till att vissa livsmedel importerades. Maten som kolonisterna åt bestod till stor del av kött och växter från Amerika.

Livsmedel[redigera | redigera wikitext]

De tre systrarna - majs, bönor och pumpor - odlades tillsammans, precis som än idag i Mexiko (Mixtepec 2007).

Inhemska vegetabilier[redigera | redigera wikitext]

Indianernas Tre systrar: Majs, bönor och pumpor blev snart också viktiga livsmedel för de europeiska kolonisterna. Absolut viktigast av dessa var majsen, som snart blev det viktigaste livsmedlet av alla i de tretton kolonierna. Man övertog även solrosodling för frönas skull från indianerna. Vilda växter användes också i mathållningen, framförallt i de västra gränstrakterna: björnbär, ekollon, blåbär, fläderbär, kastanj, kermesbär, vilda vindruvor, vildlök, vildplommon och smultron. Nötter plockades av alla och åts som efterrätt: hasselnötter, hickorynötter och svart valnöt. [1]

Vegetabilier från Europa och Medelhavsområdet[redigera | redigera wikitext]

Klimatet i New England och mellankolonierna gjorde att de flesta europeiska grödor, grönsaker och frukter kunde odlas. Råg och havre blev viktiga i New England, medan vete var den dominerade brödsäden i mellankolonierna. Rödbetor, kål, morötter, lök, ärter och rovor var viktiga grönsaker. Kolonisterna odlade även sparris, gräslök, blomkål, gurka, sydcikoria, vitlök, purjolök, sallat, schalottenlök och spenat. Många frukter introducerades också; äpple, päron, körsbär, vinbär, persika, plommon och kvitten var viktiga frukter. I de sydligaste kolonierna kunde även granatäpplen, fikon, nektariner och apelsiner odlas. Andra citrusfrukter och ananas importerades från Västindien.[1]

Vegetabilier från Afrika, Sydamerika och Asien[redigera | redigera wikitext]

De afrikanska slavarna förde med sig inhemska rotfrukter och grönsaker från Afrika, men även sådana som ursprungligen kom från Sydamerika. Till dessa hörde okra, sötpotatis, jams, maniok, jordnötter, meloner, vattenmeloner och sesamfrö. De odlades framförallt i de södra kolonierna. Potatisen blev inte av betydelse förrän under 1700-talet. Den kom till Nordamerika via Europa. Matriset kom ursprungligen från Asien, men när riset blev en stapelvara i de södra kolonierna var det på grund av afrikansk slavarbetskraft med erfarenhet av risodling från Västafrika.[1]

Animalier[redigera | redigera wikitext]

Kolonisterna förde med sig europeiska husdjur till Amerika. Svinet var det viktigaste köttdjuret, medan de talrika korna var grunden till en väl utvecklad mjölkkultur med mjölk, smör, kärnmjölk och ost. Fjäderfä i form av höns, ankor, gäss och tamkalkoner var också viktiga. Det rika djurlivet gjorde att jakten var en viktig källa för animalier. Man jagade hjort, björnar, skogshöns och andra vildfåglar, bland annat vandringsduvan. Fisk och skaldjur var även av betydelse, framförallt i kusttrakterna.[1]

Drycker[redigera | redigera wikitext]

Kaffehuset Crown i Boston, ca 1740-1790.

Vatten[redigera | redigera wikitext]

Dricksvatten användes sällan som törstsläckare då brunnarna ofta var nedsmutsade med avföring som kom från närbelägna utedass eller från frigående betesdjur.[2]

Mjölk[redigera | redigera wikitext]

Mjölk dracks sällan färsk, utan användes då framförallt i matlagningen. Man drack istället kärnmjölk och åt clabbered milk (en sorts filbunke) med sked.[3]

Alkoholdrycker[redigera | redigera wikitext]

  • Öl var ett baslivsmedel i de amerikanska kolonierna. Så gott som alla människor oberoende av ålder och social ställning drack öl och man drack ofta öl vid dagens alla måltider.[4] Det öl som dracks var ofta ett alkoholsvagt small beer (svagdricka), antingen bryggt på mäskens andra eller tredje lakning eller på en mäsk med stora mängder råfrukt i form av kli, melass, rötter och örter, den var då oftast ofilterad och liknade mest en tunn välling.[5] När granskott tillsattes fick man spruce beer, ett viktigt medel mot skörbjugg i New England (och förövrigt också i Kanada).[6]
  • Cider var en alkoholdryck som konsumerades i lika stor utsträckning som öl, trots att den var alkoholstarkare än svagdricka. Stora äppelskördar om höstarna tillgodogjordes genom jäsning av äppelmust till cider. Cider dracks åtminstone från New England i norr till och med Virginia i söder.[7]
  • Rom importerades ursprungligen från de västindiska sockeröarna, men den stora triangelhandeln mellan New England och Västindien gjorde att stora mängder melass importerades till de amerikanska kolonierna och New England blev ett centrum för bränningen av inhemsk amerikansk rom. Rom var den vanligaste spritdrycken i det koloniala Amerika och romkonsumtionen i mitten av sjuttonhundratalet har beräknats till ca 13-14 liter per person och år.[8]
  • Whiskey var en spritdryck som före det amerikanska frihetskriget bara återfanns vid odlingsgränsen där den brändes av nybyggare som på detta sätt förvandlade sitt spannmålsöverskott till en kommersiellt gångbar och lättransporterad vara. Både råg och majs ingick i mäsken men råg dominerade. Majswhiskey var en produkt som först utvecklades i Kentucky under kolonialtidens absoluta slutskede.[9]

Varma drycker[redigera | redigera wikitext]

  • Te var mycket vanligare än kaffe och genom den relativt höga levnadsstandarden i de tretton kolonierna var tedrickning vanlig i bredare sociala lager än i moderlandet.[11] [12]

Matlagning[redigera | redigera wikitext]

Köket i Joseph Priestleys hus i Northumberland, Pennsylvania.
Sidfläsk var ett vanligt inslag i den koloniala dieten.

Tillredning[redigera | redigera wikitext]

Livsmedlens grundläggande tillredningsmetoder var desamma då som nu; kokning, stekning, rostning och ugnsbakning användes oftast.[16] Skillnaden var att man i de tretton kolonierna använde sig av vedeldade öppna spisar eller vedeldade ugnar vilket krävde längre förberedelsetider, passning av elden och förmåga att utan hjälp av termometer bedöma när glöden eller ugnen var tillräckligt varm. Inälvsmat, som hjärta och hjärna, betraktades som välsmakande delikatesser. Frukter och grönsaker tillagades därför att råa ansågs ohälsosamma. I välbeställda hem smaksattes maten genom flitig användning av socker, kanel och muskot.[17]

Konservering[redigera | redigera wikitext]

Färsk frukt och färska grönsaker kunde inte användas annat än när de var i säsong. Kött förstördes väldigt fort, särskilt på somrarna. Om man slaktade en sommardag i amerikanska södern måste allt kött tillagas samma dag, annars blev det förstört redan till nästa morgon. Så man slaktade på morgonen, styckade köttet och tillagade det till middagsmålet. Samma kött dök sedan upp till kvällsmåltiden och till nästa dags frukost.[17] [18]

Iskällare användes av välbeställda människor, även i den amerikanska södern. Man kunde även kortare tid förvara viss färsk mat, framförallt mjölkprodukter eller tillagade kötträtter, i glas- eller keramikkärl som sattes ned i brunnar eller bäckar eller förvarades i vattenkällare. De flesta konserveringsmetoder förändrade livsmedlens smak och konsistens i lika stor utsträckning som tillagningen. Insaltning var den vanligaste konserveringsmetoden för nötkött, fläsk och fisk. Saltet för denna kom från Portugal eller Västindien, medan det bästa bordssaltet ansågs komma från Essex eller Liverpool. Får och vilt konserverades sällan och åts därför huvudsakligen under den kalla årstiden. På grund av sin ringa storlek, kunde höns och tuppar slaktas och ätas samma dag året runt av den som hade råd. Kött, frukt och grönsaker konserverades ofta genom inläggning med ättika.[18] Andra metoder var torkning och rökning. Frukter kunde också läggas in i sockerlag eller i någon spritdryck.[19]

Måltidsordningar[redigera | redigera wikitext]

De flesta människor i de tretton kolonierna - utom slavar - åt tre måltider varje dag.

Frukosten[redigera | redigera wikitext]

Frukosten åts tidigt i fattiga hem och senare i rikare. De flesta vuxna började dagen med en alkoholdryck, som svagdricka eller cider, följd av gröt, ofta majsgröt. De välbeställda hade en mer varierad frukost med kaffe, te eller choklad och kex, muffins och rostat bröd med smör.[20]

Middagen[redigera | redigera wikitext]

Huvudmåltiden var middagen (dinner) som åts mitt på dagen. Även här tenderade välbeställda att äta senare. Det fanns även regionala skillnader; New Englands köpmän åt middag tidigare än de södra koloniernas plantageägare. För 1700-talets medelklass bestod middagen ofta av två anrättningar, den första med soppa och flera kötträtter, den andra med efterrätter. Vanliga människor åt ofta någon form av stuvning med fläsk och kål eller majs.[20]

Kvällsmaten[redigera | redigera wikitext]

Kvällsmaten (supper) var ett lättare mål som åts på kvällen. För vanliga människor bestod den ofta av rester från middagen eller en majsvälling. Även till denna måltid dracks cider och öl. Sallader åts ofta till kvällsmat av mer välbeställda. I de södra kolonierna åt dessa ofta olika äggrätter på kvällen.[20]

Slavarnas måltider[redigera | redigera wikitext]

Den förslavade befolkningen var vanligen bara tillåtna två måltidsraster per dag; frukosten vid middagstid och middagsmålet långt senare på dagen.[21] Maten bestod vid bägge måltiderna huvudsakligen av majsmjölsrätter med lite fläsk eller fisk, kompletterade med vad slaven kunnat odla, föda upp eller fånga efter sin tolv timmars arbetsdag.[22]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] The Oxford Companion to American Food and Drink: "Historical Overview" (Oxford University Press 2007)2012-03-17.
  2. ^ Health and Medicine in Colonial America2012-03-30.
  3. ^ Anisa Abeytia, Moo Culture: Microbes and meditations over milk2012-03-30
  4. ^ Gregg Smith: Brewing in Colonial America - Part I2012-03-30.
  5. ^ Carolyn Smagalski, Beer and Brewing Site: "Small Beer"2012-03-30.
  6. ^ Red Spruce2012-03-30.
  7. ^ History of alcohol in America: Cider and Hard Cider2012-03-30
  8. ^ Origins Of Rum2012-03-30
  9. ^ Mary Miley Theobald, When Whiskey Was the King of Drink2012-03-30
  10. ^ Aaron Nix-Gomez, The Varieties of Wine Available in Colonial Williamsburg2012-06-20.
  11. ^ Kendall Haven, Voices of the American Revolution (Westport 2000)2012-03-20.
  12. ^ Arthur M. Schlesinger, The Colonial Merchants and the American Revolution, 1763-1776 (New York 1939)2012-03-30.
  13. ^ Norman Berdichevsky, Coffee Or Tea? The Cultural Geography of Consumption2013-05-04.
  14. ^ Haitian Coffee & the American Revolution2013-05-04.
  15. ^ Rodney Snyder, History of Chocolate: Chocolate in the American Colonies2012-03-30.
  16. ^ Sara Volmering, Cooking Methods in Colonial America 2012-06-17.
  17. ^ [a b] Ed Crews, Colonial Foodways 2012-06-17.
  18. ^ [a b] Audrey Noël Hume, Food (Colonial Williamsburg 1978).
  19. ^ Sandra Louise Oliver, Food in Colonial And Federal America (Greenwood Press 2005) 2012-06-17.
  20. ^ [a b c] The Food Timeline: Colonial America2012-06-01.
  21. ^ The food of a slave2012-06-10.
  22. ^ What did slaves eat?2012-06-01.